Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
SOC/602
Erasmus
YTTRANDE
Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013
[COM(2018) 367 – 2018/0191 (COD)]
Föredragande: Tatjana Babrauskienė
Medföredragande: Imse Spragg Nilsson
|
Handläggare
|
Jean-Pierre Faure
|
|
Dokumentdatum
|
02/10/2018
|
|
Studiegrupp
|
Erasmus
|
|
|
|
|
Ordförande
|
Mihai Manoliu (RO–I) (art. 62 – Irinel Eduard Floria)
|
|
Föredragande
|
Tatjana Babrauskienė (LT–II)
|
|
Medföredragande
|
Imse Spragg Nilsson (SE–III)
|
|
|
|
|
Medlemmar
|
Bo Jansson (SE–II)
Antonello Pezzini (IT–I) (art. 62 – Patricia Círez Miqueleiz)
Indrė Vareikytė (LT–III)
|
|
|
|
|
Sakkunnig
|
Agnes Roman (för föredraganden)
Marta Scarpato (för grupp II)
|
|
Remiss
|
Europeiska kommissionen, 30/05/2018
Europaparlamentet, 14/06/2018
Rådet, 21/06/2018
|
|
Rättslig grund
|
Artikel 165.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
|
|
|
|
|
Beslut av EESK:s plenarförsamling
|
10/07/2018
|
|
|
|
|
Ansvarig facksektion
|
Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
|
|
Antagande av facksektionen
|
26/09/2018
|
|
Antagande vid plenarsessionen
|
DD/MM/YYYY
|
|
Plenarsession nr
|
…
|
|
Resultat av omröstningen
(för/emot/nedlagda röster)
|
…/…/…
|
1.Slutsatser och rekommendationer
EESK:s ståndpunkt:
1.1EESK välkomnar nästa Erasmusprograms mål om att utrusta enskilda människor med de kunskaper och färdigheter och den kompetens de behöver för att anta de sociala och ekonomiska utmaningarna och att det i första hand fokuserar på unga EU-medborgare.
1.2Kommittén förväntar sig att det framtida Erasmusprogrammet anlägger ett helhetsperspektiv på utbildning, där nyckelkompetenser och grundläggande färdigheter spelar en avgörande roll, liksom kontinuerlig vidareutbildning som ett led i det livslånga lärandet, med särskilt fokus på validering och erkännande.
1.3Kommittén föreslår att namnet förblir oförändrat och att man behåller beteckningen ”Erasmus+” eftersom denna beteckning symboliserar att alla program är samlade under ett och samma tak.
1.4EESK välkomnar förslaget om att fördubbla programmets budget, men efterlyser en tredubbling av budgeten, vilket skulle visa på ett starkare engagemang för den utbildningsmässiga, yrkesmässiga och personliga utvecklingen hos personer på utbildnings-, ungdoms- och idrottsområdet, i syfte att säkerställa verklig delaktighet och tillgång för alla.
1.5Kommittén anser att en högre budget bör gå hand i hand med större flexibilitet och ansvar på nationell nivå.
1.6EESK framhäver att de åtgärder som anges i kapitlet om ungdomsfrågor tidigare har varit de som bäst lyckats nå personer med sämre förutsättningar och att detta bör återspeglas i tilldelningen av medel.
1.7Kommittén anser att initiativet DiscoverEU bör ha ett betydande inslag av lärande om det ska ingå i programmet.
1.8EESK betonar att den fysiska upplevelsen inte får hamna i skymundan till förmån för virtuella verktyg eller ersättas av dem, utan måste förbli ett komplement till sådana verktyg.
1.9EESK ställer sig bakom det ökade antalet mål om vuxenutbildning och fortsatt yrkesutbildning (CVET), och föreslår att det utvidgade tillämpningsområdet ska återspeglas i tilldelningen av medel.
1.10Kommittén efterlyser en starkare inriktning på sektorsövergripande samarbete (nyckelåtgärd 2) i ”strategin för livslångt lärande”, som bör få en tillräcklig budget för att det ska gå att genomföra storskaliga politiska projekt.
1.11EESK välkomnar den ökade budgeten för personal, särskilt för lärarnas och utbildarnas rörlighet, för att stödja deras grundutbildning och fortsatta yrkesmässiga utveckling.
1.12Kommittén välkomnar förslagets goda föresats om att tillhandahålla småskaliga bidrag som stöd för dem som inte har ansökt till programmet förut.
1.13EESK rekommenderar att man i det nya programmets kapitel ”Ungdom” prioriterar ”frivilligledda” aktiviteter och organisationer i stället för att används uttrycken ”stora” och ”små”. Dessutom bör bidrag till storskaliga europeiska ungdomsevenemang övervägas.
1.14Vidare välkomnar kommittén att förslaget betonar vikten av att ett oberoende revisionsorgan bedömer de nationella programkontorens prestationer.
1.15EESK anser att yrkesvägledare inom utbildningsinstitutioner, arbetsförmedlingar och andra organisationer måste sprida och förespråka det kommande programmet för att det ska nå ut till bredare målgrupper.
1.16Kommittén anser att förslaget bör uppmuntra till spridning av projektresultaten på EU-nivå och i hela EU och en fortsättning av projekt som har visat sig vara utmärkta.
1.17EESK betonar att det är absolut nödvändigt att den ständiga kommitté som förvaltar programmet ger alla berörda parter på EU-nivå och arbetsmarknadens parter en fast position i kommitténs struktur.
1.18EESK välkomnar verksamheten för ungdomars deltagande. Detta format ansågs vara mycket lyckat under programmet Aktiv ungdom (där verksamheten kallades för ungdomsinitiativ) och gör det möjligt för ungdomar som inte ingår i organisationer att delta i programmet.
2.Inledning
2.1Efter EU:s finansieringsprogram för att stödja utbildning, ungdom och idrott via det nuvarande Erasmus+-programmet (2014–2020) har Europeiska kommissionen nu offentliggjort nästa generation av programmet under namnet ”Erasmus” inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027.
2.2Det föregående Erasmus+-programmet har i hög grad bidragit till att stödja utbildning på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, till att främja känslan av att vara en del av EU (den ”europeiska identiteten” i alla dess former) och till att främja ömsesidig förståelse, demokratiskt medborgarskap, europeisk integration och social rättvisa, integration på arbetsmarknaden och därigenom även ekonomisk tillväxt.
2.3Tanken är att nästa omgång av programmet, med en dubbelt så stor budget, ska bli en förstärkt och utvidgad version av programmet genom att nå ut till fler målgrupper, vara mer inkluderande, stödja småskaliga projekt och involvera organisationer som inte har någon erfarenhet av att ansöka till programmet. Det kommer att fortsätta att omfatta allmän utbildning, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxenutbildning, inklusive icke-formellt och informellt lärande, samt frivilligverksamhet, ungdomsfrågor och idrott, men på ett effektivare sätt som tar sin utgångspunkt i halvtidsutvärderingen och samråd med berörda parter.
3.Allmänna kommentarer
3.1EESK påpekar att alla bör ha tillgång till utbildning av god kvalitet och rörlighet i utbildningssyfte. Det nya Erasmusprogrammets strävan efter inkludering och jämlikhet som viktiga mål är av yttersta vikt. Aktuell statistik visar att merparten av de rörliga högskolestudenterna kommer från familjer med en stark socioekonomisk ställning eller akademikerfamiljer. Otillräckliga Erasmusstipendier för högskolestudier utomlands och de höga levnadskostnaderna vid studier utomlands angavs av 63 % av de icke-rörliga studenterna 2016 som de största hindren för att delta i Erasmusutbytesprogram på universitetsnivå. Det begränsade ekonomiska stödet från programmet har bidragit till en stor klyfta mellan studenter från olika socioekonomisk bakgrund när det gäller möjligheterna att delta i programmet.
3.2Nästa Erasmusprogram är viktigt för att stärka den ömsesidiga förståelsen och känslan av att vara en del av EU och för att förbättra ungas färdigheter och kompetenser så att de kan fungera som demokratiska medborgare och får bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Programmet har stor betydelse för att stödja inkluderingen och de gemensamma europeiska värderingarna, främja den sociala integrationen, förbättra den interkulturella förståelsen och förhindra radikalisering genom att ungdomar deltar i demokratiska processer, vilket stöds genom rörlighet i utbildningssyfte och samarbete mellan europeiska medborgare, utbildningsinstitutioner, organisationer, berörda parter och medlemsstaterna. Allt detta är av avgörande betydelse för unionens framtid.
3.3EESK välkomnar nästa Erasmusprograms mål om att utrusta unga europeiska medborgare i egenskap av framtida stödmottagare med de kunskaper och färdigheter och den kompetens de behöver för att delta i den ständigt föränderliga arbetsmarknaden samt för att hantera sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar. Detta förutsätter att utbildningssystemen moderniseras, tillgängliggörs och anpassas till den digitala tidsåldern och de lärande måste förberedas bättre så att de kan bli demokratiskt aktiva medborgare och starka kandidater för sysselsättning av god kvalitet och rättvisa jobb.
3.4EESK förväntar sig att det framtida Erasmusprogrammet anlägger ett helhetsperspektiv på utbildning, där nyckelkompetenser och grundläggande färdigheter, i synnerhet ”STEAM” spelar en avgörande roll, liksom kontinuerlig vidareutbildning som ett led i det livslånga lärandet. I första hand bör programmet stödja ett demokratiskt medborgarskap och de gemensamma europeiska värderingarna för att garantera fred, säkerhet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen, solidaritet och ömsesidig respekt och främja öppna marknader, hållbar tillväxt och social delaktighet och rättvisa, samtidigt som det bör respektera och nära en känsla av tillhörighet och kulturell mångfald.
3.5När det gäller det politiska målet stöder EESK att förordningen bygger på den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Kommittén anser att man bör använda sig av nästa Erasmusprogram för att genomföra pelarens första princip och se till att alla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande.
3.6EESK stöder också att förordningen bygger på EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna för att garantera allas rätt till likabehandling och tillgång. Kommittén anser att den slutliga förordningen i ännu större utsträckning bör betona att likabehandling, rättvisa och jämställdhet är principer som gäller inom och stärks genom programmet.
3.7Även om det är uppenbart att det nya Erasmusprogrammet tagit hänsyn till ”personer med funktionsnedsättning, migranter och människor som bor i avlägsna områden”, efterlyser EESK att det i budgetanslaget ska sörjas för särskild personlig assistans och ekonomiskt stöd till personer med funktionsnedsättning, i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
3.8Ökat ekonomiskt stöd till alla ungdomar behövs för att stödja deras rörlighet i utbildningssyfte och ge personer från mindre gynnade socioekonomiska miljöer, inklusive nyanlända migranter, större möjligheter att ta del av god utbildning och främja deras integrering i samhället.
3.9Med tanke på att EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna föreskriver en rättvis behandling av alla (inte bara EU-medborgare), måste även migranter, flyktingar och asylsökande få hjälp med att få sina utbildningsnivåer erkända och ges vidareutbildning så att de integreras i EU:s utbildningssystem och på arbetsmarknaden.
3.10EESK välkomnar också att nästa Erasmusprogram kommer att fokusera på genomförandet av Parisförklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning med tanke på att det i dag är viktigare än någonsin att förebygga extremism och radikalisering i Europa.
4.Särskilda kommentarer
4.1EESK understryker vikten av att programmet fungerar som ett komplement till medlemsstaternas och unionens politiska mål och verksamhet. Till de politiska mål som ska uppfyllas genom programmet hör ett europeiskt område för utbildning, EU:s ungdomsstrategi och den framtida strategiska ramen för utbildning med dess sektorsspecifika mål, liksom en förklaring av hur programmet kommer att hjälpa medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter att uppnå indikatorerna och riktmärkena för dessa framtida strategier.
4.2EESK efterlyser en tredubbling av Erasmusbudgeten, vilket skulle visa på ett starkare engagemang för rörlighet i utbildningssyfte och behovet av att investera i social sammanhållning, europeiska värderingar, integration och medborgarskap. Det nya Erasmusprogrammet kommer att behöva omfatta de ytterligare mål som nämns ovan. De politiska beslutsfattarna måste emellertid se till att detta inte leder till oacceptabelt låga framgångsnivåer inom delar av programmet, vilket har varit fallet i tidigare program.
4.3EESK anser att nästa Erasmusprogram måste fungera som ett komplement till andra EU-fonder och EU-program, särskilt till den framtida ESF+. Samtidigt vill EESK understryka att de nationella budgetarna för utbildning, ungdom och idrott måste stå på egna ben och att Erasmusprogrammets budget inte får användas för att kompensera för bristen på investeringar. Den europeiska planeringsterminen bör även fortsättningsvis inta en central roll när det gäller att säkerställa rättvisa och hållbara nationella investeringar i utbildning och livslångt lärande.
4.4EESK betonar hur viktigt det är att budgeten för nästa Erasmusprogram främjar samarbete mellan medlemsstaterna så att de förbättrar sina utbildningssystem i överensstämmelse med de demokratiskt överenskomna politiska mål och aktiviteter som rådet och Europaparlamentet har diskuterat och kommit överens om i samråd med arbetsmarknadens parter och EESK. En större budget bör gå hand i hand med större flexibilitet och ansvar på nationell nivå. Detta gäller innehållsrelaterade mål, där exempelvis programändringar kan behöva göras för att anpassa programmet till den pågående och framtida politiska och socioekonomiska utvecklingen i Europa.
4.5EESK stöder att kommissionens förslag kommer att göra det möjligt för tredjeländer att delta i programmet och ser detta som ett tillfälle till ytterligare internationalisering och som ett sätt att stärka samarbetet mellan olika utbildningsinstitutioner och ungdoms- och idrottsorganisationer över hela världen, eftersom detta kommer att skapa fler möjligheter för ungdomar i partnerländerna att studera och praktisera i Europa och vice versa. För att säkerställa att europeisk utbildning får en plats på den globala utbildningsarenan måste dessa deltagare ges enklare tillgång och tillräckligt administrativt, ekonomiskt och socialt stöd.
4.6EESK noterar den större vikt som läggs vid verktyg för virtuellt samarbete och instämmer i att alternativ som blandad mobilitet, som också framhävs i förslaget, är ett bra sätt att underlätta tillgången för grupper som ställs inför särskilda hinder när det gäller fysisk rörlighet, såsom personer som bor i avlägsna områden, anhörigvårdare eller personer med funktionsnedsättning. Sådana verktyg kan leda till mer samarbete och kommunikation på transnationell nivå och bidra till att förbereda och vägleda framtida deltagare. EESK betonar emellertid att virtuella verktyg inte får ersätta den fysiska upplevelsen och att de måste förbli ett komplement till denna. Investeringar i god fysisk rörlighet måste prioriteras.
4.7EESK föreslår att förslaget ska ta upp byråkratiska hinder som kan uppstå när grupper av lärande av olika nationaliteter och med olika status vill delta i ett rörlighetsinitiativ, i synnerhet om destinationslandet är ett land utanför EU (t.ex. olika visumkrav eller tillträdesbegränsningar för olika nationaliteter).
4.8EESK anser att programmets namn har stor betydelse och att det är viktigt att försäkra sig om att allmänheten har en tydlig bild av vad programmet stöder och att det omfattar alla utbildningsnivåer och lärandeformer, inte bara högre utbildning eftersom hälften av Erasmusmedlen går till att främja utbildning och vuxenutbildning och stödja ungdomsfrågor och idrott så att ungdomar och personal kan vistas utomlands under en period. Nu när det ”+”-tecken som symboliserar att alla program är samlade under samma tak försvinner från namnet riskerar programmet emellertid att gå miste om aktörer från andra sektorer än sektorn för högre utbildning. EESK föreslår därför att man bibehåller namnet Erasmus+.
4.9EESK ställer sig bakom det ökade antalet mål om vuxenutbildning och fortsatt yrkesutbildning (CVET), och föreslår att det utvidgade tillämpningsområdet ska återspeglas i tilldelningen av medel. EESK påpekar att vuxenutbildningen även riktar sig till socioekonomiskt missgynnade personer, inklusive flyktingar. Kommittén befarar därför att vuxenutbildning och stöd till lågutbildade vuxna återigen kommer att tilldelas den minsta procentandelen av budgeten. EESK betvivlar att detta belopp, tillsammans med den framtida ESF+-budgeten, kommer att räcka till för att stödja de 70 miljoner lågutbildade vuxna som behöver integreras på arbetsmarknaden, att kunna behålla sina jobb och få stöd vid byte av jobb.
4.10EESK uppskattar de ansträngningar som gjorts för att öka yrkesutbildningsbudgeten. Det bör emellertid noteras att inga särskilda åtgärder planeras för att åstadkomma en mer kvalitativ, attraktiv, tillgänglig och inkluderande yrkesutbildning. Samtidigt måste rörligheten för lärande inom yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar förbättras (endast 1 % av de europeiska lärlingarna – målet för 2020 är 6 % – väljer för närvarande att vistas utomlands under sin utbildning) i enlighet med rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (Efqea), det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet).
4.11EESK vill att ”strategin för livslångt lärande” omsätts i praktiken och anser att det bör finnas en starkare inriktning på sektorsövergripande samarbete (nyckelåtgärd 2), som bör få en tillräcklig budget för att det ska gå att genomföra storskaliga politiska projekt med tanke på den stora potential som sådana projekt har på både nationell nivå och EU-nivå, vilket framgår av EESK:s informationsrapport om Erasmus+.
4.12EESK välkomnar även den ökade budgeten för personal, särskilt för lärarnas och utbildarnas rörlighet, för att stödja deras grundutbildning och fortsatta yrkesmässiga utveckling. Rörligheten för lärare, utbildare och annan (undervisande) personal är viktig för att förbättra utbildningens kvalitet. Den bidrar också till det viktiga internationella samarbetet mellan utbildningsinstitutioner och andra organisationer och till deras internationalisering. EESK anser att förslaget skulle kunna omfatta ytterligare stöd till lärare, utbildare, annan (undervisande) personal, universitetsprofessorer och forskare som behöver ersättas på jobbet under den period de deltar i rörlighetsprogram. De bör få hjälp med språkinlärning och deras frånvaro under rörlighetsperioden måste betraktas som en del av deras arbete och erkända fortlöpande personliga och yrkesmässiga utveckling.
4.13EESK anser att nästa Erasmusprogram måste spridas och förespråkas av yrkesvägledare inom utbildningsinstitutioner och arbetsförmedlingar och att fler mediekampanjer behövs för att programmet ska nå ut till bredare målgrupper.
4.14EESK föreslår att förordningen bör omnämna betydelsen av att budgetanslag och konkreta bidrag kopplas till stränga kvalitetsbedömningsförfaranden och en beskrivning av läranderesultaten. Förslaget bör också lägga särskild vikt vid validering och erkännande av utbildning utomlands och på nätet. Förslaget bör därför hänvisa till rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande, rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, Bolognaprocessen och dess grundläggande värderingar och nationella meritsystem, europeiska verktyg och instrument, såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF), det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (EQAR), Ecvet och Eqavet.
4.15Erasmusprogrammet är viktigt för att stödja ungdomsorganisationernas insatser och dagliga arbete, särskilt för stöd till icke-formellt och informellt lärande och utvecklingen av ungdomsarbetet. Därför välkomnas förslaget om att kapitlet om ungdomsfrågor ska förbli en separat del i nästa program. De åtgärder som anges i kapitlet om ungdomsfrågor är dock av avgörande betydelse för att nå målen om att nå ut till fler ungdomar, särskilt ungdomar med sämre förutsättningar. Enligt halvtidsutvärderingen av det nuvarande programmet var de åtgärder som anges i kapitlet om ungdomsfrågor, där metoder för inkluderande och icke-formellt lärande tillämpas, de som bäst lyckades nå unga med sämre förutsättningar. Detta bör beaktas när medel fördelas mellan de olika kapitlen. Kapitlet om ungdomsfrågor bör sålunda tilldelas mer finansiering. Dessutom bör bidrag till storskaliga europeiska ungdomsevenemang övervägas (genom att sådana evenemang erbjuds ett bidrag ”per evenemang” snarare än bidrag ”per capita”), eftersom detta avsevärt skulle öka antalet ungdomar som nås av Erasmus+.
4.16Den europeiska volontärtjänsten – som utgjorde en viktig del i det föregående Erasmus+-programmet – har tagits bort. Eftersom verksamheten nu ska ingå i den europeiska solidaritetskåren och inte Erasmus+ bör kopplingarna mellan dessa två program utvecklas ytterligare och förtydligas.
4.17EESK är bekymrad över bristen på utbildningsinslag i DiscoverEU. Kärnan i Erasmus+-programmet är rörlighet, och programmet har ett starkt utbildningsinslag. Ett initiativ som saknar ett sådant inslag hör därför inte hemma i Erasmus+. Det är visserligen positivt att unga människor får hjälp med att utforska den europeiska kontinenten med tanke på det mervärde som detta ger i fråga om kunskap om olika länder, människor, språk, kulturer osv. DiscoverEU ger emellertid intryck av att vara ett initiativ som främst gynnar privilegierade ungdomar. Det täcker endast själva resekostnaderna och utesluter därför missgynnade ungdomar som inte har råd att resa. Dessutom måste ungdomsorganisationernas roll i genomförandet av denna åtgärd preciseras. För att detta initiativ ska bli verkligt meningsfullt och värdefullt måste det ha ett utbildningsinslag och verkligen omfatta alla ungdomar.
4.18I synnerhet måste man förenkla och rationalisera ansökningarna till projekt inom nästa Erasmusprogram. Enligt EESK:s informationsrapport om halvtidsutvärderingen av Erasmus+ och studien från arbetsmarknadens parter har inkluderingen av organisationer av alla storlekar och typer från samtliga geografiska områden och regioner i EU varit bristfällig. Kommittén välkomnar därför förslagets goda föresats om att tillhandahålla småskaliga bidrag som stöd för dem som inte har någon erfarenhet av att ansöka till programmet. Förenklingen får emellertid inte leda till bristfällig förvaltning. Kommittén välkomnar därför att förslaget betonar vikten av att ett oberoende revisionsorgan bedömer de nationella programkontorens prestationer.
4.19När det gäller kapitlet ”Ungdom” motsvarar den föreslagna terminologin med ”små” respektive ”stora” organisationer inte stödmottagarnas förhållanden. I stället rekommenderar EESK att man i det nya programmet prioriterar ”frivilligledda” aktiviteter och organisationer, där ungdomar spelar en central roll i styrningen av sin egen utbildningsmässiga utveckling. Dessutom bör lokala ungdomsgrupper få möjlighet att registrera sig som stödmottagare som oberoende ungdomsgrupper, oberoende av den nationella rättsliga enheten. De lokala ungdomsgrupperna bör ges den vägledning de behöver från sina respektive nationella organ. Detta skulle bidra till att kanalisera medlen till initiativ som tas av ungdomarna själva och minska risken för att en stor del av medlen går till professionella aktörer, vilket tyvärr har skett inom det nuvarande programmet och kritiserades under EESK:s samråd om halvtidsöversynen.
4.20Det är också mycket viktigt att projekten sprids och är hållbara. I förslaget bör man uppmuntra till lämplig spridning av projektresultaten, en fortsättning av projekt som har visat sig vara utmärkta och en samordnad spridning av projektresultaten på EU-nivå och i hela EU.
4.21Lika stora driftsbidrag bör erbjudas både den formella och den icke-formella utbildningssektorn. Detta skulle förstärka komplementariteten och ge den icke-formella utbildningssektorn möjlighet att tillhandahålla högkvalitativa, engagerande program. Dessutom bör driftsbidraget stå i proportion till genomslaget av programmets prioriteringar och även till och de europeiska plattformarnas driftskostnader.
4.22Kommittén anser vidare att nästa program bör göra det möjligt för projekt på europeisk nivå att ansöka via en centraliserad struktur snarare än via nationella organ. Detta skulle garantera större tillträde för europeiska nätverk och organisationer samt motverka dubbelfinansiering för parallella projekt.
4.23Eftersom programmets budget bygger på EU-medborgarnas ekonomiska bidrag, understryker EESK vikten av demokratisk styrning i det framtida programmet och betonar att det är absolut nödvändigt att den ständiga kommitté som förvaltar programmet ger alla berörda parter på EU-nivå och arbetsmarknadens parter en fast position i kommitténs struktur och inte bara ”observatörsstatus på ad hoc-basis”.
Bryssel den 26 september 2018
Christa Schweng
Ordförande för facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
_____________