Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
ECO/497
Den ekonomiska politiken för euroområdet 2019
(tilläggsyttrande)
YTTRANDE
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Den ekonomiska politiken för euroområdet 2019
(tilläggsyttrande)
[COM(2018) 759 final]
Föredragande: Petr Zahradník
|
Beslut av kommitténs presidium
Rättslig grund
|
14/05/2019
Artikel 32.1 i arbetsordningen och artikel 29 a i tillämpningsföreskrifterna till arbetsordningen
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
|
|
Antagande av sektionen
|
17/10/2019
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
30/10/2019
|
|
Plenarsession nr
|
547
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
137/0/4
|
Ingress
Detta yttrande ingår i ett paket med två uppföljningsyttranden: om den årliga tillväxtöversikten (COM(2018) 770 final) respektive om rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2018) 759 final). Syftet är att uppdatera och vidareutveckla tidigare EESK-förslag, med beaktande av den senaste utvecklingen och ekonomiska prognoser för EU och euroområdet samt de rapporter och rekommendationer som har offentliggjorts inom den nuvarande europeiska planeringsterminen. Paketet utgör det civila samhällets övergripande bidrag till den ekonomiska, sociala och miljörelaterade politiken i EU under den europeiska planeringsterminens nästa cykel, som inleds i november 2019. EESK uppmanar kommissionen och rådet att utnyttja detta bidrag i det kommande höstterminspaketet och den efterföljande interinstitutionella beslutsprocessen.
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1EESK respekterar ekonomins positiva utveckling i EU och euroområdet under de senaste åren. Samtidigt är kommittén fullt medveten om de risker som kan vända denna utveckling. Kommittén är medveten om att EU:s ekonomi och euroområdets ekonomi för närvarande påverkas av yttre risker i relativt högre grad än normalt. Brexit, särskilt en brexit utan avtal, och en eskalering av handelskrigen kan i detta sammanhang betraktas som avgörande osäkerhetsfaktorer.
1.2EESK anser att EU:s och euroområdets ekonomiska politik för närvarande bör inriktas på att begränsa och minska risken för recession och främja hållbar tillväxt. Därför är det avgörande att finanspolitiken åtföljs av en expansiv penningpolitik från ECB:s sida genom en positiv finanspolitisk inriktning inom både euroområdet och EU, samtidigt som principen om budgetdisciplin bevaras. Kommittén är övertygad om att det finns ett brådskande behov av att öka motståndskraften och bevara de framtida tillväxtmöjligheterna och att det är dags att ta itu med det.
1.3EESK tar i övervägande att investeringsökningens nuvarande tempo är högre än EU:s och euroområdets BNP-tillväxt, vilket gjorde att investeringsgraden 2018 (20,5 %) var den högsta sedan 2008 (22,8 %). Trots det anser kommittén att investeringsbehovet är större och att man för att avhjälpa detta investeringsunderskott måste ägna mer medel åt offentliga och privata investeringar, särskilt med hänsyn till att dessa investeringar är större i Kina eller Förenta staterna.
1.4Kommittén är dock fullt medveten om att denna ekonomiska utveckling inte har varit lika positiv i hela EU och euroområdet och att konvergensen fortfarande är otillräcklig. Hållbarhetsfrågan är också en alltmer komplicerad utmaning för EU.
1.5EESK välkomnar att den starkt förbättrade budgetdisciplinen möjliggör större finanspolitisk expansion, samtidigt som den finanspolitiska återhållsamhetens samtliga regler iakttas till fullo. Dessa möjligheter skapas dels på enskilda medlemsstaters nivå, dels på EU-nivå. EESK ser positivt på förslaget till ett budgetinstrument för konvergens och konkurrenskraft (BICC), ett pilotprojekt som ska stärka finanspolitiken på euroområdets nivå, och dess nära koppling till reformstödsprogrammet. EESK förväntar sig att både BICC och reformstödsprogrammet kommer att ge betydande stöd till reformer och investeringar, både inom ramen för euroområdet och i länder utanför euroområdet. EESK anser dock sammanfattningsvis att kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen 2021–2027 kanske inte räcker för att framgångsrikt nå målen i prioriterade program, och upprepar sin efterlysning av ökade resurser för detta ändamål.
1.6EESK efterlyser samtidigt fortsatta effektiva strukturreformer med välriktade investeringsstrategier, samt stöder och uppskattar att man iakttar den ”magiska triangeln” för de nuvarande ekonomiska och politiska prioriteringarna, som innebär balans och ömsesidigt beroende mellan investeringsstöd, strukturreformer och finanspolitiskt ansvar/finanspolitisk återhållsamhet. Med tanke på de begränsade offentliga medlen betonar EESK hur oersättliga privata investeringar är, vars långsiktiga tillväxt är direkt beroende av en trovärdig ekonomisk politik och minskade finanspolitiska obalanser. En bankunion och en kapitalmarknadsunion kan bidra till att investeringsökningens tempo ökar tack vare effektivare och flexiblare kapitalflöden. EESK uttrycker oro över det försenade genomförandet av deras kvarvarande delar.
1.7EESK noterar med både intresse och oro de många olika makroekonomiska obalanserna i EU och euroområdet. EESK uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att gemensamt sträva efter större enhetlighet i medlemsstaternas sätt att lösa problemen med yttre obalanser, särskilt med tanke på de ökade yttre riskerna i framtiden.
1.8EESK ställer sig helt bakom principen att investeringar och reformer ska följas åt, på samma sätt som med principerna om ansvar och subsidiaritet.
1.9EESK anser att den europeiska ekonomins prioriteringar i högre grad bör vara inriktade på att tillgodose den inhemska efterfrågan. Samtidigt anser kommittén att den mycket positiva yttre europeiska handelsbalansen för varor och tjänster bör fördelas jämnare mellan fler medlemsstater.
1.10EESK stöder med eftertryck ytterligare insatser som stärker den inre marknadens funktion och enhetlighet, särskilt i de segment som ännu inte har integrerats i högre grad samt i segment som präglas av avvikande tendenser. Kommittén ser också med oro på problemet med brist på arbetskraft och den bristande överensstämmelsen mellan tillgången och efterfrågan på kompetens.
2.Bakgrund
2.1Euroområdets och EU:s nuvarande ekonomiska utveckling: kommissionens vår- och sommarprognos
2.1.1EU:s och euroområdets ekonomi växer för sjunde året i rad, men prognoserna tyder på en kommande ekonomisk avmattning. Det betyder dock inte att tillväxten har varit likadan i hela EU och euroområdet. Enligt kommissionens ekonomiska vår- och sommarprognos bör den ekonomiska tillväxten i EU och euroområdet fortsätta både i år och nästa år, men tempot blir nog långsammare; enligt sommarprognosen ökar riskerna för en avmattning.
2.1.2Avmattningen beror i hög grad på yttre faktorer och EU:s begränsade förmåga att bibehålla sin rekordstora export. Avgörande riskfaktorer är bl.a. brexit, särskilt en brexit utan avtal, och eskalerade handelskrig i världsekonomin – dessa faktorer är nu mer framträdande än för ett år sedan.
2.1.3Några av de viktigaste inre faktorerna är svårigheterna med att uppnå social och miljömässig hållbarhet och den otillräckliga konvergensen inom EU, liksom den ojämna fördelningen av inkomster och välstånd. Det sker också stora förändringar i viktiga sektorer (t.ex. bil- eller energiindustrin). Den förväntade avmattningen i kredittillväxten från 3,7 % föregående år till 3,0 % under loppet av 2019 ger viss anledning till oro.
2.1.4I sitt yttrande om den ekonomiska politiken i euroområdet 2019 varnade EESK för en ny ekonomisk kris och uppmanade de europeiska och nationella organen att gemensamt identifiera riskerna och stärka den europeiska ekonomins motståndskraft, särskilt med tanke på att två av Europas viktigaste ekonomier skulle kunna drabbas av recession under andra halvåret 2019.
2.1.5Även om både investeringsökningens tempo och investeringsvolymen har närmat sig nivåerna före krisen, eller redan har nått dem, finns det fortfarande ett större behov av investeringar i EU och euroområdet. I detta avseende kan man tala om ett fortsatt investeringsunderskott i EU och euroområdet. Investeringsökningens starkt minskade tempo under nästa period är också oroande. Under 2018 ökade investeringarna i EU med 3,7 %, men för detta och nästa år väntas denna tillväxt bli endast 2,3 % för EU och euroområdet. Investeringsgraden på 20,5 % av BNP 2018 var den högsta sedan 2008 (22,8 %). Med tanke på framtiden skulle Europa även här behöva fördela betydligt större belopp, särskilt till strategiskt viktiga verksamheter och sektorer som kan ge EU en långsiktig konkurrensfördel globalt.
2.1.6Sysselsättningen har ökat markant, till och med i sådan grad att många länder har brist på tillgänglig arbetskraft, vilket hämmar deras tillväxtpotential. Detta stimulerar samtidigt innovationsprocesserna och arbetssätt som bygger på automatisering och virtualisering av ekonomisk verksamhet utan behov av arbetskraft som utför fysiska, manuella och enkla arbetsuppgifter (ekonomisk decoupling) samt intensivare förberedelse av arbetskraften på nya utmaningar och en lösning av problemet med strukturell arbetslöshet. På arbetsmarknaden finns det också stora skillnader mellan medlemsstaterna: vissa har fortfarande en arbetslöshet på 10 %, och på många håll är ungdomsarbetslösheten oroande. Även den svaga eller negativa reallöneökningen i vissa medlemsstater eller problemet med arbetstagares fattigdom kan ge anledning till oro.
2.2Finanspolitik
2.2.1Den förbättrade budgetdisciplinen i en situation med mycket låga räntesatser skapar gynnsamma förutsättningar för finansiering och möjligheter för antagande av kompletterande finanspolitiska åtgärder i vissa medlemsstater, vilket har en positiv effekt på den inhemska efterfrågan. EESK tillägger att en ansvarsfull budgetpolitik även rör budgetens inkomstsida, nämligen en effektiv bekämpning av skattebedrägerier, som kan tillföra ytterligare resurser för finansieringen av offentliga investeringar.
2.2.2Det blir också möjligt att stärka finanspolitiken inom euroområdet; ett viktigt steg i denna riktning är förslaget till ett budgetinstrument för konvergens och konkurrenskraft (BICC). Det ska genom finansiellt stöd till reformer och investeringar i enskilda medlemsstater öka EMU:s ekonomiska motståndskraft. EESK upprepar sin uppfattning från yttrandet om den fleråriga budgetramen efter 2020, nämligen att budgetmedlen i den föreslagna fleråriga budgetramen 2021–2027 inte räcker, vilket även gäller de medel som anslås till strukturreformer eller stöd till konvergens och konkurrenskraft i euroområdet. Kommittén har på samma sätt som Europaparlamentet och Europeiska regionkommittén efterlyst att medlen i nästa fleråriga budgetram ska utgöra 1,3 % av BNI.
2.2.3En nyckelkomponent är ramen för fastställande av strategiska riktlinjer för de reformer och investeringar som ska få stöd genom instrumentet. På grundval av en rekommendation från kommissionen antar rådet (efter diskussioner i Eurogruppen) de strategiska riktlinjerna för reformerna och investeringarna i euroområdet som helhet. I anslutning till detta antar rådet en rekommendation med riktlinjer för enskilda länder i euroområdet avseende reformer och investeringar som ska få stöd genom instrumentet.
2.3Ekonomisk och monetär politik
2.3.1Effektiva strukturreformer i kombination med välriktade investeringsstrategier, åtföljda av en ansvarsfull finanspolitik, är avgörande för EU:s, euroområdets och enskilda medlemsstaters ekonomiska politik på åtminstone medellång sikt, samtidigt som principerna för en hållbar utveckling respekteras.
2.3.2Det har lagts fram ett sammanfattande dokument för Eurogruppens toppmöte om läget i och utsikterna för euroområdet. Euroområdet har också varit ämne för debatt i samband med arbetet för att stärka eurons ställning internationellt. Euroområdet kan komma att utvidgas, eftersom Bulgarien i fjol vidtog de formella åtgärder som krävs för att införa den gemensamma europeiska valutan, och följdes i år av Kroatien. EESK uppmanar samtidigt kvarvarande medlemsstater utanför euroområdet att upprätta och förverkliga planer för en hållbar övergång till euroområdet inom en nära framtid.
2.3.3I en uppräkning av de senaste åtgärder som har stärkt euroområdet får man inte utelämna exempelvis genomförandet av den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden (Single Resolution Fund), vars principer godkändes redan 2012. Detta stärkte Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) roll. Åtgärder har utformats för att upprätta ett europeiskt insättningsgarantisystem, vilket är ett mycket viktigt steg för slutförandet av bankunionen. Det har lagts fram ett utkast till budgetinstrument för konvergens och konkurrenskraft för euroområdet, som en del av EU:s framtida budget. Vissa framsteg har gjorts i riktning mot en stärkt internationell roll för euron, men det kan göras mycket mer genom medlemsstaternas och EU-institutionernas gemensamma insatser.
2.4Strukturpolitik och strukturreformer
2.4.1Årets landsspecifika rekommendationer präglas av en strävan att genomdriva den ”magiska triangeln” för investeringsstöd, strukturreformer och ansvarsfull finanspolitik, om möjligt med tonvikt på enskilda medlemsstaters särskilda behov.
2.4.2För att lösa de strukturella störningarna och problemen i EU:s ekonomier, öka deras motståndskraft och förverkliga deras långsiktiga tillväxtpotential, i en situation när de globala ekonomiska riskerna ökar, måste man prioritera vissa reformer (på både medlemsstaternas och hela EU:s nivå) samt påskynda och intensifiera genomförandet av dem.
2.4.3Det är också viktigt att skapa en mer symmetrisk balans i EU och euroområdet. Behovet av åtgärder mot de makroekonomiska obalanserna är mycket skiftande. Utöver problemen med de yttre balanserna, framför allt bytesbalansen, uppvisar vissa länder ytterligare tecken på makroekonomiska obalanser, bl.a. hög skuldnivå i den offentliga och privata sektorn, stark ökning av fastighetspriserna, ökade enhetsarbetskostnader och olika typer av yttre obalanser.
2.4.4Strukturreformer handlar också om att stärka den inre marknadens miljö och kvalitet samt förbättra additionaliteten mellan den inre marknadens politik och de nationella strukturreformerna för att uppnå en så stor överensstämmelse som möjligt.
2.5Euroområdets styrning (governance)
2.5.1I de landsspecifika rekommendationerna ingår också anvisningar och vägledning för att stärka resultaten och styrningen (governance) av EMU samt euroländernas motståndskraft i enlighet med 2019 års rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet, samt att främja social konvergens enligt den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I varje fall tycks EU återigen vara på väg in i en fas då den ekonomiska politiken är nära förknippad med euroområdet och då medlemsstater som inte har infört euron löper risk att få mindre inflytande, särskilt i en situation då euroområdets starkare ställning tycks hävdas allt tydligare i EU:s framtida fleråriga budgetram. EESK betonar att alla EMU:s pelare bör vara balanserade, såsom närmare beskrivs i yttrandet En ny vision för fullbordandet av Ekonomiska och monetära unionen.
3.Allmänna kommentarer
3.1EESK anser att den europeiska ekonomin är i bättre skick nu, inför förändringarna på central poster i EU:s organ, än den var vid det senaste jämförbara ombytet på viktiga unionsfunktioner 2014. Samtidigt är dock kommittén mycket väl medveten om de risker (se punkt 2.1.1–2.1.3) som kan vända denna utveckling och de strategiska utmaningar som med hänsyn till den framtida ekonomiska utvecklingen måste övervinnas.
3.2Den nuvarande avmattningen i tillväxten (i dagarna exempelvis bekräftad av septembers låga värden i Economic Sentiment Index), som dessutom aldrig har varit särskilt stark i euroområdet, samt ökningen av riskfyllda krisfaktorer, bör nu icke desto mindre få EU-institutionerna och medlemsstaterna att vidta åtgärder som är inriktade på det ekonomiska huvudmålet i EU:s ekonomiska politik: att ta fram effektiva förebyggande åtgärder för att förhindra en återgång till allmän recession samt rikta om både euroområdets ekonomi och EU:s ekonomi mot hållbar tillväxt. Därför är det viktigt att samordna finanspolitiken och penningpolitiken. Enligt ECB måste man bibehålla en ackommoderande penningpolitik under kommande period, annars påverkas den ekonomiska tillväxten negativt. Utrymme för en tillväxtinriktad finanspolitik har dock skapats. Medlemsstater med höga bytesbalansöverskott bör i större utsträckning satsa på en sådan finanspolitik, vilket ytterligare kan stärka deras ekonomi och samhälle, under förutsättning att hållbara investeringar genomförs. En penning- och finanspolitik som främjar tillväxt och framför allt investeringar, samt strukturreformer som stärker den ekonomiska motståndskraften, bör enligt EESK vara de tre huvudinslagen i en ekonomisk politik som reagerar på den rådande situationen.
3.3EESK stöder därför ett stärkande av EU:s och euroländernas ekonomiska motståndskraft mot globala negativa faktorer, som äventyrar de friktionsfria handels- och investeringsförhållandena i världen, ökar osäkerheten och skärper villkoren på de internationella finansmarknaderna. EESK rekommenderar att de europeiska ekonomierna på medellång sikt i högre grad försöker tillgodose den inhemska efterfrågan. Samtidigt bör den mycket gynnsamma yttre handelsbalansen för varor och tjänster fördelas jämnare mellan fler medlemsstater. Många av dem kommer att behöva genomgripande strukturreformer, eftersom deras nuvarande prestationsförmåga i detta avseende är otillräcklig enligt en rad indikatorer för konkurrenskraft.
3.4Kommittén är övertygad om att det finns ett brådskande behov av att öka den europeiska ekonomins motståndskraft och dess framtida tillväxtmöjligheter. Svagare ekonomiska prestationer inom en nära framtid kan accentuera befintliga strukturella problem och brister, däribland de därmed förknippade sociala konsekvenserna. Med tanke på det finanspolitiska ansvaret är det avgörande att hitta en mycket bräcklig balans mellan starkt skuldsatta länders strävan efter att minska sina skulder och skapa finanspolitiska buffertar, å ena sidan, och förmågan att utnyttja det finanspolitiska utrymmet till investeringar, särskilt offentliga sådana, i länder med överskott eller länder som är finanspolitiskt neutrala, å den andra.
3.5EESK välkomnar förslaget om budgetinstrumentet BICC. Kommittén begär dock att det snarast avgränsas konkret och att det etableras funktionella förbindelser mellan detta instrument och det föreslagna reformstödsprogrammet. Det är framför allt nödvändigt att reformstödsprogrammet leder till ett betydande stöd till reformer och investeringar i länder utanför euroområdet, utan att det äventyrar budgetinstrumentets särskilda mål för euroområdet. EESK uppmanar också kommissionen att ta fram öppna indikatorer för budgetinstrumentet BICC, genom vilka dess prestationer och resultat kan utvärderas. I detta sammanhang efterlyser EESK en större medverkan av Europaparlamentet, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i linje med slutsatserna i yttrandet En ny vision för fullbordandet av Ekonomiska och monetära unionen.
3.6Enligt EESK är det mycket positivt att BICC-instrumentet också ska omfattas av den europeiska planeringsterminen, eftersom stödet i första hand ska följa den europeiska planeringsterminens rekommendationer.
3.7EESK ställer sig bakom budgetinstrumentets huvudmål, nämligen att uppnå större konvergens och ökad konkurrenskraft genom stärkt samordning av reformerna och investeringsplanerna i euroområdet. I detta syfte uppmanar EESK kommissionen att utarbeta ett förslag till öppen fördelning av medel mellan enskilda länder.
3.8EESK välkomnar att årets landsspecifika rekommendationer är starkt anpassade till de riktade investeringsstrategiernas behov. Rekommendationerna för enskilda länder och den europeiska planeringsterminen i stort bör från och med nästa år dessutom fungera som en strategisk ekonomisk vägledning för EU, eftersom Europa 2020-strategin upphör att gälla och det ännu inte finns något som kan ersätta den. Den europeiska planeringsterminen bör i detta sammanhang också respektera målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och strategin för hållbar utveckling fram till 2030.
3.9EESK är medveten om och respekterar slutsatserna från Eurogruppens toppmöte den 21 juni, som inte bara objektivt beskrev euroområdets framsteg sedan de fem ordförandenas rapport 2015, utan framför allt fastställde nya mål, särskilt för att avsevärt stärka euroområdets ställning i EU:s nya fleråriga budgetram.
3.10Kommittén är övertygad om att euroområdet hösten 2019 är något helt annat än det var för just tio år sedan, då det oförberett stod inför en kris utan motstycke, som det i sin dåvarande utformning inte ens kunde hantera på ett framgångsrikt sätt. Men under de senaste fyra–fem åren har euroområdet visat att det är starkare. Det har lärt sig en läxa av krisen och tänker bygga vidare på dessa erfarenheter. En del av detta bör inte bara vara en förmåga att planera flera år framåt, utan även att faktiskt anslå de medel som krävs för att den europeiska ekonomin ska bli motståndskraftigare (vilket inte alltid görs).
3.11EESK anser att denna period är kulmen på arbetet med att införa de kuggar i euroområdets maskineri som så kännbart och fatalt saknades under krisen, men att EU samtidigt går vidare med högt ställda mål för att avsevärt stärka euroområdets finanspolitiska ställning (som både anhängarna och motståndarna till en gemensam valuta i EU nästan unisont betecknar som hittills mycket otillräcklig). Det föreslagna reformstödsprogrammet skulle tillsammans med en investeringsstabiliseringsfunktion kunna utgöra ett pilotprojekt, genom vilket euroområdet får ett stort och banbrytande inflytande på den framtida EU-budgeten. Om detta förverkligas i praktiken kommer vissa (hittills dock högst få) kapitel i budgeten endast att vara tillgängliga för euroländer.
3.12EESK anser att det fortfarande finns stora skillnader mellan enskilda EU-medlemsstater när det gäller bytesbalansen, vilket dock även åtföljs av skilda uppfattningar avseende den ekonomiska politikens instrument och mål. Det är sant att en rad länder med ett tidigare kroniskt underskott i bytesbalansen avsevärt har minskat detta underskott. Hos vissa medlemsstater kvarstår dock samtidigt höga bytesbalansöverskott. Det är viktigt att få båda grupperna av länder att närma sig varandra, annars finns en stor risk för att den europeiska ekonomin tudelas under lång tid. För att få länderna att närma sig varandra bör länder med underskott i högre grad vidta åtgärder som stärker konkurrenskraften och produktiviteten (enligt den europeiska planeringsterminens indikatorer), och länder med överskott i högre grad inrikta sig på faktorer som stärker den samlade efterfrågan, t.ex. genom större investeringar med positiv effekt på skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.
3.13EESK ställer sig bakom det allmänna målet för de landsspecifika rekommendationerna för perioden 2019–2020 att få medlemsstaterna att modernisera sina ekonomier och därmed öka sin tillväxtpotential och stärka sin motståndskraft. De ofta stora socioekonomiska skillnaderna i vissa länder bör inte glömmas bort. Deras ekonomiska utveckling är mycket ojämn, vilket utgör ett väsentligt hinder för deras framtida ekonomiska tillväxt. Det är också viktigt att aktivera instrument som minskar de sociala skillnaderna och stärker den sociala sammanhållningen.
3.14EESK anser att investeringar och reformer måste gå hand i hand, särskilt vid en tidpunkt då EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 slutgiltigt ska godkännas. Medlemsstaterna bör även till fullo respektera principerna om ansvar och subsidiaritet. Även om EU:s budget inte är något universalmedel för att tillgodose alla identifierade investeringsbehov kan en lämplig fördelning av dess resurser utgöra ett viktigt bidrag till täckandet av konkreta investeringsgap, som behandlades utförligt i årets landsspecifika rekommendationer. Även här finns möjligheter till mycket starkare kopplingar mellan EU:s framtida budget och den europeiska planeringsterminen, som på ett bättre sätt kan länka samman de begränsade finansiella medlen med de verkliga behoven, samtidigt som kraven på prestationer och kvantifierade resultat uppfylls.
3.15Med tanke på de begränsade offentliga medlen betonar EESK hur oersättliga investeringar i den privata sektorn är, vars långsiktiga tillväxt står i direkt proportion till en trovärdig ekonomisk politik och minskade finanspolitiska obalanser.
4.Särskilda kommentarer
4.1Med hänsyn till den globala osäkerheten när det gäller ekonomi, handel och investeringar måste EU i allt högre grad förlita sig på sig själv genom att stärka den inre marknaden. Kommittén är övertygad om att ett fungerande och enhetlig inre marknad kan bidra till att några av de identifierade obalanserna undanröjs. Tjänstemarknaderna präglas av en relativt sett lägre integreringsnivå. Det finns en risk för att nya tekniska verksamheter i brist på lämplig reglering endast sprids i vissa länder, dvs. att enskilda EU-medlemsstaters lösningar inte blir kompatibla med varandra. Även kapitalets fria rörlighet bör bli effektivare och flexiblare genom bankunionen och kapitalmarknadsunionen. EESK uttrycker därvid viss oro över det försenade genomförandet av bankunionens och kapitalmarknadsunionens återstående delar. Den planerade finansiella unionen utgör en viktig plattform för alternativa finansieringsformer och finansieringsmöjligheter. Det största utrymmet för integrering av den inre marknaden finns fortfarande på arbetsmarknaden och på skatte- och skatteregleringsområdet (hittills har medlemsstaterna varit ensamt behöriga när det gäller direkt beskattning).
4.2EESK ser positivt på att investeringsverksamhet i så hög grad betonas i den europeiska planeringsterminen, vilket har hjälpt medlemsstaterna att fastställa sina investeringsprioriteringar så att investeringarna går till områden med den största makroekonomiska avkastningen. Samtidigt har man identifierat både rättsliga och strukturella hinder på medlemsstaternas nivå i hela EU, vilka är en viktig orsak till att den europeiska ekonomin inte kan förverkliga sin långsiktiga tillväxtpotential.
4.3För en sund och rationellt grundad investeringsstrategi är det enligt EESK också viktigt med förtroende, förutsebarhet och rättssäkerhet för företagen, samtidigt som rättsstatsprincipen och den sociala rättvisan upprätthålls.
4.4Enligt EESK är den onödiga administrativa bördan fortfarande ett enormt hinder. Detta kan avhjälpas genom en digitalisering av de offentliga tjänsterna. Digitalisering betraktas med rätta som en nyckelfaktor för produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt. Genomförandet måste respektera den allmänna uppfattningen i samhället och resultaten av en dialog mellan arbetsmarknadens parter i frågan.
4.5Ett tillfälligt hinder för större investeringar är enligt EESK också brist på kvalificerad arbetskraft och bristande överensstämmelse mellan tillgången och efterfrågan på kompetens.
4.6EESK betonar hur viktigt det är att investeringarna i allt högre grad kopplas till en intensiv forsknings- och innovationsverksamhet. Det handlar inte bara om investeringsvolymen, utan även om en avgörande förbättring av de genomförda investeringarnas kvalitet. Samtidigt varierar även behovet av kapitalinvesteringar mellan EU:s olika territorier. Det finns inte bara ett stort investeringsbehov i eftersläpande regioner, utan även i regioner som genomgår en viktig teknisk förändring, och samtidigt även i regioner som är världsledande inom vissa sektorer och vill behålla denna ställning.
Bryssel den 30 oktober 2019
Luca Jahier
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande