INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED ETT INITIATIV (utan konsekvensbedömning)

Initiativets titel

Pakt för de östra gränsregionerna

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

DG REGIO/ D4

Sannolik typ av initiativ

Meddelande från kommissionen

Preliminär tidsplan

Fjärde kvartalet 2025

Ytterligare information

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

I uppdragsbeskrivningen till verkställande vice ordförande Raffaele Fitto fastställde kommissionens ordförande målet att ge stöd till de östra gränsregioner som drabbats hårdast av Rysslands angrepp, för att ta itu med deras särskilda utmaningar och hjälpa dem att omorientera sin lokala ekonomi.

Krigets konsekvenser har förvärrat befintliga sårbarheter och skapat ytterligare utmaningar i de östra gränsområdena. Dessa regioner står inför den dubbla utmaningen att stärka säkerheten och samtidigt blåsa nytt liv i sin ekonomiska och sociala struktur.

I november 2024 undertecknade de baltiska länderna och Polen en gemensam förklaring som framhävde de särskilda utmaningar som dessa regioner står inför och behovet av skräddarsydda lösningar inom ramen för sammanhållningspolitiken för att stärka de värst drabbade sektorerna och hålla deras ekonomier och utveckling på rätt spår. Den 12 februari 2025 höll Europaparlamentet en plenardebatt för rådets och kommissionens uttalande om behovet av riktat stöd till EU-regioner som gränsar till Ryssland, Belarus och Ukraina. Den 25–26 juni 2025 hölls en högnivåkonferens om EU:s östra gränsregioner i Białowieża. Det betonades att de östra gränsregionerna har brottats med en rad utmaningar sedan början på Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina, bland annat hög inflation, kraftigt minskade investeringar, handelsflöden och ekonomiska verksamheter (inklusive turism), avfolkning, flyktingströmmar och växande säkerhetsproblem. Krigets konsekvenser har förvärrat redan befintliga sårbarheter i många av dessa regioner, såsom snabb avfolkning och socioekonomisk nedgång, samtidigt som nya problem har uppstått.

Krisens asymmetriska effekter har försvårats av ojämn institutionell kapacitet på förvaltningsnivå i olika medlemsländer, vilket begränsar deras förmåga att reagera effektivt.

När kriget började avbröt kommissionen omedelbart programmen för gränsöverskridande samarbete med angriparländerna Ryssland och Belarus och omfördelade 150 miljoner euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden till interna samarbetsprogram. Dessa program justerades också för att öka samarbetsmöjligheterna för alla EU-regioner som gränsar till Ryssland och Belarus.

Samtidigt omdirigerades 160 miljoner euro från det externa instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (Europa i världen) – som ursprungligen skulle gå till program med Ryssland och Belarus – för att stärka gränsöverskridande program längs gränserna med Ukraina och Moldavien.

Den 15 juli 2025 enades medlagstiftarna dessutom om lagändringar inför halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken. Man införde ytterligare förfinansiering och högre medfinansieringssatser för nya prioriteringar – försvar och säkerhet, energiomställning, konkurrenskraft, vattenresiliens och bostäder – för att ge medlemsländerna större incitament att satsa på de regioner som drabbats hårdast av kriget.

Kommissionen lanserade också flera initiativ för tekniskt stöd, till exempel med Världsbanken för att stärka kapaciteten hos lokala myndigheter och berörda parter i gränsregionerna i de tre baltiska länderna. Syftet med detta samarbete är att hjälpa dem med projekt med hög potential som är anpassade till deras regionala behov. En solid faktabas har också sammanställts med stöd av det europeiska observationsnätverket för territoriell utveckling och sammanhållning (Espon), OECD och initiativet Interreg Europe – Regio-Silience. Trots stora insatser för att optimera befintliga resurser och strategier och tillgodose dessa regioners behov krävs omgående en systematisk och särskild strategi. En sådan strategi bör ha målen att

·hantera de mångfaldiga och växande utmaningar som dessa regioner står inför genom att hjälpa dem att utforma och genomföra lokala strategier som främjar resiliens, inkludering och långsiktig hållbarhet,

·främja övergripande åtgärder för att stärka säkerheten och resiliensen, göra investeringar mindre riskfyllda, återställa företagsförtroendet, ge regionerna en ny image för att locka turister och hjälpa lokalbefolkningen att känna sig säkrare och må bättre.

Utan en samordnad och övergripande säkerhetsinriktad strategi kan fortsatt ekonomisk nedgång och avfolkning – särskilt mot bakgrund av växande geopolitiska spänningar – öka säkerhetsriskerna för hela EU. Detta understryker det akuta behovet av gemensamma insatser på både EU-nivå och nationell och regional nivå som är anpassade till de specifika lokala behoven i de mest drabbade östra gränsregionerna.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Initiativet grundas på artiklarna 174–178 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I artikel 174 i EUF-fördraget föreskrivs att för att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen ska denna utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. Bestämmelserna i artiklarna 175–178 omfattar instrumenten för att uppnå målen i artikel 174.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Initiativet omfattas av delad befogenhet och är nödvändigt av flera skäl:

·Utmaningarna påverkar den ekonomiska stabiliteten, säkerheten och den sociala sammanhållningen i de östra gränsregionerna i flera medlemsländer som bildar EU:s yttre östra gräns. Dessa utmaningar har betydande gränsöverskridande konsekvenser, eftersom utvecklingen i en region – särskilt när det gäller ekonomi, handel och säkerhet – direkt kan påverka grannländer och grannregioner och potentiellt destabilisera EU:s bredare intressen.

·Det finns ett tydligt mervärde för EU med att stärka den övergripande sammanhållningen i de drabbade medlemsländerna och hjälpa till att förhindra en negativ utveckling som skulle kunna trappas upp, särskilt mot bakgrund av den pågående geopolitiska instabiliteten och de långtgående konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i dessa regioner.

·Initiativet kommer också att hjälpa dessa regioner att mer effektivt bidra till ländernas och hela EU:s konkurrenskraft, vilket kan omvandla nuvarande sårbarheter till långsiktiga möjligheter till inkluderande och hållbar tillväxt och därigenom stärka resiliensen och integrationen i hela EU:s ekonomiska område.

·Dessa regioner har en viktig roll för EU:s strategiska oberoende, särskilt när det gäller energikällor och försörjningstrygghet. Genom att förbättra infrastrukturen och resursförvaltningen i gränsregionerna kan EU:s åtgärder öka resiliensen mot yttre påtryckningar och säkerställa stabil och säker tillgång till viktiga resurser. 

B. Vad är initiativets mål och hur ska det uppnås?

Initiativet har följande mål:

·Omvandla EU:s östra gränsregioner från sårbara frontlinjer till resilienta, konkurrenskraftiga och säkra territorier som är viktiga för att skydda EU:s stabilitet, säkerhet och grundläggande värden.

·Lägga fram kommissionens ståndpunkt och strategi för Europaparlamentet, rådet, medlemsländerna och allmänheten, tillsammans med en uppmaning till gemensamma insatser av alla aktörer för att hantera utmaningarna i de östra gränsregionerna – utmaningar som hela Europa måste ta ansvar för.

·Vidta åtgärder som är inriktade på sammanhållningspolitiken men som också kan kopplas samman med andra politiska instrument i EU:s verktygslåda, i linje med EU:s politiska prioriteringar. Målet är att tillhandahålla en enkel och enhetlig politisk ram, som fokuserar på områden där EU kan ha ett tydligt mervärde och bygger vidare på synergier med befintliga nationella och regionala politiska ramar. Den kommer att innehålla en rad politiska och andra initiativ, delmål och rekommendationer, som kan ha olika rättsliga grunder.

·Beskriva hur investeringskapaciteten hos EU:s finansieringsinstrument kan mobiliseras för att stödja dessa regioner på kort, medellång och lång sikt, över olika prioriterade områden, så att deras sammanhållning, resiliens, säkerhet och ekonomiska utveckling stärks, även mot bakgrund av de nationella och regionala partnerskapsplanerna 2028–2034 som kommissionen föreslog i sitt förslag till den fleråriga budgetramen den 16 juli.

· Lyfta fram stöd till åtgärder som syftar till att öka regionala investeringar (såsom riskminskningsmekanismer och förbättrad tillgång till finansiering), ge regionerna en ny image för att göra dem mer attraktiva och bygga upp kapaciteten för lokala företag och det civila samhället.

Förväntade konsekvenser

Initiativet är inriktat på EU:s östra gränsregioner och ska hjälpa dem att övervinna hinder för deras socioekonomiska utveckling och samtidigt stärka den civila beredskapen och säkerheten. Så som förklaras ovan står många av dessa regioner inför unika utmaningar på grund av deras geografiska läge. Genom att ta itu med dessa utmaningar syftar initiativet till att förbättra den regionala sammanhållningen och hjälpa dessa regioner att mer effektivt bidra till ländernas och hela EU:s konkurrenskraft.

Initiativets förväntade konsekvenser omfattar stimulans till lokala ekonomier genom förbättrad infrastruktur och konnektivitet, vilket kommer att underlätta handel och locka både investeringar och människor till dessa regioner. Stärkt civil beredskap kommer att göra dessa regioner bättre rustade att hantera nödsituationer och säkerhetshot, så att människor som lever där kan känna sig säkrare och EU kan bli mer stabilt och resilient överlag. Investeringar i naturbaserade lösningar kommer att öka resiliensen mot olika slags hot. Det kommer också att förbättra livskvaliteten och öka turismen i dessa regioner. Genom att omvandla nuvarande sårbarheter till möjligheter kan EU säkerställa hållbar utveckling som gynnar lokalsamhällena och stärker EU som helhet. Den totala effekten kommer att bero på paktens slutliga omfattning, de specifika initiativen i den och deras genomslag.

Framtida övervakning

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka situationen i de östra gränsregionerna med de verktyg som står till dess förfogande, bland annat genom övervakningskommittéer för de sammanhållningspolitiska fonderna och årliga översynsmöten med medlemsländernas myndigheter.

C. Bättre lagstiftning

Det krävs ingen konsekvensbedömning för detta initiativ, av följande skäl:

·Initiativet innebär ingen ändring av politiken i sig utan bygger snarare vidare på befintliga sammanhållningspolitiska mål, strategier och andra relevanta EU-finansieringsinstrument och politikområden, samtidigt som tillämpningen av dem anpassas till de särskilda omständigheterna i de östra gränsregionerna.

·Den föreslagna pakten är avsedd att undersöka rättsliga åtgärder utan omedelbara budgetkonsekvenser och ska i första hand tjäna som vägledning för den strategiska inriktningen. Därför krävs ingen konsekvensbedömning, i linje med riktlinjerna för bättre lagstiftning. Eventuella framtida initiativ som följer av denna pakt och som kan kräva reglerings- eller budgetåtgärder kommer att omfattas av separata bedömningar och följa respektive processer för bättre lagstiftning.

Samrådsstrategi

Syftet med samrådet är att samla in synpunkter för mer information om utmaningarna i de östra gränsregionerna. Det kommer att hjälpa oss att få en faktabas om dessa utmaningar och förslag till effektiva lösningar (inklusive riktade förslag till förbättringar och sektorsspecifika åtgärder). Bidragen kommer att bidra till ett välgrundat initiativ som stöder dessa regioners utveckling och resiliens och göra det möjligt för EU att vidta mer skräddarsydda och ändamålsenliga åtgärder.

Varför ordnar vi samråd?

Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter från berörda parter i hela EU för att få djupare kunskap om utmaningarna i de östra gränsregionerna, så att riktade åtgärder kan utformas och genomföras.

Målgrupp

Lokala, regionala och nationella myndigheter, arbetsmarknadens parter, företag (inklusive små och medelstora företag och de organisationer som företräder dem), det civila samhällets organisationer, den akademiska världen och allmänheten – alla med relevant erfarenhet och kunskap är välkomna att bidra, särskilt de som bor i de östra gränsregionerna och därför påverkas direkt.