SOC/647
Stärka ungdomsgarantin
YTTRANDE
Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
Stöd till ungdomssysselsättning: en väg till jobb för nästa generation[COM(2020) 276 final]
Förslag till rådets rekommendation om en väg till jobb - en förstärkt ungdomsgaranti och om ersättande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti[COM(2020) 277 final]
Föredragande: Tatjana Babrauskienė
Medföredragande: Michael McLoughlin
|
Remiss
|
Europeiska kommissionen, 14/08/2020
Europeiska unionens råd, 14/08/2020
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
|
|
|
|
|
Beslut av kommitténs presidium
|
28/05/2020
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av sektionen
|
09/09/2020
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
DD/MM/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
…
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1EESK välkomnar att den förstärkta ungdomsgarantin ger medlemsstaterna en rad åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, med olika verktyg som omfattar lärlings- och praktikplatser, utbildning och jobberbjudanden, och efterlyser ytterligare åtgärder för att omvandla detta till ett permanent instrument. Vi beklagar dock att åtgärderna inte är välavvägda utan främst inriktade på utbildning och färdigheter och mindre på en aktiv arbetsmarknadspolitik. Efter covid-19-krisen bör EU:s ungdomar, som drabbats värst av arbetslösheten, ha tillgång till arbetstillfällen av god kvalitet.
1.2Kommittén uppmanar medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att stärka den fjärde och den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter i syfte att främja ett sektorsövergripande samarbete på flera nivåer i syfte att införa en holistisk och integrerad strategi för att stödja unga människor som stöter på flera olika hinder för inkludering på utbildningsområdet, i samhället och på arbetsmarknaden.
1.3EESK efterlyser en omedelbar placering av ungdomar som anmäler sig till ungdomsgarantin. En bra lösning, t.ex. ett bra jobb eller en bra utbildningsmöjlighet, måste erbjudas snabbt eller inom fyra månader. Man bör här ta hänsyn till de ibland långdragna förfarandena för validering av icke-formellt eller informellt lärande, som kan kombineras med utbildningsmöjligheter som erbjuds under en viss tid.
1.4EESK påpekar att stödet till ungdomar måste börja med validering av icke-formellt och informellt lärande, vilket i idealfallet bör leda till en kvalifikation, där nivåerna enligt den europeiska/nationella referensramen för kvalifikationer tydligt fastställs, och en yrkestitel eller ett yrkescertifikat. För att målet på fyra månader ska kunna uppnås och individuellt stöd ges bör valideringssystemen och tillhandahållandet av utbildning bli flexiblare och smidigare.
1.5Kommittén efterlyser ett EU-initiativ för att förbättra tillhandahållandet av högkvalitativ och inkluderande vägledning och rådgivning, med början under tidig skolutbildning, för att ge mer information till ungdomar om deras fortsatta utbildning och därefter om karriärmöjligheter inom ramen för den gröna och digitala omställningen på arbetsmarknaden.
1.6EESK noterar att arbetsförmedling för unga som varken arbetar eller studerar måste följa arbetslagstiftningen, kollektivavtalen och skattereglerna för att undvika en långvarig otrygghet för de unga arbetstagare som får stöd genom ungdomsgarantin. Förmedling av anställningar till unga människor som arbetstagare måste ske med respekt för anständiga löner och arbetsvillkor, tillgängliga arbetsplatser samt hälsa och säkerhet på arbetet och demokrati på arbetsplatsen, så som detta definieras i nationell lagstiftning, kollektivavtal och/eller sektorsavtal. EESK rekommenderar att medlemsstaterna bedriver en aktiv arbetsmarknadspolitik för att skapa sysselsättning för ungdomar inom den offentliga och den privata sektorn och för att säkerställa långsiktiga lösningar. Kortvariga och tidsbegränsade anställningar kan lösa akuta problem, men långvarig otrygghet är lika skadligt för unga människor som för företagen och ekonomin.
1.7Kommittén föreslår att en kvalitetsram för ungdomsgarantin utarbetas tillsammans med relevanta arbetsmarknadsparter och aktörer i det civila samhället på EU-nivå och nationell och lokal nivå när det gäller utformningen, genomförandet och utvärderingen av systemet, för att se till att det som erbjuds uppfyller en viss standard. Eftersom ökade offentliga resurser har tilldelats ungdomsgarantin, med stöd av EU-medel, är det av yttersta vikt att övervaka kvaliteten på det som erbjuds med kvalitetskriterier och villkor för ungdomspraktik. Vi välkomnar det arbete som utförs av Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) och Europeiska ungdomsforumet i detta avseende.
1.8EESK välkomnar kommissionens förslag om att säkerställa återkoppling efter placeringen och övervakning av ungdomsgarantin för att fortsätta att förbättra övervakningen och utvärderingen av stödet till en effektiv ungdomspolitik. EESK uppmanar medlemsstaterna att införa både kvalitativ och kvantitativ övervakning av nationella ungdomsgarantisystem baserat på en gemensamt överenskommen ram för indikatorer som ska genomföras årligen och förbättras genom en kvalitativ lista. Mekanismerna för övervakning och utvärdering bör också fokusera på kvalitet, involvera aktörer i det civila samhället, däribland ungdomsorganisationer, och inhämta direkta synpunkter från ungdomar.
1.9EESK efterlyser samarbete på europeisk och nationell nivå om ändamålsenlig social-, sysselsättnings- och utbildningspolitik som bygger på allianser mellan ministerier, offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, ungdomsorganisationer, nationella ungdomsråd och andra berörda aktörer för att hitta den bästa lösningen för ungdomar och säkerställa att man når ut till behövande på ett bättre sätt, med särskilt fokus på inkludering av socioekonomiskt missgynnade personer och jämställdhet.
1.10Kommittén rekommenderar att kommissionen genomför en studie på EU-nivå om effekterna av covid-19-krisen på skolavhopp och den ökande andelen unga som varken arbetar eller studerar. Kommittén rekommenderar också att man ser över Eurostats data om ungdomsarbetslösheten för att även omfatta ungdomar från och med den ålder då den nationella skolplikten upphör och upp till 30 års ålder (och inte bara mellan 18 och 25 års ålder) och säkerställer lämpliga stödåtgärder och tillräckliga nivåer av och tillgång till EU-finansiering inom ramen för ungdomsgarantin.
1.11EESK uppmanar EU:s medlemsstater att säkerställa effektiv utbildning och effektiva arbetsmarknadsåtgärder för att ge ett ändamålsenligt stöd till ungdomar. Det är viktigt att se till att man genom a) en lämplig ålder för avslutad utbildning och b) hållbara offentliga investeringar i högkvalitativ och inkluderande utbildning minskar antalet ungdomar och unga som varken arbetar eller studerar med få färdigheter och kvalifikationer.
1.12EESK efterlyser ett ändamålsenligt stöd till offentliga arbetsförmedlingar för att få in människor i fortbildning och sysselsättning av god kvalitet. Kommittén noterar att den höjda åldersgränsen för att få tillgång till ungdomsgarantin inte får leda till sämre kvalitet på de möjligheter som erbjuds av de offentliga arbetsförmedlingarna eller ytterligare öka trycket på de offentliga arbetsförmedlingarna eller de utbildningssystem som ställs inför en ökad efterfrågan. EESK efterlyser ytterligare stöd för att öka de offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet och för att ge människor mer information om tillgängliga lärlingsplatser, praktikplatser och jobberbjudanden av god kvalitet från företag.
1.13Kommittén rekommenderar en förbättring av Europass-plattformen med tillförlitlig information för unga arbetssökande, inklusive personer med funktionsnedsättning, på olika språk, däribland de viktigaste språken för migranter, flyktingar och asylsökande.
1.14EESK uppmanar medlemsstaterna att samarbeta ytterligare, så att eventuella större reformer av ungdomsgarantin återspeglas i de rättsliga instrument som styr den relevanta finansieringen. EESK uppmanar kommissionen att öka de EU-medel som är tillgängliga för ungdomsgarantin, med beaktande av alla EU-investeringar i ungdomsgarantin, alla befintliga EU-program och en utvärdering av användningen av EU-medel. Information om tillgängliga EU-medel för ungdomsgarantin måste förmedlas på ett bättre sätt till dem som hjälper ungdomar, och medlemsstaterna måste få riktlinjer på sina egna språk. EESK välkomnar att riktat stöd till ungdomar kommer att integreras i den europeiska planeringsterminen.
1.15EESK anser att arbetsmarknadens parter och andra berörda parter bör involveras i genomförandet av Europeiska socialfonden+ (ESF+), vilket beviljas genom den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Ett sådant deltagande måste utvidgas till de EU-finansieringsinstrument som stöder den förstärkta ungdomsgarantin i nästa fleråriga budgetram (2021–2027). Detta skulle säkerställa en deltagarbaserad programplanering och en ändamålsenlig övervakning av genomförandet, så att finansieringen verkligen når de som behöver den.
1.16EESK välkomnar kommissionens plan på att upprätta en ram för övervakning av tillgången till socialt skydd och ta fram lösningar för att säkerställa lämpliga arbetsvillkor för personer som arbetar via digitala plattformar, eftersom crowd-work och arbete via digitala plattformar annars inte skulle erbjuda de bästa långsiktiga lösningarna för högkvalitativ arbetsförmedling till unga människor inom ungdomsgarantin.
1.17EESK föreslår att den kommande europeiska barngarantin kopplas till ungdomsgarantin för att ge mer effektivt stöd till ungdomar med barn, vare sig de arbetar eller är arbetslösa.
1.18EESK uppmanar kommissionen att utarbeta en handlingsplan för den sociala ekonomin för att ge effektivt stöd till unga företagare och nystartade företag och öka den gröna kompetensen på lokal nivå, med särskilt fokus på utsatta grupper och med deltagande av berörda arbetsmarknadsparter och organisationer i det civila samhället.
1.19Kommissionen föreslår att medlemsstaterna ska uppmuntra företag att anställa unga arbetslösa och ge dem jobberbjudanden av god kvalitet. EESK konstaterar att sysselsättningsincitament, lönesubventioner och rekryteringsbonusar, liksom skatteincitament för företag mycket riktigt skulle kunna vara bra lösningar för detta och bör åtföljas av garantier för tillgång till lämpliga utbildningsmöjligheter. Incitament för företag bör skapa ändamålsenliga lösningar som passar in i deras affärsplaner på medellång och lång sikt.
1.20EESK rekommenderar att man genomför en studie på EU-nivå för att kartlägga befintliga mikromeriter och precisera de europeiska företagens, arbetsgivarnas, arbetstagarnas och de arbetssökandes behov och intressen när det gäller att erhålla och begära mikromeriter, med särskilt fokus på ungdomar.
1.21EESK välkomnar kommissionens förslag om att stärka den sociala dialogen om att förbättra tillhandahållandet av lärlingsutbildningar och efterlyser en ändamålsenlig övervakning av genomförandet av rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet på nationell nivå och företagsnivå. Det är viktigt att bedöma och förbättra lärlingsutbildningar mot kriterierna i denna europeiska ram.
1.22EESK uppmanar kommissionen att stödja det europeiska lärlingsnätverket när det gäller att fastställa ett tydligt mandat för att stödja lärlingar i linje med den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet.
2.Bakgrund och allmänna kommentarer
2.1I april 2013 antogs rådets rekommendation om ungdomsgarantin när de ekonomiska och finansiella störningarna och den ekonomiska krisen gav upphov till den högsta arbetslösheten bland människor i Europa, varav många var ungdomar.
2.2Covid-19-pandemin har drivit den europeiska ekonomin in i en djup recession och mot en stigande arbetslöshet. I juni 2020 var 3 miljoner unga under 25 arbetslösa i EU (17,1 % av den totala arbetskraften i gruppen), och denna siffra väntas öka till 4,8 miljoner (26,2 %) i slutet av året. Dessutom förväntas antalet unga som varken arbetar eller studerar öka från 4,9 miljoner till 6,7 miljoner. Det är dags att stärka genomförandet av ungdomsgarantin så att man undviker att uppnå de högsta arbetslöshetsnivåerna i EU:s historia under tjugohundratalet. I förslaget om förstärkning av ungdomsgarantin erbjuds medlemsstaterna en rad åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten med olika verktyg som omfattar lärlings- och praktikplatser, utbildning och jobberbjudanden. Förslagets tyngdpunkt ligger på övergången mellan skola och arbete och på att unga människor upp till 30 år ska integreras på arbetsmarknaden inom fyra månader efter det att de registrerats vid en offentlig arbetsförmedling eller en ungdomsgarantileverantör.
2.3Som den senaste ekonomiska krisen visade drabbas unga människor hårdare av krisen. De är mer sårbara på arbetsmarknaden och saknar eller har enbart ett svagt socialt skydd. Många av dem har studielån, saknar resurser för att utveckla sin kompetens och löper hög risk att drabbas av psykisk ohälsa på grund av inaktivitet. Ungdomsarbetslösheten får långsiktiga konsekvenser för enskilda, vilket skapar en ”förlorad generation”. Eurofound har beräknat att de europeiska ekonomierna förlorade cirka 162 miljarder euro per år under den stora recessionen till följd av bristande insatser för att integrera ungdomar. Ungdomsarbetslösheten kan få negativa konsekvenser inte bara för ekonomin utan för hela samhället, eftersom ungdomar kan välja att ställa sig utanför det demokratiska och sociala livet.
2.4Ungdomar som varken arbetar eller studerar utgör en heterogen grupp. De har olika färdighetsnivåer, formella kvalifikationer och individuella bakgrunder. Vissa utbildningssystem är inte tillräckligt flexibla för att möjliggöra övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer. De bör erbjudas ändamålsenliga lösningar i enlighet med deras färdighets- och kvalifikationsnivåer. Riktat socialt stöd och sysselsättnings- och utbildningsstöd bör i synnerhet ges till de som är sårbara och kommer från socioekonomiskt missgynnade förhållanden. Det behövs jämställdhet och lika möjligheter för migranter och flyktingar, minoriteter, romer och unga med funktionsnedsättning. Lågutbildade och unga med högst grundskoleutbildning bör få hjälp att förbättra sina färdigheter och sin kompetens för att uppnå ”en kvalifikation på nivå 3 eller 4 i den europeiska referensramen för kvalifikationer” beroende på de nationella förhållandena. Detta skulle göra det möjligt för dem att integreras på arbetsmarknaden, i linje med rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar.
2.5När det gäller att stödja unga vuxna är det avgörande att man definierar dem som mellan den ålder då skolplikten upphör och 30 år. Genom den reviderade ungdomsgarantin utvidgas stödet till 30 års ålder, och man föreskriver ett ändamålsenligt stöd till människor för att ge dem tillgång till anständig sysselsättning, kompetenshöjning och omskolning. Unga människor som lämnar skolan i tidig ålder och brist på offentliga investeringar i inkluderande utbildning för alla bidrar till den höga andelen ungdomar med få färdigheter och kvalifikationer. Detta ökar behovet av åtgärder för att integrera dem i fortbildning och på arbetsmarknaden.
2.6Arbetstillfällen som skapas i olika branscher kan försvinna på grund av den rådande krisen. Enligt den fjärde principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter har unga människor ”rätt till fortbildning, lärlingsplats, praktik eller ett bra jobberbjudande inom fyra månader från det att de blivit arbetslösa eller avslutat en utbildning”. Den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter måste också tillämpas när det gäller att ge stöd till unga människor för omskolning och kompetenshöjning och motverka att de lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, för att säkerställa deras ”rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande”. Medlemsstaterna bör garantera dessa rättigheter genom att främja sektorsövergripande samarbete på flera nivåer för att införa en integrerad strategi för att stödja unga människor som stöter på flera olika hinder för inkludering i samhället, utöver när det gäller sysselsättning.
3.Särskilda kommentarer
3.1Som EESK:s observationsgrupp för arbetsmarknaden redan konstaterade i sin studie från 2014 om ungdomssysselsättning har genomförandet av ungdomsgarantin stött på många hinder i EU:s medlemsstater, t.ex. den dåliga kvaliteten på det som erbjuds inom ramen för systemet, insatser utanför den utlovade fyramånadersperioden och otillräckliga strategier för att nå ut och erbjuda stöd till de ungdomar som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden (t.ex. ungdomar som varken arbetar eller studerar). Effektivare styrningsstrukturer behövs för att säkerställa ett bättre genomförande av ungdomsgarantin. Finansieringen bör vara välriktad med en högre andel registrerade ungdomar. Därför måste man garantera ett ökat deltagande av berörda aktörer, t.ex. ungdomsorganisationer, nationella ungdomsråd och andra relevanta icke-statliga organisationer samt arbetsmarknadens parter på europeisk, sektoriell och nationell nivå samt, i relevanta fall, företagsnivå, i utformningen, genomförandet och utvärderingen av ungdomsgarantin, vilket kan bidra till att säkerställa acceptans och ett smidigt genomförande av reformerna.
3.2Det krävs en förstärkning av kartläggningssystemet för att få en djupare förståelse av skillnaderna inom den grupp av unga som varken arbetar eller studerar. Övervakning av stödet till unga bör kombineras med bättre forskning, som beaktar olikheterna inom denna grupp av unga som varken arbetar eller studerar och särskilt sårbara grupper av unga personer för en evidensbaserad politik, med respekt för lagstiftningen om dataskydd. Unga som varken arbetar eller studerar är svåra att nå, och därför krävs det ett integrerat utbud av sociala tjänster och arbetsförmedlingar – både offentliga och privata – på grundval av tillförlitliga underlag och data.
3.3Arbetsmarknadsparternas och de relevanta berörda parternas medverkan i genomförandet av Europeiska socialfonden+ (ESF+), som möjliggörs genom den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, bör utvidgas till EU:s finansieringsinstrument som stöder den förstärkta ungdomsgarantin i nästa fleråriga budgetram för perioden 2021–2027. Detta skulle säkerställa en deltagarbaserad programplanering och en effektiv övervakning av genomförandet, så att finansieringen verkligen når de som behöver den.
3.4Ur detta perspektiv måste ett ändamålsenligt socialt stöd och stöd till sysselsättning och utbildning börja med just samarbete mellan berörda ministerier och stödtjänster. Allianser bör upprättas mellan ministerier, offentliga arbetsförmedlingar, ungdomsorganisationer, nationella ungdomsråd och andra berörda icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter för att hitta den bästa lösningen för unga människor. Det faktum att fyramånadersmålet inte uppnåddes i den tidigare ungdomsgarantin måste utgöra en central fråga i den reviderade versionen. Det finns ett behov av att stärka och stödja de offentliga arbetsförmedlingarnas roll och kapacitet när det gäller att se till att människor får arbetstillfällen av god kvalitet. Icke-statliga organisationer och sociala företag kan också stödja ungdomar genom att erbjuda tillfälliga anställningar och praktikplatser. Det bör finnas mer information om tillgängliga tjänster i företagen, eftersom de offentliga arbetsförmedlingarna inte kan tillhandahålla stöd om det inte finns några tjänster eller det saknas uppgifter om dessa. När det gäller privata arbetsförmedlingars deltagande är det nödvändigt att se till att ungdomsgarantin ges gratis till ungdomar, i form av offentligt stöd.
3.5Det är viktigt att fortsätta att förbättra förbindelserna med – och arbetet för att nå ut till – lokalsamhällen, ungdomsorganisationer och andra samhällsgrupper, i linje med vissa av exemplen i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer förslaget till rådets rekommendation om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti. Det är viktigt att notera att kommissionen i meddelandet om ”Stöd till ungdomssysselsättning: en väg till jobb för nästa generation” anser att arbetet för att nå de mest sårbara fortfarande är otillräckligt, vilket ytterligare illustrerar den centrala roll som detta arbete och andra former av utåtriktad verksamhet har.
3.6Enligt ILO:s analyser av ungdomsgarantin har en brist på (nationella) resurser haft negativa konsekvenser för ländernas möjlighet att ge alla unga som varken arbetar eller studerar möjlighet att arbeta eller delta i utbildning inom fyra månader. Ökningen av budgeten för ungdomsgarantin är välkommen i linje med utvidgningen av den åldersgrupp som initiativet riktar sig till. EESK beklagar dock att medan man i EU:s återhämtningsplan avsätter 750 miljarder euro för den ekonomiska återhämtningen i Europa endast ger ungdomsgarantin 22 miljarder euro, vilket enligt kommissionen omfattar investeringar inom Europeiska socialfonden och sysselsättningsinitiativet för unga, inklusive nationell medfinansiering. Kommissionen har också presenterat ytterligare medel som kan användas. Dessa omfattar 55 miljarder euro för 2020–2022 från React-EU och 86 miljarder euro från ESF+ som också kan användas av länderna för stöd till ungdomssysselsättning, bland flera andra finansieringskällor. Forskning
tyder på att ett effektivt stöd skulle kunna uppnås inom ramen för den reviderade ungdomsgarantin med minst 50 miljarder euro per år. EESK uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna tydliga beräkningar och riktlinjer avseende hela beloppet när det gäller investeringar på EU-nivå för att stödja ungdomsgarantin och en utvärdering av dess faktiska användning. Eftersom det krävs en hållbar stödmekanism som förstärks genom offentliga investeringar välkomnar vi integreringen av riktat stöd till ungdomar i den europeiska planeringsterminen.
3.7EESK välkomnar att det i det politiska initiativet föreslås en strategi som inriktas på sårbara individer på grundval av ett mer omfattande partnerskap med arbetsmarknadens parter och ungdomsorganisationer samt med tonvikt på jämställdhetsaspekten. Sådana partnerskap måste bedrivas utanför de nationella huvudstäderna, i lokalsamhällen, och få återkoppling direkt från ungdomarna. Det är viktigt att ungdomar får stöd när det gäller att bilda familj, och den kommande europeiska barngarantin bör innehålla bestämmelser för unga anställda och arbetslösa med barn som kopplar samman detta initiativ med ungdomsgarantin.
3.8EESK välkomnar förslagen om stöd till ungdomars företagande i kommissionens handlingsplan för den sociala ekonomin och bestämmelserna om grön kompetens på lokal nivå i denna, med särskilt fokus på utsatta grupper. EESK uppmanar kommissionen att bjuda in berörda arbetsmarknadsparter och organisationer från det civila samhället, särskilt ungdomsorganisationer, att delta i utarbetandet av en sådan handlingsplan i syfte att inkludera unga människors, lärlingars, praktikanters och unga arbetstagares erfarenheter. Unga människors nystartade företag behöver uppmuntras, och företagarutbildning måste främjas. De möjligheter till egenföretagande i den digitala och gröna ekonomin, som erbjuds diskriminerade och sårbara grupper, måste ligga i linje med den riktade informationen till dessa grupper och kräver att de ges konkret stöd. Förmedlande organ som offentliga arbetsförmedlingar, ungdomsorganisationer, nationella ungdomsråd, andra relevanta icke-statliga organisationer och fackföreningar spelar en viktig roll i detta sammanhang.
3.9I syfte att inrätta ändamålsenliga strategier för alla grupper av utsatta ungdomar är det viktigt att tydligt definiera den grupp av ungdomar som omfattas av ungdomsgarantin. En sänkt skolpliktsålder i länder kan få negativa effekter och öka antalet unga som varken arbetar eller studerar. EESK välkomnar att den åldersgrupp som omfattas av ungdomsgarantin utökas. Kommittén rekommenderade redan 2013 att åldersgränsen för att få tillgång till ungdomsgarantin skulle höjas till 30 år, i synnerhet i länder med högre ungdomsarbetslöshetsnivåer. EESK manar dock till försiktighet i detta avseende när det gäller kvalitet och kapacitet. Det kan bli nödvändigt att se till att medlemsstaterna har flexibilitet att själva fastställa den åldersgrupp som de behöver stödja. Att åldersgruppen utökas bör inte leda till att unga som redan har viss arbetslivserfarenhet och är berättigade till arbetslöshetsersättning utesluts. Det är dock viktigt att tydligt definiera gruppens åldersintervall.
3.10Kommissionen föreslår att medlemsstaterna uppmuntrar företag att anställa unga arbetslösa och ge dem jobberbjudanden av god kvalitet. Vi måste se till att arbeten matchas på bästa sätt med unga arbetslösa personers kvalifikationer och intressen och att personerna motiveras med erbjudanden om inkluderande kompetensutveckling och omskolning av god kvalitet så att de behåller jobben i fråga. EESK anser dock att medlemsstaterna bör ges flexibilitet när det gäller att avgöra om de vill utvidga ungdomsgarantins tillämpningsområde, med hänsyn till hur ungdomsarbetslöshetssituationen ser ut på nationell, regional och lokal nivå.
3.11Att enbart förstärka ungdomsgarantin är inte ett tillräckligt mål under den pågående krisen, och det krävs omedelbara åtgärder för att hjälpa unga människor. Medlemsstaterna måste i sin aktiva arbetsmarknadspolitik säkerställa att det som erbjuds kan utgöra långsiktiga lösningar för ungdomar, säkerställa arbetstillfällen av hög kvalitet, bra arbetsvillkor och rättvisa möjligheter när det gäller att rekrytera och behålla personal. Arbetsrätt och kollektivavtal bör respekteras och främjas, i synnerhet när det gäller kopplingen mellan kvalifikationsnivåer och löner samt demokrati på arbetsplatsen. Unga människor på arbetsmarknaden bör behandlas på samma sätt som den vuxna befolkningen, särskilt när det gäller att få samma minimilön, tillgång till pension och skydd mot osäkra anställningskontrakt (arbetsavtal där antalet arbetstimmar inte avtalats), obetald praktik eller falskt egenföretagande. Kortvariga och tidsbegränsade anställningar för ungdomar kan lösa akuta problem, men långvarig otrygghet är lika skadligt för unga människor som för företagen och ekonomin.
3.12Flexibilitet är avgörande när det gäller ungdomsgarantins fyramånadersperiod efter registreringen hos en ungdomsgarantileverantör, som vanligtvis är en offentlig arbetsförmedling. Ett erbjudande om arbete eller utbildning bör föreslås omedelbart, men det bör också vara en kvalitetslösning och ett bra erbjudande om arbete eller utbildning. Man bör här ta hänsyn till de ibland långdragna förfarandena för validering av icke-formellt och informellt lärande, som kan kombineras med utbildningsmöjligheter under en viss tid. För att målet på fyra månader ska kunna uppnås och individuellt stöd ges bör valideringssystemen och tillhandahållandet av utbildning bli flexiblare och smidigare.
3.13Ungdomsgarantin måste börja med professionell vägledning och rådgivning av god kvalitet för ungdomar under tidig skolutbildning. Erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande bör i idealfallet leda till en kvalifikation, där nivåerna enligt den europeiska/nationella referensramen för kvalifikationer tydligt fastställs, och en yrkestitel eller ett yrkescertifikat, där det tydligt anges vilka uppgifter och färdigheter som intygas och hur certifikatet är kopplat till en fullständig kvalifikation. Den nya Europass-ramen bör göra det möjligt att inkludera alla typer av certifikat och kvalifikationer i Europass-meritförteckningen på ett tydligt och praktiskt sätt.
3.14Mikromeriter är alternativa lösningar för att dokumentera ytterligare färdigheter som tillhandahålls av företag eller yrkesutbildningsinstitutioner och högre utbildningsanstalter. Eftersom det inte finns någon gemensam europeisk definition eller samsyn när det gäller mikromeriter kan ytterligare politiska strategier på EU-nivå övervägas som en hjälp för ungdomar när mikromeriter läggs till de fullständiga kvalifikationerna, i enlighet med en europeisk definition av och överenskommelse om mikromeriter med arbetstagarnas fackföreningar och arbetsgivare.
3.15Covid-19-krisen har fått konsekvenser för tillhandahållandet av lärlingsutbildningar. I många ekonomiska sektorer som påverkats av nedstängningen har lärlingar behövt skjuta upp sina lärlingsutbildningar eller till och med sagts upp. I andra sektorer har de kunnat fortsätta sina utbildningar genom att arbeta med projektarbeten eller simuleringar hemifrån. Att matcha lärlingsplatser i företag med studenter inom yrkesutbildningen är i praktiken ett problem, och i synnerhet de offentliga arbetsförmedlingarna bör få mer information från privata och offentliga företag av alla storlekar för att stödja yrkesskolor och lärare som letar efter platser för praktiskt lärande till sina kommande lärlingar.
3.16EESK betonar att lärlingsutbildningar inte bara är för ungdomar. Lärlingsutbildningarnas dubbla fokus på unga människor och vuxna understryks i det allra första stycket i den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet. Det faktum att lärlingsutbildningar togs med i policydokumentet om stöd till ungdomssysselsättning bidrar till en felaktig uppfattning att lärlingsutbildningar endast är avsedda för unga människor. EESK välkomnar att kommissionen har föreslagit att medlemsstaterna ska öka möjligheterna till lärande och främja övergångar från skola till arbetsliv genom lärlings- och praktikprogram av god kvalitet. Detta kan också ge ett effektivt stöd för att minska antalet elever som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och bidra till bättre integrering av migranter och flyktingar på arbetsmarknaden, samtidigt som man respekterar den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet och kvalitetskriterierna för praktikprogram.
3.17Kommissionen föreslår att den europeiska alliansen för lärlingsutbildning ska förnyas och ges ny kraft. Alliansen har uppnått stor synlighet vad gäller tillhandahållandet av lärlingsutbildningar genom att öka antalet löften från företag, men detta är inte tillräckligt. Att erbjuda lärlingsplatser är för mikroföretag och små företag fortfarande förknippat med betydande utmaningar. Därför skulle tillhandahållande av ”kollaborativ lärlingsutbildning” som erbjuds av flera företag kunna uppmuntras. Alla lärlingsutbildningars kvalitet och ändamålsenlighet bör säkerställas med hänvisning till de kriterier som fastställs i den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, och företagen bör erkännas och belönas av kommissionen i enlighet med ramen.
3.18Kommittén välkomnar det ökade fokuset på att kommissionen ska säkerställa lärlingsutbildningar inom digitala och gröna sektorer, men konstaterar att bra lärlingsutbildningar även bör erbjudas inom alla andra sektorer som genomgår digitala och gröna omställningar.
3.19För att yrkesutbildningssystemen och lärlingssystemen ska bli framgångsrika och leda till bra jobb krävs effektiv social dialog mellan fackföreningar och företrädare för arbetsgivarna. EESK välkomnar kommissionens förslag rörande behovet av att stärka den sociala dialogen på europeisk och nationell nivå. Ytterligare möjligheter till kapacitetsuppbyggnad skulle kunna stärkas genom kommissionens stödtjänster för lärlingsutbildningar. Samtidigt som flera branschspecifika arbetsmarknadsparter redan har lovat att stödja den europeiska alliansen för lärlingsutbildning understryker EESK autonomin hos kommittéerna för europeisk social dialog inom olika sektorer. Kommittéerna fastställer själva sitt arbetsprogram i linje med överenskomna gemensamma prioriteringar.
3.20För arbetslösa ungdomar som redan har erhållit en kvalifikation bör ungdomsgarantin också fungera som en jobbgaranti, vilket innebär att unga människor får sin första arbetslivserfarenhet inom den offentliga eller ideella sektorn.
Bryssel den 9 september 2020
Christa Schweng
Ordförande för sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
_____________