SOC/640
Eures – för en bättre integration av arbetsmarknaderna
YTTRANDE
Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Eures – för en bättre integration av arbetsmarknaderna
[yttrande på eget initiativ]
Föredragande: Dimitar Manolov
|
Beslut av EESK:s plenarförsamling
|
20 februari 2020
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 32.2 i arbetsordningen
|
|
|
Yttrande på eget initiativ
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av sektionen
|
16/12/2021
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
DD/MM/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
…
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
1.Rekommendationer och slutsatser
1.1EESK uppmuntrar initiativ på europeisk och lokal nivå för att utveckla en mer anpassningsbar och tillgänglig europeisk arbetsmarknad för alla medborgare, oavsett nationalitet, kön, ålder och social status. Öppenhet och tillgänglighet när det gäller informations-, rådgivnings- och förmedlingstjänster på arbetsmarknaden är avgörande för att stärka och utveckla den europeiska arbetsmarknaden. Eures-portalen, som inrättades 1994, har snabbt blivit ett välkänt verktyg som syftar till att ge lika tillgång till högkvalitativ information, rådgivning och förmedling, effektiva och säkra system för elektroniskt utbyte av uppgifter mellan arbetssökande och arbetsgivare samt till att förbättra återkopplingen om processer som åtföljer arbetsförmedling i ett annat land mellan arbetsgivare, arbetssökande och institutioner. De socioekonomiska förändringar som har ägt rum i EU och EES under snart 27 år kräver dock att dessa tjänster förbättras och att de verkliga resultaten av de offentliga arbetsförmedlingarnas verksamhet blir tydligare och synligare. Denna förbättring kan göras genom att man skisserar framtida vägar för vidareutveckling eller förändring av informations-, rådgivnings- och förmedlingsverksamhet, bidrar till att minska obalanserna på den europeiska arbetsmarknaden samt minskar snedvridande och oreglerade metoder inom arbetsförmedling. Den nya situationen efter Förenade kungarikets utträde ur EU och till följd av covid-19-pandemin, det föränderliga socioekonomiska klimatet i EU och EES samt det faktum att Eures nu ingår i Europeiska arbetsmyndighetens verksamhetsområde gör också att det krävs en uppdaterad läsning av Eures regelverk. Man måste också ta hänsyn till att Eures sedan dess inrättande inte har genomgått några betydande förändringar när det gäller att uppdatera dess funktioner och verksamhet.
1.2EESK rekommenderar en övergripande analys av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 av den 13 april 2016 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna. Inom ramen för dess verksamhet anser vi att nätverket skulle kunna tillhandahålla mer analytisk information och övervaka processer för arbetskraftens rörlighet. Genom sin elektroniska portal skulle nätverket kunna tillhandahålla konsoliderad information och rådgivning till arbetssökande och arbetsgivare i mycket större omfattning än för närvarande. Genom införlivandet av Eures i Europeiska arbetsmyndighetens verksamhet skulle nätverkets verksamhet kunna utvidgas och optimeras för att maximera resultatet av de mänskliga och ekonomiska resurser som investeras i det.
1.3EESK efterlyser ett offentligt samråd om en modernisering av Eures och Eures-portalen, samt en utvärdering av ändamålsenligheten i de tjänster som tillhandahålls, som ska utföras i samarbete med arbetsmarknadens parter på både nationell och europeisk nivå. Detta kommer att ge den nödvändiga grunden och plattformen för vidareutveckling av nätverket, med aktivt deltagande av alla parter som är involverade i processen.
1.4EESK anser att det behövs en systematisk och detaljerad analys av Eures verksamhet, mot bakgrund av att det inbegripits i Europeiska arbetsmyndighetens allmänna verksamhetsmekanism. Som en del av Europeiska arbetsmyndigheten har nätverket större potential och fler möjligheter att vidareutveckla sin verksamhet när det gäller att bekämpa missförhållanden på arbetsmarknaden samt underlätta för och bättre informera användarna om arbetskraftsrörlighet och utmaningar i samband med detta. Eures är en högkvalitativ kanal för systematiserad information och kan spela en mer aktiv roll för att förebygga, övervaka och kontrollera risken för missbruk av arbetstagares rättigheter i samband med gränsöverskridande rörlighet. Utvecklingen av allmänt tillgängliga system för övervakning av processer som har samband med covid-19, och som påverkar dynamiken på den europeiska arbetsmarknaden, samt processer som återspeglar och lyfter fram oreglerade metoder som används av mellanhänder och aktörer på arbetsmarknaden, skulle ha ett betydande mervärde för verksamheten inom Eures.
1.5EESK vill särskilt uppmärksamma arbetsmarknadssituationen i Europa, som förändras snabbt, något som också är en följd av covid-19-pandemin. Medlemsstaterna måste följa de algoritmer som utformats för att hantera den framväxande sociala krisen men även utarbeta innovativa metoder för att ta itu med utmaningarna. Eures-plattformen bör vara redo att reagera omedelbart med konkreta åtgärder inför en pandemi eller vid restriktioner och nya utmaningar i fråga om arbetskraftens fria rörlighet. I detta sammanhang bör åtgärder också utarbetas för att förbättra integrationen av de samhällsgrupper som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, såsom personer med funktionsnedsättning, personer som befinner sig nära pensionsåldern och ungdomar, bland annat genom förbättrad dialog och samarbete mellan de olika berörda institutionerna och arbetsmarknadens parter.
1.6Vid en pandemi är säsongsarbetare ett av de segment på arbetsmarknaden som drabbas särskilt hårt. För att arbetssökande ska kunna fatta välgrundade beslut om att ta anställning i ett annat land än det egna är det viktigt att de får detaljerad information av den potentiella arbetsgivaren om alla åtgärder som vidtagits för att hantera den mer komplicerade situation för säsongsbaserad gränsöverskridande sysselsättning som blivit en följd av covid-19. EESK anser också att man bör göra en kvalitativ översyn av formatet för offentliggjorda annonser och hur dessa organiseras så att kvaliteten prioriteras framför den mängd information som offentliggörs.
1.7Kommittén anser att den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) också bör användas som en kanal för initiativ för rörlighet i utbildningssyfte och kompetensutveckling för olika grupper på arbetsmarknaden. Vi anser att en sådan modell skulle vara fördelaktig och möjlig att genomföra om man inom ramen för Europeiska arbetsmyndigheten använder Eures resurser och tillgångar.
2.Särskilda kommentarer
2.1EESK uppskattar den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) som ett värdefullt verktyg för omvandlingen av den europeiska arbetsmarknaden samt de offentliga arbetsförmedlingarnas viktiga bidrag till dess verksamhet. Kommittén anser att Eures kan göra betydligt mer för att informera arbetstagare och ge dem råd om hur man på bästa sätt bemöter de aktuella utmaningarna i samband med digitaliseringen, omställningen till gröna arbetstillfällen och den pågående pandemin samt mot bakgrund av de nya arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och de nya anställningsformerna. Vi välkomnar inrättandet av Europeiska arbetsmyndigheten och dess roll som en samordningsmekanism för arbetskraftens rörlighet över gränserna och för att underlätta gemensamma kontroller samt som medlare för att hitta lösningar i händelse av gränsöverskridande tvister mellan nationella myndigheter. I detta avseende anser EESK att Eures, som en del av Europeiska arbetsmyndigheten, måste fortsätta och påskynda sin omvandling för att aktivt anpassa sin verksamhet till de nya utmaningar, bland annat i samband med covid-19-pandemin, som påverkar den europeiska arbetsmarknadens övergripande utveckling.
2.2En välavvägd och läglig balans mellan de prioriterade politikområdena är avgörande för EU:s ekonomiska och sociala välmående. Den mänskliga dimensionen samt människors välbefinnande och utveckling är den europeiska gemenskapens allmänna uppdrag. Denna nya verklighet kräver en snabb omprövning av alla tillgängliga resurser och, vid behov, även en omvandling av verksamheterna inom ramen för Eures-nätverket, på ett sätt som är lämpligt med tanke på de nya marknadsmässiga och sociala villkoren. I detta skede anser EESK att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utsatta grupper på arbetsmarknaden – personer med funktionsnedsättning, ungdomar och de äldre – och åt vissa anställningsformer i syfte att säkerställa likabehandling av de som är sysselsatta inom dessa, såsom säsongsarbetare, inte minst mot bakgrund av pandemin. De utmaningar som arbetsgivare ställs inför när de använder nätverket är heller inte försumbara. Kommittén efterlyser därför att det inleds en utvärdering av de tjänster som tillhandahålls och en analys av resultaten, tillsammans med arbetsmarknadens parter på lokal och europeisk nivå.
2.2.1Säsongsarbetare. För närvarande medför arbetskraftens säsongsbaserade rörlighet mellan medlemsstaterna, utöver ytterligare hälsomässiga risker för de berörda arbetstagarna på grund av pandemin, även potentiellt minskad säkerhet på grund av säsongsarbetarnas bristande kunskaper och medvetenhet om arbetsrätten i värdlandet. Eures-nätverket, som framför allt riktar sig till arbetssökande, måste se över sitt arbetssätt och tillhandahålla så mycket information som möjligt om garantierna när det gäller rättigheterna, arbetsvillkoren och ställningen för denna grupp av arbetstagare mot bakgrund av pandemin. Varje arbetstagare som vill arbeta i ett annat land än sitt eget och gör detta val via nätverket måste på ett begripligt sätt informeras i förväg av Eures-grupperna om de exakta villkoren och de särskilda hälsoåtgärder som kommer att garanteras för dem och deras familj om de börjar arbeta i en annan medlemsstat. Ansvaret för underlåtenhet att uppfylla nämnda sanitära krav och hälsokrav i arbetet måste också fastställas på ett otvetydigt sätt. Man bör därför snarast bedöma om förordning (EU) 2016/589 kan bemöta de utmaningar och uppfylla de särskilda behov som för närvarande finns på den europeiska arbetsmarknaden, och vid behov se över den. Säsongsarbetarna hör, med tanke på sysselsättningens karaktär, till de mest utsatta gränsarbetarna, och skyddet av deras rättigheter bör ses över både i en situation med restriktioner till följd av åtgärder i samband med en pandemi, naturkatastrofer eller andra typer av force majeure och, generellt, efter att det samhälleliga och ekonomiska livet har normaliserats. Eures bör via sina rådgivare i medlemsstaterna dagligen tillhandahålla uppdateringar om åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna och som rör arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter i en pandemi, inbegripet möjligheter till och villkor för behandling när hälsoproblem uppstår. Publikationerna på e-portalen om säsongsarbetares rättigheter är en god grund för att ta fram sådan information. Det är nödvändigt att utarbeta skyddsmekanismer för denna grupp av arbetstagare, som bör vara föremål för en övervakning som är tillgänglig för allmänheten. EESK anser att de tjänster som riktar sig till säsongsarbetare bör studeras och anpassas till kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning samt till kommissionens meddelande om riktlinjer för säsongarbetare i EU under covid-19-pandemin (2020/C 235 I/01).
2.2.2Personer med funktionsnedsättning. EESK rekommenderar att nätverket anpassas till de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning, som för närvarande inte omfattas av portalens tillämpningsområde, vilket skapar en ojämlikhet mellan utsatta grupper på arbetsmarknaden. Kommittén rekommenderar för det första att man i portalen utvecklar en funktion som gör att personer med olika funktionsnedsättningar kan använda den. Därefter behöver man införa en separat sektion för arbetstillfällen som är anpassade till personer med funktionsnedsättning och en tillgänglig miljö som gör det möjligt att lätt hitta och erhålla information om dessa arbetstillfällen. EESK anser att man i ansträngningarna för att skapa ett gemensamt och socialt engagerat Europa måste ägna mer resurser och uppmärksamhet åt denna kategori, och efterlyser strukturerad information om antalet personer med funktionsnedsättning som utnyttjar portalens tjänster. Samtidigt saknas det också för närvarande systematisk information om EU-omfattande initiativ som startats upp av Eures, och denna brist bör snarast åtgärdas på lämpligt sätt.
2.2.3Ungdomar. Att lägga fram initiativ för att stödja ungdomar som söker lärlings- och praktikplatser är ett steg mot att förbättra arbetsklimatet. Eures deltar redan i europeiska ungdomsprojekt och skulle, genom en objektiv bedömning av resultaten av deras genomförande och med hjälp av en integrerad strategi, kunna bidra till att öka medvetenheten om farorna i samband med rekrytering av ungdomar till praktikplatser och om hur dessa faror kan åtgärdas eller undvikas. Allt fler ungdomar utövar sin rätt till arbetskraftsrörlighet i en annan medlemsstat för att få en första erfarenhet i arbetslivet. Tyvärr förekommer det också många oreglerade och skadliga metoder i denna sysselsättningsform, främst på grund av skillnader i medlemsstaternas standarder och olika tillämplig lagstiftning. Det enda initiativ riktat till ungdomar i åldern 18–35 år som genomförts hittills är ”Ditt första Euresjobb”. Detta initiativ bör utvärderas och dess ändamålsenlighet och effektivitet bedömas, och det bör på portalen tillhandahållas strukturerad information om praktikanters och lärlingars rättigheter och skyldigheter i var och en av medlemsstaterna, samt om tillämplig lagstiftning.
2.2.4Personer som befinner sig nära pensionsåldern. Kommittén välkomnar att den förväntade livslängden i Europa ökar, men är mycket oroad över effekterna på arbetsmarknaden av den åldrande befolkningen i Europa. För att äldre personers potential ska kunna utnyttjas fullt ut och så länge som möjligt genom de möjligheter som Eures erbjuder, bör EU-omfattande program utarbetas för att främja att äldre personer kvarstår i sysselsättning, i likhet med ”Senior Experten Service” i Tyskland (SES). Andelen äldre på arbetsmarknaden ökar stadigt, vilket kräver särskilda åtgärder och incitament. De demografiska utmaningar som den europeiska arbetsmarknaden står inför kräver nya strategier och åtgärder, som bör samordnas och övervakas i fråga om uppnådda resultat. I detta sammanhang har Eures utmärkta tekniska och mänskliga resurser som skulle kunna användas mer aktivt och specifikt för initiativ som syftar till att främja sysselsättningen i den åldrande befolkningen. Det initiativ som nätverket för närvarande lägger fram är Reactivate, och EESK rekommenderar att detta initiativ också utvärderas och att dess ändamålsenlighet och effektivitet bedöms.
2.2.5Arbetsgivare. Eures bör tillhandahålla lättillgänglig och begriplig information till arbetsgivare som använder nätverket, och portalen bör inte bara fokusera på gränsöverskridande rörlighet utan även främja rörlighet inom medlemsstaterna. För att skapa lika villkor för alla arbetsgivare bör tydliga riktlinjer ges när det gäller åtgärder mot administrativa hinder vid anställning av personer från andra medlemsstater, vilket framgår av nätverkets utvärderingsrapport från 2019 – ”Study supporting the ex-post EURES evaluation and the second biennial EURES report”. Mot bakgrund av bristen på arbetskraft, särskilt kvalificerad arbetskraft, i alla medlemsstater bör Eures också tillhandahålla aktuell information om arbetskraftsbristen och arbetskraftsöverskottet i varje medlemsstat, och även uppmuntra en samordning av medlemsstaternas åtgärder för en jämn fördelning av arbetssökande i syfte att stärka den EU-övergripande arbetsmarknaden.
2.3Samtidigt är kommittén medveten om att kompetensutveckling och en utveckling av de generella färdigheterna är avgörande för att stärka arbetskraftens kompetens och skapa hållbara arbetstillfällen av god kvalitet. För att verkligen förbättra de arbetssökandes anställbarhet föreslår EESK att Eures-portalens funktioner utökas så att den kan ge anpassad information om möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte, särskilt om utbildnings- och fortbildningsmöjligheter som tillhandahålls av privata och offentliga organisationer och institutioner i andra medlemsstater, även genom andra av kommissionens portaler eller nätverk, såsom Salto. Sådan information finns för närvarande inte samlad på ett ställe. Det skulle vara möjligt att i detta hänseende komplettera den information som finns på portalen genom att stärka samarbetet med organisationer och institutioner för allmän och yrkesinriktad utbildning. Nätverkets elektroniska portal skulle på så sätt kunna bli en bärande plattform för tillhandahållande av enhetliga lösningar för utbildning, sysselsättning samt skydd av arbetssökandes och arbetsgivares intressen.
2.4Kommittén anser att Eures-portalens begränsade roll som ”förmedlingsplattform” för lediga platser och platsansökningar bör omprövas och utvidgas, något som är desto viktigare nu när den förvaltas av Europeiska arbetsmyndigheten. Uppgifterna för Eures-rådgivarna i de enskilda medlemsstaterna, som för närvarande omfattar tillhandahållande av information, vägledning och rekrytering och som riktar sig till både arbetssökande och arbetsgivare, bör utökas och kompletteras med en roll när det gäller att signalera överträdelser av arbetsrätten och att underlätta kontakterna med företrädare för yrkesinspektioner och andra kontrollorgan. Detta kräver ett mycket bättre samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna och yrkesinspektionerna på nationell nivå och att det upprättas en kontakt med plattformen för bekämpning av odeklarerat arbete.
2.5Vi efterlyser också att robusta regler utarbetas för det förebyggande arbete och den kontroll som Eures utför i samband med de annonser som publiceras samt de jobbmässor som organiseras i de olika medlemsstaterna. Det måste fastställas generella regler och mekanismer i varje medlemsstat när det gäller att utföra preliminära kontroller, kontrollera opålitliga arbetsgivare eller tillfälligt dra in deras rätt att tillgå portalen. Ett lämpligt system bör utarbetas för att skydda gränsarbetares rättigheter genom relevanta nätverk och organisationer för socialt samarbete.
2.6Eures bör spela en mer aktiv roll för att förebygga obalanser på de nationella arbetsmarknaderna. Nätverket bör tillhandahålla information om och ta hänsyn till specifika brister och överskott på arbetskraft, och under vissa perioder förebygga att arbetstagare som det råder brist på, särskilt högkvalificerade arbetstagare, som är mycket viktiga för ländernas ekonomi, söker sig bort i stora mängder. För många medlemsstater utgör utflyttning av sådana arbetstagare (kompetensflykt) till länder med högre levnadsstandard redan ett hot mot de egna ekosystemen. EESK anser att nätverket bör samla in och analysera information om bristen på fackfolk i de olika länderna och utarbeta en tydlig algoritm för anordnande av och deltagande i verksamhet som rör rekrytering av sådana arbetstagare. För att göra nätverkets verksamhet mer synlig och hålla den uppdaterad är det nödvändigt att på nytt undersöka vilka lediga platser som de nationella rådgivarna offentliggör på Eures-portalen. Miljontals annonser från arbetsförmedlingarnas nationella databaser förekommer för närvarande på portalen, men en stor andel av dem innehåller krav som gör att de inte är tillgängliga för alla EU-medborgare. Detta skapar visserligen en känsla av volym, men ändamålsenligheten i ett sådant tillvägagångssätt och slutresultatet måste analyseras. Vi upprepar behovet av att eftersträva en balanserad strategi för rekryteringen av och utbudet av arbetskraft, som tar hänsyn till bristen och överskottet på arbetskraft i de enskilda medlemsstaterna.
2.7Kommittén efterlyser en harmonisering av arbetsmetoderna för Eures-rådgivarna i de olika medlemsstaterna genom utbyte av god praxis och utarbetande av enhetliga riktlinjer. Återkopplingen mellan de olika aktörer som deltar i rådgivnings- och förmedlingsprocessen bör förbättras. I vissa medlemsstater finns det inget regelverk som kräver återkoppling och rapportering om de faktiska anställningarna av arbetssökande efter en rekrytering inom ramen för Eures. Vi rekommenderar att Europeiska samordningsbyrån får i uppdrag att samla in och analysera denna typ av information från varje medlemsstat. På grundval av detta kommer det att vara möjligt att i god tid fatta lämpliga beslut för att förbättra eller bygga vidare på nätverkets funktioner. Återkoppling mellan arbetsgivare, arbetstagare och offentliga arbetsförmedlingar är avgörande för att Eures ändamålsenlighet ska kunna utvärderas.
2.8EESK vill också fästa uppmärksamheten på att Förenade kungariket, som var en av de viktigaste aktörerna på EU:s arbetsmarknad, har lämnat denna, varför det krävs ytterligare flexibilitet och en kalibrering av processer som rör behandling, skydd och överföring av personuppgifter och arbetstagares rättigheter, samt samarbete med förmedlande organ på lokal nivå och i hela EU. En snabb reaktion på och anpassning av nätverket till Förenade kungarikets utträde ur EU är avgörande för säkerheten i processer som åtföljer förmedlingsverksamhet samt för en högkvalitativ och säker behandling av EU-medborgarnas personuppgifter. EU-medborgare vars personuppgifter har överförts via nätverket och redan innehas av förmedlande organisationer på ett tredjelands territorium måste informeras på lämpligt sätt och eventuella problem åtgärdas. Dessa processer berör direkt Eures verksamhet och måste återspeglas korrekt och i god tid i den rättsliga grunden, och – om detta visar sig nödvändigt – även genom en översyn av förordning (EU) 2016/589 och dess genomförandebeslut.
Bryssel den 16 december 2021
Aurel Laurenţiu Plosceanu
Ordförande för sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
____________
OBS!
Bilaga följer.
Appendix 1
Legal basis
1.This opinion is based on Regulation (EU) 2019/1149 of the European Parliament and of the Council of 20 June 2019 establishing a European Labour Authority, amending Regulations (EC) No 2004/883, (EU) No 2011/492, and (EU) 2016/589 and repealing Decision (EU) 2016/344 and Regulation (EU) 2016/589 of the European Parliament and of the Council of 13 April 2016 on a European network of employment services (EURES), workers' access to mobility services and the further integration of labour markets, and amending Regulations (EU) No 492/2011 and (EU) No 1296/2013.
2.Since its launch in 1994, EURES has been a network for cooperation between the Commission and the PES to provide information, advice and recruitment or placement for the benefit of workers and employers, as well as any citizen of the Union wishing to benefit from the principle of the free movement of workers, through its network of advisors and via online service tools available on the European Job Mobility portal (EURES portal).
3.One of the objectives of the Regulation is to give Union citizens priority in filling vacancies in order to strike a balance between the supply and demand for employment in the Union. To this end, a common IT platform was organised. With the adoption of Regulation (EU) 2019/1149, the EURES network became part of the functional units of the European Labour Agency. Its management body was required to submit to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions, by mid-May 2021, an ex-post evaluation report on the implementation and results of the Regulation.
4.One of the main priorities for the MS and the EU in 2020 was to develop a new coordinated employment strategy that keeps pace with the changing conditions of economic and social sustainability. Its main aim is to facilitate and promote lifelong learning (it is possible to talk about a labour market based not on occupations, but on skills) to create a more skilled and adaptable workforce, reduce social and economic disparities across the Union, and ensure the transparency, sustainability and effectiveness of social dialogue.
5.In its resolution of 13 March 2019 on the European Semester, the European Parliament stressed that the EU's social objectives and commitments were as important as its economic objectives. It called for social rights to be reinforced through the implementation of the European Pillar of Social Rights in order to combat poverty and rising inequality and enhance social investment. In the context of the European Pillar of Social Rights, all actors involved in the process of integrating citizens into employment throughout the EU and EEA must be in compliance and calibrate their activities as much as possible so that all have equal opportunities to make a start and to develop with dignity. These efforts are actively supported by the ELA and require optimisation of the potential and resources of all functional units to achieve a sustainable outcome.
_____________