|
YTTRANDE
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
|
|
Ungdomarnas roll i den gröna omställningen
|
|
_____________
|
|
Ungdomarnas roll i den gröna omställningen
[förberedande yttrande på begäran av det svenska ordförandeskapet]
|
|
|
|
SOC/753
|
|
|
|
Föredragande: Nicoletta Merlo
|
|
|
|
Remiss från det svenska
ordförandeskapet
|
Skrivelse av den 14 november 2022
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
Ansvarig sektion
|
Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av sektionen
|
08/03/2023
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
22/03/2023
|
|
Plenarsession nr
|
577
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
152/00/01
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att ungdomar både kan och måste spela en avgörande roll i samband med den gröna omställningen. Det behövs i allra högsta grad en ny styrningsmodell som är mer inkluderande och kan säkerställa ungdomars aktiva deltagande i beslutsprocessen, men även överbryggar befintliga hinder.
1.2EESK betonar vikten av att säkerställa att ungdomsorganisationer har en ledande roll i beslutsprocessen och i att utveckla och sprida projekt som rör hållbarhet och miljö, bland annat genom att man säkerställer att de får det ekonomiska stöd de behöver.
1.3Det är mycket viktigt för EESK att man kontinuerligt övervakar såväl de omedelbara som de framtida effekterna av offentliga investeringar, inklusive investeringar inom ramen för den gröna omställningen, för ungdomar. Med hjälp av indikatorer bör man bedöma de ekonomiska, politiska och sociala konsekvenserna före, under och efter godkännandet av de politiska åtgärder som ska genomföras.
1.4EESK uppmuntrar EU-institutionerna och medlemsstaterna att genomföra åtgärder och mekanismer för att se till att ungdomsperspektivet beaktas inom alla politikområden och att genom ett fullt anammande av EU:s ungdomstest skapa utrymme för att säkerställa ungdomars aktiva deltagande.
1.5EESK anser att det är av avgörande betydelse att de initiativ och politiska åtgärder som ska antas inom ramen för Europaåret för kompetens kopplas till den gröna omställningen, hållbar utveckling och de utmaningar som ungdomar står inför i denna snabbt föränderliga värld.
1.6Det är mycket viktigt att titta på utbildning och hur de färdigheter ungdomar förväntas ha i denna fråga kan utvecklas med hjälp av en övergripande strategi som kan förmedla teoretiska och praktiska färdigheter. Det kan bland annat röra sig om att införa och förbättra insatser för övergången från skola till arbete och lärlingsutbildningar, men även om att involvera arbetsmarknadens parter. Utbildning om dessa frågor bör också struktureras, utformas och utvecklas med avstamp i regionerna och deras behov, inom den bredare ram som fastslagits på nationell nivå.
1.7EESK anser att man måste börja undervisa barn redan i tidig ålder om hållbarhet och miljöskydd och använda innovativa utbildningsverktyg som beaktar miljöskydd, social och ekonomisk utveckling och uppnåendet av tillhörande mål. Utbildning av god kvalitet för alla och anständiga arbetsvillkor för dem som tillhandahåller den är avgörande för att åstadkomma detta.
1.8EESK betonar betydelsen av att skolor arbetar med frågor som rör den gröna omställningen, i samförstånd med lokala myndigheter och med aktiviteter utanför skolan, särskilt med ungdomsorganisationer och det organiserade civila samhället. På så vis ökar även medvetenheten och deltagandet bland vanliga medborgare. Mot denna bakgrund ser EESK positivt på erfarenheterna av projektet om det gröna Erasmus och ser fram emot dess genomförande.
1.9För att rusta såväl yngre som äldre arbetstagare med rätt färdigheter för att bemästra den innovation som den gröna omställningen leder till anser EESK att det är viktigt att satsa på arbetsplatsförlagt lärande samt främja arbetsplatsanknuten utbildning, praktikplatser och lärlingsutbildningar av god kvalitet. Detta kan skapa ett gynnsamt förhållande mellan marknadens behov och ungdomars individuella kompetens. Social dialog och kollektiva avtalsförhandlingar kan spela en grundläggande roll i detta sammanhang.
1.10EESK håller det för avgörande att utbildningspolitiken är helomfattande och integrerad med industripolitiken, i samordning med andra utvecklingsstrategier. Den bör planeras i detalj på regional och lokal nivå i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i syfte att säkerställa att den gröna omställningen blir en rättvis sådan och att ingen lämnas utanför.
1.11För att säkerställa ett adekvat deltagande av kvinnor i sektorer med koppling till den gröna omställningen bör jämställdhet utgöra en integrerad del av den gröna omställningen. Medlemsstaterna bör satsa mer resurser på studie- och yrkesvägledning för skolungdomar och ge dem stöd att komma ut i arbetslivet med hjälp av effektiva offentliga arbetsförmedlingar som har adekvata förankringar i den lokala produktionsstrukturen.
1.12Unga företagare kan spela en viktig roll i att driva på innovation, även inom ramen för den gröna omställningen. EESK anser att dessa ungdomar måste uppmuntras med hjälp av särskilda utbildningsinsatser och stöd till innovativa projekt, och genom att man säkerställer ett tillräckligt ekonomiskt stöd.
1.13För att säkerställa att den gröna omställningen även är en rättvis sådan och för att undvika företagsnedläggningar och de förlorade arbetstillfällen som hör därtill anser EESK att medlemsstaterna med avstamp i de nationella planerna för återhämtning och resiliens bör prioritera att investera betydande resurser för att stödja företag som behöver ställa om sin verksamhet, placera om arbetstagare som har sagts upp och stödja företagare, särskilt unga sådana, som avser att investera i gröna företag.
2.Bakgrund till yttrandet
2.1Detta förberedande yttrande har utarbetats på begäran av det svenska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd i syfte att titta närmare på ungdomarnas roll i den gröna omställningen.
2.2Med ”grön omställning” avses en omställning av EU:s ekonomi och samhälle i syfte att huvudsakligen genom politiska åtgärder och investeringar uppnå klimat- och miljömålen i linje med den europeiska klimatlagen, som fastställer kravet om att uppnå klimatneutralitet senast 2050, den europeiska gröna given och Parisavtalet, på ett sätt som säkerställer att omställningen är rättvis och inkluderande för alla.
2.3Inför dessa stora utmaningar är det viktigt att notera att den generation som är mest angelägen och medveten om behovet av att agera för att uppnå miljömässig hållbarhet är den yngre generationen. Om det i dag finns ett område på vilket vi kan upprätta en fördelaktig koppling mellan ungdomars hjärtefrågor och värderingar samt vår tids öppna frågor, och där det finns stor potential för att förnya modellerna för produktion och konsumtion, är det på området miljö, främjande av hälsa och bevarande av planetens biologiska mångfald.
2.4Under de senaste åren har klimataktioner mobiliserat ett stort antal ungdomar i hela Europa, och flera miljörelaterade och sociala rörelser bestående av ungdomar som demonstrerar i syfte att avkräva regeringar och beslutsfattare konkreta åtgärder för att skydda miljön och uppnå klimatneutralitet har växt fram på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.
2.5År 2022 utropades till Europaåret för ungdomar för att hylla och stödja ungdomar, den generation som drabbats hårdast av pandemin, genom att ingjuta nytt hopp, styrka och framtidstro i dem, men även för att skapa ett tillfälle att belysa att den gröna och den digitala omställningen erbjuder nya utsikter och möjligheter.
3.Ungdomarnas deltagande i den gröna omställningen
3.1För att åstadkomma en rättvis grön omställning är det nödvändigt att genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 mål för hållbar utveckling inom ramen för den europeiska gröna given, bland annat genom att införa en ny styrningsmodell som är mer inkluderande och kan säkerställa ungdomars aktiva deltagande i beslutsprocessen.
3.2De beslut som i dag fattas av politiska ledare om klimatförändringar och andra miljöfrågor kommer att få återverkningar i synnerhet på dagens ungdomar och kommande generationer. Ungdomar har rätt att komma till tals i de frågor som rör dem, såsom anges i Agenda 2030, vars mål för hållbar utveckling erkänner ungdomar som ”avgörande aktörer för förändring”.
3.3Även om ungdomars roll i att bygga upp en mer hållbar, inkluderande och grönare värld erkänns i allt högre grad, och trots att ett år har tillägnats dem, står det klart att ungdomar i själva verket fortfarande tycker att det är svårt att delta aktivt i beslutande organ.
3.4Under de senaste åren har vi trots en hög grad av ungdomsaktivism i klimatfrågor också bevittnat ett ökande missnöje med och ett minskat förtroende för politiska institutioner bland ungdomar. Det leder till att ungdomars aktiva engagemang i politiska partier minskar och att deras deltagande sjunker i politiska val, både som väljare och som kandidater. Detta utgör ett hot mot det demokratiska systemet och ett hinder för utarbetandet av framåtblickande politik, inte minst den politik som behövs för att möta utmaningarna i samband med klimatomställningen och som kan bemöta olika hjärtefrågor och behov. I detta avseende anser EESK att man måste prioritera att främja ungdomars deltagande i politiken och i andra beslutsprocesser och att alla alternativ bör undersökas så att detta blir genomförbart och effektivt på alla nivåer.
3.5Som utgångspunkt är det viktigt att kartlägga och överbrygga de sociala, ekonomiska och kulturella hinder som står i vägen för ungdomars fulla deltagande, och som eventuellt kan härledas till bristande medvetenhet eller svårigheter att få tillgång till information om mekanismer för ungdomars deltagande och representation. Ytterligare en aspekt som bör betonas är att ungdomar i dag ofta engagerar sig och för dialog på nya informella sätt, ofta med hjälp av teknik och sociala medier, och detta bör man ta vederbörlig hänsyn till eftersom hela generationer kan mobiliseras.
3.6Hållbarhet är en viktig del av ungdomars syn på världen och färgar deras beslut, om än med en stor dos pragmatism. Ungdomsorganisationer företräder miljontals unga människors intressen och hjärtefrågor i Europa, och kan därför spela en viktig roll för att se till att den yngre generationen inte bara har en röst i institutionerna och i det civila samhället, utan också kan ge ett meningsfullt och välavvägt bidrag till beslutsprocessen på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.
3.7Av dessa skäl betonar EESK vikten av att skapa möjligheter så att alla de mest representativa ungdomsorganisationerna, till att börja med de som företräder de mest utsatta ungdomarna och dem som bor i randområden och på landsbygden, kan delta i beslutsprocessen och i att utarbeta nya förslag på hållbarhetsområdet.
3.8Ungdomsorganisationer kan fylla många funktioner och spela en avgörande roll när det gäller att sprida och genomföra miljö- och hållbarhetsrelaterade projekt. Därför uppmanar EESK EU-institutionerna att ge dessa sammanslutningar ett strukturellt ekonomiskt stöd i form av lämpliga och specifika resurser. På så vis ges ungdomsorganisationer rätt förutsättningar för att säkerställa och utveckla ungdomars deltagande i den gröna omställningen.
3.9Enbart deltagande räcker dock inte. I all offentlig politik måste inverkan på ungdomar och deras förväntningar beaktas, inbegripet kommande generationers förväntningar. Därför måste bedömningar göras före, under och efter genomförandet av alla investeringar, inklusive investeringar inom ramen för den gröna omställningen, så att man med hjälp av indikatorer med säkerhet kan fastställa vilka ekonomiska, politiska och sociala konsekvenser investeringarna får för de yngre generationerna.
3.10EESK uppmuntrar EU-institutionerna och medlemsstaterna att genomföra åtgärder och mekanismer som säkerställer att ungdomsperspektivet beaktas inom alla politikområden, samtidigt som man genom ett fullt anammande av EU:s ungdomstest skapar utrymme för ungdomar att inkomma med konsekventa och kompetensbaserade bidrag avseende de utmaningar de står inför.
3.11Det som krävs både för vår planet och för att medlemsstaterna ska kunna vidareutvecklas är att stärka ungdomars egenmakt på fyra områden: deltagande i förändringsprocesser, möjlighet att spela en aktiv roll genom att i individuella och kollektiva beslut utöva ansvar, förbättrad kunskap om de omvandlingar som sker och de oundvikliga följderna av den gröna och den digitala omställningen samt utveckling av färdigheter för att kunna agera på ett kvalificerat vis.
4.Den gröna omställningen – utbildning och arbetsmarknad
4.12023 har utropats till Europaåret för kompetens. EESK anser att det är av avgörande betydelse att de initiativ och politiska åtgärder som ska antas i detta sammanhang kopplas till den gröna omställningen, hållbar utveckling och de utmaningar som ungdomar står inför i denna snabbt föränderliga värld.
4.2Med tanke på klimat- och miljönödläget bör utbildning för hållbarhet bli en prioriterad fråga i skolan. Pedagoger spelar en avgörande roll när det gäller att se till att elever är kunniga i klimatfrågor och har de kunskaper och färdigheter de behöver för att delta i den gröna ekonomin. Det finns många strategier som lärare och skolor kan använda sig av för att utforska dessa frågor med elever. Detta förutsätter dock även en utbildning av god kvalitet för alla och anständiga arbetsvillkor för dem som tillhandahåller den. Det är av största vikt att säkerställa tillräcklig finansiering på europeisk, nationell, regional och lokal nivå för att stödja projekt och initiativ som främjar och genomför undervisning och lärande på områdena miljö och hållbarhet.
4.3Frågan om den gröna omställningen och strategier för hållbar utveckling genomsyrar allt. Det är därför nödvändigt att titta på utbildning och hur de färdigheter ungdomar förväntas ha i denna fråga kan utvecklas med hjälp av en övergripande strategi som kan förmedla teoretiska och praktiska färdigheter. Det kan bland annat röra sig om att införa och förbättra insatser för övergången från skola till arbete och lärlingsutbildningar. Utbildning om dessa frågor bör också struktureras, utformas och utvecklas med avstamp i regionerna och deras behov, inom den bredare ram som fastslagits på nationell nivå och med beaktande av livslångt lärande.
4.4Man måste börja undervisa barn redan i tidig ålder om hållbarhets- och miljöskyddsfrågor. Undervisningen bör inledas redan i förskolan och fortsätta med hjälp av med särskilda program under hela skolgången. Det är därför viktigt att även lärare får särskild fortbildning och att de ges möjligheter att kontinuerligt uppdatera sina färdigheter.
4.5Att införa vägledning för den gröna och den kulturella omställningen i utbildningsprocesser går hand i hand med att bekräfta skolans bildande roll, eftersom den har anförtrotts uppgiften att ge medborgerlig vägledning så att elever får kännedom om nya och hållbara sätt att leva på vår planet. Detta gör eleverna till huvudaktörer i en förändring som styr dem mot en ny samhällsmodell där miljöfrågor är centrala och där de kan testa och sprida nya livsstilar som är i balans med naturen.
4.6I rådande situation, som är stadd i konstant och snabb förändring, krävs det innovativa utbildningsmiljöer. Ett nytt miljörelaterat alfabet skulle kunna utarbetas i linje med målen i Agenda 2030 och inriktas på metoderna för att genomföra den cirkulära ekonomin och de verktyg som erbjuds genom livscykeltänkandet
, som beaktar miljöskydd, social och ekonomisk utveckling och uppnåendet av relaterade mål.
4.7Kommittén betonar att alla behöver kunskap om hur klimatförändringarna kan bekämpas, särskilt när det gäller alla aspekter av hållbar konsumtion och produktion, ansvarsfulla livsmedelsval och minskat matsvinn samt användning av hållbar energi. Ungdomars utbildning bör stödjas genom livslångt lärande för föräldrar och medborgarutbildning.
4.8Huruvida den ekologiska omställningen lyckas beror därför på skolans förmåga att arbeta i samförstånd med lokala myndigheter och med aktiviteter utanför skolan, särskilt med ungdomsorganisationer och det organiserade civila samhället. På så vis ökar även medvetenheten och deltagandet bland vanliga medborgare. Mot denna bakgrund ser EESK positivt på erfarenheterna av projektet om det gröna Erasmus och ser fram emot dess genomförande.
4.9Medvetenhet och kunskap om samt positivt ledarskap i miljöskyddsfrågor är ännu mer framträdande i den yngre generationen, nämligen generation Z eller ”Gen Z” (personer under 25 år), och bland dem som har högre utbildning och solidare kulturella redskap. Detta innebär att medvetenheten och den tillförlitliga informationen kommer att öka och befästas, men också att de positiva reaktioner som krävs kan stärkas genom att man förbättrar ungdomars utbildning och stärker deras sociala och ekonomiska humankapital. Låg utbildning och svårigheter att komma in i arbetslivet bromsar däremot inte bara ungdomars möjlighet att bidra till ländernas nuvarande tillväxt, utan försvagar också deras roll som aktiva deltagare i nya tillväxtprocesser som är mer i linje med utmaningarna i den tidsålder de lever i.
4.10Utan färdigheter är inte omställningen möjlig. Såväl yngre som äldre arbetstagare måste rustas med rätt färdigheter för att bemästra den innovation som den gröna omställningen leder till och som oundvikligen har, och i framtiden kommer att ha, en betydande inverkan på arbetslivet. EESK anser att det är viktigt att satsa på arbetsplatsförlagt lärande. Arbetsplatsförlagt lärande, dvs. de metoder för utbildning och lärande som äger rum i arbetslivet, särskilt i form av lärlingsutbildningar, är en avgörande tillgång för att (åter) förvärva både tekniska och övergripande färdigheter. Arbetsplatsanknuten utbildning, praktikplatser och lärlingsutbildningar är tre metoder som på sina egna och olika sätt bidrar till att skapa ett gynnsamt förhållande mellan marknadens behov och ungdomars individuella kompetens. Arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela i att uppnå detta genom social dialog och kollektiva avtalsförhandlingar.
4.11Den gröna omställningen måste vara en rättvis sådan och säkerställa omskolning och fortbildning för arbetstagare och arbetstillfällen av god kvalitet så att ingen lämnas utanför. Detta är anledningen till att EESK håller det för avgörande att utbildningspolitiken är helomfattande och integrerad med industripolitiken, i samordning med andra utvecklingsstrategier. Den bör planeras i detalj på regional och lokal nivå i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.
4.12Det finns för närvarande belägg för att en sådan helhetssyn saknas och att gröna färdigheter, och därmed gröna arbetstillfällen, inte sprids i tillräcklig mån, särskilt bland dem med lägre utbildnings- och kompetensnivå. Detta riskerar att leda till nya motsättningar – mellan dem som besitter gröna färdigheter och därför har en utmärkt anställbarhet i den gröna omställningens olika scenarier och dem som i stället förblir utestängda från dessa utbildningsprocesser, besitter begränsade färdigheter och ofta utför operativa uppgifter som riskerar att försvinna på grund av den kombinerade effekten av den gröna omställningen och industrins automatisering.
4.13Jämställdhet måste också vara en integrerad del av strategierna för en grön ekonomi. Unga kvinnor är underrepresenterade inom tekniska och vetenskapliga områden eftersom det är mindre troligt att de väljer specialiserade utbildningar inom dessa sektorer på grund av könsstereotyper enligt vilka en del yrken anses vara avsedda för män. För att säkerställa ett adekvat deltagande av kvinnor i sektorer som på grund av den gröna omställningen genomgår stora förändringar, eller kommer att göra det inom en snar framtid, måste man ta itu med dessa stereotyper. Studie- och yrkesvägledning i skolan kan spela en avgörande roll. EESK anser att medlemsstaterna bör satsa mer resurser på att erbjuda skolungdomar studie- och yrkesvägledning och ge dem stöd att komma ut i arbetslivet med hjälp av effektiva offentliga arbetsförmedlingar som har adekvata förankringar i den lokala produktionsstrukturen.
4.14Utvecklingen av innovation är en förutsättning för att den gröna omställningen ska lyckas. För att målen ska kunna uppnås är det därför avgörande att genom särskild utbildning och stöd till innovativa projekt uppmuntra unga människor med företagaranda alltigenom innovationsprocessen, och att säkerställa ett tillräckligt ekonomiskt stöd.
4.15Den gröna omställningen i EU skulle kunna skapa 1 miljon nya arbetstillfällen fram till 2030, men skulle också kunna leda till att mellan 500 000 och 2 miljoner människor blir arbetslösa, enligt en konsekvensbedömning av Europeiska miljöbyrån. EESK anser att medlemsstaterna med avstamp i de nationella planerna för återhämtning och resiliens bör prioritera att investera betydande resurser för att stödja företag som behöver ställa om sin verksamhet, placera om arbetstagare som har sagts upp och stödja företagare, särskilt unga sådana, som avser att investera i gröna företag.
Bryssel den 22 mars 2023
Christa Schweng
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________