ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 156

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

66 årgången
19 juni 2023


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1176 av den 14 juli 2022 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 vad gäller de vägledande kartorna över det transeuropeiska transportnätet ( 1 )

1

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1177 av den 5 april 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 vad gäller den på förhand fastställda förteckningen över sysselsättningar för tillämpningen av Informationssystemet för viseringar

6

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1178 av den 11 april 2023 om rättelse av vissa språkversioner av delegerad förordning (EU) 2018/47 om tillåtelse att använda alternativa T90-trålar inom fisket i Östersjön genom undantag från rådets förordning (EG) nr 2187/2005

31

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1179 av den 12 juni 2023 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Bohusläns blåmusslor [SUB])

32

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2023/1180 av den 8 juni 2023 om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vad gäller vissa resolutioner som kommer att bli föremål för omröstning vid Internationella vinorganisationens 21:a generalförsamling den 9 juni 2023

33

 

*

Rådets beslut (Gusp) 2023/1181 av den 16 juni 2023 om ändring av beslut (Gusp) 2021/1694 till stöd för universalisering, genomförande och stärkande av konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (CCW-konventionen)

37

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

19.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2023/1176

av den 14 juli 2022

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 vad gäller de vägledande kartorna över det transeuropeiska transportnätet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA DELEGERADE FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (1), särskilt artikel 49.6, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EU) nr 1315/2013 ges möjlighet att anpassa vissa grannländers vägledande kartor över det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), eller lägga till nya kartor, på grundval av avtal på hög nivå om transportinfrastrukturnät mellan unionen och de berörda grannländerna.

(2)

Ett avtal på hög nivå, i enlighet med vad som avses i förordning (EU) nr 1315/2013, undertecknades mellan unionen och Ukraina den 29 juni 2022. Avtalet om ändringarna av de vägledande TEN-T-kartorna gäller järnvägslinjer, vägar och inbegripandet av inre vattenvägar. Genom ändringarna av de indikativa kartorna bör unionen bättre kunna inrikta sitt samarbete med Ukraina.

(3)

Förordning (EU) nr 1315/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga III till förordning (EU) nr 1315/2013 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 juli 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 348, 20.12.2013, s. 1.


BILAGA

Bilaga III till förordning (EU) nr 1315/2013 ska ändras på följande sätt:

1.

Kartorna 16.7 och 16.8 ska ersättas med följande:

Image 1

Image 2

2.

Följande karta 16.9 ska läggas till:

Image 3


19.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/6


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2023/1177

av den 5 april 2023

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 vad gäller den på förhand fastställda förteckningen över sysselsättningar för tillämpningen av Informationssystemet för viseringar

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om Informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet av information mellan medlemsstaterna om viseringar för kortare vistelse, viseringar för längre vistelse och uppehållstillstånd (VIS-förordningen) (1), särskilt artikel 9 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

Informationssystemet för viseringar (VIS) inrättades genom förordning (EG) nr 767/2008, som anger ändamålet, funktionen och ansvarsfördelningen för systemet. I förordningen fastställs villkor och förfaranden för utbyte mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse, viseringar för längre vistelse och uppehållstillstånd.

(2)

Som en del av det ansökningsformulär som ifylls av alla som ansöker om visering för kortare vistelse uppmanas sökandena att lämna personuppgifter om sin nuvarande sysselsättning. När uppgifter registreras i ansökningsakten i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 767/2008 anges sysselsättningen genom att man väljer sysselsättningen ur en på förhand fastställd förteckning över sysselsättningar (yrkesgrupper).

(3)

En på förhand fastställd förteckning över sysselsättningsgrupper bör därför fastställas för tillämpningen av VIS. Förteckningen bör använda den internationella standard för yrkesklassificering (ISCO) som antagits av Internationella arbetsorganisationen. För att säkerställa att uppgifterna om sökandenas sysselsättning är tillräckligt specifik bör viseringsmyndigheten vara tvungen att välja sysselsättningsgrupp ner till åtminstone tvåsiffernivå (huvudgrupp) enligt standarden, men ner till tresiffernivå (yrkesgrupp) eller fyrsiffernivå (undergrupp) när dessa är tillgängliga.

(4)

Uppgiftsfältet för sökandens nuvarande sysselsättning i VIS-ansökningsakten bör säkerställa att endast relevanta alternativ visas och aktivt hjälpa viseringsmyndigheten att hitta sysselsättningsgruppen genom att alternativen filtreras på grundval av tidigare val.

(5)

Särskilda bestämmelser gäller för tredjelandsmedborgare som omfattas av viseringskrav, som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (2) eller till tredjelandsmedborgare som åtnjuter fri rörlighet som är likvärdig med unionsmedborgares enligt ett avtal mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och ett tredjeland, å andra sidan, och som inte innehar ett uppehållskort i enlighet med direktiv 2004/38/EG. Den på förhand fastställda förteckningen över nuvarande sysselsättningsgrupper bör inte tillämpas på familjemedlemmar till brittiska medborgare som själva omfattas av utträdesavtalet mellan EU och Förenade kungariket i den värdstat för vilken viseringsansökan lämnas in.

(6)

Eftersom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1134 (3) utgör en utveckling av Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, anmält genomförandet av förordning (EU) 2021/1134 i sin nationella lagstiftning. Denna förordning är därför bindande för Danmark.

(7)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (4). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(8)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (5), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG (6).

(9)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (8).

(10)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (9), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (10).

(11)

Denna förordning utgör en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt och artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt.

(12)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (11) och avgav ett yttrande den 2 december 2022.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Nuvarande sysselsättning

1.   Vid ifyllandet av uppgiftsfältet för nuvarande sysselsättning i ansökningsakten i enlighet med artikel 9 första stycket 4 l i förordning (EG) nr 767/2008 ska viseringsmyndigheten välja ett av alternativen

a)

anställd,

b)

egenföretagare,

c)

arbetslös/saknar arbete,

d)

pensionerad,

e)

studerande.

2.   Om viseringsmyndigheten väljer punkt 1 a eller b ska den välja sökandens nuvarande sysselsättning ur den på förhand fastställda förteckningen över sysselsättningsgrupper i bilagan.

3.   Om viseringsmyndigheten väljer punkt 1 c, d eller e ska den inte välja någon sysselsättning ur den på förhand fastställda förteckningen över sysselsättningsgrupper i bilagan.

4.   Om sökanden är underårig ska bara alternativen i punkt 1 a, b, c eller e vara synliga och möjliga att välja.

5.   Viseringsmyndigheten ska få hjälp att hitta den berörda sysselsättningsgruppen genom att alternativen i uppgiftsfältet för sökandens nuvarande sysselsättning i VIS-ansökningsakten filtreras på grundval av tidigare val.

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas från och med den dag då VIS tas i drift i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2021/1134.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 5 april 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1134 av den 7 juli 2021 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EG) nr 810/2009, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861, (EU) 2019/817 och (EU) 2019/1896 och om upphävande av rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF, i syfte att reformera Informationssystemet för viseringar (EUT L 248, 13.7.2021, s. 11).

(4)  Denna förordning omfattas inte av de åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(5)   EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(6)  Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(7)   EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(8)  Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

(9)   EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(10)  Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).


BILAGA

PÅ FÖRHAND FASTSTÄLLD FÖRTECKNING ÖVER SYSSELSÄTTNINGAR

När viseringsmyndigheten registrerar uppgifter i en ansökningsakt måste den registrera den nuvarande sysselsättningen, som hämtas från ansökningsformuläret, genom att välja en grupp ur den på förhand fastställda förteckning över sysselsättningsgrupper som anges nedan.

Förteckningen bygger på de yrkesområden, huvudgrupper, yrkesgrupper och undergrupper som används i den internationella standarden för yrkesklassificering 2008 (Isco-08).

Nivå 1: Yrkesområden

Nivå 2: Huvudgrupper

Nivå 3: Yrkesgrupper

Nivå 4: Undergrupper

1.   Chefsyrken

1.1

Politiker, verkställande direktörer och högre ämbetsmän m.fl.

1.1.1

Politiker och högre ämbetsmän

1.1.1.1

Politiker

1.1.1.2

Högre ämbetsmän

1.1.1.3

General-, landstings- och kommundirektörer m.fl.

1.1.1.4

Chefstjänstemän i intresseorganisationer

1.1.2

Verkställande direktörer m.fl.

1.2

Chefer inom ekonomi, personal, marknadsföring och försäljning samt annan administration m.m.

1.2.1

Chefer inom företagstjänster och administration

1.2.1.1

Ekonomichefer

1.2.1.2

Personalchefer

1.2.1.3

Förvaltnings- och planeringschefer

1.2.1.4

Övriga chefer inom företagstjänster och administration

1.2.2

Försäljnings-, marknads- och utvecklingschefer

1.2.2.1

Försäljnings- och marknadschefer

1.2.2.2

Informations-, kommunikations- och pr-chefer

1.2.2.3

Forsknings- och utvecklingschefer

1.3

Chefer inom tillverkning, utbildning, vård m.m.

1.3.1

Driftchefer inom jordbruk, skogsbruk och fiske

1.3.1.1

Driftchefer inom jordbruk och skogsbruk

1.3.1.2

Driftchefer inom vattenbruk och fiske

1.3.2

Chefer inom tillverkning, gruvdrift, byggverksamhet och distribution

1.3.2.1

Chefer inom tillverkning

1.3.2.2

Chefer inom gruvdrift

1.3.2.3

Chefer inom bygg och anläggning

1.3.2.4

Inköps- och distributionschefer m.fl.

1.3.3

Chefer inom informations- och kommunikationsteknik (IKT)

1.3.4

Chefer inom utbildning, vård, omsorg och finansiell verksamhet

1.3.4.1

Chefer inom barnomsorg

1.3.4.2

Chefer inom hälso- och sjukvård

1.3.4.3

Chefer inom äldrevård

1.3.4.4

Chefer inom socialtjänst

1.3.4.5

Chefer inom utbildning

1.3.4.6

Bank- och försäkringschefer

1.3.4.7

Övriga chefer inom utbildning, vård, omsorg och finansiell verksamhet

1.4

Chefer inom hotell och restaurang, handel och andra servicenäringar

1.4.1

Hotell- och restaurangchefer

1.4.1.1

Hotellchefer

1.4.1.2

Restaurangchefer

1.4.2

Chefer inom handel

1.4.3

Chefer inom övrig servicenäring

1.4.3.1

Chefer för sport-, fritids- och kulturcenter

1.4.3.2

Övriga chefer inom servicenäringar

2.   Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens

2.1

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik

2.1.1

Fysiker och kemister m.fl.

2.1.1.1

Fysiker och astronomer

2.1.1.2

Meteorologer

2.1.1.3

Kemister

2.1.1.4

Geologer, geofysiker m.fl.

2.1.2

Matematiker, aktuarier och statistiker

2.1.3

Biologer, farmakologer och specialister inom lant- och skogsbruk m.fl.

2.1.3.1

Biologer, botanister, zoologer m.fl.

2.1.3.2

Rådgivare inom jordbruk, skogsbruk och fiske

2.1.3.3

Specialister inom miljöskydd

2.1.4

Civilingenjörsyrken

2.1.4.1

Civilingenjörsyrken inom logistik och produktionsplanering

2.1.4.2

Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning

2.1.4.3

Civilingenjörsyrken inom miljöteknik

2.1.4.4

Civilingenjörsyrken inom maskinteknik

2.1.4.5

Civilingenjörsyrken inom kemi och kemiteknik

2.1.4.6

Civilingenjörsyrken inom gruvteknik och metallurgi

2.1.4.7

Övriga civilingenjörsyrken

2.1.5

Civilingenjörsyrken inom elektroteknik

2.1.5.1

Civilingenjörsyrken inom elkraft

2.1.5.2

Civilingenjörsyrken inom elektronik

2.1.5.3

Civilingenjörsyrken inom teleteknik

2.1.6

Arkitekter, stadsplanerare, designer m.fl.

2.1.6.1

Arkitekter

2.1.6.2

Landskapsarkitekter

2.1.6.3

Industri- och modedesigner

2.1.6.4

Stadsplanerare

2.1.6.5

Lantmätare

2.1.6.6

Grafiska formgivare m.fl.

2.2

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård

2.2.1

Läkare

2.2.1.1

Allmänläkare

2.2.1.2

Specialistläkare

2.2.2

Barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens

2.2.2.1

Sjuksköterskor med särskild kompetens

2.2.2.2

Barnmorskor med särskild kompetens

2.2.3

Utövare av komplementär och alternativ medicin med särskild kompetens

2.2.3.1

Utövare av komplementär och alternativ medicin med särskild kompetens

2.2.3.2

Paramedicinare

2.2.4

Veterinärer

2.2.5

Övriga yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård

2.2.5.1

Tandläkare

2.2.5.2

Apotekare

2.2.5.3

Arbetsmiljöingenjörer, yrkes- och miljöhygieniker

2.2.5.4

Sjukgymnaster

2.2.5.5

Dietister och nutritionister

2.2.5.6

Audionomer och logopeder

2.2.5.7

Optiker

2.2.5.8

Övriga specialister inom hälso- och sjukvård

2.3

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning

2.3.1

Universitets- och högskollärare

2.3.2

Lärare i yrkesämnen

2.3.3

Gymnasielärare

2.3.4

Grund- och förskollärare

2.3.4.1

Grundskollärare

2.3.4.2

Förskollärare

2.3.5

Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens

2.3.5.1

Skol- och utbildningskonsulenter

2.3.5.2

Specialpedagoger m.fl.

2.3.5.3

Övriga språklärare

2.3.5.4

Övriga musiklärare

2.3.5.5

Övriga lärare i konstnärliga ämnen

2.3.5.6

Utbildare inom informationsteknik

2.3.5.7

Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens

2.4

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom ekonomi och förvaltning

2.4.1

Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl.

2.4.1.1

Revisorer m.fl.

2.4.1.2

Finans- och investeringsrådgivare

2.4.1.3

Finansanalytiker

2.4.2

Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl.

2.4.2.1

Lednings- och organisationsutvecklare

2.4.2.2

Planerare och utredare

2.4.2.3

Personaltjänstemän och yrkesvägledare

2.4.2.4

Utbildare och personalutvecklare

2.4.3

Marknadsförare och informatörer m.fl.

2.4.3.1

Marknadsanalytiker och marknadsförare

2.4.3.2

Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister

2.4.3.3

Försäljare inom teknik och medicin (utom IKT)

2.4.3.4

Försäljare inom informations- och kommunikationsteknik (IKT)

2.5

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom it

2.5.1

It-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.

2.5.1.1

Systemutvecklare och analytiker

2.5.1.2

Mjukvaruutvecklare

2.5.1.3

Webb- och multimedieutvecklare

2.5.1.4

Applikationsprogrammerare

2.5.1.5

Övriga system- och mjukvaruutvecklare

2.5.2

Databas- och nätverksadministratörer

2.5.2.1

Databasutvecklare och administratörer

2.5.2.2

Systemadministratörer

2.5.2.3

Nätverksadministratör

2.5.2.4

Övriga databas- och nätverksadministratörer

2.6

Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom juridik, kultur och socialt arbete m.m.

2.6.1

Jurister

2.6.1.1

Advokater och åklagare

2.6.1.2

Domare

2.6.1.3

Övriga jurister

2.6.2

Museiintendenter och bibliotekarier m.fl.

2.6.2.1

Arkivarier och museitjänstemän

2.6.2.2

Bibliotekarier m.fl.

2.6.3

Samhällsvetare, psykologer och präster

2.6.3.1

Nationalekonomer

2.6.3.2

Sociologer, antropologer m.fl.

2.6.3.3

Filosofer, historiker och statsvetare

2.6.3.4

Psykologer

2.6.3.5

Socialsekreterare och kuratorer

2.6.3.6

Präster

2.6.4

Författare, journalister och språkvetare

2.6.4.1

Författare m.fl.

2.6.4.2

Journalister

2.6.4.3

Översättare, tolkar och andra språkvetare

2.6.5

Konstnärer, musiker och skådespelare m.fl.

2.6.5.1

Konstnärer

2.6.5.2

Musiker, sångare och kompositörer

2.6.5.3

Koreografer och dansare

2.6.5.4

Regissörer och producenter av film, teater m.m.

2.6.5.5

Skådespelare

2.6.5.6

Presentatörer inom radio, tv och andra media

2.6.5.7

Övriga konstnärer, skådespelare m.fl.

3.   Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande

3.1

Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom teknik

3.1.1

Ingenjörer och tekniker

3.1.1.1

Laboratorieingenjörer

3.1.1.2

Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning

3.1.1.3

Elingenjörer och eltekniker

3.1.1.4

Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik

3.1.1.5

Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik

3.1.1.6

Ingenjörer och tekniker inom kemi och kemiteknik

3.1.1.7

Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi

3.1.1.8

Kartingenjörer m.fl.

3.1.1.9

Övriga ingenjörer och tekniker

3.1.2

Arbetsledare inom bygg, tillverkning och gruva m.m.

3.1.2.1

Arbetsledare inom gruva

3.1.2.2

Arbetsledare inom tillverkning

3.1.2.3

Arbetsledare inom bygg och anläggning

3.1.3

Processövervakare och drifttekniker

3.1.3.1

Drifttekniker, värmekraftverk m.m.

3.1.3.2

Drifttekniker, förbränningsstationer, vatten- och reningsverk

3.1.3.3

Processövervakare, kemisk industri

3.1.3.4

Processövervakare, raffinering av petroleum och naturgas

3.1.3.5

Processövervakare, metallproduktion

3.1.3.6

Övriga processövervakare och drifttekniker

3.1.4

Lantmästare, skogskonsulenter m.fl.

3.1.4.1

Biologtekniker m.fl.

3.1.4.2

Lantmästare m.fl.

3.1.4.3

Skogskonsulenter

3.1.5

Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl.

3.1.5.1

Maskinbefäl

3.1.5.2

Fartygsbefäl m.fl.

3.1.5.3

Piloter m.fl.

3.1.5.4

Flygledare

3.1.5.5

Flygtekniker

3.2

Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom hälso- och sjukvård samt laboratorium

3.2.1

Biomedicinska analytiker, tandtekniker och laboratorieingenjörer m.fl.

3.2.1.1

Tekniker, bilddiagnostik och medicinteknisk utrustning

3.2.1.2

Biomedicinska analytiker m.fl.

3.2.1.3

Receptarier

3.2.1.4

Protestekniker och tandtekniker

3.2.2

Sjuksköterskor, barnmorskor

3.2.2.1

Sjuksköterskor

3.2.2.2

Barnmorskor

3.2.3

Terapeuter inom alternativmedicin

3.2.3.1

Terapeuter inom alternativmedicin

3.2.4

Djursjukskötare m.fl.

3.2.4.1

Djursjukskötare m.fl.

3.2.5

Övriga yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom hälso- och sjukvård

3.2.5.1

Tandhygienister och tandsköterskor

3.2.5.2

Patientadministratörer m.fl.

3.2.5.3

Hälsoinformatörer

3.2.5.4

Optikerassistenter

3.2.5.5

Sjukgymnastassistenter

3.2.5.6

Sjukvårdsassistenter

3.2.5.7

Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl.

3.2.5.8

Ambulanssjukvårdare

3.2.5.9

Övriga tandsköterskor, optikerassistenter m.fl.

3.3

Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom ekonomi och förvaltning

3.3.1

Banktjänstemän och redovisningsekonomer m.fl.

3.3.1.1

Värdepappersmäklare

3.3.1.2

Banktjänstemän

3.3.1.3

Redovisningsekonomer m.fl.

3.3.1.4

Statistikassistenter m.fl.

3.3.1.5

Värderare m.fl.

3.3.2

Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.

3.3.2.1

Försäkringsrepresentanter

3.3.2.2

Företagssäljare

3.3.2.3

Inköpare

3.3.2.4

Agenter

3.3.3

Förmedlare m.fl.

3.3.3.1

Speditörer

3.3.3.2

Konferens- och evenemangsplanerare

3.3.3.3

Platsförmedlare och arbetsvägledare

3.3.3.4

Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl.

3.3.3.5

Övriga förmedlare m.fl.

3.3.4

Juristsekreterare, chefssekreterare och institutionssekreterare m.fl.

3.3.4.1

Gruppledare för kontorspersonal

3.3.4.2

Domstols- och juristsekreterare m.fl.

3.3.4.3

Chefssekreterare och VD-assistenter m.fl.

3.3.4.4

Läkarsekreterare

3.3.5

Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän m.fl.

3.3.5.1

Tulltjänstemän

3.3.5.2

Taxeringstjänstemän

3.3.5.3

Socialförsäkringstjänstemän

3.3.5.4

Tillståndsinspektörer

3.3.5.5

Polisinspektörer och kommissarier

3.3.5.6

Övriga tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän m.fl.

3.4

Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom kultur, friskvård och socialt arbete

3.4.1

Behandlingsassistenter och pastorer

3.4.1.1

Boutredare, domstolssekreterare m.fl.

3.4.1.2

Behandlingsassistenter och socialpedagoger

3.4.1.3

Pastorer

3.4.2

Idrottsutövare och fritidsledare m.fl.

3.4.2.1

Professionella idrottsutövare

3.4.2.2

Idrottstränare och instruktörer m.fl.

3.4.2.3

Motions- och fritidsledare m.fl.

3.4.3

Fotografer, inredare m.fl.

3.4.3.1

Fotografer

3.4.3.2

Inredare och dekoratörer

3.4.3.3

Galleri-, musei- och bibliotekstekniker

3.4.3.4

Chefskockar

3.4.3.5

Övriga fotografer, inredare m.fl.

3.5

Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom IT, ljud- och ljusteknik m.m.

3.5.1

Drift-, support- och nätverkstekniker m.fl.

3.5.1.1

Drifttekniker, IKT

3.5.1.2

Datatekniker, service och support

3.5.1.3

Nätverk- och systemtekniker

3.5.1.4

Webbtekniker

3.5.2

Ingenjörer och tekniker inom kommunikationsteknik

3.5.2.1

Bild-, ljud- och sändningstekniker

3.5.2.2

Ingenjörer och tekniker inom teleteknik

4.   Yrken inom administration och kundtjänst

4.1

Kontorsassistenter och sekreterare

4.1.1

Kontorsassistenter och sekreterare

4.1.1.1

Kontorsassistenter och sekreterare

4.1.2

Kontorssekreterare

4.1.2.1

Kontorssekreterare

4.1.3

Textbehandlare m.fl.

4.1.3.1

Maskinskrivare och textbehandlare

4.1.3.2

Dataregistrerare

4.2

Kundserviceyrken

4.2.1

Kassapersonal m.fl.

4.2.1.1

Bank- och postkassörer m.fl.

4.2.1.2

Oddssättare, croupierer m.fl.

4.2.1.3

Pantlånare

4.2.1.4

Inkasserare m.fl.

4.2.2

Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl.

4.2.2.1

Resesäljare och trafikassistenter m.fl.

4.2.2.2

Kundtjänstpersonal

4.2.2.3

Telefonister

4.2.2.4

Hotellreceptionister

4.2.2.5

Kundinformatörer

4.2.2.6

Receptionister (utom hotell)

4.2.2.7

Marknadsundersökare och intervjuare

4.2.2.8

Övrig kundtjänstpersonal

4.3

Yrken inom materialförvaltning m.m.

4.3.1

Bokförings- och redovisningsassistenter m.fl.

4.3.1.1

Bokförings- och redovisningsassistenter

4.3.1.2

Statistikkontorister m.fl.

4.3.1.3

Löneassistenter

4.3.2

Lagerpersonal och transportledare m.fl.

4.3.2.1

Lagerassistenter

4.3.2.2

Produktionsassistenter

4.3.2.3

Transportassistenter

4.4

Andra kontors- och kundserviceyrken

4.4.1

Andra kontors- och kundserviceyrken

4.4.1.1

Biblioteksassistenter

4.4.1.2

Brevbärare och postterminalarbetare

4.4.1.3

Kodare, korrekturläsare m.fl.

4.4.1.4

Skrivare

4.4.1.5

Arkivassistenter och kopieringskontorister

4.4.1.6

Personalassistenter

4.4.1.7

Övrig kontors- och kundservicepersonal

5.   Serviceyrken

5.1

Serviceyrken

5.1.1

Kabinpersonal, tågmästare och guider m.fl.

5.1.1.1

Kabinpersonal m.fl.

5.1.1.2

Tågvärdar, ombordansvariga m.fl.

5.1.1.3

Guider och reseledare

5.1.2

Kockar och kallskänkor

5.1.3

Hovmästare, servitörer och bartendrar

5.1.3.1

Hovmästare och servitörer

5.1.3.2

Bartendrar

5.1.4

Skönhets- och kroppsterapeuter

5.1.4.1

Frisörer

5.1.4.2

Hudterapeuter m.fl.

5.1.5

Städledare och fastighetsskötare m.fl.

5.1.5.1

Städledare och husfruar

5.1.5.2

Hushållerskor

5.1.5.3

Fastighetsskötare

5.1.6

Övrig servicepersonal

5.1.6.1

Astrologer, siare m.fl.

5.1.6.2

Sällskapsdamer och betjänter

5.1.6.3

Begravningsentreprenörer

5.1.6.4

Djurfrisörer och djurskötare

5.1.6.5

Trafiklärare

5.1.6.6

Övrig servicepersonal, personliga tjänster

5.2

Försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m.

5.2.1

Torg- och marknadsförsäljare m.fl.

5.2.1.1

Torg- och marknadsförsäljare (utom mat)

5.2.1.2

Matförsäljare på gator, torg m.m.

5.2.2

Butikspersonal

5.2.2.1

Butiksinnehavare

5.2.2.2

Säljande butikschefer och avdelningschefer i butik

5.2.2.3

Butikssäljare

5.2.3

Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl.

5.2.3.1

Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl.

5.2.4

Övriga försäljningsyrken inom detaljhandeln m.m.

5.2.4.1

Modeller

5.2.4.2

Butiksdemonstratörer m.fl.

5.2.4.3

Hemförsäljare

5.2.4.4

Telefonförsäljare

5.2.4.5

Bensinstationspersonal

5.2.4.6

Biträden på caféer, konditorier, barer m.m.

5.2.4.7

Övrig försäljningspersonal

5.3

Omsorgsyrken

5.3.1

Barnskötare, elevassistenter m.fl.

5.3.1.1

Barnskötare

5.3.1.2

Elevassistenter m.fl.

5.3.2

Vård- och omsorgspersonal

5.3.2.1

Sjukvårdsbiträde

5.3.2.2

Hemtjänstassistenter, personliga assistenter m.fl.

5.3.2.3

Övrig vård- och omsorgspersonal

5.4

Andra bevaknings- och säkerhetsyrken

5.4.1

Andra bevaknings- och säkerhetsyrken

5.4.1.1

Brandmän

5.4.1.2

Poliser

5.4.1.3

Kriminalvårdare

5.4.1.4

Väktare och ordningsvakter

5.4.1.5

Övrig säkerhetspersonal

6.   Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske

6.1

Lantbruks- och trädgårdsyrken

6.1.1

Växtodlare inom jordbruk och trädgård

6.1.1.1

Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare

6.1.1.2

Odlare av träd och buskar

6.1.1.3

Trädgårdsodlare, trädgårdsanläggare m.fl.

6.1.1.4

Odlare av blandade växtslag

6.1.2

Djuruppfödare

6.1.2.1

Husdjursuppfödare och husdjursskötare

6.1.2.2

Fjäderfäuppfödare

6.1.2.3

Biodlare och silkesodlare

6.1.2.4

Övriga djuruppfödare

6.1.3

Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift

6.2

Skogsarbetare, fiskodlare och fiskare

6.2.1

Skogsarbetare

6.2.2

Fiskare och jägare

6.2.2.1

Fiskodlare

6.2.2.2

Fiskare (kustfiske och insjöfiske)

6.2.2.3

Fiskare (havsfiske)

6.2.2.4

Jägare

6.3

Yrken inom lantbruk, fiske, jakt (självhushållning)

6.3.1

Växtodlare (självhushållning)

6.3.2

Djuruppfödare (självhushållning)

6.3.3

Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift (självhushållning)

6.3.4

Fiskare, jägare och samlare (självhushållning)

7.   Yrken inom byggverksamhet och tillverkning

7.1

Byggnads- och anläggningsyrken, utom elektriker

7.1.1

Byggnads- och anläggningsarbetare

7.1.1.1

Husbyggare

7.1.1.2

Murare m.fl.

7.1.1.3

Stenhuggare m.fl.

7.1.1.4

Betongarbetare

7.1.1.5

Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl.

7.1.1.6

Övriga byggnads- och anläggningsarbetare

7.1.2

Byggnadshantverkare

7.1.2.1

Takmontörer

7.1.2.2

Golvläggare

7.1.2.3

Gipsarbetare

7.1.2.4

Isoleringsmontörer

7.1.2.5

Glastekniker

7.1.2.6

VVS-montörer m.fl.

7.1.2.7

Kyl- och värmepumpstekniker m.fl.

7.1.3

Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl.

7.1.3.1

Målare

7.1.3.2

Lackerare och industrimålare

7.1.3.3

Skorstensfejare och saneringsarbetare

7.2

Metallhantverks- och reparatöryrken

7.2.1

Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl.

7.2.1.1

Gjutare

7.2.1.2

Svetsare och gasskärare

7.2.1.3

Tunnplåtslagare

7.2.1.4

Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare

7.2.1.5

Riggare och kabelsplitsare

7.2.2

Smeder, verktygsmakare m.fl.

7.2.2.1

Smeder

7.2.2.2

Verktygsmakare

7.2.2.3

Verktygsuppsättare, metallarbete

7.2.2.4

Slipare m.fl.

7.2.3

Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl.

7.2.3.1

Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer

7.2.3.2

Flygmekaniker m.fl.

7.2.3.3

Underhållsmekaniker och maskinreparatörer

7.2.3.4

Cykelreparatörer m.fl.

7.3

Finmekaniska, grafiska och konsthantverksyrken

7.3.1

Finmekaniker och konsthantverkare m.fl.

7.3.1.1

Finmekaniker

7.3.1.2

Musikinstrumentmakare m.fl.

7.3.1.3

Guld- och silversmeder

7.3.1.4

Drejare m.fl.

7.3.1.5

Glashyttearbetare m.fl.

7.3.1.6

Skyltmålare, dekorationsmålare, gravörer och etsare

7.3.1.7

Konsthantverkare i trä m.m.

7.3.1.8

Konsthantverkare i textil, läder m.m.

7.3.1.9

Övriga konsthantverkare m.fl.

7.3.2

Grafiker

7.3.2.1

Prepresstekniker

7.3.2.2

Tryckare

7.3.2.3

Bokbindare m.fl.

7.4

Installations- och serviceyrken inom el och elektronik

7.4.1

Installations- och industrielektriker m.fl.

7.4.1.1

Installations- och serviceelektriker

7.4.1.2

Industrielektriker

7.4.1.3

Distributionselektriker

7.4.2

Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m.fl.

7.4.2.1

Elektronikreparatörer m.fl.

7.4.2.2

Kommunikationselektriker

7.5

Andra hantverksyrken inom livsmedel, trä och textil m.m.

7.5.1

Livsmedelsarbetare m.fl.

7.5.1.1

Slaktare, styckare m.fl.

7.5.1.2

Bagare och konditorer

7.5.1.3

Livsmedelsarbetare, mejeriprodukter

7.5.1.4

Frukt- och grönsaksberedare

7.5.1.5

Provsmakare och kvalitetsbedömare

7.5.1.6

Tobaksberedare och tillverkare av tobaksvaror

7.5.2

Ytbehandlare, trä och möbelsnickare m.fl.

7.5.2.1

Ytbehandlare, trä

7.5.2.2

Möbelsnickare m.fl.

7.5.2.3

Trämaskinställare och trämaskinskötare

7.5.3

Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl.

7.5.3.1

Skräddare, modister, körsnärer och ateljésömmerskor

7.5.3.2

Tillskärare

7.5.3.3

Sömmare

7.5.3.4

Tapetserare

7.5.3.5

Garvare och skinnberedare

7.5.3.6

Skomakare m.fl.

7.5.4

Andra hantverksarbetare

7.5.4.1

Dykare

7.5.4.2

Bergsprängare

7.5.4.3

Produkttestare och kvalitetsbedömare (utom drycker och livsmedel)

7.5.4.4

Skadedjurssanerare m.fl.

7.5.4.5

Övriga hantverksarbetare

8.   Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m.

8.1

Process- och maskinoperatörer

8.1.1

Malmförädlingsyrken och brunnsborrare m.fl.

8.1.1.1

Gruv- och stenbrottsarbetare

8.1.1.2

Processoperatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggning

8.1.1.3

Brunnsborrare m.fl.

8.1.1.4

Maskinoperatörer, cement-, sten- och betongvaror

8.1.2

Process- och maskinoperatörer, vid stål- och metallverk

8.1.2.1

Processoperatörer vid stål- och metallverk

8.1.2.2

Maskinoperatörer, ytbehandling

8.1.3

Maskinoperatörer, kemiska och farmaceutiska produkter m.m.

8.1.3.1

Maskinoperatörer, kemiska och farmaceutiska produkter

8.1.3.2

Maskinoperatörer, fotografiska produkter

8.1.4

Maskinoperatörer, gummi-, plast- och pappersvaruindustri

8.1.4.1

Maskinoperatörer, gummiindustri

8.1.4.2

Maskinoperatörer, plastindustri

8.1.4.3

Maskinoperatörer, pappersvaruindustri

8.1.5

Maskinoperatörer, textil-, tvätt- och läderindustri m.m.

8.1.5.1

Maskinoperatörer, garnberedning

8.1.5.2

Maskinoperatörer, vävning och stickning

8.1.5.3

Symaskinoperatörer

8.1.5.4

Maskinoperatörer, blekning, färgning m.m.

8.1.5.5

Maskinoperatörer, pälsskinnsberedning, garvning

8.1.5.6

Maskinoperatörer, skoindustri m.m.

8.1.5.7

Maskinoperatörer, tvätteri

8.1.5.8

Övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri

8.1.6

Maskinoperatörer, livsmedelsindustri

8.1.6.1

Maskinoperatörer, livsmedelsindustri

8.1.7

Processoperatörer, trä- och pappersindustri

8.1.7.1

Processoperatörer, pappersmassa, papper

8.1.7.2

Sågverksoperatörer

8.1.8

Andra process- och maskinoperatörer

8.1.8.1

Processoperatörer, glas och keramiska produkter

8.1.8.2

Ångmaskinister

8.1.8.3

Maskinoperatörer, packning, påfyllning och märkning

8.1.8.4

Övriga process- och maskinoperatörer

8.2

Montörer

8.2.1

Montörer

8.2.1.1

Fordonsmontörer m.fl.

8.2.1.2

Montörer, elektrisk och elektronisk utrustning

8.2.1.3

Övriga montörer

8.3

Transport- och maskinföraryrken

8.3.1

Lokförare och bangårdspersonal

8.3.1.1

Lokförare

8.3.1.2

Bangårdspersonal

8.3.2

Bil- och motorcykelförare

8.3.2.1

Motorcykelförare

8.3.2.2

Bil- och taxiförare

8.3.3

Lastbils- och bussförare

8.3.3.1

Buss- och spårvagnsförare

8.3.3.2

Lastbilsförare

8.3.4

Maskinförare

8.3.4.1

Förare av jordbruks- och skogsmaskiner

8.3.4.2

Anläggningsmaskinförare m.fl.

8.3.4.3

Kranförare m.fl.

8.3.4.4

Truckförare

8.3.5

Matroser och jungmän m.fl.

9.   Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion

9.1

Städyrken

9.1.1

Städare och hemservicepersonal m.fl.

9.1.1.1

Hemservicepersonal

9.1.1.2

Hotell- och kontorsstädare m.fl.

9.1.2

Tvättare, fönsterputsare och övriga rengöringsarbetare

9.1.2.1

Tvättare och strykare

9.1.2.2

Biltvättare

9.1.2.3

Fönsterputsare

9.1.2.4

Övriga rengöringsarbetare

9.2

Medhjälpare inom jordbruk, skogsbruk och fiske

9.2.1

Medhjälpare inom jordbruk, skogsbruk och fiske

9.2.1.1

Medhjälpare, växtodling

9.2.1.2

Medhjälpare, djuruppfödning

9.2.1.3

Medhjälpare, växtodling och djuruppfödning, blandad drift

9.2.1.4

Medhjälpare, trädgårdsodling

9.2.1.5

Medhjälpare, skogsbruk

9.2.1.6

Medhjälpare, fiske och vattenbruk

9.3

Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion inom gruvdrift, tillverkning, byggverksamhet och transport

9.3.1

Grovarbetare inom gruvdrift och byggverksamhet

9.3.1.1

Grovarbetare, gruva och stenbrott

9.3.1.2

Grovarbetare, anläggningsverksamhet

9.3.1.3

Grovarbetare, byggnadsverksamhet

9.3.2

Handpaketerare och andra fabriksarbetare

9.3.2.1

Handpaketerare

9.3.2.2

Övriga fabriksarbetare

9.3.3

Godshanterare m.fl.

9.3.3.1

Cykelförare

9.3.3.2

Förare av djurdragna fordon

9.3.3.3

Hamnarbetare, ramppersonal m.fl.

9.3.3.4

Varupåfyllare

9.4

Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.

9.4.1

Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.

9.4.1.1

Snabbmatspersonal och pizzabagare

9.4.1.2

Restaurang- och köksbiträden m.fl.

9.5

Torg- och marknadsförsäljare

9.5.1

Skoputsare m.fl.

9.5.2

Ambulerande gatuförsäljare (utom mat)

9.6

Återvinningsarbetare, tidningsdistributörer och övriga servicearbetare

9.6.1

Renhållningsarbetare

9.6.1.1

Renhållningsarbetare

9.6.1.2

Avfallssorterare

9.6.1.3

Gatsopare m.fl.

9.6.2

Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare

9.6.2.1

Reklam- och tidningsdistributörer m.fl.

9.6.2.2

Diversearbetare

9.6.2.3

Mätaravläsare

9.6.2.4

Vattenhämtare och vedinsamlare

9.6.2.5

Övriga servicearbetare

10.   Militära yrken

10.1

Officerare

10.2

Specialistofficerare

10.3

Soldater m.fl.

19.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/31


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2023/1178

av den 11 april 2023

om rättelse av vissa språkversioner av delegerad förordning (EU) 2018/47 om tillåtelse att använda alternativa T90-trålar inom fisket i Östersjön genom undantag från rådets förordning (EG) nr 2187/2005

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (1), särskilt artikel 8, och

av följande skäl:

1)

De finska, grekiska, kroatiska, lettiska och svenska språkversionerna av kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/47 (2) innehåller fel i artikel 4.1 b vad gäller tillåtelsen att använda T90-trålar som uppfyller specifikationerna avseende antalet maskor, som ska vara 80 på varje punkt i själva strutens och förlängningsstyckets omkrets, exklusive sammanfogningar och sömförstärkningar. Dessa fel påverkar bestämmelsens innehåll.

2)

De finska, grekiska, kroatiska, lettiska och svenska språkversionerna av delegerad förordning (EU) 2018/47 bör därför rättas i enlighet med detta. Övriga språkversioner berörs inte.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2018/47 ska led b ersättas med följande:

”b)

Antalet maskor i själva strutens och förlängningsstyckets omkrets, exklusive sammanfogningar och sömförstärkningar, ska på varje punkt vara 80, genom undantag från punkt e i tillägg 2 till bilaga II.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 april 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 191, 15.7.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/47 av den 30 oktober 2017 om tillåtelse att använda alternativa T90-trålar inom fisket i Östersjön genom undantag från rådets förordning (EG) nr 2187/2005 (EUT L 7, 12.1.2018, s. 21).


19.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/32


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1179

av den 12 juni 2023

om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Bohusläns blåmusslor” [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 har Sveriges ansökan om registrering av namnet ”Bohusläns blåmusslor” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör namnet ”Bohusläns blåmusslor” registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Namnet ”Bohusläns blåmusslor” (SUB) ska föras in i registret.

Namnet i första stycket avser en produkt i klass 1.7 Färsk fisk, färska blötdjur och kräftdjur samt produkter framställda därav enligt bilaga XI till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 (3).

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 juni 2023.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Janusz WOJCIECHOWSKI

Ledamot av kommissionen


(1)   EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)   EUT C 60, 17.2.2023, s. 62.

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 19.6.2014, s. 36).


BESLUT

19.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/33


RÅDETS BESLUT (EU) 2023/1180

av den 8 juni 2023

om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vad gäller vissa resolutioner som kommer att bli föremål för omröstning vid Internationella vinorganisationens 21:a generalförsamling den 9 juni 2023

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Internationella vinorganisationen (OIV) kommer vid sin nästa generalförsamling den 9 juni 2023 att granska och eventuellt anta resolutioner (OIV:s utkast till resolutioner). Resolutionerna kommer att ha rättslig verkan vid tillämpningen av artikel 218.9 i fördraget.

(2)

Europeiska unionen är inte medlem i OIV. Den 20 oktober 2017 beviljade OIV emellertid unionen den särskilda status som föreskrivs i artikel 4 i OIV:s arbetsordning.

(3)

Tjugo av unionens medlemsstater är medlemmar i OIV. De medlemsstaterna har möjlighet att föreslå ändringar i OIV:s utkast till resolutioner och kommer vid OIV:s nästa generalförsamling, som planeras till den 9 juni 2023, att ombedjas att anta de resolutionerna.

(4)

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid OIV:s möten vad gäller OIV:s utkast till resolutioner i ärenden inom dess behörighet bör fastställas. Den ståndpunkten bör framföras vid OIV:s möten av de medlemsstater som är medlemmar av OIV och som agerar samfällt i unionens intresse.

(5)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (1) och kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/934 (2) kommer vissa av de resolutioner som antas och offentliggörs av OIV att ha rättslig verkan.

(6)

Enligt artikel 80.3 a i förordning (EU) nr 1308/2013 ska kommissionen beakta de oenologiska metoder och analysmetoder som har rekommenderats och offentliggjorts av OIV när den lämnar tillstånd till oenologiska metoder.

(7)

Enligt artikel 80.5 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska kommissionen, när den fastställer analysmetoder för fastställande av vinprodukters sammansättning, basera dessa metoder på relevanta metoder som rekommenderats och offentliggjorts av OIV, utom om en sådan metod är ineffektiv eller olämplig med tanke på det mål som unionen önskar uppnå.

(8)

Enligt artikel 90.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska de vinprodukter som importeras till unionen framställas enligt de oenologiska metoder som godkänts av unionen enligt den förordningen eller, om det gäller tiden före tillståndet, enligt de oenologiska metoder som rekommenderas och offentliggörs av OIV.

(9)

I utkastet till resolution OENO-SCMA 20-666 fastställs en ny analysmetod för vin. I utkastet till resolution OENO-SCMA 21-687 ändras den analysmetod som används för att fastställa halterna av sorbinsyra, bensoesyra och salicylsyra i vin med hjälp av vätskekromatografi. De resolutionerna kommer att ha rättslig verkan i enlighet med artikel 80.3 a och 80.5 i förordning (EU) nr 1308/2013.

(10)

I utkastet till resolution OENO-TECHNO 19-657 ersätts en befintlig oenologisk metod för vin och i utkastet till resolution OENO-TECHNO 19-658 fastställs en ny oenologisk metod för vinättika. De resolutionerna kommer att ha rättslig verkan i enlighet med artiklarna 80.3 a och 90.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

(11)

OIV:s utkast till resolutioner har varit föremål för ingående diskussioner mellan vetenskapliga och tekniska experter inom vinsektorn. De bidrar till harmonisering på internationell nivå av standarder för vin och kommer att skapa en ram som sörjer för rättvisa konkurrensförhållanden inom handeln med vinprodukter. De bör därför stödjas.

(12)

För att möjliggöra den flexibilitet som krävs under förhandlingarna inför OIV:s generalförsamling den 9 juni 2023 bör de medlemsstater som är medlemmar av OIV vara bemyndigade att godkänna ändringar av OIV:s utkast till resolutioner, under förutsättning att dessa ändringar inte medför några ändringar av sakinnehållet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid OIV:s generalförsamling som planeras till den 9 juni 2023 anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Den ståndpunkt som avses i artikel 1 ska uttryckas av de medlemsstater som är medlemmar av OIV och som agerar samfällt i unionens intresse.

Artikel 3

1.   Om det är sannolikt att den ståndpunkt som avses i artikel 1 kommer att påverkas av ny vetenskaplig och teknisk information som läggs fram före eller under OIV:s möten ska de medlemsstater som är medlemmar av OIV begära att omröstningen i OIV:s generalförsamling skjuts upp till dess att den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar har fastställts på grundval av den nya information.

2.   De medlemsstater som är medlemmar av OIV, som agerar samfällt i unionens intresse, får, efter samordningsmöten och utan ytterligare rådsbeslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar, godkänna tekniska ändringar av de OIV:s utkast till resolutioner som anges i bilagan till detta beslut, förutsatt att de inte medför några ändringar av sakinnehållet.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxemburg den 8 juni 2023.

På rådets vägnar

M. MALMER STENERGARD

Ordförande


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/934 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller vinodlingsområden där alkoholhalten får höjas, tillåtna oenologiska metoder och restriktioner som är tillämpliga på framställning och bevarande av vinprodukter, lägsta alkoholhalt för biprodukter och bortskaffande av dessa samt offentliggörande av OIV-akter (EUT L 149, 7.6.2019, s. 1).


BILAGA

De av unionens medlemsstater som är medlemmar i Internationella vinorganisationen (OIV) och som agerar samfällt på unionens vägnar ska stödja följande utkast till resolutioner vid steg 7 under OIV:s generalförsamling som planeras till den 9 juni 2023:

OENO-SCMA 20-666: Analys av flera element i vin med hjälp av ICP-masspektrometri.

OENO-SCMA 21-687: Validering av analysmetoden för sorbinsyra i vin med hjälp av vätskekromatografi (OIV-OENO 06-2006).

OENO-TECHNO 19-657: Behandling av vin med membranteknik i kombination med adsorption på aktivt kol eller andra polymerer för oenologiskt bruk i syfte att minska överskott av flyktiga fenoler.

OENO-TECHNO 19-658: Vinättika – Avlägsnande av metall från vinäger med hjälp av kelateringshartser.


19.6.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 156/37


RÅDETS BESLUT (Gusp) 2023/1181

av den 16 juni 2023

om ändring av beslut (Gusp) 2021/1694 till stöd för universalisering, genomförande och stärkande av konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (CCW-konventionen)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)

Den 21 september 2021 antog rådet beslut (Gusp) 2021/1694 (1).

(2)

Beslut (Gusp) 2021/1694 ska upphöra att gälla 24 månader efter det att den överenskommelse som avses i artikel 3.3 har ingåtts, dvs. den 8 oktober 2023.

(3)

Den 23 januari 2023 begärde genomförandeorganet, Förenta nationernas kontor för nedrustningsfrågor (Unoda), en kostnadsfri förlängning av genomförandeperioden för de projekt som avses i artikel 1 i beslut (Gusp) 2021/1694 (projekten) till och med den 8 maj 2024. En sådan förlängning skulle göra det möjligt för Unoda att slutföra projekten, vars genomförande har påverkats negativt av förseningar med rekryteringen.

(4)

En förlängning till och med den 8 maj 2024 av genomförandeperioden för projekten har inga implikationer för de finansiella medlen.

(5)

Beslut (Gusp) 2021/1694 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 5 andra stycket i beslut (EU) 2021/1694 ska ersättas med följande:

”Detta beslut upphör att gälla den 8 maj 2024.”

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Luxembourg den 16 juni 2023

På rådets vägnar

E. SVANTESSON

Ordförande


(1)  Rådets beslut (Gusp) 2021/1694 av den 21 september 2021 till stöd för universalisering, genomförande och stärkande av konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (CCW-konventionen) (EUT L 334, 22.9.2021, s. 14).