INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED ETT INITIATIV (utan konsekvensbedömning)

Initiativets titel

Handlingsplanen för den sociala ekonomin – halvtidsöversyn

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering – Enheten för socialt och inkluderande entreprenörskap (G3)

Sannolik typ av initiativ

Meddelande från kommissionen

Preliminär tidsplan

Fjärde kvartalet 2025

Ytterligare information

Portalen för den sociala ekonomin

Handlingsplanen för den sociala ekonomin

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

I de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission 2024–2029 anges tydligt att Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft är ett prioriterat mål. De viktigaste faktorer som skulle bidra till att uppnå detta mål är att: i) stärka EU:s resiliens och konkurrenskraft, ii) underlätta den gröna och den digitala omställningen, iii) främja innovation, industriell utveckling och ett företagsvänligt klimat och iv) gå framåt tillsammans.

Den sociala ekonomin, som sysselsätter minst 11,5 miljoner människor i EU 1 , är en viktig drivkraft för framsteg mot att uppnå detta mål, som bidrar till ett mer enat, välmående, säkert och motståndskraftigt Europa samt till att uppnå målen för hållbar utveckling. Enheter inom den sociala ekonomin (som omfattar föreningar, kooperativ, ömsesidiga bolag, stiftelser och sociala företag) sätter sociala och/eller miljömässiga syften framför vinst. De har visat en anmärkningsvärd förmåga att främja motståndskraftiga samhällen och affärsmodeller, demokratiskt deltagande och en ekonomi som fungerar för alla, skapa arbetstillfällen och samtidigt ta itu med viktiga samhällsutmaningar inom en rad olika sektorer.

Den sociala ekonomin får förnyat stöd genom mandatet som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav till kommissionär Roxana Mînzatu. Hon får där ansvaret för att främja den sociala ekonomins utveckling, särskilt genom att fullt ut genomföra handlingsplanen för den sociala ekonomin. Enrico Lettas rapport om den inre marknaden och Sauli Niinistös rapport om bättre krisberedskap i Europa erinrar om den viktiga roll den sociala ekonomin spelar för ekonomins och hela samhällets krishanteringsförmåga.

Den 9 december 2021 antog kommissionen handlingsplanen för den sociala ekonomin. Den föreslår mer än 60 konkreta åtgärder som ska genomföras senast 2030 för att bidra till att utnyttja den fulla potentialen i EU:s sociala ekonomi och frigöra dess sociala och ekonomiska omvälvande kraft. Europaparlamentet välkomnade handlingsplanen i sin resolution av den 6 juli 2022. För att bidra till genomförandet av handlingsplanen antogs den 27 november 2023 en rådsrekommendation om ramvillkor för den sociala ekonomin i EU:s medlemsländer.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

Genomförandet av handlingsplanen syftar till att skapa de rätta förutsättningarna för att den sociala ekonomin ska blomstra, skapa möjligheter för enheter inom den sociala ekonomin att starta och växa och se till att den sociala ekonomin och dess potential blir mer synliga.

Som en del av handlingsplanen åtog sig kommissionen att utvärdera genomförandet av handlingsplanen under 2025 och offentliggöra en rapport om framsteg och ny utveckling. Denna halvtidsöversyn, i form av ett meddelande åtföljt av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, ska bedöma vad som hittills har uppnåtts och identifiera möjliga ytterligare åtgärder för att stödja handlingsplanens mål.

Som framgår av handlingsplanen och tillgängliga rön (yttranden från Regionkommittén 2021/C440/12 och 2023/C157/05 samt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén C/2024/882 och INT/972, liksom uppgifter som samlades in under utarbetandet av rådets rekommendation om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin) är den sociala ekonomin ojämnt utvecklad i medlemsländerna. Detta komplicerar ytterligare bedömningen av landsspecifika konsekvenser. Vissa medlemsländer har till exempel ännu inte utformat och infört övergripande strategier som erkänner och stimulerar den sociala ekonomin. Till följd av detta finns det fortfarande luckor i genomförandet av politik och åtgärder för den sociala ekonomin på nationell, regional och lokal nivå, vilket hindrar ekosystemet från att utvecklas ytterligare.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Initiativet är förenligt med artikel 153 i EUF-fördraget, särskilt led h om integrering av människor personer som står utanför arbetsmarknaden och led j om kampen mot social utslagning. Handlingsplanen och halvtidsöversynen av den är också förenliga med de mål som anges i artiklarna 173 och 174 i EUF-fördraget, där det hänvisas till behovet av att främja en miljö som är gynnsam för samarbete mellan företag i hela EU, särskilt små och medelstora företag, och behovet av att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Halvtidsöversynen ger möjlighet att uppdatera handlingsramen på EU-nivå, med deltagande av nationella och regionala och lokala myndigheter samt berörda parter, för att identifiera återstående utmaningar, föreslå åtgärder för att ta itu med dessa och maximera handlingsplanens positiva effekter.

Det krävs åtgärder på EU-nivå för att ta itu med den ojämna utvecklingen av den sociala ekonomin i medlemsländerna och för att ge samordnat stöd till dess tillväxt. Handlingsplanen främjar politisk samstämmighet, underlättar ömsesidigt lärande och stärker det gränsöverskridande samarbetet, vilket gör det möjligt för den sociala ekonomin att bidra till EU:s bredare sociala, ekonomiska, miljömässiga och territoriella mål på ett mer effektivt sätt.

B. Vad är initiativets mål och hur ska det uppnås?

Handlingsplanen har gett ny kraft åt den sociala ekonomin, bland annat genom antagandet av den första EU-rättsakten någonsin för att stödja den sociala ekonomin, dvs. rådets rekommendation från 2023 om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin. Halvtidsöversynen ger möjlighet att i) omvärdera handlingsplanens mål för den sociala ekonomin, ii) identifiera områden där handlingsplanen behöver stärkas eller anpassas, med fokus på den förändrade miljön och nya politiska prioriteringar och iii) utveckla nya initiativ för att hjälpa den sociala ekonomin att nå sin fulla potential, bland annat genom att öka rättvisan och jämlikheten i de europeiska samhällena.

Halvtidsöversynen ska särskilt

·lyfta fram handlingsplanen mot bakgrund av den nya kommissionens prioriteringar (dvs. ett välmående och konkurrenskraftigt Europa), med beaktande av det övergripande geopolitiska sammanhanget och utvecklingen av EU:s budgetram

·bedöma de framsteg som kommissionen har gjort i genomförandet av de 63 åtgärder som aviserats i handlingsplanen

·bedöma de resultat som uppnåtts i medlemsländerna och koppla dem till handlingsplanens viktigaste mål

·identifiera ny utveckling som har ägt rum i ekosystemet för den sociala ekonomin sedan handlingsplanen antogs

·identifiera utmaningar vid genomförandet av handlingsplanen och lämna rekommendationer för att hantera dessa

·identifiera uppföljande, kompletterande eller nya åtgärder som ska genomföras under 2026–2030 till följd av dessa rekommendationer, inbegripet, i förekommande fall, åtgärder som syftar till att förenkla och minska bördan i linje med EU:s mål.

I slutändan är syftet med halvtidsöversynen att stärka relevansen och samstämmigheten och att främja utvecklingen av det europeiska ekosystemet för den sociala ekonomin.

Förväntade konsekvenser

Halvtidsöversynen har potential att utforma, anpassa och förbättra den befintliga handlingsplanen. Därmed blir den ett mer effektivt och relevant instrument för att uppnå kommissionens politiska mål. Det valda instrumentet är icke-lagstiftande och icke-bindande. Effekterna kommer att variera från ett land till ett annat, beroende på hur deras ekosystem för den sociala ekonomin är utformade och hur utvecklade de är.

Framtida övervakning

Kommissionen har för avsikt att utarbeta en ram för övervakning och utvärdering av handlingsplanen för att bedöma dess genomförande efter 2030. Kommissionens expertgrupp för social ekonomi och sociala företag kommer också regelbundet att uppdatera medlemsländerna och berörda parter om halvtidsöversynen och genomförandet av handlingsplanen.

C. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

Ingen konsekvensbedömning planeras. Halvtidsöversynen kommer att bygga på befintliga uppgifter om politiska och rättsliga ramar för den sociala ekonomin som samlats in under de senaste åren (yttranden från Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och uppgifter som samlats in under utarbetandet av rådets rekommendation om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin). Dessutom kommer en rad samråd med berörda parter att äga rum, i enlighet med vad som anges i avsnittet nedan.

Samrådsstrategi

Ett offentligt samråd behövs inte för ett meddelande. Handlingsplanen för den sociala ekonomin har redan fått betydande bidrag från berörda parter och allmänheten. Utöver denna inbjudan att lämna synpunkter planeras flera riktade samråd. Syftet med dessa samråd är att skapa balans mellan de olika typerna av berörda parter – medlemsländerna, EU, nationella och lokala nätverk av organisationer inom den sociala ekonomin, finansieringsförmedlare och akademiker – och att täcka ett representativt geografiskt område i EU, inklusive avlägsna och mindre utvecklade regioner.

De planerade riktade samråden kommer att omfatta

·strukturerade individuella intervjuer och gruppintervjuer med viktiga berörda parter, däribland kommissionens expertgrupp för social ekonomi och sociala företag

·ett särskilt möte i kommittén för socialt skydd och sysselsättningskommittén

·ett särskilt möte med Europeiska regionkommittén

·en riktad utfrågning med det civila samhällets organisationer som en del av den strategiska dialog som inrättats av generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering

·andra punktvisa samråd med andra berörda parter som företräder särskilda grupper.

Som en del av denna inbjudan att lämna synpunkter uppmanas berörda parter att besvara följande frågor:

·Vilka har varit de viktigaste resultaten i genomförandet av handlingsplanen för den sociala ekonomin sedan den antogs 2021?

·Vilken ny utveckling har du observerat i ekosystemet för den sociala ekonomin sedan handlingsplanen antogs?

·Vilka sektorer skulle kunna stödjas mest effektivt av den sociala ekonomins affärsmodeller och strategier under de kommande åren?

·Vilka åtgärder bör prioriteras under 2026–2030 för att hjälpa den sociala ekonomin att nå sin fulla potential?

·Finns det några särskilda initiativ eller exempel på bästa praxis som du anser bör lyftas fram eller användas i hela EU?

(1)    Europeiska kommissionen: Ciriec, Euricse, Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet och små och medelstora företag, Spatial Foresight, Carini, C. m.fl., Benchmarking the socio-economic performance of the EU social economy – Improving the socio-economic knowledge of the proximity and social economy ecosystem, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024, https://data.europa.eu/doi/10.2826/880860 .