INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER

I SAMBAND MED ETT INITIATIV (utan konsekvensbedömning)

Syftet med detta dokument är att informera allmänheten och berörda parter om kommissionens arbete, så att de kan ge återkoppling och delta i samråd på ett ändamålsenligt sätt.

Vi ber dessa grupper att yttra sig om kommissionens tolkning av och möjliga lösningar på problemet och att lämna relevant information de har tillgång till.

Initiativets titel

Mot en cirkulär, regenerativ och konkurrenskraftig bioekonomi

Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet

GD Miljö

Sannolik typ av initiativ

Meddelande

Preliminär tidsplan

Fjärde kvartalet 2025

Ytterligare information

A. Politisk bakgrund, problemformulering och subsidiaritetsprövning

Politisk bakgrund

Bioekonomin – det vill säga biomassaproduktion, omvandling av biomassa till livsmedel, biobaserade material och produkter (inklusive biokemiska produkter) samt bioenergi – genererade 728 miljarder euro i mervärde och sysselsatte 17,2 miljoner människor i EU 2021. Det motsvarar 5 % av EU:s bruttonationalprodukt och 8,2 % av dess sysselsättning (det gemensamma forskningscentrumet 2022). Det visar på tillväxtpotentialen hos en regenerativ bioekonomi som bidrar till EU:s konkurrenskraft, stärker unionens industriella bas, minskar vårt beroende av fossila bränslen ytterligare och gynnar våra landsbygdsområden.

I Europeiska rådets strategiska agenda för 2024–2029 uppmanades till utveckling av en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi, framsteg inom den industriella utvecklingen av ren teknik och ett fullständigt utnyttjande av bioekonomins fördelar, även för regionerna. I samband med konkurrenskraftskompassen har det dock betonats att det finns en risk för att bioekonomin i EU kan hindras av ”en envis eftersläpning i produktivitetstillväxten”.

Den nuvarande politiska situationen med geopolitiska spänningar, däribland Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och ökad internationell konkurrens, har gjort det än tydligare att EU måste förbättra sin konkurrenskraft, motståndskraft, resurseffektivitet, livsmedelssuveränitet och energitrygghet och samtidigt se till att dessa grundläggande varor och tjänster har ett överkomligt pris och är tillgängliga för alla. På den internationella arenan har G20 lanserat ett bioekonomiinitiativ. Även USA, Kina och Indien har tillkännagett nya ambitiösa bioekonomiplaner för att bättre dra nytta av den snabba utvecklingen inom bioteknik och biotillverkning.

Konkurrenskraftskompassen, given för en ren industri och EU:s klimatlag har alla en koppling till bioekonomin, som är en viktig pusselbit om EU ska kunna uppnå sina klimat- och energimål för 2030 och målet om klimatneutralitet senast 2050 och dessutom minska förlusten av biologisk mångfald och föroreningarna. Enligt visionen för jordbruk och livsmedel är bioekonomi och cirkularitet centrala instrument för att minska beroendet av externa aktörer, diversifiera inkomstkällorna och stärka primärproducenternas roll inom jordbruket, skogsbruket och livsmedelssystemet som helhet.

Bioekonomistrategin från 2012, och den uppdaterade versionen av strategin från 2018, resulterade i betydande framsteg inom forskning och innovation. Icke desto mindre leder kompromisser och en fragmenterad politisk ram till att EU får svårt att utnyttja den stora tillväxtpotentialen hos biobaserade material, biotillverkning, biokemi samt jordbruks- och livsmedelsteknik och därigenom inta en ledande ställning på denna snabbt växande marknad. Därför har kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 tillkännagett att man kommer att lansera en ny bioekonomistrategi före utgången av 2025.

Den nya bioekonomistrategin ska främja en mer cirkulär och hållbar produktion och konsumtion av biologiska resurser för livsmedel, material, energi och tjänster och tillhandahålla möjliga alternativ till fossila bränslen. Den kommer att rikta sig till jordbrukare, skogsbrukare, industrin och företag, särskilt små och medelstora företag och nystartade företag runtom i EU och i unionens landsbygds- och kustområden. Strategin kommer att hjälpa dessa aktörer att överbrygga innovationsklyftan och möjliggöra den gröna omställningen. Den ska även minska trycket på våra begränsade resurser genom innovation inom primärproduktionen, större cirkularitet och resurseffektivitet. Strategin kommer att ringa in både hinder och drivkrafter för bioekonomiska innovationer och lösningar och deras förmåga att nå ut till marknaden.

Det problem som ska åtgärdas genom initiativet

Bioekonomin skulle kunna främja EU:s konkurrenskraft genom att öka användningen av hållbar biomassa i tillämpningar med högt värde. Det bör dock göras på ett cirkulärt och resurseffektivt sätt med tanke på att det finns begränsade biomassaresurser.

Det krävs emellertid mer finansiering för att dessa bioekonomiska lösningar ska kunna tas från fabriksstadiet, skalas upp och kommersialiseras. I nuläget finns flera hinder som försvårar eller bromsar utvecklingen av sådana lösningar. Det rör sig främst om en bristande förmåga att konkurrera kostnadsmässigt, ojämlika villkor på den inre marknaden jämfört med fossila resurser, komplicerade regleringsmässiga hinder, inkonsekvent lagstiftning och ett inkonsekvent genomförande inom EU, brist på finansiering för högriskinvesteringar, finansieringsluckor samt otillräcklig infrastruktur.

Framför allt är det ofta mycket svårt för nystartade bioekonomiföretag i EU att skala upp sin verksamhet, vilket får vissa att i stället söka sig utomlands för att hitta möjligheter och kvalificerad arbetskraft. Denna trend beror till stor del på begränsad tillgång till riskkapital, marknadsfragmentering, brist på arbetskraft och regleringsmässiga hinder.

EU har lyckats med att mobilisera offentlig finansiering för forskning och innovation inom bioekonomi. Det gemensamma företaget för biobaserade industrier (2014–2020) och dess efterföljare, det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa (2021–2031), hade till exempel lyckats attrahera privata investeringar på 2,4 miljarder euro i slutet av 2023, vilket kan jämföras med de 871 miljoner euro som mottagits i form av EU-stöd. Den gemensamma jordbrukspolitiken förväntas mobilisera omkring 8,5 miljarder euro för den jordbruks- och skogsbruksrelaterade bioekonomin. Dessa siffror är emellertid låga jämfört med de bioekonomiprogram som för närvarande genomförs i länder utanför EU.

EU-länderna och deras regioner har påpekat att det behövs en möjliggörande ram för breda åtgärder på områden som övervakning, finansiering, nätverkande, medvetandehöjande och kompetensutveckling.

Nya studier visar också att vi måste hitta sätt att stoppa förlusten av biologisk mångfald och miljöförstöringen, vilket särskilt bör göras genom innovation inom primärproduktion, ökad cirkularitet och resurseffektivitet för att skapa större värde med en mindre mängd resurser och belöna de primärproducenter som förvaltar sin mark på ett hållbart sätt.

Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning)

Rättslig grund

Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ger EU befogenhet att anta åtgärder för tillnärmning av lagstiftning på den inre marknaden. Artiklarna 179.1, 181.1 och 185 ger EU en övergripande behörighet att stödja, samordna eller komplettera EU-ländernas åtgärder inom forskning och teknisk utveckling. Artiklarna 191, 192 och 193 ger EU behörighet att bevara, skydda och förbättra miljön och verka för en varsamt och rationellt utnyttjande av naturresurserna. I artikel 173 föreskrivs följande: ”Unionen och medlemsstaterna ska säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för unionsindustrins konkurrensförmåga.” Enligt artiklarna 174, 175, 176 och 177 ska EU stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning och minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer (inklusive landsbygdsområden och områden som påverkas av strukturomvandlingar). Med hänsyn till kravet om att skydda och förbättra miljön ger artikel 194 EU befogenhet att främja utvecklingen av nya och förnybara energikällor i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna.

Det faktiska behovet av EU-åtgärder

De sektorer och värdekedjor som är beroende av biologiska resurser och bioekonomiska lösningar sträcker sig ofta över flera EU-länder och har i många fall även en global dimension. Så är fallet när det gäller primärproduktion, men även inom värdekedjorna för livsmedel, papper, kemikalier, byggmaterial och textilier. På liknande sätt sträcker sig utmaningar inom miljö, cirkularitet, energi och klimat över nations- och regionsgränserna. De påverkar dessutom människor på ett ojämlikt sätt och sätter betydligt större press på mer sårbara grupper. Många centrala utmaningar, hinder och kompromisser som rör produktion, bearbetning och användning av naturresurser och biomassa kan därför hanteras eller samordnas bättre på EU-nivå, i nära samarbete med medlemsländerna.

Verksamhet kopplad till forskning, innovation, finansiering, demonstration, införande och kommersialisering gynnas av EU:s storlek, den inre marknaden och samarbete mellan olika EU-länder och regioner. Det krävs samordning på EU-nivå för att göra sådan verksamhet effektiv och ändamålsenlig. Sådan samordning ger även en bättre styrning och övervakning av bioekonomin, som sträcker sig över ett flertal sektorer, EU-länder och regioner. Det gör det även enklare att skapa ett EU-omfattande, möjliggörande regelverk för bioekonomin, konsekvent politik och lika villkor på den inre marknaden för olika sektorer och medlemsländer, liksom att lyfta fram prioriteringar som är gemensamma för alla EU-länder.

B. Vad är initiativets mål och hur ska det uppnås?

Bioekonomistrategin kommer att ha som mål att stärka EU:s konkurrenskraft, skapa fler gröna jobb och främja en bioekonomi som förenar olika användningar av biomassa och samtidigt respekterar ekosystemens ekologiska gränser. Det kan göra det lättare att få ut innovativa bioekonomilösningar på marknaden, garantera en hållbar tillgång till biomassa på lång sikt och samarbeta aktivt med internationella partner. Det nya meddelandet om en bioekonomistrategi kommer att vara förenligt med konkurrenskraftskompassen, given för en ren industri, visionen för jordbruk och livsmedel, rådets rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet och det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald. Vi kommer att eftersträva synergier med den kommande strategin för uppstartsföretag och expanderande företag, strategin för livsvetenskaper, världshavspakten, rättsakten om bioteknik, rättsakten om cirkulär ekonomi samt rättsakten om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin. Meddelandet kommer att åtföljas av en bilaga där de olika åtgärderna beskrivs.

Förväntade konsekvenser

Huvudsyftet med strategin är följande:

·Göra EU:s bioekonomi konkurrenskraftig på lång sikt och skapa investeringssäkerhet. Strategin kommer att innehålla åtgärder för att skala upp och kommersialisera befintliga och framväxande biotekniska lösningar och biobaserade produkter, särskilt genom att utnyttja den stora tillväxtpotentialen hos biobaserade material som ersätter fossilbaserade material (t.ex. källor till alternativa proteiner, biobaserade material eller biokemikalier). Vi kommer bland annat att överväga olika praktiska åtgärder för att undanröja onödiga hinder för biobaserad tillverkning och bioinnovation och ta vara på alla möjligheter till biobaserad primärproduktion.

·Öka den resurseffektiva och cirkulära användningen av biologiska resurser genom att skapa en effektiv efterfrågan. För detta måste vi förändra hur vi värdesätter och använder biomassaresurser och prioritera utökade tillämpningar med högt värde, samtidigt som industrier och konsumenter uppmuntras att ta till sig cirkulära metoder som maximerar den ekonomiska avkastningen från varje biomassaenhet. Det kan eventuellt bli aktuellt med riktat stöd och incitament för de användningar av råvaror och biprodukter från biomassa som ger större mervärde, i enlighet med kaskadprincipen.

·Säkerställa en konkurrenskraftig och hållbar tillgång till biomassa, både i och utanför EU.  Strategin kommer att stärka primärproducenternas roll och öka välståndet på landsbygden genom att skapa nya jobb och diversifiera skogsbrukares och jordbrukares inkomstkällor. De ska även belönas för sitt arbete för att skydda ekosystemen.

·Ge EU en bättre ställning på den snabbt växande internationella marknaden för biobaserade material, biotillverkning, biokemikalier samt inom livsmedels- och biotekniksektorerna. För detta kommer vi särskilt att styra befintliga utrikespolitiska mekanismer som rör bioekonomi i samband med Global Gateway-strategin, undersöka om det är behövligt och lämpligt att föra in bioekonomifrågor på agendan hos internationella multilaterala forum och främja grön diplomati om bioekonomi.

Framtida övervakning

Kommissionen kommer fortsatt att övervaka utvecklingen av bioekonomin genom EU:s kunskapscentrum för bioekonomi och övervakningssystemet för bioekonomin. Vi kommer även att förbättra dessa system.

De föreslagna åtgärdernas resultat kommer att övervakas kontinuerligt, och kommissionen kommer att utvärdera deras genomförande fyra till sex år efter strategins antagande.

C. Bättre lagstiftning

Konsekvensbedömning

Det finns inga planer på att göra en konsekvensbedömning, eftersom meddelandet är ett icke-lagstiftningsinitiativ som rör en allmän politisk strategi. För eventuella lagstiftningsförslag som härrör från meddelandet kan en konsekvensbedömning emellertid bli aktuell.

Meddelandet kommer att bygga på resultaten i 2022 års lägesrapport och det underlag som samlats in av EU:s kunskapscentrum för bioekonomi, återkoppling från samrådet samt kommande rapporter från sakkunniga på området.

Samrådsstrategi

Två typer av samrådsaktiviteter planeras. För det första kommer ett webbaserat offentligt samråd att vara öppet i minst tolv veckor på portalen Kom med synpunkter. Berörda parter uppmanas att besvara enkäten via portalen. De uppmanas också att lämna synpunkter på denna inbjudan att lämna synpunkter, inbegripet på frågorna i avsnittet ”Det problem som ska åtgärdas genom initiativet”.

För det andra kommer flera riktade workshoppar med berörda parter att anordnas parallellt med det webbaserade offentliga samrådet. Efter det kommer en sammanfattande rapport med en analys av alla bidrag från berörda parter att tas fram.

Utöver workshopparna kommer bioekonomin att uppmärksammas under flera andra evenemang för berörda parter (t.ex. EU:s gröna vecka 2025 och konferensen för Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin).

Samrådet utformas också med hänsyn till tidigare och pågående evenemang och samråd, däribland konferensen om 2022 års lägesrapport, lanseringen av RIV4BFS, intressentforumet för det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, svenska riksdagens konferens, bioekonomiseminariet, Food 2030-konferensen och pågående engagemang som är en del av arbetet med att ta fram relaterade initiativ.

Varför ordnar vi samråd?

Genom denna inbjudan att lämna synpunkter och det offentliga samrådet garanteras att kommissionen tar hänsyn till perspektivet hos berörda partner, särskilt ungdomar, små och medelstora företag (inklusive nystartade företag), icke-statliga organisationer, fackföreningar och primärproducenter. För detta kommer kommissionen att på ett öppet sätt samla in deras synpunkter, argument och underliggande information och analyser om bioekonomin och EU:s framtida bioekonomistrategi, och särskilt om de frågor som tas upp i avsnittet om ”Det problem som ska åtgärdas genom initiativet”.

Målgrupp

Kommissionen uppmanar berörda parter att framföra sina synpunkter, särskilt

·allmänheten,

·företag och industrier, inklusive små och medelstora företag,

·primärproducenter av biomassa, jordbrukare och skogsbrukare,

·arbetsmarknadens parter och företrädare för yrkesgrupper, industrier, tillverkning och tjänster,

·icke-statliga organisationer,

·konsultföretag,

·organisationer som stöder forskning och innovation,

·organisationer på utbildningsområdet,

·organisationer som företräder regionala, lokala och kommunala myndigheter eller andra offentliga eller blandade enheter på subnationell nivå,

·nationella och regionala offentliga myndigheter, EU:s decentraliserade byråer och andra organ (EU-byråer) samt offentliga myndigheter i länder utanför EU eller internationella organisationer.