Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
SOC/611
Europeisk filantropi: en outnyttjad potential
YTTRANDE
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Europeisk filantropi: en outnyttjad potential
[Förberedande yttrande på begäran av det rumänska rådsordförandeskapet]
Föredragande: Petru Sorin Dandea
|
Förberedande yttrande på begäran av det rumänska ordförandeskapet
|
Skrivelse av den 20 september 2018
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
|
|
|
Ansvarig sektion
|
Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av sektionen
|
24/04/2019
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
15/05/2019
|
|
Plenarsession nr
|
543
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
132/5/15
|
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1EESK erkänner helt och fullt det kompletterande och innovativa mervärde som filantropi kan ge social sammanhållning genom att stärka gemensamma värderingar och göra vårt samhälle mer motståndskraftigt. Kommittén rekommenderar att medlemsstaterna erkänner filantropi som ett sätt att visa samhällsåtagande och samhällsengagemang, att de skapar utrymme för filantropi och engagerar filantropiska aktörer med lämpliga lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinitiativ.
1.2EESK uppmanar medlemsstaterna att skapa en gynnsam miljö för filantropi i linje med EU:s friheter och grundläggande rättigheter, som uppmuntrar filantropiska insatser och medborgarinsatser, privat givande till allmännyttiga initiativ och upprättande av filantropiska organisationer, samt att säkerställa att nationella säkerhetsåtgärder och EU-säkerhetsåtgärder är riskbaserade, proportionerliga och evidensbaserade, men också främjar insyn i filantropiska åtgärder.
1.3Välfärdsstaten och den sociala tryggheten är en europeisk skapelse som resten av världen avundas. Kommittén anser att medlemsstaterna bör stärka välfärdsstaten, den europeiska sociala modellen och de sociala trygghetssystemen, på grundval av skatterättvisa och effektiv sysselsättningspolitik. Detta skulle förbättra filantropiska organisationers komplementaritet och förmåga att uppfylla de verkliga behoven hos de mest utsatta samt ta itu med frågor som inte fullt ut omfattas av offentliga institutioner eller den privata sektorn.
1.4Eftersom fritt flöde av kapital tillhör kärnan i EU:s inre marknad anser EESK att EU och medlemsstaterna bör prioritera att säkerställa att den här grundläggande friheten tillämpas rättsligt och i praktiken tillsammans med principen om icke-diskriminering i syfte att underlätta gränsöverskridande filantropiskt givande och filantropiska investeringar. Överstatliga rättsliga former för att underlätta filantropiskt engagemang bör också övervägas.
1.5EU skulle kunna påverka privata resursers inverkan på det gemensamma bästa genom att införa finansieringsinstrument, exempelvis genom 2018 års InvestEU-program, som fungerar som en katalysator för sambeviljande med filantropi, stimulerar saminvesteringar och mer investeringar med social inverkan samt tillhandahåller garantiverktyg för att minska de finansiella riskerna för uppdragsrelaterade investeringar från filantropiska organisationer. EU bör också underlätta engagemang för social innovation.
2.Inledning
2.1I både stort och smått har filantropi förbättrat levnadsförhållandena för människor i Europa och runtom i världen. Över hela Europa bidrar individer, familjer, arbetsmarknadsparterna, det civila samhällets organisationer och företag till det gemensamma bästa och deltar i en hävdvunnen tradition som för mänskligheten framåt, i en roll som tydligt kompletterar statens.
2.2Individuellt givande i alla dess former är antagligen lika gammalt som mänsklig samverkan, medan organiserat givande (till exempel genom stiftelser) i många europeiska länder har sitt ursprung i Romarriket. Samtidigt är Europa en mångsidig kontinent och filantropin skiljer sig åt beroende på olikheter i historia och kultur, ekonomiska och politiska villkor samt bestämmelser.
2.3I dag är filantropi ett sätt att visa samhällsåtagande, engagemang för det gemensamma bästa, solidaritet och aktivt medborgarskap. Enskilda människor är filantropins kärna: de har friheten att skänka sina privata resurser till allmännyttiga initiativ och att göra detta genom att stödja eller inrätta filantropiska organisationer som är bundna av principerna om insyn och ansvarsskyldighet.
2.4Filantropiska flöden skyddas av EU-fördraget. EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och särskilt föreningsfriheten ger medborgarna friheten att skapa och organisera filantropiska strukturer. Många av dem främjar EU:s värderingar i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget, som omfattar respekt för mänsklig värdighet, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
2.5Filantropi syftar till att skapa ett samhälle där fokus ligger på social sammanhållning, aktivt medborgarskap, förverkligande och lika möjligheter. Det här är viktiga värderingar för vårt samhälle. De skapas genom indignation över orättvisa, omsorg om de mest utsatta, medkänsla, strävan efter en innovativ framtid och ansvar för att bevara värdefull natur och kultur. Många individer och filantropiska organisationer motiveras av de här värderingarna och erbjuder lösningar och påtagliga resultat.
2.6Europas filantropiska sektor består av olika slags bidragsgivare och filantropiska enheter. Även om det inte finns någon enskild, uppdaterad och heltäckande studie av europeisk filantropi som omfattar alla EU:s medlemsstater så har vi några preliminära uppgifter om sektorn. År 2016 visade uppgifter som samlats in av Donors and Foundations Networks in Europe (DAFNE) och analyserats av US Foundation Center att det finns fler än 147 000 registrerade ”allmännyttiga stiftelser” i Europa, som tillsammans har årliga utgifter på nästan 60 miljarder euro. De här siffrorna är hämtade från de senaste tillgängliga uppgifterna från 24 europeiska länder, däribland 18 EU-medlemsstater. År 2017 tillhandahöll en studie som publicerades av European Research Network on Philanthropy en omfattande översikt över filantropiskt givande från hushåll, företag, allmännyttiga stiftelser och välgörenhetslotterier i 20 europeiska länder (19 EU-medlemsstater och Schweiz), baserat på datakällor från 2013. För de här 20 länderna uppskattas att filantropiska bidrag i Europa utgör åtminstone 87,5 miljarder euro årligen (lågt uppskattat).
3.Roll och värde
3.1Filantropiska initiativ tar sig an samhällsproblem på lokal, regional, nationell, europeisk och internationell nivå. Filantropiskt givande omfattar allmännyttiga initiativ, från att främja en mångfald av idéer, inkluderande samhällen, integration av människor med funktionsnedsättningar, romer och migranter, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen till att finansiera forskning och innovation, miljöfrågor, konst och kultur, projekt för social rättvisa, uppstartsföretag och företag inom den sociala ekonomin på alla områden som är relevanta för EU.
3.2Filantropins mångsidighet innebär att sektorn kan upptäcka och gå in och stödja nischområden när marknads- och regeringsaktörer har svårare att göra det. Den fungerar ofta som en katalysator för innovation och nya idéer. Filantropiska insatser har ett övertag när det gäller att upptäcka och testa nya metoder för att lösa samhällsproblem. Filantropin försöker, lyckas ofta, och misslyckas ibland, men lär sig alltid och delar med sig av bästa praxis.
3.3I många fall arbetar offentliga aktörer (såsom nationella regeringar och lokala myndigheter) och filantropiska aktörer tillsammans och kompletterar varandra i verksamheter som stärker vårt samhälle. Filantropin stärker den här påverkan om offentliga myndigheter kan stödja den. Kommittén är medveten om att filantropin hjälper människor, men den ingår inte i den ”europeiska sociala modellen” (solidariskt socialt skydd, offentliga tjänster, social dialog) och kan inte ersätta den. Vi är också medvetna om att filantropin kanske inte når dem som har det sämst ställt. EESK rekommenderar att de solidariska sociala trygghetssystemen ska bevaras och utvecklas, och erkänner det stöd som filantropiska organisationer ger till dessa befolkningsgrupper.
3.4Filantropin är öppen för alla; alla kan ge. Miljontals enskilda givare, företag och finansiärer engagerar sig redan i Europa varje år. Det handlar framför allt om passion, tacksamhet och engagemang kring samhällsfrågor som ett komplement till offentliga insatser. Det finns många sätt för individer och organisationer, däribland företag, att ge till allmännyttiga initiativ. Möjligheterna sträcker sig från filantropiska gåvor/donationer eller investeringar med social inverkan till inrättande av givarstyrda fonder eller upprättande av en oberoende privat filantropisk organisation med en långsiktig vision.
3.5Filantropiska frågor är transnationella, gränsöverskridande och europeiska: allmännyttiga problem (såsom klimatförändringar och hälsorisker) känner inga gränser och européerna blir allt mer mobila. Filantropiska organisationer och givare arbetar därför allt mer gränsöverskridande och i samarbete med partner över hela Europa, trots de rättsliga hinder som finns för gränsöverskridande filantropi. Filantropiska aktörer är också engagerade i globala värderingar och initiativ såsom målen för hållbar utveckling och klimatavtalet och främjar genomförandet av dessa på EU-nivå samt nationell och lokal nivå.
3.6Stiftelser och andra filantropiska organisationer kan också fungera som en samlande kraft för de olika berörda parter som behövs för att ta itu med en särskild utmaning.
3.7Vissa nationella regeringar håller på, eller överväger, att införa strängare regler som begränsar filantropins handlingsutrymme, även inom ramen för det allt negativare offentliga samtalet avseende organisationer i det civila samhället. Mekanismer för att stimulera filantropi och en övergripande gynnsam miljö är dock avgörande för att skapa en givandets kultur. Ett begränsat handlingsutrymme skulle kunna leda till ökad misstro bland allmänheten mot den värdefulla roll som det civila samhället spelar i att främja samhällsutvecklingen som helhet.
4.Hinder som måste övervinnas för att ta tillvara filantropins fulla potential i Europa
4.1För att ta tillvara den fulla potentialen behöver filantropin och dess organiserade former en gynnsam miljö på EU- och medlemsstatsnivå. Detta omfattar en gynnsam social kultur och rättslig miljö som stimulerar filantropiskt engagemang. Oonagh Breens studie Enlarging the Space for European Philanthropy (utökat utrymme för europeisk filantropi) från 2018 avslöjade att trots att företag kan röra sig fritt över gränserna på EU:s inre marknad för vinstgivande kapitalflöden utan otillbörliga begränsningar så är det ännu inte fallet för filantropiska organisationer och filantropiska flöden. Dessutom utmanas handlingsutrymmet av en oroande utveckling avseende införande av begränsningar av utländsk finansiering i vissa EU-länder och fler krav från säkerhetsagendan.
4.2Organiserad filantropi är en nyckelpartner i dialogen med det civila samhället, som behöver kraftfullare genomförande. Filantropiska organisationer och givare arbetar i allt större utsträckning gränsöverskridande och samarbetar med partner, men de stöter på utmaningar i form av olika rättsliga, administrativa och skattemässiga hinder:
-För det första måste filantropiska organisationer ibland registrera sig innan de kan bedriva sin verksamhet i ett annat land. Juridiska personer erkänns inte alltid utomlands.
-För det andra finns det i de flesta länder inte någon rättslig bestämmelse om att flytta en filantropisk organisations huvudkontor över gränser, vilket medför att denna process innebär en hög grad av rättslig osäkerhet.
-Filantropiska enheter kan inte slås samman över gränser på samma sätt som företag.
-Regeringarna bör avstå från att minska incitamenten för donationer och sponsring till filantropiska organisationer, även i gränsöverskridande sammanhang, särskilt när det gäller organisationer som erbjuder tjänster som inte erbjuds på marknaden eller av offentliga myndigheter.
-Det finns också skattemässiga och administrativa hinder som hämmar arbetet, särskilt för gränsöverskridande filantropi, eftersom principen om icke-diskriminering avseende skatter fortfarande inte har genomförts på lika villkor och på ett meningsfullt sätt av medlemsstaterna när det gäller gränsöverskridande filantropi.
4.3Dessutom ser vi begränsningar av utländsk finansiering, trots att filantropisk finansiering borde kunna flöda fritt enligt EU:s princip om fri rörlighet för kapital, och ibland utmanas utrymmet av säkerhetspolitik på nationell nivå och EU-nivå. Även om säkerhetsagendan är väldigt viktig och en gemensam angelägenhet så krävs försiktighet när det gäller eventuella oavsedda följder för sektorn. Politiska åtgärder måste vara riskbaserade och proportionella.
4.4Den filantropiska sektorn arbetar också aktivt med att hantera extremism och tillhandahålla humanitärt stöd. Dess kunskap och expertis är en tillgång för att hantera dessa utmaningar.
4.5Politisk miljö: på nationell och särskilt på europeisk nivå måste synen på den kompletterande roll som filantropin spelar avseende offentliga åtgärder förbättras. Filantropin är fortfarande relativt frånvarande från debatten i de europeiska institutionerna.
5.Filantropisk tillväxt och potential
5.1Filantropin växer snabbt. Under det senaste årtiondet har ett allt större antal privata initiativ tagit sig an samhällsfrågor som regeringar och ekonomiska aktörer har svårt att lösa på egen hand och blivit en viktig hörnsten i våra samhällen. EESK beklagar den negativa inverkan som regeringarnas minskade förmåga att tillhandahålla skydd och sociala tjänster till sina medborgare har haft. I detta sammanhang vore det en lämplig tidpunkt att stärka villkoren för filantropins verksamhet. Moderna filantropiska organisationer i Europa är unga. Antalet allmännyttiga stiftelser har ökat snabbt under de senaste två till tre årtiondena. Till exempel mer än fördubblades antalet franska stiftelser mellan 2001 och 2014. I Belgien var det mer än hälften av de stiftelser som var verksamma 2012 som grundades efter 1995, och sektorn har växt snabbt under det senaste årtiondet. I Spanien grundades till och med mer än 70 % av de allmännyttiga stiftelser som fanns 2014 efter 1994
.
5.2Filantropiskt givande och engagemang har växt stadigt i olika europeiska länder, i synnerhet de senaste åren. Filantropiska barometrar visar på den här tillväxten i hela Europa.
5.3Samhällsengagemanget och den lokala filantropin växer. Samhällsstiftelser över hela Europa är nu avgörande för den sociala sammanhållningen.
5.4I synnerhet den yngre generationen brinner för det gemensamma bästa och engagerar sig på ett antal nya sätt. Forskare betonar en global rörelse, nya värderingar och den tekniska utvecklingens positiva inverkan (gräsrotsfinansiering, sociala medier, globala, gränslösa initiativ, men också mycket lokala gräsrotsinitiativ). Social investering är nyckeln.
5.5Kvinnor spelar också en mycket viktig roll i filantropin i Europa. Kvinnors filantropiska engagemang växer. Kvinnor tenderar att ge på ett mer engagerat och inkluderande sätt och vill träffa människorna de finansierar, samarbeta med sina jämlikar samt involvera sig i det de arbetar för. Kvinnor ger ofta till mer komplexa frågor såsom könsrelaterat våld och hälsa.
5.6Att ge tillbaka håller på att bli en del av företagssektorns verksamhet. Filantropiskt engagemang är en del av och förstärker företagens strategier för socialt ansvar i hela Europa. Allt fler företag i alla storlekar avsätter ekonomiska resurser, produkter, kunskap och tid åt det gemensamma bästa.
5.7Särskild uppmärksamhet och särskilt stöd bör ges åt den växande sektorn för den sociala ekonomin, som är ett område med innovativ filantropisk verksamhet. Ett allt större antal människor och entreprenörer vänder sig till socialekonomiska affärsmodeller, som är en avgörande drivkraft bakom hållbar ekonomisk och social utveckling.
6.Främja filantropi i Europa
6.1Erkänna filantropi: erkänna det mervärde som filantropi kan ge social sammanhållning genom att stärka gemensamma värderingar och göra vårt samhälle mer motståndskraftigt. Främja filantropi som ett sätt att visa samhällsåtagande. Samarbeta med filantropiska aktörer och skapa utrymme för lagstiftning och bestämmelser som främjar den här typen av samhällsengagemang.
6.2Möjliggöra och skydda filantropi: uppmana medlemsstaterna att skapa en gynnsam miljö för filantropi. Säkerställa att nationella säkerhetsåtgärder och EU-säkerhetsåtgärder är riskbaserade, proportionella och evidensbaserade. Inte avskräcka från filantropiska insatser och medborgarinsatser. Tillhandahålla incitament för privat givande till allmännyttiga initiativ, inom ramen för en rättvis beskattning.
6.3Underlätta gränsöverskridande filantropi: det fria flödet av kapital är kärnan i EU:s inre marknad. Säkerställa att den här grundläggande friheten tillämpas rättsligt och i praktiken tillsammans med principen om icke-diskriminering i syfte att underlätta gränsöverskridande filantropisk verksamhet. Gränsöverskridande investeringar från filantropiska organisationer är avgörande. Överstatliga rättsliga former för att underlätta filantropiskt engagemang bör också övervägas.
6.4Sambevilja och saminvestera för det gemensamma bästa och för ett starkare civilt samhälle: underlätta engagemang i sociala innovationsverktyg och inrättandet av strategiska partnerskap med filantropiska aktörer. EU skulle kunna påverka privata resursers inverkan på det gemensamma bästa genom att införa finansieringsinstrument som underlättar sambeviljande och stimulerar saminvesteringar från filantropiska organisationer.
6.5Satsa på innovation: det här är en spännande tid för filantropin. Innovativa tillvägagångssätt såsom sociala investeringar, sociala obligationer, investering i samhällsutveckling och riskfilantropi ger banbrytande resultat och inspirerar både traditionell välgörenhet och företagspraxis. Ny teknik och sociala medier möjliggör snabba nya engagemang och effekter. ”Data for Good” och digitaliseringen ger nya filantropiska möjligheter över hela Europa. En ny digital europeisk gränsöverskridande donationsplattform som gör det möjligt för givare i hela Europa att stödja organisationer i hela Europa håller på att upprättas. Offentliga och privata aktörer bör uppmuntra och utveckla dessa initiativ i syfte att göra filantropin mer målinriktad och verkningsfull.
Bryssel den 15 maj 2019
Luca Jahier
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________