INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED ETT INITIATIV (utan konsekvensbedömning)

Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens arbete, så att de kan ge återkoppling och delta i samråd på ett ändamålsenligt sätt.

Vi ber dessa grupper att yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och att lämna relevant information de har tillgång till.

Initiativets titel

Enklare lösningar vid gränsrelaterade problem (ändrat förslag)

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

REGIO D2

Sannolik typ av initiativ

Ändrat förslag till förordning

Preliminär tidsplan

Fjärde kvartalet 2023

Ytterligare information

–

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

·Interregprogrammen genomförs över nationsgränserna. Programmen ger ekonomiskt stöd till nya projekt men försvåras ofta av administrativa och rättsliga problem som beror på att de rättsliga och administrativa systemen skiljer sig mellan länderna. Till följd av detta kan vissa projekt inte genomföras, och befolkningens välbefinnande i gränsområdena och den inre marknadens funktion påverkas negativt. Det är därför nödvändigt med ett EU-rättsligt instrument för att lösa dessa problem.

·Den 14 september 2023 antog Europaparlamentet en resolution (2022/2194 (INL)) i vilken kommissionen uppmanas att anta ett förslag till förordning om införande av ett instrument för lösning av rättsliga och administrativa problem i gränsområden.

·Det föreliggande initiativet skulle ändra 2018 års förslag, med beaktande av de brister som rådet påtalat, och samtidigt vara en uppföljning av Europaparlamentets lagstiftningsinitiativ.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

·Trots den inre marknaden försvåras den dagliga verksamheten för enskilda personer och organisationer i gränsområdena (som står för omkring en tredjedel av EU:s befolkning och BNP) av rättsliga och administrativa problem. Åtgärder och verksamhet som ofta är mycket viktiga för välbefinnandet och livskvaliteten blir svårare, eller till och med omöjliga, i gränsområden jämfört med andra områden. Verksamhet som påverkas är bland annat när man tar ett jobb hos en arbetsgivare nära hemmet men på andra sidan gränsen, köper eller säljer varor och tar del av utbildning eller andra offentliga tjänster.

·Gränsrelaterade problem uppstår vanligtvis när regler och/eller administrativa förfaranden på ena sidan av gränsen inte är förenliga med de som gäller i ett angränsande territorium på andra sidan gränsen. Det handlar inte om överträdelser, utan endast om bristande förenlighet mellan olika rättsliga ramar. Om till exempel ambulanserna i ett land måste ha gula sirener och de i ett annat land måste ha blåa sirener kan det vara i strid med lagen för en ambulans att transportera en person som skadats i en bilolycka till närmaste sjukhus om det faller sig så att det ligger i det andra landet.

·Dessa problem får också ekonomiska konsekvenser eftersom de leder till minskad BNP och färre sysselsättningsmöjligheter i gränsområdena. Om 20 % av de nuvarande problemen åtgärdas skulle det kunna leda till en ökning av BNP med 2 % i dessa områden.

·Ett annat problem är diskriminering, eftersom enskilda personer i gränsområdena inte har lika stor tillgång till offentliga tjänster, får problem när de samverkar med sina grannar eller drabbas av högre kostnader i vardagen (t.ex. genom att behöva följa två olika tekniska standarder, en i respektive land).

·Dessa problem påträffas ofta på lokal eller regional nivå, men den rättsliga behörigheten att åtgärda dem ligger på nationell nivå. Till följd av detta har invånare, organisationer och förvaltningar inget tydligt sätt att åtgärda problemen.

·Med en ny förordning som skapar rättslig klarhet genom att ett standardförfarande införs för lösning av problem säkerställs det att invånarna i EU:s gränsområden får ett (positivt eller negativt) svar från sitt medlemsland. Samtidigt bör medlemsländerna alltid ha rätt att själva bestämma huruvida ett problem ska åtgärdas och hur det ska åtgärdas. Det bör också stå medlemsländerna fritt att använda sig av de strukturer som redan finns för att åtgärda gränsrelaterade problem.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

·Det måste säkerställas att EU:s gränsområden och invånarna där kan identifiera problem, föreslå lösningar och få tillämpliga svar från behöriga myndigheter om viktiga gränsrelaterade problem och – om så anses lämpligt – lösningar, från fall till fall. Ett fåtal medlemsländer kan ha infört effektiva förfaranden, men andra har inte det. Det förfarande som fastställs i det ändrade förslaget skulle säkerställa att alla gränsområden har en operativ mekanism för lösning av befintliga problem, om de så önskar.

·Medlemsländerna skulle ha rätt att från fall till fall bestämma om och hur ett specifikt problem ska åtgärdas.

Rättslig grund

Artikel 175 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Dessutom skulle initiativet motsvara Europaparlamentets resolution, som grundar sig på artikel 225 i EUF-fördraget.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Det ändrade förslaget till förordning skulle göra det möjligt för medlemsländerna att använda andra verktyg. Oron över parlamentens suveränitet har hanterats genom att det europeiska gränsöverskridande åtagandet i 2018 års förslag har strukits. Eventuella undantag från nationell rätt kommer att införlivas i det landets rätt. Med andra ord kommer det inte att ske någon överföring av utländsk rätt. Medlemsländerna kommer att få fler möjligheter att inrätta gränsöverskridande samarbetspunkter, inklusive gemensamma samarbetspunkter med sina grannar. Förslaget syftar fortfarande till att hantera specifika fall eller projekt, inte att lösa ett problem som påverkar en hel gräns.

B. Vad är initiativets mål och hur ska det uppnås?

·Genom antagandet av förordningen införs ett förfarande som skulle ge berörda parter i gränsområdena rättslig klarhet om hur de kan gå till väga för att åtgärda ett specifikt gränsrelaterat problem.

·Det skulle göra det möjligt att upprätta gränsöverskridande samordningspunkter i alla medlemsländer. Detta skulle säkerställa klarhet om ansvarsfördelningen i varje land när det gäller att åtgärda specifika gränsrelaterade problem och samtidigt möjliggöra samordning mellan förvaltningarna i olika medlemsländer.

·Antagandet av en förordning vore en proportionerlig åtgärd eftersom det förfarande som införs inte skulle leda till någon ökning av de offentliga utgifterna. Det skulle ge medlemsländerna flexibilitet att inrätta de gränsöverskridande samordningspunkterna på lämpligaste sätt (t.ex. genom att tilldela redan befintliga strukturer uppgifterna eller skapa nya strukturer) i enlighet med deras egen bedömning av behoven vid deras gränser.

Förväntade konsekvenser

Initiativet skulle göra det möjligt att åtgärda problem som försvårar olika typer av samverkan i gränsområdena. Den omedelbara konsekvensen vore att de lokala och regionala marknaderna (inklusive arbetsmarknaden) skulle bli smidigare i gränsområdena.

Redan genom att 20 % av de gränsrelaterade problemen åtgärdas uppskattas BNP öka med 2 % i gränsområdena, vilket motsvarar 1 miljon arbetstillfällen.

I den bedömning av det europeiska mervärdet som Europaparlamentet genomförde 2023 inför utarbetandet av sitt initiativ konstaterades att åtgärdandet av 20 % av de gränsrelaterade problemen skulle leda till en ökning av bruttoförädlingsvärdet med 123 miljarder euro per år.

Parallellt med detta visar initiativet b-solutions (enligt vilket kommissionen stöder pilotlösningar vid gränsrelaterade problem från fall till fall) att ett EU-rättsligt instrument skulle vara användbart för att åtgärda sådana gränsrelaterade problem i 38 % av de bedömda fallen (kompendiet om b-solutions, s. 156).

Konsekvenserna skulle framför allt bli kännbara i gränsområdena, där en tredjedel av EU:s befolkning bor. Meddelandet om att stärka gränsområdena visade att konsekvenserna skulle bli större i de områden som har en mer intensiv gränsöverskridande samverkan.

Utöver de ekonomiska konsekvenserna skulle initiativet tydligt bidra till att säkerställa att ingen lämnas utanför. Flera studier som har genomförts av gränskontaktpunkten visar att enskilda personer i gränsområdena inte har lika stor tillgång till offentliga tjänster, exempelvis hälso- och sjukvård eller utbildning, och att de drabbas av högre kostnader eftersom de måste hantera parallella rättsliga ramar. Initiativet skulle därför bidra till att minska den typen av diskriminering.

Framtida övervakning

Genom det ändrade förslaget till förordning skulle principer för framtida övervakning införas. Kommissionens roll skulle vara att stå i förbindelse med samordningspunkterna i medlemsländerna och i synnerhet att föra ett register över alla de problem som de olika medlemsländerna har åtgärdat inom ramen för denna mekanism.

C. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning är inte nödvändig eftersom initiativet avser en ändring av ett förslag till förordning och den befintliga konsekvensbedömningen fortfarande gäller. Alla relevanta synpunkter finns redan tillgängliga och kommer att ingå i motiveringen.

Det ändrade förslaget till förordning följer dessutom Europaparlamentets resolution. Inför utarbetandet av resolutionen hade Europaparlamentets utredningstjänst redan gjort en bedömning av det europeiska mervärdet för en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang.

Samrådsstrategi

Denna inbjudan att lämna synpunkter kommer att offentliggöras på kommissionens centrala webbplats för offentliga samråd, Kom med synpunkter. Berörda parter har fyra veckor på sig att lämna synpunkter. Berörda parter kan svara på denna inbjudan att lämna synpunkter redan nu. Inget öppet offentligt samråd kommer att hållas med anledning av de olika samrådsaktiviteter som redan anordnats med berörda parter av kommissionen och andra organ enligt ovan.

Varför ordnar vi samråd?

Syftet med inbjudan att lämna synpunkter är att samla in information från relevanta berörda parter om behovet av ett europeiskt rättsligt verktyg för lösning av gränsöverskridande problem. Det är också en möjlighet för berörda parter att lämna information om de problem som de stöter på, konsekvenserna av dessa och förekomsten (eller inte) av alternativa verktyg för att åtgärda dem.

Målgrupp

Målgruppen är främst berörda parter i gränsområdena. Det är bland annat regionala och lokala förvaltningar, Interregprojekt och myndigheter med ansvar för dessa, civilsamhället och icke-statliga organisationer. Gränsöverskridande rättsliga strukturer, till exempel de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete, är en annan särskild målgrupp.