|
INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER I SAMBAND MED ETT INITIATIV (utan konsekvensbedömning) |
|
|
Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens arbete, så att de kan ge återkoppling och delta i samråd på ett ändamålsenligt sätt. Vi ber dessa grupper att yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och att lämna relevant information de har tillgång till. |
|
|
Initiativets titel |
Genomförandet av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM): regler för metoden för beräkning av utsläpp inbäddade i CBAM-varor, regler för anpassning av CBAM-certifikat för att avspegla den gratis tilldelningen inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem, regler om avdrag för det koldioxidpris som betalats i ett tredjeland. |
|
Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet |
Generaldirektoratet för skatter och tullar, enheterna C2 och C5. |
|
Sannolik typ av initiativ |
Tre genomförandeförordningar från kommissionen om särskilda tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956. |
|
Preliminär tidsplan |
Fjärde kvartalet 2025 |
|
Ytterligare information |
Kommissionens förslag om att förenkla och stärka CBAM. Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM): rådet och parlamentet överens om förenkling – rådet. |
|
Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla aspekter av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras. |
|
|
A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning |
|
Politisk bakgrund |
|
Som en del av den europeiska gröna given införde EU under 2023 mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM). CBAM är ett klimatinstrument som ska förhindra koldioxidläckage. Koldioxidläckage uppstår om EU-industrin på grund av koldioxidkostnaderna överför produktionen till tredjeländer med mindre stränga utsläppsbegränsningar eller om importen från dessa länder ersätter likvärdiga produkter med en lägre växthusgasintensitet på grund av skillnaderna i klimatpolitiken. CBAM omfattar för närvarande cement, järn och stål, aluminium, gödselmedel, el och vätgas. Mekanismen säkerställer att importen omfattas av samma koldioxidkostnader som EU-produktionen inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. I förordning (EU) 2023/956 (CBAM-förordningen) föreskrivs att en rad genomförandeakter ska antas som förtydligar och harmoniserar de viktigaste tekniska aspekterna av CBAM, såsom beräkning av inbäddade utsläpp (artikel 7), justeringar av CBAM-skyldigheten med beaktande av det koldioxidpris som faktiskt betalats i produktens ursprungsland (artikel 9) och återspegling av den gratis tilldelningen av utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem mellan 2026 och 2034 (artikel 31). Det nuvarande initiativet ligger i linje med kommissionens ansträngningar för att förenkla CBAM-förordningen och göra den mer kostnadseffektiv. Kommissionen strävar också efter att skapa klarhet och rättssäkerhet för företagen, stödja medlemsstaternas genomförandeinsatser och förbättra CBAM:s övergripande ändamålsenlighet. |
|
Det problem som ska åtgärdas genom initiativet |
|
För att förhindra koldioxidläckage är det mycket viktigt att CBAM-bestämmelserna faktiskt tillämpas konsekvent i alla medlemsstater. Kommissionen kommer därför att behöva anta flera genomförandeakter om genomförandet av CBAM-bestämmelserna så att mekanismens slutgiltiga ordning fungerar, från och med den 1 januari 2026. Syftet med denna inbjudan att lämna synpunkter är att klargöra viktiga tekniska aspekter av CBAM och samla in relevanta synpunkter från berörda parter. Den kommer på ett effektivt sätt att tillhandahålla information för de tre genomförandeakter som ska antas av kommissionen innan den slutgiltiga ordningen börjar gälla: 1. Genomförandeakten om metoden Denna inbjudan att lämna synpunkter syftar till att samla in ytterligare information för evidensbaserade beslut när det gäller problemen med beräkningsmetoden för CBAM:s slutgiltiga ordning, särskilt för följande: Beräkning av direkta inbäddade utsläpp Kommissionen ser över den CBAM-metod som tillämpades under övergångsperioden (2023–2025) för att förtydliga och förenkla tillämpningen av metoden, minska den administrativa bördan och underlätta användningen av faktiska utsläpp. Denna översyn kommer att bygga på lärdomarna från övergångsperioden och återkopplingen från berörda parter samt bidra till den metod för den slutgiltiga ordningen (från 2026) som kommer att specificeras i genomförandeakten om metoden. Syftet med denna inbjudan att lämna synpunkter är att samla in ytterligare återkoppling, uppgifter och synpunkter som underlag för kommissionens översyn av metoden för att beräkna direkta utsläpp. Fastställande av inbäddade utsläpp för el Enligt CBAM-förordningen ska emissionsfaktorer för koldioxid användas som standardiserade värden för el från enbart fossilbränslebaserade produktionskällor. Faktiska utsläpp kan rapporteras när vissa kumulativa villkor är uppfyllda. Berörda parter har uttryckt oro över de nuvarande reglerna och en separat inbjudan att lämna synpunkter har inletts för dessa frågor. Genomförandeakten om metoden kommer, inom de befintliga rättsliga begränsningar som fastställs i CBAM-förordningen, att ange detaljerade uppgifter om beräkningen av emissionsfaktorerna för den slutgiltiga ordningen, de bevis som måste lämnas för att begära användning av faktiska utsläpp och villkoren för att använda alternativa standardiserade värden. Fastställande av inbäddade indirekta utsläpp Indirekta utsläpp ingår för närvarande endast i CBAM:s tillämpningsområde för cement- och gödselmedelssektorerna. Kommissionen har i uppdrag att hitta de lämpligaste standardiserade värdena för indirekta utsläpp för att säkerställa miljöintegritet och förhindra koldioxidläckage, samtidigt som den även arbetar enligt de kriterier som anges i CBAM-förordningen. Dessutom kommer genomförandeakten om metoden att ange vilka bevis som måste tillhandahållas för att begära användning av faktiska värden och villkoren för att använda alternativa standardvärden. Fastställande av standardiserade värden Standardiserade värden, för andra varor än el, är avsedda som ett reservalternativ när det saknas faktiska utsläppsuppgifter. Genomförandeakten om metoden syftar till att fastställa en rättvis, transparent och konsekvent strategi för standardiserade värden som stärker principen om att faktiska utsläpp bör förbli den primära grunden för CBAM-deklarationerna. 2. Genomförandeakten om gratis tilldelning Enligt direktivet om EU:s utsläppshandelssystem hanteras koldioxidläckage genom tilldelning av gratis utsläppsrätter baserat på specifika riktmärken. Denna tilldelning kommer att fasas ut gradvis mellan 2026 och 2034 för de sektorer som omfattas av CBAM, parallellt med den gradvisa infasningen av CBAM. Den genomförandeakt om gratis tilldelning som ska antas kommer att fastställa reglerna för att beräkna justeringen för gratis tilldelning, som tillämpas som en rabatt på CBAM-skyldigheten, för att avspegla i vilken utsträckning utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem tilldelas gratis. Målet är att säkerställa att varor som produceras i EU och i tredjeländer behandlas lika. Denna inbjudan att lämna synpunkter syftar till att samla in ytterligare bevis, information, uppgifter och återkoppling av hög kvalitet som ska ligga till grund för kommissionens beslut om nyckelområden som omfattas av genomförandeakten, särskilt följande: Metoden för beräkning av inbäddad gratis tilldelning Gratis tilldelning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem baseras på tillämpningen av specifika produktriktmärken samt reserv- och processutsläppsriktmärken som fastställs för varje relevant produktionsprocess. Genomförandeakten om gratis tilldelning kommer att avspegla de regler om gratis tilldelning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331. Utarbetandet av CBAM-riktmärken som härleds från riktmärkena för EU:s utsläppshandelssystem En viktig aspekt av metoden är att utarbeta CBAM-riktmärken för var och en av de varor som omfattas av CBAM-förordningen. Dessa riktmärken kommer att härledas från de relevanta riktmärken för EU:s utsläppshandelssystem som används för att fastställa hur gratis utsläppsrätter ska tilldelas på EU:s koldioxidmarknad. En viktig uppgift är att matcha riktmärkena för EU:s utsläppshandelssystem, som gäller för anläggningar och särskilda produktionsprocesser, med enskilda CBAM-varor. I genomförandeakten om gratis tilldelning bör man välja en enkel och korrekt strategi för att undvika en oproportionerlig administrativ börda och för att avspegla den relevanta mängden gratis tilldelning för importerade varor. 3. Genomförandeakten om det koldioxidpris som betalas i ett tredjeland Denna genomförandeakt kommer att göra det möjligt för EU-importörer att ansöka om en minskning av antalet CBAM-certifikat som ska överlämnas för att ta hänsyn till det koldioxidpris som faktiskt betalats i ett tredjeland för de deklarerade utsläppen. Detta kommer den att göra genom att fastställa regler för att omvandla det koldioxidpris som betalats för en uppsättning utsläpp inom ramen för ett system för minskning av koldioxidutsläpp i ett tredjeland till ett motsvarande antal CBAM-certifikat. Denna omvandling bör även omfatta omräkning av det pris som betalats i utländsk valuta till euro. Dessa regler bör ange vilka bevis som krävs, inklusive eventuella relevanta rabatter eller andra former av kompensation, och fastställa tydliga behörighetsregler för tredje parter som styrker sådana bevis (t.ex. deras kvalifikationer och villkoren för att fastställa deras oberoende). Syftet med denna inbjudan att lämna synpunkter är att samla in återkoppling, uppgifter och synpunkter som underlag för kommissionens beslut om de frågor som avses i denna punkt. |
|
Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning) |
|
Rättslig grund |
|
På grundval av artikel 291.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i enlighet med artiklarna 7.7, 9.4 och 31.2 i förordning (EU) 2023/956 ges kommissionen befogenhet att anta genomförandeakter, med bistånd av CBAM-kommittén (i den mening som avses i artikel 29 i förordning (EU) 2023/956). |
|
Det faktiska behovet av EU-åtgärder |
|
Dessa tre genomförandeakter är nödvändiga för att säkerställa att CBAM:s slutgiltiga ordning fungerar från och med den 1 januari 2026. Åtgärder på EU-nivå säkerställer samstämmighet, undviker marknadsfragmentering och ger rättslig klarhet för både företag och nationella myndigheter, vilket inte kan uppnås på ett effektivt sätt genom enskilda nationella åtgärder. |
|
B. Vad är initiativets mål och hur ska det uppnås? |
|
Förväntade konsekvenser |
|
Ekonomiska konsekvenser: Initiativet kommer att påverka EU-importörer och tredjelandsproducenter av CBAM-varor genom att införa en reviderad metod för utsläppsberäkning som bygger på återkoppling och lärdomar från övergångsperioden. Uppdaterade villkor för användningen av faktiska värden förväntas uppmuntra fler deklaranter att välja detta alternativ. Omvänt skulle justerade regler om standardiserade värden avhjälpa tredjeländernas farhågor samtidigt som de skulle ge nyare data och ett större geografiskt tillämpningsområde. På EU-nivå stöder initiativet den inre marknaden genom att säkerställa en rättvis konkurrens mellan EU-producenter och producenter utanför EU. Det kan också indirekt påverka konsumentpriserna beroende på kostnadsgenomslaget, särskilt inom energiintensiva sektorer. Initiativet kommer också att göra det tydligt för CBAM-importörerna hur en begäran om avdrag för ett koldioxidpris kan införas som en del av deras CBAM-deklaration samt eventuella rabatter som härrör från justeringen av den inbäddade gratis tilldelningen. Initiativet kommer att göra det möjligt för CBAM-deklaranter att förutse sin förväntade totala finansiella skuld inom ramen för CBAM, efter justeringen för gratis tilldelning och avdraget för det koldioxidpris som faktiskt betalats. Initiativet kommer också att klargöra vem som får styrka bevisningen och på vilka villkor. Initiativet kommer att ange vilka bevis verksamhetsutövare vid anläggningar som producerar CBAM-varor för export till EU kommer att behöva tillhandahålla CBAM-deklaranterna. Initiativet kommer att bygga på bevis för de möjliga effekterna på tredjeländer och verksamhetsutövare vid anläggningar i tredjeländer. Miljöpåverkan: Initiativet bidrar till klimatpolitiska mål genom att stärka CBAM:s roll när det gäller att minska koldioxidläckaget och främja den globala utfasningen av fossila bränslen. Genom att öka användningen av korrekta utsläppsuppgifter ökar initiativet mekanismens miljöintegritet och stöder branschens omställning till renare teknik. Konsekvenser i fråga om förenkling och administrativ börda: Initiativet syftar till att förenkla rapporteringen för CBAM-importörerna genom tydligare regler och bättre anpassning till befintliga metoder (t.ex. internationella övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem, standarder för koldioxidavtryck). Denna förenkling förväntas underlätta efterlevnaden för redan förberedda aktörer, även om den fortfarande kan kräva kapacitetsuppbyggnad för mindre företag i länder med begränsad uppgiftsinfrastruktur. Effekterna på de sociala och grundläggande rättigheterna förväntas bli begränsade. Initiativet stöder dock indirekt långsiktiga sociala mål genom att bidra till begränsningen av klimatförändringar, industriell innovation och den gröna omställningen. |
|
Framtida övervakning |
|
För att övervaka initiativets framsteg under genomförandet kommer resultaten att övervakas och bedömas genom att spåra informationen i CBAM-deklarationerna, som lämnas in i CBAM-registret i enlighet med artikel 6 i CBAM-förordningen (deklarerade utsläpp, koldioxidpris som betalats, justering som avspeglar den gratis tilldelningen inom ramen för utsläppshandelssystemet). Övervakningen kommer att ske fortlöpande eftersom det kommer att finnas en tidsförskjutning mellan inledandet av initiativet och mätningen av dess effekter, i den mån CBAM-deklarationer lämnas in årligen (för föregående kalenderår) till CBAM-registret först från och med 2027. Detta initiativ inför inte några nya övervakningsskyldigheter. Det anger endast de regler som är nödvändiga för att CBAM:s slutgiltiga ordning från och med 2026 ska fungera. I enlighet med artikel 30.6 i CBAM-förordningen kommer kommissionen dessutom att övervaka hur CBAM fungerar för att utvärdera effekterna och eventuella justeringar av dess tillämpning. Före den 1 januari 2028 och därefter vartannat år kommer kommissionen att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning och CBAM:s funktionssätt. Övervakningen kommer därför att ligga till grund för den utvärdering som kommissionen ska genomföra före den 1 januari 2028 och kommer att användas för evidensbaserat beslutsfattande genom att spåra och rapportera om framstegen för genomförandet i förhållande till målen för CBAM. |
|
C. Bättre lagstiftning |
|
Konsekvensbedömning |
|
En konsekvensbedömning är inte nödvändig med tanke på den konsekvensbedömning som genomfördes 2021 (SWD(2021)643 final) och dessa genomförandeakters begränsade tekniska tillämpningsområde. Dessa akter omfattar kostnader/besparingar av begränsad omfattning och syftar endast till att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av CBAM-förordningen i den slutgiltiga ordningen från och med den 1 januari 2026. |
|
Samrådsstrategi |
|
Syftet med denna inbjudan att lämna synpunkter är att samla in synpunkter från alla berörda parter om genomförandet av CBAM. Den kompletterar de riktade samråden med berörda parter som redan har hållits som en del av pågående undersökningar (om el [som en CBAM-vara] och om direkta och indirekta utsläpp) och GD Skatter och tullars kontinuerliga samarbete med berörda parter. Denna inbjudan att lämna synpunkter kommer att finnas på portalen Kom med synpunkter och på kommissionens CBAM-webbplats i fyra veckor. Synpunkter kan lämnas på samtliga 24 officiella språk. En sammanfattande rapport över alla samrådsresultat kommer att offentliggöras så småningom. |
|
Varför ordnar vi samråd? |
|
Samrådet syftar till att samla in synpunkter från alla berörda parter på de tre områden som anges ovan. Berörda parter uppmanas också att lämna återkoppling om de potentiella sociala, ekonomiska, miljömässiga och administrativa konsekvenserna. Kommissionen kommer att överväga de berörda parternas bidrag till denna inbjudan att lämna synpunkter vid utarbetandet av de relevanta genomförandeförordningar som ska antas i enlighet med artiklarna 7, 9 och 31 i CBAM-förordningen. |
|
Målgrupp |
|
De viktigaste berörda parterna är alla företag i EU och berörda parter i de partnerländer (utanför EU) som påverkas av CBAM, nationella behöriga myndigheter i EU:s medlemsstater med ansvar för genomförandet av CBAM och myndigheter i tredjeländer (inklusive tullmyndigheter), särskilt sådana som har infört eller utvecklar instrument för koldioxidprissättning. I linje med Europeiska kommissionens politik för bättre lagstiftning, som syftar till att underbygga de politiska initiativen med bästa kunskap, uppmanar vi även vetenskapliga forskare, akademiska organisationer, lärda sällskap och vetenskapliga sammanslutningar med sakkunskap inom de teknikområden och politikområden som är kopplade till detta initiativ att lämna in relevanta publicerade eller opublicerade vetenskapliga undersökningar, analyser och data. |