|
YTTRANDE
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
|
|
EU:s ungdomstest
|
|
_____________
|
|
EU:s ungdomstest
[yttrande på eget initiativ]
|
|
|
|
SOC/728
|
|
|
|
Föredragande: Katrĩna LEITĀNE
|
|
|
|
Beslut av EESK:s
plenarförsamling
|
24/02/2022
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 32.2 i arbetsordningen
|
|
|
Yttrande på eget initiativ
|
|
Ansvarig sektion
|
Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av sektionen
|
06/09/2022
|
|
Antagande vid plenarsession
|
21/09/2022
|
|
Plenarsession nr
|
572
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
158/0/5
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Politiskt deltagande utgör grunden för varje fungerande demokrati. EU:s viktigaste tillgång för unga européer är respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Det är mycket viktigt att se till att ungdomar kan tycka till om beslut som påverkar deras framtid, eftersom även en indirekt effekt trots allt kan få starka återverkningar för unga människor och kommande generationer. Politik som inte direkt riktar sig till ungdomar, eller som inte anses ingå i det traditionella ungdomspolitiska området, kan ändå ha en stark inverkan på ungdomars liv. Det är viktigt att som komplement till de befintliga deltagandemekanismerna erbjuda verkningsfulla mekanismer som är anpassade till demokratiska principer och skräddarsydda efter ungdomars behov. Detta kan bidra till ett bättre och effektivare beslutsfattande.
1.2Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att utbildning är ett av de bästa sätten att nå ut till ungdomar och informera dem om alla tänkbara former av deltagande och de värden som det europeiska projektet står för. Befintliga program till stöd för formell och icke-formell utbildning, såsom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, har framgångsrikt stärkt ungdomars åsikter om demokratiskt deltagande och om Europeiska unionens värden och principer.
1.3EESK påpekar att det finns ett uttryckligt behov av att inkludera ungdomar i det politiska beslutsfattandet genom att de på ett meningsfullt sätt deltar på det sätt som är mest lämpat för dem. Detta ska sedan följas upp genom övervakning, utvärdering och konsekvensbedömning i syfte att säkerställa att ungdomars åsikter har beaktats när politiska beslut fattas. Deltagande under hela beslutsprocessen skapar förtroende bland de unga generationerna och bortom dem, och skapar förutsättningar för att de ska betraktas som relevanta och betydelsefulla under processen. Dessa processer bör inbegripa synlig och öppen kommunikation om resultaten av ungdomarnas deltagande. Detta inslag är avgörande för att bygga förtroende mellan ungdomar och de politiska beslutsfattarna. Dessutom är det mycket viktigt med social delaktighet och att nå ut till grupper med olika behov.
1.4EESK håller med om att det civila samhällets organisationer kan spela en avgörande roll när det handlar om att engagera ungdomar i samhällsutmaningar och därmed deras deltagande i det politiska beslutsfattandet och den demokratiska processen. Sådana organisationer kan fungera som broar och stödnätverk för att hjälpa ungdomar att engagera sig i formella offentliga organ och ge dem förutsättningar att bli aktiva medborgare. EESK stöder dessa organisationer och unga medborgare i deras aktiva engagemang och efterlyser åtgärder som möjliggör just detta.
1.5Vi uppmuntrar EU-institutionerna och medlemsstaterna att genomföra åtgärder och mekanismer som säkerställer att ungdomsperspektivet beaktas inom alla politikområden, samtidigt som man skapar utrymme för ungdomar att lämna konsekventa och sakkunniga synpunkter på de utmaningar de står inför. Dessa strukturer bör också omfatta öppna och synliga uppföljnings- och övervakningsmekanismer och komplettera befintliga instrument för ungdomsdeltagande utan att det leder till minskad finansiering. Lämpliga resurser bör ställas till förfogande för ett meningsfullt ungdomsdeltagande i beslutsfattandet.
1.6Ungdomars deltagande i det politiska arbetet och beslutsfattandet kan utgöra ett stöd för bättre lagstiftning och politik. Detta kan ske genom att man kartlägger och sätter sig in i de pågående och kommande trender som påverkar ungdomars och kommande generationers liv. Detta kan också underlätta arbetet för dem som lägger fram förslag, eftersom det kan bidra med kvalitativa uppgifter som komplement till sekundära uppgifter.
1.7EESK vill betona att även om EU:s ungdomstest bygger på de viktigaste målen i EU:s ungdomsstrategi och Europaåret för ungdomsfrågor, så betonas i båda vikten av att integrera ungdomar i beslutsfattandet, vilket kräver en sektorsövergripande strategi. Det är också en av de åtgärder som anges i rapporten om slutresultatet av konferensen om Europas framtid, som har godkänts av alla röstberättigade i konferensens plenarförsamling och deltagande medborgare. För att uppnå långvariga effekter som står sig efter Europaåret för ungdomar måste ungdomar ges egenmakt att leda förändringen och bygga en bättre framtid.
1.8EESK noterar hänvisningen till EU:s ungdomstest i kommissionens meddelande om resultaten av konferensen om Europas framtid. Kommittén betonar dock att kommissionens förslag inte är i linje med det ursprungliga förslagets mål och medel och att det inte omfattar meningsfulla kontakter med ungdomsorganisationer och ungdomsexperter eller integrering av ungdomsperspektivet i all politik. Man tar heller inte hänsyn till politikens långsiktiga inverkan på kommande generationer. EESK anser att ett EU-ungdomstest bör ingå i verktygslådan för bättre lagstiftning som ett separat verktyg, eftersom kommande generationer och ungdomar förtjänar särskild uppmärksamhet.
1.9EESK efterlyser mer samarbete mellan institutionerna för att stämma av befintliga framgångsrika initiativ såsom EU:s ungdomsdialog, ”Ditt Europa, Din mening!” och det europeiska ungdomsevenemanget, och koppla dem till framtida initiativ såsom EU:s ungdomstest, i linje med EU:s ungdomsstrategi. EESK lägger även fram en förteckning över förslag om ungdomars deltagande i EESK och har för avsikt att införa konceptet med EU:s ungdomstest i sitt arbete.
2.Allmänna kommentarer
2.1Ungdomarnas roll i byggandet av det europeiska projektet
2.1.1Ungdomarna är motorn i det europeiska projektet, och deras kreativitet, energi och entusiasm är drivkraften för dess hållbarhet. Det innevarande året 2022 har utsetts till Europaåret för ungdomar. I ett uttalande har kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förklarat att ”Europa behöver alla sina ungdomar” och att ”vårt EU behöver en själ och en vision som de kan ta till sig”
.
2.1.2EU-projektet kan inte genomföras på ett ändamålsenligt och korrekt sätt i dagens demokratiska klimat om man inte tar hänsyn till diskussionen om ungdomars politiska deltagande
inom ramen för demokratiska traditioner och geopolitiska sammanhang. Margaritis Schinas, kommissionens vice ordförande med ansvar för främjande av vår europeiska livsstil, har sagt att ”Europaåret för ungdomar bör leda till ett paradigmskifte i hur vi inkluderar ungdomarna i politiken och beslutsfattandet”. Den underliggande motiveringen är att möjliggöra ett ungdomsdeltagande och att stärka ungdomars möjligheter att delta på ett meningsfullt sätt
.
2.1.3Enligt Eurobarometerundersökningar
har färre än hälften (47 %) av européerna förtroende för EU och endast 44 % har en positiv bild av EU. Det europeiska projektets framtid är i hög grad avhängigt av hur starkt ungdomarna identifierar sig med EU:s värden och deras önskan att omfamna en europeisk identitet. Ungdomars aktiva engagemang i den politiska processen och beslutsfattandet är avgörande eftersom deras framtid kommer att avgöras av dagens beslut. Därför bör instrument för deltagande införas i syfte att se till att ungdomars synpunkter beaktas. Deltagandet i samhällslivet och det demokratiska livet måste stärkas på alla nivåer i syfte att säkerställa Europas framtida välstånd, med en insikt om att demokratisk mognad påverkar
mönstren för politiskt deltagande bland ungdomar i EU.
2.1.4EU:s initiativ att sammankalla en konferens om Europas framtid fungerade som ett incitament för att främja en deltagardialog med medborgarna runt om i unionen. Att förfina de befintliga mekanismerna för ungdomars deltagande och att utveckla nya anses vara rätt väg att gå. Såsom föreslås i slutresultaten från konferensen om Europas framtid skulle detta kunna omfatta ett ”ungdomstest”
av lagstiftning, med en konsekvensbedömning och en samrådsmekanism där ungdomsföreträdare deltar.
2.1.5Ungdomstestet fungerar som en metod för strategisk framsyn för beslutsfattande. Strategisk framsyn är ett värdefullt koncept som kommissionen vill använda i det politiska beslutsfattandet. Eftersom den bygger på principer som omvärldsanalys, bedömning av megatrender, scenarioplanering och framtidsvisioner är det oundvikligt att ungdomars och kommande generationers perspektiv beaktas inom denna ram. Eftersom man i framsynsprocessen inser att framtiden inte är förutbestämd, samlar man in information om möjliga scenarier för att förbereda sig inför nya utmaningar. Dialogen mellan generationerna kan omfatta värdefulla verktyg som säkerställer att den politik som utarbetas beaktar dessa trender och framtida scenarier. Analyser som beaktar ungdomars och kommande generationers perspektiv kan och bör bidra till en bättre och mer skräddarsydd politik som kan ta itu med kommande generationers utmaningar.
2.1.6För att skapa en bättre politik som klarar av framtida utmaningar måste man ta fasta på och slå vakt om ungdomars och kommande generationers rättigheter och se till att det inte uppstår några negativa konsekvenser för specifika generationsgrupper och samhällsgrupper. Dessa grupper ignoreras för närvarande ofta eller betraktas som delar av andra grupper, vilket inte återspeglar verkligheten. Till följd av detta tar politiken inte på rätt sätt itu med utmaningar, vilket bidrar till minskat förtroende för och bristande engagemang i formella institutioner.
2.2Behovet av ett meningsfullt ungdomsdeltagande
2.2.1Meningsfullt deltagande handlar om maktdelning, förmåga att fatta beslut, med deltagande av andra intressenter och på öppna villkor som alla berörda aktörer känner till. Väl utformade förfaranden för ansvarsutkrävande förankrar ett förtroende för politiska deltagandeprocesser hos alla intressenter. Till detta hör också att de olika aktörernas uttryckliga ansvarsområden bör kommuniceras till alla intressenter.
2.2.2Ungdomars förtroende för offentliga institutioner har stagnerat sedan den globala finanskrisen i slutet av nollnolltalet
, och hur de ser på sitt politiska inflytande och sin representation i beslutsfattandet har förblivit oförändrat. Ungdomars deltagande i det demokratiska livet kan ta sig olika uttryck. Det bästa sättet att göra sin röst hörd bland beslutsfattarna anses dock vara att rösta i lokala, nationella eller europeiska val (39 %)
, men andelen ungdomar som har förtroende för detta medel för demokratiskt deltagande är alltjämt mycket låg. Men de som tenderar att hålla sig borta från politiken gör det på grund av en brist på meningsfullt engagemang och förtroende samt känslan av att det inte är meningsfullt att delta om deras synpunkter inte beaktas. Ett av de största hindren för ungdomars deltagande är övertygelsen om att beslutsfattarna ”inte lyssnar på människor som mig”
. Att främja förtroende och stärka dialogen mellan ungdomar och offentliga institutioner är därför avgörande för att säkerställa samhällets beredskap och motståndskraft att hantera framtida chocker
.
2.2.3En majoritet (70 %)
av de svarande anser att de har lite, eller inget, att säga till om när det gäller viktiga beslut, lagar och politik som påverkar EU som helhet. 24,8 %
av ungdomarna upplever att de inte har något inflytande alls över vilka frågor som diskuteras i offentliga eller politiska debatter, och ytterligare 40,8 % säger att de inte har något större inflytande. Dessutom anser 2 av 3 svarande att ökad medvetenhet bland politiker om de frågor som ungdomar anser vara viktiga skulle hjälpa ungdomar att påverka den offentliga politiken mer, medan mer än 50 % av dem anser att en starkare roll för ungdomsorganisationerna i politiken också skulle gagna detta syfte.
2.2.4Ungdomar har ändrat sina former för deltagande och föredrar nu icke-institutionaliserade former av politiskt engagemang, framför allt utanför valsystemet. Forskning har i allt högre grad visat att detta är kopplat till ett minskat förtroende för offentliga organ och ett missnöje med hur den representativa demokratin fungerar. Ungdomars okonventionella politiska deltagande har blivit alltmer flytande, individualiserat och individanpassat, med en preferens för att engagera sig i enskilda frågor och ämnen samt för direkt aktivism och protester i betydelsen ”individuella livsstilsval”. På det hela taget är ungdomarna starkt politiskt motiverade. Experter på politiskt deltagande har, när de diskuterat frågan om ungdomars deltagande, flyttat sitt fokus från huruvida ungdomar vill delta till var och hur ungdomar väljer att uttrycka sina politiska åsikter. Med tanke på de många olika sätt på vilka ungdomar nu försöker påverka politikens innehåll och genomförande finns det ett tydligt behov av att ta hänsyn till den okonventionella karaktären hos det politiska deltagandet, deltagandebaserat beslutsfattande och förbättrade kommunikations- och öppenhetsmekanismer inom ramen för demokratiska institutioner. Man bör anpassa och utforma beslutsfattandet inom offentliga organ i enlighet med detta för att säkerställa att man når ut till och involverar alla grupper av ungdomar när politiska beslut fattas. Deltagandemekanismer bör i själva verket vara inkluderande och kommuniceras på ett sådant sätt att de når en bred publik och dem som är svåra att nå ut till.
2.2.5Ungdomsledda organisationer har utvecklat expertis och kunskap om en rad olika frågor med koppling till de problem som ungdomar konfronteras med. Att inkludera dem i det politiska beslutsfattandet kommer att leda till mer enhetliga och anpassade regler och bestämmelser. Detta stöds också av det ständigt ökande antalet ungdomar som ansluter sig till dessa organisationer.
2.2.6Meningsfulla kontakter med ungdomar är avgörande. Ungdomars deltagande måste förbättras, särskilt när det gäller bristen på ungdomars demokratiska representation och avsaknaden av ett ungdomsperspektiv bortom det traditionella ungdomspolitiska området. Ungdomar vill delta i utformningen av politik som påverkar deras liv. Rättvisa mellan generationerna
handlar om hur man kan avhjälpa ojämlikhet mellan generationerna i åldrande samhällen.
2.2.7De befintliga verktygen för att mäta effekterna för ungdomar, såsom verktyg nr 31 i verktygslådan för bättre lagstiftning, sörjer inte för integrering av ungdomsfrågor och inkludering av ungdomsorganisationer och unga med relevant sakkunskap, som systematiskt skulle kunna gå igenom frågorna ur ett ungdomsperspektiv. Enligt tillgängliga publikationer används dessa verktyg dessutom i mindre omfattning än vad som borde vara fallet med hänsyn till förslagens relevans och betydelse.
3.Särskilda kommentarer
3.1EU:s ungdomstest
3.1.1Förslaget bygger på tre pelare: samråd, konsekvensbedömning och begränsningsåtgärder. Det tillhandahåller en ram för att förbättra politikens ändamålsenlighet och träffsäkerhet, baserat på stärkt ungdomsdeltagande och integrering av ungdomar i det politiska beslutsfattandet, samtidigt som hänsyn tas till utsatta grupper av ungdomar, såsom ungdomar med funktionsnedsättning, unga som varken arbetar eller studerar
, ungdomar som bor i avlägsna områden osv. De olika komponenterna i EU:s ungdomstest bildar en enhetlig struktur genom vilken man kan ta fram en högkvalitativ och bättre politik för att ta itu med de frågor som kommande generationer kan komma att ställas inför.
3.1.2Det första steget i EU:s ungdomstest är att fastställa hur kommande utkast till politiska förslag är relevanta för ungdomar och påverkar dem. Det gör det lättare att avgöra om ett fullständigt ungdomstest bör genomföras för det givna fallet. Med hjälp av en checklista avgör bedömarna dels huruvida utkastet till förslag verkligen är relevant för ungdomar, dels förslagets direkta och indirekta inverkan på ungdomar och kommande generationer. Om man kommer fram till att utkastet är relevant, fortsätter ungdomstestet vidare till faserna för fullständigt samråd, konsekvensbedömning och begränsningsåtgärder. Checklistans indikatorer skulle bygga på ungdomars behov och idéer i syfte att säkerställa att förslagen i fråga beaktas ur deras perspektiv.
3.1.3I nästa steg förväntas de respektive bedömarna på ett meningsfullt sätt samråda med intressenter på ungdomsområdet för att säkerställa att systematisk expertis tillhandahålls för en grundlig analys. På grundval av dessa diskussioner kommer bedömarna att sträva efter att identifiera vilka potentiella effekter som ungdomarna finner bekymmersamma med det utkast till politik som testas. Denna deltagandekomponent måste vara öppen och ge utrymme för synpunkter från ett brett spektrum av ungdomsrepresentanter, ungdomsledda organisationer och ungdomar med relevant sakkunskap. På så sätt säkerställs ett systematiskt tillvägagångssätt beträffande de frågor som tas upp i utkasten till politiska förslag. Att inkludera ungdomsorganisationer, ungdomsrepresentanter och ungdomar med relevant sakkunskap kan tillföra en ytterst mångfacetterad och unik bakgrund till konsekvensbedömningen. Genom konstruktiv dialog kan bedömarna skaffa sig en helhetsbild utifrån den övergripande kunskap och expertis som dessa ungdomar har etablerat. Med hjälp av detta underlag kan konsekvensbedömningen bli tillräckligt detaljerad för att kunna identifiera de utmaningar och aspekter där den givna politiken kan orsaka störningar.
3.1.4På grundval av tillgängliga uppgifter som samlas in under processen och resultaten av samråden kan bedömarna utarbeta en konsekvensbedömning med utgångspunkt i de frågor som nämns i checklistan och även tillhandahålla framsynsanalyser för kommande generationer.
3.1.5Om en negativ inverkan identifieras bör bedömaren föreslå begränsningsåtgärder som i första hand bör fokusera på grupper som befinner sig i utsatta situationer och missgynnade ungdomar. Det är tillrådligt att bedömarna under samrådet tar upp frågor om möjliga begränsningsåtgärder som skulle kunna ingå i analysen. Det rekommenderas att man under de kommande åren gör en utvärdering för att följa upp den aktuella politikens effekter och hur begränsningsåtgärderna har stävjat de negativa effekterna.
3.1.6EU:s ungdomstest bör inte ersätta konstruktiv dialog med ungdomar i allmänhet. Det bör snarare komplettera befintliga deltagandemekanismer.
3.1.7Förslaget var ett resultat av en rad diskussioner med Europas största ungdomsnätverk, samtidigt som det också uttryckligen nämnts i flera rekommendationer från EU:s ungdomsdialog sedan denna (och dess föregångare, den strukturerade dialogen) inrättades. Ungdomarna framförde en stark önskan om ett öppet beslutsförfarande som skulle göra det möjligt för dem att bidra till utarbetandet och övervakningen av resultaten.
3.1.8Förslaget bygger också på testet för små och medelstora företag, som är ett exempel på ett lämpligt verktyg för konsekvensbedömning på EU-nivå, baserat på de tre pelarna samråd, konsekvensbedömning och begränsningsåtgärder. I likhet med testet för små och medelstora företag är EU:s ungdomstest också tänkt att ingå i verktygslådan för bättre lagstiftning som ett separat verktyg för att betona ungdomars roll i Europas framtid, i linje med meddelandet från kommissionens ordförande.
3.1.9Förslaget bygger på exempel på verktyg för ungdomskonsekvensbedömningar som redan finns i flera medlemsstater, t.ex. i Österrike, Tyskland, Frankrike, Flandern i Belgien och även utanför EU, i t.ex. Nya Zeeland och Kanada.
3.1.10Den föreslagna konsekvensbedömningen tillhandahåller en lösning som säkerställer att politikens inverkningar tar hänsyn till ungdomars behov och förväntningar och sörjer för ett tillämpningsområde bortom det traditionella ungdomspolitiska området. Endast en bråkdel av kommissionens förslag analyseras ur ett ungdomsperspektiv. En betydande andel av förslagen påverkar dock direkt och indirekt ungdomars livskvalitet.
3.1.11Det föreslås att EU:s ungdomstest ska ingå i de allmänt tillgängliga konsekvensbedömningarna inom ramen för initiativet om bättre lagstiftning och att det ska offentliggöras på Europeiska ungdomsportalen. Vad som är mest verkningsfullt bör dock undersökas ytterligare. Generaldirektoratet för kommunikation uppmanas i vart fall att aktivt främja testet för att säkerställa dess synlighet, samtidigt som generalsekretariatet bör stödja att det anammas inom olika generaldirektorat. EU:s ungdomstest skulle också kunna offentliggöras av de institutioner som beslutar att genomföra det, bland annat på EESK:s webbplats. Genom att offentliggöra bedömningen och den slutliga versionen av förslaget kommer de ungdomsaktörer som deltar i samrådet att kunna se hur deras bidrag har beaktats.
3.1.12EU:s ungdomstest föreslås bli en struktur som kan genomföras på lokal, regional och nationell nivå tillsammans med EU:s institutioner.
3.1.13EU:s ungdomstest kan potentiellt förbättra politiken, men det måste också bygga på meningsfulla deltagandemekanismer, eftersom inhämtande av kunskap i lokalsamhället är ett sätt att säkerställa ändamålsenlighet och åstadkomma förbättringar.
3.2Ungdomsengagemang inom EESK
3.2.1EESK har insett vikten av ungdomars engagemang i utformningen av Europas framtid och bedriver därför flera framgångsrika initiativ såsom ”Ditt Europa, din mening!”, rundabordssamtal med ungdomar om klimat och hållbarhet samt EU:s klimattoppmöte för ungdomar, som anordnas gemensamt av EESK och Europaparlamentet. Som en uppföljning av EESK:s yttrande NAT/788
inkluderade kommittén för första gången en ungdomsdelegat i sin officiella delegation till UNFCCC:s partskonferens 2021, i samband med COP26. Mot bakgrund av Europaåret för ungdomar kommer EESK:s pris till det civila samhället 2022 att belöna verkningsfulla, innovativa och kreativa initiativ som syftar till att skapa en bättre framtid för och tillsammans med unga européer.
3.2.2EESK kommer att sträva efter att öka ungdomars och ungdomsorganisationers inflytande genom mer strukturerade, meningsfulla och målinriktade deltagandemekanismer för ungdomar i syfte att stärka ungdomars och ungdomsorganisationers interna engagemang i EESK:s arbete. EESK bör följaktligen vidta följande åtgärder:
·Öppna och sektorsövergripande samordningsmekanismer bör införas för att integrera ungdomsperspektiv i EESK:s arbete och lagstiftningsverksamhet.
·Unga sakkunniga med relevant sakkunskap för viktiga yttranden skulle kunna utses.
·Inom ramen för Europaåret för ungdomar skulle ungdomar kunna vara ett gemensamt tema för höstens omgång av yttranden på eget initiativ.
·Man bör hålla tematiska debatter med europeiska ungdomsorganisationer och gräsrotsorganisationer för att bättre koppla samman nationella och europeiska perspektiv.
·Ungdomsrelaterade ämnen skulle kunna väljas ut för EESK-studier
varje år.
·Alla yttranden som utarbetas av EESK bör också alltid ta hänsyn till det generationsöverskridande perspektivet (på samma sätt som de gör när det gäller jämställdhetsperspektivet).
·Man bör bygga upp dynamiska förbindelser med andra EU-institutioner för att kartlägga ungdomars deltagandemekanismer och stärka den utåtriktade verksamheten tillsammans med ungdomar och ungdomsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå.
·Den resolution om ungdomsengagemang i EESK som utarbetats av samordningsgruppen för Europaåret för ungdomar bör antas.
·Det bör skapas en flik för ”ungdomsengagemang” på EESK:s webbplats för att belysa tidigare, pågående och framtida ungdomsrelaterad verksamhet, inklusive yttranden, offentliga hearingar, evenemang osv.
·En permanent struktur skulle kunna inrättas inom EESK för att säkerställa att arbetet med ungdomsengagemang inom EESK och med övriga institutioner fortsätter även efter 2022.
3.2.3EESK kommer att ytterligare undersöka och överväga möjliga sätt att tillämpa konceptet med EU:s ungdomstest i sitt arbete i syfte att utveckla en konsekvent strategi för ungdomars deltagande i EESK.
3.2.4EESK uppmanar kommissionen att svara på detta yttrande på eget initiativ och förslaget om EU:s ungdomstest och att delta i en gemensam brainstorming kring genomförandet.
Bryssel den 21 september 2022
Christa Schweng
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
APPENDIX
The Concept Note The EU Youth Test: Investing Now in the Union's Future
Young people are not only the present, but the future as well. As a result of the pandemic and the severe financial crises in the last decade, we have seen that young people are one of the first groups within our society who are affected by the new measures, such as austerity measures or lockdowns. These policies not only impact the economic possibilities of future generations, but also create inequalities and serious consequences on mental health, among other things. In 2019, we saw a record turnout at the European elections which included a significant increase in youth participation. Young people have a strong opinion on issues that impact them, such as economic growth, digitalisation or the climate crisis. It is time to provide sufficient means to include them in policy-making since they are the ones who need to carry the burden of these decisions.
Several participatory processes exist in the European Union (EU), such as the "Have your say" portal. Young people have a number of opportunities to express their view on topics they are asked about. However, it is not enough to consult with young people, invite them on stage and just move on without taking them into consideration. There is a clear call for meaningful participation and engagement, while there is also a need for follow-up on how the voice of young people has been heard. By now, it is clear that young people are affected by policies that are outside the scope of traditional youth policies, yet they are rarely included in the policy-making process. The EU needs to step up and work on policies that consider the impact on those who will suffer the consequences: young people today and future generations.
The EU Youth Test is an impact assessment tool that will ensure that young people are considered during the policy-making processes within the EU. As a result, the EU will be able to create better policies that are long-lasting and impactful, actively close inequality gaps, and take into account current and future generations. Policies will address the experiences, needs and expectations of young people and they will help Europe's youngest generation maximise their potential.
·EU Youth Test: with and for youth
The EU Youth Test is designed to evaluate the impact that any new proposals may have on young people in the EU and identify mitigation measures necessary to avoid any negative impacts.
It is based on three pillars:
·Meaningful engagement with relevant youth stakeholders.
·Impact assessments of draft proposals.
·Mitigation measures to address adversities facing groups of young people, with a special focus on groups living in vulnerable situations.
It supports the mainstreaming of young people by addressing the lack of involvement in policy fields that are not usually considered youth-related, e.g. sustainability, economic or infrastructure policies.
The EU Youth Test will focus on all proposals coming from the European Commission. All EU proposals should be assessed to see the impact on the lives of young people. The assessment carried out by each Directorate-General (DGs) would include the following steps:
·application of a standardised checklist to determine how relevant the proposal is to young people and future generations (those yet to be born);
·qualitative consultation with representatives of young people from youth-led organisations and experts;
·analysis of the draft proposal based on the available data and the outcomes of the discussions;
·summary of the impact on young people with clear indication of the proposal's degree of suitability;
·in case of a low level of suitability, clear recommendations for changes to mitigate the potential negative impact;
·publication of the result of the EU Youth Test (e.g. on the Youth Portal).
The EU Youth Test should be conducted by every DG. DGs should be prepared to use the impact assessment tool and would need to be properly trained to include youth stakeholders meaningfully in the policy-making process.
·Bringing the missing 25% to the forefront
Young people make up 25% of the whole EU population and, while they will live the longest with the consequences and impacts of the regulations designed today, they are underrepresented in political processes and in consultations.
The EU Youth Test has already proven to be useful in several national legislative processes. For example, in Germany in the last four years, the level of relevance was checked in the case of more than 500 laws, with more than 100 impact assessments conducted. These assessments cover a wide range of topics such as the implementation of the Climate Protection Programme 2030 in tax law. While in Germany the test does not include mitigation measures, it highlights how certain legislation can impact the life of young people. The assessment pointed out several benefits for young people in terms of affordable, long-distance commuting opportunities, but also warned that the increased access to mobility is relevant only for those young people who live close to existing infrastructure.
Furthermore, we believe a youth impact assessment could have been highly beneficial for the EU in several instances in the past. One of the most recent examples would be the EU taxonomy proposal. This exact proposal is highly relevant for young people and future generations. As we are aware, climate change and the destruction of our environment is something that not only the future generations will have to live with, but is already taking the lives of millions of young people every year. It is therefore the bare minimum to include young people in the discussion about energy sources such as nuclear power or natural gas. Based on recent events, it is clear that young people would have provided stronger political momentum in opposing the clear error of including gas and nuclear as sustainable energy sources. Furthermore, young people are considered to be the drivers of the circular economy and future generations should be the main beneficiaries of sustainable investment opportunities. Policies addressing the new ways of the economy will have an impact on the employment, health and wellbeing of future generations. This needs to be considered now, otherwise such policies will cause further disruptions, barriers and inequalities within our society.
As has been said many times, young people are not only the future, but also the present. As rightly pointed out by Commission President Ursula von der Leyen, young people have been one of the groups within our society most affected by the previous financial crisis and the current health crisis and faltering economy. There is now a clear need to create policies that consider their point of view.
Mainstreaming young people into all policies: an existing objective at EU Level
An EU level Youth Test is one of the measures set out in the Conference on the Future of Europe Outcomes Report that was endorsed by all voting components in the Conference plenary and citizens. Young people are demanding proper consultation on all policies that affect them, and to have their voice taken into account in the shaping of these policies. While the Youth Test meets these expectations, it also acknowledges that young people's interests are wide-ranging and go far beyond traditional "youth" topics such as education and mobility exchanges. Mainstreaming youth into all policies is also an aim of the EU Youth Strategy (2019-2027) and one of the four key objectives of the European Year of Youth 2022. Adoption of the Youth Test is therefore a way to implement this strand of the Strategy, to realise this 2022 objective, hence providing a long-lasting legacy and following up concretely on a measure coming from the Conference on the Future of Europe.
·Numerous "Best Practices"
The EU Youth Test exists in several Member States at national and regional levels in different forms, but always for the benefit of and involving young people. In some cases, it is conducted by a separate entity (Germany, Flanders) while in others it is carried out by the respective ministries (Austria, France). Several child and youth impact assessment tools were launched as a result of the recommendation of the UN Convention on the Rights of the Child (New Zealand, Canada, Scotland). Even though these tools only partially address the challenges, since they are conducted after the approval of the legislation rather than beforehand, and hence without including young people in the decision-making process, they prove that there is a global trend towards assessing the impact of legislation on young people by involving them. We can also see that, thanks to NextGenerationEU, more and more countries are working on youth impact assessments (Italy), which should be something that the Commission not only expects from the Member States but should also champion, including by introducing a standardised mechanism for them.
While these best practices prove to be rather diverse in terms of methodology and scope, after the Youth Forum conducted interviews with several National Youth Councils, we found that the youth impact assessment tools are considered to be a great way to mainstream youth policy, ensure that youth inequalities are mitigated and removed, and include young people's perspective in the policy-making procedure.
Last year, the European Youth Forum collected and analysed several examples of youth impact assessment tools based on the input from five National Youth Councils and available online information. These examples cover both the national and regional level and focus on the implementation of youth impact assessments on legislative proposals. However, the spectrum and the methodology of each differ, in some cases significantly. Further research is expected to be conducted to include the perspective of the representatives of the authorities, particularly EU Member State representatives. The table below is intended to indicate the scope and the methodology of the impact assessment tools, identify the entities conducting them, and suggest relevant aspects to be considered for the development of an EU Youth Test.
|
Region/
Country
|
Scope
|
Methodology
|
Conducted By
|
Transferable best practice principles to be considered in the development of the EU Youth Test
|
|
Flanders
|
Young people 0-25 years of age
|
An extensive report with 14 questions. During the assessment, data and indicators are expected to be provided by the assessor
|
Respective ministry
|
The assessment report is easily understandable and thorough
|
|
Austria
|
Children and youth (under 18 years of age)
|
Either an extensive assessment with concrete indicators or a simplified questionnaire, depending on the relevance
|
Federal administration, the department that is proposing the initiative or legislation
|
The checklist can be a good way to assess the relevance of the draft policy for young people, and as such decide on further steps in the impact assessment
|
|
France
|
Young people 16-25 years of age
|
N/A
|
Respective ministry
|
The impact assessment clause is part of the legislative framework that could make it binding and highly visible. High level political support.
|
|
Germany
|
Young people 12-27 years of age
|
Standardised assessment tool and a two-stage assessment process considering areas of life and several impact dimensions
|
Competence Centre Youth-Check - a separate institution from the ministry
|
The two–fold assessment process gives a detailed picture of the impact on youth
|
|
Italy
|
Young people
|
Under development
|
Several stakeholders are involved in the impact assessment, such as scholars, youth representatives and policy-makers
|
Related to the NextGenerationEU funds and the National Recovery and Resilience Plans
|
|
New Zealand
|
Children and young people
|
Two-step screening based on an extensive questionnaire
|
Public authorities but it can be freely used by anyone - enhancing transparency and widespread adoption
|
Publicly available and to be carried out by anyone
|
·Road to the EU Youth Test
The European Youth Forum and its more than 100 member organisations urge the Commission to adopt an EU Youth Test and make the promises of the European Year of Youth a reality for all young Europeans. It is a chance to create a long-lasting legacy that will support the future generations in living a sustainable life. Together with other relevant stakeholders, such as EU institutions, representatives of youth-led organisations and Member States, the Youth Forum has started to map the possible scenarios for an EU Youth Test. Based on the previous discussions, we suggest that the European Commission take the following steps in the coming months of 2022:
·conduct research and analysis on existing youth impact assessment tools;
·finalise the proposal for an EU Youth test with the involvement of youth stakeholders;
·together with youth stakeholders, draft the procedure and guidelines, including the checklist and the analysis;
·expression of interest by DGs to include a youth perspective and future generations in policy-making processes;
·capacity-building of DGs to readily apply the EU Youth Test when drafting new proposals;
·monitor the implementation of the EU Youth Test on an ongoing basis.
The EU Youth Test can be a successful instrument if it is used widely by DGs and if policy-makers are able to have meaningful engagement with young people. While the EU Youth Test might seem to require additional resources from the EU institutions, it is in the utmost interest of all EU Member States that the policies do not impose threats and negative impacts on future generations.
Regional youth impact assessment:
Flanders
The Child and Youth Impact Report, or JoKER for short, assesses the effects of new proposed decrees on children and young people. Every time a minister submits a draft decree to the Flemish Parliament that directly affects the interests of persons under the age of 25, it must be accompanied by a JoKER. This consists of the impact of the proposal and alternatives, while also providing data to strengthen the assessment. JoKER mainly relies on the 2003 comments on "general measures of implementation" of the UN Convention on the Rights of the Child, including a child impact analysis. The competent minister and administration are responsible for drawing up a JoKER when submitting a decree, and involve the contact point for youth and children's rights policy. They can also ask for help from the Department of Culture, Youth and Media. The assessment follows a questionnaire that details the objectives, the alternative policy options, the analysis of impacts, and the outline of the consultation included, among other things.
EU Member States' youth impact assessment:
Austria
In 2013, Austria introduced an overarching impact assessment on proposed legislation. This impact assessment aims to provide clarity on the priorities, effects on the budget and effectiveness of the proposals. It is carried out during the drafting phase and considers several policy areas ("impact dimensions"), such as finance, environment, consumer protection, businesses, children and youth, and gender equality. If a piece of legislation does not affect the state budget, or does not have substantial financial relevance (below EUR 1 million), it is enough to carry out a simplified assessment first to see in which policy areas the legislation has relevance. This simplified assessment is a short survey, which is now also digitalised. The impact assessment consists of a problem analysis (why government action is necessary), formulation of objectives (what impact is to be achieved in society), formulation of measures (how the respective goals are being pursued) and assessment of the effects. In case a youth perspective is found to be relevant, the impact assessment is carried out by considering the following aspects:
·protection and promotion of the health, development and upbringing of children and young adults;
·care and support of children and eligible young adults, and compensation for child costs;
·security of the future of children and young adults in the medium term.
In case of the simplified impact assessment, no indicators are used and no assessment of the effects is carried out.
The underlying initiative will be evaluated after five years at the latest, which means that the respective departments carry out an internal evaluation, during which effects that actually occurred are compared with the assumptions made at the time of the assessment. In case of a simplified impact assessment, this step is not carried out either.
France
French Law requires all draft laws to include a preliminary evaluation of the economic, financial, social, and environmental consequences of the adoption of the law (with the exception of finance and budget laws, Organic Laws, laws modifying the Constitution, etc.). An internal note from the Prime Minister from 2016 stresses the need to systematically conduct youth impact assessments (but this is not binding). All impact evaluations are supposed to be available on the website of the SGG (Secrétariat général du gouvernement). In the Ministry of Education, the DJEPVA (Direction de la jeunesse, de l’éducation populaire et de la vie associative – in charge of developing, coordinating, and evaluating policies in favour of youth, community education, and the voluntary sector) is in theory consulted and involved in the development of impact assessments of draft regulations. The drafting ministry (which also drafts the impact assessment) can ask for the support of the DJEPVA in doing this. Upon receipt of these documents, the SGG can ask the advice of the DJEPVA if it considers the impact assessment insufficient. The SGG then convenes a scoping meeting bringing together the drafting ministry, the DJEPVA and all other services concerned by the cross-cutting impact. A notice of 48 hours is required which means that observations on the impact assessment are only circulated for a period of 48 hours. In practice, most of the time, this scoping meeting is the first time the DJEPVA sees the impact evaluation. The policy pursued in favour of young people aims in particular to support them in their efforts to gain access to employment and become independent. It also aims to guarantee all young people access to public services, essential for building their life project.
Germany
The Youth-Check in Germany was introduced in 2017. So far, the Competence Centre Youth-Check (ComYC) has examined over 500 pieces of legislation. The examination of legislation can be initiated by the Minister for Youth or by the ComYC itself through its monitoring process. The ComYC conducts a preliminary examination of all laws that are accessible to the ComYC (usually all laws where the Ministry of Youth is involved or is in charge). Where there is a relevant, non-obvious impact on young people, the Youth-Check is carried out and the results published. The assessment is carried out during the drafting phase (pre-parliamentary). The ComYC has the possibility to carry out an initial assessment and, if the legislation changes after the input of other stakeholders (i.e. cabinet, local reps), the ComYC still has the chance to give final input. The Ministry forwards the Youth-Check together with the legislation to the lead ministry which proposes it as a government bill to the Parliament. The ComYC also publishes the shorter version of the Youth-Check to support the discussion in the Parliament. The Youth-Check is based on a standardised assessment tool and a two-stage assessment process. As a first step, it is confirmed whether the legislation is relevant for young people and it is determined whether young people or specific groups of them between the ages of 12 and 27 are affected by the proposed legislation. If the legislation is relevant for young people, the next step is the main impact assessment. During the main impact assessment, the legislation is examined in terms of which individual areas of life are affected by the proposed legislation.
Source:https://www.jugend-check.de/wp-content/uploads/2021/08/the-youth-check-in-germany-regulatory-impact-assessment-for-the-young-generation.pdf
Various methodological approaches are chosen in order to obtain indications of the possible effects, and data from several sources is used as well. Secondary data is primarily used (statistics, available publications, etc.). However, in isolated cases, if there is no available data, ComYC conducts surveys and interviews with experts and youth representatives. In general, the youth-check consists of a description of the affected groups and the relevant passages of the bill as well as the resulting effects on young people. In addition, the affected areas of life are identified and, if necessary, "notes and remarks" are given. As already mentioned, a shorter version is produced and sent out to members of the Bundestag and another short version is drafted that uses a youth-friendly language that is published on the website under the corresponding section. However, these versions are not drafted in every case. The youth-friendly language makes it accessible for young people with different backgrounds and education. Finally, besides sending the Youth-Check to the respective decision-makers, all versions are published on the Youth-Check's website. Furthermore, there is the ComYC App, which provides information on the legislative process and the assessment procedure and which enables the Youth-Check to be tried out interactively.
Italy
In 2021, Italy established a Committee to monitor the impact of public policy on young people and future generations. The idea is mainly related to the NextGenerationEU (NGEU) funds and the National Recovery and Resilience Plans (PNRR in Italian). It consists of several stakeholders such as the youth ministry, the National Youth Council, the national agency, the national statistical office, the public health authorities and experts on impact assessments. The stakeholders collaborate in four groups covering different areas of work, namely:
·Group for a shared definition of measures for young people;
·Group for the assessment of generational impact and models practised in other EU countries also with reference to the Agenda 2030 SDGs;
·Group analysing good practices and reforms of youth policies at European level;
·Group to support the monitoring of the implementation of Pillar "F" of Regulation (EU) 2021/241.
As a result of this distribution of tasks, the Committee's ultimate aim is to provide data and information useful for more effective government action on the coordination and implementation of youth policies. The measures analysed initially are those with a direct impact on young people. The impact assessments are not public and are submitted to the Youth Minister every six months.
The stakeholders collaborate in groups covering four areas of work:
1.Group for a shared definition of measures for young people: the group is responsible for analysing all of the government's measures for young people in the budget law, in the PNRRs – which is the plan using NGEU funds – and in the National Investment Plan that complements the PNRR.
2.Group for the assessment of generational impact and models practised in other EU countries also with reference to the Agenda 2030 SDGs: the group deals with establishing the national (and local) taxonomy of indicators for the assessment of generational impact, with a view to ensuring intergenerational equity.
3.Group analysing good practices and reforms of youth policies at European level: the group will set indicators to determine good practices at European level and their transferability.
4.Group to support the monitoring of the implementation of Pillar "F" of Regulation (EU) 2021/241: in order to assess the ongoing consistency of the "youth priority" – a priority identified as cross-cutting in the PNRR – with the specific objective of Pillar "F" of Regulation (EU) 2021/241. Quantitative and qualitative indicators will be established in conjunction with the PNRR "Control Room" of the Presidency of the Council of Ministers and the Ministry of the Economy.
Third country impact assessment
New Zealand
Following the 2011 UN Committee on the Rights of the Child recommendation, New Zealand established the Child Impact Assessment (CIA), which is a tool for public officials to assess whether policy proposals will improve the wellbeing of children and young people. It is also based on the UN Convention on the Rights of the Child. The tool is used to support the debate and decision-making surrounding a proposal and can be freely used by the conducting entity. With this tool, the first step is to check whether the proposal has any youth relevance through the screening sheet. When completing the screening sheet, note should be made of:
·positive impacts on children and young people by the proposal;
·mitigations for any negative effects or unintended consequences.
If there is a direct impact on young people, the full impact assessment is conducted. There is more scope in the full Child Impact Assessment (than in the screening sheet) to unpack the broader context of any proposal, for example, how it may impact on issues such as school engagement, socio-economic factors (such as child poverty), youth wellbeing/development or disability. During the assessment, consultation is encouraged with all relevant stakeholders, such as experts, youth representatives, policy-makers, etc.
Further examples to be discovered:
·
Netherlands
·
Sweden
·
Finland
·
Scotland
·
Canada
Global report:
https://www.oecd.org/gov/fit-for-generations-global-youth-report-highlights.pdf
Provisional structure of the checklist to assess the relevance of the proposal for young people
|
|
Questions
|
On a 1-3 scale
|
|
|
Score
|
|
Which level does the proposal impact...
|
|
Direct impact
|
3
|
|
Basic Human Needs
|
approximately 5 questions related to the basic needs of young people , such as clean and safe energy, affordable housing or access to information.
|
each question to be scored by the assessor
|
|
Indirect impact
|
2
|
|
Creation of wellbeing
|
approximately 5 questions related to wellbeing aspects, such as health care, material footprint or transition to adulthood
|
each question to be scored by the assessor
|
|
No impact
|
1
|
|
Opportunity
|
approximately 5 questions related to opportunities for young people, such as participation, freedom of expression or access to infrastructure
|
each question to be scored by the assessor
|
|
|
|
|
Average
|
|
if the average is over 1.5 the proposal is youth relevant
|
__________________