INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED ETT INITIATIV (utan konsekvensbedömning)

Initiativets titel

Strategisk färdplan för digitalisering och AI inom energisektorn

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

Generaldirektoratet för energi – enhet B4 om forskning, innovation, digitalisering och konkurrenskraft

Sannolik typ av initiativ

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén

Preliminär tidsplan

Första kvartalet 2026

Ytterligare information

Digitalisering av energisystemet

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

I de politiska riktlinjerna för 2024–2029 betonade ordförande Ursula von der Leyen behovet av att sänka energipriserna, fasa ut fossila bränslen och se till att konsumenterna på ett rättvist sätt gynnas av den gröna och den digitala omställningen. I uppdragsbeskrivningen till kommissionsledamoten med ansvar för energi och bostäder angavs därför att en strategisk färdplan för digitalisering och AI inom energisektorn skulle antas för att utnyttja den digitala teknikens potential.

I rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft betonas att energisektorn i EU har en unik möjlighet att dra nytta av framtida digitala innovationsvågor och behålla sin position på områden där teknisk suveränitet behövs. I rapporten betonas att energisektorn är en av de sektorer som har störst potential att dra nytta av AI:s förmåga att främja effektivitet och påskynda innovation.

Den strategiska färdplanen kommer att bygga på tidigare initiativ (t.ex. EU:s handlingsplan för digitalisering av energisystemet som antogs 2022) och kommer att utnyttja synergieffekter med handlingsplanen för överkomliga energipriser, färdplanen för energieffektivitet, nätpaketet, paketet för alla invånares tillgång till energi, handlingsplanen för elektrifiering och strategin för uppvärmning och kylning. Dessutom kommer den strategiska färdplanen att komplettera den kommande strategin för AI-tillämpningar, strategin för en europeisk dataunion och rättsakten om moln- och AI-utveckling. Den kommer också att bygga på den nyligen antagna relevanta rättsliga ramen, som omfattar förordningen om artificiell intelligens,, NIS 2-direktivet och cyberresiliensförordningen.

I stora drag kommer den strategiska färdplanen för digitalisering och AI inom energisektorn att utnyttja den digitala teknikens och AI-teknikens potential i samband med energisystemet, och samtidigt minska de därmed förbundna riskerna, möjliggöra EU-ekonomins utfasning av fossila bränslen och stärka dess konkurrenskraft, dvs. den första och andra pelaren i konkurrenskraftskompassen.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

Digitalisering och AI skulle avsevärt kunna påskynda energiomställningen, men det finns fyra huvudfrågor att ta itu med:

1.Tillgång till data av hög kvalitet: Ett stort hinder för användningen av innovativa energitjänster och AI-lösningar är bristen på samstämmiga, högkvalitativa och driftskompatibla energidata. Data finns ofta i olika operatörers och regioners informationssilor och ramverken för delning är begränsade. Detta hindrar utbildning och spridning av AI-modeller, försenar innovationen och minskar förmågan att optimera verksamheten i hela energivärdekedjan.

2.Långsamt införande och fragmentering: Den ojämna takt varmed energisektorn inför digital teknik beror på äldre infrastruktur, motvilja mot förändringar och splittrade nationella insatser. Detta innebär att framstegen skiljer sig mellan medlemsstater och att stordriftsfördelarna är begränsade – vilket undergräver EU:s förmåga att bygga ett integrerat smart energisystem.

3.Stigande energibehov hos digital teknik: Det ökande energibehovet hos digital teknik (särskilt för träning eller användning av AI i datacentraler) blir en allt viktigare fråga. Utan standarder för samordning och effektivitet kan denna efterfrågan överbelasta lokala nät, öka utsläppen av växthusgaser och uppväga en del av fördelarna med energiomställningen (särskilt i regioner som redan har begränsad kapacitet).

4.Inneboende risker i samband med storskalig utbyggnad av digitala verktyg och AI-verktyg: En solid rättslig ram har nyligen antagits, som omfattar både övergripande regler (NIS 2-direktivet och cyberresiliensförordningen) samt sektorsspecifika regler (nätföreskrifterna för gränsöverskridande elflöden). Ett brett införande av digitala verktyg och AI-verktyg inom energisektorn medför dock flera problem, särskilt när de integreras i kritisk energiinfrastruktur. För att säkerställa allmänhetens förtroende är det viktigt att främja öppenhet och förklarbarhet. Övervakningen av användningen av dessa verktyg inom energisektorn är avgörande för att upprätthålla ett starkt konsumentskydd.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta initiativ är artikel 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är därför ett initiativ på energiområdet, där behörigheten delas mellan EU och medlemsstaterna.

I fastställandet av det sätt som den gröna och den digitala omställningen ska påskyndas genom att digital teknik och AI-teknik införs i energisektorn kommer den strategiska färdplanen för digitalisering och AI inom energisektorn att ta hänsyn till subsidiaritetsprincipen på lämpligt sätt. Detsamma gäller för de politiska initiativ som kommer att följa meddelandet.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Det krävs EU-åtgärder för att aktivera, mobilisera och samordna insatser inom olika EU-politikområden. Medlemsstaterna och andra berörda parter – såsom energiföretag, nystartade företag, infrastrukturleverantörer (dvs. högpresterande datorer), universitet, forskningsorganisationer och investerare – måste utbyta bästa praxis och samla sina resurser.

Den strategiska färdplanens mervärde ligger också i att skapa en EU-ram som undviker avvikande eller icke-kompletterande nationella strategier som skulle kunna försvaga EU:s konkurrenskraft. Dessutom skulle den strategiska färdplanen för digitalisering och AI på EU-nivå bygga på EU:s handlingsplan för digitalisering av energisektorn, som antogs 2022.

B. Vad är initiativets mål och hur ska det uppnås?

Digital teknik (inklusive AI) har en enorm potential att påskynda EU:s övergång till ett renare och mer decentraliserat energisystem, samtidigt som energieffektiviteten och systemets tillförlitlighet förbättras. Den strategiska färdplanen kommer att frigöra digitaliseringens och AI:s potential och identifiera hävstångseffekter inom alla politikområden som kan påskynda utvecklingen, införandet och användningen av digitalisering och AI inom energisektorn. Den kommer att inriktas på följande fem huvudmål:

1.Påskynda införandet av digitala lösningar och AI-lösningar i energisystemet

Tillhandahålla en EU-samordningsram som underlättar sömlös tillgång till energidata för att öppna en EU-marknad för innovativa energitjänster såsom efterfrågeflexibilitet och dubbelriktad laddning av elfordon, stödja energiföretagens arbete med att utveckla AI-modeller samt test- och experimentanläggningar, hjälpa hushållen att minska sin energianvändning och stödja strävan att göra byggnader energieffektiva, och bygga vidare på det pågående arbetet med att utarbeta nyckelindikatorer för smarta nät och utveckla digitala tvillingar för EU:s elnät.

2.Främja forskning, innovation och samordning för att bana väg för morgondagens energisystem

Stimulera innovativa digitala lösningar och AI-lösningar för energisektorn och utnyttja EU:s finansieringsprogram (särskilt Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, Life och FSE Energi), minska innovationsklyftan och stärka EU:s konkurrenskraft och tekniska suveränitet, och påskynda forskning och innovation om ren energi med hjälp av AI.

3.Integrera datacentralernas efterfrågan på el i energisystemet på ett hållbart sätt

Förbättra den långsiktiga planeringen och en hållbar integrering av datacentraler i EU:s elnät genom att förbättra dialogen och samordna åtgärder mellan utvecklare av datacentraler, producenter av ren energi, nätoperatörer, medlemsstater och nationella tillsynsmyndigheter, förbättra datacentralernas effektivitet genom att införa ett klassificeringssystem (och eventuellt miniminormer för prestanda), och minska belastningen på elnäten (t.ex. genom flexibilitet på efterfrågesidan) samtidigt som inverkan på lokalsamhällena minimeras.

4.Öka transparensen och risktillsynen

Utbyta bästa praxis för användning av AI-lösningar i kritisk energiinfrastruktur, ge vägledning om användningen av AI-system med hög risk inom energisektorn, inrätta en databas över tillbud och händelser som kunde ha lett till olyckor till följd av användningen av AI-verktyg i energisektorn, i syfte att sprida de lärdomar som dragits och främja användningen av AI för att förbättra energitillgångarnas säkerhet och fysiska integritet.

5.Upprätta en ram för samordning och styrning

Stärka samarbetet mellan regeringar, industrin, det civila samhället och forskningsinstitutioner för att maximera fördelarna med digital teknik och AI-teknik för energisektorn, främja kunskapsöverföring mellan medlemsstaterna, stödja partnerskap med internationella organisationer och forum (t.ex. Internationella energiorganet och Clean Energy Ministerial), och inleda dialoger med likasinnade länder.

Förväntade konsekvenser

De åtgärder som beskrivs i den strategiska färdplanen bör medföra flera fördelar, bland annat följande:

·Optimering av nätplanering (t.ex. fastställande av optimala platser för ny kraftinfrastruktur).

·Optimering av nätdriften genom prediktivt underhåll och efterfrågeprognoser.

·Förbättrad integrering av förnybara energikällor genom att förbättra prognoserna för varierande produktion och efterfrågan.

·Större konsumentinflytande genom smart energiförvaltning av byggnader och dynamisk prissättning.

·Ökad flexibilitet i systemet genom efterfrågestyrning av decentraliserade energiresurser.

·Främjande av energi till överkomliga priser, utfasning av fossila bränslen och uppfyllande av klimatmålen.

·Främjande av nya affärsmodeller, t.ex. handel mellan aktörer (peer-to-peer).

Framtida övervakning

Kommissionen kommer att övervaka genomförandet genom särskilda åtgärder. Den kommer att rapportera till allmänheten om framstegen i genomförandet.

C. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

Den strategiska färdplanen kommer att vara ett meddelande från kommissionen, så den kräver ingen särskild konsekvensbedömning. I den strategiska färdplanen kommer en förteckning över åtgärder att fastställas, men dessa åtgärder kommer att vara föremål för egna godkännandeförfaranden (i linje med kraven på bättre lagstiftning, däribland kravet på att genomföra en konsekvensbedömning och ytterligare samråd, i tillämpliga fall).

Samrådsstrategi

Samrådsstrategin för den strategiska färdplanen kommer att bygga på befintligt arbete inom ramen för EU:s handlingsplan för digitalisering av energisystemet (t.ex. arbetet i expertgruppen för smart energi och den gemensamma arbetsgruppen med nätoperatörerna). Dessutom kommer den strategiska färdplanen att bygga på ett brett samråd med berörda parter, bland annat

·ett tolv veckor långt samråd med allmänheten genom ett riktat frågeformulär via portalen Kom med synpunkter,

·riktade samråd med berörda parter på energiområdet och det digitala området genom särskilda workshoppar och deltagande i större energievenemang och digitala evenemang (t.ex. den europeiska veckan för hållbar energi, Hannover Messe, Köpenhamnsforumet och Enlitkonferensen),

·samråd med medlemsstaterna genom expertgruppen för smart energi, de ständiga representationerna och relevanta rådsarbetsgrupper, och

·ett högnivåevenemang under tredje kvartalet 2025 för att diskutera utmaningar och möjligheter med energikommissionären och berörda parter.

De viktigaste berörda parterna finns i de digitala värdekedjorna och energivärdekedjorna. De omfattar nätoperatörer, IT-leverantörer, små och medelstora företag, aggregatorer, systemintegratörer, leverantörer av digitala lösningar, datacentralsoperatörer, molntjänstleverantörer, konsumenter, energigemenskaper, tillverkare av apparater, forskarsamhället, energiintensiva industrier, byggnadsförvaltare, biltillverkare och leverantörer av e-mobilitetslösningar.