INT/971
En konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar
YTTRANDE
Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén –
En konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar
[COM(2021) 713 final]
Föredragande: Émilie Prouzet
|
Remiss
|
Europeiska kommissionen, 20/12/2021
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
Ansvarig sektion
|
Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
|
|
Antagande av sektionen
|
05/05/2022
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
DD/MM/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
216
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1I meddelandet framhålls konkurrenspolitikens förmåga att anpassa sig till nya marknadsvillkor, strategiska prioriteringar och konsumenternas behov. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) konstaterar att konkurrenspolitiken har bidragit till att bevara och främja ekonomiskt välstånd i ett EU som är fast förankrat i principerna om en social marknadsekonomi.
1.2EESK välkomnar kommissionens beslut att förlänga den tillfälliga ramen för statligt stöd efter pandemin. Kommittén inser emellertid att dessa åtgärder är alltför avvikande för att kunna utvidgas till den allmänna ramen och därmed bli permanenta. Kommissionen förmådde under 2022 återigen att agera snabbt vid antagandet av den tillfälliga ram som är kopplad till konflikten i Ukraina, men det är absolut nödvändigt att se till att företagen verkligen kan dra nytta av den. Den tillfälliga krisramen måste kunna komplettera de instrument för statligt stöd som medlemsstaterna redan förfogar över samt befintliga arrangemang inom ramen för de nationella resiliensplanerna. För att europeiska företag ska kunna utnyttja de tillfälliga åtgärderna krävs det framför allt att villkoren för stödberättigande kan uppfyllas av och inte är restriktiva för de hårdast drabbade företagen.
1.3I ett läge med stor osäkerhet stöder EESK genomförandet av en konkurrenspolitik som är utformad så att våra omställningar ska kunna lyckas. Detta kräver en ambitiös handels- och investeringspolitik, extraordinära offentliga och privata investeringar, innovation och en välfungerande inre marknad. EU och medlemsstaterna måste nu utarbeta en rättslig och finansiell ram som säkerställer lika villkor på marknaden, och detta till förmån för alla aktörer, regioner och medborgare. Mot denna bakgrund betonar EESK behovet av att åstadkomma en verklig likabehandling för europeiska aktörer och gentemot globala aktörer. Vår inre marknads integritet och icke-fragmentering är en avgörande aspekt av detta.
1.4Konkurrenslagstiftningen måste även i fortsättningen utformas på grundval av regler och fakta, och kommissionens oberoende måste garanteras. EU:s politiska riktlinjer för att säkerställa en rättvis omställning bör dock tydligare återspeglas i rambestämmelserna för konkurrenslagstiftningen, särskilt i handläggarnas tillämpning av den. EESK uppmanar kommissionen att göra allt för att underlätta dels den gröna och den digitala omställningen av vår ekonomi, dels vårt näringslivs konkurrenskraft på en mycket instabil global marknad.
1.5I detta avseende har det aldrig varit så viktigt som nu att uppnå strategiskt oberoende. Den pågående översynen av konkurrenslagstiftningen bör bedömas utifrån de behov som har konstaterats i kommissionens arbete med EU:s 14 strategiska ekosystem.
1.6EESK anser att mer omfattande reformer bör genomföras för att frågor som rör hållbarhet, digitalisering och resiliens ska kunna integreras på ett mer precist sätt. Såväl nyckelbegreppen inom EU:s konkurrenslagstiftning (relevant marknad) som de särskilda ramarna (t.ex. stöd av mindre betydelse, så kallade de minimis, eller den allmänna gruppundantagsförordningen) samt genomförandet av dessa bör anpassas efter EU:s strategiska riktlinjer. EESK uppmanar dessutom kommissionen att utrusta sig med de instrument som krävs för att det europeiska näringslivet och i synnerhet små och medelstora företag samt tjänster ska kunna finansiera denna dubbla omställning.
2.Allmänna kommentarer
2.1EESK och alla berörda parter är eniga om att undantagsregler i förhållande till den allmänna ramen för konkurrenslagstiftningen sedan 2019 och covid-19-krisen har visat sig vara värdefulla. Det bör också framhållas hur snabbt GD Konkurrens har fattat beslut för att i möjligaste mån undvika snedvridningar på den inre marknaden.
2.2Vi stöder därtill kommissionens strategi för att undvika tröskeleffekter (cliff edge) för företag genom att i synnerhet tillåta att den tillfälliga ramen utvidgas till att även omfatta återhämtningsåtgärder.
2.3EESK välkomnar den nya tillfälliga ram som kommissionen har antagit för att ta itu med de långtgående konsekvenserna av det krig i Ukraina som utlösts av Rysslands aggression. Kommittén undrar också hur denna nya kris påverkar såväl översynen av stabilitetspakten som behoven av en ny återhämtningsplan.
2.4EESK inser dessutom relevansen av kommissionens meddelande, eftersom det fastställer den allmänna ramen för översynen av konkurrensreglerna och den övergripande och strategiska vägen framåt i detta arbete.
2.5Men i dag konfronteras EU av konsekvenserna av sitt strategiska beroende av länder utanför EU. Vi måste få igång vår inre marknad igen efter covid-19-krisen och göra det möjligt för företag i EU att öka sin resiliens och genomföra den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som vi måste ta itu med de många och osäkra konsekvenserna av det krig i Ukraina som utlösts av Rysslands aggression.
2.6En välfungerande inre marknad och konkurrenspolitik ger företag tillträde till en stor marknad där alla konkurrerar på lika villkor. Detta stimulerar effektivitet och innovation och skapar förutsättningar för framgångsrika företag att växa och bli världsledande. EESK upprepar därför att den inre marknadens integritet bör värnas i vår återhämtningsplan. Av denna anledning kommer vi med intresse att följa genomförandet av krisinstrumentet för den inre marknaden.
2.7I nuläget verkar ibland EU:s system för koncentrationskontroll, under förevändning att konkurrensen på den inre marknaden inte bör hämmas, i själva verket hindra bildandet av globala europeiska företag som skulle kunna konkurrera med amerikanska och kinesiska företag. Europeiska företag har betydligt strängare villkor än våra globala konkurrenter när det gäller att få tillgång till statligt stöd, vilket hämmar en verklig politik till stöd för vårt näringsliv. Slutligen förefaller tillämpningen av antitrustreglerna och förbudet mot missbruk av dominerande ställning fortsatt vara illa anpassade till de nya utmaningar som den digitala ekonomin och den gröna omställningen medför.
2.8För närvarande håller kommissionen på att se över de konkurrenspolitiska instrumenten (regler om företagskoncentrationer, antitrust och kontroll av statligt stöd) för att se till att samtliga förblir ändamålsenliga och kompletterar den befintliga verktygslådan. I en sådan turbulent miljö måste därför våra klimatambitioner och digitala ambitioner nu stödjas maximalt. EESK uppmanar kommissionen att mer än någonsin anpassa och mobilisera samtliga konkurrenspolitiska verktyg för att stödja den gröna och den digitala omställningen och att utrusta sig med de instrument som krävs för att härvidlag möta den utländska konkurrensen.
3.Att anpassa och tillämpa konkurrenslagstiftningens regler för att omsätta våra ambitioner i konkret handling
3.1EESK anser att vi i översynen av konkurrensreglerna inte har gått tillräckligt långt vad gäller att integrera EU:s strategiska riktlinjer beträffande hållbarhet och digitalisering. Vår konkurrenslagstiftning måste anpassas både i fråga om fastställandet av de grundläggande principerna och vad gäller den operativa bedömningen av såväl konkurrensbegränsande som positiva effekter.
3.2För det första måste huvudprinciperna ses över. Bedömningen av huruvida ett förfarande eller ett avtal som omfattas av konkurrenslagstiftningen är lagenligt eller inte beror på aktörernas marknadsandel på den relevanta marknaden. Begreppen ”marknadsandel” och ”relevant marknad” är centrala, och EESK efterlyser största möjliga vaksamhet från de berörda parternas sida i den pågående översynen av dem så att de återspeglar den verkliga situationen i näringslivet.
3.2.1Flera vägar måste följaktligen undersökas. ”Produktens/tjänstens utbytbarhet” och ”konkurrens på lika villkor” är begrepp som måste anpassas till den digitala marknadens och dess aktörers särdrag. Likaledes skulle en produkts miljöegenskaper kunna beaktas vid bedömningen av denna ”utbytbarhet”.
3.3För det andra måste tillämpningsområdet för stöd och metoder som är förenliga med eller som inte påverkar handeln, och därmed är undantagna från konkurrenslagstiftningen, förtydligas och stärkas. Vissa delar av utvärderingen måste ses över i syfte att göra det möjligt för så många som möjligt att investera och samordna sig med full rättssäkerhet och utan att behöva genomgå EU:s anmälningsförfarande. Det förefaller således som om den så kallade de minimis-regeln (regeln om stöd av mindre betydelse) måste ses över så att den bättre tillgodoser varje sektors särdrag, bland annat gällande landtransport och handel.
3.3.1EESK välkomnar också kommissionens förslag till ändringar av den allmänna gruppundantagsförordningen, eftersom de tillgodoser många av företagens, särskilt de små och medelstora företagens, behov av att få tillgång till ekonomiskt stöd som krävs för att de ska kunna hantera den hållbara omställningen.
3.4För det tredje bör, vad gäller efterlevnad och kontroll, GD Konkurrens och i synnerhet handläggare vara fullt medvetna om de omställningsvägar som anges för EU:s 14 strategiska ekosystem, som kommissionen har identifierat. Det är i detta sammanhang som det bör fastställas om ett förfarande eller ett avtal begränsar konkurrensen genom sannolika negativa effekter på pris, produktion, innovation, kvalitet eller variation i fråga om varor och tjänster på den relevanta marknaden.
3.4.1De bedömningsparametrar som leder till undantagsfördelar eller till fusionsavtal bör också anpassas till dessa mål. Dessa villkor är främst inriktade på den ekonomiska fördelen och nyttan för konsumenten i fråga om pris, utöver risken för att konkurrensen sätts ur spel. De positiva effekterna av begränsningar bör i större utsträckning inriktas på produkternas miljökvalitet och effektivitetsvinster i förhållande till klimatet, förutsatt att dessa aspekter definieras enhetligt på europeisk nivå.
3.4.2Begreppet ”kvalitet” bör följaktligen återspegla våra hållbarhetsmål och definieras på motsvarande sätt på europeisk nivå. Begreppet ”hållbar produkt” bör också definieras på europeisk nivå för att på så sätt bidra till likabehandling av aktörer och få ett slut på grönmålning. På detta område stöder EESK kommissionens arbete med gemensamma och transparenta vetenskapliga metoder för att fastställa hållbarheten hos produkter, tjänster, byggnader osv.
3.4.3Återkopplingen från berörda parter om hur kriteriet ”innovation” bör beaktas skiljer sig åt. Enligt GD Konkurrens är innovation en viktig parameter i marknadstestet. Enligt de ekonomiska aktörerna beaktas denna parameter i mycket liten utsträckning eller åsidosätts för det mesta. EESK uppmanar kommissionen att bedöma hur EU:s politiska riktlinjer har beaktats i de senaste besluten.
3.4.4Slutligen är det viktigt att underlätta och säkerställa samarbete mellan företag om miljöprojekt som i många fall innebär att hela värdekedjan integreras. EESK uppmanar därför kommissionen att förtydliga den gemensamma jordbrukspolitikens nya undantag från antitrustreglerna (artikel 210), som gör det möjligt för jordbrukare att komma överens med sina partner i hållbarhetsfrågor.
3.4.5På samma sätt måste reglerna om både vertikala avtal och horisontella avtal anpassas så att hänsyn tas till komplexiteten hos de ekosystem som ska byggas kring dessa hållbarhetsmål. Kommissionen bör så långt det är möjligt ange vilken typ av hållbarhetsrelaterad information som kan utbytas mellan konkurrenter på ett säkert sätt.
4.Att utrusta sig med de verktyg som krävs för att säkra omställningarna och möta den utländska konkurrensen
4.1Såsom EESK redan har framhållit inbegriper ökat öppet strategiskt oberoende att stärka den inre marknadens resiliens, investera i EU:s egen tekniska kompetens och kapacitet och öka forsknings- och utvecklingsresurserna, miljöanpassa produktions- och leveranskedjor, säkerställa digital suveränitet, upprätta strategiska lager, gynna och dra till sig investeringar och hållbar produktion i Europa genom att förbättra villkoren för företagens verksamhet, utforska alternativa lösningar och modeller för cirkulär ekonomi och främja ett brett industriellt samarbete mellan medlemsstaterna, samt sträva efter tekniskt ledarskap i enlighet med rådets (konkurrenskraft) slutsatser från november 2020.
4.2EESK ställer sig undrande till de medel som föreslås i syfte att underlätta nödvändiga investeringar i klimatomställningen och den digitala omställningen på en motståndskraftig marknad och i dessa osäkra tider. För att uppnå dessa omställningar krävs betydande investeringar, både offentliga och privata, i en tid då det ekonomiska och politiska läget är ytterst instabilt. Vi måste underlätta dessa stora investeringar som våra strategiska ekosystem och – mer allmänt – hela vårt näringsliv står inför. Detta även för att skapa aktörer som kan utvecklas på den globala marknaden.
4.3Även om stora investeringsplaner redan har utarbetats inom vissa sektorer ställer sig EESK undrande till införandet av åtgärder för tjänstesektorerna och generellt för det europeiska näringslivet som främst består av små och medelstora företag. För att dessa omställningar ska lyckas är EU:s regler om statligt stöd centrala.
4.4Företagen behöver också stöd för sina investeringar i digitalisering och i synnerhet för modernisering av informationssystem, automatisering, robotteknik och artificiell intelligens. Särskilt små och medelstora företag behöver stöd för att utveckla sin digitala närvaro. Ett annat belysande exempel är att statligt stöd till utbyggnad av bredbandsnätet kommer att vara en central del av den territoriella sammanhållningspolitiken. Vi uppmanar kommissionen att införa ytterligare ändringar av den allmänna gruppundantagsförordningen för att stödja digitaliseringen av kommersiella anläggningar och verksamheter.
4.5På samma sätt måste såväl viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse som industriallianser, oavsett om det gäller batterier, halvledare eller hälsa, bidra till utvecklingen av innovativa värdekedjor inom EU. De första tillämpningarna av denna mekanism är intressanta. EESK kommer att övervaka att små och medelstora företag ges tillträde till viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse i enlighet med utkastet till riktlinjer.
4.6Det är också nödvändigt att säkerställa lika villkor med aktörer i tredjeländer. Härvidlag utgör kontrollen av utländska subventioner en stor utmaning. Företag utanför EU får massiva statliga stöd. I detta sammanhang anser EESK att kommissionens förslag, vilket avser statlig finansiering som utländska källor tillhandahåller företag med verksamhet på EU:s marknad och som innebär en risk för snedvridning av marknaden, är ett användbart och lämpligt operativt verktyg. Icke desto mindre anser vi att vissa aspekter av denna lagstiftningsåtgärd, som redan i sig är komplex och omfattande, behöver finslipas ytterligare.
4.7EESK välkomnar dessutom antagandet av rättsakten om digitala marknader eftersom den syftar till att säkerställa öppna och rättvisa digitala marknader genom förhandsreglering. I detta sammanhang är EU:s styrning avgörande för att säkerställa en enhetlig tillämpning av rättsakten om digitala marknader i EU och dess effektivitet. Denna rättsakt reglerar datadelning och åtkomst till data för grindvakter, men det återstår att klargöra vad data har för plats i konkurrensbedömningar.
4.8EU måste i sina transnationella och globala allianser kunna identifiera kränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt hot mot hälsa och säkerhet för både människor och miljön längs värde- och leveranskedjorna. EESK noterar de initiativ som tagits i detta syfte, särskilt vad gäller spegelklausuler.
Bryssel den 5 maj 2022
Alain Coheur
Ordförande för sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
_____________