REX/540
En ny agenda för Medelhavsområdet
YTTRANDE
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Förnyat partnerskap med det södra grannskapet
En ny agenda för Medelhavsområdet
[JOIN(2021) 2 final]
Föredragande: Helena de Felipe Lehtonen
|
Remiss
|
26/03/2021
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
|
|
|
Beslut av EESK:s plenarförsamling
|
23/03/2021
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Yttre förbindelser
|
|
Antagande av sektionen
|
16/06/2021
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
07/07/2021
|
|
Plenarsession nr
|
562
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
215/1/5
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1EESK välkomnar det förnyade engagemanget i meddelandet för rättsstatsprincipen, mänskliga och grundläggande rättigheter, jämlikhet, demokrati och god samhällsstyrning som en hörnsten för utvecklingen av rättvisa, inkluderande och därför välmående samhällen, liksom det särskilda fokuset på ungdomar, kvinnor och missgynnade grupper. Samtidigt välkomnar kommittén de nya sociala målen för toppmötet i Porto, som måste påverka genomförandet av det gemensamma meddelandet.
1.2EESK ser mycket positivt på EU:s åtagande att främja en rättsstatskultur genom att aktivt involvera det civila samhället och näringslivet. Organisationer i det civila samhället och arbetsmarknadens parter är fortfarande viktiga samtalspartner i utformningen och övervakningen av EU-samarbetet. EESK:s grupp om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen är ett bra exempel på att organisationer i det civila samhället växer sig starkare i EU-länderna.
1.3EESK välkomnar varmt förslagen om att involvera den privata sektorn närmare i utvecklingen av regionen för att komplettera de nödvändiga offentliga investeringarna och om att fördjupa den offentlig-privata dialogen i syfte att säkerställa social och ekonomisk hållbarhet, vilket kommer att leda till skapandet av anständiga arbetstillfällen. Detta tillvägagångssätt bör främjas både på regional Euromed-nivå och på nationell och lokal nivå.
1.4EESK välkomnar det resoluta stödet för att stärka samarbetet i multilaterala forum, med FN i centrum, särskilt när det gäller fred och säkerhet, i syfte att utveckla gemensamma lösningar och ta itu med de frågor som hindrar stabilitet och framsteg, trots att det 25 år efter att Barcelonaprocessen inleddes fortfarande är samma problem som plågar regionen när det gäller fred, säkerhet och ekonomisk utveckling. Kommittén efterlyser åtgärder baserade på synergier mellan de instrument som tillhandahålls genom FN-stadgan och EU:s strategi för en säkerhetsunion och anser att EU:s insatser i regionen måste öka avsevärt.
1.5EESK anser att det är viktigt att förbättra det regionala, subregionala och interregionala samarbetet, främst genom unionen för Medelhavsområdet, Arabförbundet, Afrikanska unionen, 5+5-dialogen eller andra regionala aktörer och organisationer som främjar ett pragmatiskt flernivåstyre genom initiativ baserade på variabel geometri och triangulering, vilket också bidrar till att främja samarbetet med hela den afrikanska kontinenten samt Gulf- och Röda havsregionerna.
1.6EESK betonar att man måste fokusera på att ta itu med de grundläggande orsakerna till migration i respektive partnerländer. Människor måste få ett anständigt liv, sysselsättning och framtidsutsikter i sina egna länder, i linje med målen för hållbar utveckling, så att de inte migrerar på grund av brist på möjligheter i livet. Exempel på detta kan vara bättre tillgång till utbildning eller åtgärder för att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.
1.7EESK uppmanar EU att se till att den gröna omställningen inte uppfattas som en modell som påtvingas utifrån. Investeringar i informationskampanjer rekommenderas, liksom att det civila samhället involveras i detta arbete.
1.8EESK betonar vikten av att man i meddelandet framhåller den avgörande roll som arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer – både formella och informella – spelar som centrala aktörer i utformningen och genomförandet av den offentliga politiken och som väktare när det gäller respekten för medborgarnas rättigheter och rättsstatsprincipen. Fackföreningar och näringslivsorganisationer spelar en viktig roll här inom ramen för den sociala dialogen. Kommittén anser därför att det är av avgörande betydelse att EU stöder och främjar verksamheten inom civilsamhällesorganisationernas olika institutioner och nätverk i begreppets vida bemärkelse på Europa–Medelhavsnivå, så att de kan utföra sitt arbete med bästa möjliga förutsättningar.
1.9EESK anser att jämställdhet inte bara är en allmänt erkänd mänsklig rättighet utan också en förutsättning för välbefinnande, ekonomisk tillväxt, välstånd, god samhällsstyrning, fred och säkerhet. Vi måste intensifiera våra ansträngningar, även genom jämställdhetsintegrering i alla samarbetsprogram och målinriktade åtgärder, i enlighet med EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet.
2.Allmänna kommentarer
2.1För att återuppta och stärka det strategiska partnerskapet mellan EU och dess partner i det södra grannskapet antog Europeiska kommissionens höga representant den 9 februari 2021 ett nytt policyuttalande: meddelandet ”Förnyat partnerskap med det södra grannskapet – En ny agenda för Medelhavsområdet”.
2.2En särskild ekonomisk investeringsplan för det södra grannskapet syftar till att säkerställa att livskvaliteten för boende i regionen förbättras och att den ekonomiska återhämtningen, som också omfattar hälsoeffekterna av covid-19-pandemin, ett stärkt genomförande av upphandlingsmekanismen Covax och en förstärkning av hållbar offentlig infrastruktur, inte lämnar någon på efterkälken. Respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen är en integrerad del av meddelandet och är nödvändig för att säkerställa medborgarnas förtroende för institutionerna.
2.3Inom ramen för EU:s nya instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) kommer upp till 7 miljarder euro att öronmärkas för genomförandet mellan 2021 och 2027, vilket skulle kunna mobilisera upp till 30 miljarder euro i offentliga och privata investeringar i regionen under nästa årtionde. Genom NDICI kommer EU också att öka hållbara investeringar inom Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+) genom att utnyttja kapital för att komplettera direkta externa samarbetsbidrag. EFHU+ kommer att stödjas av en garanti för yttre åtgärder på 53 400 miljoner euro, som också kommer att omfatta västra Balkan.
2.4Den nya agendan är inriktad på följande fem politikområden:
·Mänsklig utveckling, god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen.
·Resiliens, välstånd och digital omställning.
·Fred och säkerhet.
·Migration och mobilitet.
·Grön omställning.
3.Bakgrund till det förnyade partnerskapet med det södra grannskapet – En ny agenda för Medelhavsområdet
3.1Tjugofem år efter Barcelonaförklaringen föreslår man genom den nya, ambitiösa och innovativa agendan för Medelhavsområdet att partnerskapet mellan EU och Medelhavsområdet startas om.
2004: Den europeiska grannskapspolitiken inleds
2008: Unionen för Medelhavsområdet skapas som en mellanstatlig organisation
2015: Den europeiska grannskapspolitiken, med stabilisering och säkerhet som de viktigaste politiska målen, ses över
2020: Kommissionens förslag om den nya migrations- och asylpakten
3.2Arbetsdokumentet om investeringsplanen för det södra grannskapet innehåller konkreta förslag till initiativ inom fyra av de fem prioriterade områdena. Investeringsplanen är uttryckligen avsedd att utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, eventuellt genom gemensam programplanering. Det är avgörande att civilsamhällesorganisationer och arbetsmarknadens parter engageras i programplaneringsprocessen. Investeringsplanen måste också vara tillgänglig för dessa sociala aktörer.
4.Mänsklig utveckling, god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen
4.1Att främja rättsstatsprincipen i partnerländer är avgörande. Sociala organisationer, särskilt fackföreningar, spelar här en central roll. Detta säkerställer att sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter tillämpas. I regionen måste ”hållbar ekonomisk tillväxt” främjas i enlighet med detta. EU kan spela en avgörande roll när det gäller att förbättra företagsklimatet så att privata företag kan etablera sig och blomstra samt när det gäller att undvika byråkrati och underlätta etableringen av nya företag. I detta avseende skulle företag, särskilt små och medelstora företag, verkligen kunna blomstra och bör även skapa arbetstillfällen av god kvalitet som i synnerhet bidrar till att bekämpa de sociala orsakerna till oönskad migration.
4.2God samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, inklusive sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, social dialog och lika tillgång till rättvisa, främjar dessutom fred, inkluderande välstånd och stabilitet. EESK uppmuntrar ett ökat engagemang för att ILO:s regler beaktas och faktiskt genomförs i partnerländerna på grundval av Agenda 2030. Det är viktigt att minska byråkratin för att förbättra samarbetet mellan EU och partnerländerna.
4.3Ett bra exempel på strategin för god förvaltning i regionen är ett tydligt fokus på att stödja unionen för Medelhavsområdet som ett forum för utbyte och samarbete. I september 2020 förnyade EESK sitt samförståndsavtal och förenade sina krafter för att öka engagemanget från ekonomiska och sociala aktörer från länderna inom unionen för Medelhavsområdet för att uppnå målen i Parisförklaringen 2008 om aktivt civilsamhällesdeltagande.
4.4EESK uppmuntrar samarbete med de södra partnerländerna för att främja inrättandet av sunda informationsmiljöer och mediefrihet som åtgärder för att bekämpa desinformation och felaktig information. Det är viktigt att främja god samhällsstyrning genom ändamålsenlig, rättvis och transparent offentlig förvaltning, en mer beslutsam korruptionsbekämpning och lika tillgång till rättslig prövning.
5.Stärka resiliens, skapa välstånd och utnyttja den digitala omställningen
5.1I meddelandet föreslås att de södra partnerländerna ska ”dra nytta av den digitala omställningen och bli en konkurrent i den globala digitala ekonomin”. Arbetstagarnas, egenföretagarnas och entreprenörernas kompetens bör främjas specifikt för att göra dem redo för den digitala omställningen i arbetslivet.
5.2Handel och investeringar bidrar till utvecklingen av regionen. Stöd för integrationen av nordafrikanska länder i Afrikanska kontinentala frihandelsområdet (AFCFTA) välkomnas. Regionalt ekonomiskt nätverksbyggande mellan nordafrikanska partnerländer behöver dock också främjas. Avskaffandet av icke-tariffära handelshinder (ett stort hinder för handelsintegration i regionen) bör främjas i enlighet med detta, med hänsyn till befintliga ekonomiska asymmetrier. Till exempel har EU:s förhandlingar med Tunisien och Marocko – om ett djupgående och omfattande frihandelsområde – stoppats eftersom befintliga asymmetrier inte beaktas tillräckligt.
5.3Särskild tonvikt läggs på att ge ungdomar möjligheter genom sysselsättnings- och utbildningsstödprogram, med fokus på att öka tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, de överlägset största arbetsgivarna i regionen, genom användning av nya finansiella instrument som riskkapital. Det är också önskvärt att inrätta mekanismer för övergång från den informella till den formella ekonomin som bygger på egenföretagande och arbetstillfällen av god kvalitet.
5.4EESK anser att allmän utbildning och yrkesutbildning, liksom Erasmus+-program i Medelhavsområdet, är en prioritet för ungdomar som en möjlighet till anställning som främjar övergången från skola till arbete. Digital infrastruktur är en prioritet för regionen, och digitaliseringens inverkan på arbete i form av distansarbete ger arbetstagarna mer autonomi och balans mellan sina yrkes- och privatliv.
5.5Målet att fördjupa samarbetet om cybersäkerhet och utnyttja digital teknik inom brottsbekämpning ”med full respekt för mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter” är en anledning till oro, med tanke på den tidigare bristen på insyn när det gäller respekten för mänskliga rättigheter i regionen.
6.Fred och säkerhet
6.1Interna konflikter och regionala tvister, som fortsätter att rasa i regionen (Västsahara, Libyen, Israel/Palestina, Syrien) är en stor utmaning. I meddelandet betonas vikten av att förbindelserna mellan Israel och vissa arabstater normaliseras för att nya initiativ ska kunna inledas. EESK anser att den sociala dialogen mellan olika kulturer och civilisationer och ömsesidig respekt är en grund för fred, stabilitet och delat välstånd i regionen.
6.2Kampen mot extremism, radikalisering, it-brottslighet och organiserad brottslighet måste särskilt respektera rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Undantagstillstånd är en exceptionell åtgärd, under vilken medborgarnas grundläggande rättigheter måste fortsätta att respekteras fullt ut.
6.3I meddelandet utlovas ett stärkt polissamarbete och rättsligt samarbete mellan EU och länderna i det sydliga partnerskapet inom den europeiska grannskapspolitiken, även genom förhandlingar om samarbetsavtal mellan EU och enskilda södra grannländer. Med tanke på att det finns en lång historia av samarbete är uttalandet att EU kommer att ”samarbeta med de södra partnerländerna för att säkerställa att deras brottsbekämpningssystem och rättsliga system uppfyller höga standarder för dataskydd och respekterar mänskliga rättigheter” ett steg framåt när det gäller gemensamma tillvägagångssätt.
7.Migration och mobilitet
7.1Meddelandets bestämmelser om migrationshantering ökar möjligheten att ekonomiskt stöd, åtminstone delvis, kan vara beroende av samarbete på detta område. EESK välkomnar att EU aktivt kommer att arbeta för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttning genom konfliktlösning och genom att ta itu med de socioekonomiska utmaningar som förvärrats av covid-19-krisen, med skräddarsydda lösningar som är anpassade till partnerländerna i södra Medelhavsområdet. Respekt för mänskliga rättigheter (Genèvekonventionen) är grunden för allt samarbete inom migrationsområdet. Brist på samarbetsvilja kan bara motverkas med ”incitament”.
7.2I meddelandet föreslås främjande av ”talangpartnerskap”, som lagts fram i EU:s nya migrations- och asylpakt. Det verkar som om det nya instrumentet syftar till att främja samarbete med tredjeländer. Detta kan vara ett potentiellt område för att länka yrkesutbildning, nätverksskapande i näringslivet, interregionala värdekedjor och cirkulär migration för att gynna människor och ekonomier på båda sidor av Medelhavet. Under alla omständigheter måste dessa planer förenas med behovet av att behålla tillräcklig kvalificerad arbetskraft i partnerländerna, vilket är avgörande för deras hållbara ekonomiska utveckling.
8.Den gröna omställningen: klimatresiliens, energi och miljö
8.1I meddelandet erkänns det södra grannskapets potential för utveckling av förnybara energikällor, särskilt solenergi och vindkraft, och vätgasproduktion, vilket man anser vara en ”ny strategisk prioritering”. Potentialen är tydligt kopplad till den europeiska gröna given och den växande integreringen av prioriteringar för hållbar utveckling i internationellt globalt samarbete. I detta sammanhang påpekar EESK att det förutom (internationella) storskaliga projekt är mycket viktigt att stödja projekt med en direkt lokal socioekonomisk effekt.
8.2Den europeiska gröna given bör tillämpas för att skapa särskilda fördelar för jordbruket, en sektor som är mycket viktig för ekonomin i de flesta länder utanför EU, med initiativ som syftar till att återupptäcka och skydda Medelhavet. Den blå ekonomin är ett kraftfullt verktyg för att förvalta Medelhavets gemensamma tillgångar, och EESK betonar behovet av att granska ministerförklaringen från unionen för Medelhavsområdet om en hållbar blå ekonomi i västra Medelhavsområdet.
8.3EESK anser att slutsatserna från den första utvärderade rapporten i Medelhavsområdet från MedECC, med stöd från unionen för Medelhavsområdet, om effekterna på klimat- och miljöförändringar och dess konsekvenser i regionen, är särskilt relevanta och främjar områden för gemensamt samarbete mellan båda partnersidorna inför gemensamma utmaningar när det gäller hållbarhet och klimatresiliens, för att underlätta övergången till en grön, blå och cirkulär ekonomi i regionen.
9.Jämställdhet och kvinnors rättigheter, hbtqi+-personer och personer med funktionsnedsättning på båda sidor om Medelhavet
9.1Extrema högernationalistiska rörelser över hela Europa och konservativa och islamistiska rörelser i den södra delen har, både med traditionellt och religiöst språk, nyligen reagerat alltmer mot jämställdhet.
9.2EESK välkomnar unionen för Medelhavsområdets initiativ att upprätta frivilliga övervakningsmekanismer för de åtaganden som gjorts av regeringarna i regionen om jämställdhetsstandarder i form av konkreta indikatorer.
9.3 Covid-19-pandemin har enbart förvärrat situationen. För det första har icke-liberala och autokratiska regeringar tagit tillfället i akt att fortsätta sina angrepp på kvinnors och hbtqi+-personers rättigheter. För det andra har olika offentliga åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin i praktiken försämrat levnadsförhållandena för kvinnor, hbtqi+-personer och personer med funktionsnedsättning, vilket gör det viktigt att främja initiativ för att skydda dessa gruppers rättigheter och deras socioekonomiska, medborgerliga och politiska deltagande.
9.4EU bör öka sina ansträngningar och samarbetet på fältet för att säkerställa att de grundläggande rättigheterna för hbtqi+-personer respekteras utan undantag, att dessa personer ingenstans utsätts för straffrättslig lagföring och att deras deltagande i det offentliga livet stärks.
9.5Även om många partnerländer har undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, finns det fortfarande ett stort behov av förbättringar i deras livssituationer. Därför bör EU göra ett särskilt åtagande för att genomföra rättigheterna för personer med funktionsnedsättning enligt FN:s konvention.
Bryssel den 7 juli 2021
Christa Schweng
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________