(1)

Genom förordning (EG) nr 778/2003 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar med ursprung i Republiken Korea (Sydkorea) och Malaysia (den ursprungliga undersökningen). Efter en första översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (3) återinförde rådet antidumpningsåtgärderna genom genomförandeförordning (EG) nr 1001/2008 (4). Efter en andra översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (5) återinförde kommissionen antidumpningsåtgärderna genom genomförandeförordning (EU) nr 1283/2014 (6). Efter en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen, begränsad i omfattning till en undersökning av dumpning vad gäller TK Corporation, en sydkoreansk exporterande producent, ändrade kommissionen genomförandeförordning (EU) nr 1283/2014 genom genomförandeförordning (EU) 2016/306 (7). Efter en tredje översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna enligt artikel 11.2 i grundförordningen återinförde kommissionen antidumpningsåtgärderna genom genomförandeförordning (EU) 2019/566 (8) av den 9 april 2019.

(2)

De antidumpningsåtgärder som för närvarande gäller på import av vissa rördelar med ursprung i Sydkorea består av en värdetull som fastställts på samma nivå som dumpningsmarginalen, dvs. 32,4 % för import från en individuellt namngiven exportör (TK Corporation), med en övrig tullsats på 44,0 %, fastställd på samma nivå som skademarginalen.

(3)

De antidumpningsåtgärder som för närvarande gäller på import av vissa rördelar med ursprung i Malaysia består av en värdetull som fastställts på samma nivå som dumpningsmarginalen, dvs. 49,9 %, och 59,2 % för import från individuellt namngivna exportörer, med en övrig tullsats på 75,0 %.

(4)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 78/2013 (9) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar med ursprung i Republiken Turkiet (Turkiet) och Ryska federationen (Ryssland). Efter en första översyn vid giltighetstidens utgång återinförde kommissionen antidumpningstullen på import med ursprung i Ryssland genom genomförandeförordning (EU) 2019/566 av den 9 april 2019 och avslutade undersökningen avseende import av samma produkt med ursprung i Turkiet.

(5)

De antidumpningsåtgärder som för närvarande gäller i fråga om Ryssland består av en värdetull som fastställts på samma nivå som dumpningsmarginalen på 23,8 %.

(6)

Antidumpningsåtgärder är för närvarande i kraft beträffande import av vissa rördelar med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) och har utvidgats till Taiwan, Indonesien, Sri Lanka och Filippinerna (10).

(7)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (11) mottog Europeiska kommissionen (kommissionen) en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(8)

Begäran om översyn ingavs den 11 januari 2024 av Defence Committee of the steel butt-welding tubes industry of the European Union (sökanden) såsom företrädare för unionsindustrin för vissa rördelar i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran grundades på att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(9)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 9 april 2024 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av vissa rördelar med ursprung i Sydkorea, Malaysia och Ryssland (de berörda länderna) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (12) (tillkännagivandet om inledande).

(10)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 april 2023–31 mars 2024 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(11)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionsproducenter, kända producenter i de tre berörda länderna, myndigheterna i de berörda länderna, kända importörer, användare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda av inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(12)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(13)

Efter inledandet lämnade Rysslands regering synpunkter på dumpnings- och skadeaspekterna av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och den bristande efterlevnaden av artikel 11.3 i WTO:s antidumpningsavtal (antidumpningsavtalet).

(14)

Den ryska regeringen hävdade att översynen vid giltighetstidens utgång inte var berättigad, eftersom unionens importförbud mot ryska rördelar förhindrade allt återinträde på marknaden oavsett antidumpningsåtgärderna. Kommissionen erinrar emellertid om att syftet med en översyn vid giltighetstidens utgång är att bedöma sannolikheten för återkommande eller fortsatt dumpning och skada om åtgärderna skulle upphöra att gälla, oberoende av sanktioner och andra tillfälliga geopolitiska åtgärder. Förekomsten av sanktioner utesluter inte den rättsliga skyldigheten att genomföra en översyn enligt den tillämpliga handelspolitiska skyddsramen.

(15)

Dessutom hävdade den ryska regeringen att analysen av sannolikheten för återkommande skada byggde på icke kontrollerbara privata uppgifter som motsades av den offentligt tillgängliga handelsstatistiken, vilken visade högre exportpriser. Det bör noteras att Ryssland vid tidpunkten för utarbetandet av begäran om översyn inte hade offentliggjort någon officiell tullstatistik sedan slutet av 2021. Följaktligen fanns uppgifter om export från Ryssland inte längre tillgängliga via UN Comtrade eller WTO:s Internationella handelscentrum (ITC), och den ryska tullmyndighetens webbplats hade inte heller några uppgifter om sådan statistik. Till följd av detta var sökanden tvungen att förlita sig på privat marknadsinformation för att få information om exportförsäljningen under översynsperioden.

(16)

Den ryska regeringen ansåg även att det konstruerade normalvärdet byggde på osäkra kostnader för insatsvaror och icke-transparenta metoder, vilket man menade undergrävde dumpningsanalysens trovärdighet. Kommissionen vill påpeka att den, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, använde icke snedvridna produktionskostnader och tillförlitliga uppgifter från tredjeland mot bakgrund av marknadssnedvridningar i Ryssland och att denna metod är förenlig med etablerad praxis.

(17)

Dessutom hävdade den ryska regeringen, i motsats till påståendet i begäran om översyn om en stabil framtida rysk hemmamarknad för rördelar, att officiella uppgifter visade på betydande expansionsmöjligheter för ryska rördelar på den inhemska marknaden. Den ryska regeringen hänvisade till vissa studier som skulle bevisa sådana expansionsmöjligheter. Kommissionen kunde emellertid inte spåra handlingarnas källa eller någon annan offentlig information om detta ämne med hjälp av hänvisningarna. Tvärtom visade en enkel internetsökning att till exempel den ryska rörmarknaden står inför betydande svårigheter på grund av den senaste tidens utveckling inom energisektorn och på marknaden i stort (13).

(18)

Rysslands regering hävdade även att inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång stred mot WTO:s regler, särskilt artikel 11.1 i antidumpningsavtalet, eftersom de nuvarande sanktionerna mot Ryssland till följd av landets militära angrepp mot Ukraina i princip har stoppat all import av ryska rördelar till unionen. Som anges i skäl 14 och 81 kan den nuvarande situationen emellertid inte anses vara av bestående karaktär. De gällande sanktionerna kan därför varken påverka inledandet av undersökningen eller dess slutsatser.

(19)

Mot bakgrund av ovanstående avvisade kommissionen de ryska myndigheternas påståenden om inledandet.

(20)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(21)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av produktionsvolymen och försäljningen av den produkt som översynen gäller under 2023. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. De unionsproducenter som ingick i urvalet stod för mer än 50 % av den uppskattade totala produktions- och försäljningsvolymen i unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(22)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet.

(23)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända producenter i de berörda länderna att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen de berörda ländernas beskickningar vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(24)

Inga exporterande producenter i de berörda länderna lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet.

(25)

Kommissionen skickade frågeformulär till de unionsproducenter som ingick i urvalet och till sökanden. Samma frågeformulär hade också gjorts tillgängliga på internet (14) på dagen för inledandet.

(26)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(27)

Den 6 maj 2025 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(28)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall.

(29)

Den produkt som översynen gäller är samma som i den ursprungliga undersökningen och i föregående översyner vid giltighetstidens utgång, dvs. rördelar (med undantag av gjutna rördelar, flänsar samt rördelar avsedda för gängning), av järn eller stål (med undantag av rostfritt stål), med en yttre diameter av högst 609,6 mm, av det slag som används för stumsvetsning eller andra ändamål, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 93 11 , ex 7307 93 19 och ex 7307 99 80 (Taric-nummer 7307 93 11 91, 7307 93 11 93, 7307 93 11 94, 7307 93 11 95, 7307 93 11 99, 7307 93 19 91, 7307 93 19 93, 7307 93 19 94, 7307 93 19 95, 7307 93 19 99, 7307 99 80 92, 7307 99 80 93, 7307 99 80 94, 7307 99 80 95 och 7307 99 80 98) (den berörda produkten eller den produkt som översynen gäller).

(30)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i de berörda länderna och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 93 11 , ex 7307 93 19 och ex 7307 99 80 (Taric-nummer 7307 93 11 91, 7307 93 11 93, 7307 93 11 94, 7307 93 11 95, 7307 93 11 99, 7307 93 19 91, 7307 93 19 93, 7307 93 19 94, 7307 93 19 95, 7307 93 19 99, 7307 99 80 92, 7307 99 80 93, 7307 99 80 94, 7307 99 80 95 och 7307 99 80 98).

(31)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen och i de föregående översynerna vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(32)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(33)

Som anges i skäl 19 samarbetade ingen av producenterna i Sydkorea, Malaysia eller Ryssland i undersökningen.

(34)

Kommissionen informerade myndigheterna i alla de berörda länderna att den på grund av den bristande samarbetsviljan kunde komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen på undersökningsresultaten för de berörda länderna. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet från de tre ländernas myndigheter i detta avseende.

(35)

Undersökningsresultaten när det gäller sannolikheten för återkommande dumpning grundades därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, särskilt offentligt tillgänglig information som offentliga företagswebbplatser, uppgifter i begäran om översyn och uppgifter som under översynen inhämtades från samarbetsvilliga parter (närmare bestämt sökanden och unionsproducenterna i urvalet). Kommissionen använde även olika källor till importstatistik, däribland statistik som samlats in i Global Trade Atlas (GTA) (15) och i Förenta staternas importdatabas.

(36)

Inga sydkoreanska producenter samarbetade i undersökningen. Kommissionen förlitade sig därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Dessa uppgifter omfattade information som sökanden lämnat i sin begäran om översyn, kompletterad med tillgängliga statistiska uppgifter för översynsperioden, däribland importstatistik från GTA och Förenta staterna.

(37)

Exporten från Sydkorea till unionen var mycket låg (omkring 60 ton) under översynsperioden och ansågs därför inte vara representativ. Analysen inriktades på sannolikheten för återkommande dumpning från Sydkorea baserat på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(38)

Kommissionen undersökte om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. Följande faktorer analyserades: Sydkoreas exportpriser till tredjeland, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Sydkorea samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(39)

För att bedöma de sydkoreanska producenternas sannolika exportbeteende på unionsmarknaden i avsaknad av åtgärder analyserade kommissionen exporten till Förenta staterna. Den amerikanska marknaden valdes ut som lämplig referensmarknad eftersom den, till skillnad från andra av Sydkoreas exportdestinationer, har en storlek som är jämförbar med unionsmarknaden, kännetecknas av en stark inhemsk industri, en betydande importvolym och relativt låga importtullar, och därmed utgör en mycket konkurrensutsatt marknad. Dessutom är Förenta staterna Sydkoreas huvudsakliga exportdestination med omkring 32 % av landets totala export av den berörda produkten under översynsperioden (16). Denna metod har anpassats till det tillvägagångssätt som användes vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång för Sydkorea, se skäl 1.

(40)

I avsaknad av annan tillgänglig information och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn. För att fastställa detta värde för den berörda produkten i Sydkorea under översynsperioden använde sökanden prisuppgifter från en stor sydkoreansk producent av den berörda produkten. Prislistan, som gällde från och med december 2023, uttrycktes i sydkoreanska won på fca-nivån (fritt fraktföraren) från Busan och omvandlades till euro med hjälp av den genomsnittliga avistakurs som offentliggjorts av kommissionen (17).

(41)

För att säkerställa ett representativt pris delade sökanden in produkttyperna i storlekskategorier och tillämpade viktningsfaktorer på grundval av deras marknadsrelevans. För att kunna jämföra med exportpriserna fastställde sökanden slutligen normalvärdet i Sydkorea, uttryckt i värde per vikt.

(42)

Exportpriserna under översynsperioden fastställdes med hjälp av offentligt tillgängliga uppgifter, framför allt amerikansk tullstatistik (18). Inga justeringar behövde göras för handelsledet, eftersom exportpriset fob (fritt ombord) ansågs vara jämförbart med normalvärdet som fastställts på grundval av FCA-priset (fritt fraktföraren).

(43)

För att uttrycka prisskillnaden i procent av importpriset på cif-nivå i tredjeland var sökanden tvungen att bedöma kostnaderna för försäkring och internationell frakt från Sydkorea till landets viktigaste exportmarknader. Detta gjordes på grundval av OECD:s databas, internationella transport- och försäkringskostnader för varuhandeln (ITIC) (19).

(44)

Normalvärdet jämfördes sedan med det exportpris som fastställts ovan, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen.

(45)

Den konstaterade prisskillnaden, uttryckt i procent av priset på cif-nivå vid Förenta staternas gräns, uppgick till 21 %.

(46)

Enligt de uppgifter som finns tillgängliga i begäran om översyn är den sydkoreanska industrin för produktion av den berörda produkten mycket välutvecklad med minst sju producenter, däribland två större producenter – Tae Kwang Bend Co. (TK Bend) och Sung Kwang Bend Co. (SK Bend) – som tillsammans har en produktionskapacitet på över 260 000 ton. SK Bend har fördubblat sin kapacitet sedan den senaste översynen vid giltighetstidens utgång 2019, medan två andra producenter har upphört med sin verksamhet.

(47)

Sammantaget har Sydkoreas beräknade totala produktionskapacitet för den berörda produkten ökat från 160 000 ton 2019 till cirka 283 000 ton under översynsperioden. För att ta hänsyn till eventuell överlappning mellan produktkategorierna användes en försiktig uppskattning på 250 000 ton.

(48)

Enligt samma källa har Sydkorea en betydande outnyttjad kapacitet med en låg utnyttjandegrad på 23 %. Under översynsperioden uppskattades den inhemska förbrukningen till 16 500 ton, medan den totala produktionen uppgick till 58 200 ton, främst för export. Detta har lett till en betydande överkapacitet på 191 800 ton. Denna överkapacitet är nästan fyra gånger så stor som den totala förbrukningen i unionen, vilken uppskattades till omkring 48 000 ton under översynsperioden.

(49)

Dessutom pekar inga av de tillgängliga uppgifterna på någon avsevärd tillväxt eller nedgång i de sektorer som använder den berörda produkten i Sydkorea, vilket gör att förbrukningen av den berörda produkten på den sydkoreanska inhemska marknaden väntas förbli relativt stabil under de kommande åren, utan några egentliga möjligheter till expansion för de sydkoreanska producenterna av den berörda produkten. Förutom Förenta staterna är Mellanöstern och Sydostasien de viktigaste exportmarknaderna för sydkoreanska producenter av den berörda produkten. Inga tillgängliga uppgifter under undersökningen tyder på att efterfrågan på någon av dessa marknader skulle öka i någon betydande utsträckning under de kommande åren. Dessutom skulle den ökande konkurrensen från Kina kunna begränsa den sydkoreanska exportens tillväxtpotential i viktiga regioner och eventuellt tvinga aktörerna att söka nya exportmöjligheter på marknader som Europeiska unionen om de befintliga handelsåtgärderna upphävs.

(50)

Unionsmarknaden är fortfarande en mycket attraktiv marknad för sydkoreanska exporterande producenter, både när det gäller volym, där unionsmarknaden är en av de största i världen, och när det gäller priser. Det genomsnittliga priset på unionsmarknaden var, enligt bedömningen i skäl 122, 19 % högre än det genomsnittliga priset på den berörda produkten när Sydkorea exporterade till Förenta staterna under översynsperioden, vilket framgår av den amerikanska importdatabasen. Unionsmarknaden är därför fortfarande en attraktiv exportmarknad för den berörda produkten från Sydkorea.

(51)

Med tanke på Sydkoreas betydande outnyttjade kapacitet, de låga prisnivåerna på sydkoreanska rördelar som exporterades till tredjeland under översynsperioden och unionsmarknadens attraktionskraft som en viktig potentiell exportdestination är det högst sannolikt att betydande kvantiteter av den berörda produkten från Sydkorea skulle komma in på unionsmarknaden till dumpade priser om de nuvarande åtgärderna upphör att gälla. Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(52)

Inga malaysiska producenter samarbetade i undersökningen. Kommissionen använde tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. den information som sökanden lämnade i sin begäran om översyn, uppdaterade med tillgängliga statistiska uppgifter för översynsperioden, inklusive exportuppgifter från Global Trade Atlas (GTA).

(53)

Enligt Comext-databasen var importen från Malaysia till unionen försumbar (mindre än 1 ton) under översynsperioden, och ansågs därför inte vara representativ. Analysen inriktades på sannolikheten för återkommande dumpning från Malaysia baserat på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(54)

Kommissionen undersökte om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. Följande faktorer analyserades: Malaysias exportpriser till tredjeland, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Malaysia samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(55)

För att undersöka hur producenter av den berörda produkten i Malaysia sannolikt skulle bete sig tittade kommissionen på Malaysias export till Förenta staterna. Detta arbetssätt är identiskt med det som tillämpades i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång för Malaysia, som nämns i skäl 1. Kommissionen valde Förenta staterna, eftersom den marknaden är ungefär lika stor som unionsmarknaden, med många inhemska producenter men även en stor andel import, vilket gör den till en mycket konkurrensutsatt marknad. Den amerikanska marknaden är dessutom den absolut viktigaste exportmarknaden för Malaysia. Enligt exportstatistik från GTA uppgick exportvolymen till Förenta staterna till omkring 19 000 ton under översynsperioden, vilket motsvarade omkring 72 % av Malaysias totala export av den berörda produkten under den perioden.

(56)

I avsaknad av annan tillgänglig information och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades normalvärdet på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn. Sökanden kunde inte hitta några prisuppgifter för den berörda produkten i Malaysia, eftersom denna information inte är offentligt tillgänglig. I stället konstruerades ett normalvärde på grundval av unionsindustrins produktionsfaktorer och med hjälp av offentligt tillgängliga uppgifter om Malaysias kostnader för råvaror, energi, allmännyttiga tjänster, arbetskraft och andra tillverkningskostnader.

(57)

Viktiga kostnadskomponenter hämtades från malaysisk statlig statistik (20) och annan global statistik (21) (22), medan indirekta kostnader uppskattades med hjälp av unionsindustrins referensvärden. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler baserades på årsredovisningar från en stor malaysisk producent av den berörda produkten, Pantech Steel Industries.

(58)

Exportpriserna under översynsperioden fastställdes på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter, dvs. GTA. För att förbättra jämförbarheten justerade kommissionen statistiken med utgångspunkt i den metod som sökanden hade utvecklat i begäran om översyn och enligt de senaste uppgifterna om cif-/fob-marginaler i OECD:s databas.

(59)

På grundval av ovanstående jämfördes normalvärdet med exportpriset för den berörda produkten till Förenta staterna i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen. Sammantaget uppvisade den malaysiska exporten till den amerikanska marknaden en betydande prisskillnad på över 73 %.

(60)

Enligt begäran har sökanden identifierat fem malaysiska producenter av den berörda produkten. Tillsammans har dessa producenter en sammanlagd uppskattad produktionskapacitet på 57 000 ton per år. Anggerik Laksana har den högsta kapaciteten på 24 000 ton per år, följt av Pantech Steel Industries med 21 000 ton. De återstående tre producenterna – Arah Dagang, Jaks Steel Industries och ML Pipe Fittings – har vardera en kapacitet som uppskattas till 4 000 ton per år.

(61)

Malaysias inhemska förbrukning uppskattas till 12 000 ton per år, och under översynsperioden (april–september 2023) uppgick exporten till omkring 21 800 ton, medan importen uppgick till 10 400 ton. Detta tyder på en inhemsk produktion på omkring 23 400 ton, vilket ger en outnyttjad kapacitet på 33 600 ton, dvs. mer än 70 % av EU:s beräknade förbrukning på omkring 48 000 ton under översynsperioden.

(62)

Sammanfattningsvis är Malaysias produktionskapacitet betydligt större än den inhemska efterfrågan, och en betydande andel är inriktad på export. Denna obalans tyder på att ett avskaffande av antidumpningsåtgärderna skulle kunna leda till ökade exportvolymer till EU.

(63)

Mellan april och september 2023 konstaterades de malaysiska exportpriserna till Förenta staterna och till alla övriga exportdestinationer vara 62 % respektive 56 % lägre än priserna på den berörda produkten i EU. Även om fraktkostnaderna tas med i beräkningen skulle de malaysiska priserna ligga betydligt lägre än unionens prisnivåer, vilket innebär att unionsmarknaden även är attraktiv i fråga om priser. Med tanke på Malaysias stora outnyttjade kapacitet och det globala överutbudet kommer upphävandet av antidumpningsåtgärderna sannolikt att leda till en betydande ökning av Malaysias export till unionen till dumpade priser.

(64)

Den 25 juli 2018 utvidgade de amerikanska myndigheterna, efter en undersökning om kringgående, preliminärt den antidumpningstull på 182,9 % som införts på import av stumsvetsrördelar av kolstål från Kina så att den även omfattade import av samma produkt från Malaysia (23). I mars 2023 slog Förenta staternas internationella handelskommission (USITC) fast att ett upphävande av de befintliga antidumpningstullarna på stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande väsentlig skada för den amerikanska industrin. Som en följd av detta skulle de malaysiska exporterande producenterna behöva leta efter alternativa marknader för att exportera den berörda produkten.

(65)

Av ovanstående resonemang framgår att unionsmarknaden kan bli en målmarknad för den malaysiska överkapaciteten och de produkter som tidigare sålts till Förenta staterna om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(66)

Med tanke på den outnyttjade kapaciteten, prissättningen i Förenta staterna och antidumpningstullarna som utvidgats till att även gälla Malaysia på den marknaden, tillsammans med unionsmarknadens attraktionskraft för malaysiska producenter av den berörda produkten, är det mycket troligt att de malaysiska producenterna av den berörda produkten skulle exportera betydande volymer av den berörda produkten till dumpade priser till unionen om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(67)

Eftersom de ryska producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade kommissionen sig på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn.

(68)

Enligt Comext-databasen var importen från Ryssland obefintlig under översynsperioden. Kommissionen inriktade därför sin analys på återkommande dumpning.

(69)

Officiell tullstatistik som offentliggjorts av de ryska myndigheterna har inte varit tillgänglig sedan slutet av 2021, varken direkt eller genom databaser som UN Comtrade eller WTO-ITC. För att bedöma exportförsäljningen till tredjeland under översynsperioden använde kommissionen därför de uppgifter som lämnats av sökanden i begäran om översyn, vilka utgjordes av privat marknadsinformation som fanns tillgänglig via Tradedata.pro (24).

(70)

Kommissionen undersökte om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. Följande faktorer analyserades: Rysslands exportpriser till tredjeland, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Ryssland samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(71)

I brist på annan tillgänglig information baserades normalvärdet på uppgifter som tillhandahållits av sökanden i begäran om översyn i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(72)

Eftersom det inte fanns några offentliga uppgifter om priserna på den ryska marknaden konstruerade sökanden ett normalvärde baserat på produktionskostnaderna i Ryssland. Metoden gick ut på att tillämpa produktionsfaktorerna från representativa unionsproducenter och kombinera dem med ryska kostnadsuppgifter. Råvarorna, inklusive rörledningar (sömlösa rör av stål), prissattes med hjälp av importstatistik från privata marknadsundersökningar, med uppgifter för perioden mars–oktober 2023. Andra kostnader, däribland för energi och allmännyttiga tjänster, baserades på offentligt tillgänglig prisinformation för el, naturgas och vatten i Ryssland. I sin beräkning av arbetskraftskostnaderna använde sökanden uppgifter från Trading Economics och OECD. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler införlivades i det konstruerade normalvärdet med användning av ekonomiska uppgifter från en rysk producent av den berörda produkten, BAZ ”Blagovesschensky Fittings Plant” JSC.

(73)

Exportpriserna under översynsperioden fastställdes på grundval av en privat källa till marknadsinformation (25). Endast två exportmarknader är av betydelse för ryska producenter av den berörda produkten: Uzbekistan (1 282 ton) och Armenien (216 ton). Dessa länder står för 85 % respektive 14 % av den totala ryska exporten.

(74)

Normalvärdet jämfördes sedan med exportpriset för dessa två länder, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen.

(75)

Prisskillnaden beräknades som en procentandel av det ryska exportpriset till vart och ett av de två länderna. Enligt denna beräkning uppgick prisskillnaden till 29,6 % för Uzbekistan och 65,9 % för Armenien. För alla exportdestinationer sammantaget uppgick den vägda prisskillnaden under översynsperioden till 25,1 %.

(76)

Enligt tillgängliga uppgifter har 14 ryska exportörer av den produkt som översynen gäller identifierats, däribland 13 exporterande producenter. Dessa producenters kapacitet har uppskattats enligt följande: JSC Lisky 26 000 ton, OMK Group Trubodetal 30 000 ton, BAZ 10 000 ton och tio andra producenter 2 400 ton vardera, sammanlagt 90 000 ton. En försiktig uppskattning av de mindre kända producenternas kapacitet visar att den är mindre än de små unionsproducenternas genomsnittliga storlek.

(77)

I sin uppskattning av den outnyttjade kapaciteten antog sökanden en kapacitetsutnyttjandegrad på 40 % i Ryssland, vilket motsvarar en outnyttjad kapacitet på 54 000 ton, det vill säga mer än förbrukningen av den berörda produkten i EU, vilken uppskattas till 48 000 ton.

(78)

Kommissionen konstaterade att de ryska producenterna under översynsperioden exporterade den produkt som översynen gäller till tredjeländer till priser som var ungefär 44 % lägre än unionsproducenternas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden, vilket antyder att det kan vara mer attraktivt för ryska exportörer att exportera till unionen än till andra länder.

(79)

Dessutom är unionsmarknaden en av de största marknaderna globalt och en attraktiv exportdestination på grund av dess geografiska närhet, storlek och betydande förbrukning under översynsperioden.

(80)

Förutom Ryssland är de främsta exportmarknaderna för dessa industrier Kazakstan och Belarus. Det finns inga tillgängliga uppgifter som tyder på att efterfrågan på någon av dessa marknader skulle minska eller öka i någon betydande utsträckning under de kommande åren. Enligt den information som tillhandahållits av sökanden finns det en överkapacitet i världen för den berörda produkten, och eftersom unionsmarknaden är en av de största marknaderna globalt sett är den även en attraktiv exportdestination.

(81)

Kommissionen medger att denna omläggning kanske inte kommer att ske på grund av de befintliga sanktionerna. Eftersom sanktionerna är kopplade till Rysslands militära angrepp mot Ukraina och den underliggande geopolitiska situationen är det inte möjligt att förutsäga deras omfattning, utformning och varaktighet. Dessutom har antidumpningsåtgärderna en giltighetstid på fem år. Med tanke på dessa osäkerhetsfaktorer och det faktum att rådet när som helst kan ändra sanktionernas exakta omfattning och varaktighet fann kommissionen att förekomsten av befintliga sanktioner inte kan ha någon betydelse för ett framtida förfarande, till exempel översynen av antidumpningsåtgärder, och inte heller ändra kommissionens slutsatser i detta förfarande.

(82)

Kommissionen fastställde sannolikheten för återkommande dumpning på grundval av följande faktorer: För det första konstaterade kommissionen att ryska producenter exporterade den berörda produkten till tredjeland till priser som var lägre än normalvärdet. Dessutom var produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Ryssland betydande under översynsperioden med en outnyttjad kapacitet som översteg den totala förbrukningen i unionen. Unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om storlek, geografisk närhet och priser gör dessutom att det är sannolikt att rysk export och outnyttjad kapacitet skulle riktas om till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(83)

Kommissionen ansåg att effekterna av sanktionerna var en tillfällig situation som kunde förändras när som helst. Därför kan sanktionerna inte påverka slutsatserna i detta förfarande.

(84)

Mot bakgrund av ovanstående och på grundval av tillgängliga uppgifter drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna mot den berörda produkten från Ryssland sannolikt skulle leda till återkommande dumpning.

(85)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade den ryska regeringen att sanktionerna gjorde att importen från Ryssland inte skulle kunna återupptas under en oförutsägbar tidsperiod, vilket innebär att den ryska importen inte skulle komma att återupptas om åtgärderna skulle upphävas. Man hävdade också att kommissionen motsade sig själv genom att hävda att omläggningen av den berörda produkten från Ryssland kanske inte kommer att äga rum.

(86)

Den ryska regeringen hävdade också att den informationskälla som kommissionen använde för att fastställa exportpriset inte var verifierbar och inte transparent, eftersom den bygger på privata marknadsinformation via Tradedata.pro. Rysslands regering uppgav också att FN:s databas för handelsstatistik (UN Comtrade) är allmänt tillgänglig och innehåller uppgifter om importen från Ryssland till både Armenien och Uzbekistan.

(87)

Rysslands regering påpekade också att världsmarknaderna är relativt öppna för handel med den berörda produkten.

(88)

Som förklaras i skäl 83 fann kommissionen, på grund av att räckvidden och varaktigheten för sanktioner inte kan förutsägas, kan dessa inte anses ha betydelse för ett framtida förfarande som exempelvis en översyn av antidumpningsåtgärderna och kan inte heller ändra kommissionens slutsatser i detta förfarande. Kommissionen noterade också att Rysslands regering inte tillhandahöll statistik baserad på FN:s databas för handelsstatistik och inte heller visade att sådana uppgifter skulle leda till en annan slutsats än den som fastställts på grundval av Tradedata.pro, som är en datakälla som är tillgänglig mot betalning. Påståendet om att världsmarknaden skulle vara öppen ansågs vara meningslöst och oklart, även med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft. Mot denna bakgrund avvisade kommissionen dessa påståenden.

(89)

Kommissionen drog slutsatsen att de berörda ländernas exportprissättning, den stora överkapaciteten i de berörda länderna och unionsmarknadens attraktionskraft för producenterna av den berörda produkten i dessa länder skulle leda till en betydande ökning av importen av den produkt som översynen gäller från dessa länder till unionen om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla. Kommissionen konstaterade dessutom att denna import sannolikt skulle ske till dumpade priser. Kommissionen drog därför slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna beträffande den berörda produkten sannolikt skulle leda till återkommande dumpning från de berörda länderna.

(90)

Under översynsperioden producerades den likadana produkten av 22 producenter i unionen. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(91)

Den totala produktionen i unionen under översynsperioden fastställdes till 24 368 ton. Denna siffra fastställdes på grundval av tillgänglig information om unionsindustrin, däribland begäran om översyn, uppgifter som lämnats av sökanden och kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Som anges i skäl 21 omfattade urvalet tre unionsproducenter som tillsammans stod för mer än 50 % av unionens totala produktion och försäljning av den likadana produkten.

(92)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av Eurostats importstatistik och unionsindustrins försäljningsvolymer i unionen, enligt de uppgifter som lämnats av sökanden och dubbelkontrollerats mot verifierade uppgifter från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(93)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

(94)

Förbrukningen i unionen förblev stabil under hela skadeundersökningsperioden. Eftersom den berörda produkten främst används för anslutning av rör inom petrokemisk industri, byggindustri, energiproduktion och i industrianläggningar är efterfrågan på den berörda produkten främst kopplad till verksamheten inom sektorn för energiinfrastruktur. Covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen har emellertid lett till en inbromsning av beslutsfattandet när det gäller valet av hållbara energikällor. Detta har lett till att planerade och pågående långsiktiga projekt för energiomställning i stor utsträckning har skjutits upp. Som en följd av detta har förbrukningen i unionen varit stabil under de senaste åren. Förbrukningen förväntas öka när regeringar och energiföretag har fattat beslut om vilken typ av hållbar energi som ska säkerställa övergången från fossila bränslen (t.ex. vindkraft, solenergi, kärnkraft eller annan energi).

(95)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat och information som lämnats av sökanden. Marknadsandelen för importen fastställdes sedan på grundval av förbrukningen i unionen enligt tabell 1.

(96)

Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(97)

Importen från alla de tre berörda länderna var försumbar eller obefintlig under hela den berörda perioden. För Sydkorea och Malaysia liknar dessa nivåer de nivåer som konstaterats sedan de ursprungliga slutgiltiga åtgärderna infördes 2002. När det gäller Ryssland har importen, som redan låg på mycket låga nivåer före den berörda perioden, sjunkit till noll sedan sanktionerna mot Ryssland infördes efter landets militära angrepp mot Ukraina.

(98)

Med tanke på de mycket låga eller till och med obefintliga importvolymerna från de berörda länderna och det stora utbudet av produkttyper (vilket omfattar en mängd olika parametrar som specifikationsstandarder, materialkvalitet, grundläggande råvaror, typ [vinklar, T-rör eller övergångsrör], extern diameter och väggtjocklek) för den produkt som översynen gäller, kunde priserna på denna import inte analyseras på ett meningsfullt sätt.

(99)

Eftersom ingen exporterande producent i de berörda länderna ville samarbeta, och med tanke på de mycket låga kvantiteter som importerades till unionen från dessa länder, gjorde kommissionen en prisjämförelse med priserna på unionsmarknaden under översynsperioden genom att jämföra

(100)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen under översynsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Det visade en vägd genomsnittlig prisskillnad på mellan 30,4 % och 40,1 % för Malaysia och en prisskillnad på 31,7 % för Ryssland. Å andra sidan var de sydkoreanska priserna 18,8–29,9 % högre än priserna på unionsmarknaden efter tillämpningen av antidumpningstullarna.

(101)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Rysslands regering att valet av Armenien och Uzbekistan, vilket förklaras i skäl 99.2 b, inte är ekonomiskt meningsfullt eftersom dessa marknader skiljer sig från unionsmarknaden vad gäller produktmix och andra parametrar. Den ryska regeringen lade dock inte fram någon bevisning till stöd för sitt påstående och föreslog inte heller någon lämpligare källa eller metod för prisjämförelsen i skäl 99. Dessutom står Armenien och Uzbekistan tillsammans för nästan 100 % av den ryska exporten av den berörda produkten, vilket förklaras i skäl 73, och är de enda relevanta marknader som kan beaktas. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(102)

Importen av den berörda produkten från andra tredjeländer än de berörda länderna kom huvudsakligen från Kina och Kambodja.

(103)

Importvolymen till unionen (sammanlagt) samt marknadsandelen och priserna för importen av den berörda produkten från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Import från tredjeländer

(104)

Medan förbrukningen i unionen låg kvar på en stabil nivå under hela den berörda perioden ökade importen från övriga tredjeländer, framför allt Kina och Kambodja, från 18 291 ton 2020 till 28 897 ton under översynsperioden. Detta ledde till en ökning av marknadsandelen med mer än 20 procentenheter till 60,3 % under översynsperioden. Samtidigt minskade unionsindustrins marknadsandel med ungefär lika mycket, från 60,9 % till 39,5 % (se tabell 5 nedan).

(105)

Importpriserna från Kina och Kambodja ökade med 7 % respektive 21 % under skadeundersökningsperioden, vilket är långt under unionsindustrins prisnivåer enligt tabell 7 nedan, både när det gäller ökningen (unionspriserna ökade med 95 % under skadeundersökningsperioden) och när det gäller de absoluta prisnivåerna (de genomsnittliga importpriserna från Kina och Kambodja var 1 889 respektive 1 905 euro per ton, jämfört med ett genomsnittligt försäljningspris i unionen på 5 033 euro per ton).

(106)

Importpriserna från övriga tredjeländer ökade också under skadeundersökningsperioden, men i större utsträckning (59 %) än priserna från Kina och Kambodja. Eftersom det genomsnittliga importpriset från dessa övriga tredjeländer också låg kvar på en lägre nivå än det genomsnittliga försäljningspriset i unionen under hela skadeundersökningsperioden ledde detta till en ökad marknadsandel, om än i mindre grad (en ökning med mindre än nio procentenheter) än Kinas och Kambodjas sammanlagda marknadsandel.

(107)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(108)

Såsom anges i skäl 21 tillämpades ett stickprovsförfarande för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(109)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från sökanden som gällde alla unionsproducenter. Kommissionen beräknade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av svaren på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet och kontrollbesöken på plats hos företagen.

(110)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(111)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(112)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(113)

Produktionsvolymen minskade med 28 % under skadeundersökningsperioden. Mer specifikt låg den på en relativt stabil nivå mellan 2020 och 2022 för att sedan minska betydligt under 2023 och ytterligare under översynsperioden. Detta följer utvecklingstrenden i motsatt riktning för importen från tredjeland, särskilt Kina och Kambodja, vars import ökade betydligt 2023 och ytterligare under översynsperioden. Utvecklingen sammanföll även med utvecklingen av unionens produktionskostnader, vilka började öka 2022, ökade betydligt 2023 och sedan ytterligare under översynsperioden. Detta tvingade unionsindustrin att höja sina försäljningspriser för att uppnå en viss lönsamhetsnivå, vilket i sin tur ledde till mindre konkurrenskraftiga priser i förhållande till importen från tredjeland, lägre försäljningsnivåer, förlust av marknadsandelar och följaktligen lägre produktionsnivåer.

(114)

Produktionskapaciteten förblev densamma under skadeundersökningsperioden, vilket gjorde att kapacitetsutnyttjandet minskade med 28 % under samma period. Kapacitetsutnyttjandet var mycket lågt under skadeundersökningsperioden (23–16 %). I linje med tidigare undersökningar vid giltighetstidens utgång (29) beror denna låga nivå delvis på metoden för att beräkna den totala kapaciteten för den berörda industrin, där den rapporterade kapaciteten är en teoretisk maximal kapacitet (bland annat baserad på tre skift per dag) som inte nödvändigtvis återspeglar den faktiska kapaciteten på ett korrekt sätt. Även om kapaciteten hade baserats på ett skift per dag, så att den totala kapaciteten delades med tre, skulle kapacitetsutnyttjandet emellertid endast ligga på 50 %, vilket inte är en hållbar nivå på lång sikt.

(115)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel (i ton)

(116)

Unionsindustrins totala försäljning på unionsmarknaden minskade med 34 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som förbrukningen i unionen förblev stabil. Unionens marknadsandel minskade med mer än 20 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade från år till år, men särskilt mellan 2022 och 2023. Som förklaras i skäl 113 sammanföll detta med den stora ökningen av produktionskostnaden och den medföljande höjningen av försäljningspriserna.

(117)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(118)

Sysselsättningen i unionsindustrin minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom produktionsnivåerna minskade ännu mer minskade emellertid produktiviteten per anställd med 17 % under skadeundersökningsperioden.

(119)

Förbrukningen låg kvar på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 34 %, vilket motsvarade en förlust av marknadsandelar på 35 %.

(120)

Som förklaras i skälen 53, 37 och 68 var det inte möjligt att fastställa att dumpning förelåg för något av de berörda länderna under översynsperioden. Undersökningen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(121)

I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång hade unionsindustrins finansiella och ekonomiska situation försämrats ytterligare under skadeundersökningsperioden för den undersökningen. Under skadeundersökningsperioden för den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång började unionsindustrin visa tecken på återhämtning från verkningarna av tidigare dumpning, vilket framgår av unionsindustrins gynnsamma utveckling när det gäller några av de huvudsakliga skadeindikatorerna. För andra indikatorer fortsatte situationen emellertid att försämras, vilket förklaras nedan.

(122)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (i euro/ton)

(123)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen ökade med 95 % under skadeundersökningsperioden och nådde 5 033 euro per ton under översynsperioden. Unionsindustrin valde att justera sina priser uppåt för att återspegla den betydande ökningen av produktionskostnaden, främst på grund av de ökade råvaru-, energi- och arbetskraftskostnaderna under skadeundersökningsperioden. Dessutom håller unionsindustrin gradvis på att öka produktionen av specialiserade, förstklassiga produkter i stället för enklare standardvaror för att upprätthålla sin konkurrenskraft mot bakgrund av den fortsatta lågprisimporten från tredjeland. Försäljningspriserna och produktionskostnaden för sådana specialiserade produkter ligger i regel på en högre genomsnittsnivå.

(124)

Den genomsnittliga produktionskostnaden ökade också under skadeundersökningsperioden, om än i mindre utsträckning (38 %), och nådde 4 504 euro per ton under översynsperioden.

(125)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(126)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 40 %, vilket var i linje med den unionsomfattande ökningen av arbetskraftskostnaderna under de senaste åren (30).

(127)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagerhållning

(128)

Nivån på utgående lager hos de unionsproducenter som ingick i urvalet ökade med 33 % under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglar den minskade försäljningsvolymen för standardtypen av den berörda produkten under denna period. Under översynsperioden motsvarade lagernivån 61 % av produktionen för de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(129)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(130)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. På grund av covid-19-pandemins inverkan på det internationella varuflödet under 2020 och 2021 lyckades unionsindustrin höja sina försäljningspriser och för första gången på många år uppnå en lönsam nivå 2022. De kombinerade effekterna av Rysslands invasion av Ukraina, med den medföljande ökningen av produktionskostnaden, och trycket från lågprisimport från tredjeland under 2023 och 2024 gjorde emellertid att vinstnivåerna sjönk till 2,4 % under översynsperioden.

(131)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden, vilket gjorde det möjligt för unionsindustrin att investera i nödvändigt underhåll och utbyte av maskiner.

(132)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den varierade under skadeundersökningsperioden och nådde –3 % under översynsperioden.

(133)

Trots vissa förbättringar, särskilt under åren efter pandemin, vilket framgår av att lönsamheten ökade något under översynsperioden, är unionsindustrins situation fortfarande osäker. Förbrukningen låg kvar på en stabil nivå, samtidigt som importen från tredjeland ökade kontinuerligt under hela den berörda perioden, vilket ledde till en minskning av produktionsvolymerna, kapacitetsutnyttjandet och försäljningsvolymerna och i slutändan en minskning av marknadsandelen från 60,9 % till 39,5 %.

(134)

Dessutom noterades en ökning av lagernivåerna, en minskning av antalet anställda och en minskad produktivitet, samtidigt som kassaflödena – även om de var positiva – inte tillät andra investeringar än de som krävdes för att upprätthålla produktionen i unionen. Den fortsatta osäkerheten kring den planerade övergången till hållbara energikällor har gjort att de flesta av de långsiktiga energiprojekten har lagts på is i väntan på beslut inom dessa områden. I kombination med ökade kostnader och ökad import från tredjeland har detta haft en negativ inverkan på unionsindustrin. Samtidigt har unionsindustrin lyckats hålla sitt exportresultat på en konsekvent hög nivå och därigenom mildrat de negativa effekterna av unionens inhemska marknad på unionsindustrin.

(135)

Importen från de berörda länderna låg kvar på en försumbar eller obefintlig nivå under hela skadeundersökningsperioden, medan importen från övriga tredjeländer (främst Kambodja och Kina) ökade betydligt till konsekvent låga priser.

(136)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden. Med hänvisning till den praktiskt taget obefintliga importen från de tre berörda länderna drog kommissionen även slutsatsen att den skada för unionsindustrin som konstaterades under översynsperioden inte kunde ha orsakats av import från Sydkorea, Malaysia eller Ryssland.

(137)

Mot bakgrund av ovanstående undersökte kommissionen vidare sannolikheten för återkommande skada som ursprungligen vållats genom dumpad import från Sydkorea, Malaysia eller Ryssland om åtgärderna skulle upphävas.

(138)

I skäl 136 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. I samma skäl drog kommissionen även slutsatsen att den skada för unionsindustrin som konstaterades under översynsperioden inte kunde ha orsakats av dumpad import från Sydkorea, Malaysia eller Ryssland eftersom det var fråga om mycket begränsade volymer. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av den dumpade importen från de berörda länderna skulle återkomma om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(139)

I detta avseende undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i de berörda länderna, förhållandet mellan exportpriserna till tredjeland och prisnivån i unionen, de sannolika prisnivåerna på importen från de berörda länderna i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrins situation och unionsmarknadens attraktionskraft samt andra länders handelsbegränsande åtgärder.

(140)

Som fastställs i skälen 60, 48 och 77 uppskattades den outnyttjade kapaciteten i de tre berörda länderna till omkring 279 000 ton under översynsperioden, vilket är mer än fem gånger mer än förbrukningen i unionen under samma period.

(141)

Dessutom fanns det inga uppgifter som kunde tyda på en betydande ökning av den inhemska efterfrågan på den berörda produkten i de berörda länderna eller något annat tredjeland inom den närmaste framtiden. Kommissionen drog därför slutsatsen att den inhemska efterfrågan i de tre berörda länderna eller på andra marknader i tredjeland inte skulle kunna absorbera den tillgängliga outnyttjade kapaciteten. Med tanke på de stabila förbrukningsnivåerna i unionen under skadeundersökningsperioden och den väntade ökningen av efterfrågan efter beslut om projekt för hållbar energi skulle denna outnyttjade kapacitet kunna användas för att producera den produkt som översynen gäller för export till unionen om åtgärderna tilläts upphöra att gälla (31).

(142)

Ingen av de exporterande producenterna i de berörda länderna ville samarbeta. Dessutom kunde inga tillförlitliga importpriser till unionen fastställas på grund av de försumbara eller obefintliga importkvantiteterna.

(143)

Kommissionen gjorde en prisanalys utan antidumpningsåtgärder baserad på exportpriserna till tredjeland för att fastställa hur importen från de tre berörda länderna skulle påverka unionsindustrin om åtgärderna upphörde att gälla. Analysen visade att importpriserna från de berörda länderna sannolikt skulle underskrida unionsindustrins priser med 10,0 %, 56,7 % respektive 44,3 %.

(144)

Som anges i skäl 64 har antidumpningsåtgärderna på import av den berörda produkten till Förenta staterna utvidgats till att även omfatta Malaysia sedan juli 2018. Detta innebär att tillträdet till en av de största exportmarknaderna för den berörda produkten (Förenta staterna) har begränsats. Med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft och de ryska exportörernas närhet till unionsmarknaden under normala omständigheter, så som beskrivs i avsnitten 3.2.2.3, 3.3.2.3 och 3.4.2.3, är det mycket sannolikt att dessa exporterande producenter kommer att omdirigera sin export av den berörda produkten till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(145)

Dessutom kommer den nuvarande geopolitiska osäkerheten och de omfattande ömsesidiga handelsrestriktionerna på världsmarknaden, särskilt de restriktioner för stål som Förenta staterna införde i mars 2025 (32), med största sannolikhet att leda till en omdirigering av handelsflödena från länder som omfattas av åtgärder till länder som omfattas av mindre restriktiva handelsåtgärder eller inga alls. Vid denna tidpunkt kan effekterna av dessa åtgärder inte förutses, men det är troligt att åtminstone en del av denna världsexport kommer att styras om till unionen.

(146)

Mot bakgrund av den stora överkapaciteten i alla de tre berörda länderna, de låga genomsnittliga importpriserna från dessa länder och unionsmarknadens attraktionskraft skulle unionsindustrin utsättas för ett betydande pristryck från de berörda länderna om åtgärderna hade upphävts. Ett potentiellt stort inflöde av dumpad import skulle förvärra unionens redan bräckliga ekonomiska situation. De ekonomiska förlusterna skulle kunna innebära slutet för unionsindustrin, som redan uppvisar mycket låga produktions- och försäljningsnivåer och endast har lyckats uppnå en marginellt positiv vinstnivå i en situation utan denna dumpade import.

(147)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från de berörda länderna till skadevållande priser och att väsentlig skada sannolikt skulle återkomma.

(148)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(149)

Som konstateras i skäl 136 led unionsindustrin väsentlig skada under översynsperioden, vilket bekräftas av den negativa utvecklingen för de flesta av skadeindikatorerna. I skäl 147 drogs dessutom slutsatsen att skadan skulle återkomma om antidumpningsåtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(150)

Trots den skadevållande situationen för unionsindustrin på unionsmarknaden ansåg kommissionen att industrin fortfarande är livskraftig. Detta grundades på det faktum att unionsindustrin inte bara lyckades återgå till en lönsam situation efter många år av förluster, utan även har lyckats bibehålla ett starkt exportresultat, där exportförsäljningen står för en betydande del av den totala försäljningsvolymen. Unionsindustrin uppvisar emellertid fortfarande ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande med minskande produktionsnivåer och minskad produktivitet, samtidigt som vinstnivåerna fortfarande är mycket låga och ännu inte har nått de nivåer som skulle kunna uppnås under normala omständigheter.

(151)

Om åtgärderna tillåts upphöra att gälla kommer inflödet av dumpad import från de tre berörda länderna sannolikt att få förödande konsekvenser för unionsindustrin och återigen sänka dess vinstnivåer, vilket i sin tur skulle kunna leda till ytterligare minskad produktion eller till och med nedläggning av produktionsanläggningar i unionen. Därför går det att dra slutsatsen att fortsatta åtgärder mot de berörda länderna ligger i unionsindustrins intresse.

(152)

När undersökningen inleddes kontaktades trettiofem importörer och användare som bjöds in till samarbete. Ingen av dem valde emellertid att samarbeta i den nuvarande undersökningen eller att lämna uppgifter, med undantag för en importör som uttryckte sitt stöd för de gällande antidumpningsåtgärderna. Det erinras även om att det i den tidigare undersökningen av den berörda produkten konstaterades att införandet av antidumpningsåtgärder sannolikt inte skulle få någon allvarlig negativ inverkan på situationen för importörer och användare i unionen.

(153)

Användarna lämnade inte några uppgifter som visade att det hade varit svårt att anskaffa den berörda produkten, och undersökningen visade inte heller något annat. I själva verket fastställdes i skälen 102–106 att marknadsandelen för importen från andra tredjeländer än de berörda länderna översteg unionsindustrins, vilket innebär att användare och importörer främst köpte in den berörda produkten från dessa tredjeländer.

(154)

Av de tidigare undersökningarna framgick att importörerna och användarna kunde överföra den prisökning som orsakades av antidumpningsåtgärderna. Inga av de uppgifter som inhämtades under undersökningen motsade denna slutsats. Detta beror även på att den berörda produkten fungerar som kopplingar till de rör som används inom den petrokemiska sektorn och byggsektorn. Jämfört med kostnaden för själva rören, som har en betydligt större inverkan på den totala kostnaden, står den berörda produkten endast för en mindre del inom dessa sektorer.

(155)

På denna grund, och i linje med slutsatserna i tidigare undersökningar, förväntas en fortsättning av åtgärderna inte ha någon betydande negativ inverkan på användare eller importörer.

(156)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl med hänsyn till unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna.

(157)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna bibehållas.

(158)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(159)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna och undantagen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(160)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(161)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i de berörda länderna och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(162)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar sitt företagsnamn. Denna begäran ska riktas till kommissionen (33). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(163)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter.

(164)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på företagets export, ii) företaget är inte närstående ett företag som hade sådan export och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(165)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (34) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(166)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen.