KOMMISSIONENS REKOMMENDATION

av den 30.9.2025

om förbättrad tillgång till investeringssparkonton med förenklad och förmånlig skattemässig behandling

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)EU:s invånare har en av de största sparkvoterna i världen. I många fall får de dock inte ut så mycket som de skulle kunna av sina besparingar. Detta beror på en kombination av faktorer, till exempel att de inte har tillräcklig finansiell kompetens, att det är svårt att ta steget in i investerarvärlden och att marknaderna för finansiella tjänster är fragmenterade, vilket leder till bristande konkurrens och begränsade valmöjligheter. Detta begränsar EU-invånarnas möjligheter att investera sina besparingar på sätt som skulle kunna ge högre avkastning och öka deras förmögenhet.

(2)Investeringar på kapitalmarknaderna skulle kunna bidra till bättre finansiella utfall för invånarna i EU. Att göra investeringstjänster mer tillgängliga skulle därför kunna öka deras finansiella välbefinnande.

(3)Icke-professionella investerare och kapitalförvaltare väljer ofta att investera en oproportionerligt stor andel av sina portföljer på inhemska kapitalmarknader, på grund av faktorer som marknadsutveckling, kännedom, gemensamt språk, gemensam kultur och geografisk närhet. Att uppmuntra till ökat deltagande av icke-professionella investerare på kapitalmarknaderna skulle därför också kunna öka antalet investeringskällor som kan gynna EU:s ekonomi.

(4)Samtidigt som individer har rätt att investera i enlighet med personliga preferenser, behov och val och i sin egen takt, skulle fler investeringar från icke-professionella aktörer på kapitalmarknaderna kunna ge EU:s företag fler möjligheter att finansiera verksamheter som får dem att växa, förnya sig och skapa arbetstillfällen. En utvidgning av EU:s investerarbas skulle också kunna bidra till finansieringen av EU:s strategiska prioriteringar, såsom den digitala, den gröna och den sociala omställningen, liksom stärkandet av säkerheten och försvaret i EU, beroende på hur icke-professionella investerare väljer att placera sina tillgångar.

(5)Medlemsstaterna, som spelar en avgörande roll för att spar- och investeringsunionens mål ska kunna uppnås, har förklarat sig fast beslutna att förbättra invånarnas tillgång till kapitalmarknader, både genom Eurogruppens uttalande i april 2024 och genom Europeiska rådets slutsatser i mars 2025. Medlemsstaterna uppmuntras således att genomföra reformer i syfte att utveckla och stärka sina inhemska kapitalmarknader, inbegripet åtgärder för att stimulera deltagande av icke-professionella investerare. Åtgärder som förbättrar den finansiella kompetensen, gör det lättare för icke-professionella aktörer att investera och skapar lämpliga incitament bidrar till att dessa mål kan uppnås. Vissa medlemsstater har redan uppnått mycket positiva resultat på detta område.

(6)Genom denna rekommendation, som utgår från befintlig bästa praxis, ges medlemsstaterna en europeisk blåkopia för investeringssparkonton (ISK). I rekommendationen beskrivs vilka nyckelegenskaper investeringssparkonton bör ha för att maximera deras användning och bidra till målet att få icke-professionella investerare att delta på kapitalmarknaderna.

(7)Investeringssparkonton tillhandahålls av auktoriserade leverantörer av finansiella tjänster och gör det möjligt för enskilda att investera i finansiella instrument som aktier, obligationer och andelar i företag för kollektiva investeringar. De medför ofta skatteförmåner. Vissa länder, bland annat vissa EU-medlemsstater, har infört investeringssparkonton för att komma till rätta med icke-professionella investerares låga deltagande på kapitalmarknaderna. Uppgifter om framgångsrika ISK-system visar att dessa, när de är utformade på rätt sätt, kan göra kapitalmarknaderna attraktivare och lättillgängligare för icke-professionella investerare och hjälpa dem att bygga upp sin förmögenhet på ett effektivare sätt.

(8)En undersökning av bästa praxis ifråga om investeringssparkonton, både i och utanför EU, har belyst vad som är särskilt utmärkande för framgångsrika investeringssparkonton. Dessa kännetecknas bland annat av sin användarvänlighet, dvs. att de är lättillgängliga och lätta att hantera, sin flexibilitet när det gäller att köpa och sälja värdepapper, samt gör det lättare att följa skatteregler. Medlemsstaterna rekommenderas att införa nationella ISK-system med sådana egenskaper.

(9)Förmögenhets- och inkomstskillnader mellan invånarna påverkar icke-professionella investerares deltagande på kapitalmarknaderna. Målet med ISK-systemen bör vara ett högt deltagande i alla åldersgrupper – bland såväl unga som gamla och alla däremellan liggande grupper – och att de ska vara anpassade för alla invånare oavsett hur små eller stora belopp de har möjlighet att investera.

(10)Sparande och investeringar från tidig ålder kan göra det lättare att bygga upp en förmögenhet på ett långsiktigt sätt och bidra till att öka den finansiella kompetensen och främja en investeringskultur. Medlemsstaterna uppmanas att utarbeta ett system som underlättar för unga människor att inom ramen för lämpliga skyddsbestämmelser börja använda investeringssparkonton.

(11)EU:s finanssektor spelar en avgörande roll som den viktigaste kanalen mellan icke-professionella investerare och kapitalmarknaderna. Leverantörer av finansiella tjänster bör utnyttja de möjligheter som investeringssparkonton erbjuder för att öka icke-professionella investerares deltagande och erbjuda icke-professionella investerare bästa möjliga investeringsalternativ och investeringstjänster till konkurrenskraftiga och skäliga priser.

(12)Bästa praxis visar att investeringssparkonton fungerar bäst när det råder stark konkurrens mellan leverantörer av finansiella tjänster, så att icke-professionella investerare ges tillgång till de mest förmånliga erbjudandena och den bästa servicen. Ett brett spektrum av leverantörer av finansiella tjänster bör därför tillåtas erbjuda icke-professionella investerare investeringssparkonton, förutsatt att de har tillstånd för de tjänster de avser att tillhandahålla, t.ex. mottagande och vidarebefordran av order, utförande av order, förvaring och administration av finansiella instrument, tillhandahållande av investeringsrådgivning och portföljförvaltning. Rent generellt bör de eventuella kostnader och avgifter som investeringssparkonton är förbundna med vara klara och tydliga och lätta att förstå och jämföra för icke-professionella investerare.

(13)Fragmenterade marknader och protektionistiska åtgärder är ogynnsamma för icke-professionella investerare och för utvecklingen av EU:s kapitalmarknader. Om det blir lättare att tillhandahålla gränsöverskridande investeringssparkonton skulle det kunna öka konkurrensen mellan leverantörer, sporra till innovation och i förlängningen ge icke-professionella investerare fler möjligheter att komma åt de bästa investeringsalternativen, vilket framgångsrika ISK-system i EU är ett bevis på. Enligt gällande regler, och i enlighet med principerna om etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, får leverantörer av finansiella tjänster som auktoriserats i en medlemsstat inte hållas tillbaka av ytterligare hinder när de tillhandahåller finansiella tjänster i en annan medlemsstat. Vid genomförandet av denna rekommendation bör därför medlemsstaterna, när de inrättar ISK-system, se till att inga hinder skapas för den fria rörligheten för kapital, det gränsöverskridande tillhandahållandet av finansiella tjänster eller etableringsfriheten i EU. Medlemsstaterna bör därför tillåta att investeringssparkonton tillhandahålls av leverantörer av finansiella tjänster som är auktoriserade i någon av medlemsstaterna.

(14)Avgifter och administrativa förfaranden i samband med överföring av tillgångar mellan investeringssparkonton eller vid byte av ISK-leverantör riskerar också att hämma konkurrensen. Medlemsstaterna rekommenderas därför att säkerställa att förfarandet för överföring av konton och tillgångar effektiviseras och medför minimala avgifter. På samma sätt kan en överföring av en portfölj mellan leverantörer ur ett skattemässigt perspektiv betraktas som en beskattningsgrundande händelse (t.ex. om överföringen mellan leverantörerna sker genom att portföljen först säljs och en portfölj därefter köps hos en ny leverantör) och därmed vara skattepliktig. Detta kan utgöra ett hinder för möjligheten att flytta investeringssparkonton mellan leverantörer. Medlemsstaterna rekommenderas därför att säkerställa att en överföring av en icke-professionell investerares portfölj mellan leverantörer i samma eller olika länder varken ger upphov till en beskattningsgrundande händelse och därmed inkomstbeskattas eller hotar befintliga skatteförmåner (till exempel om överföringen innebär att tillgångarna säljs och att intäkterna därefter överförs till den nya leverantören), samt att den skattemässiga behandlingen av tillgångarna på kontot är oförändrad. Detta påverkar inte bilaterala skatteavtal eller medlemsstaternas beskattningsrätt om den icke-professionella investeraren skulle byta skatterättslig hemvist.

(15)Medlemsstaterna uppmanas också att samarbeta för att undvika den risk för dubbelbeskattning som är förbunden med ISK-innehav om en icke-professionell investerare byter skatterättslig hemvist i EU, och för att säkerställa att den skattemässiga behandlingen inte avskräcker invånare från att utöva sin rätt till fri rörlighet.

(16)Diversifiering av investerarportföljer är avgörande för att minska riskerna, något som kan underlättas genom att säkerställa bred tillgång till olika investeringsalternativ. När invånare i EU investerar via ett ISK bör de därför ha tillgång till ett brett spektrum av finansiella instrument, som åtminstone omfattar aktier, obligationer och andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag, inklusive börshandlade fonder) från många olika emittenter, så att de får tillgång till icke-komplexa finansiella produkter. Även andra finansiella instrument, såsom andelar eller aktier i europeiska långsiktiga investeringsfonder och alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) för icke-professionella investerare (om medlemsstaten tillåter att icke-professionella erbjuds alternativa investeringsfonder) skulle kunna godtas som tillgångar för ett ISK. Tillgången till sådana instrument skulle kunna göra det möjligt för icke-professionella investerare att diversifiera sina portföljer och bidra till finansieringen av viktiga infrastrukturprojekt och icke-börsnoterade företag, inbegripet uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag. Leverantörer av finansiella tjänster bör utvidga utbudet av tillgängliga investeringstillgångar så att det inte bara omfattar finansiella tillgångar som emitteras i den medlemsstat under vars lagar investeringssparkontot erbjuds. Icke-professionella investerare bör ha möjlighet att diversifiera sina investeringar inom flera tillgångskategorier och geografiska områden.

(17)Leverantörer av finansiella tjänster bör också ge icke-professionella investerare möjlighet att inrikta sina investeringar på EU:s ekonomi, bidra till EU:s strategiska prioriteringar, inbegripet den digitala, den gröna och den sociala omställningen, och stärka EU:s säkerhet och försvar.

(18)Ett av huvudmålen med investeringssparkonton är att underlätta för icke-professionella investerare, inbegripet invånare som inte tidigare har investerat på kapitalmarknader, att diversifiera sina portföljer och öka sin förmögenhet på ett försiktigt och långsiktigt sätt genom kapitalmarknaderna. Det bästa sättet att åstadkomma detta är att investera i främst icke-komplexa finansiella instrument som inte utsätter icke-professionella investerare för risker som är svåra att förstå och som inte utgör investeringar i den reala ekonomin. Tillgångar som investeringssparkonton får investera i bör därför inte omfatta vissa mycket riskfyllda eller komplexa tillgångar, som saknar en referenstillgång eller vars referenstillgång anses vara mycket riskfylld eller komplex i sig. Tillgångar av detta slag inbegriper mycket riskfyllda eller komplexa finansiella instrument, såsom vissa derivat, liksom kryptotillgångar av ett annat slag än dem som räknas som finansiella instrument som får innehas i ett ISK (dvs. en tokeniserad version av dessa finansiella instrument).

(19)Såsom konstateras i kommissionens meddelande om en strategi för finansiell kompetens i EU, som initierades vid sidan av denna rekommendation, har investerare olika grader av finansiell kompetens och expertkunskap samt olika investeringsmål och riskprofiler. Icke-professionella investerare bör därför ha möjlighet att välja mellan investeringstjänster där de erbjuds investeringsrådgivning och utförande av order, respektive tjänster där de endast erbjuds utförande eller mottagande och vidarebefordran av kundorder och där investeringsbesluten fattas självständigt av dem själva. Vidare bör det inte finnas några minimiinvesteringskrav för att öppna eller använda ett ISK, så att alla icke-professionella investerare ges möjlighet att använda dessa konton oberoende av förmögenhetsnivå.

(20)Insatser som görs av medlemsstater och leverantörer av finansiella tjänster för att göra det enklare att ta steget in i investerarvärlden och förenkla alla administrativa och förfarandemässiga aspekter när det gäller ISK är avgörande för ett välfungerande system. Medlemsstaterna och branschen bör därför säkerställa att icke-professionella investerare upplever investeringssparkonton som enkla, säkra och lättillgängliga, bland annat genom användarvänliga digitala gränssnitt och högkvalitativa kundtjänster. Samarbete inom branschen när det gäller att utforma sådana användarvänliga digitala gränssnitt kan bidra till att investerare börjar använda dem och minska de totala kostnaderna för branschen. Digitala lösningar är ett mycket effektivt sätt att tillgängliggöra investeringssparkonton, men offlinealternativ för investeringssparkonton bör också finnas tillgängliga där så är möjligt för att säkerställa inkludering och tillgänglighet för alla.

(21)Komplicerade regler om beskattning av investeringsinkomster kan avskräcka många människor från att investera på kapitalmarknaderna. När det gäller att reglera skatten på tillgångar som innehas på investeringssparkonton bör man kunna använda enkla, lättfattliga och, så långt det är möjligt, automatiserade skattesystem. För att göra det så enkelt som möjligt för innehavare av investeringssparkonton att fullgöra sin skattskyldighet bör nationella skattemyndigheter därför förlita sig på ISK-leverantörer för skatteuppbörd och/eller uppgifter om ISK-investeringar. För att främja gränsöverskridande konkurrens mellan leverantörer bör varje medlemsstat göra det möjligt för ISK-leverantörer från andra medlemsstater att följa samma förfaranden för efterlevnad av skatteregler som de leverantörer som auktoriserats inom landet, i förekommande fall även för att ta ut och reglera relevanta ISK-relaterade skatter för sina kunders räkning.

(22)Särskilt utmärkande för framgångsrika ISK-system i medlemsstater och tredjeländer är att de erbjuder icke-professionella investerare ett skatteincitament och gör det enkelt för dem att fullgöra sin skattskyldighet för ISK-investeringar, något som kan öka användningen av investeringssparkonton. Medlemsstaterna uppmuntras att ge investeringssparkonton en förmånlig skattemässig behandling som åtminstone är likvärdig med den mest gynnsamma skattemässiga behandling som enligt den medlemsstatens lagstiftning beviljas inkomster från alla kategorier av tillgångar eller som beviljas en investeringsprodukt eller ett investeringskonto. Om medlemsstaterna vill införa skatteincitament för att främja användningen av investeringssparkonton kan de överväga att införa skatteavdrag, skattebefrielse, uppskov med beskattning, schablonskatt eller en kombination av sådana åtgärder. Skatteavdragsmodeller kan vara ett incitament som bidrar till att investeringssparkonton börjar användas. Dessa kan bestå i en tillåtelse att dra av ett belopp från den skattepliktiga inkomsten när ett konto öppnas, t.ex. under det beskattningsår då ett eller flera ISK öppnas. En modell för skattebefrielse skulle kunna bestå i att man inte behöver skatta för inkomster som genereras av tillgångar på ett ISK. Uppskov med beskattningen skulle göra det möjligt att skjuta upp den beskattningsgrundande händelsen till dess att tillgångarna tas ut ur investeringssparkontot.

(23)Medlemsstaterna uppmuntras starkt att utforma sådana skatteincitament med vederbörlig hänsyn till investeringssparkontonas mål att underlätta för icke-professionella aktörer att investera samt till de huvudprinciper som ligger till grund för en välbetänkt och kostnadseffektiv användning av skatteincitament inom ramen för ett sunt och effektivt skattesystem. Även om skatteincitament kan uppmuntra till användning av investeringssparkonton och även utformas med hänsyn till EU:s strategiska prioriteringar, utan att begränsa möjligheten att inneha ett brett och diversifierat spektrum av godtagbara finansiella instrument på investeringssparkontot, är det viktigt att säkerställa ett rättvist skattesystem och inte underlätta skatteflykt eller skatteundandragande. Alla skatteincitament som införs för att stimulera användningen av investeringssparkonton bör utformas i enlighet med principen att skatteincitament bör vara noggrant avgränsade och enkla att förstå och tillämpa för icke-professionella investerare, ISK-leverantörer och skatteförvaltningar. Med beaktande av målet att bevara en öppen och inkluderande inre marknad bör medlemsstaterna också se till att sådana incitament är helt anpassade till den fria rörligheten för kapital och andra krav som följer av EU-lagstiftningen. Framför allt bör sådana åtgärder inte diskriminera mellan företag som är etablerade på den inre marknaden och bör utformas på ett sätt som inte står i vägen för gränsöverskridande distribution och expansion av investeringsprodukter i EU.

(24)Medlemsstaterna skulle kunna främja användningen av investeringssparkonton genom andra åtgärder än skatteåtgärder, t.ex. genom ekonomiska incitament såsom engångsbetalningar direkt till konton när de öppnas eller som ett komplement till medel som investerats av kontoinnehavaren.

(25)Om icke-professionella aktörers investeringar kommer upp på högre nivåer, skulle det med största sannolikhet leda till ökad ekonomisk aktivitet, högre avkastning och en ökad skattebas för avkastningen på investeringarna, vilket på längre sikt skulle kunna minska kostnaderna för skatteincitament eller andra ekonomiska incitament. Att införa investeringssparkonton i syfte att formalisera investeringar skulle också göra beskattningsbara händelser som är kopplade till investeringar mer spårbara, främja en högre efterlevnad av skatteregler och minska eventuella skattegap som har att göra med icke-professionella investerares investeringsinkomster.

(26)Åtgärder som genomförs av medlemsstaterna i enlighet med denna rekommendation påverkar inte tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(27)Det är medlemsstaterna som ansvarar för utvecklingen av investeringssparkonton och det är därför viktigt att det finns lämpliga övervakningssystem som gör det möjligt att följa utvecklingen av dessa konton. Denna övervakning, som bör ingå som ett led i den relevanta övervakningsprocess som är kopplad till den europeiska spar- och investeringsunionen och den europeiska planeringsterminen, bör omfatta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och kartlägga de sätt på vilka medlemsstaterna och branschen har utformat och genomfört ISK-system.

(28)Medlemsstaterna bör informera kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att följa denna rekommendation och i vilken mån investeringssparkonton faktiskt börjat användas. Det är viktigt att regelbundet utvärdera hur effektiva skatteincitamenten är samt huruvida dessa incitament också har en positiv inverkan på EU:s ekonomi. Dessa åtgärder kommer också att göra det möjligt för kommissionen att regelbundet kartlägga medlemsstaternas ISK-system i samband med de noggranna bedömningar som görs i samband med halvtidsöversynen av spar- och investeringsunionens framsteg.

(29)Att öka kunskaperna om investeringssparkonton, bland annat om deras funktion och tillgänglighet, är avgörande för att få fler att använda dem. Informationskampanjer som genomförs av medlemsstaterna och branschen och som kan införlivas i bredare kampanjer för ökad finansiell kompetens och investeringskompetens bör åtfölja införandet av investeringssparkonton. Dessa kampanjer bör också inriktas på att uppmuntra till sparande och investeringar från tidig ålder genom att presentera möjligheterna på lång sikt men samtidigt vara tydliga med riskerna.

(30)I denna rekommendation konstateras att det förekommer välkomna initiativ på medlemsstatsnivå som syftar till att skapa en märkning för en europeisk sparprodukt för att stödja finansieringen av den europeiska ekonomin. Syftet med rekommendationen är inte att blanda sig i eller störa befintliga framgångsrika investeringssparkonton som har ökat icke-professionella investerares deltagande på kapitalmarknaderna och underlättat för dem att bygga upp en förmögenhet.

(31)Denna rekommendation antas på grundval av artikel 292 i EUF-fördraget. Rekommendationens relevans och verkan för EES måste fastställas på grundval av EES-avtalet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Artikel 1 
Innehåll

Denna rekommendation gäller medlemsstaternas inrättande av ISK-system i syfte att främja ett större deltagande av icke-professionella investerare på kapitalmarknader samt dessa kontons egenskaper.

Artikel 2 
Införande av investeringssparkonton

(1)Medlemsstaterna bör inrätta ISK-system.

(2)Vid utarbetandet av sina ISK-system uppmanas medlemsstaterna att ge dem de egenskaper som beskrivs i denna rekommendation.

(3)Om deras befintliga ISK-system inte redan är anpassade till denna rekommendation uppmanas medlemsstaterna att se över dessa system, med beaktande av de egenskaper som beskrivs i denna rekommendation.

(4)Medlemsstaterna bör se till att inget minimibelopp fordras vid öppnandet av ett ISK eller vid regelbundna inbetalningar till detta.

(5)Medlemsstaterna bör tillåta investerare att öppna flera ISK, även hos olika leverantörer. 

Artikel 3 
Tillhandahållande av investeringssparkonton

(1)Medlemsstaterna bör säkerställa att alla leverantörer av finansiella tjänster som i enlighet med EU:s lagstiftning auktoriserats att erbjuda de relevanta tjänster som de avser att tillhandahålla i relation till ett ISK, såsom mottagande och vidarebefordran av order, utförande av order för kunds räkning och förvaring och administration av finansiella instrument, portföljförvaltning och investeringsrådgivning, bör tillåtas att erbjuda ett ISK till enskilda personer som är bosatta inom deras territorier, oavsett i vilken medlemsstat sådana leverantörer av finansiella tjänster är auktoriserade.

(2)Medlemsstaterna bör säkerställa att leverantörer av finansiella tjänster som auktoriserats och står under tillsyn av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat, och som av dessa myndigheter auktoriserats att inom deras territorier tillhandahålla eller utföra de finansiella tjänster som avses i punkt 1, inte är skyldiga att uppfylla några ytterligare krav när de erbjuder dessa tjänster tillsammans med tillhandahållandet av ett ISK och att de kan erbjuda detta ISK på samma villkor som leverantörer som är etablerade på deras territorier.

(3)Om det inte uttryckligen krävs enligt EU-lagstiftningen bör innehavare av investeringssparkonton inte vara skyldiga att ta emot finansiell rådgivning när de investerar genom ett ISK.

(4)Medlemsstaterna bör möjliggöra en överföring av enskilda finansiella instrument eller av en hel portfölj från en ISK-leverantör till en annan, under förutsättning att den mottagande ISK-leverantören kan tillhandahålla förvaring och administration av de finansiella instrument som överförs och följa de regler om underlättande av efterlevnad av skatteregler som avses i artikel 7. 

Artikel 4 
Kostnader kopplade till investeringssparkonton

(1)Medlemsstaterna bör se till att eventuella kostnader och avgifter för att öppna och använda ett ISK är skäliga, proportionerliga, transparenta och lätta att förstå.

(2)Medlemsstaterna bör säkerställa att kostnaderna för överföring av tillgångar till ett annat ISK i enlighet med artikel 3.4, oavsett om det erbjuds av samma leverantör eller en annan leverantör, begränsas till administrativa kostnader. Sådana kostnader bör debiteras på en proportionerlig nivå och tydligt anges i villkoren för investeringssparkontot.

(3)Medlemsstaterna bör se till att en inhemsk eller gränsöverskridande överföring av en icke-professionell investerares portfölj från en ISK-leverantör till en annan varken ger upphov till en beskattningsbar händelse för inkomstskatt eller hotar befintliga skatteförmåner. Detta påverkar inte bilaterala skatteavtal eller medlemsstaternas beskattningsrätt om den icke-professionella investeraren byter skatterättslig hemvist.

Artikel 5 
Möjliga tillgångar på investeringssparkonton

(1)Utan att det påverkar eventuella krav enligt direktiv 2014/65/EU (det andra direktivet om marknader för finansiella instrument), särskilt dem som rör lämplighet och den lämplighetsbedömning som värdepappersföretag är ålagda att utföra, bör medlemsstaterna se till att investeringssparkonton åtminstone ger tillgång till följande finansiella instrument: aktier, obligationer och aktier eller andelar i fondföretag. Medlemsstaterna får besluta att utvidga möjligheterna för vilka tillgångar som får innehas på investeringssparkonton till andra finansiella instrument, förutsatt att dessa är lämpliga för icke-professionella investerare.

(2)Medlemsstaterna bör inte tillåta att investeringssparkonton omfattar mycket riskfyllda och komplexa finansiella instrument, såsom mycket riskfyllda och komplexa derivat, eller kryptotillgångar av ett annat slag än dem som räknas som ett finansiellt instrument som får innehas i ett ISK.

(3)Vad gäller godtagbara investeringar bör medlemsstaterna uppmuntra leverantörer att erbjuda bredast möjliga utbud av på marknaden tillgängliga investeringsalternativ, så att icke-professionella investerare ges möjlighet att diversifiera sina portföljer över olika tillgångskategorier, geografiska områden, emittenter, kapitalförvaltare, producenter av finansiella instrument och riskprofiler. Medlemsstaterna bör starkt uppmuntra leverantörer att inkludera investeringsalternativ som gör det möjligt för icke-professionella investerare att investera sitt kapital i EU:s ekonomi och därigenom bidra till EU:s strategiska prioriteringar, inbegripet den digitala, den gröna och den sociala omställningen, liksom stärkandet av säkerheten och försvaret i EU.

Artikel 6 
Enkla och transparenta investeringssparkonton

Medlemsstaterna bör se till att icke-professionella investerare upplever investeringssparkontona som enkla, tillförlitliga, säkra och lättillgängliga – både online och offline. Principerna om enkelhet, tillförlitlighet, säkerhet och tillgänglighet bör tillämpas konsekvent i alla användargränssnitt.

Artikel 7 
Förenklad efterlevnad av skatteregler

(1)Medlemsstaterna bör säkerställa att information om den skattemässiga behandlingen av tillgångar som innehas på investeringssparkonton görs tillgänglig på ett sätt som är lättillgängligt och begripligt för icke-professionella investerare och leverantörer av finansiella tjänster som avser att erbjuda investeringssparkonton.

(2)Medlemsstaterna bör säkerställa enkla förfaranden för efterlevnad av skatteregler för ISK-kontoinnehavare när det gäller beskattningsbara inkomster kopplade till tillgångar som innehas på ett eller flera ISK, genom att inrätta en ram som gör det möjligt för ISK-leverantörer att erbjuda tjänster som omfattar

(a)skatteuppbörd för ISK-kontoinnehavarens räkning och/eller

(b)lämnande av alla relevanta uppgifter till skattemyndigheten i den medlemsstat där ISK-kontoinnehavaren har sin skatterättsliga hemvist så att de kan användas för att förifylla den berörda kontoinnehavarens skattedeklaration.

(3)Medlemsstaterna bör tillåta ISK-leverantörer som är auktoriserade och står under tillsyn i en annan medlemsstat att tillhandahålla de tjänster som avses i punkt 2 till alla icke-professionella investerare inom ISK-systemet inom deras jurisdiktion på samma villkor som de leverantörer som är etablerade på deras territorier.

Artikel 8 
Förmånlig skattemässig behandling

(1)För att uppmuntra användningen av investeringssparkonton rekommenderas medlemsstaterna att införa skatteincitament och säkerställa att investeringssparkonton och tillgångar som innehas på investeringssparkonton åtminstone ges den mest gynnsamma skattemässiga behandling som beviljas inkomster från alla kategorier av tillgångar eller som beviljas en investeringsprodukt eller ett investeringskonto.

(2)Utan att det påverkar ovanstående får medlemsstaterna överväga att främja investeringssparkonton genom åtgärder såsom (men inte begränsat till)

(a)avdrag från beskattningsunderlaget, inbegripet möjligheten att dra av ett belopp som investerats i ett ISK från den skattepliktiga inkomsten,

(b)skattebefrielse, inbegripet på skattepliktiga inkomster som genereras av tillgångarna i ett ISK,

(c)uppskov med beskattning, inbegripet uppskjutande av beskattning av inkomster som genereras genom ett ISK till dess att de tas ut ur investeringssparkontot, eller

(d)tillämpning av en schablonskatt på inkomster som genereras av tillgångar som innehas i ett ISK eller på dessa tillgångars värde.

Artikel 9 
Genomförande och rapportering

(1)Medlemsstaterna uppmanas att regelbundet utvärdera i vilken mån de åtgärder som vidtas för att genomföra denna rekommendation uppfyller ändamålet att få förmögenheter att växa och att främja finansieringen av den europeiska ekonomin. De uppmanas att övervaka hur eventuella skatteincitament påverkar användningen, investeringar i tillgångar och budgeten i syfte att bedöma stödets ändamålsenlighet.

(2)För att påskynda upprättandet av en inre marknad för investeringssparkonton, främja bästa praxis och enhetliggöra förfaranden, uppmuntras medlemsstaterna att utbyta bästa praxis när det gäller utformningen av investeringssparkonton, inbegripet beskattning av inkomster från sparande och investeringar, för att i möjligaste mån harmonisera sina nationella kriterier för beviljande av skatteincitament och underlätta möjligheten att flytta sådana konton eller produkter mellan medlemsstaterna, bland annat genom att införa åtgärder för att undvika dubbelbeskattning.

(3)Medlemsstaterna bör lämna regelbundna rapporter om de åtgärder som vidtas för att genomföra denna rekommendation genom de övervakningsförfaranden som är kopplade till spar- och investeringsunionen och i samband med den halvtidsöversyn av strategin för spar- och investeringsunionen som kommer att offentliggöras 2027.

(4)Kommissionen kommer också att övervaka genomförandet av rekommendationen genom den europeiska planeringsterminen.

Artikel 10 
Informationsspridning

Medlemsstaterna bör genomföra informationskampanjer så att allmänheten informeras om fördelarna och riskerna med att investera och med att använda investeringssparkonton. Dessa kampanjer kan kopplas till eller ingå i bredare initiativ för att öka den finansiella kompetensen.

Artikel 11 
Adressater

Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 30.9.2025