|
INBJUDAN ATT LÄMNA SYNPUNKTER I SAMBAND MED EN UTVÄRDERING OCH EN KONSEKVENSBEDÖMNING SOM GENOMFÖRS PARALLELLT |
|
|
Initiativets titel |
Interimsutvärdering av Euratoms forsknings- och utbildningsprogram (2021–2025) Förlängning av Euratoms forsknings- och utbildningsprogram för 2026–2027 |
|
Ansvarigt generaldirektorat – ansvarig enhet |
GD Forskning och innovation, C.4 – Euratoms forsknings- och utbildningsprogram |
|
Sannolik typ av initiativ |
Kommissionens rapport om interimsutvärderingen av Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2021–2025 Kommissionens förslag till rådets beslut om Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2026–2027 |
|
Preliminär tidsplan |
Tredje kvartalet 2024 – första kvartalet 2025 |
|
Kompletterande uppgifter |
https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe/euratom-research-and-training-programme_sv |
|
A. Politisk bakgrund, utvärdering, problemformulering och subsidiaritetsprövning |
|
|
Politisk bakgrund |
|
|
Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 2021–2025 (programmet) är EU:s viktigaste finansieringsprogram för kärnforskning med en budget på nästan 1,4 miljarder euro. Programmet är inriktat på att upprätthålla högsta kärnsäkerhetsnormer och Europas kompetens på det kärntekniska området. Programmet finansierar också utveckling av fusionsenergi, som är ett långsiktigt alternativ för ‑storskalig, koldioxidsnål‑ elproduktion, vilket skulle kunna bidra till att möta den framtida efterfrågan på energi. Inom fusionssektorn ökar den internationella konkurrensen och en livskraftig privat sektor växer fram globalt. Det finns en betydande risk för att EU:s kunnande om fusion och industriell kapacitet går förlorad om innovationspotentialen i EU:s privata sektor inte används för att påskynda den tekniska utvecklingen. I kommissionens meddelande om Europas klimatmål för 2040 (COM(2024)63) understryks att alla koldioxidfria och koldioxidsnåla energilösningar, inklusive kärnenergi, är nödvändiga för att minska koldioxidutsläppen i energisystemet senast 2040. Industrialliansen för små modulära reaktorer, som lanserades 2024, syftar till att stödja utfasningen av fossila bränslen enligt de högsta standarderna för kärnsäkerhet och bör också identifiera framtida forskningsbehov. Det är också viktigt att erkänna betydelsen av kärnforskning på andra områden än energi, såsom medicinska tillämpningar och rymdtillämpningar, och det stora behovet av kvalificerad kärnteknisk personal. Medan den nuvarande fleråriga budgetramen omfattar perioden 2021–2027, har programmet en löptid på bara fem år (2021–2025) på grund av den tidsfrist som anges i artikel 7 i Euratomfördraget. För att fortsätta att stödja kärnforskning under de återstående två åren (2026–2027), måste kommissionen lägga fram ett nytt förslag (förlängningen). |
|
|
Utvärdering |
|
|
Interimsutvärderingen kommer att analysera programmets utformning, genomförande och de första resultat som uppnåtts under perioden 2021–2023. Utvärderingen kommer att inriktas på programmets effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och EU-mervärde. Den uppfyller kommissionens rättsliga skyldighet enligt artikel 14 i förordningen om inrättande av programmet. Då det är ett tillhörande program, kommer det också att tillhandahålla de bevis som krävs för förhandsbedömningen av förlängningen. Förhandsbedömningen kommer å sin sida att identifiera och analysera de frågor som ska hanteras, mervärdet i EU:s engagemang, mål, de förväntade effekterna av olika alternativ samt övervakning och utvärdering. |
|
|
Det problem som ska åtgärdas genom initiativet |
|
|
Kärnteknik spelar en viktig roll i EU:s och dess medlemsstaters energi- och klimatpolitik. För medlemsstater som inte använder kärnkraft förblir kärnvetenskap viktig i andra tillämpningar på områden som medicin, industri, jordbruk, miljö och rymden. Trygg och säker användning av denna teknik är fortsatt av yttersta vikt, både vad gäller säkerheten i befintliga och framtida kraftverk, som skydd från jonisk strålning, till säker hantering av radioaktivt avfall och avveckling. Offentlig och privat forskning har en viktig roll att spela i detta arbete. Europa riskerar också att förlora sitt kunnande och sina färdigheter på detta område. Unga avskräcks från att satsa på en karriär inom fission. Inom kärnfusion riskerar det ökade intresset för och investeringar utanför EU att locka bort talanger från EU och att EU förlorar sin ledande ställning. |
|
|
Grund för EU-åtgärder (rättslig grund och subsidiaritetsprövning) |
|
|
Enligt Euratomfördraget har kommissionen till uppgift att främja och underlätta kärnforskning i medlemsstaterna samt att komplettera denna med ett forsknings- och utbildningsprogram på gemenskapsnivå (artikel 4 i fördraget). Detta program ska antas enhälligt av rådet på förslag av kommissionen (artikel 7). Frågor som rör kärnsäkerhet och fysisk säkerhet sträcker sig över gränserna och utvecklingen av fusionsenergi kräver forskningsinsatser i mycket stor skala. Frågan är av intresse inte bara för medlemsstater som har kärnkraftverk i drift (omkring hälften av EU:s medlemsstater) utan också för de som driver forskningsreaktorer (även för produktion av radioisotoper). Slutligen använder alla medlemsstater strålning för icke-energirelaterade ändamål, särskilt medicinska. Forskningsinvestering från enskilda medlemsstater, särskilt de med lägre forskningsintensitet, kommer sannolikt inte att uppnå nödvändig kritiska massa med tanke på de investeringar som krävs. Det finns också risker för dubbelarbete, fragmentering och oåtgärdade brister på forskningsområdet. Av den anledningen behövs ett program på EU-nivå. |
|
|
Rättslig grund |
|
|
Artikel 7 i Euratom-fördraget |
|
|
Det faktiska behovet av EU-åtgärder |
|
|
Euratomfinansierad forskning stöder medlemsstaternas, säkerhetsmyndigheternas och industrins insatser för att säkerställa att nuvarande och framtida kärntekniska anläggningar utformas, uppförs, drivs och avvecklas enligt högsta möjliga standarder för säkerhet, skydd, hantering av radioaktivt avfall och icke-spridning. Programmet och dess förlängning skulle inte på något sätt kunna stödja omfattande projekt eller utveckling av nya system och teknikdemonstratorer. För utvecklingen av fusionsenergi finansierar Euratomprogrammet genomförandet av färdplanen för fusionsenergi till stöd för utnyttjandet av den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter) samt utformningen av och tekniken för ett första fusionskraftverk. |
|
|
B. Mål och politiska alternativ |
|
|
De allmänna och särskilda målen för förlängningen till 2026–2027 skulle likna målen i programmet för 2021–2025, men med större fokus på att involvera den privata sektorn för att påskynda utvecklingen av fusionsenergi. I detta skede överväger kommissionens avdelningar olika politiska åtgärder inom Euratoms forskning för att ta itu med ny utveckling på kärnenergiområdet: ·Stöd till EU:s innovationer inom viktig möjliggörande teknik för fusionsenergi med målet att bidra till utformning och utveckling av ett första fusionskraftverk, upprätthålla EU:s industriella kunnande och konkurrenskraft och utnyttja EU:s vetenskapliga ledarskap och Iterprojektet. ·Anpassning av finansieringsprioriteringar och forskningsinriktningar med avseende på säkerheten i befintliga kärnkraftverk samt framtida teknik (inklusive små modulära reaktorer) för att ta itu med de mest relevanta och brådskande frågorna. ·Bidrag till EU:s resiliens mot kriser och globala hot genom genomförande av kärnämneskontroll och stöd till kärnsäkerhetsforskning och kapacitetsuppbyggnad. ·Tillhandahållande av ytterligare stöd till Euratoms pågående samfinansierade europeiska partnerskap för strålskydd, hantering av radioaktivt avfall och fusionsenergi, samtidigt som man säkerställer partnerskapens anpassning till föränderliga utmaningar, tar hänsyn till slutanvändarnas behov och ser till att alla medlemsstater inkluderas. På grundval av ytterligare analyser och synpunkter från berörda parter om dessa åtgärder kommer politiska alternativ att formuleras och analyseras i konsekvensbedömningen. |
|
|
C. Förväntade konsekvenser |
|
|
Forskning som finansieras genom förlängningen kommer att bidra till att ·förbättra säkerheten för långtidsdrift av kärnkraftverk i Europa, ·ge tillsynsmyndigheterna verktyg för säkerhetsbedömning av nuvarande och framtida teknik, oavsett om tekniken utvecklats i Europa eller importerats från tredjeland, ·tillhandahålla den vetenskapliga grunden för förbättrade medicinska och rymdrelaterade tillämpningar av kärnvetenskap och kärnteknik, ·erbjuda lösningar för säker långsiktig lagring av radioaktivt avfall, ·stärka nukleärt fysiskt skydd, kärnämneskontroll och icke-spridning, ·ta itu med flaskhalsar i utvecklingen av det första fusionskraftverket och främja den europeiska industrins konkurrenskraft, ·förbättra åtkomstvillkor för europeiska forskare när det gäller unika, gemensamma anläggningar och samtidigt förbättra rörligheten inom EU. |
|
|
D. Bättre instrument för lagstiftning |
|
|
Konsekvensbedömning och utvärdering |
|
|
Kommissionens avdelningar kommer att göra en interimsutvärdering av programmet i enlighet med förordningen om inrättande av programmet. Slutsatserna i utvärderingsrapporten kommer tillsammans med slutsatserna från förhandsbedömningen att utgöra underlag för ett förslag till förordning om fastställande av den förlängning som ska antas av kommissionen under första kvartalet 2025. |
|
|
Samrådsstrategi |
|
|
Eftersom de ska äga rum vid ungefär samma tidpunkt, och då de riktar sig till samma små forskarsamfund, kommer kommissionen att genomföra ett och samma offentligt samråd som en del av både interimsutvärderingen av programmet och förhandsbedömningen av förlängningen. Syftet med det offentliga samrådet är att samla in berörda parters synpunkter på viktiga aspekter av programmets förberedelser, genomförande och framtida utveckling, så att kommissionens avdelningar kan göra en interimsutvärdering och en konsekvensbedömning. De huvudsakliga berörda parter som identifierats är forskare på kärnenergiområdet, företag, den akademiska världen, icke-statliga organisationer och offentliga myndigheter samt EU-omfattande paraplyorganisationer för dessa organisationer. Planerade samråd: ØEtt 12 veckor långt offentligt samråd kommer att offentliggöras på engelska, franska och tyska på webbplatsen Kom med synpunkter (https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say_sv) under första kvartalet 2024. Det går att svara på vilket som helst av de officiella EU-språken. Resultaten kommer att presenteras i en sammanfattande rapport som bifogas kommissionens interimsutvärdering. ØRiktade samråd (t.ex. intervjuer) kommer att genomföras med programmets deltagare som en del av de externa utvärderingsstudierna till stöd för interimsutvärderingen. ØRundabordssamtal om europeisk innovation inom kärnfusion på hög nivå, anordnat av kommissionsledamot Iliana Ivanova, kommer att hållas under 2024 och omfatta berörda parter på hög nivå från forskarsamhället och näringslivet. Samtalen kommer att belysa potentiella framtida åtgärder inom fusionsinnovation och fusionsforskning. I linje med kommissionens strategi för bättre lagstiftning som syftar till att underbygga de politiska initiativen med den bästa tillgängliga kunskapen, ombeds forskare, akademiska organisationer, lärda sällskap och vetenskapsförbund, som är verksamma inom kärnenergiområdet, att inkomma med publicerade eller opublicerade vetenskapliga undersökningar, analyser och data. Vi är särskilt intresserade av bidrag som sammanfattar det aktuella kunskapsläget inom relevanta områden. |
|
|
Varför ordnar vi samråd? |
|
|
Kommissionen inhämtar berörda parters synpunkter på programmets förberedelser, genomförande och framtida utveckling, så att kommissionens avdelningar kan genomföra utvärderingen av programmet och utarbeta ett förslag till förlängning. |
|
|
Målgrupp |
|
|
Samrådet riktar sig främst till forskare inom kärnforskning (fission och fusion), strålskydd och hantering av radioaktivt avfall, företag, den akademiska världen, icke-statliga organisationer och offentliga myndigheter samt EU-omfattande paraplyorganisationer för dessa enheter. |
|