INT/932
Digitalisering av rättskipningen
YTTRANDE
Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
Digitalisering av rättskipningen i Europeiska unionen – En verktygslåda med möjligheter
[COM(2020) 710 final]
Föredragande: João Nabais
|
Remiss
|
DD/MM/YYYY
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Inre marknaden, produktion och konsumtion
|
|
Antagande av sektionen
|
31/03/2021
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
DD/MM/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
…
|
|
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1EESK välkomnar meddelandet som ett viktigt och ändamålsenligt steg för att göra det möjligt att digitalisera rättskipningen. Det är mycket viktigt att stödja medlemsstaterna på nationell nivå när det gäller att genomföra denna förändring genom att ge dem inte bara nödvändig finansiering utan även verktyg. Med detta stöd kan digitaliseringen av rättskipningen utökas på EU-nivå i syfte att skapa mekanismer som underlättar ett närmare gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga myndigheter.
1.2EESK noterar att situationen i medlemsstaterna varierar kraftigt, med en rad olika nationella it-verktyg, vilket innebär att vissa mekanismer, såsom e-Codex, inte används på ett konsekvent sätt.
1.3EESK anser att det därför blir allt viktigare att fastställa regler för en mer enhetlig strategi i medlemsstaterna.
1.4EESK anser att digitaliseringen av rättskipningen är ett avgörande verktyg för att säkerställa verkligt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter i kampen mot brottslig verksamhet som allvarligt skadar det europeiska området.
1.5EESK noterar att vissa specifika aspekter av meddelandet inte återspeglar den mångfasetterade verkligheten i de olika medlemsstaternas rättssystem.
1.6EESK föreslår att kommissionen antar ett direktiv om rättsliga förfaranden på distans, som föreskriver och godtar alla former av kontakt genom videosamtal via alla medier som garanterar rätten till integritet och inte äventyrar skyddet av de berörda personernas personuppgifter eller av uppgifterna om ärendet i fråga.
1.7EESK anser inte att användningen av andra metoder för distanskommunikation som redan finns skulle kunna äventyra själva dataskyddet, med tanke på att vem som helst kan närvara vid de flesta domstolsförfaranden.
1.8EESK anser att polisen, när den utreder en potentiell terroristgrupp i en medlemsstat, måste ha direkt tillgång till de bevis som samlats in, inte bara i Europols, Eurojusts och Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) databaser, utan också i varje medlemsstats brottsbekämpande myndigheters databaser.
1.9EESK betonar behovet av att också dra största möjliga nytta av digitaliseringens fördelar när det gäller möjligheten att verkställa domar i andra medlemsstater, alternativa tvistlösningsmekanismer och administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och EU:s byråer.
2.Kommissionens meddelande
2.1I detta meddelande föreslås en verktygslåda för digitalisering av rättskipningen i syfte att föra rättsväsendet framåt på det digitala området. I den föreslagna strategin tas hänsyn till medlemsstaternas olika nationella förhållanden och nationella befogenheter, och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras fullt ut. Samtidigt är det viktigt att alla medlemsstater arbetar för att minska de rådande skillnaderna på digitaliseringsområdet och fragmenteringen mellan de nationella rättssystemen och utnyttjar de möjligheter som finns inom ramen för EU:s relevanta finansieringsmekanismer.
3.Allmänna kommentarer
3.1Covid-19-krisen har skapat stora svårigheter när det gäller rättssystemens funktion och effektivt rättsligt skydd. Dessa inbegriper förseningar i genomförandet av förfaranden med fysisk närvaro och i gränsöverskridande delgivning av rättegångshandlingar, en tillfällig omöjlighet att få personligt rättsligt bistånd och att tidsfrister löpt ut på grund av förseningar. Samtidigt försvårar det ökade antalet fall av insolvens och uppsägning till följd av pandemin domstolarnas arbete ännu mer.
3.2Det behövs därför nya åtgärder för att möjliggöra en effektivare och snabbare digitalisering av rättskipningen. Det är viktigt att stödja medlemsstaterna på nationell nivå genom att inte bara ge dem nödvändig finansiering, utan även verktyg för att säkerställa att alla rättsliga myndigheter och de som arbetar på det rättsliga området är förberedda för denna nya tid av förändringar. Det är mycket viktigt att göra rättskipningen mer tillgänglig och föra den närmare medborgarna.
3.3Det är endast med detta stöd, på nationell nivå, som digitaliseringen av rättskipningen kan utökas på EU-nivå i syfte att skapa mekanismer som underlättar ett närmare gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga myndigheter.
3.4Det bör noteras att för närvarande varierar situationen i medlemsstaterna på det hela taget kraftigt, med en rad olika nationella it-verktyg, vilket innebär att vissa mekanismer, såsom e-Codex, inte används på ett konsekvent sätt.
3.5Det blir därför allt viktigare att fastställa regler för en mer enhetlig strategi i EU:s medlemsstater.
3.6Meddelandet syftar främst till att ytterligare digitalisera offentliga rättstjänster, främja användningen av säker och högkvalitativ teknik för distanskommunikation (videokonferenser), underlätta sammankopplingen av nationella databaser och register samt främja användningen av säkra elektroniska överföringskanaler mellan behöriga myndigheter.
3.7Digitaliseringen av rättskipningen är ett avgörande verktyg för att säkerställa verkligt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter i kampen mot brottslig verksamhet som allvarligt skadar det europeiska området, såsom terrorismrelaterade brott, penningtvätt och korruption, människohandel, hatbrott och anstiftan till hatpropaganda och våld.
3.8Dessa brott blir alltmer gränsöverskridande till sin natur, och omställningen till digital teknik utgör därför ett enormt – och nödvändigt – steg framåt i metoderna för utredning och brottsbekämpning av denna skadliga verksamhet.
3.9Trots de stora ansträngningar som kommissionen har gjort på detta område, och även om meddelandet bör ses som mycket positivt, är digitaliseringen av rättskipningen en lång och svår process.
3.10Vissa specifika aspekter av meddelandet kan kritiseras för sina brister eller för den bristande förståelsen av att de idéer som läggs fram inte återspeglar den mångfasetterade verkligheten i de olika medlemsstaternas rättssystem.
3.11Kommissionen verkar ha förbisett hur rättegångar och andra rättsliga förfaranden genomförs, inom såväl civil-, handels- och arbetsrätt som straffrätt (såsom förhör med tilltalade och vittnen under en brottsutredning), så att de inblandade kan delta på distans, antingen genom tillämpningar som finns tillgängliga på marknaden eller genom videosamtal med hjälp av kommunikationsappar.
3.12EESK förstår behovet av att respektera rättsväsendets konventioner, men covid-19-krisen har fått oss att inse att videokonferenser inte nödvändigtvis måste genomföras genom befintliga mekanismer för interaktion med domstolarna (på vare sig nationell eller internationell nivå), där de som är inblandade i förfarandena närvarar vid domstolarna i det område där de bor eller på platser som har utsetts och godkänts på förhand (såsom polisstationer, kriminaltekniska organs lokaler m.m.). Kontakt med vittnen kan nämligen ske via dator eller mobiltelefon, oavsett var de befinner sig.
3.13I dag finns det redan vissa metoder för distanskommunikation som inte bara gör det möjligt att garantera rätten till integritet utan också dataskyddet – en viktig fråga och något som självfallet måste tryggas.
3.14Det bör noteras att offentlighetsprincipen gäller de flesta rättsliga förfaranden. Vid domstolsförfaranden som är öppna för allmänheten kan det således inte bara finnas släktingar och vänner till de olika berörda parterna (käranden och svaranden i civil-, handels- och arbetsrättsliga förfaranden eller vittnen och tilltalade i straffrättsliga förfaranden), utan även andra personer som inte är intresserade av förfarandet, och i många fall till och med journalister och andra mediearbetare.
3.15EESK anser därför inte att användningen av andra metoder för distanskommunikation, såsom datorplattformar eller andra certifierade digitala tillämpningar, som redan finns skulle kunna äventyra själva dataskyddet, med tanke på att vem som helst faktiskt kan närvara vid de flesta domstolsförfaranden.
3.16Dessutom, och särskilt när det gäller straffprocessrätten, bör även tilltalade ha möjlighet att höras genom distanskommunikation i stället för att behöva infinna sig personligen i domstol, om det inte finns några särskilda undantag som motiverar att den tilltalade måste infinna sig personligen i domstol.
3.17När det gäller vittnen måste åtgärder vidtas för att se till att en person med fysisk funktionsnedsättning, som bor i en liten by där närmaste domstol ligger många mil bort, inte behöver lämna sitt hem för att tillbringa flera timmar i en domstol och vänta på att få lämna sitt vittnesmål, eftersom det finns tillförlitliga och certifierade elektroniska plattformar som garanterar säkerhet och sekretess vid utbyte av information och lämnande av vittnesmål på distans.
3.18I detta meddelande föreslår kommissionen ”utökad användning av säker och högkvalitativ teknik för distanskommunikation (videokonferenser)”.
3.19Följaktligen, och i linje med ovanstående, föreslår EESK att kommissionen antar ett direktiv om rättsliga förfaranden på distans, som föreskriver och godtar alla former av kontakt genom videosamtal via alla medier (t.ex. en stationär dator, bärbar dator eller till och med mobiltelefon) som garanterar rätten till integritet och inte äventyrar skyddet av den berörda personens personuppgifter eller av uppgifterna om ärendet i fråga.
3.20Detta är förenligt med kommissionens strategiska framsynsrapport 2020, där man konstaterar att den digitala omställningen inom rättskipningen bör sätta medborgarna i första rummet och skapa nya möjligheter för de olika berörda parterna, vilket skulle bidra till att minska förseningarna, öka rättssäkerheten och göra tillgången till rättslig prövning billigare och enklare.
3.21Denna situation bör dock noga övervakas när det gäller minderåriga och utsatta personer, och i fall som rör hat- eller sexualbrott, där behovet av att garantera rättslig integritet och säkerhet är större och faktiskt grundläggande.
3.22I meddelandet uttrycker kommissionen sitt intresse för utvecklingen av en standardmall för tillgång till nationell rättspraxis i maskinläsbart format – en europeisk identifikationskod för rättspraxis.
3.23Detta förslag förtjänar fullt stöd, men för att det ska få full verkan kan kompletterande lagstiftning krävas med sikte på en formell (men inte innehållslig) standardisering av domar.
3.24Som vi vet har varje medlemsstat inte bara sin egen lagstiftning utan också sitt eget system med konventioner. En dom i Portugal kommer inte alls att ha samma struktur och innehåll som i Italien eller Frankrike, och kommissionen bör därför vederbörligen beakta sådana skillnader.
3.25Kommissionen föreslår också att en it-plattform inrättas för samarbete genom gemensamma utredningsgrupper (som sammanför medlemsstaternas utredare och åklagare, vid behov med stöd av Europol, Eurojust och Eppo). Åtkomsten till tillgängliga data och databaser i medlemsstaterna bör begränsas till de behöriga myndigheterna, i enlighet med dataskyddskraven.
3.26Detta är ett utmärkt förslag som dock skulle kunna hämmas av bristen på standardisering av reglerna i medlemsstaternas olika straffprocesslagar, som reglerar alla frågor som rör bevisupptagning.
3.27Fram till dess att en sådan standardisering har ägt rum finns det en risk för att vissa utredningsförfaranden kan leda till att ärenden förklaras ogiltiga enligt vissa medlemsstaters lagstiftning, vilket skulle undergräva de gemensamma utredningarnas ändamålsenlighet.
3.28Kampen mot terrorism är en av de frågor som kommissionen tar upp i detta meddelande. Förutom att påtala behovet av ett lagstiftningsförslag om utbyte av gränsöverskridande digitala terrorismförfaranden är det dock viktigt att skapa och tillämpa verktyg som bygger på digital sammankoppling för utbyte av inte bara förfaranden, utan även information om misstänkta och om övervakade gruppers verksamhet.
3.29Med tanke på behovet av att bekämpa terrorism anser EESK att polisen, när den utreder en potentiell terroristgrupp i en medlemsstat, måste ha direkt tillgång till de bevis som samlats in, inte bara i Europols, Eurojusts och Eppos databaser, utan också i varje medlemsstats brottsbekämpande myndigheters databaser. Man måste dock se till att informationen inte överförs till obehöriga eller obetrodda personer.
3.30Tillhandahållandet av onlinetjänster, såsom förnyelse av id-kort, elektroniska rättsliga intyg, folkbokföringsintyg eller till och med utdrag ur kriminalregistret, eller möjlighet att ta del av domstolsärenden via nätet, bör också säkerställas eftersom det, förutom att minska antalet resor till tjänsternas fysiska platser, också innebär att dessa tjänster kan tillhandahållas även när de fysiska platserna är stängda.
3.31När det gäller sammankoppling av data (särskilt data som rör företag, insolvens, fastighets- och företagsregister och kriminalregister) måste dock ansträngningar göras för att se till att tillgång till dessa data inte i vissa fall (när det gäller exempelvis data från kriminalregister) äventyrar rätten till integritet eller skyddet av personuppgifter.
3.32Det är därför viktigt att it-modellen på detta område studeras särskilt noggrant, så att den önskade digitaliseringen inte motverkar medborgarna och undergräver deras grundläggande rättigheter.
3.33I meddelandet redogör kommissionen för skapandet av ett instrument kallat ”Mitt e-juridikkonto”, som ska ge enskilda personer elektronisk tillgång till rättegångshandlingar (i nationella ärenden eller i pågående ärenden i andra medlemsstater) som de eller deras juridiska ombud har rätt att ta del av och/eller erhålla.
3.34Möjligheten till digital tillgång till information om ärenden där en person är inblandad är en mycket viktig del av att skapa verklig rättslig insyn, vilket är grundläggande för att människor ska känna att rättskipningen inte är svåröverskådlig eller otillgänglig och för att främja en snabbare och effektivare tillgång till rättslig prövning, med färre kostnader.
3.35Att rättsliga myndigheter och advokater själva kan få elektronisk tillgång till mål som prövas i en annan medlemsstat är ett stort och mycket viktigt steg i den föreslagna digitaliseringen av rättskipningen.
3.36Med tanke på skillnaderna mellan de olika medlemsstaterna när det gäller omfattningen av rättslig sekretess i straffrättsliga förfaranden, utan harmonisering av nationella lagar på detta område, kommer detta utmärkta kommissionsförslag dock säkerligen att undergrävas när det gäller gränsöverskridande register.
3.37Den önskade digitaliseringen av rättskipningen måste ge EU-medborgarna nya och betydande möjligheter att lösa tvister i ett gränsöverskridande sammanhang. Detta är det enda sättet att uppnå målet om att utvidga människors rätt till rättslig prövning.
3.38I detta avseende noterar kommissionen till exempel skapandet av (digitala) medel för att lämna in gränsöverskridande ansökningar och möjligheten till gränsöverskridande verkställighet av utbetalningar av underhåll för minderåriga under föräldraansvar.
3.39I sitt meddelande har kommissionen dock förbisett en verkligt grundläggande fråga, nämligen möjligheten att verkställa domar i andra medlemsstater. Digitaliseringen gör det möjligt att omsätta detta mål i praktiken, vilket sedan länge har varit ett krav från många jurister. Det bör noteras att situationen i fråga redan föreskrivs på flera områden (handelsrätt och familjerätt) och att den därför måste utvidgas till de områden som ännu inte omfattas.
3.40Det har sedan länge fastslagits att domar ofrånkomligen utfärdas av domstolarna i varje medlemsstat, och på detta område måste EU-medlemsstaternas suveränitet betraktas som okränkbar.
3.41Faktum är dock att slutmottagarna av många domar är varor, företag eller medborgare utanför det land där domen utfärdades.
3.42I sådana fall utgör gränserna mellan medlemsstaterna ett hinder för snabb rättslig tillämpning, och i det rättsliga samarbetet inom unionen bör man därför utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder så att domar verkställs direkt i det land där den egendom som de avser finns.
3.43Detsamma gäller alternativa tvistlösningsmekanismer, som också bör kunna genomföras via nätet, inbegripet verksamhet som bedrivs av skiljecentrum och fredsdomare samt inom offentliga medlingssystem.
3.44När det gäller samarbetet mellan nationella myndigheter och EU:s byråer och organ i kampen mot gränsöverskridande brottslighet konstaterar kommissionen med rätta att kapaciteten för digitalt samarbete måste stärkas.
3.45Trots förväntningen om att kommissionen i sitt meddelande skulle fastställa den modell som ska antas och de investeringar som den skulle vara beredd att göra för att uppnå detta viktiga mål är resultatet inget annat än ett fåfängt hopp om att Eurojust, Eppo, Olaf (Europeiska byrån för bedrägeribekämpning) och Europol ”enas om en gemensam strategi för smidigt och säkert samarbete med medlemsstaterna [...]”.
3.46På ett så viktigt område måste dock kommissionen fastställa en tidsgräns för upprättandet av en samarbetsmodell och, i stället för att bara hoppas på att institutionerna kommer att ordna saker och ting själva, åta sig att skapa ett instrument (eventuellt ett direktiv) för att även här ålägga en mekanism som bygger på digitaliseringens potential.
3.47Kommissionens avsiktsförklaring i meddelandet är välkommen när det gäller ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för att utveckla lämpliga it-system och utarbeta en strategi för digitalisering av rättskipningen i EU inom de nya programmen för rättsliga frågor och för ett digitalt Europa.
3.48Det bör noteras att det största hindret för digitalisering inte är de rättsliga myndigheterna eller medborgarna, utan bristen på resurser i medlemsstaterna för att införa de åtgärder som krävs för att skapa och ta i bruk digitala plattformar och elektroniska system på det rättsliga området.
3.49Således, och särskilt mot bakgrund av den rådande krisen – som har inneburit en plötslig chock för medlemsstaternas ekonomier, som inte bara påverkar dem på kort sikt utan även på lång sikt – behövs det omgående finansieringslösningar för dessa länder så att digitaliseringen av rättskipningen kan uppnås med den harmoni och enhetlighet som krävs. Först då kan gränsöverskridande samarbete uppnås på EU-nivå.
3.50Det är också värt att notera att kommissionen är angelägen om att de resurser som kommer att göras tillgängliga inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens utnyttjas för det viktiga målet att använda digitaliseringsprocessen för att uppnå ett område med frihet, säkerhet och rättvisa inom EU.
3.51Det är dessutom glädjande att notera kommissionens åsikt att instrumentet för tekniskt stöd, som härrör från ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning, ska stödja alla medlemsstater vid genomförandet av reformer i rättsväsendet, vilket naturligtvis kommer att omfatta de ovannämnda investeringarna i den digitala omvandlingen.
3.52Eftersom kommissionen anser att den nuvarande pappersbaserade formen av gränsöverskridande samarbete har många brister som inverkar negativt på effektiviteten i och kostnaderna för rättsliga förfaranden är det av största vikt att elektronisk överföring blir standardmedlet för kommunikation och utbyte av handlingar.
3.53Det skulle vara möjligt att inrätta ett decentraliserat it-system för att koppla samman nationella system så att handlingar kan delas elektroniskt på ett snabbare och säkrare sätt. I detta syfte bör dataskydd och integritet beaktas när handlingar överförs och bevis samlas in.
3.54Att göra användningen av elektroniska domstolsförfaranden universell, främja papperslös kommunikation mellan domstolar och andra organ och tjänster samt låta juridiska ombud överlämna rättegångshandlingar i en rad olika multimedieformat är viktiga åtgärder för att digitalisera rättskipningen.
3.55Kommissionens uppmärksamhet bör också fästas på vikten av att ge rättstillämpare de verktyg de behöver för att genomföra de planerade åtgärderna, genom utbildning på det digitala området och specialistkurser i användningen av vissa elektroniska tillämpningar och plattformar, vilket oundvikligen också kommer att medföra kostnader.
3.56Ett undantag måste dock göras för medlemsstater som är föremål för förfaranden för överträdelse av grundläggande rättigheter eller av rättsstatsprincipen:
a)De bör inte få ta del av EU-finansiering.
b)All information bör inte utbytas med dem eftersom man inte längre kan lita på deras domstolar, rättssystem och polismyndigheter.
3.57Det nuvarande omvandlingsarbetet utgör en stabil grund för att i större utsträckning utnyttja den tekniska kapaciteten genom ny teknik i syfte att bygga ett digitalt kraftfullt rättsligt ekosystem med människan i centrum.
3.58EESK hyser stora förhoppningar om att lagstiftningen kommer att ändras för att möjliggöra den efterlängtade omställningen av rättskipningen till den digitala tidsåldern, så att elektronisk identifiering blir godtagbar för digital överföring av rättegångshandlingar och elektroniska eller elektroniskt överförda handlingar anses giltiga som bevis i domstolsförfaranden.
Bryssel den 31 mars 2021
Alain Coheur
Ordförande för sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
_____________