KOMMISSIONENS REKOMMENDATION
av den 21.5.2025
om definition av små midcapföretag
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och
av följande skäl:
(1)I de politiska riktlinjerna tillkännagavs kommissionens avsikt att införa en ny kategori av små midcapföretag och bedöma om befintlig lagstiftning som gäller för storföretag är för betungande eller oproportionerlig eller hindrar deras konkurrensutveckling. I meddelandet En konkurrenskraftskompass för EU åtog sig kommissionen att föreslå en ny definition av små midcapföretag för att säkerställa en lagstiftning som står i rimlig proportion till företagens storlek. Genom att införa en sådan ny kategori av företag, större än små och medelstora företag men mindre än storföretag, kan tusentals företag i EU dra nytta av skräddarsydda åtgärder.
(2)I sitt meddelande om stödpaketet för små och medelstora företag föreslog kommissionen ett stort antal åtgärder på fyra områden: underlätta för små och medelstora företag, förbättra tillgången till finansiering och kvalificerad arbetskraft och stödja små och medelstora företag under hela deras livscykel. Målet är att tillhandahålla kortsiktigt stöd, lägga grunden för deras långsiktiga konkurrenskraft och motståndskraft och främja ett rättvist och småföretagarvänligt företagsklimat, men samtidigt är inriktningen att göra det möjligt för små och medelstora företag att konkurrera och växa. Kommissionen är därför mån om att tillgodose behoven hos företag som växt ur definitionen av små och medelstora företag i kommissionens rekommendation 2003/361/EG liksom för små midcapföretag mer allmänt och ta fram en enhetlig definition av sådana företag.
(3)Av en studie av midcapföretag i EU framgår att midcapföretag utgör ett segment i näringslivet som är tydligt åtskilt från små och medelstora företag men också från storföretag. Även om midcapföretag är starkare, vanligtvis mer snabbväxande, mer innovativa och hanterar digitaliseringen bättre än små och medelstora företag, står de inför några likartade utmaningar som administrativa bördor och brist på kvalificerad personal. I jämförelse med storföretagen släpar de däremot efter på några nyckelområden. En sådan definition behövs också för att förbättra samstämmigheten mellan politiska åtgärder som tillgodoser de små midcapföretagens särskilda behov. Det är därför lämpligt att utarbeta en formell definition av små midcapföretag på unionsnivå som kan bana väg för politiska åtgärder med inriktning på detta specifika segment av företag.
(4)En definition av små midcapföretag används redan inom den allmänna gruppundantagsförordningen och riktlinjerna om riskfinansiering för kartläggning av marknadsmisslyckanden som kan hanteras genom riktat offentligt ekonomiskt stöd med nationella medel. Syftet med en allmän definition av små midcapföretag är dock inte att återge statsstödsreglernas definition utan vidare, utan att tjäna som grund för riktat politiskt stöd som kan hjälpa företag att expandera i relevanta och betydelsefulla sektorer. Definitionen av små midcapföretag i denna rekommendation påverkar inte tillämpningen av de trösklar som anses lämpliga i ett statsstödssammanhang.
(5)Flera medlemsstater, däribland Frankrike och Tyskland har redan infört definitioner av företag som inte är små eller medelstora men inte heller storföretag. Enligt principen om en inre marknad i unionen utan inre gränser skulle en gemensam uppsättning kriterier för små midcapföretag bidra till att företag i hela unionen behandlas lika.
(6)Det finns ett omfattande samspel mellan nationella åtgärder och unionsåtgärder till stöd för små midcapföretag, till exempel strukturfonderna och forskningspolitiken. Det är därför nödvändigt att undvika situationer där unionen inriktar sina åtgärder på en viss kategori av företag och medlemsstaterna på en annan. Det är också nödvändigt att rekommendera att kommissionen, medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) använder en gemensam definition för att förbättra samstämmigheten och effektiviteten i politiska insatser för små midcapföretag. Det är också nödvändigt att använda en gemensam definition för att minska risken för att konkurrensen snedvrids.
(7)I artikel 2.103e i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 och i kommissionens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar finns redan en definition av små midcapföretag. Det anses viktigt att bygga vidare på de erfarenheter och den sakkunskap som förvärvats när stödet till detta specifika segment av företag arbetas in i övrig politik. I dagens ekonomiska förhållanden bör dock definitionen omfatta företag som är tre gånger större än små och medelstora företag, för att bättre bidra till företagens expansion och täcka in ett större antal företag.
(8)Inriktningen på små midcapföretag ansågs motiverad eftersom det konstaterades i konsekvensbedömningen till kommissionens meddelande från 2014 Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar att finansieringsunderskottet var ett marknadsmisslyckande som inte bara påverkade små och medelstora företag i deras tidiga grodd- och uppstartsfaser utan även i deras senare expansions- och tillväxtfaser. I rapporten klargjordes att små midcapföretag i vissa fall kan drabbas av samma marknadsmisslyckande som små och medelstora företag om de fortfarande befinner sig i ett tillväxtskede.
(9)För att företag smidigt ska kunna expandera från segmentet små och medelstora företag till segmentet små midcapföretag är det viktigt att definitionerna för både små och medelstora företag och små midcapföretag bygger på samma principer och att det inte finns någon överlappning mellan de två definitionerna. Att fastställa vad som utgör små midcapföretag är också nödvändigt för en konsekvent politik och för att underlätta omställningen för företag som växer ur definitionen av små och medelstora företag.
(10)I enlighet med artiklarna 54, 101 och 102 i EUF-fördraget avses med företag varje enhet, oavsett rättslig form, som bedriver ekonomisk verksamhet, inbegripet enkla bolag och föreningar som regelbundet bedriver ekonomisk verksamhet.
(11)Kriteriet på antal anställda (personalstyrka) anses vara det viktigaste och bör betraktas som huvudkriterium. Det är dock nödvändigt att införa kompletterande finansiella kriterier för att från definitionen utesluta företag som har en exceptionellt stor finansiell verksamhet, mätt genom omsättningen, och exceptionellt stora tillgångar, mätt genom balansomslutningen. Det vore inte önskvärt att använda omsättningen som enda finansiella kriterium, särskilt som handels- och distributionsföretags omsättning till sin natur är högre än företag inom tillverkningssektorn. Kriteriet på omsättning bör därför kombineras med balansomslutningen, ett kriterium som återspeglar ett företags totala förmögenhet, och företag bör endast undantas från definitionen av små midcapföretag om både omsättning och balansomslutning överskrider trösklarna.
(12)Det är nödvändigt att låta de finansiella taken och personaltaken utgöra högsta gränser. Medlemsstaterna, EIB och EIF kan fastställa tak som är lägre än unionstaken i punkt 2 i bilagan, om de vill inrikta sina åtgärder mot ett specifikt segment av små midcapföretag. För att förenkla administrationen kan medlemsstaterna, EIB och EIF använda personalstyrka som enda kriterium för genomförandet av politiska insatser, beroende på vad som är lämpligt, och utan att det påverkar tillämpningen av unionens konkurrensregler och statsstödsregler.
(13)För att få en bättre bild av de små midcapföretagens ekonomiska ställning och inte använda den benämningen på sådana grupper av företag som har större ekonomisk styrka än små midcapföretag, bör man dela upp de olika typerna av företag beroende på om de är fristående, har ett aktieinnehav som inte ger kontroll (partnerföretag) eller är anknutna till andra företag. Gränsen i rekommendation 2003/361/EG på ett innehav på 25 % under vilket ett företag ska betraktas som fristående, bör behållas även i definitionen av små midcapföretag.
(14)För att göra det lättare för företag att expandera ut ur kategorin små och medelstora företag och underlätta finansiering av små midcapföretag genom eget kapital samt för att stimulera landsbygdsutveckling och lokal utveckling, bör företag anses vara fristående även om vissa kategorier av investerare, som spelar en positiv roll för finansiering och etablering av företag, innehar 25 % eller mer. Detta bör också gälla för investeringar på upp till 5 000 000 euro som görs av företagsänglar (fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet investerar riskkapital) på grund av den erfarenhet av företagsledning, den kompetens och de kontakter de förser företagaren med jämfört med andra riskkapitalinvesterare. Deras investeringar i eget kapital kompletterar också riskkapitalinvesterarnas verksamhet.
(15)För att bevara de innovativa företagens förmåga att anskaffa finansiering från alternativa investeringsfonder, såsom riskkapitalfonder och private equity-fonder, för att finansiera verksamhet eller expansion, bör sådana enheter inte betraktas som anknutna företag vid beräkningen av personalstyrka och finansiella tak enligt denna rekommendation. För att ta hänsyn till aktuell marknadspraxis för investeringar i innovativa företag genom riskkapitalfonder och private equity-fonder är det lämpligt att slå fast att när företagen, den alternativa investeringsfonden och dess förvaltare har separat bokföring och den alternativa investeringsfonden har en på förhand fastställd strategi för att gå ur företaget, inbegripet genom att realisera värdet genom försäljning av företaget eller på annat sätt, bör sådana enheter inte betraktas som anknutna företag.
(16)För enkelhetens skull bör medlemsstaterna och företagen använda sig av villkoren i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU när de definierar anknutna företag, i den mån dessa villkor är lämpliga för tillämpningen av denna rekommendation. För att uppmuntra kapitalinvesteringar i små midcapföretag bör det presumeras att vissa typer av investerare inte har något bestämmande inflytande över företaget i fråga, om dessa inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av företaget, i enlighet med artikel 2.15 i direktiv 2013/34/EU.
(17)Hänsyn bör också i förekommande fall tas till förbindelser mellan företag via fysiska personer, så att de fördelar som ges små midcapföretag i lagstiftning och genom andra åtgärder endast kommer de företag till godo som har ett verkligt behov av dem. För att begränsa undersökningen av dessa situationer till det absolut nödvändiga bör sådana förbindelser endast granskas då det handlar om bolag som utövar verksamhet på samma marknad eller angränsande marknader, under hänsynstagande till kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning.
(18)För att undvika godtyckliga distinktioner mellan en medlemsstats olika offentliga organ och i rättssäkerhetens intresse bör det klargöras att ett företag vars kapital eller röster till minst 25 % kontrolleras av offentliga organ inte är att betrakta som ett litet midcapföretag.
(19)För att minska företagens administrativa arbete och för att underlätta och påskynda behandlingen av de ärenden där det krävs att företag tillhör kategorin litet midcapföretag, bör vissa uppgifter om det berörda företaget kunna lämnas på heder och samvete.
(20)Det är nödvändigt att närmare fastställa personalsammansättningen för att ett företag ska betraktas som ett litet midcapföretag. För att främja utvecklingen av yrkesutbildning är det nödvändigt att bortse från lärlingar och studerande som har ett avtal om yrkesutbildning vid beräkningen av antalet anställda. Perioder av mödraledighet eller föräldraledighet bör inte heller beaktas när personalstyrkan beräknas.
(21)De olika typer av företag, oavsett om de är fristående företag, partnerföretag eller anknutna företag, som definieras enligt sina förbindelser till och involvering med andra företag, motsvarar objektivt sett olika grad av integrering. Därför bör det rekommenderas att olika processer bör gälla för var och en av dessa typer av företag vid beräkningen av de tal som motsvarar deras verksamhet och ekonomiska styrka.
(22)För att säkerställa att kommissionen upprätthåller ett register över användningen av definitionen av små midcapföretag enligt denna rekommendation eller genom hänvisning till den definitionen bör medlemsstaterna, EIB och EIF uppmanas att informera kommissionen om användning av eller hänvisning till definitionen.
(23)För att kommissionen ska kunna sammanställa statistik om denna definition behöver information om ytterligare storlekskriterier (omsättning, balansomslutning) samlas in. För att undvika ytterligare undersökningar och begränsa bördan för företagen bör de nationella statistikmyndigheterna på ett hållbart sätt få tillgång till relevanta administrativa källor i medlemsstaterna.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
1.Denna rekommendation gäller den definition av små midcapföretag som används i olika unionspolitiska områden inom unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
2.Medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) rekommenderas att göra följande:
(a)Använda definitionen i bilagan när de genomför program som riktar sig till små midcapföretag.
(b)Vidta nödvändiga åtgärder för att använda storleksklassen i punkt 2 i bilagan, framför allt när det gäller att kartlägga användningen av unionens finansieringsinstrument.
3.Taken i punkt 2 i bilagan bör betraktas som maximivärden. Medlemsstaterna, EIB och EIF kan tillämpa lägre tak. De kan i lämpliga fall också tillämpa enbart kriteriet personalstyrka för att genomföra vissa delar av sin politik, utan att det påverkar tillämpningen av unionsrättens regler om konkurrens och statligt stöd.
4.Den statistik som sammanställs av kommissionen bör presenteras med hjälp av den definition av små midcapföretag som anges i bilagan. I syfte att framställa jämförbar europeisk statistik och samtidigt minimera bördan för uppgiftslämnarna uppmanar kommissionen medlemsstaterna att säkerställa att de nationella statistikmyndigheterna har tillgång till relevanta administrativa uppgiftskällor.
5.I unionslagstiftning eller unionsprogram som ska ändras eller antas och där begreppet små midcapföretag eller ett fokus på företag som motsvarar specifikationerna i bilagan förekommer, bör det hänvisas till definitionen i denna rekommendation.
6.Som en övergångsåtgärd bör pågående unionsprogram där små midcapföretag nämns fortsätta att genomföras till förmån för sådana företag som betraktades som små midcapföretag när programmen antogs. Rättsligt bindande åtaganden som kommissionen ingått på grundval av sådana program bör förbli opåverkade.
7.Det rekommenderas att alla ändringar av definitionen av små midcapföretag i programmen görs med hjälp av definitionen i bilagan.
8.Kommissionen bör se över tillämpningen av definitionen i bilagan senast den 31 maj 2030 för att ta hänsyn till erfarenheterna och den ekonomiska utvecklingen i unionen.
9.När kommissionen ser över definitionen i enlighet med punkt 8 bör den säkerställa att det inte finns några överlappningar med små och medelstora företag enligt rekommendation 2003/361/EG.
10.Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna, EIB och EIF.
11.Medlemsstaterna, EIB och EIF uppmanas att senast den 31 december 2026 underrätta kommissionen om alla åtgärder som de har vidtagit för att genomföra denna rekommendation.
12.Medlemsstaterna, EIB och EIF uppmanas också att utan onödigt dröjsmål underrätta kommissionen om alla åtgärder som de vidtar där de hänvisar till, kopierar ordalydelsen i eller på annat sätt använder definitionen av små midcapföretag i bilagan.
Utfärdad i Bryssel den 21.5.2025
På kommissionens vägnar
Stéphane SÉJOURNÉ
Verkställande vice ordförande
BILAGA
Definition av små midcapföretag
1.Företag
Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Detta inbegriper enkla bolag och föreningar som bedriver regelbunden ekonomisk verksamhet.
2.Personalstyrka och finansiella tak
Kategorin små midcapföretag utgörs av företag som inte är små eller medelstora företag enligt rekommendation 2003/361/EG, sysselsätter färre än 750 personer och vars omsättning inte överstiger 150 miljoner euro årligen eller vars balansomslutning inte överstiger 129 miljoner euro årligen.
3.Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen
3.1Fristående företag är företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkt 3.2 eller anknutna företag enligt punkt 3.5.
3.2Partnerföretag är företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt 3.4 och där ett företag (företag i tidigare marknadsled) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna företag enligt punkt 3.5 minst 25 % av kapitalet eller rösterna i ett annat företag (företag i senare marknadsled).
3.3Utom i de fall som avses i punkt 3.4 betraktas ett företag inte som ett litet midcapföretag om 25 % eller mer av dess kapital eller dess röster direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.
3.4Med avvikelse från punkt 3.2 kan dock ett företag betecknas som fristående, och alltså inte anses ha några partnerföretag, även om 25 % eller mer av kapitalet eller rösterna innehas av följande kategorier av investerare, förutsatt att de investerarna individuellt eller gemensamt inte är anknutna i den mening som avses i punkt 3.5 till det berörda företaget:
a)Offentliga investeringsbolag, riskkapitalfonder, private equity-fonder, fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (”företagsänglar”) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att deras sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger 5 000 000 euro.
b)Universitet eller forskningscentrum utan vinstsyfte.
c)Institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder.
d)Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare.
3.5Anknutna företag är företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:
a)Ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag.
b)Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.
c)Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.
d)Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.
Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då sådana investerare som avses i punkt 3.4 inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan att detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.
3.5.1Företag som upprätthåller någon av de förbindelser som anges i punkt 3.5 via ett eller flera andra företag eller via sådana investerare som nämns i punkt 3.4 ska också anses som anknutna företag.
3.5.2Företag som upprätthåller någon av de förbindelser som anges i punkt 3.5 via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma marknad eller angränsande marknader. I denna punkt menas med angränsande marknad marknaden för en produkt eller tjänst i ett föregående eller efterföljande marknadsled.
Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag eller anknutet företag och om uppgifter rörande taken i punkt 2.
3.5.3Om en alternativ investeringsfond enligt definitionen i artikel 4.1 a i direktiv 2011/61/EU har investerat i ett företag bör följande inte betraktas som anknutna företag vid tillämpningen av punkt 3.5:
a)Det företaget och den alternativa investeringsfonden.
b)Det företaget och förvaltaren av den alternativa investeringsfonden.
c)Det företaget och ett annat företag som den alternativa investeringsfonden har investerat i.
Första stycket ska tillämpas förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:
a)Den alternativa investeringsfonden, dess förvaltare och de berörda företagen har separat bokföring.
b)Den alternativa investeringsfonden och dess förvaltare har en på förhand fastställd investeringsstrategi om att gå ur det eller de berörda företagen, inbegripet genom att realisera värdet genom försäljning av företaget eller på annat sätt.
4Även om kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta att det inte till 25 % eller mer ägs av ett enda företag eller gemensamt av anknutna företag eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. Sådana försäkringar ska avges utan att det påverkar de kontroller eller granskningar som föreskrivs i nationell lagstiftning eller i unionslagstiftningen. Uppgifter som behövs för att beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen samt referensperiod
4.1Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas från det senast godkända räkenskapsåret och beräknas på årsbasis. De beaktas från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter.
4.2Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut överstiger eller understiger de tak som anges i punkt 2 för personalstyrkan eller för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status som litet midcapföretag först om detta inträffar under två på varandra följande år.
4.3Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under räkenskapsåret.
5.Personalstyrka
5.1Personalstyrkan motsvarar antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret (årsarbetskrafter). Arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs av
a)löntagare,
b)personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som i nationell rätt jämställs med löntagare,
c)ägare som driver företaget,
d)delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller ekonomiska förmåner från företaget.
5.2Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.
6.Fastställande av uppgifterna om företaget
6.1I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.
6.2Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller anknutna företag enligt punkt 3, ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering.
Till uppgifterna i första stycket ska aggregeras uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som befinner sig i föregående eller efterföljande marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den högsta andelen tillämpas.
Till uppgifterna i första och andra styckena ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.
6.3Vid tillämpningen av punkt 6.2 ska uppgifterna om partnerföretag till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa uppgifter ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till dessa partnerföretag och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.
Vid tillämpningen av punkt 6.2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa uppgifter ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretagen till dessa anknutna företag i ett föregående eller efterföljande marknadsled i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den andel som anges i punkt 6.2 andra stycket.
6.4När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är anknutet.
