TEN/772
Gemensamt skapande av tjänster av allmänt intresse som bidrag till
en mer deltagarbaserad demokrati i EU
YTTRANDE
Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Gemensamt skapande av tjänster av allmänt intresse som bidrag till en mer deltagarbaserad demokrati i EU
[yttrande på eget initiativ]
Föredragande: Krzysztof Balon
Medföredragande: Thomas Kattnig
|
Beslut av EESK:s plenarförsamling
|
20/01/2022
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 52.2 i arbetsordningen
|
|
|
Yttrande på eget initiativ
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
|
|
Antagande av sektionen
|
07/09/2022
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
76/0/2
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
DD/MM/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
…
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Gemensamt skapande av tjänster av allmänt intresse av det civila samhällets organisationer och direkt av medborgarna är ett av de effektivaste verktygen för att stimulera deltagandedemokratin och därmed stärka den europeiska integrationen. Av detta skäl lägger Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) inom ramen för detta yttrande fram konkreta åtgärder för att förbättra ramvillkoren i Europeiska unionen på detta område, i syfte att ytterligare stärka skyddet av medborgarnas rättigheter och förmåner.
1.2I synnerhet krissituationer, såsom den ryska aggressionen mot Ukraina på senare tid, som lett till att miljontals människor, i första hand kvinnor och barn, tvingats fly, tydliggör det civila samhällets avgörande roll genom dess omedelbara förmåga att koppla samman eller genomföra modeller och förfaranden för gemensamt skapande på ett spontant men samtidigt framgångsrikt sätt, framför allt sociala och utbildningsrelaterade tjänster av allmänt intresse på områden där erfarenheter av verkligt gemensamt skapande redan gjorts.
1.3Historiskt sett har det civila samhällets aktörer alltid tillhandahållit sociala och andra tjänster av allmänt intresse, när offentliga myndigheter ännu inte hade upptäckt behovet av dem eller för att kommersiella företag inte betraktade utförandet av dem som lönsamt. I de flesta fall kom staten sedan in på planen som tillhandahållare eller uppdragsgivare och som tillsynsmyndighet, samt som garant för tjänsternas kvalitet. I detta sammanhang måste subsidiaritetsprincipen mellan medlemsstaterna och EU, i enlighet med artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), tillämpas även när det gäller tjänster av allmänt intresse. När det gäller tjänster av allmänt intresse bör subsidiaritetsprincipen dessutom vara en vägledande princip i förhållandet mellan medlemsstaternas offentliga förvaltningar på alla nivåer samt mellan offentliga myndigheter och det civila samhällets organisationer.
1.4Det rättsliga och politiska ansvaret för att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse vilar fortfarande på de valda fullmäktigeledamöterna i de ansvariga representativa organen och utvärderas regelbundet av medborgarna i samband med val, men det är myndigheterna som kontrollerar att tjänster av allmänt intresse tillhandahålls på ett lämpligt sätt. EESK stöder ett riktat genomförande av strategin för gemensamt skapande: tjänster av allmänt intresse bör utformas gemensamt med användare, samhällsgrupper och civilsamhällesorganisationer eftersom man då kan se till att tjänsterna dels tillgodoser de verkliga behoven, dels möjliggör ett demokratiskt deltagande. Detta är särskilt fallet när anställda samarbetar med volontärer eller självhjälpsstrukturer.
1.5Medlemsstaterna uppmanas därför att utveckla och/eller förbättra verktyg för att säkerställa medborgarnas och civilsamhällesorganisationernas deltagande under hela processen för tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse. Detta inbegriper att tillhandahålla lämpliga ramvillkor för verksamheter inom den icke-vinstdrivande sociala ekonomin, enligt definitionen i EESK:s yttrande ”Att stärka icke-vinstdrivande sociala företag som en grundpelare för ett socialt rättvist Europa” av den 18 september 2020, och att genomföra artikel 77 i direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling på ett sådant sätt att kontrakt för hälso- och sjukvårdstjänster, sociala och kulturella tjänster samt utbildningstjänster, enligt förteckningen i den artikeln, är reserverade för icke vinstdrivande organisationer.
1.6EESK påpekar att ett högkvalitativt tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse, i medborgarnas och ekonomins intresse, är avhängigt av tillräckliga resurser, inbegripet finansiering och personal, och att dessa måste tillhandhållas.
1.7Även om ramvillkoren för tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse och därmed även det gemensamma skapandet av dem i första hand är en ansvarsfråga för medlemsstaterna, regionerna och kommunerna, finns det samtidigt ett brådskande behov av att uppmuntra medlemsstaterna att utveckla koncept för gemensam skapande genom att inrätta en verktygslåda som underlättar användningen av modeller för gemensamt skapande. Sådana initiativ bör uppmuntra alla berörda aktörer i medlemsstaterna att främja gemensamt skapande och tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse från civilsamhällesorganisationernas sida.
1.8EESK föreslår att kommissionen offentliggör ett arbetsdokument i denna fråga som grund för det fortsatta arbetet, i syfte att skapa en ”verktygslåda” som ska uppmuntra och vägleda nationella, regionala och lokala myndigheter när det gäller att i ökad utsträckning använda modeller för gemensamt skapande. Detta dokument bör bland annat innehålla avvägningar beträffande gemensamt skapande i förhållande till artikel 14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och protokoll nr 26 till EU-fördraget och EUF-fördraget, med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den icke-vinstdrivande sociala ekonomins särskilda roll vid gemensamt skapande och de nödvändiga ramvillkoren för detta. Dokumentet bör även innehålla förslag om europeiskt och nationellt stöd till innovativa projekt för gemensamt skapande med beaktande av forskningskomponenter och en sammanställning av bästa praxis. På grundval av ovannämnda verktygslåda och efter ett bredare samråd på EU-nivå skulle en grönbok och därefter en vitbok kunna läggas fram.
1.9Kommittén kommer å sin sida att inrätta ett forum för utbyte av idéer och bästa praxis på detta område, med deltagande av det civila samhällets organisationer, arbetsmarknadens parter, högskolor och universitet samt forskningsprojekt, i syfte att hålla igång diskussionsprocessen på europeisk nivå och ta den vidare.
2.Bakgrund
2.1Deltagandedemokratins fortsatta utveckling i Europeiska unionen är en av de största utmaningarna för att stärka den europeiska integrationen gentemot populism och nationalism. Gemensamt skapande av tjänster av allmänt intresse av det civila samhällets organisationer och direkt av medborgarna är i sin tur ett av de effektivaste verktygen för att stimulera deltagandedemokratin.
2.2Sedan flera år tillbaka engagerar sig EESK, i samarbete med olika aktörer i det civila samhället och den akademiska världen/forskningen, i att modernisera och utveckla av tjänster av allmänt intresse. Inom kommittén är det i första hand den tematiska gruppen om tjänster av allmänt intresse som ansvarar för detta arbete.
2.3Under 2019 inleddes ett samarbete med konsortiet för projektet CoSIE (”Co-creation of Service Innovation in Europe”), bestående av högskolor och universitet, kommuner och organisationer i det civila samhället från nio medlemsstater (Estland, Finland, Grekland, Italien, Nederländerna, Polen, Spanien, Sverige och Ungern) och Förenade kungariket. Den tematiska gruppen om tjänster av allmänt intresse följde upp innovativa erfarenheter och slutsatser från CoSIE-projektet inom ramen för två seminarier: ”Gemensamt skapande av tjänster av allmänt intresse: medborgarnas och deras organisationers roll” i Bryssel den 15 april 2021 samt ”Medborgare som tjänar medborgare: gemensamt skapande och tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse av civilsamhällesorganisationer” i Lublin, Polen, den 1–2 december 2021 i samarbete med staden Lublin och med deltagande av partner från Ukraina.
2.4Gemensamt skapande är oupplösligt kopplat till bredare debatter om reformer av den offentliga sektorn. Tonvikten inom New Public Management (NPM) låg på att öka effektiviteten, tillämpa managementmodeller från den privata sektorn och bygga upp en leverantör–kund-relation inom offentliga tjänster, där tjänsteanvändarnas behov, krav och val fungerade som utgångspunkt. Denna modell var dominerande på 1990- och 2000-talen, men fick kritik eftersom den inte var så ändamålsenlig och effektiv som man hade förväntat sig och även eftersom dess innovationspotential var begränsad. I trenderna efter NPM (”paradigmettes”) när det gäller innovation inom den offentliga sektorn står inte längre passiva, enskilda konsumenter som följer sina egenintressen i förgrunden, utan aktiva medborgare som deltar i produktionen. Tyngdpunkten har också förskjutits från desintegration till förbättrad integration och samordning mellan nätverk av användargrupper och berörda parter. Gemensamt skapande betraktas som ett nyckelbegrepp i modellerna efter NPM.
2.5Resultaten av det arbete som EESK hittills har genomfört på detta område visar att medborgarnas och deras organisationers gemensamma skapande och tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse stärker deltagandedemokratin och även utvecklar den sociala ekonomin i EU, bland annat de avgörande roller som tjänster av allmänt intresse spelar som en oumbärlig möjliggörande faktor för all annan verksamhet i samhället.
3.Tjänster av allmänt intresse
3.1I takt med den europeiska integrationen har inom ramen för den karakteristiska spänningen mellan ”enhet” och ”mångfald” ett nytt koncept utvecklats för tjänster som regleras av särskilda bestämmelser och standarder. Syftet är att se till att alla medborgare och samtliga aktörer har tillgång till de grundläggande tjänster som nu och i framtiden utgör grunden för ett anständigt liv och som är nödvändiga för att kunna delta i samhällslivet – tjänster av allmänt intresse. Tjänster av allmänt intresse kan tillhandahållas på olika områden, antingen på konkurrensutsatta marknader som ekonomiska tjänster av allmänt intresse eller som icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse, som är uteslutna från dessa marknader. Kommissionen skiljer härvid mellan tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, icke-ekonomiska tjänster och sociala tjänster av allmänt intresse (av ekonomisk eller icke-ekonomisk karaktär). Artikel 106 i EUF-fördraget är tillämplig på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller av ekonomisk karaktär.
3.2Konceptet har gradvis stärkts och förtydligats.
3.2.1Tjänster av allmänt intresse utgör en del av de gemensamma europeiska värdena och har en roll när det gäller att främja social och territoriell sammanhållning i EU. EESK hänvisar i detta hänseende till unionens gemensamma värden när det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i den mening som avses i artikel 14 i EUF-fördraget, i enlighet med protokoll nr 26 om tjänster av allmänt intresse, som bifogas EU-fördraget och EUF-fördraget. En vidareutveckling av de principer som fastställs här kan leda till ökad effektivitet och åtgärdande av brister.
3.2.2De gemensamma värdena omfattar tre dimensioner: de nationella, regionala och lokala myndigheternas utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att tillgodose användarnas behov; respekten för mångfalden och skillnaderna i användarnas behov, preferenser och demokratiska beslut samt de olika geografiska, sociala och kulturella förhållandena; en hög nivå av kvalitet, säkerhet, överkomlighet, likabehandling och främjande av allmän tillgång och användarrättigheter.
3.2.3Dessa tjänster utgör en väsentlig del av de ekonomiska och sociala systemen i EU:s medlemsstater och på det hela taget en mycket viktig del av den europeiska samhällsmodellen. Europas medborgare och företag förväntar sig med rätta att ett brett utbud av tillförlitliga, stabila och effektiva tjänster av allmänt (ekonomiskt) intresse ska finnas tillgängliga, av god kvalitet och till överkomliga priser. Dessa tjänster säkerställer att kollektiva behov och intressen – uppgifter av allmänt intresse – kan tillgodoses. EESK påpekar uttryckligen att ett högkvalitativt tillhandahållande av dessa tjänster, som är väsentliga för medborgarna och ekonomin, är avhängigt av tillräckliga resurser, inbegripet finansiering och personal, och att dessa måste tillhandahållas.
3.2.4Tillgången till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är en grundläggande rättighet och ingår i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I princip 20 i pelaren nämns uttryckligen ”väsentliga” tjänster av allmänt intresse, medan andra principer i pelaren omfattar viktiga tjänster av allmänt intresse, såsom utbildning, boende och stöd för hemlösa, långvarig vård och omsorg, inkludering av personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård, för att bara nämna några.
3.2.5Icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse är undantagna från inremarknads- och konkurrensreglerna; de styrs enbart av EU:s allmänna principer (öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet).
3.2.6Europeiska unionen och medlemsstaterna sörjer för att ”sådana tjänster utförs på grundval av principer och villkor, särskilt ekonomiska och finansiella, som gör det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter”.
3.2.7Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse omfattas av bestämmelserna i fördragen, särskilt konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs.
3.3Syftet med tjänster av allmänt intresse är att tillgodose alla medborgares och aktörers behov, med beaktande av behovens utveckling över tid och rum. Tjänsterna är till sin natur dynamiska. De kan till exempel omfatta områden som säkerhet, hälso- och sjukvård, sociala tjänster – inbegripet inkludering av personer med funktionsnedsättning, långvarig vård och omsorg och subventionerat boende – och utbildning samt de väsentliga tjänster som uttryckligen nämns i princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
3.4Subsidiaritetsprincipen mellan medlemsstaterna och Europeiska unionen när det gäller tjänster av allmänt intresse fastställs i artikel 5.3 i EU-fördraget. EU anger en allmän ram med principer som är anpassad till alla medborgares och alla ekonomiska och sociala aktörers behov. Fastställandet och genomförandet av tjänster av allmänt intresse är däremot en fråga för medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna. När det gäller tjänster av allmänt intresse bör subsidiaritetsprincipen dessutom vara en vägledande princip i förhållandet mellan medlemsstaternas offentliga förvaltningar på alla nivåer samt mellan offentliga myndigheter och det civila samhällets organisationer.
3.5Tjänster av allmänt intresse befinner sig i ett spänningsfält mellan säkerställandet av de grundläggande rättigheterna, de lokala målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, målen om hållbar utveckling samt miljö- och klimatskydd och genomförandet av den sociala marknadsekonomin, den inre marknaden och konkurrensreglerna. Med deltagande av alla berörda parter måste en jämvikt hittas här, på ett pragmatiskt sätt och anpassat till varje enskilt fall, för att tillgodose varje individs och samhälles behov.
4.Gemensamt skapande av tjänster av allmänt intresse
4.1Det civila samhällets aktörer har alltid tillhandhållit sociala och andra tjänster av allmänt intresse, antingen för att offentliga myndigheter ännu inte hade upptäckt behovet av dem eller för att kommersiella företag inte betraktade utförandet av dem som lönsamt. I de flesta fall kom staten sedan in på planen som tillhandahållare och tillsynsmyndighet och även som garant för tjänsternas kvalitet.
4.2Tjänster av allmänt intresse tillhandahålls eller beställs av de lokala och regionala myndigheterna själva. Det politiska ansvaret vilar på de valda fullmäktigeledamöterna i dessa organ och utvärderas regelbundet av medborgarna i samband med val, men det är myndigheterna som kontrollerar att tjänster av allmänt intresse tillhandahålls på ett lämpligt sätt. Två olika tillvägagångssätt kan tillämpas, antingen uppifrån och ned: initiativ från nationella, regionala eller lokala myndigheter, eller nedifrån och upp: gemensamt skapande med deltagande av medborgare och/eller organisationer i det civila samhället. I detta yttrande behandlas det sistnämnda tillvägagångssättet. EESK stöder ett brett genomförande av strategin för gemensamt skapande: tjänster av allmänt intresse bör skapas i samarbete med användare, samhällsgrupper och civilsamhällesorganisationer eftersom man då kan se till dels att människors behov tillgodoses, dels att ett demokratiskt deltagande möjliggörs.
4.3På vilka områden och i vilken utsträckning det satsas på gemensamt skapande är dock beroende av omständigheterna. Inte alla tjänster, samhällen och tjänsteleverantörer – särskilt inom kritiska infrastrukturområden, såsom energi- och vattenförsörjning – lämpar sig för ett radikalt nytt sätt att närma sig tjänster och dela ansvar, men varje steg i riktning mot att öka rätten till medbestämmande och på ett samarbetsinriktat sätt främja effektiva lösningar har visat sig löna sig. För att maximera användarnas deltagande kan kanske ”trappstegen för gemensamt skapande” (ladder of co-creation) rekommenderas, med olika grader av systematiskt engagemang från relevanta offentliga och privata aktörers sida. Det understa trappsteget skulle motsvara en lägre nivå av engagemang, där offentliga organ till exempel strävar efter att stärka medborgarnas egenmakt för att öka deras förmåga att själva bestämma över sitt liv, och uppmuntrar dem att delta i skapandet av de tjänster som de erbjuds av den offentliga sektorn. På det översta trappsteget skulle samarbetsinriktad innovation främjas utifrån gemensamt fastställda mål och problemuppställningar, genom gemensam utformning och testning av nya och hittills obeprövade lösningar samt genom samordnat genomförande, som bygger på offentliga och privata lösningar.
4.4En förutsättning för gemensamt skapande är arbetsmetoder som bygger på befintliga styrkor. En sådan arbetsmetod drar nytta av tjänsteanvändarnas (materiella och immateriella) resurser, färdigheter och önskemål i stället för att bara dokumentera och tillgodose deras behov. Denna strategi bygger på antagandet att alla medborgare besitter värdefulla, ofta okända styrkor (kultur, tid, livserfarenheter och lärdomar, praktiskt kunnande, nätverk, färdigheter, idéer) som de kan bidra med för att utveckla och tillhandahålla tjänster. Verktygslådan för gemensamt skapande omfattar en rad metoder, från nöjdhetsundersökningar (t.ex. inom e-handel) och opinionsundersökningar till olika sätt att uttrycka åsikter med hjälp av digitala verktyg, fokusgrupper och paneler samt deltagandemetoder (t.ex. sociala hackaton, open space-teknik, levande laboratorier, världskaféer, tjänsteplaner, designtänkande, användarresor och olika andra verktyg för deltagande via nätet).
4.5Gemensamt skapande är dock inte en teknisk lösning och kan inte uppnås genom en enda metod. Det är ett tillvägagångssätt som genomsyrar de olika etapperna av tjänsternas utformning och tillhandahållande. I sina mer radikala former omfattar verktygslådan former av gemensam styrning som främjar maktförskjutning och ibland en överlåtelse av äganderätten till tjänster till människor och samhällen. Detta inbegriper formellt deltagande av personer med egna erfarenheter av förvaltningsavtal, ömsesidiga avtal, kooperativ och gemenskapsorganisationer.
4.6En förutsättning för en framgångsrik process för gemensamt skapande är att alla potentiella användargrupper bjuds in så att de kan företräda sina intressen. Ett deltagande som gynnar medborgare som är mer resursstarka eller som är mer villiga att medverka kan leda till odemokratiska processer.
4.7En annan nödvändig förutsättning för gemensamt skapande är förtroende mellan deltagarna i processen, vilket bara kan byggas upp mellan tjänsteleverantörer och berörda parter om målet med det gemensamma skapandet av tjänsten i fråga åskådliggörs och det blir tydligt i vilken utsträckning deltagarna informeras om tjänstens omfattning och räckvidd.
4.8Gemensamt skapande bör alltid ske inom ramen för planeringen av nationella, regionala och lokala behov. Motsättningar mellan olika behov måste alltid beaktas. Om dessa dokumenteras kan förslag om hur de ska rangordnas diskuteras vid offentliga samråd och beslutsunderlag tillhandahållas de ansvariga medlings- och beslutsorganen för att säkerställa hög kvalitet, försörjningstrygghet och tillgänglighet samt likabehandling och respekt för användarnas rättigheter. Fördelarna för samhället som helhet måste således förbli det slutliga målet för tjänster av allmänt intresse. Processen för gemensamt skapande får under inga omständigheter oavsiktligt leda till en försämring av tjänsternas kvalitet, omotiverade prishöjningar eller begränsad tillgång till tjänster.
4.9Gemensamt skapande är en dynamisk interaktion mellan tjänsteleverantörer, tjänsteanvändare och andra berörda parter och kan omfatta olika faser:
4.9.1Gemensam initiering: tillsammans fastställa mål och syften för enskilda tjänster redan från första början av processen.
4.9.2Berörda parters deltagande: involvera nya aktörer (användare, kunder, tjänsteleverantörer) och upprätthålla deras engagemang under hela processen.
4.9.3Gemensam utformning: tillsammans utforma tjänster.
4.9.4Gemensamt genomförande: tillsammans tillhandahålla tjänster.
4.9.5Gemensam förvaltning: tillsammans organisera och förvalta tjänster.
4.9.6Gemensam styrning: tillsammans utforma politiken.
4.9.7Gemensam bedömning: tillsammans bedöma tjänsternas ändamålsenlighet och effektivitet eller de beslut som fattats på grundval av en uppsättning kriterier.
4.10I detta sammanhang är det värt att nämna att det i praktiken redan finns innovativa modeller där tillhandahållandet av en offentlig tjänst över huvud taget inte är möjligt utan aktivt deltagande av användarna.
4.11Det är mycket viktigt att tjänster av allmänt intresse utvecklas inom ramen för ett samarbete med användare, samhällsgrupper och det civila samhällets organisationer för att se till att de skapar och utvidgar mervärdet av offentliga tjänster av allmänt intresse – dvs. sörjer för ökat välbefinnande eller en delad uppfattning kring det gemensamma bästa som kan ligga till grund för utvecklingen av åtgärder, strategier och tjänster. Under det gemensamma skapandet av tjänster arbetar användarna tillsammans med sakkunniga för att utforma, skapa och tillhandahålla tjänster. I denna process sammanstrålar således innovatörens, tjänsteleverantörens och tjänsteanvändarens roller.
4.12Mervärdet av gemensamt skapande består alltid av ett aktivt samarbete mellan de offentliga myndigheter som har det rättsliga eller politiska ansvaret för tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse, tjänsteleverantörerna och användarna, som bör involveras i den demokratiskt utformade processen för gemensamt skapande. Gemensamt skapande stärker därmed de politiska beslutens demokratiska legitimitet.
4.13Detta mervärde bidrar på ett särskilt sätt till att stärka det demokratiska deltagandet i de fall då tjänsteleverantörerna kommer från organisationer i det civila samhället eller från den icke-vinstdrivande sociala ekonomin, där anställda samarbetar med volontärer eller med självhjälpsstrukturer, eller när organisationer i det civila samhället som företräder användarnas intressen kan utöva ett verkligt inflytande över offentliga eller privata tjänsteleverantörer. Dessutom rymmer det gemensamma skapandet en moralisk dimension; det stärker lokalsamhällena, sammanhållningen och förtroendet mellan aktörerna.
4.14Detta är också iakttagbart i krissituationer. Ett aktuellt exempel är civilsamhällesorganisationernas tillhandahållande av tjänster (i synnerhet på det sociala området och utbildningsområdet) för och med medverkan av krigsflyktingar från Ukraina. Det civila samhällets omedelbara förmåga att på ett spontant men samtidigt framgångsrikt sätt genomföra modeller och förfaranden för gemensamt skapande visade sig vara avgörande och möjliga i områden där framgångsrika processer för gemensamt skapande redan genomförts.
5.Politiska initiativ på europeisk nivå
5.1Även om ramvillkoren för tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse och därmed även det gemensamma skapandet av dem i första hand är en ansvarsfråga för medlemsstaterna, regionerna och kommunerna, finns det samtidigt ett behov av att uppmuntra nationella, regionala och lokala myndigheter att på lämpligt sätt stödja tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse av god kvalitet. Här finns ett brådskande behov av att uppmuntra medlemsstaterna att utveckla koncept för gemensam skapande genom att inrätta en verktygslåda som underlättar användningen av modeller för gemensamt skapande. Sådana initiativ bör uppmuntra alla berörda aktörer i medlemsstaterna att främja gemensamt skapande och tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse från civilsamhällesorganisationernas sida, inte minst eftersom strategin för gemensamt skapande i hög grad bidrar till anpassning efter föränderliga behov samt till modernisering och framtidsfokus.
5.2I detta syfte uppmanas kommissionen att anta en övergripande strategi med beaktande av sina olika behörighetsområden och alla berörda parter, i syfte att utveckla en verktygslåda som omfattar olika former av gemensamt skapande, de pilotprojekt som genomförts och de slutsatser som kan dras av dessa.
5.3EESK föreslår närmare bestämt att kommissionen offentliggör ett arbetsdokument i denna fråga som grund för det fortsatta arbetet, i syfte att skapa en ”verktygslåda” som ska uppmuntra och vägleda nationella, regionala och lokala myndigheter när det gäller att i ökad utsträckning använda modeller för gemensamt skapande. Detta dokument bör bland annat innehålla avvägningar beträffande gemensamt skapande i förhållande till artikel 14 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och protokoll nr 26 till EU-fördraget och EUF-fördraget, med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den icke-vinstdrivande sociala ekonomins särskilda roll vid gemensamt skapande och de nödvändiga ramvillkoren för detta, enligt definitionen i EESK:s yttrande ”Att stärka icke-vinstdrivande sociala företag som en grundpelare för ett socialt rättvist Europa” av den 18 september 2020. Dessutom bör det i dokumentet hänvisas till genomförandet av artikel 77 i direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling på ett sådant sätt att kontrakt för hälso- och sjukvårdstjänster, sociala och kulturella tjänster samt utbildningstjänster, enligt förteckningen i den artikeln, är reserverade för icke vinstdrivande organisationer. Dokumentet bör även innehålla förslag om ett europeiskt och nationellt stöd till innovativa projekt för gemensamt skapande med beaktande av forskningskomponenter och en sammanställning av bästa praxis. På grundval av ovannämnda verktygslåda och efter ett bredare samråd på EU-nivå skulle en grönbok och därefter en vitbok kunna läggas fram.
5.4Kommittén skulle å sin sida inrätta ett forum för utbyte av idéer och bästa praxis på detta område, med deltagande av det civila samhällets organisationer, högskolor och universitet samt forskningsprojekt, i syfte att hålla igång diskussionsprocessen på europeisk nivå och ta den vidare.
Bryssel den 7 september 2022
Baiba MILTOVIČA
Ordförande för sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
_____________