Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
TEN/700
Integrerade nationella energi- och klimatplaner
YTTRANDE
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
Gemensamma ansträngningar för att genomföra energiunionen och klimatåtgärderna –
att lägga grunden för en framgångsrik övergång till ren energi
[COM(2019) 285 final]
Föredragande: Tommaso Di Fazio
|
Remiss
|
Kommissionen, 22/07/2019
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
|
|
Antagande av sektionen
|
16/10/2019
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
30/10/2019
|
|
Plenarsession nr
|
547
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
219/0/1
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1EESK välkomnar kommissionens initiativ att inleda bedömningen av de utkast till nationella energi- och klimatplaner som medlemsstaterna lagt fram och därmed följa upp den nya styrningsmodell som godkändes av rådet och Europaparlamentet i december 2018 och som syftar till att (tillsammans med medlemsstaterna, de regionala och lokala myndigheterna, det organiserade civila samhället och medborgarna) säkerställa konvergens och konsekvens i åtgärderna på europeisk nivå för övergången till ren energi och klimatskydd, genom en interaktiv flernivådialog med fullt deltagande av det civila samhället samt offentliga och privata aktörer på lokal och regional nivå.
1.2EESK gläder sig åt att EU, genom de konkreta nationella energi- och klimatplanerna, är den första stora världsekonomi som antar en rättsligt bindande ram för att fullgöra åtagandena från 2015 inom ramen för Parisavtalet (COP21) och FN:s Agenda 2030, där medlemsstaterna har uppmanats att utarbeta förslag till ”integrerade” nationella energi- och klimatplaner.
1.3EESK ser positivt på att EU på detta sätt blir en både lagstiftnings- och styrningsmässig referens för hela världen i kampen mot den ständiga försämringen av klimatet på global nivå, utan undantag. Uppnåendet av klimatmålet för 2030, som lägger grunden för det mer ambitiösa och nödvändiga målet för 2050 att helt sluta släppa ut koldioxid, kan enbart vara ett resultat av komplexa och styrda, heltäckande åtgärder av medlemsstaterna.
1.4Kommittén stöder med kraft införandet av en gemensam, stabil och harmoniserad plattform för att undanröja barriärerna (mellan politikområden och sektorer, mellan offentliga förvaltningar, mellan intressenter och medborgare, mellan länder) och kartlägga gemensamma vägar mot målen för 2030 med hållbar och konkurrenskraftig utveckling, klimatneutralitet, en gradvis minskning av koldioxidutsläppen och en integrerad och systemisk strategi. Kommittén anser att man bättre kan se till att planerna blir framgångsrika om de får enhälligt stöd av befolkningen genom en process för deltagande på gräsrotsnivå.
1.5Enligt EESK:s uppfattning är det nödvändigt och en prioritet att utveckla en utbredd kultur av hållbarhet som åtföljer processen för energiomställning och klimatneutralitet och genomsyrar utbildningssystemet på alla nivåer från och med barndomen, för ett proaktivt och medvetet deltagande av alla delar av samhället. EESK anser att det är mycket viktigt att rekommendera att sådana åtgärder utgör en integrerad del av de nationella energi- och klimatplanerna.
1.6Kommittén anser att det är nödvändigt att i de nationella energi- och klimatplanerna rekommendera en människocentrerad övergång till ett mer inkluderande, hållbart, kostnadseffektivt, rättvist och säkert globalt energisystem som tillhandahåller lösningar på de globala energi- och klimatutmaningarna som bygger på socialt samförstånd men även på mervärde för företagen och samhället, utan att äventyra jämvikten i energitriangeln: trygghet och tillgång, miljömässig och social hållbarhet samt ekonomisk utveckling och konkurrenskraftig tillväxt.
1.7Det faktiska fullbordandet av den europeiska energimarknaden, som ännu inte är fullt sammanlänkad, interoperabel och transparent, med i dag stora prisskillnader på gas och el, bör enligt EESK vara en annan prioriterad rekommendation tillsammans med åtaganden om att fullt ut tillämpa lagstiftningen och noggrant övervaka att den genomförs korrekt.
1.8Energi- och transportsektorernas bidrag till minskade växthusgasutsläpp bör, enligt EESK:s mening, utvecklas på grundval av konsumentincitament och genom främjandet av spridning av teknik som är avgörande för att nå målet om nollutsläpp senast 2050. EESK rekommenderar att man antar särskilda strategier för energiintensiva industrier och regioner – bland annat genom användning av utsläppshandelssystemet och koldioxidmarknadsmekanismerna inom ramen för LULUCF – som uttryckligen bör inkluderas i de nationella energi- och klimatplanerna, samt reformer för en mer integrerad koldioxidfri grossistmarknad för el, gas och värme och för en mer transparent europeisk slutkundsmarknad. EESK rekommenderar att särskild uppmärksamhet ägnas åt en rättvis tillämpning av utsläppshandelssystemet för att bevara konkurrenskraften genom att man inför en lämplig gränsskatt på koldioxid för energiintensiva produkter som importeras till EU.
1.9EESK instämmer i kommissionens bedömning att planerna är avgörande för att se till att man kollektivt ska kunna uppnå de gemensamma klimat- och energimålen för 2030, förutsatt att de ger företagen och finanssektorn den nödvändiga tydligheten, säkerheten och förutsägbarheten för att stimulera investeringar i hela EU, även i forskning och innovation, i syfte att trygga EU:s konkurrenskraft inom sektorn. Dessutom bör de nationella planerna hjälpa medlemsstaterna att rikta in finansieringen – som planeras till ca 25 % av den totala budgeten – inom nästa budgetram för perioden 2021–2027.
1.10Kommittén betonar vikten av att rekommendera större klarhet i de nationella energi- och klimatplanerna när det gäller beloppet på de ytterligare investeringar som behövs för att genomföra de planerade åtgärderna, som kräver ett brett politiskt och socialt samförstånd, tillsammans med plattformar som uppmuntrar till samarbete och gemensam förståelse mellan flera intressenter. När det gäller de planerade investeringarna i de nationella energi- och klimatplanerna anser EESK att man bör granska sättet och formerna för att undanta dem från stabilitetspaktens begränsningar, eller åtminstone beakta dem separat, med tanke på deras neutrala syften, det övergripande samförståndet om dem och det gemensamma höga mål som ska uppnås.
1.11EESK rekommenderar att man ägnar särskild uppmärksamhet åt det sociala samförståndet och lösningen på de problem som kommer att uppstå vid genomförandet av planerna, särskilt när strävan efter målet om ren energi kommer att innebära omstrukturering eller till och med nedläggning av hela produktionssektorer. Ordningen för omplacering av arbetstagare bör fastställas i själva planerna.
1.12EESK rekommenderar kommissionen att kontrollera att alla medlemsstater i de nationella energi- och klimatplanerna uttryckligen tar med kapitel om den sociala hållbarheten hos de processer som ska genomföras och om de genomförandeåtgärder som ska främja inkluderande tillväxt, rättvis fördelning av fördelarna och kostnaderna samt tydlig och öppen information till det civila samhället.
1.13Kommittén anser att det är ändamålsenligt att rekommendera att nätverket av ekonomiska och sociala råd och liknande organ i medlemsstaterna aktiveras för att det organiserade civila samhället ska kunna delta proaktivt i färdigställandet och övervakningen av de nationella energi- och klimatplanerna. Dess bidrag bör anges i ett särskilt kapitel i planerna, tillsammans med synpunkterna från offentliga och privata aktörer på lokal och regional nivå.
1.14EESK uppmanar kommissionen att lägga fram slutbedömningen av de slutliga nationella energi- och klimatplanerna för rådet, Europaparlamentet, Regionkommittén och EESK, och hoppas att den kan bli föremål för en interinstitutionell konferens med deltagande av företrädare för det civila samhället och de lokala och regionala myndigheterna för att säkerställa en effektiv uppföljning av de faktiska kunskaperna och den ökade medvetenheten om energi- och klimatomställningen.
1.15Vidare anser EESK att de nationella energi- och klimatplanerna bör omfatta tillräckliga åtgärder och medel för fortlöpande upplysnings- och uppdateringskampanjer, för att undvika att mediernas vaksamhet och intresse minskar när informationsöverflödet gör att energi- och klimatfrågan inte längre står på förstasidorna.
1.16Det samförstånd som man nu uppnått om klimatmålets betydelse och behovet av att genomföra de nationella energi- och klimatplanerna rekommenderar gör att frågan, enligt EESK:s mening, bör inkluderas bland de viktigaste och ständiga temana i den europeiska planeringsterminen.
2.Inledning
2.1I enlighet med lagstiftningsramen för energiunionen och reglerna för klimatåtgärder, som trädde i kraft den 24 december 2018, har EU-länderna åtagit sig att
-utarbeta nationella energi- och klimatplaner som omfattar energiunionens fem dimensioner – energitrygghet, den inre energimarknaden, energieffektivitet, minskade växthusgasutsläpp samt forskning, innovation och konkurrenskraft – för perioden 2021–2030 (och varje successiv tioårsperiod) på grundval av en gemensam modell,
-senast den 31 december 2018 lägga fram ett utkast till nationell energi- och klimatplan för kommissionen och, när kommissionen granskat och bedömt utkastet, vara redo att lägga fram de slutliga planerna senast den 31 december 2019,
-återrapportera om de framsteg som gjorts vid genomförandet av deras respektive nationella energi- och klimatplaner i de årliga åtgärderna för tillståndet i energiunionen, med den första översynen av de nationella energi- och klimatplanerna under 2024.
2.2Det meddelande som är föremål för detta yttrande ingår i denna ram, och där fastställs kommissionens rekommendationer utifrån bedömningen av de utkast till nationella energi- och klimatplaner som medlemsstaterna lagt fram, med fokus på
-ambitionsnivån i de mål och bidrag som fastställts för att gemensamt uppnå energiunionens mål, i synnerhet EU:s mål för 2030 för minskade växthusgasutsläpp, förnybar energi och energieffektivitet samt den omfattning i vilken elnäten kommer att vara sammanlänkade år 2030,
-politik och åtgärder med anknytning till de mål som satts upp av medlemsstaterna och EU och den övriga politik och de övriga åtgärder som har en potentiellt gränsöverskridande dimension,
-eventuell ytterligare politik och åtgärder som kan krävas i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna,
-samverkan och konsekvens mellan den nuvarande politiken och de nuvarande åtgärderna och dem som planeras i de nationella energi- och klimatplanerna, både inom en enda dimension och mellan energiunionens fem dimensioner,
-strävan mot målen samtidigt som man till fullo skyddar konkurrenskraften och den sociala rättvisan.
2.3När det gäller förnybar energi bygger kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna på en formel som fastställs i bilaga II till förordning (EU) 2018/1999 och som i sin tur baseras på objektiva kriterier. Rekommendationerna syftar, å ena sidan, till att bedöma den övergripande ambitionsnivån på EU-nivå och, å andra sidan, till att säkerställa att alla berörda medlemsstater kommer att ha tillräckligt med tid för att skapa tillräckligt socialt samförstånd och gå vidare med de slutliga nationella energi- och klimatplanerna, som, enligt en formell iterativ process, återigen kommer att analyseras och bedömas av kommissionen.
3.Kommissionens meddelande
3.1Kommissionen har utarbetat det aktuella meddelandet, som
-analyserar utkasten till nationella energi- och klimatplaner och deras sammantagna effekter när det gäller att nå energiunionens mål för 2030,
-kompletterar de detaljerade analyserna på nationell och europeisk nivå samt de särskilda rekommendationerna till respektive medlemsstat.
Målet är att hjälpa medlemsstaterna att färdigställa sina nationella energi- och klimatplaner före slutet av 2019 så att rekommendationerna genomförs genom en fortlöpande iterativ dialog.
Enligt kommissionen kommer det i synnerhet att krävas ytterligare finjusteringar av och tillsammans med medlemsstaterna, särskilt med avseende på enskilda ambitionsnivåer, gränsöverskridande samarbete, kopplingen mellan klimatpolitik och luftkvalitet, bättre fokus på investeringar, konkurrenskraft och social rättvisa.
3.2Enligt kommissionen måste de slutliga planerna bl.a.
-omfatta mer utförlig information om den politik och de åtgärder som utformats för att i god tid leva upp till de mål och bidrag som föreslagits för förnybar energi,
-vara mer solida och innehålla tydligare utvecklingsbanor för energianvändningen samt kartlägga brister och bästa praxis, den planerade politikens och de planerade åtgärdernas omfattning, tidsram och förväntade energibesparingar, i synnerhet vad gäller genomförandet av energisparkraven och den långsiktiga renoveringsstrategin, tillsammans med investeringsbehov och finansieringskällor,
-identifiera risker för energiförsörjningen i de nationella energi- och klimatplanerna, såsom de som sammanhänger med råvaruförsörjningen, klimatförändringarnas effekter eller de hot mot viktig energiinfrastruktur som olyckshändelser, naturkatastrofer, människors agerande och terrordåd kan utgöra, i synnerhet risker med anknytning till cybersäkerhet och digitalisering,
-fastställa målen, programmen och tidsramarna för energimarknadsreformer i enlighet med den lagstiftning som har antagits inom ramen för paketet ”Ren energi för alla i EU” samt med befintliga nätföreskrifter och riktlinjer, med stöd för reformer på grossistmarknaderna och utveckling av konkurrensutsatta slutkundsmarknader samt beaktande av övervakningsrapporterna från nationella tillsynsmyndigheter och byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter,
-involvera alla samhällsgrupper i denna process som en del av en medskapandeprocess som bör låta intressenterna känna att de har en verklig insats i frågan.
4.Allmänna kommentarer
4.1EESK välkomnar kommissionens meddelande, som syftar till att införa en ny modell för att – tillsammans med medlemsstaterna, de regionala och lokala myndigheterna, det organiserade civila samhället och medborgarna – säkerställa en process för konvergens och konsekvens i åtgärderna på europeisk nivå för övergången till ren energi, hållbar och konkurrenskraftig utveckling, minskade växthusgasutsläpp och en integrerad, systemisk och teknikneutral strategi, den cirkulära ekonomin som hävstång för innovativa lösningar för klimatförändringarna samt social rättvisa som baseras på den europeiska energipakten, som sätter konsumenterna i centrum för systemet, med en plan för att bekämpa energifattigdom.
4.2EESK understryker att det alltid har funnits ett starkt och växande stöd bland EU-medborgarna för energiunionens mål och en mer ambitiös klimat- och energipolitik, samt ett växande stöd för energiunionens mål inom det europeiska näringslivet, såväl inom som utanför energisektorn. EESK har också välkomnat att förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder har trätt i kraft, och har uppmanat det organiserade civila samhället att vara så aktivt som möjligt i syfte att säkerställa att denna förordning genomförs korrekt.
4.3EESK anser att det finns ett akut behov av att vidta åtgärder mot klimatförändringarna eftersom vi redan känner av deras inverkan. Övergången till en hållbar ekonomi är också en viktig möjlighet. För att lyckas med denna övergång måste vi bibehålla våra företags konkurrenskraft och uppmuntra forskning och utveckling. Vi måste inkludera alla sektorer och det civila samhället och upprätthålla en permanent medborgardialog för att undvika att någon hamnar på efterkälken.
4.4EESK betonar vikten av EU:s åtagande, som bekräftades på högsta nivå i Sibiuförklaringen, att vara en ansvarsfull världsledare i kampen mot klimatförändringarna, i skyddet av medborgarna och miljön och i upprätthållandet av principen om rättvisa.
4.5EESK ställer sig bakom principen om att ”utkasten till nationella energi- och klimatplaner utgör en gemensam och solid plattform som möjliggör jämförelser och diskussioner med civilsamhället, näringslivet, arbetsmarknadens parter och lokala myndigheter i hela unionen om våra gemensamma utmaningar och långsiktiga prioriteringar i fråga om energi och klimat”.
4.6Socialt samförstånd bör dock vara en prioritet, särskilt med tanke på att vissa regioner i EU, som fortfarande är beroende av kolbrytning eller användning av andra fossila bränslen, långt ifrån har slutfört övergången till hållbarhet och att invånarna i dessa regioner har lägre inkomster och sämre ekonomiska möjligheter än i andra medlemsstater. Underlåtenhet att vidta lämpliga åtgärder mot energiomställningens negativa inverkan på medborgare och företag, i synnerhet små och medelstora företag, och oförmåga att tillhandahålla lämpligt stöd till dem som drabbas hårdast kan leda till kraftigt politiskt och socialt motstånd och fördröja den allmänna processen för att genomföra de nationella energi- och klimatplanerna.
4.7EESK anser därför att det är nödvändigt att rekommendera en människocentrerad övergång till ett mer inkluderande, hållbart, kostnadseffektivt, rättvist och säkert globalt energisystem som tillhandahåller lösningar på de globala energi- och klimatutmaningarna som skapar mervärde för företagen och samhället, utan att äventyra jämvikten i energitriangeln: trygghet och tillgång, miljömässig och social hållbarhet samt ekonomisk utveckling och konkurrenskraftig tillväxt.
4.8Högst på listan över rekommendationer – inte bara till medlemsstaterna utan även EU-institutionerna själva – bör vara att faktiskt fullborda den europeiska energimarknaden, som ännu inte fullt sammanlänkad, interoperabel och transparent, med stora prisskillnader på gas och el vad gäller såväl själva energin som nät- och distributionsavgifterna och skatterna. EESK uttrycker därför sin besvikelse över att energipriserna fortfarande varierar kraftigt inom EU, vilket visar på stora brister inom den inre marknaden och, om inga lämpliga korrigerande åtgärder vidtas, skulle kunna undergräva möjligheterna att nå energiunionens mål för 2030.
4.8.1EESK uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att de nationella energi- och klimatplanerna omfattar åtaganden om att fullt ut tillämpa lagstiftningen och noggrant övervaka att den genomförs korrekt i såväl företagens som konsumenternas intresse som en del av en förnyad strategi för att fullborda den inre marknaden senast 2025 som kan hantera de globala utmaningarna avseende hållbar konkurrenskraftig tillväxt och klimat i en modern miljö som är smart, digitaliserad och sammanlänkad över hela kontinenten.
4.8.2EESK anser att man bör rekommendera stöd både för reformer för en mer integrerad koldioxidfri grossistmarknad för el, gas och värme och för en mer transparent europeisk slutkundsmarknad som ger medborgare och företag möjlighet att verkligen dra nytta av åtgärderna för energi- och klimatmässig hållbarhet med avseende på förbrukning och lägre kostnader på EU-marknaden, genom att de kan göra fullständigt välgrundade val.
4.9Rekommendationerna om energisektorns bidrag till minskade växthusgasutsläpp bör, enligt EESK:s mening, utvecklas på grundval av konsumentincitament och främjandet av spridning av sådan teknik som är avgörande för en klimatneutral ekonomi, i syfte att nå målet om nollutsläpp senast 2050. Kommissionen bör i detta avseende uttryckligen rekommendera särskilda strategier för energiintensiva industrier såsom kemi-, stål-, cement- och pappersindustrin samt för koldioxidintensiva regioner, som uppmuntrar dem och ger dem incitament att övergå till att använda mer energieffektiv teknik.
4.9.1Det är mycket viktigt att de energiintensiva industrierna får effektivt stöd av EU och sina nationella regeringar: ett sätt är att förbättra riktlinjerna för utsläppshandelssystemet i fråga om statligt stöd. EESK ”betraktar EU:s utsläppshandelssystem som ett instrument för att minska EU:s energiutsläpp, och därför bör det ge prissignaler för koldioxid men också stimulera hållbara investeringar i ny teknik med låga koldioxidutsläpp”
, bl.a. genom innovationsfonden, som finansieras av utsläppshandelssystemet.
4.9.2EESK anser att minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, som för närvarande står för 90 % av den olja som används, kommer att kräva en gradvis övergång till alternativa drivmedel med noll inverkan, med lämplig infrastruktur och ökad energieffektivitet som drar bästa nytta av digital teknik och smart prissättning och uppmuntrar till multimodal integration och mer hållbara transportsätt.
4.9.3Byggbranschen står för 40 % av energiförbrukningen och omkring 15 % av växthusgasutsläppen. EU:s regler och incitament för energibesparingar i byggnader måste genomföras fullt ut. Det krävs även investeringar i smarta elnät för att integrera och optimera användningen av olika förnybara energikällor och hållbar teknik för produktion, lagring och distribution. Förbrukning av förnybar energi på produktionsstället måste uppmuntras i synnerhet genom särskilda stimulerande lagstiftningsåtgärder som ingår i ett lämpligt regelverk.
4.10EESK ställer sig bakom kommissionens uppmuntrande av ett fullständigt genomförande i de nationella energi- och klimatplanerna av de EU-regler som antogs i maj 2018 om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) och som ålägger medlemsstaterna att kompensera för växthusgasutsläpp som uppstått till följd av markanvändning genom att se till att skogarna absorberar motsvarande mängd koldioxid mellan 2021 och 2030. Sektorn kan fortfarande verka för att öka koldioxidinfångningen. Som EESK har påpekat är en aktiv och hållbar skogsförvaltning och resurseffektiv användning av trä grundläggande för att uppnå klimatmålen.
4.11När det gäller trygghet ställer sig EESK bakom rekommendationerna om ett motståndskraftigt europeiskt energisystem i fråga om såväl försörjning och beredskapslager som cybersäkerhet. It‑säkerhet är av yttersta vikt för att garantera en säker övergång i EU till ett koldioxidfritt, decentraliserat, digitaliserat och integrerat energisystem.
4.12Det är nödvändigt att till fullo ta itu med de utmaningar och risker som identifierats för energisektorn, både på EU-nivå genom att främja den roll som Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) spelar och genom rekommendationer till medlemsstaterna om harmoniserade strategier för cybersäkerhet i syfte att minska risken för svaga länkar i ett alltmer sammanlänkat europeiskt nätsystem. Detta kommer att säkerställa en gemensam förståelse av attacker och ett gemensamt svar på cybersäkerhetshot, såsom EESK redan har framhävt. Hela energisystemet är mycket datoriserat i syfte att garantera permanent stabilitet och balans. En cyberattack kan äventyra eller slå ut inte bara mindre utan även större geografiska områden, och till och med leda till geopolitiska problem i händelse av en beklaglig, men alltid möjlig, riktad hackerattack.
4.13EESK ställer sig till fullo bakom kommissionens rekommendationer om forskning och innovation och anser det vara av yttersta vikt att se till att omställningsprocessen är internationellt konkurrenskraftig, påskynda omvandlingen av energisystemet på ett kostnadseffektivt sätt och öka de nationella industriella och innovativa ekosystemens bidrag till skapandet av europeiska strategiska och hållbara värdekedjor, såsom i fråga om batterier, som nyligen var föremål för ett EESK-yttrande.
4.14Det nya ramprogrammet Horisont Europa (2021–2027), strukturfonderna och EIB, Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och innovationsfonden, som finansieras genom försäljning av utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem, hör till de instrument som medlemsstaterna bör säkerställa ett tillräckligt utnyttjande av i de nationella energi- och klimatplanerna.
4.15De investeringar och tillhörande finansiella medel som måste mobiliseras för att uppnå EU:s klimat- och energimål – som uppskattas kräva ytterligare investeringar på ca 260 miljarder euro per år – är fortfarande den mest problematiska faktorn tillsammans med rättvisa och social hållbarhet, som måste utgöra en hörnsten i en människocentrerad process för energi- och klimatomställning.
4.15.1EESK påpekar att dessa ytterligare investeringar verkar mycket begränsade jämfört med dem som framhålls i dess senaste yttranden, och att den nödvändiga finansieringen kräver en bred politisk och social kompromiss tillsammans med plattformar som uppmuntrar till samarbete och en gemensam förståelse mellan flera intressenter, såsom medborgare, konsumenter, arbetstagare och företag, med avseende på en långsiktig vision för energiomställningen, delmålen och de mer omedelbara prioriteringarna.
4.15.2Ett annat centralt problem är social rättvisa och social hållbarhet i omställningsprocessen samt en rättvis fördelning av kostnader och fördelar: EESK har redan påpekat att Europa behöver en social pakt för energiomställningen ”som ska utformas gemensamt av EU, medlemsstaterna, regionerna, städerna, arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället, för att se till att ingen hamnar på efterkälken vid omställningen”.
4.15.3EESK rekommenderar kommissionen att kontrollera att alla medlemsstater i de nationella energi- och klimatplanerna uttryckligen tar med kapitel om den sociala hållbarheten hos de processer som ska genomföras och om de genomförandeåtgärder som ska främja inkluderande tillväxt, rättvis fördelning av fördelarna och kostnaderna samt tydlig och öppen information till det civila samhället, tillsammans med planer för att ge människor de färdigheter som krävs för att göra dem till välinformerade och proaktiva aktörer inom gemensamt utformade processer.
Bryssel den 30 oktober 2019
Luca Jahier
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________