INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED EN UTVÄRDERING OCH EN KONSEKVENSBEDÖMNING SOM GENOMFÖRS PARALLELLT

Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens arbete, så att de kan ge återkoppling om det planerade initiativet och delta i samråd på ett ändamålsenligt sätt.

Vi ber dessa grupper att yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och att lämna relevant information de har tillgång till, bland annat om de konsekvenser som de olika alternativen skulle kunna få.

Initiativets titel

Rättsakt om digitala nät

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik (enhet B1 – Politik, genomförande och tillämpning av elektronisk kommunikation)

Sannolik typ av initiativ

Förslag till lagstiftning

Preliminär tidsplan

Fjärde kvartalet 2025

Kompletterande information

Politik | Konnektivitet 

Detta dokument är endast avsett som information. Det föregriper inte kommissionens slutliga beslut om huruvida – och i så fall hur – den vill gå vidare med detta initiativ. Alla delar av initiativet som beskrivs i detta dokument, inklusive tidsplanen, kan komma att ändras.

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

Såsom angetts i rapporterna av Enrico Letta, Mario Draghi och Sauli Niinistö, och i kommissionens meddelande En konkurrenskraftskompass för EU, är en banbrytande digital nätinfrastruktur avgörande för den framtida konkurrenskraften för Europas ekonomi, säkerhet och sociala välfärd. Tillgången till högkvalitativ, tillförlitlig och säker konnektivitet för slutanvändare samt för viktiga ekonomiska sektorer är ett måste. På grund av den ökande betydelsen av prestanda- och säkerhetskrav för sådana tjänster genomgår digitala nätverk en teknisk omvandling där moln- och kantdatorer blir en integrerad del av infrastrukturen för konnektivitet. En modern och förenklad rättslig ram som stimulerar övergången från äldre nät till fiber-, 5G- och molnbaserade infrastrukturer samt en uppskalning genom tillhandahållande av tjänster och gränsöverskridande drift är avgörande. Detta undersöktes först i kommissionens vitbok för 2024: ”Hur hanterar vi Europas behov av digital infrastruktur?”. Antagandet av en rättsakt om digitala nätverk, som planeras till fjärde kvartalet 2025 inom ramen för kommissionens arbetsprogram 2025, och som åtföljs av översynen och utvärderingen av den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation och relaterade rättsakter, är en möjlighet att förenkla och ytterligare harmonisera den rättsliga ramen i syfte att stärka konkurrenskraften och främja en mer integrerad inre marknad.

Utvärdering

Enligt artikel 122.1 i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation ska kommissionen se över hur detta direktiv fungerar sedan det började tillämpas den 21 december 2020, särskilt artiklarna 61.3, 76, 78 och 79. Enligt artikel 122.2 ska kommissionen dessutom se över omfattningen av samhällsomfattande tjänster med beaktande av den sociala, ekonomiska och tekniska utvecklingen. Enligt artikel 123 ska kommissionen dessutom rapportera om tillämpningen av bestämmelser om slutanvändarrättigheter.

Vid översynen av den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation kommer dess funktion att bedömas mot bakgrund av de nuvarande målen och dess lämplighet att svara mot de viktigaste nya utmaningarna som identifierats. Inom de mest relevanta områdena kommer den att reflektera över utvärderingskriterierna om relevans, ändamålsenlighet, effektivitet, mervärde på EU-nivå och samstämmighet.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

EU:s konnektivitetssektor är fortfarande fragmenterad längs nationsgränser, vilket gör att EU:s aktörer och konsumenter inte kan utnyttja den inre marknadens fulla potential. Den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation som ett direktiv har visat gränser för tiden till marknaden (med en fördröjning av införlivandet upp till fyra år) och harmoniseringsnivå (primärt fokus på nationella marknader). Uppnåendet av den inre marknaden har också försvårats av praxis i vissa medlemsstater som går utöver EU:s regler, fördjupar marknadsfragmenteringen och ökar den totala regelbördan.

Regelverket har till stor del gett resultat när det gäller konsumentfördelar och konkurrens inom sektorn efter liberaliseringen för 30 år sedan. Såsom beskrivs i vitboken ”Hur hanterar vi Europas behov av digital infrastruktur?” saknar dock den elektroniska kommunikationssektorn i EU innovation och investeringar, vilket även betonas i Lettas och Draghis betänkanden. Hinder för gränsöverskridande verksamhet och uppskalning kvarstår och hämmar utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet och den tekniska omvandlingen till molnbaserade nät och tjänster. Två grundläggande orsaker till fragmenteringen i nationella marknader är att i) de villkor som är knutna till den allmänna auktorisationen varierar mellan medlemsstaterna och ii) förfaranden och villkor för spektrumtilldelning endast samordnas löst genom en frivillig och icke-dokumenterad inbördes granskning, medan investeringar inte alltid uppmuntras tillräckligt genom tilldelningsvillkor.

Dessutom riskerar den ökade efterfrågan på tillgång till EU:s satellitmarknad i kombination med ett fragmenterat icke-harmoniserat godkännandeförfarande att leda till diskriminering mellan operatörer, forumshopping och hinder för utvecklingen av gränsöverskridande satellittjänster, vilket leder till uteblivna fördelar i form av ökad nätresiliens, täckning och livräddande tjänster.

Dessutom är regelverket fortfarande komplicerat och alltmer olämpligt för marknadsförändringar och tekniska förändringar, till exempel när det gäller i) olika skyldigheter som de nationella tillsynsmyndigheterna ålägger för att åtgärda marknadsmisslyckande, ii) avsaknad av proaktiva åtgärder för att främja nedsläckning av kopparnät, iii) bristande rättslig klarhet i reglerna om öppet internet när det gäller reglering av innovativa tjänster och iv) utmaningar i samarbetet mellan de olika digitala aktörerna i ekosystemet för digital infrastruktur.

När det slutligen gäller styrning har de senaste 15 årens erfarenhet visat på begränsningarna i det befintliga styrningssystemet med organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och gruppen för radiospektrumpolitik (RSPG) som har en rådgivande roll gentemot kommissionen och en begränsad roll att bidra till att främja den inre marknaden.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Rättsakten om digitala nätverk ska bygga på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vars mål är att upprätta den inre marknaden och säkerställa dess funktion genom att förbättra åtgärderna för tillnärmning av nationella regler.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

Initiativet kommer att ha ett betydande mervärde jämfört med åtgärder som vidtas på medlemsstatsnivå. För att stärka den europeiska konkurrenskraften krävs tillgång till snabb, säker och motståndskraftig digital infrastruktur. I ett sammanhang där det digitala konnektivitetslandskapet förändras snabbt med konvergens av telekommunikation, satellit-, moln- och kantteknik, som drivs av virtualisering och AI, kommer EU endast att kunna uppnå dessa mål genom en mer harmoniserad rättslig miljö i hela EU, en miljö som undviker inkonsekventa nationella administrativa förfaranden eller genomförandevillkor som begränsar den inre marknadens möjligheter.

Erfarenheterna från den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation visar att medlemsstaterna inte har kunnat hantera de sektoriella utmaningarna i tid på grund av den långa tid som krävs för att införliva kodexen i nationell lagstiftning. Dessutom har införlivandet av direktiv i nationell lagstiftning ofta åtföljts av ytterligare lager av regler som lett till överreglering.

På det hela taget kräver omfattningen av problemen i det digitala ekosystemet ett lagstiftningsinitiativ på EU-nivå, eftersom de i allt högre grad har en EU-dimension och kan lösas mer effektivt på EU-nivå, vilket totalt sett leder till större fördelar, snabbare och harmoniserat genomförande och lägre kostnader än om medlemsstaterna agerade på egen hand.

B. Mål och politiska alternativ

För att stödja unionens politiska mål för konsumenternas välfärd, industriell konkurrenskraft, säkerhet och motståndskraft samt miljömässig hållbarhet syftar rättsakten om digitala nätverk till att uppmuntra alla marknadsaktörer att förnya och investera i avancerad konnektivitet och främja ett ekosystem av konnektivitets- och datainfrastrukturer som möjliggör AI-kontinenten.

Förenkling: Rättsakten om digitala nätverk i) kommer att syfta till att minska de befintliga rapporteringsskyldigheterna (upp till 50 %) och undanröja onödiga regelbördor (till exempel krav på leverantörer av tjänster mellan företag och sakernas internet) och omfokusera skyldigheterna avseende samhällsomfattande tjänster på överkomliga villkor, ii) skulle kunna innebära en sammanslagning av olika direkt relaterade lagstiftningsinstrument (till exempel den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation, Berecförordningen, förordningen om öppet internet, programmet för radiospektrumpolitik), och iii) föreslå ett förenklat tillståndssystem och en minskad och mer harmoniserad uppsättning gemensamma villkor, så att operatörer lättare kan bedriva gränsöverskridande verksamhet och ytterligare samordning och gemensamt genomförande av andra tillämpliga krav för leverantörer (till exempel säkerhet och brottsbekämpning). Ytterligare harmoniseringspotential ligger, bland annat, i slutanvändarskyddet.

Spektrum: Rättsakten om digitala nätverk skulle kunna föreslå i) att stärka förfarandet för sakkunnigbedömning, säkerställa läglig auktorisation av spektrum på grundval av en föränderlig färdplan och fastställa gemensamma förfaranden och villkor för nationellt godkännande av spektrum, ii) längre licenstid och enklare förnyelser, och att växla spektrumauktionsutformning mot spektrumeffektivitet och nätutbyggnad som grund för ett tidigt införande av 6G, iii) flexibel auktorisering, inbegripet spektrumdelning (i linje med konkurrensrättsliga principer) och underlätta begäranden om spektrumharmonisering, iv) stärka EU:s suveränitet och solidaritet när det gäller harmonisering av spektrum och när det gäller att hantera gränsöverskridande störningar från tredjeländer, och v) att skapa lika villkor för satellitkonstellationer som används för att få tillträde till EU:s marknad.

Lika villkor: Rättsakten om digitala nätverk skulle kunna inbegripa i) att skapa ett effektivt samarbete mellan aktörerna i det bredare konnektivitetsekosystemet, vilket ger de nationella tillsynsmyndigheterna/Berec befogenhet att underlätta samarbetet under vissa förhållanden och i vederbörligen motiverade fall, och ii) ett förtydligande av reglerna om ett öppet internet om innovativa tjänster, till exempel genom tolkningsvägledning, samtidigt som principerna om ett öppet internet bevaras fullt ut.

Reglering av tillgång: Rättsakten om digitala nätverk skulle kunna föreslå i) att tillämpa förhandsreglering (dvs. villkor för tillträde på nationell nivå) efter bedömningen av tillämpningen av symmetriska åtgärder (till exempel lagen om gigabitinfrastruktur eller andra former av redan befintligt symmetriskt tillträde) endast som ett skydd, efter en marknadsöversyn baserad på de befintliga tre testkriterierna och en geografisk marknadsdefinition, och med förbehåll för översynen av kommissionen, Berec och andra nationella tillsynsmyndigheter, där kommissionen behåller vetobefogenheter, ii) att förenkla och öka förutsägbarheten i tillträdesvillkoren genom att införa en eller flera EU-omfattande harmoniserade tillträdesprodukter med fördefinierade tekniska egenskaper, vilket skulle vara en standardåtgärd för operatörer med betydande marknadsinflytande om konkurrensproblem identifierades, och iii) att påskynda nedsläckningen av kopparnät genom att tillhandahålla en verktygslåda för fibertäckning och nationella planer för nedsläckning av kopparnät, och genom att fastställa ett EU-omfattande nedsläckningsdatum för kopparnät som standard, tillsammans med en undantagsmekanism för att skydda slutanvändare utan lämpliga alternativ.

Styrning: För att stärka den inre marknadens dimension skulle rättsakten om digitala nätverk kunna överväga en förbättrad EU-styrning med tillräcklig administrativ och regleringsmässig kapacitet (samråds- eller beslutskompetens), genom att stärka Berecs, Berecbyråns och RSPG:s respektive roller för att ta itu med olika alleuropeiska uppgifter och främja den digitala inre marknaden.

C. Förväntade konsekvenser

Detta initiativ förväntas få följande sannolika effekter:

·Ekonomisk inverkan: Potentiell innovation och investeringar i avancerade digitala nätverk och tjänster som skulle stärka sektorns och ekonomins konkurrenskraft i stort samt ekonomisk säkerhet och motståndskraft. I synnerhet kommer effekterna av åtgärderna för att stimulera gränsöverskridande transaktioner och tillhandahållande av tjänster att bedömas i linje med målen för den inre marknaden. Förenklade regler bör särskilt göra det möjligt för små och medelstora företag att bidra till ekosystemet.

·Sociala effekter: Fördelar för medborgare och konsumenter genom tillgång till digitala tjänster, tillväxt och arbetstillfällen som skapas i EU, samt upprätthållande av suveränitet och samhällsresiliens. Åtgärderna kommer att omfatta skyddsåtgärder för att skydda sårbara slutanvändare, till exempel vid nedstängning av äldre infrastruktur och inom området samhällsomfattande tjänster. 

·Miljöpåverkan: Genom att bidra till en bredare användning av konnektivitet för rena industrilösningar samt sektorns hållbarhet genom den senaste generationens hållbara infrastrukturer och tjänster, effektiv användning av nät och knappa resurser såsom spektrum, bättre energianvändning och lägre koldioxidavtryck.

D. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning och utvärdering

En konsekvensbedömning, baserad på utvärderingen av den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation, med stöd av bevis och synpunkter från berörda parter, kommer att genomföras 2025 och ligga till grund för kommissionens förslag. Den ska utarbetas i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning. Konsekvensbedömningen och utvärderingen kommer också att gynnas av resultaten av studier som kommissionen har beställt för att samla in nödvändigt underlag. Entreprenörer som genomför dessa studier kommer också att samarbeta med berörda parter genom ytterligare undersökningar, intervjuer eller workshoppar.

Samrådsstrategi

Kommissionen samråder brett för att samla in viktig information och se till att allmänhetens intresse återspeglas väl i utformningen av rättsakten om digitala nätverk.

Utöver offentliggörandet av denna inbjudan att lämna synpunkter på kommissionens tolkning av problemet, möjliga lösningar, möjliga politiska alternativ och all relevant information om effekterna av de olika alternativ som övervägs har flera samråd redan genomförts. Initiativet kommer att ta hänsyn till intressenternas återkoppling till vitboken ”Hur hanterar vi Europas behov av digital infrastruktur?” från februari 2024 och till det förberedande samrådet om framtiden för sektorn för elektronisk kommunikation och dess infrastruktur, som inleddes i februari 2023. Eftersom kommissionen har genomfört omfattande samråd under de senaste åren, via det förberedande samrådet och vitboken, som omfattar initiativets räckvidd, kommer inget nytt separat offentligt samråd att äga rum.

Synpunkter kommer också att samlas in genom tre separata studier som redan har tilldelats och som omfattar följande områden:

·Regleringsmöjligheter för gränsöverskridande nät/genomförande av den inre marknaden.

·Åtkomstpolicy, inbegripet översyn av rekommendationen om relevanta marknader, och översyn av bestämmelserna om tillträde i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation.

·Finansieringsfrågor, inklusive den samhällsomfattande tjänstens framtid.

Som en integrerad del av studierna planeras ytterligare samverkan med berörda parter, till exempel genom intervjuer, frågeformulär och workshoppar. Studiernas slutrapport planeras att offentliggöras när den är klar i slutet av 2025. Kommissionen kommer också vid behov att stödjas av Berec och gruppen för radiospektrumpolitik och genom tillfälliga workshoppar med nationella myndigheter. En sammanfattande rapport av resultaten av samtliga samråd kommer att bifogas konsekvensbedömningen.

Varför ordnar vi samråd?

Genom samrådet vill kommissionen samla in följande:

1.Berörda parters åsikter om de nuvarande och framväxande problemen i samband med i) bristen på investeringar och innovation inom den europeiska sektorn för elektronisk kommunikation, ii) den ihållande fragmenteringen av den inre marknaden för elektronisk kommunikation och iii) det komplexa regelverket för elektronisk kommunikation. 

2.Berörda parters synpunkter på möjliga politiska strategier för att hantera sådana utmaningar, inbegripet tillgängliga alternativ och deras potentiella inverkan.

3.Bevis och uppgifter som ligger till grund för dessa synpunkter.

Målgrupp

Syftet med samrådet är att samla in synpunkter från olika berörda parter. Dessa innefattar följande:

·Leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, inklusive satellitoperatörer och programföretag.

·Berörda aktörer i värdekedjan (tillverkare, leverantörer av innehåll och tillämpningar, molnleverantörer osv.).

·Medlemsstater, nationella tillsynsmyndigheter eller andra behöriga nationella myndigheter.

·Andra EU-organ.

·Offentliga förvaltningar (nationella och regionala).

·Konsumenter, konsumentorganisationer och användare av konnektivitetstjänster.

·Akademiska experter och forskningsinstitut.

·Icke-statliga organisationer.

·EU-medborgare.

Alla berörda parter inbjuds att delta.