INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED EN UTVÄRDERING/KONTROLL AV ÄNDAMÅLSENLIGHETEN

Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens arbete, så att de kan ge återkoppling och delta i samråd på ett ändamålsenligt sätt.

Vi ber dessa grupper att yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och att lämna relevant information de har tillgång till.

Utvärderingens titel

Utvärdering av direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (direktivet om skydd för visselblåsare)

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

Generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor, direktorat C, enheten för grundläggande rättigheter – C2

Preliminär tidsplan

(planerat startdatum och slutdatum)

Fjärde kvartalet 2026

Ytterligare information

Skydd för visselblåsare – EU-kommissionen

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Utvärderingens politiska bakgrund, syfte och omfattning

Politisk bakgrund

EU har infört en stark rättslig ram som ger visselblåsare ett välbalanserat och effektivt skydd. Direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (direktivet om skydd för visselblåsare) antogs i oktober 2019 i kölvattnet av ett antal större skandaler såsom Lux Leaks, Panamadokumenten, Paradisläckan och Cambridge Analytica.

I direktivet fastställs miniminormer inom EU som ska säkerställa en hög skyddsnivå för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten som kan skada allmänintresset 1 och som de får kännedom om i sitt arbete (visselblåsare). Visselblåsares rapporter kan leda till att överträdelser av unionsrätten, som annars skulle förbli dolda och därmed vålla samhället och allmänintresset allvarlig skada, upptäcks, utreds och lagförs eller bestraffas. För att uppmuntra till rapportering som kan bidra till att överträdelser av EU-lagstiftningen kan förebyggas och hanteras och att EU-lagstiftningen därmed görs mer verkningsfull är det mycket viktigt att se till att visselblåsare skyddas ordentligt.

Genom att skydda människor som rapporterar om överträdelser av unionsrätten bidrar direktivet till att främja EU:s värden: rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och demokrati. Principer om insyn och ansvarsskyldighet får på så vis ett starkare fäste, samtidigt som yttrandefriheten, som garanteras av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, bevaras intakt.

Mer specifikt består direktivets mål i att

·stärka skyddet för visselblåsare och se till att de inte utsätts för repressalier,

·skapa rättslig klarhet och säkerhet, bland annat för potentiella visselblåsare, vad gäller villkor för skydd, skyddsåtgärder och rapporteringsförfaranden, samt

·stödja insatser för att öka medvetenheten och bekämpa sociokulturella faktorer som leder till underrapportering.

Medlemsstaterna var tvungna att senast den 17 december 2021 ha införlivat de rättigheter och skyldigheter som följer av direktivet i sin nationella lagstiftning. Den 3 juli 2024 antog kommissionen en rapport med en bedömning av huruvida de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna är förenliga med direktivet.

Enligt artikel 27.3 i direktivet ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av effekterna av de nationella lagar genom vilka direktivet införlivas. Rapporten bör innehålla en bedömning av huruvida reglerna fyller avsedd funktion och huruvida ytterligare åtgärder eller ändringar kan komma att behövas, bland annat i syfte att utvidga direktivets tillämpningsområde till ytterligare rättsakter eller områden (t.ex. förbättring av arbetsmiljön för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet och arbetsvillkoren). Rapporten bör även innehålla en utvärdering av hur medlemsstaterna har utnyttjat de befintliga samarbetsmekanismerna (som en del av deras skyldighet att följa upp rapporter om överträdelser som omfattas av direktivet) och mer allmänt hur de har samarbetat i samband med överträdelser med en gränsöverskridande dimension.

Syfte och tillämpningsområde

I utvärderingen kommer en bedömning att göras av direktivet och dess genomförande i alla medlemsstater sedan det antogs 2019. Det geografiska tillämpningsområdet är EU. Bedömningen kommer att baseras på de standardiserade bedömningskriterier som anges i riktlinjerna för bättre lagstiftning (ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde) och kommer att syfta till att framför allt besvara följande frågor:

– Ändamålsenlighet: i vilken utsträckning de åtgärder som vidtagits i enlighet med direktivet har bidragit till att uppnå dess mål.

– Effektivitet: huruvida fördelarna med direktivet stått i proportion till kostnaderna.

– Relevans: i vilken utsträckning direktivet fortfarande är relevant mot bakgrund av nuvarande och framtida behov och utmaningar.

– Samstämmighet: i vilken utsträckning direktivets mål och åtgärder har varit förenliga med relevant EU-lagstiftning och i linje med den politiska utvecklingen på EU-nivå och internationell nivå.

– EU-mervärde: i vilken utsträckning direktivet har tillfört ett EU-mervärde jämfört med vad medlemsstaterna skulle ha kunnat uppnå var för sig.

B. Bättre lagstiftning

Samrådsstrategi

Kommissionen kommer att samråda med flera olika berörda parter för att samla in synpunkter om direktivets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde.

Förutom att skicka ut denna inbjudan kommer kommissionen även:

– att initiera ett minst tolv veckor långt offentligt samråd på nätet på alla 24 officiella EU-språk på portalen Kom med synpunkter (en sammanfattande rapport om samrådet kommer att offentliggöras inom åtta veckor efter det att samrådet har avslutats),

– att genomföra riktade undersökningar, intervjuer och/eller workshoppar,

– att anordna/kalla till möten med medlemsstaternas expertgrupp om genomförandet av direktivet.

Kommissionen kommer att till utvärderingsrapporten bifoga en rapport med en sammanfattning av alla samråd som genomförts. 

Varför ordnar vi samråd? 

Syftet med samrådet är att samla in synpunkter från berörda parter för en ingående utvärdering av direktivet i enlighet med kommissionens standardiserade utvärderingskriterier.

Syftet är också att ge berörda parter och allmänheten en möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och åsikter om hur väl direktivet har fungerat i praktiken. Detta kommer att stärka faktabasen och bidra till att utvärderingen iakttar principerna om insyn och ansvarsskyldighet.

Målgrupp

Kommissionen kommer att samråda med olika berörda parter på EU-nivå och nationell nivå, däribland allmänheten, företag, handelskammare, arbetsmarknadens parter (t.ex. näringslivsorganisationer och fackföreningar), jurister (t.ex. advokatbyråer, åklagare och domarförbund), icke-statliga organisationer, offentliga myndigheter, forskningsinstitutioner och den akademiska världen samt europeiska och internationella organisationer.

Datainsamling och metod

De nödvändiga uppgifterna kommer att samlas in från nationella, europeiska och internationella källor genom en blandning av skrivbordsundersökningar och andra undersökningar i kombination med enkäter och intervjuer med berörda parter.

Uppgifterna kommer att analyseras för att undersöka om det finns utrymme att förenkla direktivet och minska den administrativa bördan.

Kommissionen kommer också att inleda en särskild undersökning som komplement till de offentliga och riktade samråden med berörda parter.