|
YTTRANDE
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
|
|
Volontärer – medborgare som bygger Europas framtid
|
|
_____________
|
|
Volontärer – medborgare som bygger Europas framtid
[yttrande på eget initiativ]
|
|
|
|
SOC/688
|
|
|
|
Föredragande: Krzysztof Pater
|
|
Beslut av plenarförsamlingen
|
25/03/2021
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 32.2 i arbetsordningen
|
|
|
Yttrande på eget initiativ
|
|
Ansvarig sektion
|
Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av sektionen
|
24/11/2021
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
08/12/2021
|
|
Plenarsession nr
|
565
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
214/3/4
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) noterar att beslutsfattarna under diskussionen om Europas framtid måste vara medvetna om att Europas framtid inte enbart kommer att utformas av politiker och institutioner, inklusive civilsamhällesorganisationer, utan även av miljoner medborgare, volontärer som varje dag lägger tid och energi på att solidariskt arbeta för det allmänna bästa, i och utanför civilsamhällesorganisationer.
1.2I EU finns miljoner människor som arbetar som volontärer i solidaritet med andra, enskilt eller i olika organisationer (både informellt och formellt). Verksamheten behöver systematiskt och genomtänkt stöd, både på unionsnivå och på medlemsstatsnivå, eftersom dess inverkan på samhällsutvecklingen är så mycket större än den potentiella kostnaden. EESK skulle vilja se positiva kvalitativa förändringar i det här stödet framöver så att det på ett bättre sätt speglar volontärernas betydelse för Europas framtid.
1.3EESK uppmanar kommissionen att agera för att utnämna 2025 till Europaåret för volontärer, eftersom detta skulle innebära följande:
·Det är ett sätt att uppmärksamma de miljontals volontärer som har bevisat sin viktiga sociala roll, särskilt under de senaste månaderna genom sitt arbete för att bekämpa effekterna av pandemin.
·Det är ett sätt att ytterligare lyfta fram idén om volontärarbete i medlemsstaternas samhällen för att uppmuntra fler människor att engagera sig i volontärverksamhet och för att visa att detta är en inkluderande verksamhet som förekommer överallt och där människor från alla grupper och bakgrunder deltar oavsett ålder och var i samhället de befinner sig.
·Det ger medlemsstaternas myndigheter möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskaper om rättsliga och politiska instrument till stöd för volontärverksamheten.
·Det ger kommissionen inspiration att utöka och skapa nya program som riktar sig till volontärer i alla åldrar.
·Det är ett sätt att främja förståelsen för centrala projekt som rör Europas och dess medborgares framtid, tillhandahålla objektiva uppgifter och fakta och bekämpa falsk och vinklad information.
1.4Volontärarbetet har ett verkligt ekonomiskt värde (som i många länder uppgår till mer än 2 % av BNP). I många sociala miljöer behövs volontärer för att kunna bemöta medborgarnas grundläggande behov, där även trygghet ingår. Volontärerna spelar en avgörande roll för genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, och de finns i alla samhälls- och åldersgrupper. EESK anser därför att det är orimligt att unionsfinansierade stödprogram för volontärer i EU begränsas till att bara gälla ungdomar.
1.5I enlighet med ett yttrande som antogs 2013 uppmanar EESK återigen kommissionen att vidta beslutsamma åtgärder för att utarbeta detaljerade bestämmelser som möjliggör insamling av jämförbara uppgifter om volontärverksamhet från samtliga medlemsstater. Kommittén betonar även att det utan tillförlitliga uppgifter är omöjligt att skapa en ändamålsenlig politik på något område.
2.Begreppet volontärarbete
2.1Det finns ingen officiell definition inom EU av begreppet ”volontärarbete”, men det betraktas i allmänhet som ett samlingsbegrepp för alla former av frivilligt arbete, formellt och informellt, som utförs av en person av fri vilja och utan ekonomisk vinning, för att bidra till det allmänna bästa.
2.2Den definition av volontärarbete som internationella arbetsorganisationen gör i sin handbok om mätning av volontärarbete från 2011 överensstämmer med den allmänna uppfattningen av volontärarbete. Enligt denna definition är frivilligt arbete obetalt icke-obligatoriskt arbete, dvs. tid som enskilda personer utan betalning ger till verksamhet som bedrivs antingen genom en organisation eller direkt för andra utanför deras eget hushåll. Definitionen kan användas i internationell jämförande forskning för att mäta formellt volontärarbete (ofta beskrivet som indirekt volontärarbete) och informellt volontärarbete (kallat ”direkt volontärarbete” av ILO) i olika kulturella och rättsliga system. EESK påpekar att resolutionen rörande statistik över arbete, arbetslöshet och underutnyttjande av arbetskraft som antogs under ILO:s 19:e konferens för arbetsmarknadsstatistiker i oktober 2013 (som inkluderar en ny definition av arbetskraft som skiljer mellan betald och obetald arbetskraft, och ändringar i insamlingen av arbetsrelaterade data) bör förbättra kapaciteten att mäta volontärarbete separat från andra typer av obetalt arbete såsom vård av anhöriga i det egna hemmet.
2.3I analyser av volontärarbete görs ofta en distinktion mellan formellt och informellt volontärarbete. Formellt volontärarbete, som består av verksamhet i en organisation, inkluderar människor som deltar via organiserade (strukturerade) organ som ideella organisationer, föreningar eller offentliga institutioner. Informellt volontärarbete är när människor hjälper andra utanför det egna hushållet eller den närmaste familjen utan ersättning men inte inom ramen för en formell organisation. EESK beklagar att informellt volontärarbete ofta inte ses som volontärarbete av de personer som erbjuder sin hjälp, de som tar emot hjälpen eller enligt de rättsliga ramarna för volontärarbete i vissa EU-medlemsstater. Detta är en av anledningarna till varför volontärernas roll i dag underskattas.
2.4Volontärarbetet kan ske tillfälligt, i samband med händelser eller som katastrofhjälp vid till exempel brand eller översvämning. Volontärarbetet kan även vara en del av ett mer regelbundet uppdrag. Arbetet kan utföras i ”människonära” sektorer, som socialtjänst, hälso- och sjukvård, utbildning, idrott osv., eller kan omfatta miljö- eller infrastrukturprojekt som skydd och återställande av naturresurser eller underhåll av parker. Tillfälligt volontärarbete kan ske även i dessa sektorer, men verksamheten bygger på återkommande volontärer.
2.5EESK betonar att de rättsliga ramarna för volontärarbete i Europa bör vara stödjande och främja volontärarbete av hög kvalitet, samtidigt som de inte bör skapa onödiga hinder för volontärarbetet. Krav på volontärförsäkring, volontäravtal och utdrag från belastningsregistret bör tillämpas noggrant, med kvalitet och tillgång som vägledande principer.
2.6I sitt yttrande från 2013 påpekade EESK på att ”de uppgifter som finns tillgängliga om volontärarbete gör det inte möjligt att genomföra den undersökning som kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska rådet och EESK efterlyser i sina dokument. För närvarande kan man inte på ett tillförlitligt sätt övervaka den ekonomiska betydelsen av volontärarbete eller dess bidrag till politiken på EU-nivå. Man kan inte fastställa hur mycket tid som sammanlagt ägnas åt volontärarbete eller volontärarbetets värde i pengar och därigenom bedöma hur omfattande det är i termer av sådana universella ekonomiska indikatorer som den nationella sysselsättningen (antalet personer verksamma inom den nationella ekonomin) eller BNP”. EESK har även uppmanat till förberedande arbete, som med utgångspunkt i ILO:s ramförslag bör leda till inrättandet av utförliga regler för bedrivandet av forskning inom EU. EESK beklagar att inga framsteg har gjorts sedan det gemensamma systemet för att mäta volontärarbetets värde i Europa inrättades. Kommittén upprepar följaktligen sin uppmaning till kommissionen att agera beslutsamt för att genomföra EESK:s rekommendationer, och betonar att det utan tillförlitliga uppgifter är omöjligt att bedriva en ändamålsenlig politik på något område.
2.6.1EESK betonar att en bättre datainsamling med andra uppgifter än BNP och ekonomiska värden, till exempel den tid som volontärer har lagt ned, deras ålder, kön, verksamhetsområden och mervärdet för samhället i allmänhet, såsom hälsa och välbefinnande, livskvalitet och indikatorer för social sammanhållning, skulle vara fördelaktigt för alla.
2.6.2Endast ett fåtal nationella statistikbyråer har inlett och genomfört undersökningar om volontärarbete med utgångspunkt i ILO:s metod, och Polen är det enda land där statistikbyrån redan genomfört sådana undersökningar två gånger, 2011 och 2016. Dessutom planeras ytterligare en undersökning i början av 2022. I undersökningen från 2011 beräknades värdet av volontärarbete till cirka 2,8 % av BNP, och i undersökningen från 2016 till cirka 1,2 % av BNP. Den stora diskrepansen berodde på vissa ändringar i metodiken. En av ändringarna var det faktum att frågorna 2011 inkluderade volontärarbete som utförts av den svarande för att hjälpa en anhörig utanför det egna hushållet. I undersökningen 2016 fanns ingen sådan verksamhet med. Ytterligare en förändring var att frågorna 2011 handlade om verksamhet under hela 2010, medan man 2016 endast räknade volontärarbete som hade utförts under en period på fyra veckor under det första kvartalet före enkäten. Exemplet visar tydligt att det inte går att ta fram jämförbara uppgifter utan att utveckla en gemensam metod på EU-nivå på initiativ av Eurostat.
2.7Volontärarbete har ett värde för individer, grupper, miljön, ekonomin och samhället i sin helhet som ett av de synligaste uttrycken för solidaritet. Det främjar och underlättar social delaktighet, bygger upp ett socialt kapital och bidrar till att förändra samhället. Genom att utveckla ett blomstrande civilsamhälle med engagerade volontärer kan man erbjuda kreativa och innovativa svar på gemensamma utmaningar. Volontärarbetet bidrar till ekonomisk tillväxt och bör därmed mätas på ett specifikt, målinriktat sätt med avseende på både ekonomiskt och socialt kapital. Det spelar också en allt större roll för att skydda miljön och är en viktig källa till kunskap för många volontärer. Med detta i åtanke behöver den offentliga politiken utöver stöd till volontärerna även beakta behovet av en stöttande infrastruktur för volontärarbete med tillräcklig och lämplig finansiering för stödåtgärder som utbildnings- och försäkringskostnader.
3.Volontärverksamhet på EU-nivå
3.1EESK beklagar att volontärarbetet minskat efter Europaåret för frivilligarbete 2011 för att gradvis försvinna från den europeiska dagordningen. I officiella dokument förekommer det endast sporadiskt, under inrättandet av initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete och Europeiska solidaritetskåren, och som ett prioriterat tema i programmet Ett Europa för medborgarna.
3.2EESK betonar att endast en begränsad mängd undersökningar om volontärarbete har genomförts i medlemsstaterna. Undersökningarna har omfattat flera olika delar av volontärarbete (till exempel deltagandegrad i volontärarbete, demografisk profil för de som deltar samt deras motiv till deltagande). Det är omöjligt att använda de här undersökningarna för en analys på EU-basis på grund av bristen på samstämmighet mellan undersökningsmetoderna, vilket även innefattar själva definitionen av volontärarbete och variationerna i undersökningsdata. Rapporten genomfördes 2010 på uppdrag av Europeiska kommissionen av konsultföretaget GHK och är fortfarande den senast tillgängliga omfattande och värdefulla informationskällan trots begränsningar i uppgifternas jämförbarhet.
3.2.1Rapporten från GHK visade att 22–23 % av EU:s medborgare över 15 år deltagit i volontärarbete, definierat som en verksamhet som genomförts av fri vilja, huvudsakligen i en icke-statlig organisation och utan vinstsyfte.
3.2.2Samtidigt visade rapporten att avvikelserna i resultaten på grund av varierande metoder ofta kan vara så mycket som 30–40 procentenheter.
3.3Ad hoc-modulen ”Social/cultural participation and material deprivation” som 2015 lades till i den årliga Eurostat-enkäten om ”Income and Living Conditions” innehöll ett antal frågor om volontärverksamhet. Med utgångspunkt i uppgifterna från den enkäten beräknas cirka 18,9 % av EU-medborgarna ha deltagit i formell volontärverksamhet och cirka 22,5 % i informell volontärverksamhet, en nivå av deltagande som liknar den i GHK:s rapport.
3.4Flash Eurobarometer-enkäten ”European Youth” som offentliggjordes i april 2015 innehåller de färskaste uppgifterna om verksamhet för unga EU-medborgare i åldern 15–30 år. EESK noterar att likheterna mellan uppgifterna om ungdomarna i den här undersökningen och uppgifterna för samtliga vuxna EU-medborgare tydligt visar att människor från alla åldersgrupper deltar i volontärverksamhet.
3.4.1Enligt undersökningen ”European Youth” har 25 % av ungdomarna i EU deltagit i organiserat volontärarbete under de senaste 12 månaderna, men andelen varierar stort (från 10 % till 42 %) mellan olika länder.
3.4.2I samma undersökning konstateras även att det finns två huvudsakliga fokusområden för volontärarbete som genomförs av ungdomar: välgörenhet, humanitär hjälp och utvecklingsbistånd (44 %) samt utbildning och idrott (40 %). Dessa är också de vanligaste typerna av volontärarbete för ungdomar i samtliga medlemsstater.
3.4.393 % av de svarande uppgav att de aldrig hade arbetat som volontärer utomlands.
3.4.4Den nya Europeiska solidaritetskåren, som nu inkluderar volontärarbete i samband med humanitärt bistånd (som tidigare ingick i EU-frivilliga för humanitärt arbete) bör vara tillräckligt stark och omfattande för att fler ungdomar ska lockas till volontärarbete, särskilt i andra länder, både inom och utanför programmet. Nödvändiga resurser bör tillhandahållas för att uppnå detta mål. Möjligheten att utöka programmet bör också undersökas för att stötta engagemanget för volontärsarbete hos människor som är äldre än 30 år. Ett alternativ är att tillhandahålla ytterligare EU-resurser för att utveckla ett parallellt program utan åldersgränser.
3.5I januari 2021 offentliggjorde kommissionen sin grönbok om åldrande, där man betonade att en stor andel äldre människor fortsätter att bidra till samhället och ekonomin på ett aktivt och värdefullt sätt. 20 % av alla i åldern 65–74 år deltar i formellt volontärarbete, och även personer över 75 deltar i den utsträckning som deras hälsa tillåter.
3.6I september 2020 offentliggjorde Europeiska unionens råd sina slutsatser om ”mänskliga rättigheter, deltagande och välbefinnande för äldre personer i den digitala tidsåldern”, där man bland annat uppmanade kommissionen att inrätta en digital plattform för ”deltagande och frivilligarbete efter arbetslivet”.
3.6.1En sådan plattform skulle kunna ge äldre personer information om hur de kan delta i volontärarbete i andra länder. Den skulle även kunna användas för att informera lokala myndigheter och andra aktörer om hur man inkluderar äldre personer i volontärarbete samt ge vägledning och information till människor som är intresserade av att hitta lämpliga volontärarbeten för äldre personer över hela Europa.
3.6.2EESK ger sitt fulla stöd till inrättandet av en sådan plattform, som skulle integrera befintliga plattformar och därmed undvika dubbelarbete, och understryker samtidigt att äldre volontärer har en viktig roll såväl för dem som tar emot deras hjälp som för volontärerna själva, genom att de kan vara aktiva även efter arbetslivet. Det har en avsevärd positiv effekt på deras mentala och fysiska välbefinnande.
3.6.3EESK påpekar att den Europeiska solidaritetskåren för ungdomar och den föreslagna plattformen till stöd för äldre volontärer bör utgöra en grund för en mer omfattande och övergripande europeisk volontärspolitik som främjar solidaritet och ansvarstagande för och mellan människor i alla åldrar som bidrar ideellt till Europas framtid på grundval av solidaritet och europeiska värden.
3.6.4EESK rekommenderar att denna plattform gradvis ska inkludera volontärer i ett större åldersspann och kompletteras med fler insatser för att minska hindren för gränsöverskridande volontärarbete, som till exempel att man inte har rätt till allmänna förmåner och trygghetssystem, uppehållstillstånd och tillhörande bestämmelser t.ex. om rätt att teckna mobiltelefon- och internetabonnemang.
3.7Många volontärer runtom Europa deltar i verksamhet som ligger i linje med kommissionens långvariga EU-projekt (som är av avgörande betydelse för Europas framtid, t.ex. när det gäller vaccinering, digitalisering, klimatfrågor, ekonomiska reformer, kärnkraftsdebatten, arbetsmarknadsreformer osv.). Eftersom medborgarna måste få en saklig och opartisk förståelse för de viktigaste förslagen från EU-institutionerna innan de kan stödja dem uppmanar EESK kommissionen att aktivt stödja sådan volontärverksamhet som kan bidra till att man vinner medborgarnas stöd för viktiga EU-projekt, bland annat genom att minska risken för falsk och vinklad information.
3.8Ökningen av projektfinansiering genom fasta belopp och schablonbelopp bör möjliggöra att frivilligarbete kan betraktas som medfinansiering för EU-bidrag. Detta fungerar emellertid inte väl i praktiken eftersom arbetstiden i allmänhet inte kan tas med i organisationens redovisning. Dessutom kräver många myndigheter som hanterar EU-bidrag att betalningsbevis ska läggas fram för hela beloppet för fasta belopp och schablonbelopp, något som strider mot intentionen och finansieringsstrategin som beräkningsmetod. EESK upprepar sina uppmaningar i detta avseende, som gjordes i de yttranden som antogs 2006 och 2013, och beklagar att dessa ännu inte har genomförts fullt ut. EESK noterar att Europarådets finansieringsprogram har en mekanism för att inkludera volontärernas arbetstid som medfinansiering för deras bidrag.
3.9EESK stöttar till fullo tävlingen ”Europeiska huvudstaden för frivilligarbete” som lanserades av europeiska volontärcentrumet 2013 som en del av arvet efter EYV2011, där lokala volontärstrategier och praxis kopplas till ett europeiskt sammanhang och europeiska värden och politiska ramar. EESK vill att initiativet ska uppmuntras och stödjas av samtliga EU-institutioner, samtidigt som man särskilt riktar blicken mot den subnationella nivån för att föra medborgarna närmare EU:s beslutsfattare och lyfta fram stödet på EU-nivå för solidaritetsbaserad verksamhet och aktiva medborgare som bidrar till Europas framtid. EESK uppmanar kommissionen att aktivt stödja spridningen av god praxis inom offentlig politik som stöder volontärverksamhet på lokal nivå, genom att särskilt använda exempel från de kommuner som har varit kandidater och vinnare i tävlingen Europeiska huvudstaden för frivilligarbete.
4.Trender i volontärarbetet
4.1EESK påpekar att de pågående demografiska förändringarna kommer att påverka volontärarbetet under de kommande åren.
4.1.1Europa har en åldrande befolkning och låga födelsetal. Detta innebär att det finns volontärer med stor erfarenhet som är tillgängliga under längre tid, men också att fler äldre människor kommer att behöva hjälp av volontärer eftersom de lever längre. Sjunkande födelsetal innebär dock även att det kan bli brist på unga volontärer och att det i stället kan behövas peer-to-peer-projekt för vuxna och äldre volontärer.
4.1.2Europa har en alltmer diversifierad och skiftande befolkning och mer behöver göras för att säkerställa social inkludering. Medlemsstaterna kan inte betala för allt detta med offentliga medel, och även om pengarna fanns så handlar det om så mycket mer. Det krävs ett mer humanitärt och solidariskt tillvägagångssätt för att nå en verklig inkludering. För detta behövs volontärer som arbetar solidariskt med varandra. Det krävs även mer insatser för att bekämpa ensamhet och tillhandahålla socialt stöd när familjer i större utsträckning sprids över länder och kontinenter. EESK anser att offentliga myndigheter i unionen, i medlemsstaterna och på lokal nivå bör vara förberedda på detta, och att processen måste inkludera inrättandet av gynnsamma villkor för att kunna utöka volontärarbetet.
4.1.3Mindre skatt uppbärs in i medlemsstaterna och statsbudgetarna minskar, men samtidigt ökar efterfrågan på tjänster. Större ojämlikhet och fattigdom resulterar i ökade behov hos befolkningen, men detta står i kontrast till en minskning av stödet till civilsamhällesorganisationer, som, med hjälp av volontärer, skulle kunna göra mycket för att förbättra situationen för enskilda medborgare och familjer. EESK påpekar att en bättre balans måste uppnås.
4.2EESK betonar att pågående förändringar i livsstil och aktiviteter som befäster socialt erkännande, eller behovet av att utveckla ny kompetens som kan vara användbar för yngre generationer i arbetslivet, kan leda till felaktig matchning mellan medborgarnas intresse för volontärarbete och faktiska volontärmöjligheter, och att nivån på volontärarbete därför kan sjunka, trots stor ”tillgång och efterfrågan”. Detta fenomen bör hela tiden bevakas så att man i rätt tid kan justera den offentliga politiken.
4.3Man märker nu av en allmän växling från traditionellt, regelbundet och långsiktigt volontärarbete som baseras på planerat och långsiktigt engagemang till mer tillfälligt volontärarbete. Många volontärer är redo att arbeta tillfälligt, kanske till och med en enda gång, men vill inte binda upp sig för långsiktiga personliga engagemang. Den här trenden märks på så sätt att ”volontärturismen” ökar, som innebär att människor reser i väg för att arbeta som volontärer eller utnyttjar möjligheten till att arbeta som volontärer under semestern. Här bör man vara noggrann med att se till att verkliga samhällsbehov står i centrum för denna typ av volontärarbete. I de fall där volontärarbetet gör mer skada än nytta, till exempel i institutionella miljöer med barn eller andra sårbara personer (som barnhem) bör det vara förbjudet.
4.4En annan trend som observerats under de senaste åren är uppkomsten av mellanhänder som välfärds- och utbildningsinstitutioner, religiösa organisationer, anordnare av familjevolontärarbete, lokala volontärcentrum eller volontärarbete på företag. De hjälper volontärer att hitta en verksamhet och letar upp organisationer som placerar ut volontärer. Detta hjälper personer som letar efter möjligheter att börja frivilligarbeta. Det finns emellertid en risk att dessa mellanhänders verksamhet kan påverka synen på volontärarbete negativt i samhället, särskilt om deras verksamheter till exempel kommersialiseras.
4.5Framsteg inom onlinekapacitet och sociala medier gör att medborgarna lättare kan delta i tillfälligt volontärarbete på egen hand. Detta innebär att alla slags volontärarbeten blir mer tillgängliga för människor, eftersom onlineplattformarna kan matcha utbud och efterfrågan. Den snabba teknikutvecklingen har gjort att nya former av volontärarbete har skapats, som nätbaserat volontärarbete där man inte behöver vara på plats under bestämda tider, vilket innebär att arbetet kan utföras var som helst där volontären har internetanslutning och en enhet att ansluta sig från.
4.5.1EESK påpekar emellertid att det är viktigt att inte exkludera dem som saknar internetanslutning från volontärarbetet.
4.5.2EESK betonar att den rättsliga ramen för volontärarbete i medlemsstaterna behöver beakta den här förändringen och se till, exempelvis med beaktande av uppgiftsskyddet, att utsatta människor även i fortsättningen är skyddade och att volontärer får lämplig utbildning, även om volontärarbetet är informellt och tillfälligt. Beslutsfattarna bör vara på det klara med att finansiering till organisationer som tillhandahåller stöd och infrastruktur för volontärarbete kommer att behövas även i fortsättningen, även om människor kan söka volontärarbete på egen hand på nätet.
4.6EESK ser behovet av utökat samarbete mellan arbetsmarknadens parter i olika sektorer för att underlätta anställdas frivilligarbete. För att uppnå bästa möjliga effekt bör arbetsgivare och anställda samarbeta med civilsamhällesorganisationer som är experter på området och/eller de syften som de vill stödja, i stället för att försöka genomföra egna program för volontärarbete.
4.7EESK konstaterar att ”volontärturism” är en växande bransch i Europa och att den bör regleras för att skydda volontärarbetets integritet, blivande volontärer och lokala grupper.
4.8I en Eurobarometer-enkät uppgav 54 % av ungdomarna att de inte hade haft några utgifter för sitt volontärarbete, medan 28 % svarade att de hade haft utgifter men inte fått någon ersättning. 16 % av deltagarna hade haft utgifter och fått ersättning för dessa. Dessa uppgifter måste beaktas av stödmottagarna eller samordnarna av volontärverksamheten så att inte kostnader blir ett hinder för ungdomars frivilligarbete. EESK betonar vikten av att även ersätta volontärernas små utgifter, och förväntar sig att nationella och lokala myndigheter i medlemsstaterna främjar och stöder detta tillvägagångsätt så att inte volontärer eller organisationer behöver drabbas av ogynnsamma skattekonsekvenser.
4.9De rättsliga ramarna och säkerhetskraven för volontärer och de som tar emot deras hjälp är inte konsekventa i Europa. EESK betonar att åtgärder bör vidtas för att samordna systemet för allas säkerhet och till allas förmån. Allmän ansvarsförsäkring för volontärer bör finnas på försäkringsmarknaden i alla länder. Dessutom bör stöd från staten eller stiftelser inrättas för att täcka kostnaderna. Det bör vara obligatoriskt för dem som arbetar som volontärer med barn eller utsatta personer att visa utdrag ur belastningsregistret i alla medlemsstater. Ett sådant utdrag ska vara lätt att begära ut till en låg kostnad för blivande volontärer. EESK uppmuntrar alla medlemsstater att tillämpa dessa lösningar, och ber kommissionen att främja bästa praxis inom området. Sådana insatser kommer även att främja gränsöverskridande volontärarbete.
4.10EESK anser att ju yngre människor är när de introduceras till volontärarbete, desto större är sannolikheten att de kommer att växa upp och bli integrerade och samhällsengagerade vuxna som gör sin del för att bidra till Europas framtid. Initiativ som program för frivilligarbete i skolor och familjevolontärarbete bör inkluderas. Vid behov bör rättsliga ramar anpassas för att göra det enklare för ungdomar och barn att arbeta som volontärer. Ungdomsorganisationer har en mycket viktig roll i den här processen och bör därför få lämpligt och tillräckligt stöd från offentliga myndigheter.
5.Volontärernas roll i samhället
5.1Det råder inget tvivel om att volontärer skapar ett omfattande ekonomiskt, miljömässigt och socialt värde. För ideella organisationer är det ofta avgörande att det finns volontärer för att verksamheten ska kunna fullföljas, och det är en av de viktigaste resurserna inom dessa organisationer. Ofta ses de av omvärlden som en symbol för dessa enheters verksamhet. För många människor, och särskilt ungdomar, är volontärarbetet något speciellt. För dem är volontärarbetet ofta första gången som de kan ta sig an verkliga sociala behov och snabbt se effekterna av sitt arbete som engagerade medborgare, vilket till stor del minskar risken för social utestängning.
5.2I många fall blir det rent juridiskt allt svårare för medborgarna att organisera sig kring vanliga frågor, vilket också innebär att få människor vill arbeta som volontärer och bidra till samhället utan någon personlig vinning. Rätten till föreningsfrihet och offentlig finansiering och offentligt stöd till civilsamhällets organisationer bör säkerställas. EESK betonar att offentlig finansiering av civilsamhällets organisationer bidrar stort till deras funktion och roll i samhället och också till att slå vakt om deras självständighet och förmåga att värna de demokratiska processerna som gör att deras medlemmars önskemål kan erkännas och föras fram utan inblandning utifrån.
5.2.1Ett välfungerande civilsamhälle är ett tecken på en fungerande demokrati och bidrar i stor utsträckning till livskvalitet, fred och stabilitet. Deltagandedemokrati är ett komplement till representativ demokrati och inte något hot.
5.2.2När det gäller organisationer som samordnar volontärverksamhet gör offentliga medel att mycket större vinster kan uppnås för samhället, vinster som har ett verkligt ekonomiskt värde genom en särskild hävstångsmekanism.
5.3Europas befolkning deltar i allt större utsträckning i kortvarig volontärverksamhet, ofta med tydlig personlig vinning, t.ex. volontärarbete under festivaler eller konserter, i stället för att engagera sig på längre sikt för ett specifikt samhällsbehov. EESK skulle önska att beslutsfattarna gjorde mer för att lyfta fram mervärdet av volontärarbete som ett socialt kapital och inte enbart som en möjlighet för personen eller en mekanism för att spara på kostnaderna för personalresurser. Offentliga myndigheter måste hjälpa volontärer och volontärorganisationer att bättre visa upp sitt värde och sin betydelse, så att de kan locka till sig volontärer även i fortsättningen, eftersom medborgarna ställs inför alltfler valmöjligheter när det gäller hur de vill använda sin fritid.
5.4Under covid-19-pandemin har många beslutsfattare och vanliga medborgare kunnat uppleva volontärarbetets särskilda potential och effekter i praktiken, både strukturerad verksamhet som samordnats av en offentlig institution eller organisation och enskilda tillfälliga insatser, som genomförts spontant för att man velat hjälpa till. EESK hyllade de hundratusentals volontärer i Europa som hjälpte människor under pandemin 2020 genom att dela ut priset för medborgerlig solidaritet till organisationer och enskilda personer som deltagit i volontärarbete med koppling till effekterna av covid-19.
5.5För arbetstagare med oregelbundna tider och ett osäkrare arbetsliv är det svårare att engagera sig i volontärarbete på längre sikt. För till exempel butiksarbetare som endast får besked ett dygn före sitt skift om att de måste arbeta är det oerhört svårt att engagera sig i volontärarbete. Detsamma gäller till exempel många behovsanställda. EESK påpekar att volontärorganisationerna bör stöttas genom kunskap, inklusive bästa praxis, för att bygga upp extra kapacitet så att de kan hantera potentiella volontärers varierande tillgänglighet och utveckla nya sätt att hantera volontärerna.
5.6Sociala aktiviteter på recept är ett sätt att hantera hälsoproblem utan, eller jämte, utskrivning av läkemedel. Volontärarbete har blivit en effektiv och allt mer populär del av sociala aktiviteter på recept. Forskning visar att volontärarbete har en positiv inverkan på den psykiska hälsan och att människor mår bra av att delta i volontärverksamhet inom ramen för sociala aktiviteter på recept. EESK anser att volontärarbete som en social aktivitet på recept bör användas mer i Europa som en del av återhämtningen från covid-19, och att effekterna av det bör övervakas noga. Det bör säkerställas att organisationer som erbjuder volontärarbete som en del av sociala aktiviteter på recept respekterar etiska principer och följer riktlinjer för kvalitet så att verksamheten håller hög kvalitet, är behovsstyrd, värdeskapande och frivillig.
5.7Med beaktande av de positiva effekterna av Europaåret för frivilligarbete 2011, det omfattande behovet av att skapa en rättslig och social ram för att utveckla volontärarbetet, och de stora förändringarna i volontärers och potentiella volontärers beteende uppmanar EESK kommissionen att agera för att utnämna 2025 till Europaåret för volontärer.
5.7.1Ett Europaår för volontärer skulle vara en passande hyllning till volontärernas insatser under covid-19 som samtidigt kan lyfta fram deras betydelse för Europas återhämtning och framtid baserat på solidaritet, respekt, jämlikhet och gemensamma värderingar.
5.7.2EESK anser att de åtgärdspaket som samordnas av kommissionen skulle ge en skjuts till medlemsstaterna att främja volontärarbete på ett heltäckande sätt, med beaktande av de förslag som EESK lagt fram. Förhoppningen är att volontärverksamheten ska bli en varaktig och inte bara en tillfällig del av den europeiska politiken.
Bryssel den 8 december 2021
Christa Schweng
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________