(1)

Kvalificerad arbetskraft är avgörande för att säkerställa en socialt rättvis grön och digital omställning och för att stärka unionens hållbara konkurrenskraft och motståndskraft mot negativa externa chocker såsom covid-19-pandemin eller konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Mer adekvata och bättre matchade färdigheter öppnar nya möjligheter och ger enskilda människor möjlighet att delta fullt ut på arbetsmarknaden, i samhället och i demokratin, att utnyttja och dra nytta av de möjligheter som den gröna och den digitala omställningen erbjuder och att utöva sina rättigheter.

(2)

I hela unionen rapporterar arbetsgivare att det är svårt att hitta arbetstagare med nödvändig kompetens. I Europeiska arbetsmyndighetens rapport Report on labour shortages and surpluses (Rapport om brist och överskott på arbetskraft) och i Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrås rapport Cybersecurity skills development in the EU (Utvecklingen av kompetens inom cybersäkerhet i EU) identifierades 28 yrken såsom klassificerade som yrken där det föreligger kompetensbrist 2021, inklusive inom hälso- och sjukvård, hotell- och restaurangbranschen, byggsektorn och tjänstesektorn, och identifierade brist på it- och säkerhetsspecialister, särskilt cybersäkerhetsexperter, och arbetstagare med en bakgrund inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Det största hindret för att den gröna och den digitala omställningen ska lyckas är i allt högre grad bristen på arbetstagare med rätt kompetens. Bristen på arbetskraft kan, i vissa fall, också bero på oattraktiva jobb och dåliga arbetsvillkor. För att åstadkomma en välfungerande arbetsmarknad är det viktigt att ta itu med de problemen genom att erbjuda arbetstillfällen av hög kvalitet och föra en politik för att bibehålla personal. I många medlemsstater förväntas befolkningens åldrande accelerera under det kommande årtiondet i takt med att baby boom-generationens årskullar går i pension, vilket ökar behovet av att utnyttja den fulla potentialen hos alla vuxna i arbetsför ålder, oavsett ursprung, genom kontinuerliga investeringar i deras kompetens och genom att aktivera fler människor, särskilt kvinnor och ungdomar, och i synnerhet de som varken arbetar eller studerar (UVAS) och som står inför särskilda utmaningar som hindrar dem från att delta på arbetsmarknaden. Effektiva och omfattande kompetensstrategier, ökad tillgång till utbildningsmöjligheter för missgynnade grupper samt åtgärder mot stereotyper, särskilt könsstereotyper, skulle bidra till att öka sysselsättningen och minska kompetensbristen. I syfte att säkerställa en socialt rättvis och inkluderande omställning kan sådana åtgärder kompletteras med lösningar för personer som inte kan omskola och kompetensutveckla sig.

(3)

Tillgången till kompetent personal och erfarna chefer, som spelar en viktig roll för unionens hållbara tillväxt, förblir det allvarligaste problemet för en fjärdedel av unionens 25 miljoner små och medelstora företag, som utgör ryggraden i unionens ekonomi och välstånd, utgör 99 % av alla företag och sysselsätter 83 miljoner människor. I kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 med titeln En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU erkänns de små och medelstora företagens viktiga roll för unionens konkurrenskraft och välstånd.

(4)

Bristen på en tillräckligt kvalificerad arbetskraft och det låga deltagandet av vuxna i arbetsför ålder i utbildningsverksamhet minskar möjligheterna på arbetsmarknaden och resulterar i social och ekonomisk ojämlikhet som utgör en stor utmaning för unionen. Bristen på en tillräckligt kvalificerad arbetskraft och det låga deltagandet i utbildningsverksamhet indikerar också att det finns en outnyttjad potential för omskolning och kompetenshöjning för att bidra till att minska den ökande bristen på arbetskraft inom sektorer som tillverkning och tjänster, särskilt inom ekonomisk verksamhet som rör hotell- och restaurangbranschen och tillverkning av datorutrustning och elektronisk utrustning samt inom vårdsektorn. Deltagandet i vuxenutbildning i unionen har dock stagnerat under det senaste årtiondet och 21 medlemsstater har inte nått upp till målet på unionsnivå för 2020. För många vuxna i arbetsför ålder, till exempel de med atypiska anställningsformer, anställda i små och medelstora företag, arbetslösa, de som står utanför arbetskraften eller lågkvalificerade personer, är möjligheterna till kompetensutveckling alltför ofta utom räckhåll. Att öka möjligheterna till omskolning och kompetenshöjning för de grupperna och för alla vuxna i arbetsför ålder skulle också bidra till att uppnå unionens sysselsättningsmål på 78 % för vuxna mellan 20 och 64 år för vilka sysselsättningsgraden var 73,1 % 2021. Ytterligare insatser behövs för att effektivt stödja lågutbildade vuxna och stödja arbetslösa personer i enlighet med rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: Nya möjligheter för vuxna (3), och rådets rekommendation av den 15 februari 2016 om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden (4).

(5)

Princip nr 1 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (pelaren) anger att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att individen deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden. Princip nr 4 i pelaren hänvisar till aktivt stöd för anställning, att upprätthålla var och ens rätt till individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande, inbegripet rätten att få hjälp med att utbilda eller omskola sig. Princip nr 5 i pelaren om trygg och anpassningsbar anställning betonar att arbetstagare, oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet, har rätt till rättvis och lika behandling när det gäller arbetsvillkor, tillgång till socialt skydd och utbildning. I artikel 14.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) anges att alla har rätt till utbildning och till tillgång till yrkesutbildning och fortbildning.

(6)

Princip 3 i pelaren understryker att alla, oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, har rätt till likabehandling och lika möjligheter, inklusive sysselsättning och utbildning. Europaåret för kompetens bör genomföras på ett sätt som är inkluderande och aktivt främjar jämlikhet för alla. I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som antogs av kommissionens i dess meddelande av den 4 mars 2021, påpekas att genom att öka deltagandet av grupper som för närvarande är underrepresenterade är det möjligt att uppnå mer inkluderande sysselsättningstillväxt.

(7)

I kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 med titeln Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (den europeiska kompetensagendan), efterlyses en kompetensrevolution för att säkerställa ekonomisk återhämtning, för att stärka Europas globala konkurrenskraft och sociala rättvisa och att omvandla den gröna och den digitala omställningen till möjligheter för alla. Den europeiska kompetensagendan syftar till att främja kollektiva åtgärder för kompetens, till att säkerställa att utbildningsinnehållet anpassas till arbetsmarknadens nya behov och bättre matcha utbildningsmöjligheterna med människors ambitioner för att uppmuntra spridningen av sådana utbildningsmöjligheter bland befolkningen i arbetsför ålder. Europaparlamentet välkomnade målen och åtgärderna i den europeiska kompetensagendan i sin resolution av den 11 februari 2021 (5).

(8)

Den 25 juni 2021 välkomnade Europeiska rådet i sina slutsatser unionens överordnade mål i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i linje med Portoförklaringen av den 8 maj 2021, och välkomnade därigenom ambitionen att säkerställa att sysselsättningsgraden ska vara minst 78 % och att minst 60 % av alla vuxna deltar i utbildning varje år senast 2030.

(9)

Den 14 september 2022 tillkännagav kommissionens ordförande i sitt tal om tillståndet i unionen att kommissionen skulle föreslå att 2023 ska vara Europaåret för kompetens. Hon pekade på problemet med brist på arbetskraft inom vissa sektorer och betonade vikten av investeringar i yrkesutbildning och kompetensutveckling. Hon underströk också att det måste vara en del av lösningen att locka rätt kompetens till unionen, och att det därvid krävs att man påskyndar och underlättar erkännandet av kvalifikationer för tredjelandsmedborgare. Genom Europaåret för kompetens strävar kommissionen efter att öka takten i och främja genomförandet av de många åtgärder som den redan har vidtagit för att stärka omskolning och kompetenshöjning i unionen för att ta itu med bristen på arbetskraft. Europaåret är avsett att genom omskolning och kompetenshöjning stödja en hållbar tillväxt i unionens sociala marknadsekonomi med syftet att öka dess konkurrenskraft och bidra till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.

(10)

Den 15 september 2021 tillkännagav kommissionens ordförande i sitt tal om tillståndet i unionen att en strukturerad dialog skulle inledas på högsta nivå för att stärka åtagandena om digitala färdigheter och digital utbildning. Medlemsstaterna utsåg nationella samordnare för den processen. Europaåret för kompetens bygger vidare på den strukturerade dialogen och utvidgar dess inriktning i linje med målen i detta beslut.

(11)

Europaåret för kompetens följer på Europaåret för ungdomar 2022, där syftet var att ge egenmakt åt, uppmärksamma, stödja och samarbeta med ungdomar, inbegripet unga med begränsade möjligheter, i en värld efter covid-19-pandemin med målet att skapa långsiktigt positiva effekter för unga. Europaåret för ungdomar 2022 betonade vikten av färdigheter när det gäller att hitta sysselsättning av god kvalitet för unga och öka deras sysselsättningsmöjligheter.

(12)

Genom att främja omskolning och kompetenshöjning i hela unionen kan Europaåret för kompetens ha en bredare positiv inverkan på samhället och demokratin, eftersom en mer kvalificerad arbetskraft också innebär mer aktiva och engagerade medborgare. Omskolning och kompetenshöjning ger arbetstagarna den kompetens som krävs för att de ska kunna dra nytta av bättre arbetstillfällen av hög kvalitet, öka sitt välbefinnande på arbetsplatsen och komma vidare i sin personliga och yrkesmässiga utveckling, samtidigt som detta stärker ekonomins konkurrenskraft och bidrar till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.

(13)

Eftersom arbetsgivare, arbetstagare, företrädare för arbetstagare och arbetsgivare, nationella, europeiska och internationella arbetsmarknadsparter, handelskamrar och andra berörda parter bäst vet vilka färdigheter som behövs i deras industriella ekosystem måste en förstärkning av deras kollektiva åtgärder för kompetensutveckling vara en del av lösningen. Den sociala dialogen spelar därför en viktig roll när det gäller att förutse kompetensbehoven på arbetsmarknaden. Kompetenspakten, som kommissionen lanserade 2020 som den första åtgärden inom ramen för den europeiska kompetensagendan, sammanför företag, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare, offentliga arbetsförmedlingar och andra viktiga aktörer inom kompetens, både privata och offentliga. Hittills har mer än 700 organisationer anslutit sig till kompetenspakten och 12 storskaliga partnerskap inom strategiska sektorer har inrättats inom dess ansvarsområden, med utfästelser om att ta fram sex miljoner utbildningsmöjligheter. Kompetenspaktens medlemmar har tillgång till särskilda tjänster för att uppnå konkreta resultat. Den regionala och lokala dimensionen är också viktig, i synnerhet i gränsregioner där det krävs riktade åtgärder för att stödja effektiva gränsöverskridande arbetsmarknader för att hitta arbetstagare med rätt kompetens. På samma sätt står missgynnade och avlägsna områden, inbegripet de yttersta randområdena, inför särskilda utmaningar eftersom tillgången till arbetsmarknaden och möjligheterna till omskolning och kompetenshöjning är begränsade.

(14)

I rådets resolution av den 26 februari 2021 om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (6) fastställs som en av ramens strategiska prioriteringar Att göra livslångt lärande och rörlighet till en verklighet för alla, liksom konkreta åtgärder som syftar till att förvärva eller uppdatera färdigheter (omskolning och kompetenshöjning) under hela arbetslivet.

(15)

Rådets rekommendationer av den 16 juni 2022 om individuella utbildningskonton (7) och en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet (8) hjälper människor att påbörja och fortsätta på en utbildningsväg på ett mer flexibelt och målinriktat sätt. Rådets resolution av den 29 november 2021 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande 2021–2030 (9) förespråkar formella, icke-formella och informella utbildningsmöjligheter som kan tillhandahålla alla de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att skapa en inkluderande, hållbar, socialt rättvis och mer motståndskraftig union. Vuxenutbildning betonas som en viktig del av det livslånga lärandet. Lärande, yrkesvägledning av hög kvalitet och möjligheter till självbedömning av kompetens hör till de åtgärder som behövs för att stödja människor på deras utbildningsväg.

(16)

Den förstärkta aktiva arbetsmarknadspolitik som förespråkas i kommissionens rekommendation av den 4 mars 2021 om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder) (10) syftar till att stödja övergångar till ny sysselsättning i samband med återhämtningen efter covid-19-krisen och en bättre matchning av kompetens på arbetsmarknaden, med stöd av arbetsförmedlingar med tillräcklig administrativ kapacitet.

(17)

Rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (11) stöder moderniseringen av yrkesutbildningssystemen för att ge ungdomar och vuxna de kunskaper, färdigheter och kompetenser som de behöver för att komma till sin rätt på den föränderliga arbetsmarknaden och i samhället, så att de är rustade att hantera återhämtningen och en rättvis omställning till en grön och digital ekonomi i tider av demografiska förändringar och under alla konjunkturcykler. Den främjar yrkesutbildning som en potentiell drivkraft för innovation och tillväxt, som är flexibel när det gäller att anpassa sig till förändringar på arbetsmarknaden, tillhandahålla färdigheter för yrken där efterfrågan är stor och stödja delaktighet och lika möjligheter. Det är viktigt att göra yrkesutbildningar mer attraktiva genom kommunikations- och upplysningskampanjer, kompetenscentrum för yrkesutbildning, särskilda ekosystem för yrkesutbildning och tävlingar i yrkesskicklighet, såsom EuroSkills.

(18)

Färdigheter för den gröna omställningen och omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften kommer att behövas i samband med övergången till en modern, resurseffektiv, cirkulär, inkluderande, resilient och konkurrenskraftig ekonomi, såsom anges i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 med titeln Den europeiska gröna given, som stakar ut vägen mot klimatneutralitet i unionen senast 2050. I kommissionens meddelande av den 14 juli 2021 med titeln 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet konstateras att den gröna omställningen endast kan lyckas om unionen har den kvalificerade arbetskraft som den behöver för att kunna förbli konkurrenskraftig, och lyfter fram flaggskeppsinitiativen i den europeiska kompetensagendan för att utrusta människor med den kompetens som krävs för den gröna och den digitala omställningen.

(19)

Unionsindustrins pågående gröna och digitala omställning och därtill hörande arbetsmarknadsbehov kräver investeringar för att utveckla starka system för yrkesutbildning i hela unionen, främja problemlösande kompetenser och kompetenser för ny teknik, såsom smart produktion och smarta maskiner, avancerad robotteknik, molntjänster, artificiell intelligens, databehandling och sakernas internet.

(20)

Användningen av digitala verktyg och digital teknik ökar i alla aspekter av livet och kan skapa en digital klyfta. Digitala färdigheter är avgörande för deltagande på arbetsmarknaden, men också för livskvaliteten och ett aktivt åldrande. I unionen kräver mer än 90 % av yrkena grundläggande digitala kunskaper, samtidigt som omkring 42 % av medborgarna i unionen, bland annat 37 % av arbetstagarna, saknar grundläggande digitala färdigheter. Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 (12) fastställer målet att se till att minst 80 % av unionens befolkning har åtminstone grundläggande digitala färdigheter senast 2030, och anger ett mål på 20 miljoner anställda informations- och kommunikationstekniksspecialister (IKT-specialister) senast 2030, inklusive bättre jämvikt mellan kvinnor och män. Kommissionens meddelande av den 17 januari 2018 om handlingsplanen för digital utbildning betonar också bristen på kapacitet hos specialiserade utbildningsprogram att utbilda ytterligare IKT-experter. I sitt meddelande av den 30 september 2020 om handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 betonar kommissionen att tekniska medel bör användas för att underlätta tillgången till och öka flexibiliteten i utbildningsmöjligheter, inbegripet omskolning och kompetenshöjning.

(21)

I kommissionens meddelande av den 5 maj 2021 med titeln Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning efterlyses beslutsamma åtgärder för att göra livslångt lärande till en realitet för alla och säkerställa att utbildningen håller jämna steg med och uppnår resultat för den gröna och den digitala omställningen. I meddelandet understryks det att kompetent arbetskraft är avgörande för att säkerställa att de omställningarna är framgångsrika, och stödjer den europeiska industrins konkurrenskraft och skapar arbetstillfällen av hög kvalitet. Där erkänns också vikten av starka partnerskap mellan unionen, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter och av samarbete mellan, och inom, industriella ekosystem. I kommissionens meddelande av den 9 december 2021 med titeln Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin betonas att den sociala ekonomin kan spela en avgörande roll eftersom den är en viktig drivkraft för social rättvisa och inkluderande grön och digital omställning samt en viktig drivkraft för social innovation, bl.a. när det gäller omskolning och kompetenshöjning.

(22)

Att locka kvalificerade tredjelandsmedborgare kan bidra till att åtgärda bristen på kompetens och arbetskraft i unionen. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883 (13) är ett viktigt framsteg för att stärka förutsättningarna för att locka högkvalificerade begåvningar till arbetsmarknaden. I sitt meddelande av den 23 september 2020 om den nya migrations- och asylpakten lägger kommissionen också särskild tonvikt på arbetskraftsmigration och på integrationen av tredjelandsmedborgare. I det sammanhanget syftar kommissionen i sitt meddelande av den 27 april 2022 med titeln Att locka kompetens och talang till EU till att stärka den rättsliga ramen och unionens åtgärder på detta område. Den föreslår en omarbetning av rådets direktiv 2003/109/EG (14) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU (15) i syfte att förenkla förfarandena för inresa till unionen för arbetstagare från tredjeländer på alla kompetensnivåer och att stärka deras rättigheter och deras skydd mot arbetskraftsexploatering. Kommissionen kommer fortsätta att inrätta en EU-talangreserv för att underlätta jobbmatchningen med tredjelandsmedborgare och arbetar också för att lansera skräddarsydda talangpartnerskap med vissa viktiga partnerländer för att främja den internationella arbetskraftens rörlighet och utvecklingen av talanger på ett ömsesidigt fördelaktigt och cirkulärt sätt. Dessutom fortsätter unionen att vara den ledande bidragsgivaren till global finansiering av utbildning, med särskild inriktning på lärarutbildning, flickors utbildning och yrkesutbildning. Detta arbete, inom ramen för kommissionens och den höga representantens gemensamma meddelande av den 1 december 2021 om Global Gateway, kompletterar målen i detta beslut.

(23)

Förtroende för och tydligheten i kvalifikationer, oavsett om de förvärvats i unionen eller i ett tredjeland, är avgörande för att underlätta erkännandet av dem. Unionsverktyg såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer, Europass, Esco, verktyget för kartläggning av kompetensen hos personer från länder utanför EU, europeiska digitala lärandeintyg, Eures-portalen och relevanta unionskompetensramar är en utgångspunkt för att bidra till att öka tydligheten och jämförbarheten när det gäller kompetenser och kvalifikationer. För att arbetsmarknaderna ska fungera väl måste kompetenser förstås och värderas, oavsett om de förvärvats i formella, icke-formella eller informella sammanhang. Att ytterligare stärka kartläggning och dokumentation av kompetens samt vägledning för att synliggöra kompetens är avgörande steg i riktning mot bättre insyn och överförbarhet av alla färdigheter, inbegripet övergripande färdigheter såsom språkkunskaper, kritiskt tänkande, entreprenörskap, kreativitet, interkulturell kompetens, lagarbete och mediekompetens.

(24)

I många medlemsstater är de offentliga och privata investeringarna i omskolning och kompetenshöjning överlag otillräckliga. Många arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag, tillhandahåller inte eller finansierar inte utbildning för sin personal, och personer med atypiskt arbete har sämre eller ingen tillgång till arbetsgivarfinansierad utbildning. Sådana ojämlikheter kan undergräva människors välfärd och hälsa, minska den ekonomiska konkurrenskraften, leda till missade möjligheter och hinder för innovation och riskera att lämna människor på efterkälken i den gröna och den digitala omställningen till mer hållbara ekonomiska verksamheter. Att avsätta resurser för att se till att de anställda kan arbeta med den senaste tekniken är viktigt för företagens konkurrenskraft. Det behövs ett stödjande ramverk som frigör och stimulerar arbetsgivarnas finansiella investeringar i kompetens och synliggör det ekonomiska värdet av omskolning och kompetenshöjning. Till exempel syftar stödpaketet för små och medelstora företag till att underlätta tillgången till finansiering och kompetens. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 (16) föreskriver vidare att medlemsstaterna är skyldiga att, om arbetsgivare enligt unionsrätten, nationell rätt eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla utbildning för att arbetstagarna ska kunna utföra det arbete de är anställda för, säkerställa att sådan utbildning tillhandahålls utan kostnad för arbetstagare, räknas som arbetstid och, om möjligt, sker under arbetstid.

(25)

Tidigare har unionen upplevt betydande ökningar av de offentliga investeringarna i grundläggande utbildning. Hittills har detta dock inte matchats med motsvarande ökningar av investeringarna och en utveckling av en heltäckande strategi för att stödja fortsatt kompetensutveckling under hela arbetslivet. I rådets slutsatser av den 8 juni 2020 uppmanas medlemsstaterna att ”undersöka möjliga modeller för offentlig och privat finansiering av livslångt lärande och utveckling av färdigheter på individuell nivå”, och kommissionen att stödja medlemsstaterna i de insatserna.

(26)

Betydande ekonomiskt unionsstöd finns tillgängligt för omskolning och kompetenshöjning, till exempel genom Europeiska socialfonden+ (ESF+), faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Fonden för en rättvis omställning, InvestEU-programmet (InvestEU), programmet för ett digitalt Europa, Erasmus+, Horisont Europa, programmet för miljö och klimatpolitik (Life), moderniseringsfonden och instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. ESF+ är fortfarande unionens viktigaste finansieringsverktyg för att investera i ökad och bättre kompetens hos arbetskraften, särskilt genom att stödja institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och kompetensutmaningar, och stödja omskolning och kompetenshöjning för arbetstagare som erbjuds av den offentliga och den privata sektorn. Syftet med den förstärkta ungdomsgarantin är att alla unga ska få ett erbjudande om sysselsättning av god kvalitet, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom de första fyra månaderna efter att de har blivit arbetslösa eller har lämnat den formella utbildningen. Reformer och investeringar som ingår i medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens har en framträdande kompetensdimension som ofta är kopplad till aktiva arbetsmarknadsåtgärder, i synnerhet stöd till ungdomssysselsättning. I de nationella återhämtnings- och resiliensplaner som kommissionen och rådet hittills har godkänt har omkring 20 % av de sociala utgifterna avsatts för ”sysselsättning och kompetens”.

(27)

Återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU) var det första instrumentet inom återhämtningspaketet NextGenerationEU som gjorde utbetalningar med avseende på medlemsstaternas återhämtning. Det bidrog till att skapa arbetstillfällen och investera i kompetens i de mest behövande regionerna. Arbetstagare som förlorar sina arbeten på grund av storskaliga omstruktureringar kan också få stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare för att hitta nya arbeten, t.ex. genom vidareutbildning och skräddarsydd yrkesvägledning och rådgivning.

(28)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (17) erkänns att omskolning och kompetenshöjning av arbetstagare och arbetssökande är ett instrument som behövs för att säkerställa en rättvis och inkluderande grön omställning och mildra de negativa konsekvenserna av den omställningen. I rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet (18) fastställs särskild vägledning för att hjälpa medlemsstaterna att utforma och genomföra åtgärdspaket om relevanta sysselsättningsaspekter och sociala aspekter, inbegripet omskolnings- och kompetenshöjningsstrategier. Dessutom främjar rådets rekommendation av den 16 juni 2022, om lärande för den gröna omställningen och hållbar utveckling (19), politik och program för att säkerställa att studerande i alla åldrar tillägnar sig kunskaper och färdigheter för att dra nytta av en föränderlig arbetsmarknad, leva ett hållbart liv och vidta åtgärder för en hållbar framtid.

(29)

InvestEU, inom ramen för politikområdet ”Sociala investeringar och kompetens”, stöder efterfrågan på och utbudet av kompetens, förbättrar slutmottagarnas kompetens eller kompetensutnyttjande och främjar marknader för kompetensinvesteringar. InvestEU stöder också allmänna investeringar i utbildning och relaterade tjänster. Dessutom stöder programmet för en rättvis omställning under InvestEU investeringar, inbegripet sådana som syftar till att stödja omskolning och kompetenshöjning av arbetstagare, i regioner som har en godkänd plan för en rättvis omställning i enlighet med förordning (EU) 2021/1056 och projekt som gynnar dessa regioner, förutsatt att de är avgörande för den gröna och den digitala omställningen i dessa territorier.

(30)

Skräddarsydd expertis genom kommissionens instrument för tekniskt stöd kan hjälpa medlemsstaterna att genomföra reformer kopplade till nationella eller regionala strategier för kompetens och omvandla tillfällig unionsfinansiering till varaktiga förbättringar av de möjligheter till omskolning och kompetenshöjning som finns tillgängliga. Ömsesidigt lärande, underlättat av kommissionen, kan också stödja processen.

(31)

Meddelandet från kommissionen av den 3 mars 2021 med titeln En jämlikhetsunion: Den europeiska strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 syftar till att säkerställa personer med funktionsnedsättnings fulla deltagande i samhället, på lika villkor som andra i unionen och i tredjeländer, och stöder genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Inom den föreslagna ramen för strategin åtar sig kommissionen att se till att personer med funktionsnedsättning kan delta i utbildning och lära sig nya färdigheter, vilket är en grundläggande förutsättning för sysselsättning och oberoende.

(32)

På unionsnivå skulle de nödvändiga anslagen för genomförandet av detta beslut fastställas i budgeten för de bidragande programmen i enlighet med de fleråriga budgetramarna 2014–2020 och 2021–2027. Utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet bör målet vara att tillhandahålla finansiering för genomförandet av detta beslut om minst 9,3 miljoner EUR för rörelsekostnader. Det finansiella stödet till Europaåret för kompetens bör tillhandahållas av berörda unionsprogram och instrument, förutsatt att medel är tillgängliga, och i enlighet med tillämpliga regler. Finansieringen av Europaåret för kompetens bör inte inverka negativt på finansieringen av projekt i de nuvarande unionsprogrammen och bör inrikta sig på att säkerställa ett varaktigt arv för Europaåret för kompetens.

(33)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av detta besluts omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att man skall uppnå dessa mål.

(34)

För att säkerställa ett snabbt genomförande av Europaåret för kompetens bör detta beslut av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1.

Främja ökade, effektivare och inkluderande investeringar på alla nivåer, bland annat från offentliga och privata arbetsgivare, i synnerhet små och medelstora företag, i alla former av omskolning och kompetenshöjning samt utbildning för att utnyttja den fulla potentialen hos nuvarande och framtida arbetskraft i unionen, bland annat stödja människor i hanteringen av övergångar från arbete till arbete, i aktivt åldrande och i att dra nytta av de nya möjligheter som den pågående ekonomiska omställningen medför.

2.

Stärka kompetensens relevans och tillhandahållande genom att nära samarbeta med, och främja samarbete mellan, branschövergripande och branschvisa arbetsmarknadsparter, offentliga och privata arbetsförmedlingar, företag, enheter i det civila samhället, ideella leverantörer av sociala tjänster och utbildningsanordnare samt genom att utveckla gemensamma strategier i alla offentliga myndigheter på unionsnivå, nationell, regional och lokal nivå och genom att underlätta ett erkännande av färdigheter och kvalifikationer.

3.

Matcha människors ambitioner, behov och kompetens, även den kompetens som förvärvats under perioder av rörlighet, med behov och möjligheter på arbetsmarknaden, särskilt sådana som erbjuds genom den gröna och den digitala omställningen, framväxande nya sektorer och i de huvudsektorer som behöver återhämtning efter covid-19-pandemin, och säkerställa att ett särskilt fokus riktas mot att integrera fler människor på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor och unga, och i synnerhet de som varken arbetar eller studerar (UVAS), lågutbildade personer, äldre arbetstagare, personer med funktionsnedsättning, personer från mindre gynnade förhållanden och olika bakgrunder, personer som bor i avlägsna områden och i de yttersta randområdena samt fördrivna personer från Ukraina.

4.

Locka människor från tredjeländer med de färdigheter som behövs i medlemsstaterna, genom att främja möjligheterna till lärande, vid behov inbegripet språkutbildning, kompetensutveckling och rörlighet och genom att underlätta erkännandet av kvalifikationer.

(1)

Enligt artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 skulle kommissionen senast den 1 januari 2018 upprätta en unionsförteckning över nya livsmedel som godkänts eller anmälts enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 (2).

(2)

Unionsförteckningen över nya livsmedel som godkänts eller anmälts enligt förordning (EG) nr 258/97 upprättades genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (3).

(3)

Kommissionen har upptäckt ett fel i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470. Det måste göras en rättelse för att skapa tydlighet och klarhet om rättsläget för livsmedelsföretagare och medlemsstaternas behöriga myndigheter så att unionsförteckningen över nya livsmedel genomförs och används på rätt sätt.

(4)

Det nya livsmedlet fosfaterat distärkelsefosfat framställt från vetestärkelse (fosfaterad vetestärkelse) godkändes i maj 2014 av den behöriga myndigheten i Förenade kungariket med vissa användningsvillkor i enlighet med förordning (EG) nr 258/97. Det nya livsmedlet blev av misstag inte infört i unionsförteckningen när den ursprungliga förteckningen upprättades. Fosfaterat distärkelsefosfat framställt från vetestärkelse bör därför läggas till i unionsförteckningen över nya livsmedel.

(5)

Genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför rättas i enlighet med detta.

(1)

Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som godkänts och införts i unionsförteckningen över nya livsmedel släppas ut på marknaden i unionen.

(2)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 har en unionsförteckning över nya livsmedel upprättats genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2).

(3)

I unionsförteckningen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ingår biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica som ett godkänt nytt livsmedel.

(4)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/760 (3) godkändes utsläppande på marknaden av biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica som ett godkänt nytt livsmedel i kosttillskott enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG (4), utom kosttillskott för spädbarn och småbarn.

(5)

Den 27 juli 2020 lämnade företaget Skotan SA (sökanden) in en ansökan till kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) 2015/2283 om ändring av användningsvillkoren för det nya livsmedlet biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica. Sökanden begärde att användningsområdet för biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica skulle utvidgas till måltidsersättning för viktkontroll för vuxna. Sökanden begärde också en ändring av märkningen med det nya livsmedlets benämning.

(6)

Den 21 december 2020 begärde kommissionen att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) 2015/2283 skulle avge ett vetenskapligt yttrande om ändringen av användningsvillkoren för det nya livsmedlet biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica.

(7)

Den 1 juli 2022 antog livsmedelsmyndigheten sitt vetenskapliga yttrande ”Safety of an extension of use of Yarrowia lipolytica yeast biomass as a novel food pursuant to Regulation (EU) 2015/2283” (5) i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2015/2283.

(8)

Livsmedelsmyndigheten konstaterade i sitt vetenskapliga yttrande att den föreslagna ändringen enligt de föreslagna användningsvillkoren är säker, och därför bör användningsvillkoren för biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica ändras.

(9)

I linje med de användningsvillkor för måltidsersättning för viktkontroll som innehåller biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica som sökanden föreslagit och som livsmedelsmyndigheten bedömt, måste konsumenterna genom lämplig märkning informeras om att måltidsersättning för viktkontroll som innehåller biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica endast bör intas av personer över 18 år och inte bör intas om kosttillskott som tillsatts Yarrowia lipolytica intas samma dag.

(10)

Uppgifterna i ansökan och livsmedelsmyndighetens vetenskapliga yttrande ger tillräckligt underlag för att man ska kunna fastställa att ändringarna av användningsvillkoren och märkningen med benämningen (strykning av uttrycket ”värmeavdödad”) för det nya livsmedlet uppfyller kraven i artikel 12 i förordning (EU) 2015/2283 och bör godkännas.

(11)

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 571/2014 (2) godkändes ipkonazol som ett verksamt ämne i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009 och infördes i del B i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (3).

(2)

Efter att de bekräftande uppgifterna om den långsiktiga risken för fröätande fåglar enligt artikel 1 jämförd med bilaga I till genomförandeförordning (EU) nr 571/2014 hade lämnats in utvärderade den ursprungliga rapporterande medlemsstaten, Förenade kungariket (4), uppgifterna, som granskades av medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). På grundval av den information som hade lämnats konstaterade livsmedelsmyndigheten att det förelåg en hög långsiktig risk för fåglar med avseende på de representativa användningsområdena för ipkonazol (5).

(3)

Den 9 mars 2018 antog Europeiska kemikaliemyndighetens riskbedömningskommitté ett yttrande (6) i enlighet med artikel 37.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (7), i vilket den bland annat konstaterade att ipkonazol uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1B.

(4)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1182 (8) ändrades därför bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 och ipkonazol klassificerades som reproduktionstoxiskt i kategori 1B.

(5)

I enlighet med artikel 4.3 e ii i förordning (EG) nr 1107/2009 kan ett verksamt ämne endast godkännas om det växtskyddsmedel där det ingår inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt, särskilt icke-målarter, vilket också omfattar fåglar.

(6)

Enligt punkt 3.6.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 ska ett verksamt ämne endast godkännas om det inte klassificeras eller ska klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008, såvida inte människors exponering för detta ämne i ett växtskyddsmedel under realistiska föreslagna användningsförhållanden är försumbar.

(7)

Kommissionen underrättade i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 medlemsstaterna, livsmedelsmyndigheten och sökanden att kriteriet för godkännande i artikel 4.3 e ii i den förordningen och i punkt 3.6.4 i bilaga II till den förordningen kanske inte längre är uppfyllt eftersom en hög långsiktig risk för fåglar har konstaterats och ipkonazol klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B. Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter.

(8)

Sökanden lämnade synpunkter och ytterligare information som den nya rapporterande medlemsstaten, Belgien, tog hänsyn till och bedömde.

(9)

Kommissionen begärde att livsmedelsmyndigheten skulle ta hänsyn till den information som lämnats av sökanden, med beaktande av bedömningen av den nya rapporterande medlemsstaten, och särskilt ta hänsyn till riskerna för fåglar från de representativa användningsområdena för ipkonazol samt huruvida kraven när det gäller exponeringens försumbarhet för människor (exponering via kosten eller via andra källor än kosten) i punkt 3.6.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 kan anses vara uppfyllda.

(10)

Den 1 februari 2022 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (9) i vilken den angav att även om resthalterna av ipkonazol i livsmedel ligger under standardvärdet på 0,01 mg/kg och exponeringen via kosten för ipkonazol sålunda förväntas vara försumbar råder det osäkerhet om den exponering som användare och arbetstagare utsätts för på grund av brister i de studier som lämnats in. Framför allt när det gäller användare ingick mätningar av exponeringen under rengöring av utrustningen inte i studien och exponeringen vid förpackning i påsar var mindre till följd av en mycket automatiserad process, och därmed begränsades studiens representativitet med avseende på de metoder för behandling av utsäde som i allmänhet används inom unionen. Den studien var således av begränsad nytta. När det gäller arbetstagare var studien dessutom av begränsat värde eftersom den endast innehöll uppgifter om två arbetstagare. För en av arbetstagarna kunde exponeringen inte anses vara försumbar, även när hänsyn togs till att personlig skyddsutrustning hade använts.

(11)

Dessutom konstaterade livsmedelsmyndigheten en hög långsiktig risk för fåglar från de representativa användningsområdena för ipkonazol även efter att alla lämpliga finjusteringar beaktats i riskbedömningen.

(12)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens uttalande och på dess förslag att återkalla godkännandet av ipkonazol till följd av de farhågor som livsmedelsmyndigheten konstaterat. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(13)

Kommissionen anser att ipkonazol inte längre uppfyller kriterierna för godkännande i artikel 4.3 e ii i förordning (EG) nr 1107/2009 och i punkt 3.6.4 i bilaga II till den förordningen.

(14)

Godkännandet av ipkonazol bör därför återkallas.

(15)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta och genomförandeförordning (EU) nr 571/2014 bör upphöra att gälla.

(16)

Medlemsstaterna bör ges tillräckligt med tid att återkalla godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller ipkonazol.

(17)

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 för växtskyddsmedel som innehåller ipkonazol bör vara så korta som möjligt och inte löpa ut senare än nio månader efter det att den här förordningen har trätt i kraft.

(18)

Den här förordningen hindrar inte att en ny ansökan om godkännande av ipkonazol lämnas in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (2), (handels- och samarbetsavtalet) ingicks genom beslut (EU) 2021/689.

(2)

Avdelning VIII i tredje delen av handels- och samarbetsavtalet kompletterar bestämmelserna och underlättar tillämpningen mellan medlemsstaterna, å ena sidan, och Förenade kungariket, å andra sidan, av den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, upprättad i Strasbourg den 20 april 1959, tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, upprättat i Strasbourg den 17 mars 1978, och det andra tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, upprättat i Strasbourg den 8 november 2001.

(3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU (3) om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området och rådets akt av den 29 maj 2000 om att upprätta konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (4) ska tillämpas i enlighet med fördragen.

(4)

I artikel 635.1 i handels- och samarbetsavtalet föreskrivs att den specialiserade kommittén för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor ska fastställa ett standardformulär för ansökningar om ömsesidig rättslig hjälp genom att anta en bilaga till det avtalet. I enlighet med artikel 635.2 i handels- och samarbetsavtalet ska, om den specialiserade kommittén för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor antar ett beslut om fastställande av ett sådant standardformulär, ansökningar om ömsesidig rättslig hjälp göras med hjälp av det standardformuläret.

(5)

Standardformuläret för ansökningar om ömsesidig rättslig hjälp kommer att underlätta ömsesidig hjälp mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna, å ena sidan, och i Förenade kungariket, å andra sidan, genom att det anger all nödvändig information som en ansökan om ömsesidig rättslig hjälp bör innehålla.

(6)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den specialiserade kommittén för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor.

(7)

Handels- och samarbetsavtalet är bindande för alla medlemsstater enligt beslut (EU) 2021/689, som har artikel 217 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som materiell rättslig grund.

(8)

Danmark och Irland är bundna av del III i handels- och samarbetsavtalet genom beslut (EU) 2021/689 och deltar därför i antagandet och tillämpningen av detta beslut som genomför handels- och samarbetsavtalet.

(1)

Enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 (2) ska personlig skyddsutrustning som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning förutsättas överensstämma med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav i bilaga II till den förordningen som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

(2)

I kommissionen genomförandebeslut C(2020) 7924 (3) begärde kommissionen att Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) ska utarbeta harmoniserade standarder till stöd för förordning (EU) 2016/425.

(3)

På grundval av begäran i genomförandebeslut C(2020) 7924 utarbetade CEN flera nya standarder och reviderade ett antal befintliga harmoniserade standarder.

(4)

På grundval av genomförandebeslut C(2020) 7924 utarbetade CEN följande nya harmoniserade standarder till stöd för förordning (EU) 2016/425: EN 13138–1:2021 om säkerhetskrav och provningsmetoder för flythjälpmedel för simutbildning, rättad genom EN 13138–1:2021/AC:2022, EN 17520:2021 om säkerhetskrav och provningsmetoder för självsäkringsslingor och EN ISO 16321–2:2021 om ytterligare krav på ögon- och ansiktsskydd vid svetsning och likartat arbete.

(5)

På grundval av genomförandebeslut C(2020) 7924 reviderade CEN de harmoniserade standarderna EN 166:2001, EN 169:2002, EN 170:2002, EN 171:2002, EN 172:1994, ändrad genom EN 172:1994/A1:2000 samt EN 172:1994/A2:2001, EN 174:2001, EN 379:2003+A1:2009, EN 1731:2006 och EN ISO 20345:2011. Denna revidering resulterade i antagandet av de harmoniserade standarderna EN ISO 16321–1:2022 om allmänna krav för ögon- och ansiktsskydd för yrkesmässig användning, EN ISO 16321–3:2022 om ytterligare krav på ögon- och ansiktsskydd, EN ISO 18527–1:2022 om krav på skidglasögon och EN ISO 20345:2022 om skyddsskor.

(6)

Kommissionen har tillsammans med CEN bedömt huruvida de harmoniserade standarder som utarbetats och reviderats av CEN är förenliga med den begäran som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924.

(7)

De harmoniserade standarderna EN 13138–1:2021, rättad genom EN 1318–1:2021/AC:2022, EN ISO 16321–1:2022, EN ISO 16321–2:2021, EN ISO 16321–3:2022, EN 17520:2021, EN ISO 18527–1:2022 och EN ISO 20345:2022 uppfyller de krav som de syftar till att omfatta och som fastställs i förordning (EU) 2016/425. Det är därför lämpligt att offentliggöra hänvisningarna till dessa harmoniserade standarder i Europeiska unionens officiella tidning.

(8)

De harmoniserade standarderna EN ISO 16321–2:2021 och EN ISO 16321–3:2022 hänvisar till en normativ referensstandard EN ISO 16321–1:2020, vars datum är felaktigt. Dessa harmoniserade standarder bör därför offentliggöras med begränsning i Europeiska unionens officiella tidning.

(9)

Det är nödvändigt att återkalla hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 166:2001, EN 169:2002, EN 170:2002, EN 172:1994, ändrad genom EN 172:1994/A1:2000 samt EN 172:1994/A2:2001, EN 174:2001, EN 379:2003+A1:2009, EN 1731:2006 och EN ISO 20345:2011 från Europeiska unionens officiella tidning, eftersom dessa standarder har reviderats.

(10)

För tydlighetens och enkelhetens skull bör en fullständig förteckning över hänvisningar till harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för förordning (EU) 2016/425 och som uppfyller de krav som de syftar till att omfatta offentliggöras i en enda rättsakt. Hänvisningarna till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för förordning (EU) 2016/425 anges för närvarande i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/668 (4) och i kommissionens meddelande 2018/C 209/03 (5).

(11)

Genomförandebeslut (EU) 2020/668 har ändrats väsentligt flera gånger. För tydlighetens och enkelhetens skull och eftersom det genomförandebeslutet behöver ändras ytterligare, bör det ersättas.

(12)

Många av hänvisningarna till harmoniserade standarder som offentliggjorts i meddelande 2018/C 209/03 har dragits tillbaka genom genomförandebeslut (EU) 2020/668. I genomförandebeslut (EU) 2020/668 föreskrivs att de återstående hänvisningar till harmoniserade standarder som offentliggjorts i det meddelandet ska återkallas. För tydlighetens och enkelhetens skull bör meddelande 2018/C 209/03 upphöra att gälla. För att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att anpassa sina produkter till de reviderade versionerna av de berörda standarderna bör meddelande 2018/C 209/03 fortsätta att gälla fram till datumen för återkallande av hänvisningarna till de berörda harmoniserade standarder som offentliggjorts i det meddelandet.

(13)

Uppfyllandet av en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav i unionslagstiftningen om harmonisering från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs.