|
YTTRANDE
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
|
|
55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet
|
|
_____________
|
|
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet
[COM(2021) 550 final]
|
|
|
|
NAT/843
|
|
|
|
Föredragande: Cillian Lohan och Stefano Mallia
|
|
Remiss
|
Europeiska kommissionen, 13/09/2021
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i EUF-fördraget
|
|
Ansvarig sektion
|
Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
|
|
Antagande av sektionen
|
09/02/2022
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
24/02/2022
|
|
Plenarsession nr
|
567
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
198/2/6
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Vid omställningen till ett klimatneutralt samhälle måste vi övergå till en modell som leder till en välmående ekonomi. Om vi vill att EU ska vara en föregångare och att resten av världen tar efter oss bör vi sträva efter att utforma den mest framgångsrika modellen – en modell som är rättvis och hållbar ur ekonomisk, social och miljömässig synvinkel. Att anta en modell som inte leder till tillväxt baserad på hållbar utveckling skulle bara isolera oss internationellt sett och bana väg för att andra globala konkurrenter blir ledande. EU:s klimatdiplomati kommer att spela en viktig roll för att främja den europeiska strategin och säkerställa rättvis konkurrens mellan EU och konkurrerande kontinenter.
1.2Uppnåendet av de reviderade målen för 2030, såsom föreslås i 55 %-paketet, kommer att påverka sektorer, regioner, samhällen och enskilda människor i hela Europa på ett ojämnt sätt. För att ta itu med dessa farhågor rekommenderar EESK kommissionen att genomföra en detaljerad kartläggning och analys av de effekter som omställningen kommer att få på sysselsättning och kompetens i de olika länderna, regionerna och sektorerna, bland annat när det gäller underleverantörer och värdekedjor i efterföljande led. Det finns ingen universallösning, och därför måste åtgärder som syftar till att driva på omställningen skräddarsys för att spegla de olika realiteterna runtom i Europa, med tanke på behovet av lika villkor och medlemsstaternas olika utgångspunkter.
1.3EU-institutionerna bör utarbeta ytterligare förslag för att mobilisera omfattande offentliga och privata investeringar på europeisk och nationell nivå för att stödja omställningen i de sektorer och regioner som kommer att behöva ställa om drastiskt för att minska sina växthusgasutsläpp. I detta avseende är EESK av den bestämda uppfattningen att storleken på och tillämpningsområdet för Fonden för en rättvis omställning bör ökas betydligt för att kunna bemöta de befintliga utmaningarna.
1.4EESK uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att föreslå en ny styrningsram för att förutse och hantera förändringar i arbetslivet i samband med den gröna omställningen. I denna ram bör medlemsstaterna också uppmanas att inrätta ”trepartskommissioner för en rättvis omställning” så att regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället kan delta i genomförandet av de nationella och regionala planerna för en rättvis omställning.
1.5EESK anser att EU bör arbeta för att uppnå målet om klimatneutralitet (nettonollutsläpp av växthusgaser) och samtidigt säkerställa konkurrenskraften och en trygg energiförsörjning till överkomliga priser för företag och allmänhet. Att se till att EU förblir konkurrenskraftigt bör gå hand i hand med att säkerställa att EU:s konkurrenter uppfyller de högsta miljömässiga och sociala standarderna. Att stärka skyddet mot koldioxidläckage när det gäller import från tredjeländer är nödvändigt för att säkerställa miljöintegritet och social acceptans för EU:s klimatpolitik.
1.6EU:s regelverk måste säkerställa att de mest konkurrenskraftiga företagen under de kommande årtiondena blir föregångare när det gäller hållbara och koldioxidsnåla affärsmodeller. EESK är därför av den bestämda uppfattningen att förordningar bör bana väg för utveckling och marknadsspridning av ny teknik, inbegripet åtgärder på efterfrågesidan för att skapa pionjärmarknader och stimulera konsumtion av koldioxidsnåla produkter. Dessutom bör alla lagstiftningsförslag som läggs fram inom ramen för 55 %-paketet genomgå en konkurrenskraftskontroll i linje med principerna för målen för hållbar utveckling så att man förstår alla eventuella konsekvenser för företagen.
1.7Kommittén är fast övertygad om att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de ekonomiska sektorer där mikroföretag samt små och medelstora företag i hög grad deltar. Dessa företag har potential att påskynda innovation när det gäller produkter och lösningar för att minska koldioxidutsläppen i den europeiska ekonomin.
1.8Det finns ett stort behov av politisk samstämmighet och ett erkännande av kopplingen mellan klimatkrisen och krisen avseende den biologiska mångfalden. Minskad energi- och materialförbrukning, i enlighet med principen om en cirkulär ekonomi, kommer att komplettera ny teknik. Sektorsstrategier och finansieringsmodeller bör spegla 55 %-paketet, till exempel genom att säkerställa att markägare/markförvaltare/jordbrukare kompenseras för naturlig koldioxidlagring i mark och att miljöskadliga subventioner upphör.
1.9Det är mycket viktigt att man på ett tydligt och ärligt sätt informerar om kostnaderna och fördelarna med att vidta de drastiska och omfattande åtgärder som krävs för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Dessa förändringar kommer att påverka alla sektorer och regioner och fördelarna kommer kanske inte att märkas omedelbart. För att säkerställa ett brett stöd kommer en aldrig tidigare skådad nivå av insikt och engagemang från alla människor i samhället att krävas.
2.Motivering till yttrandet och dess utformning
2.1Syftet med detta yttrande är att ge EESK:s övergripande perspektiv på 55 %-paketet, som kommissionen lade fram som förslag den 14 december. I yttrandet betonas att paketet behöver leda till en socialt rättvis, konkurrenspräglad och grön omställning. EESK kommer att utarbeta särskilda yttranden avseende alla relevanta lagstiftningsförslag i paketet.
2.2EESK understryker att 55 %-paketet måste kopplas till FN:s Agenda 2030 och de mål för hållbar utveckling som EESK har ställt sig bakom i tidigare yttranden. Målen för hållbar utveckling är särskilt användbara eftersom de är globala och inte bara omfattar den akuta klimatfrågan som har föranlett kommissionens paket utan även andra nödvändiga mål för ekonomisk och social hållbarhet som måste uppfyllas för att paketet ska bli framgångsrikt. Yttrandet nedan presenteras därför i linje med de tre huvudsyftena för FN:s mål för hållbar utveckling.
3.Grundläggande principer – EESK:s särskilda synpunkter på kommissionens dokument
En socialt rättvis omställning
3.1I sin resolution om konferensen om Europas framtid föreslog EESK ”en ny skildring av Europa som kopplar Europas avlägsna och nyare historia till nutiden och tillhandahåller en vision för framtiden som bygger på samarbete över gränserna och stärkta band mellan Europas folk och är förankrad i värdena solidaritet, social rättvisa, samarbete mellan generationerna, jämställdhet, hållbart välstånd samt rättvisa gröna och digitala omställningar. Det är absolut nödvändigt att öka allmänhetens stöd för dessa värden för att se över våra modeller för tillväxt och styrning i riktning mot hållbarhet, bygga ett mer jämlikt samhälle och sätta det civila samhällets organisationer i centrum för denna återuppbyggnad och återhämtning”. Kommittén är fast övertygad om att ett väl utformat genomförande av 55 %-paketet kommer att bidra till att göra denna nya skildring till verklighet.
3.2EESK har också slagit fast att fokus måste ligga på en rättvis och hållbar återhämtning från covid-19-krisen som banar väg för ett mer inkluderande samhälle, bygger upp långsiktig konkurrenskraft och skapar en miljö inriktad på samarbete, med full hänsyn tagen till de sammanflätade sociala, ekonomiska, demokratiska, demografiska och klimatrelaterade kriserna i EU-medlemsstaterna, behovet av gröna och digitala omställningar samt de mer långsiktiga strukturförändringar som pandemin håller på att utlösa. EU:s yttersta mål måste vara att stärka vår sociala marknadsekonomiska modell, där en hållbar, konkurrenskraftig ekonomi och en välutvecklad socialpolitik går hand i hand. Vägen framåt är således att uppnå den europeiska gröna given – som EESK har välkomnat från första början. Den gröna given är EU:s nya tillväxtstrategi, med välstånd, hållbarhet och social rättvisa i centrum. Att åstadkomma en rättvis omställning till ett klimatneutralt levnadssätt, främja arbetstillfällen av hög kvalitet samt främja hållbart företagande och hållbar innovation, inklusive den cirkulära ekonomin och den sociala ekonomin, kommer att vara avgörande för ett välmående Europa.
3.355 %-paketet är en språngbräda mot en europeisk ekonomi med nettonollutsläpp senast 2050. En sådan omställning kommer att kräva en grundlig omprövning av hur vi lever, arbetar och beter oss. Eftersom det inte finns någon universallösning måste åtgärder som syftar till att driva på omställningen skräddarsys för att spegla de olika realiteterna runtom i Europa, med tanke på behovet av lika villkor och medlemsstaternas olika utgångspunkter.
3.4Uppnåendet av de reviderade målen för 2030, såsom föreslås i 55 %-paketet, kommer att påverka sektorer, regioner, samhällen och enskilda människor i hela Europa på ett ojämnt sätt. Det är uppenbart att den snabba omställningen till en koldioxidfri ekonomi kommer att innebära enorma utmaningar för medborgare, arbetstagare, företag och regioner, särskilt de som är mest beroende av koldioxidintensiva sektorer och industrier. Det är också värt att notera att medlemsstater vid EU:s yttre gränser också står inför stora utmaningar när det gäller omställningen bort från kol. Om dessa utmaningar inte hanteras på rätt sätt kan detta leda till ökad ojämlikhet och omfattande omstruktureringsprocesser, arbetslöshet och avindustrialisering i vissa territorier, regioner och miljöer. Detta skulle kunna ge upphov till bristande social acceptans och att EU:s medborgare vänder sig mot politiken och agendan för den europeiska gröna given.
3.5För att ta itu med dessa problem uppmanar EESK kommissionen att föreslå ytterligare politiska åtgärder för att stärka den europeiska gröna givens sociala dimension och arbetsmarknadsdimension. För närvarande är kommissionens lagstiftningsförslag utformade med ambitionen att uppnå klimatmålet för 2030 – vilket är absolut nödvändigt – men de innehåller inte tillräckligt med åtgärder för att säkerställa en rättvis omställning för europeiska arbetstagare och hushåll med låga inkomster. För att vara socialt godtagbar bör den klimatambition som föreslås i paketet matchas av en motsvarande social ambition, i linje med Europeiska rådets Portoförklaringar som nyligen lagts fram, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och ILO:s riktlinjer för en rättvis övergång.
3.6För att på ett mer konkret sätt stärka paketets sociala dimension uppmanar EESK EU-institutionerna att göra följande:
3.6.1Genomföra en detaljerad kartläggning och analys av de effekter som omställningen kommer att få på sysselsättning och kompetens i de olika länderna, regionerna och sektorerna, bland annat när det gäller underleverantörer och värdekedjor i efterföljande led. Det krävs också en analys av effekterna på de offentliga finanserna, handelsflödena och konsumenterna. En sådan detaljerad kartläggning skulle komplettera det övergripande perspektivet från kommissionens tidigare konsekvensbedömningar och bidra med den kunskap som krävs för att utveckla en fullgod sysselsättnings-, social- och regionalpolitik.
3.6.2Utarbeta ytterligare förslag för att mobilisera omfattande offentliga och privata investeringar på europeisk och nationell nivå för att stödja omställningen i de sektorer och regioner som kommer att behöva ställa om drastiskt för att minska sina växthusgasutsläpp. När man förespråkar sådana investeringar bör man också beakta medlemsstater med ogynnsamma förutsättningar för stordriftsfördelar, konnektivitetsproblem och begränsade möjligheter att minska utsläppen. I detta avseende bör storleken på och omfattningen av Fonden för en rättvis omställning ökas betydligt för att kunna bemöta den nuvarande utmaningen.
3.6.3Se till att de nationella energi- och klimatplanerna innehåller strategier för en rättvis omställning. I uppdateringen av sina nationella energi- och klimatplaner för 2023 bör medlemsstaterna åläggas att systematiskt identifiera de sociala utmaningar som förväntas uppstå från 55 %-paketet samt de närmare åtgärder och resurser som krävs för att hantera dem. Sådana strategier för en rättvis omställning kommer att behöva åtfölja arbetstagarna i deras omställning för att säkerställa lämplig utbildning, omskolning och kompetenshöjning samt för att bidra till att skapa alternativa arbetstillfällen av god kvalitet i samma regioner. Vid utformningen av kompetensstrategier och aktiva arbetsmarknadsstrategier bör arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer involveras på lämpligt sätt genom social dialog och plattformar för det civila samhället.
3.6.4Föreslå en ny styrningsram för att förutse och hantera förändringar i arbetslivet i samband med den gröna omställningen. En sådan ram bör garantera arbetstagarnas rätt till information och samråd när det gäller utarbetandet av planer för en rättvis omställning på deras arbetsplatser och i deras regioner. På grundval av tillämpningen av befintliga rättigheter bör ramen också stärka den sociala dialogen liksom den bredare dialogen med det civila samhället.
3.6.5Garantera att befintliga europeiska strukturer för social dialog – såsom det sociala trepartstoppmötet, branschvisa dialogkommittéer eller europeiska företagsråd – på lämpligt sätt deltar i utarbetandet och övervakningen av politiken för den europeiska gröna given och utformningen av omställningsvägar för industriella ekosystem och återhämtningsplaner.
3.6.6Uppmana medlemsstaterna att inrätta ”trepartskommissioner för en rättvis omställning” så att regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället kan lämna rekommendationer och förhandla fram nationella och regionala planer för en rättvis omställning. Medlemsstaternas, regionernas, arbetsmarknadens parters och det civila samhällets synpunkter är avgörande för att man ska kunna vidta lämpliga åtgärder och för att ge trovärdighet åt åtagandet att inte låta någon hamna på efterkälken.
3.7Alla medborgare kommer i stor omfattning att påverkas av den framtida klimatpolitiken, särskilt när det gäller mekanismerna för koldioxidprissättning. Det är uppenbart att det kommer att vara kostsamt att uppnå målen för 2030, särskilt för de med lägst inkomst. Sådana kostnader måste förklaras ordentligt. Särskilda/sociala åtgärder måste vidtas för att skydda och stödja de mest utsatta medborgarna, eftersom de kommer att vara mest utsatta för effekterna av merkostnader. Sådana åtgärder kommer att vara avgörande för att säkerställa det stöd från medborgarna som är nödvändigt för en ordnad omställning.
3.8EESK har utarbetat ett separat yttrande där kommittén välkomnar inrättandet av den föreslagna sociala klimatfonden för att mildra de negativa sociala och ekonomiska effekterna av den nya koldioxidprissättningen och för att tillhandahålla medel till medlemsstaterna i syfte att stödja deras åtgärder när det gäller att hantera de sociala konsekvenserna av denna utsläppshandel för ekonomiskt svagare hushåll, mikroföretag och transportanvändare. Såsom anges i yttrandet (TEN/759) uppmanar EESK medlemsstaterna att utnyttja synergierna mellan den sociala klimatfonden och andra tillgängliga finansiella resurser och att använda fonden på effektivast möjliga sätt.
3.9Samtidigt konstaterar EESK att marknadsmekanismer klart och tydligt kan leda in unionen på vägen till långsiktiga hållbara förändringar som säkerställer ekonomisk utveckling och samtidigt balanserar sociala och miljömässiga behov i samband med omställningen. Dessa måste åtföljas av kulturella och beteendemässiga förändringar och systemändringar av branschpraxis, och miljöskadliga subventioner måste upphöra.
3.10Kommittén påminner också om att de stora utmaningar som vi alla står inför och de djupgående omställningarna i vår ekonomi, i hur vi hanterar naturen och miljön och i våra egna liv, som är nödvändiga för en verkligt hållbar värld, endast kommer att kunna hanteras på ett framgångsrikt sätt om medborgarna, arbetstagarna och deras organisationer deltar aktivt.
En konkurrenspräglad omställning
3.11Näringslivet tar till fullo itu med utmaningen med klimatförändringarna och är redo att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå målet om en minskning på 55 %. Den privata sektorn är redo att göra sin del, att göra stora investeringar i den infrastruktur och teknik som krävs och att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. Allt detta kräver dock ett förutsägbart regelverk för investeringar. Alla lagstiftningsförslag som läggs fram inom ramen för 55 %-paketet bör genomgå en konkurrenskraftskontroll i linje med principerna för målen för hållbar utveckling så att man förstår alla konsekvenser för företagen.
3.12Den gröna given ger oss en unik möjlighet att bygga en starkare och mer hållbar framtid, och EU:s företag måste vara en integrerad del av alla lösningar på vägen framåt. EU bör arbeta för att uppnå målet om klimatneutralitet (nettonollutsläpp av växthusgaser) och samtidigt säkerställa konkurrenskraften och en trygg energiförsörjning till överkomliga priser för företag och medborgare.
3.13Att se till att EU förblir konkurrenskraftigt bör gå hand i hand med att säkerställa att konkurrenter både inom och utanför EU uppfyller de högsta miljömässiga och sociala standarderna. Detta bör också återspeglas i handelsavtal mellan EU och tredjeländer. Regelverket måste säkerställa att de mest konkurrenskraftiga företagen under de kommande årtiondena blir föregångare när det gäller hållbara och koldioxidsnåla affärsmodeller. Att säkerställa konkurrenskraft bör inte misstolkas som en ursäkt för att bedriva verksamhet med utgångspunkt i den minsta gemensamma nämnaren när det gäller gröna standarder på en global marknad. En samordnad strategi för att öka exporten av varor och tjänster med låga koldioxidutsläpp från EU till tredjeländer är viktig.
3.14På kort sikt kräver dock koldioxidsnål teknik omfattande kapitalinvesteringar och medför i de flesta fall högre driftskostnader och större tekniska risker än traditionell teknik. De som tidigt antar de nya affärsmodellerna bör stödjas för att säkerställa att deras innovation inte resulterar i konkurrensnackdelar. Stödet måste respektera principerna om lika tillgång till finansieringsverktyg för små och medelstora företag och bör baseras enbart på klimatmål.
3.15För att främja de betydande investeringar i koldioxidsfri el som krävs behövs synlighet gentemot långsiktiga marknadssignaler och marknadsinstrument. En av de största flaskhalsarna i inrättandet av projekt för förnybar energi är de långdragna och komplicerade tillståndsförfarandena. EESK stöder helhjärtat kommissionens strävan att ta itu med detta.
3.16Investeringsbeslut för att uppnå målen för 2030 måste fattas mycket snart, vid en tidpunkt då den europeiska ekonomin fortfarande återhämtar sig från den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin. Det är därför mycket viktigt att EU hittar rätt balans mellan den gröna given och fonden för återhämtning och resiliens för att styra investeringar till framtidsorienterad teknik och praxis. EU:s beslutsfattare bör också se till att 55 %-paketet och Next Generation EU används för att skapa nya jobb av hög kvalitet och utnyttja potentialen för sysselsättning hos de strategiska sektorerna inom ramen för den gröna omställningen.
3.17Lagstiftningsförslagen måste säkerställa att minskade växthusgasutsläpp uppnås genom att stimulera omställningsinvesteringar i Europa. Detta skulle stärka EU:s ledarroll i internationella förhandlingar om klimatförändringar.
3.18EU:s och medlemsstaternas industripolitik bör ta itu med de utmaningar som är kopplade till arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Vi måste hjälpa industrin och arbetstagarna i omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, särskilt i de sektorer där det är svårt att minska utsläppen och som är utsatta för internationell konkurrens, såsom energiintensiva industrier eller jordbruket. Det bör därför vidtas åtgärder för att på ett effektivt sätt förhindra risken för att produktionen flyttas och att koldioxidintensiva varor importeras. I avsaknad av likvärdiga åtaganden från tredjeländer kräver EU:s högre klimatambitioner ett förstärkt skydd mot koldioxidläckage, inte bara för att bevara industrins konkurrenskraft och bekämpa otillbörlig konkurrens, utan också för att säkerställa miljöintegritet och social acceptans för EU:s klimatpolitik.
3.19Som tidigare nämnts bör man utforma strategier för en rättvis omställning – genom social dialog – för att säkerställa lämplig omskolning av arbetstagare inom berörda sektorer samt övergången mellan arbeten. Under denna process kommer det att vara nödvändigt att garantera ett fullgott socialt skydd och välfungerande offentliga tjänster för att stödja och åtfölja arbetstagare i övergångsfasen.
3.20Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt de ekonomiska sektorer där små och medelstora företag i hög grad deltar. Små och medelstora företag har potential att påskynda innovation när det gäller produkter och lösningar för att minska koldioxidutsläppen i den europeiska ekonomin. Samtidigt behöver de stöd för att få tillgång till teknik för att minska koldioxidutsläppen från sina produktions-, bearbetnings-, återtillverknings- och distributionsprocesser.
3.21Även om EU står för 8 % av alla utsläpp har unionen med rätta tagit en ledande roll och vidtagit åtgärder för att uppnå en klimatneutral ekonomi senast 2050. När vi gör detta måste vi se till att den modell som utarbetas är en framgångsrik modell som gör det möjligt för företag att växa och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, samhället att blomstra och miljön att återhämta sig. En framgångsrik modell kommer att garantera en global ledarroll för EU medan en delvis framgångsrik modell kommer att innebära att vi måste följa andra länder såsom USA eller Kina. Kommittén är fast övertygad om att EU har betydande teknisk expertis som gör det möjligt för Europa att ta den industriella ledarrollen inom den gröna ekonomin. EU:s yttre åtgärder eller klimatdiplomati kommer att spela en viktig roll för att främja höga miljöstandarder på världsmarknaden.
3.22EU måste utnyttja sin nuvarande position som föregångare i klimatfrågan genom att fungera som en katalysator för innovation. Ännu större insatser och resurser bör läggas på att stödja forsknings-, utvecklings- och införandeprogram på både europeisk och nationell nivå utan att satsa på vinnare i ett alltför tidigt skede, eftersom det finns många olika typer av teknik och energikällor för att stödja omställningen till låga koldioxidutsläpp. I detta syfte skulle det vara rimligt att analysera det nuvarande systemet för finansiering av utbildning och forskning för att föreslå lösningar som skulle göra det möjligt för EU att på ett mer effektivt sätt konkurrera med USA och Asien.
3.23Tillgång till koldioxidsnåla energikällor såsom el och vätgas till globalt konkurrenskraftiga priser är avgörande för en framgångsrik omvandling av tillverkningsindustrin. Detta kräver ett stödjande regelverk och en snabb utveckling av lämplig infrastruktur.
3.24Som Internationella energiorganet har påpekat kommer största delen av de globala minskningarna av koldioxidutsläpp fram till 2030 att möjliggöras av teknik som finns tillgänglig i dag. År 2050 måste dock nästan hälften av minskningen komma från teknik som för närvarande är i demonstrations- eller prototypfasen. Inom tung industri och transport över långa avstånd är andelen utsläppsminskningar från teknik som fortfarande utvecklas i dag ännu högre. Därför är det avgörande att förordningar banar väg för utveckling och marknadsspridning av ny teknik.
3.25Åtminstone under den inledande fasen av omställningen kommer det också att krävas åtgärder på efterfrågesidan för att skapa pionjärmarknader och stimulera konsumtion av koldioxidsnåla produkter, eftersom de vanligtvis är mindre kostnadsmässigt konkurrenskraftiga än traditionella produkter.
3.26EESK understryker att den gröna omställningen endast kan lyckas om EU har den kvalificerade arbetskraft som behövs för att förbli konkurrenskraftig. Samtidigt uppmanar EESK kommissionen att uppdatera de konsekvensbedömningar av 55 %-paketet som redan har genomförts för att säkerställa att de innehåller de senaste och mest relevanta uppgifterna och ger en så korrekt bild som möjligt av de effekter som kan väntas.
En grön omställning
3.27Klimatet och den biologiska mångfalden utgör två delar av samma kris och måste hanteras tillsammans. Klimatlösningar som inverkar negativt på biologisk mångfald och livsmiljöer är inte godtagbara som en del av ett paket som är utformat för att minska utsläppen. 55 %-paketet måste kopplas till FN:s mål för hållbar utveckling och vara förenligt med de redan överenskomna åtagandena i Agenda 2030 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
3.28Planetens nio begränsningar som identifierats av forskare måste utgöra en vägledande princip när det gäller övervakningen av effekterna av mänsklig aktivitet, ekonomisk politik och klimatåtgärder.
3.29Återställande av naturen och hjälp till en brådskande återhämtning av den biologiska mångfalden måste utgöra en del av lagstiftningen för att säkerställa en grön omställning och stå i centrum för EU:s kommande lag om återställande av natur. Skydd och bevarande av befintliga livsmiljöer med stor biologisk mångfald bör inte förbises.
3.30Användningen av naturliga ekosystem för avskiljning och lagring av koldioxid bör kombineras med lämpliga offentliga medel i form av subventioner liksom nya gröna affärsmodeller, och det är viktigt att rätt markägare/markförvaltare/jordbrukare är mottagare av dessa medel. Lagring av koldioxid och skydd och återställning av biologisk mångfald är kollektiva nyttigheter. Denna princip måste återspeglas i det kommande initiativet för koldioxidlagring.
Ett förslag till markdirektiv bör läggas fram snarast efter offentliggörandet av en ny markstrategi. Fokus på mark är avgörande för biologisk mångfald och naturlig kollagring.
Se till att omställningen uppnås genom mekanismer som skapar bred acceptans och brett stöd från allmänheten
3.31Det är mycket viktigt att medborgare och intressentgrupper får stöd i sin mobilisering som en aktiv del av omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle. Farhågorna och oron kring utmaningarna med omställningen kan dämpas genom samarbete med intressenter av alla slag. Ett samordnat initiativ för klimatdiplomati bör inledas och inbegripa ett nätverk för klimatdiplomati i det civila samhället.
3.32Nationella, medlemsstatsspecifika fördelningsmekanismer för den sociala klimatfonden bör tydligt identifieras och omfatta ett samrådsförfarande för att säkerställa att kostnaderna för omställningen blir jämnt fördelade och att ekonomiskt stöd når dem som behöver det mest. EESK skulle med sitt nätverk med omkring 100 miljoner medborgare kunna spela en roll för att underlätta utformningen av dessa mekanismer.
3.33Tydlig information om fördelarna med att minska beroendet av importerade fossila bränslen och de mångsidiga fördelarna med ett samhälle med nettonollutsläpp av koldioxid bör kommuniceras konsekvent för att bekämpa falska budskap som underblåser populistiska agendor.
3.34Genomförandet 55 %-paketet kräver starka styrningsstrukturer för att alla intressenter ska kunna inkluderas i utformningen av anpassningsåtgärder. Det måste erkännas som en generationsövergripande utmaning och ses som en möjlighet att ta itu med obalanser i jämställdheten på arbetsplatser och vad gäller inkomst och möjligheter.
3.35Det är viktigt med en tydlig inriktning på fördelningen av målen. I de strikta åtagandena, exempelvis de som ingår i klimatlagstiftningen, bör det framgå vem som ska göra vad och ett bindande mål för varje sektor bör fastställas på nationell nivå.
3.36Det bör inrättas en kontaktpunkt som effektiviserar och identifierar finansieringsflöden för industrin och små och medelstora företag i syfte att underlätta mobiliseringen av medel.
Bryssel den 24 februari 2022
Christa Schweng
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________