|
YTTRANDE
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
|
|
En europeisk strategi för vård och omsorg
|
|
_____________
|
|
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
om en europeisk strategi för vård och omsorg
[COM(2022) 440 final]
|
|
|
|
SOC/741
|
|
|
|
Föredragande: Kinga Joó
|
|
Medföredragande: Zoe Tzotze-Lanara
|
|
Remiss
|
Europeiska kommissionen, 27/10/2022
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
Ansvarig sektion
|
Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av sektionen
|
11/01/2023
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
24/01/2023
|
|
Plenarsession nr
|
575
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
169/0/4
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar förslagen i den europeiska strategin för vård och omsorg om åtgärder på EU-nivå och nationell nivå för att stärka infrastrukturen för vård och omsorg i Europa på grundval av ett tillvägagångssätt som omfattar hela samhället. Kommittén lovordar efterlysningen i strategin, genom förslagen till rekommendationer från rådet, av tjänster av högre kvalitet under hela livscykeln.
1.2Vi upprepar vårt förslag om att inrätta en europeisk vård- och omsorgsgaranti för att säkerställa livslång tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård och omsorg till ett överkomligt pris för alla som bor i EU. Om man lyckas med genomförandet av detta instrument skulle det bidra till att ta itu med brister i vården och omsorgen och främja anständiga arbetsvillkor för dem som arbetar med vård och omsorg, inbegripet anhörigvårdare.
1.3EESK framhåller vikten av att stödja familjer i deras grundläggande roll. Detta omfattar investeringar utöver socialpolitik och i samhällen. Familjer som får tillräckligt stöd fungerar, med alla sina skillnader, som ett skyddsnät och har en väsentlig roll i ett hållbart vård- och omsorgssystem som bygger på solidaritet. Det är mycket viktigt att framhålla vikten av att prioritera vård- och omsorgstjänsternas överkomlighet och kontinuitet som svar på chocker.
1.4Kommittén spelar en nyckelroll när det gäller att öka medvetenheten genom att samla in och sprida viktig bästa praxis bland arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer om verktyg och infrastruktur, samt när det gäller att dela med sig av nya former av vård- och omsorgstjänster. Vi anser att särskilda budgetar bör anslås för att kartlägga behoven hos vårdtagare och vård-, omsorgs- och hemtjänstpersonal.
1.5Jämställdhet bör fortsatt vara av central betydelse för genomförandet av strategin, bl.a. genom åtgärder för att bekämpa skadliga könsstereotyper som inverkar negativt på den formella och informella vård- och omsorgssektorn. EESK upprepar att insatser bör göras för att uppmuntra fler män att ansluta sig till arbetskraften inom vård- och omsorgssektorn och för att säkerställa en bättre fördelning av omsorgsuppgifterna inom hushållen.
1.6Kommittén betonar behovet av ett livscykeltänkande för att främja ett hälsosamt och aktivt åldrande och samtidigt förebygga och tillhandahålla skydd mot åldersdiskriminering och andra former av diskriminering, övergrepp, dålig behandling och stereotyper när det gäller äldre personer. Det bör utarbetas en europeisk äldrestrategi.
1.7Vi anser att alla resurser bör uppbådas för att tillgodose det ökande och varierande behovet av vård och omsorg: tillräcklig finansiering måste anslås till vård- och omsorgsinfrastruktur och vård- och omsorgspersonal för att öka tillväxten och sysselsättningen. Hela spektrumet av vård- och omsorgsgivare måste mobiliseras inom starka kvalitetssäkringsramar. Medlemsstaterna måste främja skapandet av goda arbetstillfällen och se till att arbetstillfällena inom den sociala omsorgen är attraktiva, skäligt avlönade och värdesatta och att de erbjuder goda karriärmöjligheter.
1.8EESK uppmuntrar till bättre tillhandahållande av data om barns deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg för att säkerställa jämförbarhet och tillgång till mer heltäckande information för utarbetande och genomförande av reformer.
1.9Kommittén anser att EU-institutionerna bör inrätta en högnivåexpertgrupp för långvarig vård och omsorg med jämn könsfördelning i syfte att formalisera samarbetet samt sammanföra alla aktörer och deras organisationer för att gemensamt skapa morgondagens vård- och omsorgstjänster.
Det rekommenderas också att vårdtagare och vård- och omsorgspersonal samt deras organisationer deltar på ett meningsfullt sätt i hela den politiska cykeln.
1.10Vi understryker att rörlighet för vård- och omsorgspersonal och arbetskraftsmigration från länder utanför EU måste övervägas, tillsammans med verktyg för att matcha utbud och efterfrågan samt erkännande av kvalifikationer, och konstaterar att strategin inte tar tillräcklig hänsyn till de många papperslösa arbetstagare som redan tillhandahåller vård och omsorg i Europa.
1.11EESK efterlyser en halvtidsöversyn av rekommendationerna på grundval av övervakningen av Barcelonamålen och de allmänna målen om reformer av den långvariga vården och omsorgen, i enlighet med EU:s finansieringscykel.
2.Yttrandets syfte och tillämpningsområde
2.1Kommittén välkomnar förslagen i den europeiska strategin för vård och omsorg (nedan kallad ”strategin”) om åtgärder på EU-nivå och nationell nivå för att stärka vård- och omsorgsinfrastrukturen i Europa, till stöd för både vårdtagare (från födelsen till ålderdomen) och vård- och omsorgspersonal och anhörigvårdare. Vi lovordar meddelandets analytiska tillvägagångssätt för att kartlägga svagheter, flaskhalsar och problemområden som påverkar tillhandahållandet av integrerad vård och omsorg av god kvalitet.
2.2Strategin är i linje med kommissionens handlingsplan från 2021 för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och ger medlemsstaterna användbar vägledning om tillgänglig, adekvat och högkvalitativ vård och omsorg för att tillgodose de ökande och varierande behoven av vård och omsorg, tillsammans med ambitiösa mål för förskoleverksamhet och barnomsorg och verktyg för god förvaltning för övervakning av åtgärder inom långvarig vård och omsorg. Den bygger på befintliga EU-ramar
som ger den en övergripande karaktär så att den kan ta itu med brister i vården och omsorgen och främja vård- och omsorgspersonalens och vårdtagares rättigheter.
2.3Det finns ett stort antal studier och yttranden som ger vägledning för genomförandet och insikter och data om flera aspekter av vård och omsorg, bl.a. med avseende på kön
,
, kostnaden för informell vård- och omsorg
,
, system för långvarig vård och omsorg i Europa
, arbetskraft och anställningsvillkor
,
.
2.4Europaparlamentet har understrukit vikten av att offentlig vård och omsorg finns att tillgå och är tillgänglig och att alla bör ha rätt till ett verkligt val när det gäller tjänster som är lämpliga för dem och deras familjer (familjeomsorg, samhällsbaserad omsorg, patientcentrerad omsorg, individanpassad omsorg eller andra former).
3.Allmänna kommentarer
3.1EESK välkomnar att det i strategin erkänns att omsorg är ett ansvar för samhället som helhet och inte bara för familjerna, och välkomnar båda förslagen till rekommendationer från rådet där tjänster av högre kvalitet under hela livscykeln efterlyses. Vi stöder ett samhälleligt paradigmskifte när det gäller hur vård och omsorg värderas och tillhandahålls i EU, för att överbrygga de olika kulturella aspekterna och nationella skillnaderna.
3.2Syftet med strategin är att få den europeiska debatten om vård och omsorg att röra sig i riktning mot en hållbar och människorättsbaserad vård- och omsorgsmodell som främjar jämställdhet inom formell och informell vård och omsorg och garanterar människans värdighet, ett självständigt liv och inkludering i samhället. Resiliensen och tillräckligheten i vård- och omsorgssystemen i hela EU testades under covid-19-pandemin, som förvärrade strukturella problem såsom underfinansiering och underbemanning.
3.3En verkningsfull strategi kräver ett omdanande och ambitiöst förhållningssätt som sätter vårdtagarnas och vård- och omsorgspersonalens grundläggande rättigheter och behov i centrum, bl.a. genom att de får delta fullt ut och på ett meningsfullt sätt i samråd och beslut.
3.4Kommittén betonar att åtgärder för förebyggande, träning och rehabilitering bör vara en integrerad del av genomförandet av strategin. Åtgärderna bör i allt högre grad inriktas på tidiga insatser, hälsosamt och aktivt åldrande, förebyggande åtgärder och stöd till självständighet som kan minimera behovet av långvarig vård och omsorg samt öka delaktigheten i samhället och stärka aktivt medborgarskap, bl.a. genom inrättandet av en övergripande europeisk äldrestrategi.
3.5Vi erinrar om erfarenheterna av åtstramningarna under de senaste finansiella och ekonomiska kriserna och betonar behovet av att prioritera vård- och omsorgstjänsternas överkomlighet och kontinuitet som svar på de nuvarande chockerna i anslutning till kriget i Ukraina, energikrisen och de aktuella krisen i fråga om levnadskostnader.
3.6Integreringen av jämställdhet i hela strategin är välkommen. Både den formella och informella sektorn för vård och omsorg domineras av kvinnor. I EU uppger 29 % av kvinnorna att den främsta orsaken till att de inte är aktiva på arbetsmarknaden eller till att de arbetar deltid är omsorgsplikter, jämfört med endast 6 % av männen.
Denna ojämlika fördelning av omsorgsansvaret beräknas kosta 242 miljarder euro per år
. Rekommendationerna är användbara riktlinjer för medlemsstaterna när det gäller att ta itu med könsstereotyper, löneskillnader och pensionsklyftor mellan kvinnor och män samt könsskillnader inom omsorgen.
3.7EESK betonar anhörigvårdarnas betydelse som en del av hållbara vård- och omsorgssystem och efterlyser en snabb kartläggning av behoven av och den faktiska situationen när det gäller denna typ av vård och omsorg. De måste erkännas som partner när det gäller att säkerställa kontinuitet i vården och omsorgen och ges omfattande stöd, såsom utbildningsmöjligheter med system för validering av färdigheter, och deras deltagande på arbetsmarknaden och i det sociala livet måste säkerställas genom en blandning av resurser, tjänster och tidsarrangemang (kopplat till direktivet om balans mellan arbete och privatliv), samtidigt som man också säkerställer tillgången till sociala rättigheter, avlastningsvård och psykisk hälso- och sjukvård.
3.8EESK välkomnar den tonvikt som läggs vid ett bättre skydd av vård- och omsorgspersonalens rättigheter. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att ta itu med bristerna i efterlevnaden av EU:s arbetsrätt, ratificera ILO:s konvention nr 189 om normer för anständiga arbetsvillkor för hushållsanställda och vidta åtgärder för att reglera situationen för inneboende omsorgsgivare
, däribland migrerande och mobila arbetstagare. Vi noterar dock att strategin inte tar tillräcklig hänsyn till de många papperslösa arbetstagare som redan tillhandahåller vård och omsorg i Europa, och att den bör fokusera på all vård- och omsorgspersonal som bor i EU – oavsett deras migrations- och uppehållsstatus.
3.9EESK lovordar åtagandet om att förbättra arbetsvillkoren inom vård- och omsorgssektorn genom att tillhandahålla kompetensutveckling och omskolning samt validering av färdigheter, höja lönerna, främja sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, ta hänsyn till fysiska och psykosociala hälsorisker samt ta itu med riskerna för våld och trakasserier på arbetsplatsen. Kommittén uppmanar medlemsstaterna att ratificera ILO:s konvention nr 190 om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Arbetsmarknadens parter och regeringarna måste samarbeta för att få slut på otrygga former av vård- och omsorgsarbete och bygga upp starka ramar i fråga om lagstiftning, ekonomi och kollektivförhandlingar. Bristen på kvalificerad personal i nästan alla medlemsstater äventyrar standarden på vården och omsorgen, särskilt mot bakgrund av demografiska förändringar, arbetstagarnas rörlighet och en åldrande befolkning.
4.Särskilda kommentarer
4.1EESK upprepar att det brådskar med att utarbeta en särskild europeisk vård- och omsorgsgaranti
, som en avgörande faktor för ett framgångsrikt genomförande av strategin på grundval av en blandning av politik, praxis och finansieringsverktyg i syfte att säkerställa att strategins åtgärder införlivas fullt ut i de nationella ramarna för lagstiftning, politik, finansiering och tjänster. Fastställande av standarder, liksom övervakning av dem, är avgörande för att säkerställa förbättringar inom sektorn.
4.2Den europeiska strategin för vård och omsorg bör kompletteras med en strukturerad europeisk genomförandeplan och finansieringssystem. De offentliga investeringarna i vård och omsorg är otillräckliga i många medlemsstater. EU:s struktur- och investeringsfonder (ESF+, Eruf), faciliteten för återhämtning och resiliens och instrumentet för tekniskt stöd måste mobiliseras för att stödja medlemsstaterna på särskilda vård- och omsorgsrelaterade områden (från utformning av politik till genomförande av tjänster och övervakning av effekter), särskilt genom socialt ansvarsfull offentlig upphandling.
4.3Utvärdering av framsteg och effekter på vårdtagare och vård- och omsorgspersonal kommer att vara av avgörande betydelse. Särskilda tekniska riktlinjer för att bygga upp övervaknings- och utvärderingsramar skulle kunna stödja de nationella ministerierna med särskild vägledning om utvecklingen av modeller för hållbara vård- och omsorgstjänster, mätning av effekter och indikatorer. Kommissionens övervakning bör omfatta rapporter om både politik och finansiering och en uppmaning till en halvtidsöversyn av rekommendationerna. De landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska planeringsterminen måste bättre inriktas på att hjälpa medlemsstaterna att prioritera lämplig finansiering för vård och omsorg som en produktiv och hållbar investering snarare än en ekonomisk börda.
4.4Efter antagandet av de båda rådsrekommendationerna bör åtgärder och riktlinjer snabbt införlivas i nationella politiska och rättsliga ramar. EESK betonar vikten av de nationella samordnarna för långvarig vård och omsorg för att säkerställa samstämmighet och integrera vård och omsorg inom andra områden och ministerier och på andra förvaltningsnivåer, utöver social- och hälsopolitiken (bostäder, transport, energi, ekonomi osv.).
4.5Oönskat riskurval, kommersialisering och strävan efter intäkter och vinst framför vård och omsorg och hälsa kan förvärra ojämlikheten i tillgången till vård och omsorg. Proportionella kontrollåtgärder behövs för att förebygga osunda metoder och säkerställa starka garantier för tjänster av hög kvalitet och korrekt användning av medel. Långvarig vård och omsorg och förskoleverksamhet och barnomsorg på medlemsstatsnivå kräver starka sociala trygghetssystem och högkvalitativa offentliga tjänster som bygger på solidaritet, sociala investeringar och aktörer inom den sociala ekonomin – t.ex. ömsesidiga företag – för tillhandahållandet av olika typer av finansierings- och kostnadsfördelningssystem för vård- och omsorg som ombesörjs av vård- och omsorgspersonal med lämplig utbildning både inom den öppna hälso- och sjukvården och i hemmet.
För att finansiera bestämmelserna bör alternativ till sociala avgifter övervägas.
Man bör beakta möjligheten att införliva frivilligt stöd från ideella organisationer som gynnar både vård- och omsorgssystemen och sjukvårdssystemen, men inte som en kostnadsbesparande åtgärd.
4.6När det gäller nationella befogenheter och subsidiaritet bör kommissionen se till att de vård- och omsorgstjänster av hög kvalitet som utvecklas av medlemsstaterna är inkluderande. Strategin måste säkerställa att alla som behöver vård och omsorg har full och lika tillgång till tjänsterna, särskilt genom kraftfulla och bindande kvalitetsramar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt grupper som ofta är utestängda, bl.a. romer och migranter, och åt effekterna av intersektionell och strukturell diskriminering. Detta innebär också att vård- och omsorgsinfrastruktur bör göras tillgänglig i avlägsna områden och glesbefolkade områden.
4.7Investeringar i digital infrastruktur kan göra det enklare att på ett effektivt sätt planera och tillhandahålla vård och omsorg genom att information lagras och utbyts och förmedlas mellan olika vårdgivare och tillhandahållare av social omsorg, och därigenom möjliggöra en effektiv övervakning av kvalitet och lika tillgång. Flera möjligheter, bl.a. tekniska hjälpmedel, förebyggande åtgärder, robotteknik och telehälsa, kan, om de är helt inkluderande och tillgängliga, bidra till vård- och omsorgstjänsternas räckvidd, kontinuitet, samordning och kvalitet.
4.8I den föreslagna rekommendationen om långvarig vård och omsorg konstateras att systemen också måste tillgodose de stödbehov som personer med funktionsnedsättning har, samtidigt som det tydligt hänvisas till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommissionen bör se till att de EU-medel som mobiliseras inom ramen för strategin respekterar målet om avinstitutionalisering och stöder inkludering genom utveckling av samhällsbaserade tjänster med välutbildad arbetskraft.
EESK upprepar att barn och föräldrar med funktionsnedsättning
måste få stöd och välkomnar detta fokus i rekommendationen om förskoleverksamhet och barnomsorg.
5.Genomförande av rekommendationen om förskoleverksamhet och barnomsorg
5.1EESK stöder översynen av Barcelonamålen för att förbättra tillgången till tillgänglig, överkomlig, inkluderande och högkvalitativ barnomsorg. De medlemsstater som har uppnått eller överträffat målen bör i högre grad inrikta sig på att tillhandahålla kvalitetsstandarder och utveckla olika former av förskoleverksamhet och barnomsorg utifrån de olika åldersgrupperna. Målen om att öka tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg måste gå hand i hand med kvalitetssäkringsramar och anständiga arbetsvillkor. Medlemsstaterna bör arbeta med indikatorer för att övervaka tillgången till vård- och omsorgsmodeller i enlighet med nationella preferenser och skillnader, samtidigt som de uppfyller de reviderade målens målsättningar, kvalitet och övriga standarder.
5.2Kommittén välkomnar uppmaningen att se till att alla barn har en laglig rätt till tillgång till tjänster av god kvalitet, och att strategin samspelar med den europeiska barngarantin, genom att vidareutveckla dess flergenerationsstrategi, som är avgörande för balansen mellan arbete och privatliv och familjens välbefinnande. Den kostnadsfria tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg för behövande familjer måste kompletteras med en uppsättning åtgärder som omfattar gratis måltider, kostnadsfria hygienprodukter (t.ex. blöjor) och stöd till fysisk och psykisk utveckling (finmotoriska färdigheter, tal- och språkterapi osv.).
5.3Vi välkomnar hänvisningarna till EU:s jämställdhetsramar och till barn i utsatta situationer där syftet är att skapa inkluderande system där alla familjeformer respekteras. De åtgärder som ska vidtas bör omfatta utåtriktad verksamhet samt utbildning för personalen om tjänsteanvändares rättigheter och om inkludering och omedvetna fördomar. EESK välkomnar särskilt förslagen om att tillhandahålla tillräckligt med personal per barngrupp och fortbildning av personalen samt att tidsåtgång inbegrips i indikatorerna, vilket är särskilt relevant för barn med funktionsnedsättning, som ofta endast i begränsad utsträckning kan få tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg.
5.4Bra modeller för förskoleverksamhet och barnomsorg måste stå i centrum för åtgärderna för att genomföra rådets rekommendation, med stöd av lokala och regionala strategier och finansieringsramar, där särskilda budgetar anslås för att kartlägga barnens och personalens behov, och genom att nya former av omsorgstjänster testas. Barnets rätt bör fortsatt stå i centrum. Barn behöver en hälsosam och fostrande miljö under sina första år, antingen genom familjeomvårdnad eller professionell omvårdnad. Därför måste olika barnomsorgsmodeller (förskolor, förskolor på arbetsplatsen, barnskötare, dagbarnvårdare, lekgrupper, fritidshem) vara tillgängliga att välja mellan, med beaktande av utvecklingsbehoven hos barn i olika åldrar.
6.Genomförande av rekommendationen om långvarig vård och omsorg
6.1EESK efterlyser kraftfulla genomförandeplaner som omfattar hela spektrumet av långvarig vård och omsorg. Kommissionen bör formalisera samarbetet genom att inrätta en högnivåexpertgrupp för långvarig vård och omsorg som sammanför arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, nationella samordnare, mottagare av långvarig vård och omsorg, särskilt äldre och personer med funktionsnedsättning, och andra relevanta experter och yrkesverksamma. För att bistå gruppen i dess arbete skulle en offentlig onlineplattform kunna inrättas för att samla in data och forskning och främja utbyte av god praxis.
6.2EESK har antagit flera yttranden om tillhandahållande av långvarig vård och omsorg i EU
och lyfter i dessa fram behovet av att investera i högkvalitativ, hållbar och tillgänglig vård och omsorg för alla. EESK betonar behovet av att maximera komplementariteten och samverkanseffekterna mellan alla omsorgs- och vårdgivare i både den offentliga och den privata sektorn (vinstdrivande och icke-vinstdrivande) för att kunna nå alla, med en blick på bästa praxis i medlemsstaterna.
6.3EESK välkomnar erkännandet i förslaget om långvarig vård och omsorg av betydelsen av aktörer inom den sociala ekonomin som tjänsteleverantörer. Kommittén uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka sätt att inrätta strukturerade kommunikationskanaler mellan aktörer inom den sociala ekonomin och EU-institutionerna när det gäller politiken för långvarig vård och omsorg.
6.4Vi noterar vikten av de olika initiativen inom ramen för den gröna och den digitala omställningen när det gäller att utnyttja teknikens fulla potential för att skapa, ompröva och renovera bostadsbeståndet på ett mer inkluderande och hållbart sätt.
6.5Bra modeller för långvarig vård och omsorg kan omfatta mer strukturerat och effektivt stöd i hemmet samt nya bostadsalternativ, såsom serviceboende, stödbostäder eller gemensamma boenden, gruppbostäder eller andra alternativ, enligt vårdtagarnas behov och preferenser, och på grundval av rättsligt godkända kvalitetsramar. Andra typer av vård- och omsorgsmodeller bör också övervägas för att täcka hela spektrumet av vård och omsorg genom en integrerad strategi, såsom stöd för psykisk hälsa, familjecentrum, föräldrastödsgrupper och kortvarigt bostadsstöd på ett sätt som underlättar övergången från en modell till en annan med variationer i omfattningen eller den typ av tjänster som krävs, utan att kontinuiteten i vården eller omsorgen störs.
Bryssel, den 24 januari 2023
Christa Schweng
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________