INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER I SAMBAND MED EN KONSEKVENSBEDÖMNING
Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens framtida lagstiftningsarbete så att de kan ge återkoppling om kommissionens tolkning av problemet och om möjliga lösningar och lämna relevant information som de har tillgång till, bland annat om de konsekvenser som de olika alternativen skulle kunna få.
Initiativets titel	Djurskydd på gårdar för vissa djur: modernisering av EU-lagstiftning
Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet	Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet – Enhet G3 (Djurs välbefinnande)
Sannolik typ av initiativ	Förslag till lagstiftning
Preliminär tidsplan	Fjärde kvartalet 2026
Kompletterande information	https://food.ec.europa.eu/animals/animal-welfare/eu-animal-welfare-legislation/animal-welfare-farm_sv https://food.ec.europa.eu/animals/animal-welfare/evaluations-and-impact-assessment/revision-animal-welfare-legislation_sv
Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

I En vision för jordbruk och livsmedel från februari 2025 tillkännagav kommissionen sin avsikt att nära utbyta information med jordbrukare, aktörer i livsmedelskedjan och det civila samhället. På grundval av detta planerar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för att se över EU:s befintliga djurskyddslagstiftning, inklusive sitt åtagande att fasa ut burar. I visionen anges också att kommissionen kommer att se till att framtida lagstiftningsförslag om djurskydd tillämpar samma standarder för produkter som produceras i EU och produkter som importeras från länder utanför EU. Den riktade översynen av djurskyddslagstiftningen kommer att utgöra en möjlighet att tillämpa detta på ett sätt som är förenligt med WTO:s regler och som bygger på en konsekvensbedömning.

I kommissionens kontroll av ändamålsenligheten hos EU:s djurskyddslagstiftning 2022 drogs slutsatsen att den inte längre är ändamålsenlig. Lagstiftningen är inte längre anpassad till samhälleliga och etiska förväntningar, vilket tydligt framgår av det europeiska medborgarinitiativet ”End the Cage Age”, som stöddes av Europaparlamentets resolution av den 10 juni 2021 1 . Som svar på initiativet ”End the Cage Age” tillkännagav kommissionen 2021 sin avsikt att föreslå lagstiftning för att fasa ut och förbjuda användningen av burar för vissa arter och kategorier av djur (värphöns, svin, kalvar, unghöns, slaktkycklingföräldrar, avelshöns, kaniner, ankor, gäss och vaktlar). Det finns också etiska farhågor om det systematiska avlivandet av dagsgamla hankycklingar, vilket återspeglades i diskussionen om denna fråga som hölls vid rådets (jordbruk och fiske) debatt den 17 oktober 2022. Denna metod att döda nyfödda kycklingar har gjort äggindustrin till föremål för en allt större granskning.

Det finns också ett intresse inom branschen för att modernisera djurskyddslagstiftningen för att bättre använda djurskyddsindikatorer och erbjuda flexibilitet i de strukturella kraven. Detta tillvägagångssätt skulle förenkla efterlevnad och tillämpning. Berörda parter inom jordbruket har också efterlyst understödjande åtgärder, inbegripet EU-finansiering och förlängda övergångsperioder, samt tillämpning av EU:s djurskyddsregler på import i linje med internationella regler.

För närvarande kräver inte de fem EU-direktiven om djurskydd inom djurhållningen att importerade produkter av animaliskt ursprung uppfyller EU:s djurskyddsnormer eller likvärdiga normer. Detta har gett upphov till etiska frågor bland medborgarna och ifrågasatts av många berörda parter.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

Nuvarande EU-regler tillåter fortsatt användning av instängda uppfödningssystem för värphöns, svin, kalvar, unghöns, slaktkycklingföräldrar, avelshöns, kaniner, ankor, gäss och vaktlar. Sådana system begränsar i hög grad djurens naturliga beteende och rörelser. Reglerna tillåter också ett systematiskt avlivande av dagsgamla hankycklingar inom värphönssektorn, vilket ger upphov till etiska problem. Dessutom medför många av EU:s lagstiftningsregler om djurskydd vaga skyldigheter. Detta kan leda till att de tolkas annorlunda, vilket leder till att de tillämpas på olika sätt i medlemsstaterna. Detta hade lett till skillnader i tillämpningen i hela EU och en ojämnhet i den inre marknadens funktion. Dessutom finns det för närvarande inga tillförlitliga indikatorer för att övervaka och förbättra djurens välbefinnande, och de möjligheter som digitala verktyg har utforskas inte fullt ut. Den övergripande effekten av EU:s regler för djurskydd försvagas ytterligare av att de inte gäller djur eller livsmedel av animaliskt ursprung som importeras till EU.

Burar hindrar djur från naturliga beteenden såsom sökande efter föda, socialisering och fri rörlighet. Dessa instängda uppfödningssystem orsakar kronisk stress, dålig hälsa och allmänt lidande. Det dåliga välbefinnande som detta leder till ger upphov till viktiga etiska problem och har negativa ekonomiska konsekvenser genom att undergräva konsumenternas förtroende. Det finns en växande efterfrågan från allmänheten på mer human behandling av djur, vilket framgår av utvecklingen av EU:s kvalitetssystem som omfattar strängare djurskyddsnormer, såsom ekologisk produktion eller alternativa jordbruksmetoder (till exempel system för frigående inomhus och frigående utomhus). Som svar på medborgarnas förväntningar har flera medlemsstater infört strängare nationella regler, vilket har blottlagt EU:s lagstiftningsluckor och skapat ojämlika villkor för jordbrukare och livsmedelsföretag på den inre marknaden. De nuvarande reglernas komplexitet och överlappande karaktär gör dem svåra att tillämpa, övervaka och genomföra.

Såsom anges i 2022 års kontroll av ändamålsenligheten har den nuvarande situationen lett till betydande snedvridningar på den inre marknaden och dåligt skydd av produktionsdjur i EU.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Harmoniseringen av djurskyddsreglerna på EU-nivå säkerställer enhetliga standarder i alla medlemsstater och förhindrar marknadssnedvridningar och illojal konkurrens. Utan en gemensam strategi är de nationella lagarna fortfarande fragmenterade, vilket skapar ojämlika villkor för jordbrukare och livsmedelsföretag.

Harmoniserade standarder och tydliga regler underlättar också tillämpning och efterlevnad. Ett ramverk på EU-nivå förbättrar ansvarsskyldigheten och hjälper myndigheterna att följa utvecklingen. Genom att integrera djurskyddsindikatorer och digitala verktyg blir övervakningen också effektivare och öppnare.

Att se till att kraven för importerade produkter och EU-produkter är mer i linje är avgörande för att bevara konsumenternas förtroende, infria medborgarnas förväntningar och skydda livskraften i EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor.

Rättslig grund

Artikel 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

En harmoniserad EU-strategi är nödvändig inte bara för att standardisera djurskyddskraven på den inre marknaden utan också för att effektivisera efterlevnaden och säkerställa att alla medlemsstater följer samma strikta standarder. Dessutom skulle en övervakningsram på EU-nivå underlätta användningen av djurskyddsindikatorer och digitala verktyg, vilket skulle leda till effektivare tillsyn och ansvarsskyldighet, samtidigt som jordbrukarna skulle få större flexibilitet. Samtidigt skulle ett val av relevanta, proportionella och realistiska indikatorer kunna minska den administrativa bördan för verksamhetsutövare och behöriga myndigheter. Med tanke på den starka samhälleliga efterfrågan på förbättrat djurskydd skulle en samordnad EU-åtgärd också förebygga en ytterligare fragmentering av de nationella reglerna. Denna mer enhetliga strategi skulle ge praktiska fördelar: den skulle stödja en rättvisare konkurrens, minska efterlevnadsbördan och infria medborgarnas förväntningar för de berörda sektorerna.

B. Mål och politiska alternativ

Huvudsyftet med denna lagstiftningsöversyn är att säkerställa en väl fungerande inre marknad när det gäller djurskyddsnormer, modernisera befintliga regler och följa upp det europeiska medborgarinitiativet ”End the Cage Age”. Denna översyn kommer att baseras på de senaste vetenskapliga rönen och ta hänsyn till lagstiftningens socioekonomiska konsekvenser för jordbrukare och aktörer i livsmedelskedjan, inbegripet små och medelstora företag och konsumenter. Översynen kommer också att ge stöd och lämpliga artspecifika övergångsperioder. För att upprätthålla EU:s moraliska värden som svar på samhällets krav kommer kommissionen, i linje med internationella regler, att undersöka likvärdiga djurskyddsnormer för importerade produkter.

Kommissionen har för avsikt att lägga fram ett lagstiftningsförslag för de första sektorerna 2026. Den kommer att besluta vilka sektorer som ska omfattas efter ett brett spektrum av samråd med berörda parter och genomförbarhetsstudier som ska genomföras 2025.

På grundval av konsekvensbedömningens resultat kan initiativet ta itu med de etiska problem som uppstår till följd av systematiskt avlivande av dagsgamla kycklingar av hankön. Initiativet syftar också till att modernisera EU:s lagstiftning om djurskydd på gårdar genom att införa en resultatbaserad strategi för välbefinnande. Detta inbegriper integrering av tydliga djurskyddsindikatorer och användning av digital teknik för övervakning och efterlevnad, vilket leder till förenkling och minskad administrativ börda.

Konsekvensbedömningen kommer också att undersöka hur modernisering skulle kunna skapa en förenklad ram för aktörerna genom att rationalisera de djurskyddsnormer som gäller för dem, vilket skulle kunna minska onödiga administrativa bördor.

Det övergripande målet är att säkerställa ett enhetligt och starkt djurskydd, rättvis konkurrens för jordbrukarna, minskad administrativ börda och en anpassning till etiska förväntningar och farhågor för bättre efterlevnad. Följande viktiga alternativ skulle kunna övervägas under samråds- och konsekvensbedömningsfasen.

·Utfasning av burar. Fastställa lämpliga övergångsperioder för utfasning av burar och tekniska krav för burfria system. Potentiella sektorer som ska beaktas i samråden och konsekvensbedömningen är värphöns, svin, kalvar, unghöns, slaktkycklingföräldrar, avelshöns, kaniner, ankor, gäss och vaktlar.

·Indikatorer och digitalisering. Bestämma vilka djurskyddsindikatorer som ska användas och hur de ska mätas. Utforska integreringen av digitala verktyg för effektiv, öppen övervakning och mindre administrativ börda. Potentiella sektorer som ska beaktas i samråden och konsekvensbedömningen är fjäderfä, svin, nötkreatur och köttkaniner.

·Importkrav. Bestämma om och i vilken utsträckning likvärdiga djurskyddsnormer bör införas för import av djur och animaliska produkter. Detta gäller EU:s befintliga djurskyddskrav och eventuella nya krav i lagstiftningsförslaget. Potentiella sektorer som ska beaktas i samråden och konsekvensbedömningen är fjäderfä, svin, kalvar och kaniner.

·Dödande av dagsgamla hankycklingar inom värphönssektorn. Fasa ut denna praxis och ange lämpliga övergångsperioder och möjliga undantag.

C. Förväntade konsekvenser

Initiativet syftar till att harmonisera EU:s djurskyddsnormer för att bättre infria medborgarnas växande etiska förväntningar. Utfasning av burar kan leda till att ett antal jordbrukare måste investera i att modernisera sina gårdar eller införa nya produktionsmetoder. Dessa effekter skulle dock balanseras av tydligare regler och förutsägbara resultat och mildras genom ekonomiskt stöd och gradvisa övergångsperioder. De högre standarder som blir resultatet skulle öka konsumenternas förtroende och öppna nya marknadsmöjligheter i länder utanför EU för hållbart producerade livsmedel.

Integreringen av avancerade övervaknings- och digitaliseringsverktyg i de berörda sektorerna skulle effektivisera efterlevnaden och tillämpningen genom att möjliggöra insamling och analys av uppgifter, minska den administrativa bördan och underlätta ett effektivare, datadrivet beslutsfattande. Jordbrukarna skulle gynnas av tydligare riktmärken, medan bearbetningsföretag och detaljhandlare skulle kunna vinna på ökad insyn och ansvarsskyldighet. Dessa åtgärder skulle också kunna bidra till bättre resursförvaltning och miljöprestanda och främja en mer hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor.

D. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

Initiativet kommer att utvecklas med hjälp av riktade konsekvensbedömningar, strukturerade samråd och omfattande flerkriterieanalyser. Kommissionen kommer att genomföra en systematisk utvärdering av de planerade ändringarnas sannolika sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter genom att integrera kvantitativa uppgifter, kvalitativa insikter och oberoende externa analyser. En extern studie kommer att bedöma effekterna på jordbrukare, konsumenter och miljön, och vetenskapliga rön från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) kommer att beaktas vid utarbetandet av de politiska alternativen.

Utifrån tidigare bedömningar och samråd med berörda parter kommer kommissionen att genomföra ytterligare riktade samråd med jordbrukare, aktörer i livsmedelskedjan och det civila samhället. Dessa samråd kommer att identifiera praktiska utmaningar och bidra till tekniska specifikationer, realistiska övergångsperioder och stödåtgärder. Konsekvensbedömningen kommer att använda en öppen metod för att säkerställa att de berörda parternas synpunkter systematiskt fångas upp och beaktas i det slutliga förslaget.

Samrådsstrategi

Samrådet genomförs för att samla in ett brett spektrum av synpunkter på initiativet för att säkerställa att den slutliga politiken är både effektiv och återspeglar alla berörda parters behov och förväntningar. Genom att delta i denna process strävar kommissionen efter att öka öppenheten, förbättra beslutsfattandet och se till att initiativet tar itu med både de ekonomiska aktörernas behov och samhälleliga och etiska aspekter på djurens välbefinnande.

Kommissionen kommer att samråda med en rad olika berörda parter, däribland EU:s lantbruksorganisationer, kläckerisammanslutningar och de nationella myndigheter som ansvarar för att se till att djurskyddslagstiftningen efterlevs. Dessutom kommer samrådet att omfatta företag och företagsorganisationer som är verksamma inom livsmedelskedjan, europeiska och nationella yrkesmässiga djurskyddsgrupper, det civila samhällets organisationer, akademiska experter och företrädare från länder utanför EU som exporterar de berörda animaliska produkterna. Internationella organisationer som arbetar med djurskydd kommer också att uppmanas att bidra.

Samrådsprocessen kommer att genomföras under en fyraveckorsperiod genom denna inbjudan att lämna synpunkter och ytterligare riktade samråd, bland annat via EU:s djurskyddsplattform och Europeiska jordbruks- och livsmedelsstyrelsen. Dessutom kommer undersökningar, intervjuer, fokusgrupper och workshoppar att anordnas som en del av en extern studie till stöd för konsekvensbedömningen. Ett offentligt samråd med berörda parter och allmänheten kommer också att genomföras. Denna mångfasetterade strategi bygger på tidigare samråd från 2022 och 2023, och all återkoppling sammanfattas i en övergripande sammanfattande rapport som kommer att ligga till grund för kommissionens slutliga konsekvensbedömning och förslag.

Varför ordnar vi samråd?

Initiativet kommer att undersöka flera alternativ för att åtgärda vissa brister som identifierats i 2022 års kontroll av ändamålsenligheten hos EU:s djurskyddslagstiftning. Syftet är att se över denna lagstiftning när det gäller djurskyddet på gårdar, inklusive att fasa ut användningen av burar.

Målgrupp

Alla grupper som direkt påverkas av lagstiftningen, såsom jordbrukare och andra livsmedelsföretagare, och allmänheten, icke-statliga djurskyddsorganisationer och konsumentorganisationer.