|
YTTRANDE
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
|
|
Paketet om lärande och anställbarhet
|
|
_____________
|
|
Förslag till rådets rekommendation om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet
[COM(2021) 770 final]
Förslag till rådets rekommendation om individuella utbildningskonton
[COM(2021) 773 final]
|
|
|
|
SOC/708
|
|
|
|
Föredragande: Tatjana Babrauskienė
Medföredragande: Mariya Mincheva
|
|
Remiss
|
Europeiska kommissionen, 21/01/2022
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
Ansvarig sektion
|
Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av sektionen
|
03/05/2022
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
18/05/2022
|
|
Plenarsession nr
|
569
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
204/2/4
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1EESK uppmanar återigen kommissionen och medlemsstaterna att stärka vuxenutbildningspolitiken för att göra högkvalitativ och inkluderande vuxenutbildning i livskunskap till en rättighet för alla vuxna i syfte att uppnå och överskrida målet på 60 % deltagande i vuxenutbildning per år. Ett effektivt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter kräver också att man tar itu med kompetensglapp och förbättrar styrning och finansiering av vuxenutbildning, inbegripet personalutbildning. Det är också viktigt att investeringar, nödvändiga reformer och effektiv social dialog som syftar till att främja kompetensutveckling, i linje med den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter om rätten till utbildning och livslångt lärande, integreras inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
1.2EESK erinrar om vikten av sina tidigare yttranden om livslångt lärande och vuxenutbildning i förhållande till initiativen om individuella utbildningskonton och mikromeriter. Kommittén betonar i synnerhet att ”kompetenshöjning och omskolning är av yttersta vikt för att stödja industrins gröna och digitala omställning och att de måste ses som ett socialt och ekonomiskt ansvar för att säkerställa inkluderande utbildning för arbetstillfällen av god kvalitet och en rättvis omställning för alla. Framåtblickande industristrategier, inbegripet en effektiv kompetenspolitik, behövs för att stödja kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften. Dessa kan genom att balansera arbetsmarknaden bidra till en rättvis och socialt jämlik omställning till en klimatneutral ekonomi, som bidrar till inkluderande digitalisering och arbetstillfällen av hög kvalitet. Företagen behöver effektivt stöd för att stärka och finansiera sina strategier för kompetenshöjning och omskolning av sin arbetskraft för att främja innovation. Samtidigt bör det övergripande ekonomiska och sociala intresset respekteras. I kollektivavtal bör tillgången till olika typer av betald studieledighet fastställas för arbetstagarnas personliga och yrkesmässiga behov.” Där betald ledighet inte avtalas mellan arbetsmarknadens parter och följer ett statligt initiativ bör detta finansieras med offentliga medel.
1.3Den snabba utvecklingen och spridningen av ny teknik måste åtföljas av effektiv kompetenshöjning och omskolning. Investeringar i vuxenutbildning och kompetensutveckling kan spela en avgörande roll för den ekonomiska återhämtningen och byggandet av ett socialt Europa. Individuella utbildningskonton kan bara vara ett av de tillvägagångssätt och finansiella verktyg som övervägs av EU:s medlemsstater och arbetsmarknadens parter. De åtgärder som föreslås bör inte ersätta befintliga former av utbildning som tillhandahålls av arbetsgivare och offentliga och privata arbetsförmedlingar, offentligt stöd till utbildningsinstitutioner eller andra typer av stöd. Särskilt utbildningsfonder som förvaltas av arbetsmarknadens parter är ett effektivt sätt att tillhandahålla utbildning som svar på behov som identifierats på nationell och sektoriell nivå.
1.4Tillgång på tillräckligt kvalificerad arbetskraft och förbättrad anställbarhet är en nyckelförutsättning för att företagen och samhället ska blomstra och växa, anställa människor och bidra till de politiska mål som fastställs av Europeiska unionen. Redan i dag förekommer kompetensglapp och brist på arbetskraft i flera sektorer och regioner och dessa kommer att fortsätta växa. I detta avseende har medlemsstaterna och arbetsgivarna en viktig roll att spela för att finansiera och uppmuntra till deltagande i utbildning. Kompetensutvecklingen måste motsvara arbetsmarknadens behov om Europa ska kunna stärka sin långsiktiga konkurrenskraft och sin förmåga att driva på innovation, vilket är viktigt för både företag och anställda.
1.5Arbetstagare möter många hinder när det gäller att få tillgång till utbildning. Om enskilda personer får större kontroll över sin egen utbildning är det viktigt att se till att de får ändamålsenlig vägledning och stöd så att de kan välja och få tillgång till utbildningskurser som motsvarar deras behov. Detta skulle också säkerställa optimala investeringar i utbildning, eftersom utbildningen i hög grad skulle motsvara varje individs identifierade behov. När det gäller arbetsinriktad utbildning kan ett rent individualiserat tillvägagångssätt försvaga kopplingen mellan finansieringen och innehållet i utbildningsutbudet, vilket potentiellt kan leda till att utbildningen blir mindre arbetsinriktad och därför inte är tillräckligt anpassad till arbetsgivarnas behov.
1.6EESK instämmer i trepartsyttrandet från rådgivande kommittén för yrkesutbildning när det konstateras att det finns ett behov av att anpassa villkoren för tillgång och rätt till utbildning till olika situationer och realiteter genom en lämplig blandning av arrangemang. EESK uppmanar kommissionen att respektera befogenhetsfördelningen och subsidiaritetsprincipen samt de nationella särdragen och de rättsliga ramarna i varje medlemsstat. När förslagen om individuella utbildningskonton och mikromeriter antas och genomförs måste de vara förenliga med medlemsstaternas befintliga system för fortsatt yrkesutbildning, med den roll som kollektivförhandlingar, regleringen av arbetsvillkor och semesterrättigheter för anställda spelar.
1.7EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att respektera befintliga nationella och sektoriella instrument och finansieringssystem och att skilja mellan ”rättighet/förmån”, termer som fortfarande inte definieras i lag eller kollektivavtal i vissa länder och sektorer, och ”utbildningskonto”. Kommittén anser att förslagen bör säkerställa att alla vuxna, särskilt de mest utsatta, har rätt till effektiv, högkvalitativ och inkluderande personalutbildning, betald studieledighet, fullständiga kvalifikationer, validering av informellt och icke-formellt lärande samt vägledning och rådgivning. Medlemsstaterna uppmanas att förbättra sina system för vuxenutbildning och fortsatt yrkesutbildning vid behov, efter effektiv social dialog och samråd med relevanta intressenter. EESK välkomnar att individuella utbildningskonton kan användas för utbildning, validering och yrkesvägledning.
1.8EESK understryker vikten av kvalitetsstandarder på utbildningsmarknaden, särskilt när det gäller mikromeriter, och de möjliga fördelarna och nackdelarna med olika metoder för att finansiera vuxenutbildning, t.ex. individuella utbildningskonton, inbegripet kostnads-nyttoförhållandet, den administrativa bördan och kostnaderna, statusförändring som uppnåtts (högre formell kvalifikationsnivå), kvalitetssäkring, arbetsmarknadsrelevant utfall, mervärdet för karriärutveckling och deltagandegraden för nyckelmålgruppen lågkvalificerade personer. EESK beklagar att kommissionen inte genomförde en konsekvensanalys av mikromeriter eftersom förslaget kan påverka befintliga nationella arrangemang, särskilt när det gäller kvalifikationer och kollektivavtal. I detta avseende är det nödvändigt att säkerställa en ändamålsenlig social dialog och ändamålsenliga samråd, inbegripet med det organiserade civila samhället, om huruvida och hur de europeiska initiativen om individuella utbildningskonton och mikromeriter kan vara av mervärde för att förbättra nationella och sektoriella utbildningssystem.
1.9EESK betonar att yrkesutbildningsanordnarnas katalog över mikromeriter bör upprättas med deltagande av arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare på grundval av kvalitetsstandarderna i tillhandahållandet av utbildning. Katalogen bör inbegripa läranderesultaten från mikromeriterna och deras erkännande av andra utbildningsanordnare och av arbetsgivare.
1.10EESK påminner om vikten av betald studieledighet också i linje med ILO 140 (ratificerad i elva medlemsstater), och noterar att förslaget om individuella utbildningskonton bör vara förenligt med nationella system när det innebär att medlemsstaterna ombes att utforma system för individuella utbildningskonton endast för arbetsmarknadsändamål, eftersom betald studieledighet i flera medlemsstater också kan användas för personlig utveckling eller för att genomföra ett studieprogram (t.ex. universitetsexamen).
1.11EESK påminner kommissionen och medlemsstaterna om att det är mycket viktigt att arbetsmarknadens parter faktiskt deltar i styrningen av vuxenutbildning, personalutbildning och systemen för betald studieledighet, bland annat genom att främja gemensamma åtgärder bland arbetsmarknadens parter. Vikten av att samråda med relevanta organisationer i det civila samhället om vuxenutbildning betonas också.
1.12EESK uppmanar kommissionen att stödja utbyte av god praxis och ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna, med deltagande av arbetsmarknadens parter. Fokus bör ligga på hur man bäst säkerställer faktisk tillgång till utbildning och hur man kan förbättra medlemsstaternas vuxenutbildningssystem och kompetensstrategier i synnerhet, samt deras finansiella mekanismer och utbildningstyper, inbegripet mikromeriter. EESK anser också att den rådgivande trepartskommittén för yrkesutbildning bör vara delaktig i uppföljningen av förslagen och att den bör ha en aktiv roll i rapporteringen om genomförandet av initiativen och i upprättandet av övervakningsramen i samarbete med sysselsättningskommittén.
1.13EESK uppmanar medlemsstaterna att koppla initiativen om individuella utbildningskonton och mikromeriter till genomförandet av
rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna
. Detta skulle säkerställa att alla lågutbildade och lågkvalificerade vuxna kan utveckla sina grundläggande färdigheter och yrkesfärdigheter och att de vägleds och motiveras att delta i utbildning för att förbättra sitt liv och sin anställbarhet och för att säkerställa att 80 % av de vuxna har grundläggande digitala färdigheter.
1.14EESK upprepar att individuella utbildningskonton och liknande finansiella system måste stödja tillgången till erkända och validerade utbildningskurser och göra det möjligt för arbetstagare att delta i processer för att få sina färdigheter och arbetslivserfarenheter validerade. Mikromeriter måste erkännas av de relevanta myndigheterna med deltagande av arbetsmarknadens parter. EESK efterlyser ett effektivt genomförande av rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande och att tillräckliga offentliga medel tilldelas valideringssystem i alla EU-länder. Genom att se till att utbildning erkänns kan arbetsgivare och fackföreningar hjälpa arbetstagare att förbättra sina kvalifikationer och bidra till deras karriärutveckling och en rättvis omställning på arbetsmarknaden.
1.15EESK anser att det är viktigt att initiativen är inriktade på kompetenshöjnings- och omskolningsbehoven hos vuxna och arbetskraften som helhet (arbetstagare/anställda/egenföretagare) samt andra målgrupper (t.ex. långtidsarbetslösa, icke-yrkesverksamma personer, särskilt personer som återvänder till arbetet efter föräldraledighet, personer med funktionsnedsättning, pensionärer, kvinnor, personer under 30 år och unga som varken arbetar eller studerar) så att de har faktisk tillgång till högkvalitativ och inkluderande utbildning. Den specifika situationen för atypiska arbetstagare och egenföretagare måste beaktas skyndsamt och på lämpligt sätt, med respekt för arbetsmarknadsparternas nyckelroll när det gäller personalutbildning. Företagens roll när det gäller att stödja sina arbetstagares utbildning är avgörande, liksom medlemsstaternas roll när det gäller att tillhandahålla resurser för att säkerställa tillgång till vuxenutbildning. Eftersom 90 % av den arbetsrelaterade utbildningen i EU finansieras av arbetsgivare, måste deras engagemang och positiva roll i kompetensutveckling erkännas och stödjas fullt ut av EU.
1.16EESK uppmanar medlemsstaterna att utforska möjliga instrument för portabiliteten för individuella utbildningskonton, till exempel genom att upprätta bilaterala avtal. Kommittén efterlyser införandet av ett ”styrningssystem med deltagande av arbetsmarknadens parter” bland EU:s kvalitetsstandarder för mikromeriter och uppmanar till att mikromeriter ska beaktas vid sidan av fullständiga kvalifikationer och personalutbildning. Vi uppmanar utbildningsanordnarna att publicera kataloger över de mikromeriter de erbjuder, inbegripet läranderesultat och deras policy för erkännande av mikromeriter av andra anordnare och företag. Det är viktigt att förbättra tillgången till alla former av högkvalitativ och inkluderande utbildning (inbegripet mikromeriter) för alla inlärare, inbegripet missgynnade och utsatta grupper, för att säkerställa lika tillgång till fullständiga studieprogram och kvalifikationer. Effektivt stöd (finansiellt och icke-finansiellt) måste ges till personer inom atypiska anställningsformer, för att ge dem tillgång till kurser, inbegripet mikromeriter, för yrkesmässig utveckling och rörlighet, i syfte att säkerställa att utbildningsmaterial och utbildningsverktyg är tillgängliga och användbara, oavsett om de är virtuella eller inte, enligt
direktiv 2016/2102 av den 26 oktober 2016
.
2.Allmänna kommentarer
2.1Den 10 december 2021 offentliggjorde Europeiska kommissionen
kommissionens förslag till rådets rekommendation om individuella utbildningskonton
och
kommissionens förslag till rådets rekommendation om mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet
. Dessa initiativ syftar till att stödja handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som innehåller ett nytt mål om att minst 60 % av alla vuxna bör delta i utbildning varje år senast från och med 2030. Detta för att säkerställa att alla har ”rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande” (princip 1), ”oberoende av anställningens form och varaktighet” (princip 5), inbegripet ”rätten att överföra utbildningsrättigheter vid övergången mellan olika anställningar” (princip 4). Det är också viktigt att investeringar, nödvändiga reformer och en ändamålsenlig social dialog som syftar till att främja kompetensutveckling, i linje med den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter om rätten till utbildning och livslångt lärande, integreras inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
2.2För att bidra till förslaget om individuella utbildningskonton antog den rådgivande trepartskommittén för yrkesutbildning mellan regeringar och arbetsmarknadens parter den 16 augusti 2021 ett
yttrande
om individuella utbildningskonton och stärkande av utbildningsutbudet i hela Europa. I detta trepartsyttrande upprepas att covid-19-pandemin, digitaliseringen och utfasningen av fossila bränslen har en enorm inverkan på den europeiska ekonomin, branscherna och den europeiska arbetskraften, som står inför en mycket stor utmaning när det gäller att anpassa sig till ett snabbt föränderligt arbetsliv. Pandemin har påskyndat strukturella förändringar i många sektorer, vilket ökar takten i den gröna och den digitala omställningen. Detta är kopplat till de pågående utmaningarna med demografiska förändringar, nya utbildningsbehov och kompetensglapp. I trepartsyttrandet framhålls också att det med hänsyn till den faktiska situationen på arbetsmarknaden finns ett behov av att anpassa villkoren för tillgång och rätt till utbildning till olika situationer och realiteter genom en lämplig blandning av arrangemang.
2.3Till iakttagelserna i de europeiska arbetsmarknadsparternas projekt från 2021 om kompetens, innovation och utbildning hör också att företag och arbetstagare spelar en avgörande roll i innovation och utveckling av nya färdigheter och kompetenser som tillhandahålls genom personalutbildningar, och som är avgörande för att anpassa sig till en föränderlig miljö. Därför är det mycket viktigt med tillhandahållandet av, och tillgången till, personalutbildning som svarar mot arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov av att utveckla innovativ teknik och affärsmodeller och som gör det möjligt för arbetstagare att hitta och behålla jobb i linje med sina färdigheter, förväntningar och kompetenser. För detta ändamål är en viktig utmaning att göra de olika tillgängliga verktygen, inbegripet kuponger, betald studieledighet (lagstadgad eller genom kollektivavtal), personliga utbildningskonton eller utbildningsfonder (branschövergripande eller sektoriella), interoperabla och anpassade till den landsspecifika institutionella ramen.
2.4Nationell lagstiftning och/eller kollektivavtal säkerställer en individs rätt till utbildning, inbegripet vuxenutbildning, och betald studieledighet för arbetsrelevant utbildning i vissa medlemsstater. Över hela Europa spelar arbetsmarknadens parter, social dialog och kollektivförhandlingar en nyckelroll för att underlätta anställdas faktiska tillgång till utbildning på olika sätt i varje land. De kan anse att befintliga förhållningssätt på nationell och/eller sektoriell nivå eller andra alternativa förhållningssätt till en modell för individuella utbildningskonton är bättre lämpade för att främja utbildningsutbudet i det nationella sammanhanget. Det bör respekteras och säkerställas att nationella och sektoriella arbetsmarknadsparter verkligen är delaktiga i detta avseende.
2.5Olika regelverk och/eller ramar för kollektivförhandlingar återspeglar varje medlemsstats val att anta och genomföra sin egen utbildningspolitik och bygga på befintliga finansieringsmekanismer. På detta sätt kan individuella utbildningskonton bara vara ett av de tillvägagångssätt och finansiella verktyg som övervägs av EU:s medlemsstater och arbetsmarknadsparter. En universallösning kommer inte att fungera, och medlemsstaternas olika utbildningssystem och sektoriella särdrag måste respekteras. Beslutet om huruvida individuella utbildningskonton ska antas eller inte som en av mekanismerna för att tillhandahålla och finansiera utbildning måste fortsätta att ligga helt inom medlemsstaternas befogenhetsområde på samma sätt som utbildningsmarknaden regleras på nationell nivå. EESK understryker att medlemsstaterna, i samråd med arbetsmarknadens parter, också har friheten att besluta att inte anta en metod för individuella utbildningskonton och i stället kan anpassa eller vidareutveckla sina befintliga strategier för tillhandahållande av utbildning.
2.6EESK påminner om att de åtgärder som beskrivs i denna rekommendation inte bör ”ersätta utbildning som tillhandahålls av arbetsgivare, av offentliga och privata arbetsförmedlingar, offentligt stöd till utbildningsinstitutioner eller andra typer av stöd”. EESK håller med om att rekommendationen inte bör ”hindra [medlemsstaterna] från att behålla eller införa mer långtgående bestämmelser om vuxenutbildning än de som rekommenderas” i rekommendationen och att den inte bör ”medföra någon begränsning av arbetsmarknadsparternas självbestämmanderätt i den mån de är ansvariga för att inrätta och förvalta utbildningssystem”.
2.7EESK hänvisar tillbaka till sitt nyligen framlagda yttrande, där det påpekas att ”den snabba utvecklingen och spridningen av ny teknik måste åtföljas av en effektiv kompetenshöjning och omskolning. EESK understryker att covid-19-krisens effekter på Europas samhälle och ekonomi ytterligare har belyst vikten av en ändamålsenlig utbildningspolitik och högkvalitativa arbetstillfällen för att bidra till en hållbar och rättvis social och ekonomisk återhämtning och motståndskraft, vilket är avgörande för att hjälpa Europa att hantera konsekvenserna av pandemin. Investeringar i vuxenutbildning och kompetensutveckling kan spela en avgörande roll för den ekonomiska återhämtningen och ett socialt Europa.”
2.8EESK påminner om att det finns många hinder för vuxnas och arbetstagares tillgång till utbildning, däribland brist på tid, otillräcklig finansiering, motivation, högkvalitativ vägledning och rådgivning, ibland brist på tillgänglig kvalitetsutbildning, stöd från arbetsplatsen (ersättare), särskilt i små och medelstora företag, och bristande respekt för balansen mellan arbete och privatliv. Att låta enskilda personer själva bestämma över sin egen utbildning är viktigt när det finns en försäkran om faktiskt stöd för dem att få tillgång till och bedriva arbetsmarknadsrelevant utbildning. Detta inbegriper stöd till enskilda personer genom att ge råd och vägledning om lämpliga typer av utbildning. Arbetstagare behöver tillgång till företagsbaserad utbildning och lågutbildade arbetstagare behöver riktat stöd, särskilt i samband med onlineutbildning. Onlineutbildning erbjuder många möjligheter att utöka tillgången till vuxenutbildning, men lågutbildade arbetstagare kanske saknar kompetensen för att få ut det mesta av denna typ av utbildning och kan behöva extra stöd.
2.9För att ta itu med olika hinder för tillgång till utbildning och öka motivationen hos vuxna att delta i utbildning bör hinder också beaktas utifrån individens sysselsättnings- och utbildningsstatus. Instrumentet bör stödjas med tillhandahållande av ändamålsenlig vägledning och rådgivning. Den uppsökande strategin behöver förbättras. För att minska det befintliga kompetensglappet måste utbildningsbehov identifieras i förväg och utbildningskurser måste vara korrekt riktade. Omfattande stödsystem för lärande är också nödvändiga för att säkerställa starkare synergier mellan ekonomiska incitament, vägledningstjänster och tillgång till förfaranden för validering och erkännande
.
2.10EESK oroas över att ett rent individualiserat tillvägagångssätt kan försvaga kopplingen mellan finansieringen och innehållet i utbildningsutbudet, vilket potentiellt kan leda till att utbildningen blir mindre arbetsinriktad och därför inte är tillräckligt anpassad till arbetsgivarnas behov. Eftersom 90 % av den arbetsrelaterade utbildningen i EU finansieras av arbetsgivare, måste deras engagemang och positiva roll i kompetensutveckling erkännas och stödjas fullt ut av EU. Arbetsmarknadens parter har tillsammans en nyckelroll att spela för att främja utbildning och deltagande. Särskilt utbildningsfonder som förvaltas av arbetsmarknadens parter är ett effektivt sätt att tillhandahålla utbildning som svar på behov som identifierats på nationell och sektoriell nivå. Individers finansiella och icke-finansiella bidrag bör erkännas och stödjas.
2.11EESK erkänner den kompletterande roll som mikromeriter kan spela för att bredda tillgången till kompetenshöjning och omskolning samtidigt som man tar hänsyn till föränderliga arbetsmarknadsbehov. EESK välkomnar också att medlemsstaterna uppmuntras att koppla mikromeriter till sin sysselsättningspolitik, inbegripet aktiv arbetsmarknadspolitik, för att bidra till att minska kompetensglappen i sektorer och regioner samtidigt som tillgången till fullständiga kvalifikationer respekteras. När det gäller mikromeriters ”stapelbarhet” understryker EESK att mikromeriter inte bör ses som en ersättning för fullständiga kvalifikationer. Medlemsstaterna bör därför uppmuntras att inkludera mikromeriter i nationella kvalifikationsramar. Arbetsmarknadens parter bör vara med och utforma detta på nationell nivå och fundera på hur mikromeriter kan erkännas och läggas till partiella kvalifikationer.
2.12Mikromeriter kan vara viktiga för att hjälpa vuxna att höja sin kompetens och omskola sig eller övergå till nya arbetstillfällen när kvalitetsstandarderna för mikromeriter är väldefinierade och tydliga för inlärarna. Även om mikromeriter kan vara en form av utbildning som nås via ett potentiellt individuellt utbildningskonto, bör de betraktas som separata från ett individuellt utbildningskonto och som en del av verktygslådan med ytterligare verktyg för kontinuerligt lärande. EESK välkomnar också att den roll som arbetsmarknadens parter spelar bland leverantörerna av mikromeriter erkänns i förslaget till rekommendation, och uppmanar medlemsstaterna att främja utvecklingen av mikromeriter som utformats och godkänts av arbetsgivarnas och arbetstagarnas företrädare genom social dialog.
3.Särskilda kommentarer
3.1Fri rörlighet för arbetstagare kan hjälpa till att hantera utmaningarna med kompetensglapp och kompetensbrist. Föreskrifter om krav på kvalifikationer måste förbli en nationell befogenhet med medverkan av arbetsmarknadens parter, till exempel när det gäller validering av färdigheter, inbegripet mikromeriter, och samtidigt som antalet reglerade yrken minskas. Bättre matchning av kvalificerade tredjelandsmedborgare med vakanser för olika kvalifikationsnivåer och år av arbetslivserfarenhet kan också spela en roll. Kommissionens kommande paket om kompetenser och talanger, inbegripet de möjliga scenarierna för en EU-talangreserv, kan spela en viktig roll i detta avseende.
3.2Kollektivavtal är ett viktigt sätt genom vilket tillhandahållande av betald studieledighet kan främja arbetstagares tillgång till arbetsmarknadsrelevant utbildning. Sådana avtal spelar en särskilt viktig roll för att identifiera sätten att få tillgång till betald studieledighet för arbetstagare i små och medelstora företag som vanligtvis upplever en större förlust av produktionskapacitet när arbetstagare är frånvarande på grund av utbildning. Det är viktigt att betona att lagstiftningsinitiativ på EU-nivå eller nationell nivå inte får undergräva kollektivförhandlingsprocesserna eller arbetsmarknadsparternas oberoende när det gäller att hitta lösningar på frågor som är viktiga för välfungerande nationella arbetsmarknader, inbegripet lösningar för kompetensutveckling och omställningar samt högkvalitativa arbetstillfällen för arbetstagare i samband med den rättvisa omställningen.
3.3EESK understryker vikten av kvalitetsstandarder på utbildningsmarknaden, särskilt när det gäller mikromeriter, och de möjliga fördelarna och nackdelarna med olika metoder för att finansiera vuxenutbildning, t.ex. individuella utbildningskonton, inbegripet kostnads-nyttoförhållandet, den administrativa bördan och kostnaderna, statusförändring som uppnåtts (högre formell kvalifikationsnivå), kvalitetssäkring, arbetsmarknadsrelevant utfall, mervärdet för karriärutveckling och deltagandegraden för nyckelmålgruppen lågkvalificerade personer. Detta är nödvändigt för att säkerställa en ändamålsenlig social dialog och ändamålsenliga samråd, inbegripet med det organiserade civila samhället, om huruvida och hur de europeiska initiativen om individuella utbildningskonton och mikromeriter kan vara av mervärde för att förbättra nationella och sektoriella utbildningssystem. EESK betonar att yrkesutbildningsanordnarnas katalog över mikromeriter bör upprättas med deltagande av arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare på grundval av kvalitetsstandarderna i tillhandahållandet av utbildning. Katalogen bör inbegripa läranderesultaten från mikromeriterna och deras erkännande av andra utbildningsanordnare och av arbetsgivare.
3.4EESK anser att det är viktigt att initiativen är inriktade på kompetenshöjnings- och omskolningsbehoven hos vuxna och arbetskraften som helhet (arbetstagare/anställda/egenföretagare) och andra målgrupper (t.ex. långtidsarbetslösa, icke-yrkesverksamma personer, personer med funktionsnedsättning, pensionärer och unga som varken arbetar eller studerar) så att de också har tillgång till högkvalitativ, effektiv och inkluderande utbildning som stöder deras anställbarhet. I detta avseende är medlemsstaternas stöd för att säkerställa resurser för tillgång till vuxenutbildning väsentligt. Samtidigt har företagen fortfarande en avgörande roll när det gäller att stödja sina arbetstagares yrkesrelevanta utbildning. Den specifika situationen för atypiska arbetstagare och egenföretagare, som inte kan lösas enbart genom individuella utbildningskonton och mikromeriter, måste beaktas skyndsamt och på lämpligt sätt, samtidigt som man respekterar arbetsmarknadsparternas nyckelroll när det gäller personalutbildning.
Bryssel den 18 maj 2022
Christa Schweng
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________