|
YTTRANDE
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
|
|
Sanktioner mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt
|
|
_____________
|
|
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om tillämpningen av direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt
[COM(2021) 592 final]
|
|
|
|
SOC/705
|
|
|
|
Föredragande: Carlos Manuel Trindade
|
|
Remiss
|
Europeiska kommissionen, 01/12/2021
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
Ansvarig sektion
|
Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av sektionen
|
07/03/2022
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
23/03/2022
|
|
Plenarsession nr
|
568
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
129/1/3
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) delar kommissionens analys när den slår fast att ”olaglig anställning av personer som inte har rätt att stanna i EU […] är [...] skadlig ur ett ekonomiskt perspektiv, eftersom den leder till förluster av offentliga intäkter, skatter och sociala avgifter, försämrar löner och arbetsvillkor och medverkar till illojal konkurrens”, vilket är till förfång för den stora majoriteten företag som är laglydiga. ”Olaglig anställning innebär också att migranter riskerar att deras individuella och sociala rättigheter kränks, särskilt i form av arbetskraftsexploatering, otrygga levnads- och arbetsvillkor och begränsad eller ingen tillgång till socialt skydd”.
1.2EESK noterar kommissionens ståndpunkt enligt vilken medlemsstaterna genom direktivet ges flexibilitet att utforma olika strategier för att uppnå sina mål, vilket gör att de kan beakta nationella särdrag som rör arbetsmarknaden, den roll som olagliga anställningar och migrationen spelar och hur allvarliga överträdelserna är. Samtliga medlemsstater måste dock se till att reglerna ger resultat när det gäller att motverka irreguljär migration och ta itu med olaglig anställning.
1.3EESK understryker att bristerna i föreliggande direktiv har att göra med införlivandet och genomförandet i medlemsstaterna och särskilt med den stora variationen i fråga om sanktioner, som gör att de i de flesta fall är föga övertygande när det gäller att avskräcka arbetsgivare från att anställa tredjelandsmedborgare som vistas olagligt. Bristerna är också kopplade till den generella svårigheten att få migranter att samarbeta med myndigheterna, eftersom de legitimt och med rätta kan frukta att de ska tvingas återvända till sitt ursprungsland. I praktiken är dessutom migranternas klagomålsmekanismer på det stora hela ineffektiva, av flera orsaker: det finns inte någon permanent, detaljerad, tydlig och meningsfull information på målgruppens språk, de inspektioner som görs är för få (på grund av bristande personalresurser) eller ineffektiva, och medlemsstaterna tillhandahåller inte tillräckligt med aktuella rapporter och uppgifter för att möjliggöra en regelbunden bedömning av direktivets tillämpning.
1.4EESK uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för att genomföra direktivet och att samarbeta aktivt med kommissionen för att säkerställa direktivets effektivitet. EESK stöder helhjärtat kommissionens beredskap att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som fortsatt underlåter att tillhandahålla all relevant information om genomförandet av de viktigaste skyldigheterna i fråga om sanktioner, inspektioner och skydd av migranters rättigheter enligt direktivet. EESK föreslår dock att kommissionen inom ramen för den genomföranderapport om direktivet som ska läggas fram senast 2024 undersöker vilka sanktioner som kan införas eller vidtas mot företag som medvetet tjänar på olaglig och kriminell verksamhet.
1.5Vad beträffar sanktionerna stöder EESK till fullo kommissionens åtaganden och rekommendationer till medlemsstaterna, men föreslår även följande:
I.EESK rekommenderar att medlemsstaterna på lämpligt sätt bör utnyttja potentialen i alla sanktioner som föreskrivs i direktivet, och särskilt tillämpningen av alla ytterligare administrativa åtgärder (förlust av offentliga förmåner, uteslutning från offentlig upphandling, krav på återbetalning av offentligt stöd, tillfällig eller permanent stängning av inrättningar eller upphävande av tillstånd att driva näringsverksamhet). EESK rekommenderar också att kommissionen bistår medlemsstaterna i denna process.
II.EESK rekommenderar att sanktionerna i medlemsstaterna utformas på så vis att de är effektiva, avskräckande (överväger fördelarna) och proportionella, samt att de grundas på en övergripande strategi och införlivas i varje medlemsstats rättsliga ramar. Man bör anta en minimiram för påföljder och administrativa åtgärder som är framtagen för hela EU och som varje medlemsstat genom sin nationella lagstiftning kan förstärka och anpassa till sin specifika ekonomiska och sociala situation i detta sammanhang. Dessa ekonomiska påföljder måste åtminstone vara högre än vinsterna från den olagliga verksamheten.
1.6Vad beträffar åtgärderna för att skydda irreguljära migranters rättigheter stöder EESK kommissionens åtaganden och rekommendationer till medlemsstaterna, men föreslår även följande:
I.Beträffande kommissionens samarbete med medlemsstaterna:
-EESK rekommenderar att kommissionen stärker sin dialog med medlemsstaterna för att se till att de administrativa förfaranden som utarbetas av medlemsstaternas offentliga myndigheter blir så effektiva som möjligt.
II.Beträffande migranters samarbete med myndigheterna när det gäller att bekämpa olaglig anställning:
-EESK förespråkar att kommissionen och medlemsstaterna bör ge migranter tillgång till permanenta uppehålls- och arbetstillstånd om de samarbetar med myndigheterna i kampen mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt. Detta är ett sätt att motivera dem att aktivt samarbeta med värdlandets myndigheter.
III.Beträffande fackföreningars, näringslivsorganisationers och det civila samhällets organisationers roll:
-EESK rekommenderar kommissionen att se till att dessa organisationer får tillgång till särskilda EU-program för att stödja verksamhet på områdena information, rådgivning, rättsligt och ekonomiskt stöd samt utbildning, bland andra, som ett konkret sätt att hjälpa organisationerna att fortsätta med och förbättra sina insatser på området.
-Mot bakgrund av pandemin och problemen i fråga om kapital anser EESK att samfinansieringskravet för vissa EU-program undantagsvis bör omprövas.
IV.EESK rekommenderar att medlemsstaterna:
-Tilldelar tillräckliga resurser till yrkesinspektionerna så att de på ett effektivt sätt kan utföra sitt uppdrag och i synnerhet för att inspektionerna ska kunna intensifieras inom de sektorer där riskerna är störst.
-Använder sig av alla medel, särskilt sociala medier och audiovisuella medier, för att driva informations- och upplysningskampanjer. Dessa bör riktas dels till företagare som anställer irreguljära migranter från tredjeländer, för att påtala riskerna med sådana anställningar, dels till arbetstagarna själva så att de på olika språk kan få kännedom om sina rättigheter och hur de kan utöva dem. I dessa kampanjer bör fackföreningar, näringslivsorganisationer och organisationer i det civila samhället ges ett särskilt utrymme så att de kan föra fram sina budskap.
-Upprättar en särskild hjälplinje dit migranter anonymt kan rapportera in exploatering och andra otillbörliga metoder hos en arbetsgivare.
1.7Vad beträffar inspektionerna stöder EESK kommissionens åtaganden och rekommendationer till medlemsstaterna, men föreslår även följande:
I.Till medlemsstaterna:
-Ta fram övervakningsstrategier som i första hand är inriktade på risksektorer, utöka antalet arbetsmiljöinspektörer och förbättra inspektionernas effektivitet.
-Genomför Internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendationer eller standarder om andelen arbetsmiljöinspektörer, dvs. en inspektör per 10 000 arbetstagare, för att säkerställa att arbetsmiljöinspektionerna har tillräckliga personalresurser för att kunna utöva sitt uppdrag.
-I inspektionsstrategier bör det fastslås att inspektioner inte ska utföras tillsammans med migrationsmyndigheter och att arbetsmiljöinspektörer inte är skyldiga att anmäla eventuell förekomst av irreguljära migranter på en inspekterad arbetsplats till myndigheterna.
-I medlemsstater där arbetsmarknadens parter redan har en roll i inspektionerna bör denna roll respekteras även i fortsättningen.
-Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer bör ges möjlighet att medverka i inspektionsverksamhet, i linje med gängse nationell praxis och med hänsyn till ILO:s normer, särskilt när det gäller insamling och utbyte av information.
II.Till kommissionen:
-Uppmuntra medlemsstaterna att ha ett tillräckligt antal arbetsmiljöinspektörer i förhållande till antalet arbetstagare i varje medlemsstat senast 2024 (planerad tidpunkt för nästa genomföranderapport) i linje med konvention nr 81. Om de underlåter att göra detta bör ett lagstiftningsinitiativ som syftar till att genomföra denna internationella norm i EU övervägas.
III.Angående Europeiska arbetsmyndighetens medverkan i inspektionerna, bör kommissionen och medlemsstaterna se till att
-Europeiska arbetsmyndigheten i större utsträckning involveras i inspektionsverksamheten inom EU, i enlighet med bestämmelserna i dess regelverk, eftersom det redan har konstaterats att många nätverk för anställning och underentreprenad av irreguljära migrerande arbetstagare är verksamma på EU-nivå, vilket föranleder inspektioner på samma nivå.
1.8Vad beträffar de betydande informationsluckorna välkomnar EESK helhjärtat kommissionens initiativ att, med stöd av det europeiska migrationsnätverket, inrätta ett it-rapporteringssystem och en databas för att tillhandahålla aktuell, regelbunden och jämförbar information och därmed övervinna de enorma svårigheter som finns. EESK föreslår emellertid att kommissionen i relevant lagstiftning slår fast att medlemsstaternas migrationsmyndigheter inte får använda denna databas för att identifiera irreguljära arbetstagare och återsända dem till sina ursprungsländer.
2.Meddelandets syfte
2.1Kommissionens meddelande, som behandlas i föreliggande EESK-yttrande, syftar till att stärka genomförandet av direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU och är en del av den nya migrations- och asylpaktens mer övergripande strategi. Kommissionen undersöker olika sätt att förbättra direktivets effektivitet och behovet av ytterligare åtgärder.
2.2Föreliggande meddelande innebär också ett fullgörande av den skyldighet att rapportera regelbundet till Europaparlamentet och rådet som anges i artikel 16 i direktivet. Det identifierar de åtgärder som krävs för att stärka genomförandet av direktivet, med fokus på
-sanktioner mot arbetsgivare (kapitel 2),
-åtgärder för att skydda irreguljära migranters rättigheter (kapitel 3),
-inspektioner (kapitel 4),
-betydande informationsluckor (kapitel 5) och
-intensifiering av EU:s åtgärder mot olaglig anställning (kapitel 6).
2.3I föreliggande yttrande behandlas de viktigaste aspekterna av vart och ett av dessa kapitel.
3.Allmänna kommentarer
3.1EESK noterar att ”det är svårt att uppskatta omfattningen av olaglig anställning i EU, eftersom den är ett ’dolt’ fenomen […]. Det finns tecken på att olaglig anställning av irreguljära migranter är mer omfattande där andelen informell ekonomisk verksamhet är hög. Även om den informella sysselsättningen beräknas motsvara i genomsnitt 16,8 % av all sysselsättning i EU, är omfattningen av olaglig anställning av irreguljära migranter ännu svårare att kvantifiera, särskilt när det gäller könsspecifika och barnrelaterade aspekter, eftersom irreguljär migration fortfarande är svår att uppskatta”. Den olagliga anställningens art och omfattning varierar mellan medlemsstaterna. Att förbättra tillgången till aktuella och exakta uppgifter utgör en av de största utmaningarna när det gäller att bättre förstå och hantera detta problem.
3.2EESK håller med kommissionen om ”att papperslösa arbetstagare [...] ofta kan bli anställda under komplexa anställningsförhållanden som inbegriper underentreprenad, rekryterings- och bemanningsföretag och onlineplattformar för korttidsarbete (t.ex. livsmedels- och måltidsleveranser och transporttjänster), vilket ökar svårigheterna att identifiera arbetsgivare som anställer irreguljära migranter. I detta avseende är syftet med ett ansvar hos hela kedjan av arbetsgivare att skydda migranter, särskilt inom de ekonomiska sektorer där underentreprenad är utbredd, såsom byggsektorn, och i det nyligen etablerade ekonomiska området onlineplattformar för arbete”.
3.3EESK påpekar att extrema och långvariga kränkningar av mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i vissa fall kan kopplas till annan kriminalitet och till försummelse från statens sida, såsom framgår av Europadomstolens historiska dom från 2017[1] i vilken den allvarliga arbetskraftsexploateringen av migrerande arbetstagare på jordgubbsodlingen i Nea Manolada, Grekland, likställs med tvångsarbete. Enligt domen är arbetskraftsexploatering en form av människohandel.
3.4EESK har i tidigare yttranden framhållit behovet av att vidta samtidiga åtgärder för att skapa möjligheter till laglig invandring och ta itu med orsakerna till irreguljär migration. Särskilt i sitt tidigare yttrande på eget initiativ om förslaget till direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt uttryckte EESK ”tvivel när det gäller innehållet i förslaget till direktiv, tidpunkten för att lägga fram förslaget och den ordning i vilken lagstiftningsförslagen har lagts fram”. Kommittén betonade också att ”det är mycket viktigt att direktivet genomförs på ett effektivt sätt i medlemsstaterna, som inte kommer att få någon lätt uppgift eftersom [...] kontrollorganen inte har tillräckligt med kvalificerad arbetskraft, [...] det är svårt att fördela ansvaret mellan berörda organ och [...] antalet företag som måste kontrolleras är mycket stort”. I yttrandet drogs slutsatsen att ”direktivets styrka kommer att ligga i hur det genomförs i verkligheten”.
3.5Trots att meddelandet innehåller positiva aspekter hyser EESK stora tvivel kring huruvida direktivet, som funnits i tolv år, är rätt verktyg för att bekämpa exploatering av irreguljära migrerande arbetstagare och legalisera deras situation i värdländerna.
3.6EESK anser också att enbart direktivet om sanktioner mot arbetsgivare i sig inte räcker för att främja lagliga migrationsvägar och komma till rätta med irreguljär invandring. Det behövs en mer övergripande strategi för att koppla samman EU:s olika bestämmelser om laglig migration med nationella insatser för att bekämpa odeklarerat arbete. Man bör göra det lättare för företag att anställa migranter vilkas status har legaliserats i vederbörlig ordning, och reglerna bör vara enklare, tydligare och inte alltför byråkratiska.
4.Särskilda kommentarer angående sanktionerna mot arbetsgivare
4.1EESK menar att det är avgörande att de ekonomiska och straffrättsliga påföljder som direktivet föreskriver är effektiva, proportionella och avskräckande för att minska arbetsgivarnas incitament att anställa irreguljära migranter. Sanktionerna bör med råge uppväga de ekonomiska fördelarna med att anställa irreguljära migranter.
4.2EESK betonar också de ytterligare administrativa åtgärder som föreskrivs i direktivet, såsom förlust av offentliga förmåner eller uteslutning från offentlig upphandling, krav på återbetalning av offentligt stöd, tillfällig eller permanent stängning av inrättningar eller upphävande av tillstånd att driva näringsverksamhet. EESK beklagar att dessa åtgärder fortfarande är mycket underutnyttjade, trots att de kan avskräcka arbetsgivare från att anställa irreguljära migranter.
4.3Det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller omfattningen av de finansiella och straffrättsliga sanktioner som utdöms (t.ex. varierar de finansiella sanktionerna mellan 3 000 euro och 43 000 euro och fängelsestraffen mellan åtta dagar och tolv år). Det är dock viktigt att ha tillgång till information om kombinationen av olika tillämpade påföljder i medlemsstaterna.
4.4EESK betonar att medlemsstater med ett strängare sanktionssystem anser att hårdare finansiella sanktioner är ett bra sätt att avskräcka från olaglig anställning, medan medlemsstater som tillämpar mildare sanktioner eller där risken för sanktioner anses vara låg jämfört med potentiella vinster från olaglig anställning konstaterat att sanktionerna inte har en tillräckligt avskräckande effekt. Det är därför talande att elva medlemsstater har ändrat sin lagstiftning sedan 2014 för att höja de bötesbelopp som utdöms.
4.5EESK förstår att skillnaden i nivån på de böter som tillämpas i medlemsstaterna beror på en rad faktorer, t.ex. den ekonomiska situationen och minimilönenivån i en medlemsstat såsom anges i meddelandet, och anser att en sådan situation inte rättfärdigar förekomsten av föga avskräckande sanktioner.
4.6EESK menar att de betydande luckorna i informationen från medlemsstaterna om tillämpningen av straffrättsliga sanktioner mot arbetsgivare och antalet inledda åtal är oacceptabla. Tillgängliga uppgifter pekar också på att direktivet har haft en begränsad effekt när det gäller att avskräcka från olaglig anställning genom sanktioner. EESK beklagar därför att man fortfarande inte har lyckats anta en ändamålsenlig ram med effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för hela EU.
4.7EESK noterar och betonar de synpunkter som lämnats av intressenter företrädande fackföreningar och icke-statliga organisationer och som inhämtats under särskilda riktade samråd i frågan, vilka visar att sanktionerna mot exploaterande arbetsgivare verkar vara mindre omfattande än vinsterna av odeklarerat arbete och social dumpning. Arbetsgivarnas bedömning är dock att sanktionerna är tillräckligt hårda och att det är viktigt att förbättra det effektiva och proportionella verkställandet av sanktionerna när direktivet genomförs i medlemsstaterna.
1.Särskilda kommentarer angående åtgärderna för att skydda irreguljära migranters rättigheter
1.1I artiklarna 6.2 och 13 i direktivet om sanktioner mot arbetsgivare ges irreguljära migranter en uppsättning rättigheter för att se till att de får tillräcklig information och för att de ska kunna inge klagomål mot överträdelser av arbetsrätten och kräva ut innestående löner. Dessa bestämmelser är väsentliga för att skydda migranter mot risken för exploatering och övergrepp.
1.2EESK noterar och delar kommissionens synpunkter och analyser på detta område, särskilt följande:
I.Ytterligare insatser krävs fortfarande för att genomföra direktivets skyddsaspekter, särskilt när det gäller tillgång till information, tillgång till rättslig prövning, utkrävande av innestående ersättningar och beviljande av tidsbegränsade uppehållstillstånd.
II.En majoritet av medlemsstaterna tillhandahåller endast allmän information om arbetstagares rättigheter och inte riktad information som är relevant med hänsyn till irreguljära migrerande arbetstagares specifika situation.
III.Att myndigheterna samarbetar med arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer är avgörande för att underlätta klagomål, eftersom de ofta har direktkontakt med arbetstagarna och kan öka medvetenheten, informera migranter om deras rättigheter, bygga upp ett ömsesidigt förtroende och hjälpa arbetstagarna att identifiera situationer med odeklarerat arbete och arbetskraftsexploatering för att kunna inge klagomål. Arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer spelar också en mycket viktig roll för att underlätta klagomål, avslöja exploateringssituationer och minska irreguljära migranters rädsla för att bli föremål för återvändandeförfaranden om de upptäcks av migrationsmyndigheterna. I en stor majoritet av medlemsstaterna ger lagstiftningen dessa aktörer, särskilt fackföreningar, en viktig roll i den nationella mekanismen för att underlätta ingivande av klagomål.
IV. Irreguljära migranter som har upplevt arbetskraftsexploatering ställs inför utmaningar i praktiken när det gäller tillgång till förfaranden för uppehållstillstånd eller villkoren för beviljande av tillstånd. Berörda parter rapporterar att offer har bristfällig tillgång till information och juridisk rådgivning om tillgången till tillstånd och om hur man ansöker eller begär prövning, att beviljandet av tillstånd ofta är kopplat till straffrättsliga åtal mot vissa arbetsgivare och att tillståndet förutsätter att offren deltar i straffrättsliga förfaranden, även om detta inte krävs enligt direktivet.
V.Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) påpekar att irreguljära migranter i vissa medlemsstater inte använder befintliga klagomålssystem. Orsakerna till detta kan vara bristfälliga incitament för arbetstagare att träda fram, begränsad information om deras rättigheter och den tillgängliga klagomålsmekanismen, ekonomiska hinder såsom medlemsavgifter för fackföreningar som endast bistår medlemmar och, för det mesta, rädsla för att upptäckas, hållas i förvar och tvingas återvända.
VI.Arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer spelar också en central roll när det gäller att främja och genomföra skyddsåtgärderna i direktivet och öka sina kontakter med irreguljära migranter. Kommissionen kommer att stärka dialogen med arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer som företräder papperslösa arbetstagare och samarbeta med det europeiska forumet mot odeklarerat arbete vid utvecklingen av denna verksamhet.
1.3EESK varnar för att irreguljära migrerande arbetstagare även om de informeras om sina rättigheter – av fackföreningar, organisationer i det civila samhället eller offentliga myndigheter – kan avskräckas från att inge klagomål mot arbetsgivare för att få ut obetalda löner eller från att anmäla situationer med exploatering på grund av riskerna att bli ålagda att återvända, förlora sina inkomster och, i vissa fall, bestraffas av arbetsgivare.
2.Särskilda kommentarer angående inspektionerna
2.1EESK delar kommissionens syn på att inspektionerna är det viktigaste verktyget för att avslöja arbetsgivare som anställer irreguljära migranter och situationer där de exploateras. Det är utifrån resultaten av inspektioner som arbetsgivare kan hållas ansvariga och bestraffas och inspektioner gör att nödvändiga åtgärder kan vidtas för att skydda irreguljära migrerande arbetstagare som exploateras. Enligt artikel 13.1 i direktivet ska medlemsstaterna säkerställa effektiva och lämpliga inspektioner på grundval av riskbedömningar som identifierar de mest riskutsatta verksamhetssektorerna, utan vilka det är omöjligt att uppnå målen i direktivet om sanktioner mot arbetsgivare. EESK betonar dessutom att man förutom att säkerställa effektiva inspektioner också måste ta itu med andra problem i samband med anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt.
2.2EESK noterar med förvåning att meddelandet inte alls nämner Europeiska arbetsmyndighetens deltagande i europeiska inspektioner. Många anställning- och underleverantörskedjor av irreguljära migrerande arbetstagare är som bekant verksamma på EU-nivå, vilket föranleder inspektioner på samma nivå. EESK menar att denna situation måste åtgärdas.
2.3EESK stöder till fullo kommissionens slutsatser om inspektioner, särskilt följande:
I.Antalet inspektioner som utförs enligt det nuvarande systemet avskräcker sannolikt inte arbetsgivare från att anställa irreguljära migranter. Andelen arbetsgivare som blir föremål för inspektioner tenderar att vara mycket låg. Arbetsgivarna kan därför anse att den ekonomiska fördel som erhålls genom olaglig anställning överväger risken för att upptäckas genom inspektioner.
II.Medlemsstaterna och andra berörda parter rapporterar att yrkesinspektionsmyndigheterna ofta är underbemannade och saknar resurser, vilket påverkar antalet och frekvensen av inspektioner som utförs.
III.Berörda parter förespråkar idén om att skilja mellan yrkesinspektioner och brottsbekämpande och immigrationsrelaterad verksamhet genom att upprätta en ”brandvägg”, som skulle garantera att irreguljära migranter som upptäcks under inspektionerna inte hänvisas till immigrationsmyndigheterna för återvändandeförfaranden.
2.4EESK anser att det är oacceptabelt att inspektionerna i flera medlemsstater inte är inriktade på risksektorer, en situation som inte uppfyller direktivets krav. I allmänhet innefattar de vanligaste risksektorerna i medlemsstaterna jordbruk, byggverksamhet, tillverkning, hemtjänst och socialt bistånd samt hotell- och restaurangbranschen.
2.5EESK framhåller att Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har konstaterat att inspektioner som genomförs gemensamt av arbetsmyndigheter och avdelningar mot människohandel eller andra specialiserade enheter som utbildats i arbetskraftsexploatering kan bidra till att identifiera migranter som fallit offer för arbetskraftsexploatering eller människohandel.
2.6Vad gäller denna ståndpunkt från FRA:s sida betonar dock EESK att berörda parter som arbetar på fältet menar att exploaterade arbetstagare avskräcks från att rapportera sin situation under inspektionerna på grund av risken för gripande och återvändande, särskilt när inspektioner utförs gemensamt av yrkesinspektioner och polis-/immigrationsmyndigheter.
3.Särskilda kommentarer angående de betydande informationsluckorna
3.1Enligt direktivet ska medlemsstaterna varje år informera kommissionen om antalet inspektioner och resultaten av dessa, om de efterhandsutbetalningar som gjorts av arbetsgivare, om övriga åtgärder som vidtagits och om underlättande av klagomål. Denna information är avgörande för att bedöma hur direktivets bestämmelser genomförs och vilka effekter de får. Medlemsstaterna lämnar mycket begränsad och ojämn information, vilket leder till betydande luckor i uppgifterna om inspektioner och deras resultat.
3.2Bristen på tillförlitlig och fullständig information gör det svårt att på ett slutgiltigt sätt bedöma om direktivet har haft en effekt när det gäller att avskräcka från och minska olagliga anställningar och om de straffrättsliga sanktionerna i medlemsstaterna är effektiva, proportionella och avskräckande. En förbättrad insamling av information skulle bidra till en effektivare strategi för efterlevnadskontroll på både nationell nivå och EU-nivå.
3.3EESK välkomnar helhjärtat kommissionens initiativ att med stöd av det europeiska migrationsnätverket inrätta ett it-rapporteringssystem och en databas för att få in aktuell, regelbunden och jämförbar information. Det europeiska migrationsnätverket kan också utgöra ett användbart medel för att skapa möjligheter till ömsesidigt lärande och utbyte av praxis mellan medlemsstaterna och berörda parter.
3.4EESK anser att denna databas bör följa bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen och inte får användas av medlemsstaternas migrationsmyndigheter för att identifiera irreguljära arbetstagare och därefter återsända dem till sina ursprungsländer.
4.Särskilda kommentarer angående intensifieringen av EU:s åtgärder mot olaglig anställning
4.1EESK stöder till fullo kommissionens följande ståndpunkter och avsikter i föreliggande meddelande:
4.1.1För att motverka irreguljär migration måste EU ta itu med alla aspekter av detta fenomen med hjälp av en övergripande strategi, såsom anges i den nya pakten. Utöver att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration, få en nystart i kampen mot migrantsmugglare i partnerskap med tredjeländer och intensifiera öppnandet av lagliga vägar till EU måste EU också förbättra sina insatser mot olaglig anställning, som utgör en drivkraft bakom irreguljär migration och en källa till exploatering och övergrepp. För att uppnå detta är det nödvändigt att säkerställa ett effektivare genomförande och en effektivare kontroll av att direktivet efterlevs, som är det viktigaste verktyg som står till vårt förfogande och vars potential ännu inte har utnyttjats fullt ut.
4.1.2Samtidigt som kommissionen bistår medlemsstaterna i deras genomförandeinsatser kommer den också att kontinuerligt övervaka genomförandet av direktivet och fokusera på dess faktiska efterlevnad. När föreliggande meddelande har antagits kommer kommissionen att samverka med de berörda myndigheterna i medlemsstaterna för att få ytterligare information om fullgörandet av de viktigaste skyldigheterna i fråga om sanktioner, inspektioner och skydd av migranters rättigheter som följer av direktivet och om möjligt identifiera möjliga lösningar. Vid behov kommer kommissionen att inleda överträdelseförfaranden.
4.1.3Före utgången av 2022 kommer kommissionen att ha genomfört de åtgärder som presenteras i detta meddelande och rapportera om uppnådda resultat i nästa genomföranderapport som ska läggas fram senast 2024. Mot bakgrund av de framsteg som gjorts med hjälp av de rekommendationer som läggs fram i detta meddelande och de förnyade insatserna för genomförande och efterlevnadskontroll, och med beaktande av möjlig utveckling på området olaglig anställning och huruvida direktivet om sanktioner mot arbetsgivare fortfarande är lämpligt för att bemöta denna utveckling, kommer kommissionen därefter att överväga om den befintliga rättsliga ramen behöver ändras.
Bryssel den 23 mars 2022
Christa Schweng
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
*
*
*
OBS! Bilaga följer.
BILAGA till YTTRANDET
från
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Följande ändringsförslag avslogs under debatten, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 59.3 i arbetsordningen):
|
ÄNDRINGSFÖRSLAG 5
SOC/705
Sanktioner mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt
Punkt 1.7 (i) tredje strecksatsen
Ändra enligt följande:
|
|
|
Sektionens yttrande
|
Ändringsförslag
|
|
-I inspektionsstrategier bör det fastslås att inspektioner inte ska utföras tillsammans med migrationsmyndigheter och att arbetsmiljöinspektörer inte är skyldiga att anmäla eventuell förekomst av irreguljära migranter på en inspekterad arbetsplats till myndigheterna.
|
-Det behövs ett förtydligande av tillvägagångssättet vid inspektioner utförda av arbetsmiljöinspektörer och deras yrkesmässiga ansvar för att identifiera irreguljära migranter. EESK noterar att gemensamma inspektioner av arbetsmiljöinspektörer och migrationsmyndigheter ofta genomförs i syfte att kontrollera efterlevnaden av immigrationsbestämmelserna. Det bör påpekas att sådana inspektioner kanske avskräcker utnyttjade arbetstagare från att rapportera om sina erfarenheter under en inspektion. EESK efterlyser därför en tydlig definition av arbetsmiljöinspektörernas tillvägagångssätt och därmed sammanhängande rättsliga skyldigheter.
|
|
Motivering
|
|
Ändringsförslaget syftar till att klargöra arbetsmiljöinspektörernas roll och att dessa inom ramen för sina yrkesmässiga uppgifter har ett ansvar för att till myndigheterna rapportera irreguljära migranter som påträffas på de inspekterade arbetsplatserna, samtidigt som det i ändringsförslaget också påpekas att gemensamma inspektioner kan avskräcka utnyttjade arbetstagare från att rapportera om sina erfarenheter vid ett sådant tillfälle. Det är i hög grad önskvärt att arbetsmiljöinspektörernas tillvägagångssätt klargörs.
|
|
Resultat av omröstningen
|
|
Röster för:
48
Röster emot:
70
Nedlagda röster: 16
|
_____________