MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL DEN DELEGERADE AKTEN
Enligt artikel 42.1 i förordningen om gödselprodukter ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 44 med avseende på att ändra bilaga II för att anpassa bilagan till teknisk utveckling och underlätta tillträde till den inre marknaden och fri rörlighet för EU-gödselprodukter som kan bli föremål för betydande handel på den inre marknaden och för vilka det finns vetenskapliga rön som visar att de inte utgör en risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön och att de säkerställer agronomisk effektivitet. Förordning (EU) 2019/1009 upphäver förordning (EG) nr 2003/2003 och ska tillämpas från och med den 16 juli 2022.
Enligt artikel 42.2 i förordning (EU) 2019/1009 är kommissionen dessutom skyldig att bedöma struvit-, biokol- och askbaserade produkter (nedan gemensamt kallade strubias) utan oskäligt dröjsmål efter dagen för ikraftträdandet och att anta delegerade akter för att inkludera dessa material i bilaga II om de ovannämnda kriterierna gällande vetenskapliga rön är uppfyllda.
En sådan bedömning har slutförts av kommissionen på grundval av en rapport från kommissionens forskningscentrum (JRC) om tekniska villkor och marknadsvillkor för en eventuell rättslig ram för tillverkning och utsläppande på marknaden av särskilda säkra och effektiva gödselprodukter som framställts av strubias. Rapporten innehåller tekniska förslag till lämpliga insatsmaterial och framställningsförhållanden för strubias-produktionskedjor, kvalitetskrav för strubias-material och kvalitetsledningssystem. Rapporten innehåller också information om det mervärde som strubias-materialen kan ge för livsmedelstrygghet, livsmedelssäkerhet, miljöskydd och EU:s gödsel- och jordbrukssektor.
Enligt artikel 42.3 i förordning (EU) 2019/1009 får kommissionen endast anta delegerade akter i enlighet med den artikeln i syfte att i bilaga II till den förordningen införa material som upphör att vara avfall till följd av ett återvinningsförfarande, om det i bestämmelserna för återvinning i den bilagan, som har antagits före införandet, säkerställs att materialen uppfyller villkoren i artikel 6 i direktiv 2008/98/EG. I den här delegerade förordningen fastställs återvinningsförfaranden för material från termisk oxidation och derivat av dessa för att säkerställa att de uppfyller villkoren i direktiv 2008/98/EG. Följaktligen är kravet i artikel 42.3 i förordning (EU) 2019/1009 uppfyllt.
I detta sammanhang ändrar den här delegerade förordningen bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 genom att lägga till material från termisk oxidation och derivat av dessa som en ny komponentmaterialkategori, bilaga III till förordningen genom att lägga till märkningskrav för EU-gödselprodukter som innehåller material från termisk oxidation och derivat av dessa och bilaga IV till förordningen genom att fastställa den rättsliga ramen för bedömning av överensstämmelse för sådana produkter.
2.SAMRÅD SOM FÖREGÅTT ANTAGANDET AV AKTEN
I enlighet med artikel 44.4 i förordning (EU) 2019/1009 rådfrågades experter som utsetts av varje medlemsstat i kommissionens expertgrupp för gödselprodukter (E01320) i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
Mer information om dessa samråd finns i protokollen från mötena den 7 november 2019 och den 24 november 2020 samt i de olika ståndpunktsdokument från berörda parter som finns offentligt tillgängliga på gruppens CIRCABC-sida på följande länk:
https://circabc.europa.eu/ui/group/36ec94c7-575b-44dc-a6e9-4ace02907f2f/library/b8e01334-4d39-445d-bf4e-589356d55b1f
Antagandet av denna delegerade förordning fick stort stöd från medlemsstaterna och de berörda parterna.
Utkastet till delegerad förordning har offentliggjorts för synpunkter på portalen för bättre lagstiftning. De två dussin synpunkter som mottogs var till stor del positiva. Det uttrycktes dock oro över vissa av kraven för insatsmaterial och deras bearbetningsmetoder, samt några av kraven för det producerade materialet (material från termisk oxidation och derivat av dessa eller de EU-gödselprodukter som innehåller sådana material).
När det gäller insatsmaterialen befarade man bland annat att man, med tanke på den uttömmande förteckningen, skulle gå miste om möjligheten att återvinna viktiga avfallsflöden (särskilt slam från den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och industrislam). Några ansåg till och med att förteckningen över insatsmaterial var för bred och för vag och att det då finns en risk för att inkludera material som inte genomgått en ordentlig bedömning. Dessutom angavs det att insatsmaterial med biomassa främst bör användas i processer som inte förstör det mycket välbehövliga organiska materialet (såsom kompostering eller rötning).
Den uttömmande förteckningen över insatsmaterial har varit avgörande för fastställandet av kriterier för säkerhet och agronomisk effektivitet i fråga om material från termisk oxidation och derivat av dessa. Förteckningen omfattar de avfallsflöden för vilka det finns tillräcklig information om de risker som kan uppstå och de säkerhetsparametrar som bör kontrolleras. Förteckning innehåller bland annat viktiga avfallsflöden och vanliga insatsmaterial för sådana processer. Den kan inte utvidgas utan en ytterligare detaljerad analys liknande den som görs av JRC för de föreslagna insatsmaterialen.
Med tanke på den frivilliga harmoniseringen på gödselproduktområdet, som gör att förordningen om gödselprodukter kan samexistera med nationella bestämmelser, kan man förvänta sig att vissa insatsmaterial som tillåts enligt nationell lagstiftning inte ingår i den uttömmande listan i harmoniseringsreglerna och vice versa. Avsikten med denna förordning är att inbegripa sådana material som kan bli föremål för betydande handel på den inre marknaden och vars säkerhet och agronomiska effektivitet styrks av tillförlitliga vetenskapliga uppgifter.
Slam från den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och industrislam får användas som insatsmaterial för material från termisk oxidation och derivat av dessa.
När det gäller alternativa processer som bevarar organiskt material är kommissionens uppdrag vid anpassningen av förordningen om gödselprodukter till den tekniska utvecklingen och underlättande av gödselprodukternas tillträde till marknaden endast att säkerställa att dessa produkter kan bli föremål för betydande handel och att de är säkra och effektiva. Frågan huruvida en alternativ användning av råmaterialet skulle vara bättre ingår i allmänhet inte i denna bedömning. Alternativa användningsområden bedöms endast när det krävs för att fastställa att återvinningsförfarandet är förenligt med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG. Därför tillåter denna delegerade akt endast bioavfall som samlas in separat för återvinning (förbränning) som insatsmaterial om förbränning ger det miljömässigt bästa resultatet.
När det gäller framställningsförhållanden har det i allmänhetens synpunkter nämnts att en sänkt temperatur och en minimitid vid användning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter kan skapa risker för patogener. Syftet med denna förordning är dock att fastställa de minimivillkor enligt vilka en process kan betraktas som termisk oxidation. Strängare bearbetningskrav får fastställas i reglerna för animaliska biprodukter när tillverkningskedjans slutpunkt fastställs.
När det gäller kraven på det producerade materialet utgjorde merparten av de mottagna bidragen åsikter (både positiva och negativa) om införandet av ett gränsvärde för totalkrom och vanadin. De huvudsakliga skäl som anförts emot dessa gränsvärden var indicier. Det uppskattades därför att eftersom gränsvärdena för förorenande ämnen fastställdes i produktfunktionskategorierna under förhandlingarna om förordningen om gödselprodukter, bör inga sådana gränsvärden fastställas i komponentmaterialkategorierna. Dessutom påminde kommissionen om att det under samma förhandlingar fattades ett beslut om att endast inkludera sexvärt krom, och inte totalkrom, bland gränsvärdena för produktfunktionskategorier. Det hävdades också att vanadin inte är ett riskämne.
Alla krav i denna förordning har föreslagits på grundval av en detaljerad analys som gjorts av JRC och som ingår i rapporten. Allmänna och fastställda risker behandlas på produktfunktionskategorinivå i bilaga I till förordningen om gödselprodukter, men ytterligare skyddsåtgärder kan mycket väl behövas för produkter som innehåller material från insatsmaterial inom järn- och stålindustrin. I de befintliga komponentmaterialkategorierna är sådana insatsmaterial inte tillåtna. Därför kunde produkter som innehåller de material som härrör från dessa insatsmaterial inte ha beaktats vid fastställandet av de allmänna säkerhetskraven i bilaga I. Det kan inte antas att de redan fastställda allmänna säkerhetskriterierna i bilaga I skulle vara tillräckliga för att säkerställa att produkter som innehåller de material från termisk oxidation och derivat av dessa som härrör från insatsmaterial inom järn- och stålindustrin också är säkra.
Det är obestridligt att det inte finns någon fördel med att använda krom och vanadin på jordbruksmark. Risken med krom och vanadin är att metallerna kan ansamlas i jorden vid långvarig användning av gödselprodukter.
Utkastet till delegerad förordning har också meddelats på grundval av artikel 2.9.2 i avtalet om tekniska handelshinder. Inga synpunkter har mottagits.
3.DEN DELEGERADE AKTENS RÄTTSLIGA ASPEKTER
Rättsakten ändrar förordning (EU) 2019/1009. Den rättsliga grunden för denna delegerade akt är artikel 42.1 i förordning (EU) 2019/1009.
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/…
av den 6.7.2021
om ändring av bilagorna II, III och IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 i syfte att lägga till material från termisk oxidation och derivat av dessa som en komponentmaterialkategori av EU-gödselprodukter
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 2003/2003, särskilt artikel 42.1, och
av följande skäl:
(1)I förordning (EU) 2019/1009 fastställs bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU-gödselprodukter. EU-gödselprodukter innehåller komponentmaterial i en eller flera av de kategorier som förtecknas i bilaga II till den förordningen.
(2)Enligt artikel 42.2 i förordning (EU) 2019/1009 jämförd med artikel 42.1 första stycket b i den förordningen ska kommissionen bedöma askbaserade produkter utan oskäligt dröjsmål efter den 15 juli 2019 och ta upp detta material i bilaga II till den förordningen om bedömningen visar att EU-gödselprodukter som innehåller materialet inte utgör någon risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön och säkerställer agronomisk effektivitet.
(3)Askbaserade produkter kan utgöra avfall och kan i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2019/1009 upphöra att vara avfall om de ingår i en EU-gödselprodukt som uppfyller kraven. I enlighet med artikel 42.3 i förordning (EU) 2019/1009 jämförd med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG får kommissionen därför införa askbaserade produkter i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 endast om det i bestämmelserna för återvinning i den bilagan säkerställs att materialen ska användas för särskilda ändamål, att det finns en marknad för eller efterfrågan på materialen och att materialens användning inte leder till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.
(4)Kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) inledde en bedömning av askbaserade produkter inför antagandet av förordning (EU) 2019/1009 och slutförde bedömningen 2019. Under bedömningen utvidgades tillämpningsområdet till att omfatta ett brett spektrum av material från termisk oxidation och derivat av dessa.
(5)I JRC:s bedömningsrapport dras slutsatsen att material från termisk oxidation och derivat av dessa, om de framställs enligt de återvinningsregler som föreslås i rapporten, förser växterna med näringsämnen eller förbättrar växternas näringsutnyttjande och därmed säkerställer agronomisk effektivitet.
(6)I JRC:s bedömningsrapport dras dessutom slutsatsen att det finns en befintlig och växande marknadsefterfrågan på material från termisk oxidation och derivat av dessa, och att dessa material sannolikt kommer att användas för att tillföra näringsämnen i det europeiska jordbruket. Vidare dras slutsatsen att användningen av material från termisk oxidation och derivat av dessa som framställts enligt de återvinningsregler som föreslås i rapporten inte leder till allmänna negativa effekter på miljön eller människors hälsa.
(7)De återvinningsregler som föreslås i JRC:s bedömningsrapport omfattar åtgärder för att begränsa riskerna med återvinning och med att producera föroreningar, till exempel att upprätta en uttömmande förteckning över lämpliga insatsmaterial, utesluta exempelvis blandat kommunalt avfall och fastställa särskilda framställningsförhållanden och produktkvalitetskrav. I bedömningsrapporten dras också slutsatsen att gödselprodukter som innehåller material från termisk oxidation och derivat av dessa bör följa särskilda märkningsregler och att de regler för bedömning av överensstämmelse som är tillämpliga på sådana produkter bör inbegripa ett kvalitetssystem som bedömts och godkänts av ett anmält organ.
(8)På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att material från termisk oxidation och derivat av dessa, om de framställs i enlighet med de återvinningsregler som föreslås i JRC:s bedömningsrapport, säkerställer agronomisk effektivitet i den mening som avses i artikel 42.1 första stycket led b ii i förordning (EU) 2019/1009. Dessutom uppfyller materialen och derivaten kriterierna i artikel 6 i direktiv 2008/98/EG. Om de slutligen uppfyller övriga krav i förordning (EU) 2019/1009 i allmänhet och i bilaga I till den förordningen i synnerhet, utgör de ingen risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön i den mening som avses i artikel 42.1 första stycket led b i i förordning (EU) 2019/1009. Material från termisk oxidation och derivat av dessa bör därför införas i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 i enlighet med bestämmelserna för återvinning.
(9)Animaliska biprodukter eller därav framställda produkter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 bör endast tillåtas som insatsmaterial för material från termisk oxidation och derivat av dessa enligt förordning (EU) 2019/1009 om och när deras slutpunkter i tillverkningskedjan har fastställts i enlighet med artikel 5.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1069/2009 och när dessa nås senast i slutet av produktionsprocessen för den EU-gödselprodukt som innehåller material från termisk oxidation och derivat av dessa.
(10)Med tanke på att material från termisk oxidation och derivat av dessa kan betraktas som återvunnet avfall eller biprodukter i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG bör sådana material dessutom undantas från komponentmaterialkategorierna 1 och 11 i bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 i enlighet med artikel 42.1 tredje stycket i den förordningen.
(11)Det är viktigt att se till att de gödselprodukter som innehåller material från termisk oxidation och derivat av dessa följer ytterligare märkningsregler och omfattas av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse, inbegripet ett kvalitetssystem som bedömts och godkänts av ett anmält organ. Det är därför nödvändigt att ändra bilagorna III och IV till förordning (EU) 2019/1009 för att föreskriva märkningskrav och en bedömning av överensstämmelse som är lämplig för sådana gödselprodukter.
(12)Eftersom kraven i bilagorna II och III till förordning (EU) 2019/1009 och förfarandena för bedömning av överensstämmelse i bilaga IV till den förordningen ska tillämpas från och med den 16 juli 2022 bör tillämpningen av den här förordningen senareläggas till samma datum.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) 2019/1009 ska ändras på följande sätt:
(1)Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.
(2)Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
(3)Bilaga IV ska ändras i enlighet med bilaga III till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 16 juli 2022.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 6.7.2021
Ordförande
Ursula VON DER LEYEN
BILAGA I
Bilaga II till förordning (EU) 2019/1009 ska ändras på följande sätt:
(1)I del I ska följande punkt läggas till:
”Komponentmaterialkategori 13: Material från termisk oxidation och derivat av dessa”
(2)Del II ska ändras på följande sätt:
(a)I komponentmaterialkategori 1 punkt 1 ska följande led j läggas till:
”j) material från termisk oxidation eller derivat av dessa som återvunnits från avfall eller som är biprodukter i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG, eller”
(b)I komponentmaterialkategori 11 punkt 1 ska följande led f läggas till:
”f) material från termisk oxidation eller derivat av dessa som återvunnits från avfall eller som är biprodukter i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG, eller”
(c)Följande komponentmaterialkategori 13 ska läggas till:
”Komponentmaterialkategori 13: MATERIAL FRÅN TERMISK OXIDATION ELLER DERIVAT AV DESSA
1.En EU-gödselprodukt får innehålla material från termisk oxidation som erhållits genom termokemisk omvandling under icke-syrebegränsade förhållanden av endast ett eller flera av följande insatsmaterial:
(a)Levande eller döda organismer eller delar därav, obearbetade eller bearbetade endast med manuella eller mekaniska medel eller genom inverkan av tyngdkraften, upplösning i vatten, flotation, extraktion med vatten, ångdestillation eller upphettning enbart i syfte att avlägsna vatten, eller som utvunnits ur luft på vilket sätt som helst, med undantag av*
–material som härrör från blandat kommunalt avfall,
–avloppsslam, industrislam eller muddringsslam, och
–animaliska biprodukter eller därav framställda produkter i den mening som avses i förordning (EG) nr 1069/2009.
(b)Vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin och fibröst vegetabiliskt avfall från produktion av nyfiberpappersmassa och från produktion av papper av nyfiberpappersmassa, om det inte är kemiskt modifierat.
(c)Den del av bioavfallet som härrör från efterbehandling av biologiskt avfall som samlats in separat för materialåtervinning i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG, för vilket förbränning ger det miljömässigt bästa resultatet i enlighet med artikel 4 i det direktivet, utom animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009.
(d)Material som härrör från en kontrollerad mikrobiell eller termokemisk omvandlingsprocess där endast de insatsmaterial som avses i leden a, b och c används.
(e)Avloppsslam från kommunala reningsverk för avloppsvatten, utom animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009.
(f)Material från fristående rening av avloppsvatten som inte omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG** från industrier som producerar livsmedel, foder för sällskapsdjur, djurfoder, mjölk och drycker, utom animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009.
(g)Avfall i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG, med undantag av*
–de insatsmaterial som avses i leden a–f,
–farligt avfall i den mening som avses i artikel 3.2 i direktiv 2008/98/EG,
–material som härrör från blandat kommunalt avfall,
–biologiskt avfall i den mening som avses i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG från separat insamling av biologiskt avfall vid källan, och
–animaliska biprodukter eller därav framställda produkter i den mening som avses i förordning (EG) nr 1069/2009.
(h)Tillsatsbränslen (naturgas, kondenserad gas, naturgaskondensat, processgaser och beståndsdelar av dessa, råolja, kol, koks och material som härrör från dessa), när de används för att bearbeta de insatsmaterial som avses i leden a–g.
(i)Ämnen som används under framställning inom järn- och stålindustrin.
(j)Ämnen och blandningar, med undantag* för
–de insatsmaterial som avses i leden a–i,
–avfall i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv 2008/98/EG,
–ämnen eller blandningar som har upphört att vara avfall i en eller flera medlemsstater genom nationella åtgärder för införlivande av artikel 6 i direktiv 2008/98/EG,
–ämnen som bildas från prekursorer som har upphört att vara avfall i en eller flera medlemsstater genom nationella bestämmelser som införlivar artikel 6 i direktiv 2008/98/EG, eller blandningar som innehåller sådana ämnen, och
–animaliska biprodukter eller därav framställda produkter i den mening som avses i förordning (EG) nr 1069/2009.
2.Utan hinder av punkt 1 får en EU-gödselprodukt innehålla de material från termisk oxidation som erhållits genom termokemisk omvandling under icke-syrebegränsade förhållanden av material i kategori 2 eller 3 eller därav framställda produkter, i enlighet med villkoren i artikel 32.1 och 32.2 i förordning (EG) nr 1069/2009 och i de åtgärder som avses i artikel 32.3 i samma förordning, ensamma eller blandade med de insatsmaterial som avses i punkt 1, förutsatt att båda av följande villkor är uppfyllda:
(a)Slutpunkten i tillverkningskedjan har fastställts i enlighet med artikel 5.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1069/2009.
(b)Villkoren i punkterna 3, 4 och 5 är uppfyllda.
3.Den termiska oxidationen ska ske under icke-syrebegränsade förhållanden på ett sådant sätt att temperaturen hos de gaser som uppstår vid den termokemiska omvandlingen efter den sista inblåsningen av förbränningsluft, även under de mest ogynnsamma förhållanden, höjs på ett kontrollerat och homogent sätt till minst 850 °C i minst två sekunder. Dessa villkor ska gälla för alla insatsmaterial, med undantag för
(a)de insatsmaterial som avses i punkt 1 a, b och h, eller som härrör från en kontrollerad mikrobiell eller termokemisk omvandlingsprocess där endast dessa material används, och
(b)de insatsmaterial som avses i punkt 2,
för vilka en temperatur på minst 450 °C ska tillämpas i minst 0,2 sekunder.
4.Den termiska oxidationen ska ske i en förbränningskammare. Kammaren får endast vara ägnad åt de insatsmaterial som inte har kontaminerats av andra materialflöden eller de insatsmaterial, andra än animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009, som oavsiktligt har kontaminerats av andra materialflöden i en enstaka händelse som endast resulterar i spår av exogena föreningar.
Samtliga följande villkor ska uppfyllas i den anläggning där den termiska oxidationen sker:
(a)Produktionslinjerna för bearbetning av de insatsmaterial som avses i punkterna 1 och 2 ska vara tydligt åtskilda från produktionslinjerna för bearbetning av andra insatsmaterial.
(b)Insatsmaterialet ska oxideras på ett sådant sätt att den totala halten organiskt kol (Corg) i den erhållna slaggen och bottenaskan utgör mindre än 3 % av materialets torrsubstans.
(c)Fysisk kontakt mellan insatsmaterialet och det producerade materialet ska undvikas efter den termokemiska omvandlingsprocessen, även vid förvaring.
5.Materialen från termisk oxidation ska utgöra aska eller slagg och innehålla högst
(a)6 mg/kg torrsubstans av PAH16***,
(b)20 ng WHO-toxicitetsekvivalent**** av PCDD/F***** per kg torrsubstans.
6.En EU-gödselprodukt får innehålla derivat av material från termisk oxidation som har framställts av de insatsmaterial som avses i punkterna 1 och 2, som uppfyller villkoren i punkt 5 och som har tillverkats genom termokemisk omvandling i enlighet med punkterna 3 och 4.
Derivaten ska framställas genom att den kemiska sammansättningen av materialen från termisk oxidation avsiktligt ändras.
Framställningen av derivaten ska ske på följande sätt:
(a)Kemisk framställning: Derivat framställs genom ett eller flera kemiska tillverkningssteg där material från termisk oxidation reagerar med de insatsmaterial som avses i led 1 j och som förbrukas vid eller används för kemisk bearbetning, medan icke biologiskt nedbrytbara polymerer inte får användas.
(b)Termokemisk framställning: Derivat framställs genom ett eller flera tillverkningssteg där material från termisk oxidation reagerar termokemiskt med de reaktanter som avses i punkterna 1 och 2 och som förbrukas vid eller används för kemisk bearbetning.
De material från termisk oxidation som uppvisar en eller flera av de farliga egenskaper som förtecknas i bilaga III till direktiv 2008/98/EG får inte blandas eller reagera med avfall, ämnen eller material i syfte att minska farliga ämnen till nivåer under de gränsvärden för farliga egenskaper som fastställs i bilaga III till det direktivet. Tillverkare som använder material från termisk oxidation med farliga egenskaper måste med hjälp av en massbalansmetod visa att föroreningarna avlägsnats eller omvandlats till nivåer under de gränsvärden som fastställs i bilaga III till direktiv 2008/98/EG.
7.Föroreningar i en EU-gödselprodukt som innehåller eller består av material från termisk oxidation eller derivat av dessa får inte överskrida följande gränsvärden:
(a)totalkrom (Cr): 400 mg/kg torrsubstans, om materialen eller derivaten från termisk oxidation kommer från de insatsmaterial som avses i led 1 e, g eller i.
(b) tallium (Tl): 2 mg/kg torrsubstans, om materialen eller derivaten från termisk oxidation kommer från de insatsmaterial som avses i led 1 e, g, h eller i.
Halten klor (Cl-) får inte överstiga 30 g/kg torrsubstans. Detta gränsvärde ska dock inte tillämpas på EU-gödselprodukter som framställts genom en tillverkningsprocess där en förening som innehåller Cl- har tillsatts i syfte att producera salter av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, och deklarerats i enlighet med bilaga III.
Halten vanadin (V) får inte överstiga 600 mg/kg torrsubstans om materialen eller derivaten från termisk oxidation kommer från de insatsmaterial som avses i led 1 g eller i.
8.Materialen eller derivaten från termisk oxidation ska vara registrerade i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006 i ett registreringsunderlag som innehåller
(a)den information som anges i bilagorna VI, VII och VIII till förordning (EG) nr 1907/2006, och
(b)en kemikaliesäkerhetsrapport enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1907/2006 som omfattar användningen som gödselprodukt,
om dessa inte uttryckligen omfattas av ett av de undantag från registreringsplikten som anges i bilaga IV till förordning (EG) nr 1907/2006 eller i punkterna 6, 7, 8 eller 9 i bilaga V till den förordningen.”
______________________________________________________________
** Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).
***** Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner.
BILAGA II
I del I i bilaga III till förordning (EU) 2019/1009 ska följande led införas:
”7a. Om EU-gödselprodukten innehåller eller består av de material från termisk oxidation eller derivat av dessa som avses i komponentmaterialkategori 13 i del II i bilaga II och innehåller mer än 3,5 viktprocent mangan (Mn) ska manganhalten deklareras.”
BILAGA III
I del II i bilaga IV till förordning (EU) 2019/1009 ska modul D1 (Kvalitetssäkring av produktionen) ändras på följande sätt:
(1)Punkt 2.2 ska ändras på följande sätt:
(a)Led d ska ersättas med följande:
”d)
Ritningar, scheman, beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå EU-gödselproduktens tillverkningsprocess och, vad avser material som tillhör komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 eller 13 enligt definitionen i bilaga II, en skriftlig beskrivning av och ett diagram över produktionen, där varje behandling, förvaringskärl och område beskrivs klart och tydligt.”
(b)Följande led ska införas som led ga:
”ga) Beräkningar av farligt avfall för EU-gödselprodukter som innehåller eller består av komponentmaterialkategori 13. Den testning som avses i punkt 6 i komponentmaterialkategori 13 i del II i bilaga II ska utföras minst en gång om året, eller tidigare om det har skett en viktig ändring som kan påverka EU-gödselproduktens säkerhet eller kvalitet (t.ex. bearbetning av insatsmaterialsatser med olika sammansättning, ändrade processförhållanden). För att kunna bearbeta en representativ insatsmaterialsats vid anläggningen ska den farliga egenskap som identifierats (i enlighet med punkt 5.1.3.1) och den totala massan mätas för de olika insatsmaterialen (1, …, n) och för det producerade material som kommer att ingå i EU-gödselprodukten. Den farliga egenskapens inblandningsmängd i det producerade materialet ska sedan beräknas enligt följande:
där
HPC = koncentrationen av den farliga egenskapen (mg/kg),
M = total vikt (kg), och
i (1-n) = de olika insatsmaterial som används i tillverkningsprocessen.
Den farliga egenskapen ska avlägsnas under tillverkningsprocessen så att inblandningsmängden multiplicerad med koncentrationen av den farliga egenskapen för varje enskilt insatsmaterial ligger under de gränsvärden som fastställs för den farliga egenskapen i bilaga III till direktiv 2008/98/EG.”
(2)Inledningen i punkt 5.1.1.1 ska ersättas med följande:
”5.1.1.1 När det gäller material som hör till komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 och 13 enligt definitionen i bilaga II, ska företagsledningen i tillverkarens organisation göra följande:”
(3)Punkt 5.1.2.1 ska ersättas med följande:
”5.1.2.1 När det gäller material som hör till komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 och 13 enligt definitionen i bilaga II, ska kvalitetssystemet säkerställa att kraven som anges i den bilagan uppfylls.”
(4)Punkt 5.1.3.1 ska ändras på följande sätt:
(a)Inledningen ska ersättas med följande:
”5.1.3.1 När det gäller material som hör till komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 och 13 enligt definitionen i bilaga II, ska undersökningarna och provningarna omfatta följande:”
(b)Led b och c ska ersättas med följande:
”b) Kvalificerad personal ska göra en okulärbesiktning av varje leverans av insatsmaterial och kontrollera att det uppfyller specifikationerna för insatsmaterial i komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 och 13 i bilaga II.
c) Tillverkaren ska inte ta emot leveranser av insatsmaterial där okulärbesiktningen ger upphov till misstankar om något av följande:
i)Att det finns ämnen som är farliga eller skadliga för processen eller för den slutliga EU-gödselproduktens kvalitet.
ii)Att partierna inte överensstämmer med specifikationerna i komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 och 13 i bilaga II, särskilt vad gäller förekomsten av plast som leder till att gränsvärdet för makroskopiska orenheter överskrids.”
(c)Led e ska ersättas med följande:
”e) Prover ska tas på producerat material för att kontrollera att det överensstämmer med specifikationerna i komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 och 13 i bilaga II, och att det producerade materialets egenskaper inte äventyrar EU-gödselproduktens överensstämmelse med de tillämpliga kraven i bilaga I.”
(d)I led fa ska inledningen ersättas med följande:
”fa) När det gäller material som hör till komponentmaterialkategorierna 12 och 13 ska prover från det producerade materialet tas med minst följande frekvens, eller tidigare om det har skett en viktig ändring som kan påverka EU-gödselproduktens kvalitet:
(e)Led fb ska ersättas med följande:
”fb) När det gäller material som hör till komponentmaterialkategorierna 12 och 13 ska varje parti eller del av tillverkningen tilldelas en unik kod för kvalitetsledningsändamål. Minst ett prov per 3 000 ton av dessa material eller ett prov per två månader, beroende på vad som inträffar först, ska förvaras i gott skick i minst två år.”
(f)Led g iv ska ersättas med följande:
”iv) När det gäller material som hör till komponentmaterialkategorierna 12 och 13, mäta de prover som avses i led fb och vidta nödvändiga korrigerande åtgärder för att förhindra eventuell vidare transport och användning av det materialet.”
(5)I punkt 5.1.4.1 ska inledningen ersättas med följande:
”5.1.4.1
När det gäller material som hör till komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 och 13, enligt definitionen i bilaga II, ska det av kvalitetsdokumenten framgå att man effektivt kontrollerat insatsmaterialen, tillverkningen och förvaringen samt att insatsmaterialet och det producerade materialet uppfyller de tillämpliga kraven i denna förordning. Alla dokument ska vara läsbara och tillgängliga på de relevanta platser där de används, och alla föråldrade versioner ska genast tas bort från alla platser där de används eller åtminstone markeras som föråldrade. Kvalitetsledningsdokumenten ska innehålla minst följande information:”
(6)I punkt 5.1.5.1 ska inledningen ersättas med följande:
”5.1.5.1
När det gäller material som hör till komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 och 13, enligt definitionen i bilaga II, ska tillverkaren utarbeta ett årligt internt revisionsprogram för att med hjälp av följande inslag kontrollera att kraven i kvalitetssystemet är uppfyllda:”
(7)I punkt 6.3.2 ska inledningen ersättas med följande:
”6.3.2
När det gäller material som hör till komponentmaterialkategorierna 3, 5, 12 och 13, enligt definitionen i bilaga II, ska det anmälda organet vid varje revision ta prover av det producerade materialet och analysera dem, och revisionerna ska göras med följande frekvens:”