YTTRANDE

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Den socioekonomiska situationen i Latinamerika efter covid-19-krisen: det civila samhällets roll i återhämtningsprocessen

_____________

Den socioekonomiska situationen i Latinamerika efter covid-19-krisen: det civila samhällets roll i återhämtningsprocessen [yttrande på eget initiativ]

REX/552

Föredragande: Josep Puxeu Rocamora

Beslut av EESK:s plenarförsamling	20/01/2022
Rättslig grund	Artikel 52.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Yttre förbindelser
Antagande av sektionen	16/11/2022
Antagande vid plenarsessionen	15/12/2022
Plenarsession nr	574
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	159/2/0

1.Slutsatser och rekommendationer

1.1Insatserna bör fokuseras på att förbättra dialogen och stärka samarbetet mellan de båda regionerna med sikte på en övergripande dialog på flera nivåer.

1.2Förstärkningen av de biregionala förbindelserna sker på grundval av gemensamma värderingar och mål. De måste dock också vara attraktiva när det gäller resurser, tekniköverföring och resultat samt i socialt hänseende.

1.3När det gäller den geopolitiska konkurrensen mellan EU och Latinamerika gör upprättandet av strategiskt oberoende det möjligt att stärka samarbetet mellan de båda regionerna, engagemanget för multilateralism och förstärkningen av den internationella närvaron och relevansen i strategiska frågor.

1.4Ett av de viktigaste utmärkande dragen för utsattheten i Latinamerika är den låga kvaliteten på arbetstillfällena. Återhämtningen måste inriktas på att främja skapandet av fler formella och anständiga arbetstillfällen, förbättra yrkesutbildningen och sektorspolitiken samt främja minimilöner och kollektivförhandlingar, inom ramen för den sociala dialogen.

1.5Europa och Latinamerika har förbundit sig till demokrati, rättsstatsprincipen och miljömässig hållbarhet, vilket innefattar skydd och garantier för att det civila samhället ska kunna spela en ledande roll när det gäller utveckling och att övervinna kriser samt främja den dialog som krävs för ett nytt socialt kontrakt.

1.6Det är viktigt att upprätthålla principen om att inte lämna någon på efterkälken och att tänka i nya termer kring utsatthet, inte bara i fråga om inkomst, utan även i fråga om dess inverkan på olika befolkningsgrupper såsom kvinnor, personer med funktionsnedsättning, äldre och barn. Fritt och demokratiskt organiserade civila samhällen är det bästa verktyget för att se till att denna bekräftelse förverkligas och inte bara stannar vid ett uttalande.

1.7De sociala spänningarna i Latinamerika och hoten mot demokratin runt om i världen visar på behovet av att ompröva utvecklingen med fler och bättre strategier, ökad integration och pluralism samt förståelse av de djupgående rötterna till missnöje, med målet att uppnå socialt välbefinnande. Europa och Latinamerika kan vara partner i en allians för demokrati, hållbarhet, social rättvisa och multilateralism 1 .

1.8Europa och Latinamerika skulle kunna vara partner i en allians för att försvara demokratin, för rättvisare och mer jämlika ekonomier och samhällen, med stärkt multilateralism och fullständigt ansvar för att skydda miljön. Denna allians skulle kräva ett fullständigt erkännande och deltagande av det organiserade civila samhället, människorättsorganisationer, fackföreningar och näringslivsorganisationer samt miljöorganisationer m.fl.

2.Allmänna kommentarer

2.1I Latinamerika pågår en successiv ekonomisk avmattning efter en expansiv råvarucykel. Före covid-19-krisen var den genomsnittliga tillväxten endast 0,3 %. Under perioden 2014–2020 var den ekonomiska tillväxten den lägsta på 70 år, medan den offentliga skulden har nått rekordhöga nivåer.

2.2Folkhälsokrisen orsakad av covid-19 fick svåra konsekvenser med ett högre genomsnittligt dödstal i Latinamerika än i resten av världen. Det innebar en stor belastning på hälso- och sjukvårdssystemen, som redan hade svårigheter med att hantera andra sjukdomar, samt för primärvården 2 . Covid-19-krisen har endast blottlagt de negativa effekterna av den politik som bedrivits under årtionden (nedskärningar i hälso- och sjukvårdsbudgetar, personalnedskärningar, minskade investeringar i infrastruktur m.m.), och som visade sig ineffektiv när det gällde att hantera den utmaning som viruset innebär.

2.3För att hantera pandemin införde de flesta länderna förebyggande åtgärder i form av restriktioner som begränsade rörligheten. Dessutom inrättades stöd och överföringar för utsatta sektorer. Vidare genomfördes en aldrig tidigare skådad konjunkturutjämnande politik när det gäller skatter och ekonomi 3 . Trots detta är förlusterna i form av människoliv, försvagning av ekonomin och sämre social inkludering stora, på grund av den strukturella instabiliteten och begränsade möjligheter att finansiera åtgärderna med skattemedel.

2.4Den genomsnittliga inflationen ökar och uppgick till 9,8 % 2021. Till följd av kriget förväntas den stiga till 11,2 % 2022 4 . Detta vidgar de klyftor som begränsar utvecklingen.

2.5Latinamerika står inför så kallade utvecklingsfällor 5

2.5.1Produktivitetsfällan kräver diversifierade ekonomiska strukturer och mer sofistikerade produkter och tjänster. Att återgå till den primära sektorn säkerställer inte en ändamålsenlig integrering i de globala värdekedjorna och skapar få incitament för investeringar. Dessutom drabbade pandemin särskilt mikroföretag samt små och medelstora företag, som har svårare att införa ny teknik, medan kriget försvagar jordbrukssektorn.

2.5.2För att komma till rätta med den sociala sårbarhetsfällan bör arbets- och socialförsäkringsinstitutionerna förbättras. Här måste fler inkluderande och formella arbetstillfällen och arbeten av bättre kvalitet skapas för att bryta den onda cirkeln av sårbarhet, osäker inkomst och bristfälligt socialt skydd.

2.5.3För att kunna åtgärda den institutionella fällan krävs en förbättring av institutionerna och integrationspolitiken för att återfå förtroendet, förbättra kvaliteten på offentliga tjänster, bemöta förväntningarna från den växande medelklassen och bygga upp motståndskraft mot populistiska och auktoritära strömningar.

2.5.4Fällan i form av miljömässig sårbarhet har sin grund i snedvridningen av produktionen med tyngdpunkt på sektorer som kräver stora mängder naturresurser, vilket innebär höga kostnader för att anpassa den koldioxidintensiva modellen och icke-förnybara resurser.

2.6Strukturella problem och utvecklingsfällor 6 inverkar på återhämtningen av ekonomin och sysselsättningen. Regionens BNP minskade med 6,8 % under 2020 7 . Under 2021 var den genomsnittliga tillväxten 6,1 %, och under 2022 förväntas regionen växa med endast 2,1 %, vilket anses vara otillräckligt för att kompensera för de allt större strukturella klyftorna. Situationen förvärras av den kris som orsakats av Rysslands aggression mot Ukraina med stigande priser på fossila bränslen, insatsvaror i jordbruket och livsmedel, även om vissa länder har ökat sitt utbud på primära exportvaror.

3.Sociala och ekonomiska konsekvenser av pandemin och kriget

3.1Av de 22 miljoner arbetstillfällen som gick förlorade under 2020 måste 4,5 miljoner ännu återskapas, i synnerhet när det gäller lågkvalificerad arbetskraft, sysselsättning bland kvinnor och ungdomar samt informella arbetstillfällen. Mellan 2019 och 2020 minskade kvinnors sysselsättningsgrad från 51,4 % 2019 till 46,9 % 2020. Förlusten av arbetstillfällen i hushållsarbetssektorn (20,9 %) drabbade mellan 11 och 13 miljoner kvinnor 2019 8 .

3.2Regionen har kastats tillbaka mer än ett årtionde när det gäller fattigdomsminskning och kan nu stå inför ännu ett förlorat decennium 9 . Under 2021 steg arbetslösheten till 32,1 % och den extrema fattigdomen nådde 13,8 %. Antalet fattiga uppgår till 201 miljoner och antalet människor som lever i extrem fattigdom har ökat från 81 till 86 miljoner.

3.3Hälso- och inflationskrisen blottar sårbarheten hos befolkningen med medelinkomst, där få betalar sina avgifter till det sociala skyddet och få omfattas av det icke avgiftsfinansierade sociala skyddet 10 . Den informella ekonomin har minskat, men står fortfarande för 140 miljoner arbetstillfällen, särskilt för jordbruksarbetare, kvinnor och ungdomar. Detta innebär en större sårbarhet, lägre social rörlighet, sämre återbetalningsmöjligheter och ett sämre statligt skydd.

3.4Pandemin påverkade barn och ungdomar i stor utsträckning på grund av begränsningar av det skydd som klassrumsundervisningen ger: 114 miljoner barn kunde inte gå i skolan under en period som kunde uppgå till två år i vissa länder. Skillnaderna i internetanslutning, digital kompetens och familjernas förmåga att hantera den påtvingade digitala undervisningen skapade klyftor motsvarande två år av utbildning mellan elever från höginkomstbakgrund och elever från låginkomstbakgrund 11 . Dessutom ökade kvinnors omsorgsansvar. Även personer med funktionsnedsättning, cirka 85 miljoner människor, har drabbats. Bristen på information samt diskrimineringen i vården innebär en försämring av den bräckliga inkluderingen, som även förvärras av inflationen.

3.5Givet försörjningsbegränsningarna på det norra halvklotet fick de latinamerikanska länderna tillgång till vacciner genom bilaterala förhandlingar och erhöll 93 miljoner doser från Covax-programmet. EU exporterade över 130 miljoner doser och medlemsländerna donerade ytterligare 10 miljoner doser 12 . Trots svårigheterna har i genomsnitt 63,3 % av befolkningen i regionen vaccinerats med två doser. Siffran uppgår till 89 % i vissa länder, medan den i andra inte når upp till 1 % 13 .

4.Ökad social oro

4.1Det finns inga heltäckande svar på de sociala oroligheter som skakade flera länder under 2019. Vissa spänningar har blivit mer akuta och kommer att förvärras ytterligare av stigande livsmedelspriser. Medborgarnas ilska beror på de politiska åtgärdernas bristande kvalitet, korruption, medelklassens sårbarhet, social exkludering och osäkerhet. De sociala förväntningarna under första decenniet på 2000-talet införlivades inte och klyftorna mellan invånarna och institutionerna har vidgats. Resultaten från regionalvalen 2020–2022 visar på förändringstendenser, som innebär stora utmaningar för de som väljs till regeringschefer.

4.2Regionen är en av de mest ojämlika i världen. Mellan 2019 och 2020, när inkomstnivåerna för hög- och medelinkomsttagare sjönk med 1 %, sjönk inkomsterna för de med något lägre inkomster med 3,5 %. I sektorerna med de lägsta inkomsterna (inkomst under 1,8 gånger fattigdomsgränsen) ökade de med 4,7 % och med 3,3 % hos den fattiga eller extremt fattiga befolkningen 14 .

4.3En annan faktor som bidrar till missnöje är den otrygghet som latinamerikanerna lever i, främst i städerna. Våldet kan säkerligen ha kopplingar till organiserad brottslighet, olaglig handel och staternas oförmåga att hantera detta 15 . Men det handlar inte bara om kriminalitet. Det finns även ett samhällsvåld kopplat till extrem fattigdom, vilket kräver en offentlig politik för att skapa anständigt arbete och förändringar avseende en god utbildning för alla. Det finns även ett politiskt våld för att försöka bibehålla makten, där man diskrediterar motståndare. Det ytterst oroväckande våldet mot fackföreningsmedlemmar, journalister, miljöaktivister, människorättsförsvarare och företagare ökade också under pandemin och i takt med allt fler protestyttringar.

4.4Efter det senaste EuroLat-mötet, där behovet av ett starkare skydd för verksamma inom rättsväsendet betonades, skulle en utvärdering av COPLA-projektet (Corte Penal Latinoamericana y del Caribe) vara till nytta.

4.5En strukturell utmaning är sårbarheten när det gäller klimatförändringarna: regionen är en av de som påverkas mest, med ekonomiska följder som kan uppgå till 85 852 miljoner euro per år. Dessa återverkningar bör beaktas i sitt sociala sammanhang, med bland annat osäkerheten kring livsmedelstillgången och katastrofer, som inträffar allt oftare.

4.6Otryggheten, fattigdomen och de auktoritära regimerna har medfört omfattande migrationsströmmar över hela kontinenten. Sårbarheten kring dessa migrations- och asylprocesser har skapat en humanitär kris som man inte har kunnat bemöta på ett effektivt sätt och som kräver en regional strategi.

4.7Demokratierna befinner sig i en sårbar situation. Eliten, partierna och parlamenten dras med bristande legitimitet och minskat förtroende, vilket i kombination med korruptionsmisstankar, ökad politisk uppdelning och polarisering även har lett till att de gemensamma mekanismerna för beslutsfattande och förhandlingar inte är tillräckliga 16 . Den aktuella instabiliteten i världen innebär en ännu större risk för auktoritärt styre och ett behov av att stärka demokratierna.

5.Mot en ny social pakt

5.1Trots missnöjet och den låga tilltron till systemet visar invånarna att de är beredda att kräva politiska förändringar på gatorna och via valurnorna. Att engagera ungdomar och kvinnor i dessa processer är viktigt: deras delaktighet i det politiska rummet är en värdefull tillgång. Det är viktigt att främja en institutionaliserad modell för social dialog i likhet med den som redan finns i Europa, och att konsolidera det befintliga samarbetet med EESK och Aicesis (internationella sammanslutningen för ekonomiska och sociala råd och liknande institutioner).

5.2Medborgarna bör stå i centrum för förändringarna, och överläggnings- och deltagandemekanismer bör förstärkas samtidigt som tillgänglighet och skydd för medborgarna säkerställs. Man behöver även återupprätta förtroendet genom öppen och inkluderande politik, ta fram tydliga strategier för kommunikation och tillhandahålla system för social kompensation. Det finns också ett behov av att stärka ansvarsskyldigheten och utvärderingen av politiken och dess effekter.

5.3Ett nytt socialt kontrakt kan utarbetas genom övergripande bestämmelser mellan socioekonomiska grupper, mellan regioner och kommuner samt mellan generationer. Detta kan leda till produktiva strategier som är motståndskraftiga och hållbara och som skapar sysselsättning av hög kvalitet för den gröna och den digitala omställningen. Det krävs också omfattande och effektiva sociala skyddssystem samt en mer hållbar modell för utvecklingsfinansiering. Därmed ser man till att rättigheter respekteras, att arbetstillfällen är anständiga med minimilöner och kollektivförhandlingar, att det sociala skyddet är universellt och att den sociala dialogen säkerställer rättvisa omställningsåtgärder när det gäller klimat och teknik.

5.4Denna sociala pakt möjliggör en politik med stabila och ekonomiskt hållbara offentliga utgifter. På kort sikt är det viktigt att vidta åtgärder inom det internationella samarbetet, att öka och rikta likviditet mot medelinkomstländer och att minska skulderna i länder med låga inkomster och medelinkomster. Detta är ett komplement till en förstärkning av de offentliga intäkterna genom förbättrad effektivitet i skatteuppbörden. På medellång sikt bör man förstärka och effektivisera beskattningen för att hantera de permanenta kostnaderna för en aktiv socialpolitik. Samtidigt kommer det att bli nödvändigt att uppnå internationellt samförstånd för att omstrukturera statsskulden. På lång sikt behöver skatteintäkterna och den digitala skatteuppbörden öka samtidigt som ekonomin miljöanpassas. Det krävs också ett internationellt samarbete för att kunna minska skatteundandragande och skatteflykt 17 .

5.5I detta sammanhang är det avgörande att utveckla den sociala marknadsekonomin i regionen med tanke på dess viktiga roll i framväxten av ett inkluderande och motståndskraftigt system för produktion och sysselsättning. Det är därmed viktigt att skapa rättvisa marknader och distributionskanaler 18 . Det är viktigt att erkänna och stärka de inhemska rådgivande gruppernas roll i övervakningen av frihandelsavtal 19 .

6.Samarbetet med Europeiska unionen

6.1Det politiska utvecklingssamarbetet med EU kräver att nya modeller tillämpas utöver det nord-sydliga mönstret och det offentliga utvecklingsbiståndet, genom att det skapas nya samarbetsformer med flera parter på olika nivåer 20 . Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen svarar mot behovet av att förbättra flexibiliteten i tilldelningen av medel mellan geografiska eller tematiska områden och av att ta itu med globala utmaningar och färdplanen för målen för hållbar utveckling. Målet med Global Gateway-strategin är att koppla samman världen på ett smart, rent och säkert sätt inom den digitala sektorn samt energi- och transportsektorn, och dessutom att stärka systemen för hälso- och sjukvård, utbildning och forskning. Dessa förändringar syftar till att ge EU de resurser och verktyg som behövs för att väga in unionens värden och intressen på en mer komplex internationell spelplan som är omtvistad och sammanlänkad.

6.2För att samordna strategierna har Team Europe lanserats. Initiativet syftar till att sammanföra de insatser som görs av EU-institutionerna, medlemsstaterna och deras genomförandeorgan samt institutioner för utvecklingsfinansiering.

6.3I det europeiska samarbetet har man bemödat sig om att överge värdering baserad på inkomst per capita för att i stället utgå från en syn på ”utveckling i förändring” som stämmer bättre överens med regionens behov. EU står dock fortfarande inför utmaningen att förbättra dialogen och förmågan att lyfta fram styrkan i relationen och dess fördelar.

6.4I dagens läge med många ytterst allvarliga utmaningar på global, regional och nationell nivå är det viktigt att påpeka att Europa och Latinamerika skulle kunna vara idealiska partner i en allians för att försvara demokratin, för rättvisare och mer jämlika ekonomier och samhällen, med stärkt multilateralism och ett fullständigt ansvar för att skydda miljön. Denna allians skulle inte vara livskraftig utan ett fullständigt erkännande och deltagande av det organiserade civila samhället, människorättsorganisationer, fackföreningar och näringslivsorganisationer samt miljöorganisationer m.fl.

7.Stöd till det civila samhällets återhämtning

7.1Under 2020 konstaterades förändringar i den ursprungliga strukturen för utländska direktinvesteringar. Fram till 2019 var det främst europeiska företag som investerade i regionen, och de stod för 55 % av de utländska direktinvesteringarna. Under 2020 minskade de europeiska investeringarna med 49 % och de interregionala investeringarna med 35 %, utöver en minskning av de amerikanska investeringarna på 4 % 21 och minskade investeringar från Kina.

7.2Den europeiska strategin för att komma ur krisen bygger på en förbättring av unionens ekonomiska modell genom den europeiska gröna given och medel från Next Generation EU. Dessa inslag är viktiga för strategin för de två regionerna. Utformningen av instrument som stöder energiomställningen samt den digitala, den gröna och den sociala omställningen medför betydande fördelar för båda regionerna.

7.3Handelsförbindelserna med Europa måste förstärkas genom de befintliga avtalen och avtal med Mercosur, Chile och Mexiko. Dessa avtal stärker inte bara handeln utan bidrar även till att förbättra kvaliteten på sysselsättningen och dess sociala funktion, tekniköverföringen och hållbarhetsomställningen. Detta innebär att man främjar ett handelspartnerskap som skiljer sig från andra partner när det gäller kvalitet och hållbarhet på lång sikt, men också lönsamhet, i motsats till andra mer aggressiva och oansvariga internationella modeller. Handelsavtalen måste dock inriktas på människor och deras grundläggande rättigheter, anständigt arbete och solidaritet med de mest utsatta, respekt för miljön och försvaret av demokratin. Efterlevnaden av rättigheter måste också kunna kontrolleras på ett verkningsfullt sätt. De viktigaste komponenterna är följande:

7.4Att locka till sig investeringar som bidrar till att målen för hållbar utveckling uppnås, med ett multilateralt regelverk som stöder detta, med fokus på människors livskvalitet, anständiga arbetstillfällen, inkludering, hållbarhet och försvar av demokratin. Ytterligare samarbete om projekt och ett positivt genomförande av den europeiska ”strategiska kompassen” är också önskvärt i syfte att uppnå gemensamma mål.

7.4.1Att betrakta digitalisering som en möjlighet till utveckling. Latinamerika befinner sig på en mellannivå när det gäller den digitala utvecklingen, men tillväxttakten inom regionen är den lägsta bland tillväxtekonomierna. När det gäller digitala frågor har EU och Latinamerika/Karibien ett digitalt samarbete med inriktning på den transatlantiska fiberoptikkabeln (EllaLink) samt EU:s konnektivitetsstrategi Global Gateway. Ett kraftfullt stöd för digitaliseringsprocessen bör trygga den sociala dimensionen och stärka företagen.

7.4.2Att främja den formella ekonomin och undvika en informell arbetsmarknad 22 . I flerpartsavtalen ingår särskilda klausuler med avseende på att uppfylla Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner samt för att garantera individuella rättigheter, förhindra barnarbete och stärka arbetsmiljöinspektionerna. Dessa klausuler har en positiv inverkan på kapacitetsuppbyggnaden i de andinska länder som undertecknar avtalen 23 .

7.4.3Att tillhandahålla direkt hjälp för förbättringar, kvalitet och omfattning när det gäller utbildning på samtliga nivåer och stärka nätverk för utbildning och vetenskap med Europa. Erasmus Mundus-programmet är en tillgång som kan utnyttjas ytterligare för att koppla samman universitet.

7.4.4EU har sedan 2021 inlett en process för att se över sin handelspolitik och stärka sin hantering av handel och hållbar utveckling. Det har bekräftats att målet är en öppen, hållbar och beslutsam handelspolitik som går hand i hand med integreringen av hållbar utveckling. Politiken måste samtidigt främja konkurrenskraften mellan produktionssektorer och ekonomiska aktörer (stora, medelstora och små) och vara förenlig med främjande av värden och principer såsom demokrati, samtliga mänskliga, kulturella, könsrelaterade, miljömässiga, arbetsrättsliga och fackliga rättigheter. Det organiserade civila samhället i båda regionerna bör aktivt medverka för att stärka sina förbindelser genom tematiska möten online eller på plats, med en ambitiösare tidsplan och färdplan för genomförande.

7.4.5Att man i linje med förslaget att göra Europeiska unionen klimatneutral till 2050 låter unionen gå i bräschen för de globala insatser som syftar till att skydda och återställa miljön på vår planet 24 . Främjandet av dessa mål i den europeiska handelspolitiken i riktning mot ett mer ambitiöst miljösamarbete 25 är viktigt för handelsförbindelserna med Latinamerika och för att stärka ett civilt samhälle som står inför många hot såsom sårbarhet för klimatförändringar och våld. Det är mycket viktigt att säkerställa skydd för berörda personer och för förkämpar för mänskliga rättigheter, fackföreningsaktiva och journalister, och att uppmana de latinamerikanska regeringarna att åta sig att garantera deras säkerhet.

7.4.6Att genom initiativet Team Europe stödja insatserna för att bekämpa avskogningen i Amazonas; i den nya fasen av programmet Euroclima+ avsätts 140 miljoner euro för att stödja åtaganden enligt Parisavtalet. Latinamerika har dock lagt endast 15 % av sina investeringar på den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, och av detta är mindre än 6,9 % riktat till grön återhämtning. Det är viktigt att stötta regionen i arbetet med att åstadkomma gröna skatter, offentliga medel och privata investeringar. Det är också önskvärt att stärka en allians för ansvarsfull förvaltning av strategiska råvaror och säkerställa en hållbar tekniköverföring på grundval av europeisk expertis och kunskap.

7.4.7Att fullfölja avtalet med Mercosur är en viktig förutsättning för samarbetet mellan EU och Latinamerika. Det handlar om en gemensam marknad med 780 miljoner konsumenter som kan innebära en ökning av BNP med 1,5 % i Brasilien eller upp till 10 % i Paraguay. Miljöskyddsaspekterna bör leda till framsteg som visar vägen för den nya generationen förbindelser mellan de två regionerna. Man bör påskynda arbetet med att ta fram fungerande system för att inkludera miljöskyddscertifikat för vissa typer av produktion samt spegelklausuler. Om EU röner framgång när det gäller den här aspekten kan det metodiskt förstärka unionens vision om global utveckling och dess strategiska potential.

Bryssel den 15 december 2022

Christa Schweng

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

_____________

(1)     EUT C 429, 11.12.2020, s. 197 ; EUT C 290, 29.07.2022, s. 11 .

(2)    Unesco (2021), ”COVID-19 and vaccination in Latin America and the Caribbean: challenges, needs and opportunities”.

(3)    OECD (2021), ”Latin America Economic Outlook 2020”.

(4)    Uppgifter från IMF.

(5)    OECD (2022), ”Latin America Economic Outlook 2021”.

(6)    Som ovan.

(7)    ECLAC (2021), ”Economic Survey of Latin America and the Caribbean”.

(8)    ILO (2022), ”Labour Overview”; ECLAC (2021), ”Social Panorama of Latin America”.

(9)    ECLAC (2021), som ovan.

(10)    S. Nieto Parra (2020), ”Desarrollo en transición en América Latina en tiempos de la COVID-19”, Fundación Carolina.

(11)    UNESCO (2021), ”Responding to COVID-19: Education in Latin America and the Caribbean”.

(12)    Den 2 december 2021, möte mellan EU:s och Latinamerikas/Karibiens ledare om samarbete för en hållbar återhämtning efter covid-19-pandemin (pressmeddelande från Charles Michel och Ursula von der Leyen).

(13)    Our World in Data.

(14)    ECLAC (2021), som ovan.

(15)    UNODC (2019), ”Global study on homicide”.

(16)    IDEA Int.(2021), ”The State of Democracy in the Americas 2021”.

(17)    ECLAC (2021), ”Fiscal Panorama of Latin America and the Caribbean 2021”.

(18)    Europeiska kommissionen (2021), En handlingsplan för den sociala ekonomin.

(19)     EUT C 429, 11.12.2020, s. 197 ; EUT C 290, 29.07.2022, s. 11 .

(20)    J.A. Sanahuja och É. Ruiz Sandoval (2019), ”La Unión Europea y la Agenda 2030 en América Latina: políticas de cooperación en una región de ’desarrollo en transición’”, Fundación Carolina; nytt europeiskt samförstånd om utveckling 2017; den fleråriga budgetramen 2021–2027, 2018.

(21)    ECLAC (2021), rapport, ”Foreign Direct Investment in Latin America and the Caribbean 2021”.

(22)    Jfr europeiskt samförstånd om utveckling (2006), Europeiska kommissionens meddelande om främjande av anständigt arbete för alla (2006), Europeiska kommissionens agenda för förändring (2011), ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling (2017), Europeiska kommissionens arbetsdokument ”Främjande av anständigt arbete i hela världen: ansvarsfulla globala värdekedjor för en rättvis, hållbar och motståndskraftig återhämtning efter covid-19-krisen” (2020), EU:s nya instrument för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (2020).

(23)    A. Fairlie Reinoso (2022), ”Nuevos retos para el Acuerdo Comercial Multipartes de la Unión Europea con Perú, Colombia y Ecuador”, Fundación Carolina-EULAC.

(24)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den europeiska gröna given [COM(2019) 640].

(25)    R. Giles Carnero (2021), ”La oportunidad de una cláusula ambiental de elementos esenciales en acuerdos comerciales de la Unión Europea con Estados terceros: a propósito del Acuerdo Unión Europea-Mercosur”, Fundación Carolina DT. 44.