ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 125

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

66 årgången
11 maj 2023


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

BESLUT

 

*

Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2023/936 av den 10 maj 2023 om ett Europaår för kompetens ( 1 )

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/937 av den 10 maj 2023 om rättelse av genomförandeförordning (EU) 2017/2470 vad gäller införande av fosfaterat distärkelsefosfat framställt från vetestärkelse i unionsförteckningen över nya livsmedel ( 1 )

12

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/938 av den 10 maj 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/2470 vad gäller användningsvillkoren för det nya livsmedlet biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica  ( 1 )

16

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/939 av den 10 maj 2023 om återkallande av godkännandet av det verksamma ämnet ipkonazol i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 571/2014 ( 1 )

19

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2023/940 av den 4 maj 2023 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den specialiserade kommitté för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor som inrättats genom avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, vad gäller upprättandet av ett standardformulär för ansökningar om ömsesidig rättslig hjälp som avses i artikel 635.1 i det avtalet

23

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023/941 av den 2 maj 2023 om harmoniserade standarder för personlig skyddsutrustning som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 ( 1 )

37

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1860 av den 10 juni 2022 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller standarder, format, frekvens samt metoder och arrangemang för rapportering ( EUT L 262, 7.10.2022 )

59

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

BESLUT

11.5.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT (EU) 2023/936

av den 10 maj 2023

om ett Europaår för kompetens

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 149,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1)

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Kvalificerad arbetskraft är avgörande för att säkerställa en socialt rättvis grön och digital omställning och för att stärka unionens hållbara konkurrenskraft och motståndskraft mot negativa externa chocker såsom covid-19-pandemin eller konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Mer adekvata och bättre matchade färdigheter öppnar nya möjligheter och ger enskilda människor möjlighet att delta fullt ut på arbetsmarknaden, i samhället och i demokratin, att utnyttja och dra nytta av de möjligheter som den gröna och den digitala omställningen erbjuder och att utöva sina rättigheter.

(2)

I hela unionen rapporterar arbetsgivare att det är svårt att hitta arbetstagare med nödvändig kompetens. I Europeiska arbetsmyndighetens rapport Report on labour shortages and surpluses (Rapport om brist och överskott på arbetskraft) och i Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrås rapport Cybersecurity skills development in the EU (Utvecklingen av kompetens inom cybersäkerhet i EU) identifierades 28 yrken såsom klassificerade som yrken där det föreligger kompetensbrist 2021, inklusive inom hälso- och sjukvård, hotell- och restaurangbranschen, byggsektorn och tjänstesektorn, och identifierade brist på it- och säkerhetsspecialister, särskilt cybersäkerhetsexperter, och arbetstagare med en bakgrund inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Det största hindret för att den gröna och den digitala omställningen ska lyckas är i allt högre grad bristen på arbetstagare med rätt kompetens. Bristen på arbetskraft kan, i vissa fall, också bero på oattraktiva jobb och dåliga arbetsvillkor. För att åstadkomma en välfungerande arbetsmarknad är det viktigt att ta itu med de problemen genom att erbjuda arbetstillfällen av hög kvalitet och föra en politik för att bibehålla personal. I många medlemsstater förväntas befolkningens åldrande accelerera under det kommande årtiondet i takt med att baby boom-generationens årskullar går i pension, vilket ökar behovet av att utnyttja den fulla potentialen hos alla vuxna i arbetsför ålder, oavsett ursprung, genom kontinuerliga investeringar i deras kompetens och genom att aktivera fler människor, särskilt kvinnor och ungdomar, och i synnerhet de som varken arbetar eller studerar (UVAS) och som står inför särskilda utmaningar som hindrar dem från att delta på arbetsmarknaden. Effektiva och omfattande kompetensstrategier, ökad tillgång till utbildningsmöjligheter för missgynnade grupper samt åtgärder mot stereotyper, särskilt könsstereotyper, skulle bidra till att öka sysselsättningen och minska kompetensbristen. I syfte att säkerställa en socialt rättvis och inkluderande omställning kan sådana åtgärder kompletteras med lösningar för personer som inte kan omskola och kompetensutveckla sig.

(3)

Tillgången till kompetent personal och erfarna chefer, som spelar en viktig roll för unionens hållbara tillväxt, förblir det allvarligaste problemet för en fjärdedel av unionens 25 miljoner små och medelstora företag, som utgör ryggraden i unionens ekonomi och välstånd, utgör 99 % av alla företag och sysselsätter 83 miljoner människor. I kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 med titeln En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU erkänns de små och medelstora företagens viktiga roll för unionens konkurrenskraft och välstånd.

(4)

Bristen på en tillräckligt kvalificerad arbetskraft och det låga deltagandet av vuxna i arbetsför ålder i utbildningsverksamhet minskar möjligheterna på arbetsmarknaden och resulterar i social och ekonomisk ojämlikhet som utgör en stor utmaning för unionen. Bristen på en tillräckligt kvalificerad arbetskraft och det låga deltagandet i utbildningsverksamhet indikerar också att det finns en outnyttjad potential för omskolning och kompetenshöjning för att bidra till att minska den ökande bristen på arbetskraft inom sektorer som tillverkning och tjänster, särskilt inom ekonomisk verksamhet som rör hotell- och restaurangbranschen och tillverkning av datorutrustning och elektronisk utrustning samt inom vårdsektorn. Deltagandet i vuxenutbildning i unionen har dock stagnerat under det senaste årtiondet och 21 medlemsstater har inte nått upp till målet på unionsnivå för 2020. För många vuxna i arbetsför ålder, till exempel de med atypiska anställningsformer, anställda i små och medelstora företag, arbetslösa, de som står utanför arbetskraften eller lågkvalificerade personer, är möjligheterna till kompetensutveckling alltför ofta utom räckhåll. Att öka möjligheterna till omskolning och kompetenshöjning för de grupperna och för alla vuxna i arbetsför ålder skulle också bidra till att uppnå unionens sysselsättningsmål på 78 % för vuxna mellan 20 och 64 år för vilka sysselsättningsgraden var 73,1 % 2021. Ytterligare insatser behövs för att effektivt stödja lågutbildade vuxna och stödja arbetslösa personer i enlighet med rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: Nya möjligheter för vuxna (3), och rådets rekommendation av den 15 februari 2016 om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden (4).

(5)

Princip nr 1 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (pelaren) anger att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att individen deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden. Princip nr 4 i pelaren hänvisar till aktivt stöd för anställning, att upprätthålla var och ens rätt till individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande, inbegripet rätten att få hjälp med att utbilda eller omskola sig. Princip nr 5 i pelaren om trygg och anpassningsbar anställning betonar att arbetstagare, oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet, har rätt till rättvis och lika behandling när det gäller arbetsvillkor, tillgång till socialt skydd och utbildning. I artikel 14.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) anges att alla har rätt till utbildning och till tillgång till yrkesutbildning och fortbildning.

(6)

Princip 3 i pelaren understryker att alla, oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, har rätt till likabehandling och lika möjligheter, inklusive sysselsättning och utbildning. Europaåret för kompetens bör genomföras på ett sätt som är inkluderande och aktivt främjar jämlikhet för alla. I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som antogs av kommissionens i dess meddelande av den 4 mars 2021, påpekas att genom att öka deltagandet av grupper som för närvarande är underrepresenterade är det möjligt att uppnå mer inkluderande sysselsättningstillväxt.

(7)

I kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 med titeln Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (den europeiska kompetensagendan), efterlyses en kompetensrevolution för att säkerställa ekonomisk återhämtning, för att stärka Europas globala konkurrenskraft och sociala rättvisa och att omvandla den gröna och den digitala omställningen till möjligheter för alla. Den europeiska kompetensagendan syftar till att främja kollektiva åtgärder för kompetens, till att säkerställa att utbildningsinnehållet anpassas till arbetsmarknadens nya behov och bättre matcha utbildningsmöjligheterna med människors ambitioner för att uppmuntra spridningen av sådana utbildningsmöjligheter bland befolkningen i arbetsför ålder. Europaparlamentet välkomnade målen och åtgärderna i den europeiska kompetensagendan i sin resolution av den 11 februari 2021 (5).

(8)

Den 25 juni 2021 välkomnade Europeiska rådet i sina slutsatser unionens överordnade mål i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i linje med Portoförklaringen av den 8 maj 2021, och välkomnade därigenom ambitionen att säkerställa att sysselsättningsgraden ska vara minst 78 % och att minst 60 % av alla vuxna deltar i utbildning varje år senast 2030.

(9)

Den 14 september 2022 tillkännagav kommissionens ordförande i sitt tal om tillståndet i unionen att kommissionen skulle föreslå att 2023 ska vara Europaåret för kompetens. Hon pekade på problemet med brist på arbetskraft inom vissa sektorer och betonade vikten av investeringar i yrkesutbildning och kompetensutveckling. Hon underströk också att det måste vara en del av lösningen att locka rätt kompetens till unionen, och att det därvid krävs att man påskyndar och underlättar erkännandet av kvalifikationer för tredjelandsmedborgare. Genom Europaåret för kompetens strävar kommissionen efter att öka takten i och främja genomförandet av de många åtgärder som den redan har vidtagit för att stärka omskolning och kompetenshöjning i unionen för att ta itu med bristen på arbetskraft. Europaåret är avsett att genom omskolning och kompetenshöjning stödja en hållbar tillväxt i unionens sociala marknadsekonomi med syftet att öka dess konkurrenskraft och bidra till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.

(10)

Den 15 september 2021 tillkännagav kommissionens ordförande i sitt tal om tillståndet i unionen att en strukturerad dialog skulle inledas på högsta nivå för att stärka åtagandena om digitala färdigheter och digital utbildning. Medlemsstaterna utsåg nationella samordnare för den processen. Europaåret för kompetens bygger vidare på den strukturerade dialogen och utvidgar dess inriktning i linje med målen i detta beslut.

(11)

Europaåret för kompetens följer på Europaåret för ungdomar 2022, där syftet var att ge egenmakt åt, uppmärksamma, stödja och samarbeta med ungdomar, inbegripet unga med begränsade möjligheter, i en värld efter covid-19-pandemin med målet att skapa långsiktigt positiva effekter för unga. Europaåret för ungdomar 2022 betonade vikten av färdigheter när det gäller att hitta sysselsättning av god kvalitet för unga och öka deras sysselsättningsmöjligheter.

(12)

Genom att främja omskolning och kompetenshöjning i hela unionen kan Europaåret för kompetens ha en bredare positiv inverkan på samhället och demokratin, eftersom en mer kvalificerad arbetskraft också innebär mer aktiva och engagerade medborgare. Omskolning och kompetenshöjning ger arbetstagarna den kompetens som krävs för att de ska kunna dra nytta av bättre arbetstillfällen av hög kvalitet, öka sitt välbefinnande på arbetsplatsen och komma vidare i sin personliga och yrkesmässiga utveckling, samtidigt som detta stärker ekonomins konkurrenskraft och bidrar till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.

(13)

Eftersom arbetsgivare, arbetstagare, företrädare för arbetstagare och arbetsgivare, nationella, europeiska och internationella arbetsmarknadsparter, handelskamrar och andra berörda parter bäst vet vilka färdigheter som behövs i deras industriella ekosystem måste en förstärkning av deras kollektiva åtgärder för kompetensutveckling vara en del av lösningen. Den sociala dialogen spelar därför en viktig roll när det gäller att förutse kompetensbehoven på arbetsmarknaden. Kompetenspakten, som kommissionen lanserade 2020 som den första åtgärden inom ramen för den europeiska kompetensagendan, sammanför företag, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare, offentliga arbetsförmedlingar och andra viktiga aktörer inom kompetens, både privata och offentliga. Hittills har mer än 700 organisationer anslutit sig till kompetenspakten och 12 storskaliga partnerskap inom strategiska sektorer har inrättats inom dess ansvarsområden, med utfästelser om att ta fram sex miljoner utbildningsmöjligheter. Kompetenspaktens medlemmar har tillgång till särskilda tjänster för att uppnå konkreta resultat. Den regionala och lokala dimensionen är också viktig, i synnerhet i gränsregioner där det krävs riktade åtgärder för att stödja effektiva gränsöverskridande arbetsmarknader för att hitta arbetstagare med rätt kompetens. På samma sätt står missgynnade och avlägsna områden, inbegripet de yttersta randområdena, inför särskilda utmaningar eftersom tillgången till arbetsmarknaden och möjligheterna till omskolning och kompetenshöjning är begränsade.

(14)

I rådets resolution av den 26 februari 2021 om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (6) fastställs som en av ramens strategiska prioriteringar Att göra livslångt lärande och rörlighet till en verklighet för alla, liksom konkreta åtgärder som syftar till att förvärva eller uppdatera färdigheter (omskolning och kompetenshöjning) under hela arbetslivet.

(15)

Rådets rekommendationer av den 16 juni 2022 om individuella utbildningskonton (7) och en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet (8) hjälper människor att påbörja och fortsätta på en utbildningsväg på ett mer flexibelt och målinriktat sätt. Rådets resolution av den 29 november 2021 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande 2021–2030 (9) förespråkar formella, icke-formella och informella utbildningsmöjligheter som kan tillhandahålla alla de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att skapa en inkluderande, hållbar, socialt rättvis och mer motståndskraftig union. Vuxenutbildning betonas som en viktig del av det livslånga lärandet. Lärande, yrkesvägledning av hög kvalitet och möjligheter till självbedömning av kompetens hör till de åtgärder som behövs för att stödja människor på deras utbildningsväg.

(16)

Den förstärkta aktiva arbetsmarknadspolitik som förespråkas i kommissionens rekommendation av den 4 mars 2021 om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder) (10) syftar till att stödja övergångar till ny sysselsättning i samband med återhämtningen efter covid-19-krisen och en bättre matchning av kompetens på arbetsmarknaden, med stöd av arbetsförmedlingar med tillräcklig administrativ kapacitet.

(17)

Rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (11) stöder moderniseringen av yrkesutbildningssystemen för att ge ungdomar och vuxna de kunskaper, färdigheter och kompetenser som de behöver för att komma till sin rätt på den föränderliga arbetsmarknaden och i samhället, så att de är rustade att hantera återhämtningen och en rättvis omställning till en grön och digital ekonomi i tider av demografiska förändringar och under alla konjunkturcykler. Den främjar yrkesutbildning som en potentiell drivkraft för innovation och tillväxt, som är flexibel när det gäller att anpassa sig till förändringar på arbetsmarknaden, tillhandahålla färdigheter för yrken där efterfrågan är stor och stödja delaktighet och lika möjligheter. Det är viktigt att göra yrkesutbildningar mer attraktiva genom kommunikations- och upplysningskampanjer, kompetenscentrum för yrkesutbildning, särskilda ekosystem för yrkesutbildning och tävlingar i yrkesskicklighet, såsom EuroSkills.

(18)

Färdigheter för den gröna omställningen och omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften kommer att behövas i samband med övergången till en modern, resurseffektiv, cirkulär, inkluderande, resilient och konkurrenskraftig ekonomi, såsom anges i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 med titeln Den europeiska gröna given, som stakar ut vägen mot klimatneutralitet i unionen senast 2050. I kommissionens meddelande av den 14 juli 2021 med titeln 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet konstateras att den gröna omställningen endast kan lyckas om unionen har den kvalificerade arbetskraft som den behöver för att kunna förbli konkurrenskraftig, och lyfter fram flaggskeppsinitiativen i den europeiska kompetensagendan för att utrusta människor med den kompetens som krävs för den gröna och den digitala omställningen.

(19)

Unionsindustrins pågående gröna och digitala omställning och därtill hörande arbetsmarknadsbehov kräver investeringar för att utveckla starka system för yrkesutbildning i hela unionen, främja problemlösande kompetenser och kompetenser för ny teknik, såsom smart produktion och smarta maskiner, avancerad robotteknik, molntjänster, artificiell intelligens, databehandling och sakernas internet.

(20)

Användningen av digitala verktyg och digital teknik ökar i alla aspekter av livet och kan skapa en digital klyfta. Digitala färdigheter är avgörande för deltagande på arbetsmarknaden, men också för livskvaliteten och ett aktivt åldrande. I unionen kräver mer än 90 % av yrkena grundläggande digitala kunskaper, samtidigt som omkring 42 % av medborgarna i unionen, bland annat 37 % av arbetstagarna, saknar grundläggande digitala färdigheter. Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 (12) fastställer målet att se till att minst 80 % av unionens befolkning har åtminstone grundläggande digitala färdigheter senast 2030, och anger ett mål på 20 miljoner anställda informations- och kommunikationstekniksspecialister (IKT-specialister) senast 2030, inklusive bättre jämvikt mellan kvinnor och män. Kommissionens meddelande av den 17 januari 2018 om handlingsplanen för digital utbildning betonar också bristen på kapacitet hos specialiserade utbildningsprogram att utbilda ytterligare IKT-experter. I sitt meddelande av den 30 september 2020 om handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 betonar kommissionen att tekniska medel bör användas för att underlätta tillgången till och öka flexibiliteten i utbildningsmöjligheter, inbegripet omskolning och kompetenshöjning.

(21)

I kommissionens meddelande av den 5 maj 2021 med titeln Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning efterlyses beslutsamma åtgärder för att göra livslångt lärande till en realitet för alla och säkerställa att utbildningen håller jämna steg med och uppnår resultat för den gröna och den digitala omställningen. I meddelandet understryks det att kompetent arbetskraft är avgörande för att säkerställa att de omställningarna är framgångsrika, och stödjer den europeiska industrins konkurrenskraft och skapar arbetstillfällen av hög kvalitet. Där erkänns också vikten av starka partnerskap mellan unionen, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter och av samarbete mellan, och inom, industriella ekosystem. I kommissionens meddelande av den 9 december 2021 med titeln Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin betonas att den sociala ekonomin kan spela en avgörande roll eftersom den är en viktig drivkraft för social rättvisa och inkluderande grön och digital omställning samt en viktig drivkraft för social innovation, bl.a. när det gäller omskolning och kompetenshöjning.

(22)

Att locka kvalificerade tredjelandsmedborgare kan bidra till att åtgärda bristen på kompetens och arbetskraft i unionen. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883 (13) är ett viktigt framsteg för att stärka förutsättningarna för att locka högkvalificerade begåvningar till arbetsmarknaden. I sitt meddelande av den 23 september 2020 om den nya migrations- och asylpakten lägger kommissionen också särskild tonvikt på arbetskraftsmigration och på integrationen av tredjelandsmedborgare. I det sammanhanget syftar kommissionen i sitt meddelande av den 27 april 2022 med titeln Att locka kompetens och talang till EU till att stärka den rättsliga ramen och unionens åtgärder på detta område. Den föreslår en omarbetning av rådets direktiv 2003/109/EG (14) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU (15) i syfte att förenkla förfarandena för inresa till unionen för arbetstagare från tredjeländer på alla kompetensnivåer och att stärka deras rättigheter och deras skydd mot arbetskraftsexploatering. Kommissionen kommer fortsätta att inrätta en EU-talangreserv för att underlätta jobbmatchningen med tredjelandsmedborgare och arbetar också för att lansera skräddarsydda talangpartnerskap med vissa viktiga partnerländer för att främja den internationella arbetskraftens rörlighet och utvecklingen av talanger på ett ömsesidigt fördelaktigt och cirkulärt sätt. Dessutom fortsätter unionen att vara den ledande bidragsgivaren till global finansiering av utbildning, med särskild inriktning på lärarutbildning, flickors utbildning och yrkesutbildning. Detta arbete, inom ramen för kommissionens och den höga representantens gemensamma meddelande av den 1 december 2021 om Global Gateway, kompletterar målen i detta beslut.

(23)

Förtroende för och tydligheten i kvalifikationer, oavsett om de förvärvats i unionen eller i ett tredjeland, är avgörande för att underlätta erkännandet av dem. Unionsverktyg såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer, Europass, Esco, verktyget för kartläggning av kompetensen hos personer från länder utanför EU, europeiska digitala lärandeintyg, Eures-portalen och relevanta unionskompetensramar är en utgångspunkt för att bidra till att öka tydligheten och jämförbarheten när det gäller kompetenser och kvalifikationer. För att arbetsmarknaderna ska fungera väl måste kompetenser förstås och värderas, oavsett om de förvärvats i formella, icke-formella eller informella sammanhang. Att ytterligare stärka kartläggning och dokumentation av kompetens samt vägledning för att synliggöra kompetens är avgörande steg i riktning mot bättre insyn och överförbarhet av alla färdigheter, inbegripet övergripande färdigheter såsom språkkunskaper, kritiskt tänkande, entreprenörskap, kreativitet, interkulturell kompetens, lagarbete och mediekompetens.

(24)

I många medlemsstater är de offentliga och privata investeringarna i omskolning och kompetenshöjning överlag otillräckliga. Många arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag, tillhandahåller inte eller finansierar inte utbildning för sin personal, och personer med atypiskt arbete har sämre eller ingen tillgång till arbetsgivarfinansierad utbildning. Sådana ojämlikheter kan undergräva människors välfärd och hälsa, minska den ekonomiska konkurrenskraften, leda till missade möjligheter och hinder för innovation och riskera att lämna människor på efterkälken i den gröna och den digitala omställningen till mer hållbara ekonomiska verksamheter. Att avsätta resurser för att se till att de anställda kan arbeta med den senaste tekniken är viktigt för företagens konkurrenskraft. Det behövs ett stödjande ramverk som frigör och stimulerar arbetsgivarnas finansiella investeringar i kompetens och synliggör det ekonomiska värdet av omskolning och kompetenshöjning. Till exempel syftar stödpaketet för små och medelstora företag till att underlätta tillgången till finansiering och kompetens. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 (16) föreskriver vidare att medlemsstaterna är skyldiga att, om arbetsgivare enligt unionsrätten, nationell rätt eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla utbildning för att arbetstagarna ska kunna utföra det arbete de är anställda för, säkerställa att sådan utbildning tillhandahålls utan kostnad för arbetstagare, räknas som arbetstid och, om möjligt, sker under arbetstid.

(25)

Tidigare har unionen upplevt betydande ökningar av de offentliga investeringarna i grundläggande utbildning. Hittills har detta dock inte matchats med motsvarande ökningar av investeringarna och en utveckling av en heltäckande strategi för att stödja fortsatt kompetensutveckling under hela arbetslivet. I rådets slutsatser av den 8 juni 2020 uppmanas medlemsstaterna att ”undersöka möjliga modeller för offentlig och privat finansiering av livslångt lärande och utveckling av färdigheter på individuell nivå”, och kommissionen att stödja medlemsstaterna i de insatserna.

(26)

Betydande ekonomiskt unionsstöd finns tillgängligt för omskolning och kompetenshöjning, till exempel genom Europeiska socialfonden+ (ESF+), faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Fonden för en rättvis omställning, InvestEU-programmet (InvestEU), programmet för ett digitalt Europa, Erasmus+, Horisont Europa, programmet för miljö och klimatpolitik (Life), moderniseringsfonden och instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. ESF+ är fortfarande unionens viktigaste finansieringsverktyg för att investera i ökad och bättre kompetens hos arbetskraften, särskilt genom att stödja institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och kompetensutmaningar, och stödja omskolning och kompetenshöjning för arbetstagare som erbjuds av den offentliga och den privata sektorn. Syftet med den förstärkta ungdomsgarantin är att alla unga ska få ett erbjudande om sysselsättning av god kvalitet, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom de första fyra månaderna efter att de har blivit arbetslösa eller har lämnat den formella utbildningen. Reformer och investeringar som ingår i medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens har en framträdande kompetensdimension som ofta är kopplad till aktiva arbetsmarknadsåtgärder, i synnerhet stöd till ungdomssysselsättning. I de nationella återhämtnings- och resiliensplaner som kommissionen och rådet hittills har godkänt har omkring 20 % av de sociala utgifterna avsatts för ”sysselsättning och kompetens”.

(27)

Återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU) var det första instrumentet inom återhämtningspaketet NextGenerationEU som gjorde utbetalningar med avseende på medlemsstaternas återhämtning. Det bidrog till att skapa arbetstillfällen och investera i kompetens i de mest behövande regionerna. Arbetstagare som förlorar sina arbeten på grund av storskaliga omstruktureringar kan också få stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare för att hitta nya arbeten, t.ex. genom vidareutbildning och skräddarsydd yrkesvägledning och rådgivning.

(28)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (17) erkänns att omskolning och kompetenshöjning av arbetstagare och arbetssökande är ett instrument som behövs för att säkerställa en rättvis och inkluderande grön omställning och mildra de negativa konsekvenserna av den omställningen. I rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet (18) fastställs särskild vägledning för att hjälpa medlemsstaterna att utforma och genomföra åtgärdspaket om relevanta sysselsättningsaspekter och sociala aspekter, inbegripet omskolnings- och kompetenshöjningsstrategier. Dessutom främjar rådets rekommendation av den 16 juni 2022, om lärande för den gröna omställningen och hållbar utveckling (19), politik och program för att säkerställa att studerande i alla åldrar tillägnar sig kunskaper och färdigheter för att dra nytta av en föränderlig arbetsmarknad, leva ett hållbart liv och vidta åtgärder för en hållbar framtid.

(29)

InvestEU, inom ramen för politikområdet ”Sociala investeringar och kompetens”, stöder efterfrågan på och utbudet av kompetens, förbättrar slutmottagarnas kompetens eller kompetensutnyttjande och främjar marknader för kompetensinvesteringar. InvestEU stöder också allmänna investeringar i utbildning och relaterade tjänster. Dessutom stöder programmet för en rättvis omställning under InvestEU investeringar, inbegripet sådana som syftar till att stödja omskolning och kompetenshöjning av arbetstagare, i regioner som har en godkänd plan för en rättvis omställning i enlighet med förordning (EU) 2021/1056 och projekt som gynnar dessa regioner, förutsatt att de är avgörande för den gröna och den digitala omställningen i dessa territorier.

(30)

Skräddarsydd expertis genom kommissionens instrument för tekniskt stöd kan hjälpa medlemsstaterna att genomföra reformer kopplade till nationella eller regionala strategier för kompetens och omvandla tillfällig unionsfinansiering till varaktiga förbättringar av de möjligheter till omskolning och kompetenshöjning som finns tillgängliga. Ömsesidigt lärande, underlättat av kommissionen, kan också stödja processen.

(31)

Meddelandet från kommissionen av den 3 mars 2021 med titeln En jämlikhetsunion: Den europeiska strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 syftar till att säkerställa personer med funktionsnedsättnings fulla deltagande i samhället, på lika villkor som andra i unionen och i tredjeländer, och stöder genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Inom den föreslagna ramen för strategin åtar sig kommissionen att se till att personer med funktionsnedsättning kan delta i utbildning och lära sig nya färdigheter, vilket är en grundläggande förutsättning för sysselsättning och oberoende.

(32)

På unionsnivå skulle de nödvändiga anslagen för genomförandet av detta beslut fastställas i budgeten för de bidragande programmen i enlighet med de fleråriga budgetramarna 2014–2020 och 2021–2027. Utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet bör målet vara att tillhandahålla finansiering för genomförandet av detta beslut om minst 9,3 miljoner EUR för rörelsekostnader. Det finansiella stödet till Europaåret för kompetens bör tillhandahållas av berörda unionsprogram och instrument, förutsatt att medel är tillgängliga, och i enlighet med tillämpliga regler. Finansieringen av Europaåret för kompetens bör inte inverka negativt på finansieringen av projekt i de nuvarande unionsprogrammen och bör inrikta sig på att säkerställa ett varaktigt arv för Europaåret för kompetens.

(33)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av detta besluts omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att man skall uppnå dessa mål.

(34)

För att säkerställa ett snabbt genomförande av Europaåret för kompetens bör detta beslut av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

Perioden 9 maj 2023–8 maj 2024 ska utses till Europaåret för kompetens.

Artikel 2

Mål

I enlighet med principerna nr 1, 4 och 5 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som bidrar till målen i den europeiska kompetensagendan och unionens överordnade mål som fastställs i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, ska det övergripande målet för Europaåret för kompetens vara att fortsätta att främja omskolning och kompetenshöjning, i enlighet med nationell behörighet, rätt och praxis. Genom att ytterligare stärka andan av omskolning och kompetenshöjning ska Europaåret för kompetens syfta till att stärka konkurrenskraften hos europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, och bidra till att skapa arbetstillfällen av god kvalitet, i syfte att på ett socialt rättvist och inkluderande sätt förverkliga den gröna och den digitala omställningens potential, och därigenom främja lika tillgång till kompetensutveckling och minska ojämlikheter och segregering i utbildning samt bidra till kontinuerligt lärande och karriärutveckling, ge människor möjlighet att få tillgång till arbetstillfällen av god kvalitet och att delta fullt ut i ekonomin och samhället. Mer specifikt ska verksamheten under Europaåret för kompetens främja kompetenspolitik och investeringar för att se till att ingen hamnar på efterkälken i den gröna och den digitala omställningen och den ekonomiska återhämtningen, och särskilt för att ta itu med bristen på arbetskraft genom att täppa till luckor och kompetensglapp för att ge arbetskraften och samhället mer inflytande så att de kan utnyttja de möjligheter som den gröna och den digitala omställningen erbjuder, genom att göra följande:

1.

Främja ökade, effektivare och inkluderande investeringar på alla nivåer, bland annat från offentliga och privata arbetsgivare, i synnerhet små och medelstora företag, i alla former av omskolning och kompetenshöjning samt utbildning för att utnyttja den fulla potentialen hos nuvarande och framtida arbetskraft i unionen, bland annat stödja människor i hanteringen av övergångar från arbete till arbete, i aktivt åldrande och i att dra nytta av de nya möjligheter som den pågående ekonomiska omställningen medför.

2.

Stärka kompetensens relevans och tillhandahållande genom att nära samarbeta med, och främja samarbete mellan, branschövergripande och branschvisa arbetsmarknadsparter, offentliga och privata arbetsförmedlingar, företag, enheter i det civila samhället, ideella leverantörer av sociala tjänster och utbildningsanordnare samt genom att utveckla gemensamma strategier i alla offentliga myndigheter på unionsnivå, nationell, regional och lokal nivå och genom att underlätta ett erkännande av färdigheter och kvalifikationer.

3.

Matcha människors ambitioner, behov och kompetens, även den kompetens som förvärvats under perioder av rörlighet, med behov och möjligheter på arbetsmarknaden, särskilt sådana som erbjuds genom den gröna och den digitala omställningen, framväxande nya sektorer och i de huvudsektorer som behöver återhämtning efter covid-19-pandemin, och säkerställa att ett särskilt fokus riktas mot att integrera fler människor på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor och unga, och i synnerhet de som varken arbetar eller studerar (UVAS), lågutbildade personer, äldre arbetstagare, personer med funktionsnedsättning, personer från mindre gynnade förhållanden och olika bakgrunder, personer som bor i avlägsna områden och i de yttersta randområdena samt fördrivna personer från Ukraina.

4.

Locka människor från tredjeländer med de färdigheter som behövs i medlemsstaterna, genom att främja möjligheterna till lärande, vid behov inbegripet språkutbildning, kompetensutveckling och rörlighet och genom att underlätta erkännandet av kvalifikationer.

Artikel 3

Typer av åtgärder

1.   De typer av åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen i artikel 2 i ska inbegripa verksamhet på unionsnivå, och bygga på befintliga möjligheter på nationell, regional eller lokal nivå, i relevanta fall i samarbete med tredjeländer, såsom:

a)

konferenser, forumdiskussioner och andra evenemang, på nätet och fysiskt, för att främja debatten om kompetenspolitikens roll och bidrag för att uppnå en konkurrenskraftig, hållbar ekonomisk tillväxt mot bakgrund av de demografiska förändringarna, den gröna och den digitala omställningen, och på sätt också stödja ett aktivt och engagerat medborgarskap, och för att mobilisera berörda parter för att säkerställa att tillgången till utbildning och möjligheterna till lärande blir verklighet,

b)

arbetsgrupper, tekniska möten och andra evenemang för att främja diskussion och ömsesidigt lärande om de åtgärder och strategier som offentliga och privata aktörer och aktörer inom tredje sektorn kan använda sig av, inbegripet utarbetande, offentliggörande och spridning av god praxis, riktlinjer och andra ytterligare styrkande dokument som härrör från evenemangen,

c)

initiativ som bland annat riktar sig till enskilda personer, arbetsgivare, i synnerhet små och medelstora företag, handels- och industrikammare, arbetsmarknadens parter, offentliga myndigheter och utbildningsanordnare för att främja tillhandahållande, finansiering och utnyttjande av möjligheter till omskolning och kompetenshöjning för att maximera fördelarna med och potentialen hos en kvalificerad arbetskraft,

d)

informationskampanjer, omfattande kommunikations- och upplysningskampanjer om unionsinitiativ för omskolning och kompetenshöjning samt kontinuerligt lärande, som främjar genomförandet och utförandet av sådana initiativ lokalt och hjälper potentiella stödmottagare att utnyttja dem,

e)

ökad dialog med arbetsmarknadens parter och befintliga grupper och nätverk av berörda parter, inbegripet via etablerade onlineplattformar på nationell, regional och lokal nivå och garanterade möjligheter för berörda parter att engagera sig i samband med Europaåret för kompetens,

f)

främjande av utformningen av nationella, branschövergripande och företagsspecifika kompetensstrategier och utbildningar, bland annat genom social dialog och deltagande av arbetsmarknadens parter,

g)

genomförande och vid behov utveckling av ytterligare verktyg för kompetensbevakning, samtidigt som man främjar och sprider tillämpningen av dem för att identifiera nuvarande och framtida kompetensbehov, särskilt kopplade till den gröna och den digitala omställningen, de huvudsektorer som behöver återhämtning efter covid-19-pandemin, energikrisen och effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina,

h)

främjande och fortsatt genomförande av verktyg och instrument för att öka tydligheten i kvalifikationer, inbegripet kvalifikationer som förvärvats utanför unionen, samt för att validera icke-formellt och informellt lärande,

i)

främjande av program, finansieringsmöjligheter, projekt, åtgärder och nätverk av relevans för offentliga, privata och icke-statliga aktörer som deltar i utformningen, spridningen och genomförandet av möjligheter till omskolning och kompetenshöjning samt lärande, utbildning och yrkesutbildning.

2.   Kommissionen får identifiera andra verksamheter som kan bidra till de mål som anges i artikel 2 och tillåta att hänvisningar till Europaåret för kompetens görs i marknadsföringen av de verksamheterna i den mån de bidrar till att uppnå dessa mål. Andra unionsinstitutioner och medlemsstaterna får också identifiera sådana andra verksamheter och föreslå dem för kommissionen.

Artikel 4

Samordning på nationell nivå

Det ska vara medlemsstaternas ansvar att organisera deltagandet i Europaåret för kompetens på nationell och regional nivå. För detta ändamål ska varje medlemsstat utse en nationell samordnare eller ett samordningsorgan, i enlighet med nationella förhållanden och praxis, med behörighet på området arbetsmarknadspolitik och yrkeskompetens. Den nationella samordnaren eller det nationella samordningsorganet ska vara kontaktpunkt för samarbete på unionsnivå och ska på ett holistiskt sätt samordna Europaåret för kompetens verksamheter i respektive medlemsstat, så att relevanta aktörer kan delta.

Artikel 5

Samordning på unionsnivå

1.   Samordningen av Europaåret för kompetens på unionsnivå ska ske på ett övergripande sätt i syfte att skapa synergier mellan unionens olika program och initiativ på kompetensområdet.

2.   Kommissionen ska förlita sig på sakkunskap och stöd från relevanta unionsbyråer vid genomförandet av Europaåret för kompetens, särskilt från Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, Europeiska arbetsmyndigheten, Europeiska arbetsmiljöbyrån, Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen och Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå.

3.   Kommissionen ska sammankalla möten för de nationella samordnarna eller företrädarna för samordningsorganen för att samordna den verksamhet som avses i artikel 3. De mötena ska tjäna till att utbyta information om genomförandet av Europaåret för kompetens på unionsnivå och nationell nivå. Företrädare för Europaparlamentet och relevanta unionsbyråer får delta i dessa möten som observatörer.

4.   Kommissionen ska ha en nära dialog med arbetsmarknadens parter, det civila samhället, utbildningsanordnare, arbetsmarknadsorgan, studerande och företrädare för organisationer eller organ som är verksamma på området kompetens, utbildning och kontinuerligt lärande för att bistå vid genomförandet av Europaåret för kompetens på unionsnivå.

Artikel 6

Samarbete på internationell nivå

Kommissionen ska inom ramen för Europaåret för kompetens vid behov samarbeta med tredjeländer och behöriga internationella organisationer, särskilt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur och Internationella arbetsorganisationen samt med andra internationella berörda parter, och samtidigt se till att unionens deltagande synliggörs.

Artikel 7

Övervakning och utvärdering

Kommissionen ska senast den 31 maj 2025 lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som föreskrivs i detta beslut och som genomförs i medlemsstaterna och i unionen som helhet. Den rapporten ska inbegripa idéer om ytterligare gemensamma insatser på kompetensområdet för att skapa ett varaktigt arv från Europaåret för kompetens.

Artikel 8

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Strasbourg, 10 maj 2023

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

J. ROSWALL

Ordförande


(1)  EUT C 100, 16.3.2023, s. 123.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 30 mars 2023 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 april 2023.

(3)  EUT C 484, 24.12.2016, s. 1.

(4)  EUT C 67, 20.2.2016, s. 1.

(5)  EUT C 465, 17.11.2021, s. 110.

(6)  EUT C 66, 26.2.2021, s. 1.

(7)  EUT C 243, 27.6.2022, s. 26.

(8)  EUT C 243, 27.6.2022, s. 10.

(9)  EUT C 504, 14.12.2021, s. 9.

(10)  EUT L 80, 8.3.2021, s. 1.

(11)  EUT C 417, 2.12.2020, s. 1.

(12)  Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4).

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883 av den 20 oktober 2021 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning och om upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG (EUT L 382, 28.10.2021, s. 1).

(14)  Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 23.1.2004, s. 44).

(15)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU av den 13 december 2011 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat (EUT L 343, 23.12.2011, s. 1).

(16)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (EUT L 186, 11.7.2019, s. 105).

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1).

(18)  EUT C 243, 27.6.2022, s. 35.

(19)  EUT C 243, 27.6.2022, s. 1.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

11.5.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/12


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/937

av den 10 maj 2023

om rättelse av genomförandeförordning (EU) 2017/2470 vad gäller införande av fosfaterat distärkelsefosfat framställt från vetestärkelse i unionsförteckningen över nya livsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 av den 25 november 2015 om nya livsmedel och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 och kommissionens förordning (EG) nr 1852/2001 (1), särskilt artikel 8,

efter samråd med ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 skulle kommissionen senast den 1 januari 2018 upprätta en unionsförteckning över nya livsmedel som godkänts eller anmälts enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 (2).

(2)

Unionsförteckningen över nya livsmedel som godkänts eller anmälts enligt förordning (EG) nr 258/97 upprättades genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (3).

(3)

Kommissionen har upptäckt ett fel i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470. Det måste göras en rättelse för att skapa tydlighet och klarhet om rättsläget för livsmedelsföretagare och medlemsstaternas behöriga myndigheter så att unionsförteckningen över nya livsmedel genomförs och används på rätt sätt.

(4)

Det nya livsmedlet fosfaterat distärkelsefosfat framställt från vetestärkelse (fosfaterad vetestärkelse) godkändes i maj 2014 av den behöriga myndigheten i Förenade kungariket med vissa användningsvillkor i enlighet med förordning (EG) nr 258/97. Det nya livsmedlet blev av misstag inte infört i unionsförteckningen när den ursprungliga förteckningen upprättades. Fosfaterat distärkelsefosfat framställt från vetestärkelse bör därför läggas till i unionsförteckningen över nya livsmedel.

(5)

Genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför rättas i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ska rättas i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 maj 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 327, 11.12.2015, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser (EGT L 43, 14.2.1997, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 av den 20 december 2017 om upprättande av en unionsförteckning över nya livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel (EUT L 351, 30.12.2017, s. 72).


BILAGA

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ska rättas på följande sätt:

a)

I tabell 1 (Godkända nya livsmedel) ska följande post införas mellan posten för fosfaterad majsstärkelse och posten för fosfatidylserin från fosfolipider från fisk:

Fosfaterad vetestärkelse

Angiven livsmedelskategori

Maximihalter

Det nya livsmedlet ska vid märkning av livsmedel där det ingår benämnas ’fosfaterad vetestärkelse’.”

 

Bakade bageriprodukter

15  %

Pasta

Frukostcerealier

Müslistänger

b)

I tabell 2 (Specifikationer) ska följande post införas mellan posten för fosfaterad majsstärkelse och posten för fosfatidylserin från fosfolipider från fisk:

Fosfaterad vetestärkelse

Beskrivning

Fosfaterat distärkelsefosfat som framställs från vetestärkelse (fosfaterad vetestärkelse) är en kemiskt modifierad resistent stärkelse som erhålls från vetestärkelse genom en kombination av kemiska behandlingar för att bilda fosfattvärbindningar inom och mellan enskilda stärkelsemolekyler.

Den nya livsmedelsingrediensen är ett vitt eller nästan vitt friflytande pulver.

Egenskaper/sammansättning

CAS-nr: 11120-02-8

Kemisk formel: (C6H10O5)n [(C6H9O5)2PO2H]x [(C6H9O5)PO3H2]y

n = antal glukosenheter, x, y = substitutionsgrader

Parameter

Pulverform 1

Pulverform 2

Fosfaterat distärkelsefosfat (torrsubstans)

≥ 85  %

≥ 75  %

Omodifierad vetestärkelse (torrsubstans)

≤ 15  %

≤ 25  %

Fukt

9 –12  %

Kostfiber totalt (torrsubstans)

≥ 76,0  %

≥ 66,0  %

Aska

≤ 3  %

Protein

≤ 0,5  %

Fett totalt

≤ 0,50  %

≤ 0,34  %

Resthalt av bunden fosfor

≤ 0,4  % (som fosfor)

pH (25 % slurry)

4,5 –6,5

Tungmetaller

Arsenik: ≤ 1 mg/kg

Bly: ≤ 2 mg/kg

Kvicksilver: ≤ 0,1 mg/kg

Mikrobiologiska kriterier

Levande aeroba bakterier totalt: ≤ 10 4 CFU/g

Jäst och mögel totalt: ≤ 200 CFU/g

Escherichia coli: negativt test

Salmonella spp.: negativt test

CFU: kolonibildande enheter”


11.5.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/16


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/938

av den 10 maj 2023

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/2470 vad gäller användningsvillkoren för det nya livsmedlet biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 av den 25 november 2015 om nya livsmedel och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 och kommissionens förordning (EG) nr 1852/2001 (1), särskilt artikel 12.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som godkänts och införts i unionsförteckningen över nya livsmedel släppas ut på marknaden i unionen.

(2)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 har en unionsförteckning över nya livsmedel upprättats genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2).

(3)

I unionsförteckningen i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ingår biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica som ett godkänt nytt livsmedel.

(4)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/760 (3) godkändes utsläppande på marknaden av biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica som ett godkänt nytt livsmedel i kosttillskott enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG (4), utom kosttillskott för spädbarn och småbarn.

(5)

Den 27 juli 2020 lämnade företaget Skotan SA (sökanden) in en ansökan till kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) 2015/2283 om ändring av användningsvillkoren för det nya livsmedlet biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica. Sökanden begärde att användningsområdet för biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica skulle utvidgas till måltidsersättning för viktkontroll för vuxna. Sökanden begärde också en ändring av märkningen med det nya livsmedlets benämning.

(6)

Den 21 december 2020 begärde kommissionen att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) 2015/2283 skulle avge ett vetenskapligt yttrande om ändringen av användningsvillkoren för det nya livsmedlet biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica.

(7)

Den 1 juli 2022 antog livsmedelsmyndigheten sitt vetenskapliga yttrande ”Safety of an extension of use of Yarrowia lipolytica yeast biomass as a novel food pursuant to Regulation (EU) 2015/2283” (5) i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2015/2283.

(8)

Livsmedelsmyndigheten konstaterade i sitt vetenskapliga yttrande att den föreslagna ändringen enligt de föreslagna användningsvillkoren är säker, och därför bör användningsvillkoren för biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica ändras.

(9)

I linje med de användningsvillkor för måltidsersättning för viktkontroll som innehåller biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica som sökanden föreslagit och som livsmedelsmyndigheten bedömt, måste konsumenterna genom lämplig märkning informeras om att måltidsersättning för viktkontroll som innehåller biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica endast bör intas av personer över 18 år och inte bör intas om kosttillskott som tillsatts Yarrowia lipolytica intas samma dag.

(10)

Uppgifterna i ansökan och livsmedelsmyndighetens vetenskapliga yttrande ger tillräckligt underlag för att man ska kunna fastställa att ändringarna av användningsvillkoren och märkningen med benämningen (strykning av uttrycket ”värmeavdödad”) för det nya livsmedlet uppfyller kraven i artikel 12 i förordning (EU) 2015/2283 och bör godkännas.

(11)

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 maj 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 327, 11.12.2015, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 av den 20 december 2017 om upprättande av en unionsförteckning över nya livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel (EUT L 351, 30.12.2017, s. 72).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/760 av den 13 maj 2019 om godkännande för utsläppande på marknaden av biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica som ett nytt livsmedel enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (EUT L 125, 14.5.2019, s. 13).

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (EGT L 183, 12.7.2002, s. 51).

(5)  EFSA Journal, vol. 20(2022):7, artikelnr 7450.


BILAGA

I tabell 1 (Godkända nya livsmedel) i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ska uppgifterna om ”Biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica” ersättas med följande:

Godkänt nytt livsmedel

Villkoren för hur det nya livsmedlet får användas

Ytterligare särskilda märkningskrav

Andra krav

Uppgiftsskydd

”Biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica

Angiven livsmedelskategori

Maximihalter

1.

Det nya livsmedlet ska vid märkning av livsmedel där det ingår benämnas ’biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica’.

2.

Märkningen av kostersättning för viktkontroll som innehåller biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica ska innehålla en uppgift om att kostersättningen endast bör intas av personer över 18 år och inte bör intas om kosttillskott som innehåller biomassa från jästsvampen Yarrowia lipolytica intas samma dag.”

 

 

Kosttillskott enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG, utom kosttillskott för spädbarn och småbarn

6 g/dag för barn från 10 år, ungdomar och den vuxna befolkningen i allmänhet

3 g/dag för barn 3–9 år

Måltidsersättning för viktkontroll för vuxna

3 g/portion (högst 2 portioner/dag upp till 6 g/dag)


11.5.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/19


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/939

av den 10 maj 2023

om återkallande av godkännandet av det verksamma ämnet ipkonazol i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 571/2014

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artiklarna 21.3 och 78.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 571/2014 (2) godkändes ipkonazol som ett verksamt ämne i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009 och infördes i del B i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (3).

(2)

Efter att de bekräftande uppgifterna om den långsiktiga risken för fröätande fåglar enligt artikel 1 jämförd med bilaga I till genomförandeförordning (EU) nr 571/2014 hade lämnats in utvärderade den ursprungliga rapporterande medlemsstaten, Förenade kungariket (4), uppgifterna, som granskades av medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). På grundval av den information som hade lämnats konstaterade livsmedelsmyndigheten att det förelåg en hög långsiktig risk för fåglar med avseende på de representativa användningsområdena för ipkonazol (5).

(3)

Den 9 mars 2018 antog Europeiska kemikaliemyndighetens riskbedömningskommitté ett yttrande (6) i enlighet med artikel 37.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (7), i vilket den bland annat konstaterade att ipkonazol uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1B.

(4)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1182 (8) ändrades därför bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 och ipkonazol klassificerades som reproduktionstoxiskt i kategori 1B.

(5)

I enlighet med artikel 4.3 e ii i förordning (EG) nr 1107/2009 kan ett verksamt ämne endast godkännas om det växtskyddsmedel där det ingår inte påverkar miljön på ett oacceptabelt sätt, särskilt icke-målarter, vilket också omfattar fåglar.

(6)

Enligt punkt 3.6.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 ska ett verksamt ämne endast godkännas om det inte klassificeras eller ska klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008, såvida inte människors exponering för detta ämne i ett växtskyddsmedel under realistiska föreslagna användningsförhållanden är försumbar.

(7)

Kommissionen underrättade i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 medlemsstaterna, livsmedelsmyndigheten och sökanden att kriteriet för godkännande i artikel 4.3 e ii i den förordningen och i punkt 3.6.4 i bilaga II till den förordningen kanske inte längre är uppfyllt eftersom en hög långsiktig risk för fåglar har konstaterats och ipkonazol klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B. Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter.

(8)

Sökanden lämnade synpunkter och ytterligare information som den nya rapporterande medlemsstaten, Belgien, tog hänsyn till och bedömde.

(9)

Kommissionen begärde att livsmedelsmyndigheten skulle ta hänsyn till den information som lämnats av sökanden, med beaktande av bedömningen av den nya rapporterande medlemsstaten, och särskilt ta hänsyn till riskerna för fåglar från de representativa användningsområdena för ipkonazol samt huruvida kraven när det gäller exponeringens försumbarhet för människor (exponering via kosten eller via andra källor än kosten) i punkt 3.6.4 i bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 kan anses vara uppfyllda.

(10)

Den 1 februari 2022 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (9) i vilken den angav att även om resthalterna av ipkonazol i livsmedel ligger under standardvärdet på 0,01 mg/kg och exponeringen via kosten för ipkonazol sålunda förväntas vara försumbar råder det osäkerhet om den exponering som användare och arbetstagare utsätts för på grund av brister i de studier som lämnats in. Framför allt när det gäller användare ingick mätningar av exponeringen under rengöring av utrustningen inte i studien och exponeringen vid förpackning i påsar var mindre till följd av en mycket automatiserad process, och därmed begränsades studiens representativitet med avseende på de metoder för behandling av utsäde som i allmänhet används inom unionen. Den studien var således av begränsad nytta. När det gäller arbetstagare var studien dessutom av begränsat värde eftersom den endast innehöll uppgifter om två arbetstagare. För en av arbetstagarna kunde exponeringen inte anses vara försumbar, även när hänsyn togs till att personlig skyddsutrustning hade använts.

(11)

Dessutom konstaterade livsmedelsmyndigheten en hög långsiktig risk för fåglar från de representativa användningsområdena för ipkonazol även efter att alla lämpliga finjusteringar beaktats i riskbedömningen.

(12)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens uttalande och på dess förslag att återkalla godkännandet av ipkonazol till följd av de farhågor som livsmedelsmyndigheten konstaterat. Sökanden lämnade synpunkter som har granskats omsorgsfullt.

(13)

Kommissionen anser att ipkonazol inte längre uppfyller kriterierna för godkännande i artikel 4.3 e ii i förordning (EG) nr 1107/2009 och i punkt 3.6.4 i bilaga II till den förordningen.

(14)

Godkännandet av ipkonazol bör därför återkallas.

(15)

Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta och genomförandeförordning (EU) nr 571/2014 bör upphöra att gälla.

(16)

Medlemsstaterna bör ges tillräckligt med tid att återkalla godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller ipkonazol.

(17)

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 för växtskyddsmedel som innehåller ipkonazol bör vara så korta som möjligt och inte löpa ut senare än nio månader efter det att den här förordningen har trätt i kraft.

(18)

Den här förordningen hindrar inte att en ny ansökan om godkännande av ipkonazol lämnas in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1107/2009.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Återkallande av godkännande

Godkännandet av det verksamma ämnet ipkonazol återkallas.

Artikel 2

Ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

I del B i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska rad 73 om ipkonazol utgå.

Artikel 3

Övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna ska återkalla godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller ipkonazol som verksamt ämne senast den 31 augusti 2023.

Artikel 4

Anståndsperiod

Eventuella anståndsperioder som medlemsstaterna beviljar i enlighet med artikel 46 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska löpa ut senast den 29 februari 2024.

Artikel 5

Upphävande

Genomförandeförordning (EU) nr 571/2014 ska upphöra att gälla.

Artikel 6

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 maj 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 571/2014 av den 26 maj 2014 om godkännande av det verksamma ämnet ipkonazol i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 157, 27.5.2014, s. 96).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).

(4)  Efter Förenade kungarikets utträde ur unionen utsåg kommissionen Belgien till den rapporterande medlemsstaten för ipkonazol genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/155 av den 31 januari 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 686/2012 om utseende av de medlemsstater som vid tillämpningen av förnyelseförfarandet ska utvärdera verksamma ämnen (EUT L 29, 1.2.2018, s. 8).

(5)  ”Technical report on the outcome of the consultation with Member States, the applicant and EFSA on the pesticide risk assessment for ipconazole in light of confirmatory data”, EFSA supporting publication, EN-1260, 2017 (doi:10.2903/sp.efsa.2017.EN-1260).

(6)  Riskbedömningskommittén, ”Opinion proposing harmonised classification and labelling at EU level of ipconazole (ISO); (1RS,2SR,5RS;1RS,2SR,5SR)-2-(4-chlorobenzyl)-5-isopropyl-1-(1H-1,2,4-triazol-1-ylmethyl)cyclopentanol [CAS No. 125225-28-7 (all stereoisomers); CAS No. 115850-69-6 (cis-cis racemate); CAS No. 115937-89-8 (cis-trans racemate)] EC Number: - CAS Number: - CLH-O-0000001412-86–198/F”.

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(8)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1182 av den 19 maj 2020 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av del 3 i bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (EUT L 261, 11.8.2020, s. 2).

(9)  Efsas panel (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet), ”Statement concerning the review of the approval of the active substance ipconazole”, EFSA Journal, vol. 20(2022):8, artikelnr 7133 (https://doi.org/10.2903/j.efsa.2022.7133).


BESLUT

11.5.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/23


RÅDETS BESLUT (EU) 2023/940

av den 4 maj 2023

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den specialiserade kommitté för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor som inrättats genom avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, vad gäller upprättandet av ett standardformulär för ansökningar om ömsesidig rättslig hjälp som avses i artikel 635.1 i det avtalet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 82.1 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande rådets beslut (EU) 2021/689 av den 29 april 2021 om ingående, på unionens vägnar, av handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, och av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om säkerhetsförfaranden för utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter (1),

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

Avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (2), (handels- och samarbetsavtalet) ingicks genom beslut (EU) 2021/689.

(2)

Avdelning VIII i tredje delen av handels- och samarbetsavtalet kompletterar bestämmelserna och underlättar tillämpningen mellan medlemsstaterna, å ena sidan, och Förenade kungariket, å andra sidan, av den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, upprättad i Strasbourg den 20 april 1959, tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, upprättat i Strasbourg den 17 mars 1978, och det andra tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, upprättat i Strasbourg den 8 november 2001.

(3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU (3) om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området och rådets akt av den 29 maj 2000 om att upprätta konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (4) ska tillämpas i enlighet med fördragen.

(4)

I artikel 635.1 i handels- och samarbetsavtalet föreskrivs att den specialiserade kommittén för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor ska fastställa ett standardformulär för ansökningar om ömsesidig rättslig hjälp genom att anta en bilaga till det avtalet. I enlighet med artikel 635.2 i handels- och samarbetsavtalet ska, om den specialiserade kommittén för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor antar ett beslut om fastställande av ett sådant standardformulär, ansökningar om ömsesidig rättslig hjälp göras med hjälp av det standardformuläret.

(5)

Standardformuläret för ansökningar om ömsesidig rättslig hjälp kommer att underlätta ömsesidig hjälp mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna, å ena sidan, och i Förenade kungariket, å andra sidan, genom att det anger all nödvändig information som en ansökan om ömsesidig rättslig hjälp bör innehålla.

(6)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den specialiserade kommittén för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor.

(7)

Handels- och samarbetsavtalet är bindande för alla medlemsstater enligt beslut (EU) 2021/689, som har artikel 217 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som materiell rättslig grund.

(8)

Danmark och Irland är bundna av del III i handels- och samarbetsavtalet genom beslut (EU) 2021/689 och deltar därför i antagandet och tillämpningen av detta beslut som genomför handels- och samarbetsavtalet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den specialiserade kommitté för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor enligt handels- och samarbetsavtalet, vad gäller fastställandet av ett standardformulär för ansökan om ömsesidig rättslig hjälp, anges i det utkast till beslut av den specialiserade kommittén som åtföljer det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 4 maj 2023.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande


(1)  EUT L 149, 30.4.2021, s. 2.

(2)  EUT L 149, 30.4.2021, s. 10.

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (EUT L 130, 1.5.2014, s. 1).

(4)  EGT C 197, 12.7.2000, s. 1.


UTKAST TILL

BESLUT nr … AV DEN SPECIALISERADE KOMMITTÉ SOM INRÄTTAS GENOM ARTIKEL 8.1 r I AVTALET OM HANDEL OCH SAMARBETE MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN, Å ENA SIDAN, OCH FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, Å ANDRA SIDAN

den …

om upprättande av ett standardformulär för ansökningar om ömsesidig hjälp (2023 (1)/…)

DEN SPECIALISERADE KOMMITTÉN FÖR SAMARBETE INOM BROTTSBEKÄMPNING OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (handels- och samarbetsavtalet), särskilt artikel 635.1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga 50 till handels- och samarbetsavtalet, om upprättande av ett standardformulär för ansökningar om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål enligt vad som anges i tillägget till detta beslut antas härmed.

Artikel 2

Detta beslut får verkan den första dagen i den tredje månaden som följer på dess antagande.

Utfärdat i … den …

För den specialiserade kommittén för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor

Medordförandena


(1)  Enligt regel 9.2 i bilaga 1 till handels- och samarbetsavtalet ska sekretariatet registrera varje beslut eller rekommendation med ett löpnummer och med en hänvisning till dagen för antagande.


Tillägg

BILAGA 50 till handels- och samarbetsavtalet

ANSÖKAN OM ÖMSESIDIG RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÅL

Detta formulär ska användas av de behöriga myndigheter som det är tillämpligt på enligt handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Den information som lämnas måste vara relevant och inte gå utöver vad som är nödvändigt för att verkställa denna ansökan, i enlighet med relevanta dataskyddskrav.

AVSNITT A

Ärendenummer: …

Ansökande stat: …

Ansökande myndighet: …

Anmodad stat: …

Anmodad myndighet (om känd): . ….

AVSNITT B:   Brådskande fall

Ange om ärendet är brådskande på grund av något av följande:

Undanskaffande eller förstöring av bevis

Nära förestående rättegångsdatum

En frihetsberövad person

Preskriptionstiden löper ut

Annat skäl

Ange närmare:

Tidsfrister för att verkställa ansökan fastställs i artikel 640 i handels- och samarbetsavtalet. Om denna ansökan är brådskande och/eller kräver åtgärder senast/på ett visst datum, ange och förklara skälet till detta: …

AVSNITT C:   Konfidentialitet

Denna ansökan är konfidentiell

Lämna i förekommande fall ytterligare information: …

AVSNITT D:   Anknytning till en tidigare eller samtidig ansökan om hjälp

Ange eventuella åtgärder som vidtagits i dessa eller relaterade förfaranden för att inhämta denna bevisning på andra vägar, i förekommande fall. Ange om denna ansökan om ömsesidig rättslig hjälp kompletterar en tidigare ansökan eller en annan samtidig ansökan/andra samtidiga ansökningar om rättslig hjälp ställd/ställda till den anmodade staten och, i förekommande fall, till en annan stat.

☐   Tidigare kontakter med brottsbekämpande myndigheter, åklagare eller andra myndigheter

Lämna närmare upplysningar om eventuella tidigare kontakter på den ansökande statens initiativ, däribland uppgift om statens namn, den kontaktade myndigheten, relevanta kontaktuppgifter och eventuella ärendenummer: …

☐   Tidigare relaterade eller samtidiga ansökningar om ömsesidig hjälp eller en europeisk utredningsorder

Lämna information som är relevant för att identifiera andra ansökningar, däribland uppgift om statens namn, den myndighet till vilken ansökan översändes, datum för ansökan och alla referensnummer som angetts av den ansökande och den anmodade myndigheten: …

☐   Övrigt

Lämna i förekommande fall uppgifter med anknytning till denna andra ansökan om ömsesidig hjälp: …

AVSNITT E:   Grunder för ansökan:

1.   Brottsrubricering

För att säkerställa att denna begäran skickas till det behöriga organet, ange brottets beskaffenhet och brottsrubricering som begäran avser: …

Ange den maximala påföljden, preskriptionstiden och, i förekommande fall, tillämplig lagbestämmelse (lydelsen), inklusive relevanta bestämmelser om påföljder:

2.   Sammanfattning av faktiska omständigheter

Beskrivning av den gärning som ligger till grund för det eller de brott för vilka hjälp begärs och en sammanfattning av de bakomliggande faktiska omständigheterna: …

För delgivning av rättegångshandlingar och rättsliga avgöranden, lämna en kort sammanfattning av de handlingar och/eller avgöranden som ska delges, om de inte finns tillgängliga på den anmodade statens språk: …

För andra framställningar, beskriv hur den bevisning/åtgärd som begärs kan bidra till att utreda och lagföra brottet/brotten: …

Skede i utredningen/förfarandet:

utredning

lagföring

rättegång

annat (ange vilket): …

Beskrivning av de risker som är förknippade med inhämtandet av denna bevisning, i förekommande fall:…

All annan information som den ansökande staten anser vara till nytta för den verkställande myndigheten vid verkställighet av ansökan om rättslig hjälp, i förekommande fall: …

3.   Är detta brott ett sådant trafikbrott som avses i artikel 640.6 i handels- och samarbetsavtalet:

Ja

Nej

4.   Typ av förfarande för vilket ansökan har utfärdats:

förfaranden avseende brott för vilka, vid den tidpunkt då rättslig hjälp begärs, det är den ansökande statens rättsliga myndigheter som är behöriga att utdöma påföljd

förfaranden som inletts vid administrativa myndigheter med avseende på sådana gärningar som är straffbara enligt den ansökande eller den anmodade statens nationella lagstiftning, såsom överträdelser av rättsregler, där beslutet kan leda till förfaranden inför en domstol som är behörig att handlägga brottmål, eller

AVSNITT F:   De berörda fysiska eller juridiska personernas identitet

Lämna endast information som är relevant och som inte går utöver vad som är nödvändigt för denna ansökan. Om mer än en person avses, ange uppgifter om var och en av dessa.

1.

Redogör för all känd information om identiteten på den person eller de personer som åtgärden avser:

i)

För fysiska personer

Namn: …

Förnamn: …

Andra relevanta namn (i förekommande fall): …

Alias (i förekommande fall): …

Kön: …

Nationalitet: …

ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: …

Typ av identitetshandling(ar) som personen innehar och nummer (identitetskort, pass), om sådant finns:

Födelsedatum: …

Födelseort: …

Bostadsort och/eller känd adress (om okänd, ange senast kända adress):

Arbetsplats (inklusive kontaktuppgifter): ….

Andra kontaktuppgifter (e-post, telefonnummer): ….

Språk som förstås av den berörda personen: ….

Beskriv den berörda personens aktuella ställning i förfarandena:

Misstänkt eller tilltalad

Brottsoffer

Vittne

Sakkunnig

Tredje part

Annan (ange vilken): …

ii)

För juridiska personer:

Namn: …

Form av juridisk person: …

Namnförkortning, allmänt använt namn eller handelsnamn (i förekommande fall):

Stadgeenligt säte: …

Registreringsnummer: …

Den juridiska personens adress: …

Andra kontaktuppgifter (e-post, telefonnummer): …

Namn på den juridiska personens företrädare: …

Beskriv den berörda personens aktuella ställning i förfarandena:

Misstänkt eller tilltalad person

Brottsoffer

Vittne

Sakkunnig

Tredje part

Annan (ange vilken): …

2.

Annan relevant information:

AVSNITT G:   Åtgärd som krävs

1.

Ange den åtgärd som krävs:

Husrannsakan och beslag (om rutan är ikryssad ska avsnitt H1 fyllas i)

Tillhandahållande av handlingar och/eller affärshandlingar

Tillhandahållande av bankmaterial eller information från andra finansinstitut (om rutan är ikryssad ska avsnitt H2 fyllas i)

Delgivning av rättegångshandlingar och rättsliga avgöranden med den anmodade statens hjälp

Inhämtande av uppgifter eller bevismaterial som den anmodade staten redan har i sin besittning

Inhämtande av uppgifter som finns i polisens eller rättsliga myndigheters databaser

Utsagor och Förhör (ska fyllas i om avsnitt F (De berörda fysiska eller juridiska personernas identitet) och avsnitt I (Formaliteter och förfaranden som begärs för verkställigheten) markerats):

vittne

sakkunnig

misstänkt eller tilltalad

brottsoffer

tredje part

Hörande genom videokonferens, telefonkonferens eller annan audiovisuell utsändning. (Om rutan är ikryssad ska avsnitt H4 fyllas i):

vittne

sakkunnig

misstänkt eller tilltalad person

brottsoffer

tredje part

Inhämtande av uppgifter om abonnent / enhet (om rutan är ikryssad ska avsnitt H3 fyllas i)

Inhämtande av uppgifter om trafik / händelser (inbegripet lokaliseringsuppgift) (om rutan är ikryssad ska avsnitt H3 fyllas i)

Inhämtande av uppgifter om innehållet (om rutan är ikryssad ska avsnitt H3 fyllas i)

Utredningsåtgärd som innebär en kontinuerlig bevisinhämtning i realtid och under en viss tidsperiod:

övervakning av banktransaktioner eller andra finansiella transaktioner

kontrollerade leveranser

annan (beskriv närmare i förekommande fall): …

Preliminär(a) åtgärd(er) i syfte att bevara bevismaterial och upprätthålla en befintlig situation eller skydda hotade rättsliga intressen (om rutan är ikryssad ska avsnitt H5 fyllas i)

Tillfällig överföring av en frihetsberövad person till den ansökande staten (om rutan är ikryssad ska avsnitt H6 fyllas i)

Tillfällig överföring av en frihetsberövad person till den anmodade staten (om rutan är ikryssad ska avsnitt H6 fyllas i)

Hemlig utredning (om rutan är ikryssad ska avsnitt H7 fyllas i)

Annan (beskriv närmare i förekommande fall) …

2.

Beskriv den hjälp som krävs och, om det är känt, de platser där bevisen finns/tros finnas och all nödvändig information som behövs för att genomföra denna åtgärd. För att begära att formaliteter eller förfaranden iakttas, se avsnitt I: …

AVSNITT H:   Kompletterande krav för vissa åtgärder

Fyll i de avsnitt som är relevanta för den eller de åtgärder som begärs:

AVSNITT H1:   Husrannsakan och beslag

Fysisk eller juridisk person som är kopplad till husrannsakan. Om mer än en person, ange uppgifter om var och en av dessa:

Lokaler som ska genomsökas. Lämna närmare uppgifter om hur personen är kopplad till lokalerna. Om mer än en person, ange uppgifter om var och en av dessa: …

Vilka bevis eftersöks? Beskriv så utförligt som möjligt det material som eftersöks: . …

Vad talar för att bevisningen sannolikt finns på den plats som nämns ovan och att den är relevant och av betydande värde för utredningen? . …

Finns det någon risk för att sekretesskyddat material kommer att hittas? Om ja, beskriv närmare:

Kommer några tjänstemän från den ansökande staten att närvara vid husrannsakan? (Om ja, lämna närmare uppgifter i avsnitt I):

Ja

Nej

Ange all känd information om utredningar i andra stater som kan påverka denna begäran om husrannsakan och beslag: …

Lämna all annan relevant information rörande husrannsakan och beslaget:

AVSNITT H2:   Information om bankkonton eller andra konton för finansiella transaktioner

Om mer än ett konto berörs, ange uppgifter för vart och ett av dessa.

Ange vilken information som efterfrågas:

Information om bankkonton som innehas av personen eller för vilka han eller hon innehar fullmakt

Information om andra konton för finansiella transaktioner som innehas av personen eller för vilka han eller hon innehar fullmakt

Information om banktransaktioner:

Bankkontoutdrag

Dokumentation rörande kontots öppnande

Fullmakt eller ytterligare namn kopplade till kontot

Annan (ange närmare i förekommande fall): …

Information om andra finansiella transaktioner

Kontoutdrag

Dokumentation rörande kontots öppnande

Fullmakt eller ytterligare namn kopplade till kontot

Annan (ange närmare i förekommande fall): …

Om känt, ange följande:

 

Kontohavarens namn: …

 

Bankens/finansinstitutets namn: …

 

IBAN-nummer eller kontonummer och bankidentifieringskod: ….

 

Tidsram för transaktioner: …

Annan (ange närmare i förekommande fall): …

Ange ytterligare skäl till varför dessa bevis sannolikt är relevanta och av betydande värde för utredningen, inbegripet kopplingen mellan kontot och det begångna brottet: …

Lämna eventuell ytterligare information som kan behövas för att verkställa denna begäran: …

….

AVSNITT H3:   Abonnent-, trafik-, lokaliserings- och innehållsuppgifter

Typ av uppgifter som begärs:

Uppgifter om abonnent / enhet (t.ex. abonnemang på telefonnummer eller IP-adress), specificera: …

Uppgifter om trafik / händelser, specificera: …

Lokaliseringsuppgifter, specificera: …

Uppgifter om innehållet (t.ex. webb-/e-postlåda eller meddelandelogg, ögonblicksbild), specificera: ….

Andra, specificera: …

För varje begäran om abonnent-, trafik- eller lokaliseringsuppgifter, samt uppgifter om innehållet, krävs följande information:

Datum (dd/mm/åååå): …

Tidsangivelse (tt:mm:ss): …

Tidszon: …

Lämna ytterligare information för att underlätta identifiering av de begärda uppgifterna:

IP-adress (och portnummer, i förekommande fall): …

Telefonnummer (eventuellt flera): …

IMEI-nummer (eventuellt flera): …

Annan (specificera): …

AVSNITT H4:   Video- eller telefonkonferens eller annan audiovisuell utsändning

Om hörande genom video- eller telefonkonferens eller annan audiovisuell utsändning begärs:

 

Ange namnet på den myndighet som kommer att genomföra hörandet (ange namn på den person som kommer att genomföra hörandet/kontaktuppgifter/språk, när dessa uppgifter finns): …

 

Alla föreslagna datum (dd/mm/åååå): …

 

Starttid för konferensen (tt:mm:ss): …

 

Tidszon: …

 

Beräknad tidsåtgång för hörandet: …

 

Tekniska uppgifter:

 

Platsens namn: …

 

Kommunikationssystem: …

 

Kontaktuppgifter för teknikern (språk): …

 

Datum och tid för testning: …

 

Kontaktuppgifter för testsoperatören, om kända: …

 

Språk och tolkning: …

 

Andra krav (ange närmare i förekommande fall): …

Denna begäran gäller en tilltalad eller misstänkt person och hörandet utgör, eller är en del av, rättegångsförhandlingarna avseende denna person.

Skäl till varför det inte är önskvärt eller möjligt för vittnet eller den sakkunnige att närvara personligen:

Ange om personen, den misstänkte eller tilltalade har gett sitt samtycke:

Ja

Nej

Jag begär att personens samtycke efterfrågas innan denna begäran fortskrider

AVSNITT H5:   Interimistiska åtgärder

Om begäran avser en interimistisk åtgärd i syfte att säkra bevismaterial, upprätthålla en befintlig situation eller skydda hotade rättsliga intressen, ange om

materialet ska överföras till den ansökande staten

materialet ska bli kvar i den anmodade staten; ange en beräknad dag

 

för upphävande av den provisoriska åtgärden: …

 

för inlämnande av en begäran till följd härav som gäller materialet: …

AVSNITT H6:   Överföring av en frihetsberövad person

1.

Om begäran avser en tillfällig överföring till den ansökande staten av en frihetsberövad person i utredningssyfte, ange om personen har samtyckt till denna åtgärd:

☐ Ja ☐ Nej☐ Jag begär att personens samtycke efterfrågas

2.

Om begäran avser en tillfällig överföring till den anmodade staten av en frihetsberövad person i utredningssyfte, ange om personen har samtyckt till denna åtgärd:

☐ Ja ☐ Nej

Lämna eventuell ytterligare information som kan vara nödvändig: …

AVSNITT H7:   Hemliga utredningar

Ange skälen till att utredningsåtgärden anses relevant för det straffrättsliga förfarandet:

Lämna följande information:

a)

Information som gör det möjligt att identifiera den person som den hemliga utredningen avser: …

b)

Önskat startdatum och varaktigheten för den hemliga åtgärden: …

c)

Uppgifter om fordon/adress som berörs av den hemliga åtgärden: …

d)

Lämna eventuell ytterligare information som kan behövas för att verkställa denna begäran:

AVSNITT I:   Formaliteter och förfaranden som begärs för verkställandet

1.

Kryssa för och fyll i, i förekommande fall:

Det begärs att den berörda/behöriga myndigheten i den anmodade staten följer följande formaliteter och förfaranden (inklusive eventuella rättigheter/försiktighetsuppmaningar/varningar som måste meddelas personen): …

2.

Kryssa för och fyll i, i förekommande fall:

En eller flera tjänstemän från den ansökande staten bör bistå de behöriga myndigheterna i den anmodade staten med sin närvaro vid verkställandet av begäran.

Tjänstemännens namn, tjänstetitel och kontaktuppgifter:

Språk som kan användas för kommunikation, om det är ett annat språk än det som anges i avsnitt J: …

Typ av bistånd som ska tillhandahållas av tjänsteman/tjänstemän i den ansökande staten och/eller andra relevanta uppgifter:

3.

Säker överföring av information och/eller bevismaterial:

Ange en säker elektronisk överföringsväg, om elektronisk överföring godtas:

Om elektronisk överföring inte godtas eller skulle vara olämplig i detta fall, ange vilken överföringsmetod som begärs: …

AVSNITT J:   Närmare uppgifter om den myndighet som har utfärdat begäran

1.

Namnet på den myndighet som har utfärdat begäran: …

Myndighetens företrädare/kontaktperson: …

Adress: …

Tfn (landskod) (riktnummer): …

E-post: …

2.

Namnet på den myndighet som genomför brottsutredningen, om annan än ovanstående:

Tjänsteman som genomför brottsutredningen (namn och titel…

Adress: …

Tfn (landskod) (riktnummer): …

E-post: …

3.

Möjliga språk för kontakter med den begärande myndigheten:

4.

Kontaktuppgifter, om andra än ovan, till den eller de personer som kan kontaktas för kompletterande information eller för de praktiska detaljerna avseende överföring av bevismaterial:

Namn/Titel/Organisation: …

Adress: …

E-post: …

Telefon för kontakter: …

AVSNITT K:   Underskrift

Genom att underteckna detta formulär intygar jag följande:

innehållet i begäran enligt detta formulär är riktigt och korrekt,

denna begäran har utfärdats av en behörig myndighet,

utfärdandet av denna begäran är nödvändigt för förfarandet, och

de begärda utredningsåtgärderna skulle ha kunnat beslutas på samma villkor i ett liknande inhemskt ärende, och i förekommande fall har det nödvändiga tillståndet erhållits.

Underskrift av den begärande myndigheten och/eller dess företrädare:

 

Namn: …

 

Befattning: …

 

Datum: …

 

Officiell stämpel (om sådan finns):

 

Förteckning över bilagor (i förekommande fall): …


11.5.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/37


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2023/941

av den 2 maj 2023

om harmoniserade standarder för personlig skyddsutrustning som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (1), särskilt artikel 10.6, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 (2) ska personlig skyddsutrustning som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning förutsättas överensstämma med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav i bilaga II till den förordningen som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

(2)

I kommissionen genomförandebeslut C(2020) 7924 (3) begärde kommissionen att Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) ska utarbeta harmoniserade standarder till stöd för förordning (EU) 2016/425.

(3)

På grundval av begäran i genomförandebeslut C(2020) 7924 utarbetade CEN flera nya standarder och reviderade ett antal befintliga harmoniserade standarder.

(4)

På grundval av genomförandebeslut C(2020) 7924 utarbetade CEN följande nya harmoniserade standarder till stöd för förordning (EU) 2016/425: EN 13138–1:2021 om säkerhetskrav och provningsmetoder för flythjälpmedel för simutbildning, rättad genom EN 13138–1:2021/AC:2022, EN 17520:2021 om säkerhetskrav och provningsmetoder för självsäkringsslingor och EN ISO 16321–2:2021 om ytterligare krav på ögon- och ansiktsskydd vid svetsning och likartat arbete.

(5)

På grundval av genomförandebeslut C(2020) 7924 reviderade CEN de harmoniserade standarderna EN 166:2001, EN 169:2002, EN 170:2002, EN 171:2002, EN 172:1994, ändrad genom EN 172:1994/A1:2000 samt EN 172:1994/A2:2001, EN 174:2001, EN 379:2003+A1:2009, EN 1731:2006 och EN ISO 20345:2011. Denna revidering resulterade i antagandet av de harmoniserade standarderna EN ISO 16321–1:2022 om allmänna krav för ögon- och ansiktsskydd för yrkesmässig användning, EN ISO 16321–3:2022 om ytterligare krav på ögon- och ansiktsskydd, EN ISO 18527–1:2022 om krav på skidglasögon och EN ISO 20345:2022 om skyddsskor.

(6)

Kommissionen har tillsammans med CEN bedömt huruvida de harmoniserade standarder som utarbetats och reviderats av CEN är förenliga med den begäran som anges i genomförandebeslut C(2020) 7924.

(7)

De harmoniserade standarderna EN 13138–1:2021, rättad genom EN 1318–1:2021/AC:2022, EN ISO 16321–1:2022, EN ISO 16321–2:2021, EN ISO 16321–3:2022, EN 17520:2021, EN ISO 18527–1:2022 och EN ISO 20345:2022 uppfyller de krav som de syftar till att omfatta och som fastställs i förordning (EU) 2016/425. Det är därför lämpligt att offentliggöra hänvisningarna till dessa harmoniserade standarder i Europeiska unionens officiella tidning.

(8)

De harmoniserade standarderna EN ISO 16321–2:2021 och EN ISO 16321–3:2022 hänvisar till en normativ referensstandard EN ISO 16321–1:2020, vars datum är felaktigt. Dessa harmoniserade standarder bör därför offentliggöras med begränsning i Europeiska unionens officiella tidning.

(9)

Det är nödvändigt att återkalla hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 166:2001, EN 169:2002, EN 170:2002, EN 172:1994, ändrad genom EN 172:1994/A1:2000 samt EN 172:1994/A2:2001, EN 174:2001, EN 379:2003+A1:2009, EN 1731:2006 och EN ISO 20345:2011 från Europeiska unionens officiella tidning, eftersom dessa standarder har reviderats.

(10)

För tydlighetens och enkelhetens skull bör en fullständig förteckning över hänvisningar till harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för förordning (EU) 2016/425 och som uppfyller de krav som de syftar till att omfatta offentliggöras i en enda rättsakt. Hänvisningarna till de harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för förordning (EU) 2016/425 anges för närvarande i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/668 (4) och i kommissionens meddelande 2018/C 209/03 (5).

(11)

Genomförandebeslut (EU) 2020/668 har ändrats väsentligt flera gånger. För tydlighetens och enkelhetens skull och eftersom det genomförandebeslutet behöver ändras ytterligare, bör det ersättas.

(12)

Många av hänvisningarna till harmoniserade standarder som offentliggjorts i meddelande 2018/C 209/03 har dragits tillbaka genom genomförandebeslut (EU) 2020/668. I genomförandebeslut (EU) 2020/668 föreskrivs att de återstående hänvisningar till harmoniserade standarder som offentliggjorts i det meddelandet ska återkallas. För tydlighetens och enkelhetens skull bör meddelande 2018/C 209/03 upphöra att gälla. För att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att anpassa sina produkter till de reviderade versionerna av de berörda standarderna bör meddelande 2018/C 209/03 fortsätta att gälla fram till datumen för återkallande av hänvisningarna till de berörda harmoniserade standarder som offentliggjorts i det meddelandet.

(13)

Uppfyllandet av en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav i unionslagstiftningen om harmonisering från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft samma dag som det offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Hänvisningarna till de harmoniserade standarder för personlig skyddsutrustning som utarbetats till stöd för förordning (EU) 2016/425 och som förtecknas i bilaga I till detta beslut offentliggörs härmed i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2

Genomförandebeslut (EU) 2020/668 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Meddelande 2018/C 209/03 ska upphöra att gälla.

Det ska dock fortsätta att gälla för de hänvisningar till harmoniserade standarder som förtecknas i bilaga II till detta beslut fram till den dag då dessa hänvisningar återkallas enligt den bilagan.

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 2 maj 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).

(3)  Commission Implementing Decision C(2020) 7924 of 19 November 2020 on a standardisation request to the European Committee for Standardization and the European Committee for Electrotechnical Standardization as regards personal protective equipment in support of Regulation (EU) 2016/425 of the European Parliament and of the Council (inte översatt till svenska).

(4)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/668 av den 18 maj 2020 om de harmoniserade standarder för personlig skyddsutrustning som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 (EUT L 156, 19.5.2020, s. 13).

(5)  Kommissionens meddelande 2018/C 209/03 inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT C 209, 15.6.2018, s. 17).


BILAGA I

Nr

Hänvisning till standard

1.

EN 136:1998

Andningsskydd – Helmasker – Fordringar, provning, märkning

EN 136:1998/AC:2003

2.

EN 137:2006

Andningsskydd – Bärbar tryckluftsapparat med öppet system med helmask – Fordringar, provning, märkning

3.

EN 140:1998

Andningsskydd – Halv- och kvartsmasker – Fordringar, provning, märkning

EN 140:1998/AC:1999

4.

EN 142:2002

Andningsskydd – Bitmunstycksenheter – Fordringar, provning, märkning

5.

EN 143:2021

Andningsskydd – Partikelfilter – Krav, provning, märkning

6.

EN 144–1:2000

Andningsskydd – Gasflaskventiler – Del 1: Flaskhalsgängor

EN 144–1:2000/A1:2003

EN 144–1:2000/A2:2005

7.

EN 144–2:1998

Andningsskydd – Gasflaskventiler – Del 2: Utlopp

8.

EN 144–3:2003

Andningsskydd – Gasflaskventiler – Del 3: Utlopp för dykgaserna Nitrox-blandningar och syrgas

EN 144–3:2003/AC:2003

9.

EN 145:1997

Andningsskydd – Bärbar andningsapparat med slutet system för komprimerad oxygen eller komprimerad oxygen/nitrogen – Fordringar, provning, märkning

EN 145:1997/A1:2000

10.

EN 148–1:1999

Andningsskydd – Gängor för ansiktsmasker – Del 1: Anslutning med standardgänga

11.

EN 148–2:1999

Andningsskydd – Gängor för ansiktsmasker – Del 2: Anslutning med centrumgänga

12.

EN 148–3:1999

Andningsskydd – Gängor för ansiktsmasker – Del 3: Anslutning med gänga M45x3

13.

EN 149:2001+A1:2009

Andningsskydd – Filtrerande halvmasker mot partiklar – Fordringar, provning, märkning

14.

EN 175:1997

Personligt skydd – Ögon- och ansiktsskydd vid svetsning och likartat arbete

15.

EN 207:2017

Ögonskydd – Filter mot laserstrålning

16.

EN 208:2009

Ögonskydd – Filter för användning under justering av lasrar och lasersystem

17.

EN 250:2014

Andningsskydd – Bärbar tryckluftsapparat med öppet system för dykning – Krav, provning, märkning

18.

EN 342:2017

Skyddskläder – Hela dräkter och plagg till skydd mot kyla

19.

EN 343:2019

Skyddskläder – Skydd mot dåligt väder

20.

EN 352–1:2020

Hörselskydd – Allmänna krav – Del 1: Kåpor

Anm.: Denna standard kräver ingen märkning som anger hur mycket buller produkten dämpar. Efterlevnad av denna standard ger därför inte någon presumtion om överensstämmelse med punkt 3.5 andra stycket i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

21.

EN 352–2:2020

Hörselskydd – Allmänna krav – Del 2: Proppar

Anm.: Denna standard kräver ingen märkning som anger hur mycket buller produkten dämpar. Efterlevnad av denna standard ger därför inte någon presumtion om överensstämmelse med punkt 3.5 andra stycket i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

22.

EN 352–3:2020

Hörselskydd – Allmänna krav – Del 3: Kåpor monterade på skyddsutrustning för huvud och/eller ansikte

Anm.: Denna standard kräver ingen märkning som anger hur mycket buller produkten dämpar. Efterlevnad av denna standard ger därför inte någon presumtion om överensstämmelse med punkt 3.5 andra stycket i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

23.

EN 352–4:2020

Hörselskydd – Säkerhetskrav – Del 4: Ljudnivåberoende kåpor

24.

EN 352–5:2020

Hörselskydd – Säkerhetskrav – Del 5: Kåpor med aktiv bullerdämpning

25.

EN 352–6:2020

Hörselskydd – Säkerhetskrav – Del 6: Kåpor med säkerhetsrelaterad ljudingång

26.

EN 352–7:2020

Hörselskydd – Säkerhetskrav – Del 7: Ljudnivåberoende proppar

27.

EN 352–8:2020

Hörselskydd – Säkerhetskrav – Del 8: Kåpor med ljudåtergivning för underhållningsändamål

28.

EN 352–9:2020

Hörselskydd – Säkerhetskrav – Del 9: Proppar med säkerhetsrelaterad ljudingång

29.

EN 352–10:2020

Hörselskydd – Säkerhetskrav – Del 10: Proppar med ljudåtergivning för underhållningsändamål

30.

EN 353–1:2014+A1:2017

Personlig fallskyddsutrustning – Styrt glidlås på förankringslina eller skena – Del 1: Styrt glidlås på fast förankringslina eller skena

31.

EN 353–2:2002

Personlig fallskyddutrustning – Del 2: Styrt glidlås på flexibel förankringslina

32.

EN 354:2010

Personlig fallskyddutrustning – Kopplingslinor

33.

EN 355:2002

Personlig fallskyddutrustning – Falldämpare

34.

EN 358:2018

Personlig fallskyddsutrustning – Stödbälten och stödlinor

35.

EN 360:2002

Personlig fallskyddutrustning – Säkerhetsblock

36.

EN 361:2002

Personlig fallskyddutrustning – Helselar

37.

EN 362:2004

Personlig fallskyddutrustning – Kopplingsanordningar

38.

EN 365:2004

Personlig fallskyddsutrustning – Allmänna fordringar för bruksanvisningar, användning, underhåll, periodisk kontroll, reparation, märkning och förpackning

EN 365:2004/AC:2006

39.

EN ISO 374–1:2016

Skyddshandskar mot kemikalier och mikroorganismer – Del 1: Terminologi och fordringar på prestanda (ISO 374–1:2016)

40.

EN ISO 374–5:2016

Skyddshandskar mot kemikalier och mikroorganismer – Del 5: Terminologi och fordringar vid risker för mikroorganismer (ISO 374–5:2016)

41.

EN 388:2016+A1:2018

Skyddshandskar mot mekaniska risker

42.

EN 397:2012+A1:2012

Industrihjälmar

43.

EN 402:2003

Andningsskydd, flyktutrustning – Bärbar tryckluftsapparat med öppet system med helmask eller bitmunstycksenhet – Fordringar, provning, märkning

44.

EN 403:2004

Andningsskydd – Flyktfilterskydd med huva vid brand – Fordringar, provning, märkning

45.

EN 404:2005

Andningsskydd – Flyktfilter

46.

EN 405:2001+A1:2009

Andningsskydd – Filtrerande halvmasker med ventiler mot gaser eller gaser och partiklar – Fordringar, provning, märkning

47.

EN 407:2004

Skyddshandskar mot termiska risker (hetta och/eller brand)

48.

EN 420:2003+A1:2009

Skyddshandskar – Allmänna krav och provningsmetoder

49.

EN 421:2010

Skyddshandskar mot joniserande strålning och radioaktiv kontamination

50.

EN 443:2008

Skyddshjälmar för brandmän vid brandsläckning i byggnader och andra konstruktioner

51.

EN 469:2020

Skyddskläder för brandmän – Funktionskrav för skyddskläder vid brandbekämpning

52.

EN 510:2019

Specifikation för skyddskläder som används där risk föreligger att fastna i rörliga delar

53.

EN 511:2006

Skyddshandskar mot kyla

54.

EN 564:2014

Klätterutrustning – Repsnöre – Säkerhetskrav och provningsmetoder

55.

EN 565:2017

Klätterutrustning – Band – Säkerhetskrav och provningsmetoder

56.

EN 566:2017

Klätterutrustning – Slingor – Säkerhetskrav och provningsmetoder

57.

EN 567:2013

Klätterutrustning – Repklämmor – Säkerhetskrav och provningsmetoder

58.

EN 568:2015

Klätterutrustning – Issäkringar – Säkerhetskrav och provningsmetoder

59.

EN 569:2007

Klätterutrustning – Bultar – Säkerhetskrav och provningsmetoder

60.

EN 659:2003+A1:2008

Skyddshandskar för brandmän

EN 659:2003+A1:2008/AC:2009

61.

EN 795:2012

Personlig fallskyddsutrustning – Förankringsutrustning

Varning: Detta offentliggörande avser inte utrustning enligt följande:

Typ A (förankringsutrustning med en eller flera fasta förankringspunkter och behov av byggnadsförankringar eller fästelement för förankring i byggnaden) som avses i klausulerna 3.2.1, 4.4.1 och 5.3.

Typ C (förankringsutrustning som använder horisontella flexibla förankringslinjer) som avses i klausulerna 3.2.3, 4.4.3 och 5.5.

Typ D (förankringsutrustning som använder horisontella stela förankringslinjer) som avses i klausulerna 3.2.4, 4.4.4 och 5.6.

Varje kombination av ovanstående. När det gäller typerna A, C och D gäller detta offentliggörande inte klausulerna 4.5, 5.2.2, 6, 7. bilaga A eller bilaga ZA. Ovannämnda utrustning får således inte presumeras överensstämma med bestämmelserna i förordning (EU) 2016/425 eftersom den inte betraktas som personlig skyddsutrustning.

62.

EN 812:2012

Stötskyddsmössor

63.

EN 813:2008

Personlig skyddsutrustning med fallhindrande funktion – Sittselar

64.

EN 893:2019

Klätterutrustning – Stegjärn – Säkerhetskrav och provningsmetoder

65.

EN 943–1:2015+A1:2019

Skyddskläder för användning mot kemikalier i fast form, vätske- och gasform inklusive vätskeaerosoler och fasta luftburna partiklar – Del 1: Prestandakrav för ventilerade och ej ventilerade ”gastäta” (Typ 1) skyddskläder

66.

EN 943–2:2019

Skyddskläder mot farliga kemikalier i vätske- gas- och fast form inklusive aerosoler i vätskeform och fast form – Del 2: Prestandakrav för gastäta (Typ 1) kemskyddsdräkter för insatsstyrkor

67.

EN 958:2017

Klätterutrustning – Falldämpande system för användning vid klättring på klätterstigar (via ferrata) – Säkerhetskrav och provningsmetoder

68.

EN 966:2012+A1:2012

Luftsporthjälmar

69.

EN 1073–1:2016+A1:2018

Skyddskläder mot fasta luftburna partiklar, inklusive radioaktiva föroreningar – Del 1: Fordringar och provningsmetoder för övertrycksventilerade skyddskläder som skyddar kroppen och andningsvägarna

70.

EN 1073–2:2002

Skyddskläder mot radioaktiva föroreningar – Del 2: Fordringar och provningsmetoder för icke ventilerade skyddskläder mot radioaktiva föreningar i partikelform

71.

EN 1077:2007

Skidhjälmar och snowboardhjälmar

72.

EN 1078:2012+A1:2012

Hjälmar för cyklister, skateboard- och rullskridskoåkare

73.

EN 1080:2013

Småbarnshjälmar

74.

EN 1082–1:1996

Skyddskläder – Handskar och armskydd mot skär och stick av handhållna knivar – Del 1 Brynjehandskar och armskydd

75.

EN 1082–2:2000

Skyddskläder – Handskar och armskydd mot skär och stick av handhållna knivar – Del 2 Handskar och armskydd av andra material än ringbrynjor

76.

EN 1146:2005

Andningsskydd, flyktutrustning – Bärbar tryckluftsapparat med öppet system, med huva för utrymning – Fordringar, provning, märkning

77.

EN 1149–5:2018

Skyddskläder – Elektrostatiska egenskaper – Del 5: Fordringar på design och ingående material

78.

EN 1385:2012

Kanothjälmar

79.

EN 1486:2007

Skyddskläder för brandmän – Provningsmetoder och fordringar för värmereflekterande kläder för speciell brandbekämpning

80.

EN 1497:2007

Personlig fallskyddsutrustning – Räddningsselar

81.

EN 1827:1999+A1:2009

Andningsskydd – Halvmasker utan inandningsventiler och med separata filter mot gaser eller gaser och partiklar eller enbart partiklar – Fordringar, provning, märkning

82.

EN 1891:1998

Personlig fallskyddsutrustning – Statiska kärnmantelrep

83.

EN 1938:2010

Ögonskydd – Skyddsglasögon för motorcykel- och mopedförare

84.

EN ISO 10819:2013

Vibration och stöt – Hand-armvibrationer – Metod att mäta och bedöma vibrationsöverföring hos handskar till handflatan (ISO 10819:2013)

EN ISO 10819:2013/A1:2019

85.

EN ISO 10862:2009

Båtar – Snabbutlösningssystem för trapetssele (ISO 10862:2009)

86.

EN ISO 11393–2:2019

Skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar – Del 2: Prestandakrav och provningsmetoder för benskydd (ISO 11393–2:2018)

87.

EN ISO 11393–4:2019

Skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar – Del 4: Provningsmetoder och prestandakrav för handskar (ISO 11393–4:2018)

88.

EN ISO 11393–5:2019

Skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar – Del 5: Provningsmetoder och prestandakrav för damasker (ISO 11393–5:2018)

89.

EN ISO 11393–6:2019

Skyddskläder för användare av handhållna kedjesågar – Del 6: Provningsmetoder och prestandakrav för skydd för överkroppen (ISO 11393–6:2018)

90.

EN 12021:2014

Andningsskydd – Komprimerade gaser för andningsapparater

91.

EN 12083:1998

Andningsskydd – Filter ej monterade på mask – Partikelfilter, gasfilter och kombinerade filter – Fordringar, provning, märkning

EN 12083:1998/AC:2000

92.

EN 12270:2013

Klätterutrustning – Kilar – Säkerhetskrav och provningsmetoder

93.

EN 12275:2013

Klätterutrustning – Karbinhakar – Säkerhetskrav och provningsmetoder

94.

EN 12276:2013

Klätterutrustning – Fläns – Säkerhetskrav och provningsmetoder

95.

EN 12277:2015+A1:2018

Klätterutrustning – Selar – Säkerhetskrav och provningsmetoder

96.

EN 12278:2007

Klätterutrustning – Block– Säkerhetskrav och provningsmetoder

97.

EN ISO 12312–1:2013

Ögonskydd – Solglasögon och relaterade produkter – Del 1: Solglasögon för allmänt bruk (ISO 12312–1:2013)

EN ISO 12312–1:2013/A1:2015

98.

EN ISO 12312–2:2015

Ögonskydd – Solglasögon och relaterade produkter – Del 2: Filter vid direkt iakttagelse av solen (ISO 12312–2:2015)

99.

EN ISO 12401:2009

Båtar – Säkerhetssele och säkerhetslina – Säkerhetskrav och provningsmetoder (ISO 12401:2009)

100.

EN ISO 12402–2:2020

Flytvästar – Del 2: Räddningsvästar, klass 275 – Säkerhetskrav (ISO 12402–2:2020)

Anm.:

Tillämpningen av klausul 5.6 i denna standard ger inte presumtion om överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 1.1.1 i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

Tillämpningen av klausulerna 5.1.2, 5.1.3, 5.1.5, 5.1.7, 5.2, 5.3.1.1, 5.3.1.2, 5.3.2.2, 5.3.2.3, 5.3.4.3, 5.3.4.4, 5.6.1.4, 5.6.1.7, 5.6.1.8, 5.6.1.9, 5.6.1.10 och 5.6.1.11 i denna standard ger inte presumtion om överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 1.2.1 i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

Tillämpningen av klausulerna 5.1.2, 5.2, 5.3.1.1, 5.3.2.2, 5.3.4.2, 5.3.4.4, 5.6.3 och 5.7 i denna standard ger inte presumtion om överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 3.4 i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

101.

EN ISO 12402–3:2020

Flytvästar – Del 3: klass 150 – Säkerhetskrav (ISO 12402–3:2020)

Anm.:

Tillämpningen av klausul 5.6 i denna standard ger inte presumtion om överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 1.1.1 i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

Tillämpningen av klausulerna 5.1.2, 5.1.3, 5.1.5, 5.1.7, 5.2, 5.3.1.1, 5.3.1.2, 5.3.2.2, 5.3.2.3, 5.3.4.3, 5.3.4.4, 5.6.1.4, 5.6.1.7, 5.6.1.8, 5.6.1.9, 5.6.1.10 och 5.6.1.11 i denna standard ger inte presumtion om överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 1.2.1 i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

Tillämpningen av klausulerna 5.1.2, 5.2, 5.3.1.1, 5.3.2.2, 5.3.4.2, 5.3.4.4, 5.6.3 och 5.7 i denna standard ger inte presumtion om överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 3.4 i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

102.

EN ISO 12402–4:2020

Flytvästar – Del 4: Flytvästar, klass 100 – Säkerhetskrav (ISO 12402–4:2020)

Anm.:

Tillämpningen av klausul 5.6 i denna standard ger inte presumtion om överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 1.1.1 i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

Tillämpningen av klausulerna 5.1.2, 5.1.3, 5.1.5, 5.1.7, 5.2, 5.3.1.1, 5.3.1.2, 5.3.2.2, 5.3.2.3, 5.3.4.3, 5.3.4.4, 5.6.1.4, 5.6.1.7, 5.6.1.8, 5.6.1.9, 5.6.1.10 och 5.6.1.11 i denna standard ger inte presumtion om överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 1.2.1 i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

Tillämpningen av klausulerna 5.1.2, 5.2, 5.3.1.1, 5.3.2.2, 5.3.4.2, 5.3.4.4, 5.6.3 och 5.7 i denna standard ger inte presumtion om överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i punkt 3.4 i bilaga II till förordning (EU) 2016/425.

103.

EN ISO 12402–5:2020

Flytvästar – Del 5: Flythjälpmedel, klass 50 – Säkerhetskrav (ISO 12402–5:2020)

104.

EN ISO 12402–6:2020

Flytvästar – Del 6: Flytvästar och flytplagg för speciella ändamål – Säkerhetskrav och provningsmetoder (ISO 12402–6:2020)

105.

EN ISO 12402–8:2020

Flytvästar – Del 8: Tillbehör – Säkerhetskrav och provningsmetoder (ISO 12402–8:2020)

106.

EN 12477:2001

Skyddshandskar för svetsare

EN 12477:2001/A1:2005

107.

EN 12492:2012

Klätterutrustning – Klätterhjälmar – Säkerhetskrav och provningsmetoder

108.

EN 12841:2006

Personlig fallskyddsutrustning – System för reparbete – Anordning för repinställning

109.

EN 12941:1998

Andningsskydd – Fläktassisterade filterskydd med hjälm eller huva - Fordringar, provning, märkning

EN 12941:1998/A1:2003

EN 12941:1998/A2:2008

110.

EN 12942:1998

Andningsskydd – Fläktassisterade filterskydd med helmasker, halvmasker eller kvartsmasker – Fordringar, provning, märkning

EN 12942:1998/A1:2002

EN 12942:1998/A2:2008

111.

EN 13034:2005+A1:2009

Skyddskläder för kemikalier i vätskeform – Prestandakrav för kemisk skyddsdräkt med begränsad skyddsfunktion mot kemikalier i vätskeform (Typ 6 och Typ PB [6] utrustning)

112.

EN 13061:2009

Skyddskläder – Benskydd för fotbollsspelare – Fodringar och provningsmetoder

113.

EN 13138–1:2021

Flythjälpmedel för simutbildning – Del 1: Flythjälpmedel att bäras på kroppen – Säkerhetskrav och provningsmetoder

EN 13138–1:2021/AC:2022

114.

EN 13158:2018

Skyddskläder – Skyddsjacka, kropps- och axelskydd för ridning: För ryttare, kuskar och personal som arbetar med hästar – Krav och provningsmetoder

115.

EN 13178:2000

Ögonskydd – Ögon- och ansiktsskydd för snöskoteråkare

116.

EN 13277–1:2000

Skyddsutrustning för kampsporter – Del 1: Allmänna krav och provningsmetoder

117.

EN 13277–2:2000

Skyddsutrustning för kampsporter – Del 2: Tilläggskrav och provningsmetoder för vrist-, knä- och underarmsskydd

118.

EN 13277–3:2013

Skyddsutrustning för kampsporter – Del 3: Tilläggskrav och provningsmetoder för bålskydd

119.

EN 13277–4:2001

Skyddsutrustning för kampsporter – Del 4: Tilläggskrav och provningsmetoder för huvudskydd

EN 13277–4:2001/A1:2007

120.

EN 13277–5:2002

Skyddsutrustning för kampsporter – Del 5: Tilläggskrav och provningsmetoder för genital- och kroppsskydd

121.

EN 13277–6:2003

Personlig skyddsutrustning för kampsporter – Del 6: Tilläggskrav och provningsmetoder för bröstskydd för kvinnor

122.

EN 13277–7:2009

Personlig skyddsutrustning för kampsporter – Del 7: Tilläggskrav och provningsmetoder för hand- och fotskydd

123.

EN 13277–8:2017

Skyddsutrustning för kampsporter – Del 8: Tilläggskrav och provningsmetoder för ansiktsmask för karate

124.

EN 13484:2012

Rodelhjälmar

125.

EN 13546:2002+A1:2007

Krav och testmetoder för hand-, arm-, bröst-, buk-, ben-, fot- och underlivsskydd för landhockeymålvakter samt benskydd för utespelare – Fordringar och testmetoder

126.

EN 13567:2002+A1:2007

Kroppsskydd – Hand-, arm-, buk-, ben-, underlivs- och ansiktsskydd för fäktare – Fordringar och testmetoder

127.

EN 13594:2015

Skyddshandskar för motorcyklister – Fordringar och provningsmetoder

128.

EN 13634:2017

Personlig skyddsutrustning – skyddsskor för motorcyklister – Krav och provningsmetoder

129.

EN ISO 13688:2013

Skyddskläder – Allmänna fordringar (ISO 13688:2013)

EN ISO 13688:2013/A1:2021

130.

EN 13781:2012

Skyddshjälmar för passagerare och förare av terrängskotrar och bobsleighs

131.

EN 13794:2002

Andningsskydd – Bärbar flyktapparat med slutet system – Fordringar, provning, märkning

132.

EN 13832–2:2018

Skyddskor – Skydd mot kemikalier – Del 2: Krav för beständighet mot kemikalier

133.

EN 13832–3:2018

Skyddskor – Skydd mot kemikalier – Del 3: Särskilt höga krav för beständighet mot kemikalier

134.

EN 13949:2003

Andningsskydd – Bärbar Nitroxapparat med öppet system för dykning – Fordringar, provning, märkning

135.

EN ISO 13982–1:2004

Skyddskläder för användning mot fasta partiklar – Del 1: Fodringar på prestanda för skyddskläder mot kemikalier som ger skydd för hela kroppen mot luftburna fasta partiklar (Skyddskläder Typ 5) (ISO 13982–1:2004)

EN ISO 13982–1:2004/A1:2010

136.

EN ISO 13998:2003

Förkläden, byxor och västar till skydd mot skär och stick av handhållna knivar (ISO 13998:2003)

137.

EN 14021:2003

Förarskydd mot stensprut vid motorcykelåkning i terräng – Krav och provningsmetoder

138.

EN 14052:2012+A1:2012

Industrihjälmar med hög skyddsförmåga

139.

EN 14058:2017

Skyddskläder – Plagg till skydd i kalla miljöer

140.

EN 14120:2003+A1:2007

Kroppsskydd – Handleds-, hand-, knä- och armbågsskydd för rullskridskoåkare – Krav och provningsmetoder

141.

EN 14126:2003

Skyddskläder – Funktionskrav och provningsmetoder för skyddskläder mot smittsamma ämnen

EN 14126:2003/AC:2004

142.

EN 14143:2013

Andningsskydd – Bärbar gasförsörjd återandningsapparat med slutet/halvslutet system för vattendykning

143.

EN 14225–1:2017

Dykardräkter – Del 1: Våtdräkter – Krav och provningsmetoder

144.

EN 14225–2:2017

Dykardräkter – Del 2: Torrdräkter – Krav och provningsmetoder

145.

EN 14225–3:2017

Dykardräkter – Del 3: Aktivt uppvärmda eller kylda dräkter – Krav och provningsmetoder

146.

EN 14328:2005

Skyddskläder – Handskar och armskydd till skydd mot maskindrivna knivar – Krav och provningsmetoder

147.

EN 14387:2004+A1:2008

Andningsskydd – Gasfilter och kombinationsfilter – Krav, provning, märkning

148.

EN 14435:2004

Andningsskydd – Bärbar tryckluftsapparat med öppet system och halvmask – Fordringar, provning, märkning

149.

EN 14458:2018

Ögonskydd – Högpresterande visir för användning endast tillsammans med skyddshjälm

150.

EN ISO 14460:1999

Skyddskläder för förare av tävlingsbilar – Skydd mot hetta och flamma – Funktionskrav och provningsmetoder (ISO 14460:1999)

EN ISO 14460:1999/AC:1999

EN ISO 14460:1999/A1:2002

151.

EN 14529:2005

Andningsskydd – Bärbar tryckluftapparat med öppet system med halvmask med dosering och säkerhetstryck endast som flyktutrustning

152.

EN 14593–1:2005

Andningsskydd – Tryckluftsapparat med behovsstyrt flöde – Del 1: Apparater med helmask – Krav, provning och märkning – Krav, provning, märkning

153.

EN 14594:2018

Andningsskydd – Tryckluftsapparat med kontinuerligt flöde – Krav, provning och märkning

154.

EN 14605:2005+A1:2009

Skyddskläder mot kemikalier i vätskeform – Prestandakrav för skyddskläder mot kemikalier, med vätsketäta (Typ 3) eller stänktäta (Typ 4) anslutningar mellan olika delar av beklädnaden samt beklädnad begränsad till delar av kroppen (Typ PB [3] och PB [4])

155.

EN ISO 14877:2002

Skyddskläder vid blästring med kornigt slipmedel (ISO 14877:2002)

156.

EN ISO 15027–1:2012

Sjödräkter – Del 1: Arbetsdräkter, säkerhetskrav (ISO 15027–1:2012)

157.

EN ISO 15027–2:2012

Sjödräkter – Del 2: Räddningsdräkter för nödläge, säkerhetskrav (ISO 15027–2:2012)

158.

EN 15090:2012

Personlig skyddsutrustning – Skyddsskor för brandmän

159.

EN 15151–1:2012

Klätterutrustning – Repbromsar – Del 1: Repbromsar med assisterad bromsning, säkerhetskrav och provningsmetoder

160.

EN 15333–1:2008

Andningsskydd – Ytförsörjd dykapparat för blandgas med öppet system för dykning – Del 1: Behovsstyrt system

EN 15333–1:2008/AC:2009

161.

EN 15333–2:2009

Andningsskydd – Ytförsörjd dykapparat för blandgas med öppet system för dykning – Del 2: Friflödande system

162.

EN 15613:2008

Knä- och armbågsskydd för inomhussporter – Säkerhetskrav och provningsmetoder

163.

EN 16027:2011

Skyddskläder – Skyddshandskar för fotbollsmålvakter

164.

EN ISO 16321–1:2022

Ögon och ansiktsskydd – Del 1: Allmänna krav (ISO 16321–1:2021)

165.

EN ISO 16321–2:2021

Ögon och ansiktsskydd – Del 2: Ytterligare krav för svetsskydd (ISO 16321–2:2021)

Anm.: Denna standard hänvisar till den normativa referensstandarden EN ISO 16321–1:2020 vars datum är felaktigt. Den ska i stället läsas som EN ISO 16321–1:2022.

166.

EN ISO 16321–3:2022

Ögon och ansiktsskydd – Del 3: Ytterligare krav på nät (ISO 16321–3:2021)

Anm.: Denna standard hänvisar till den normativa referensstandarden EN ISO 16321–1:2020 vars datum är felaktigt. Den ska i stället läsas som EN ISO 16321–1:2022.

167.

EN 16350:2014

Skyddshandskar – Elektrostatiska egenskaper

168.

EN 16473:2014

Skyddshjälmar för brandmän vid räddningstjänst

169.

EN 16716:2017

Klätterutrustning – Lavinairbagsystem – Säkerhetskrav och provningsmetoder

170.

EN 17092–2:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 2: Krav på plagg för högsta skyddsnivån ”AAA”

171.

EN 17092–3:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 3: Krav på plagg för mellersta skyddsnivån ”AA”

172.

EN 17092–4:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 4: Krav på plagg för lägsta skyddsnivån ”A”

173.

EN 17092–5:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 5: Krav på lätta plagg till skydd mot mekanisk nötning

174.

EN 17092–6:2020

Skyddskläder för motorcyklister – Del 6: Krav på plagg avsedda att hålla slagskydd på plats

175.

EN 17109:2020

Klätterutrustning – Individuellt säkerhetssystem för äventyrsbanor – Säkerhetskrav och testmetoder

176.

EN ISO 17249:2013

Skyddsskor till skydd mot kedjesåg (ISO 17249:2013)

EN ISO 17249:2013/AC:2014

177.

EN 17353:2020

Skyddskläder – Kläder med god synbarhet för medelhög risk – Provningsmetoder och fordringar

178.

EN 17520:2021

Klätterutrustning – Självsäkringsslinga – Säkerhetskrav och provningsmetoder

179.

EN ISO 18527–1:2022

Ögon och ansiktsskydd för sportbruk – Del 1: Skidglasögon (ISO 18527–1:2021)

180.

EN ISO 18527–2:2021

Ögon och ansiktsskydd för sportbruk – Del 2: Ögonskydd för racketsporter (ISO 18527–2:2021)

181.

EN ISO 20320:2020

Skyddskläder för snowboardsåkare – Handledsskydd – Krav och testmetoder (ISO 20320:2020)

182.

EN ISO 20345:2022

Personlig skyddsutrustning – Skyddsskor (ISO 20345:2021)

183.

EN ISO 20346:2014

Personlig skyddsutrustning – Lätta skyddsskor (ISO 20346:2014)

184.

EN ISO 20347:2012

Personlig skyddsutrustning – Yrkesskor (ISO 20347:2012)

185.

EN ISO 20349–1:2017

Personlig skyddsutrustning – Skyddsskor mot risker vid gjutning och svetsning – Del 1: Krav och provningsmetoder vid gjutning (ISO 20349–1:2017)

EN ISO 20349–1:2017/A1:2020

186.

EN ISO 20349–2:2017

Personlig skyddsutrustning – Skyddsskor mot risker vid gjutning och svetsning – Del 2: Krav och provningsmetoder vid svetsning och liknande processer (ISO 20349–2:2017)

EN ISO 20349–2:2017/A1:2020

187.

EN ISO 20471:2013

Skyddskläder med god synbarhet (Varselklädsel) – Provningsmetoder och krav (ISO 20471:2013, rättad version 2013-06-01)

EN ISO 20471:2013/A1:2016

188.

EN ISO 27065:2017

Skyddskläder – Prestandakrav för skyddskläder som används av personal som arbetar med att sprida bekämpningsmedel i flytande form och personal som arbetar i bekämpningsmedelsbehandlade områden eller med behandlade produkter (ISO 27065:2017)

EN ISO 27065:2017/A1:2019

189.

EN 50321–1:2018

Arbete med spänning – Elektriskt isolerande fotbeklädnad

EN 50321–1:2018/AC:2018–08

190.

EN 61482–2:2020

Arbete med spänning – Kläder för skydd mot termiska risker orsakade av ljusbågar – Del 2: Fordringar (IEC 61482–2:2018, ändrad)


BILAGA II

Nr

Hänvisning till standard

Datum för återkallande

1

EN 143:2000

Andningsskydd – Partikelfilter – Krav, provning, märkning

EN 143:2000/AC:2005

EN 143:2000/A1:2006

9.6.2024

2

EN 166:2001

Ögonskydd – Fordringar och specifikationer

11.11.2024

3

EN 169:2002

Ögonskydd – Filter vid svetsning och besläktade förfaranden – Fordringar på transmittans

11.11.2024

4

EN 170:2002

Ögonskydd – Filter mot ultraviolett strålning – Fordringar på transmittans

11.11.2024

5

EN 172:1994

Ögonskydd – Solglasögon för yrkesarbete

EN 172:1994/A1:2000

EN 172:1994/A2:2001

11.11.2024

6

EN 174:2001

Ögonskydd – Skidglasögon för utförsåkning

11.11.2024

7

EN 352–1:2002

Hörselskydd – Allmänna krav – Del 1: Kåpor

21.7.2024

8

EN 352–2:2002

Hörselskydd – Allmänna krav – Del 2: Proppar

21.7.2024

9

EN 352–3:2002

Hörselskydd – Allmänna krav – Del 3: Kåpor monterade på industrihjälm

21.7.2024

10

EN 352–4:2001

Hörselskydd – Fordringar och provning – Del 4: Nivåberoende kåpor

EN 352–4:2001/A1:2005

21.7.2024

11

EN 352–5:2002

Hörselskydd – Fordringar och provning – Del 5: Kåpor med aktiv bullerdämpning

EN 352–5:2002/A1:2005

21.7.2024

12

EN 352–6:2002

Hörselskydd – Fordringar och provning – Del 6: Kåpor med elektrisk ljudingång

21.7.2024

13

EN 352–7:2002

Hörselskydd – Fordringar och provning – Del 7: Nivåberoende proppar

21.7.2024

14

EN 352–8:2008

Hörselskydd – Fordringar och provning – Del 8: Kåpor med ljudåtergivning för underhållningsändamål

21.7.2024

15

EN 379:2003/A1:2009

Ögonskydd – Automatiska svetsfilter

11.11.2024

16

EN 1731:2006

Personlig skyddsutrustning – Ögon- och ansiktsskydd av nättyp

11.11.2024

17

EN ISO 13688:2013

Skyddskläder – Allmänna fordringar (ISO 13688:2013)

9.6.2024

18

EN ISO 20345:2011

Personlig skyddsutrustning – Skyddsskor (ISO 20345:2011)

11.11.2024


Rättelser

11.5.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 125/59


Rättelse till Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1860 av den 10 juni 2022 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller standarder, format, frekvens samt metoder och arrangemang för rapportering

( Europeiska unionens officiella tidning L 262 av den 7 oktober 2022 )

Sidan 76, artikel 10

I stället för:

”Artikel 10

Det datum då derivatkontrakten ska rapporteras in

En motpart till ett derivat som uppfyller villkoren i artikel 2.2 a eller b den XX månad 20XX eller den enhet som ansvarar för rapporteringen ska rapportera alla uppgifter om detta derivat som krävs i enlighet med bilagan genom att lämna in en rapport med händelsetypen ”Uppdatering” inom 180 kalenderdagar från XX månad 20XX, såvida motparten eller enheten inte har lämnat in en rapport med åtgärdstypen ”Ändra” eller ”Korrigera” för det derivatet under denna period.”

ska det stå:

”Artikel 10

Det datum då derivatkontrakten ska rapporteras in

En motpart till ett derivat som uppfyller villkoren i artikel 2.2 a eller b den 29 april 2024 eller den enhet som ansvarar för rapporteringen ska rapportera alla uppgifter om detta derivat som krävs i enlighet med bilagan genom att lämna in en rapport med händelsetypen ”Uppdatering” inom 180 kalenderdagar från den 29 april 2024, såvida motparten eller enheten inte har lämnat in en rapport med åtgärdstypen ”Ändra” eller ”Korrigera” för det derivatet under denna period.”