26.4.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/857

av den 19 april 2023

om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Parisavtalet (4), som antogs den 12 december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Parisavtalet), trädde i kraft den 4 november 2016. Parterna i Parisavtalet har enats om att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå och att göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå. Det åtagandet har förstärkts genom antagandet, inom ramen för UNFCCC, av klimatpakten i Glasgow den 13 november 2021, i vilken partskonferensen för UNFCCC, i sin funktion som partsmöte för Parisavtalet, konstaterar att klimatförändringarnas effekter kommer att vara mycket mindre vid en temperaturökning på 1,5 °C, jämfört med 2 °C, och beslutar att göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C.

(2)

Behovet av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser blir allt mer akut, vilket Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) konstaterade i sina rapporter av den 7 augusti 2021 med titeln Climate Change 2021: The Physical Science Basis, av den 28 februari 2022 med titeln Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability och av den 4 april 2022 med titeln ”Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change”. Unionen bör därför ta itu med denna brådskande fråga genom att intensifiera sina ansträngningar.

(3)

Unionen har ett regelverk för att uppnå målet att till 2030 minska växthusgasutsläppen med minst 40 %, vilket Europeiska rådet godkände 2014, innan Parisavtalet trädde i kraft. Det regelverket består bland annat av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (5), som inrättar ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 (6), enligt vilken medlemsstaterna ska balansera utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (7), som fastställer nationella mål för minskning av växthusgasutsläppen till 2030 inom de sektorer som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG eller förordning (EU) 2018/841.

(4)

Kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given utgör utgångspunkten för uppnåendet av unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 och målet att uppnå negativa utsläpp därefter såsom fastställs i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (8) (europeisk klimatlag). I den europeiska gröna given kombineras en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande åtgärder och initiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 och fastställs en ny tillväxtstrategi som ska ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Den syftar också till att skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Samtidigt är denna omställning förenad med jämställdhetsaspekter och har en särskild inverkan på vissa missgynnade och utsatta grupper, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och människor med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etniskt ursprung. Det måste därför säkerställas att omställningen är rättvis och inkluderande och att ingen lämnas utanför.

(5)

Den 16 juni 2022 antog rådet en rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet (9), där man betonade behovet av kompletterande åtgärder och av att ägna särskild uppmärksamhet åt att stödja de regioner, branscher, mikroföretag, små och medelstora företag, arbetstagare, hushåll och konsumenter som står inför de största utmaningarna. I rekommendationen uppmuntras medlemsstaterna att överväga en uppsättning åtgärder på områdena sysselsättning och övergångar på arbetsmarknaden, skapande av arbetstillfällen och entreprenörskap, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, offentlig upphandling, beskattning och system för socialt skydd, väsentliga tjänster och bostäder samt, bland annat, i syfte att stärka jämställdheten, utbildning.

(6)

Genom antagandet av förordning (EU) 2021/1119 har unionen i lagstiftning fastställt ett bindande mål om klimatneutralitet i hela ekonomin senast 2050, vilket innebär en minskning av utsläppen till nettonollutsläpp senast det datumet, och målet att därefter uppnå negativa utsläpp. I den förordningen fastställs också ett bindande nationellt unionsmål att senast 2030 ha åstadkommit en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. I förordningen fastställs dessutom att nettoupptagens bidrag till unionens klimatmål för 2030 ska begränsas till 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

(7)	För att genomföra de åtaganden som fastställs i förordning (EU) 2021/1119 samt unionens bidrag enligt Parisavtalet, bör unionens regelverk för att uppnå målet för minskning av växthusgasutsläppen till 2030 anpassas.

(8)

I förordning (EU) 2018/842 fastställs skyldigheter för medlemsstaterna vad gäller deras minimibidrag för perioden 2021–2030 till uppfyllandet av unionens nuvarande mål att minska sina växthusgasutsläpp med 30 % under 2005 års nivåer år 2030 inom de sektorer som omfattas av artikel 2 i den förordningen. Den innehåller även regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå deras minimibidrag.

(9)

Handeln med utsläppsrätter kommer också att omfatta utsläpp av växthusgaser från sjötransporter samt från byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer, samtidigt som tillämpningsområdet för förordning (EU) 2018/842 bör bibehållas. Förordning (EU) 2018/842 bör därför fortsätta att tillämpas på utsläpp av växthusgaser från inhemsk sjöfart, men inte på utsläpp från internationell sjöfart. Inkluderingen av anläggningar för förbränning av kommunalt avfall i bilaga I till direktiv 2003/87/EG, för de syften som avses i artiklarna 14 och 15 i det direktivet, bör inte heller ändra tillämpningsområdet för förordning (EU) 2018/842. En medlemsstats växthusgasutsläpp inom tillämpningsområdet för förordning (EU) 2018/842 som ska beaktas vid efterlevnadskontroller kommer även i fortsättningen att fastställas efter slutförd granskning av inventeringen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (10).

(10)

I linje med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser rapporteras koldioxidutsläpp från biomassa för energi under inventeringskategorierna markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk enligt förordning (EU) 2018/841. För att undvika dubbelräkning ska utsläppen av växthusgaser från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen betraktas som utsläppsfria vid fastställandet av växthusgasutsläpp enligt förordning (EU) 2018/842. För att ta hänsyn till effekterna av indirekt förändrad markanvändning och främja sådana bränslens hållbarhet är det viktigt att alla medlemsstater fullt ut genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (11), inbegripet dess hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp för sådana bränslen.

(11)

I vissa sektorer har utsläppen av växthusgaser antingen ökat eller förblivit stabila. I sitt meddelande av den 17 september 2020Höjning av Europas klimatambition för 2030 – Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare angav kommissionen att det höjda övergripande målet för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 endast kan uppnås med bidrag från alla sektorer.

(12)

I sina slutsatser av den 11 december 2020 förklarade Europeiska rådet att det nya målet för minskade växthusgasutsläpp 2030 kommer att uppnås gemensamt av unionen på mest kostnadseffektiva tänkbara sätt, att samtliga medlemsstater kommer att delta i den insatsen, varvid rättvise- och solidaritetsaspekter ska beaktas, samtidigt som ingen får lämnas utanför, och att det nya målet för 2030 måste uppnås på ett sätt som innebär att man bibehåller unionens konkurrenskraft och beaktar medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och potentialen för växthusgasutsläppsminskning, inbegripet när det gäller ömedlemsstater och öar, samt de ansträngningar som har gjorts.

(13)

För att uppnå unionens nya mål för 2030 om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer måste de sektorer som omfattas av förordning (EU) 2018/842 gradvis minska sina växthusgasutsläpp tills de 2030 ligger 40 % under 2005 års nivåer. Förordning (EU) 2018/842 bidrar också till att uppnå målen i Parisavtalet samt unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 enligt förordning (EU) 2021/1119, som för att uppnås kräver konvergens mellan alla medlemsstaters insatser över tid, samtidigt som hänsyn tas till specifika nationella omständigheter.

(14)

Det mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 som fastställs i förordning (EU) 2018/842 måste ses över för varje medlemsstat. Den metod som används för översynen av de nationella målen för minskning av växthusgasutsläppen till 2030 bör vara samma som den som användes när förordning (EU) 2018/842 antogs, där de nationella bidragen fastställdes med hänsyn till skiftande kapacitet och olika förutsättningar vad gäller kostnadseffektivitet i medlemsstaterna, för att säkerställa en rättvis och balanserad fördelning av insatserna. Målet för minskning av växthusgasutsläppen för varje medlemsstat till 2030 bör därför fastställas i förhållande till dess utsläppsnivå för 2005 avseende växthusgaser som omfattas av den förordningen, efter översyn i enlighet med artikel 4.3 i den förordning, med undantag för verifierade växthusgasutsläpp från anläggningar som var i drift 2005 och som omfattades av EU:s utsläppshandelssystem först efter 2005.

(15)

Nya bindande nationella gränser, uttryckta i årliga utsläppstilldelningar kommer följaktligen att krävas från och med det år då denna förordning träder i kraft. Dessa gränser kommer successivt att leda till att varje medlemsstats mål för minskning av växthusgasutsläppen till 2030 kan uppnås. De årliga gränser för de år som föregår året för denna förordnings ikraftträdande som fastställts i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/2126 (12) bibehålls.

(16)

Covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina påverkar unionens ekonomi och nivåerna av dess växthusgasutsläpp i en utsträckning som ännu inte går att mäta fullt ut. Å andra sidan sätter unionen in sitt största stimulanspaket någonsin och påskyndar omställningen från fossila bränslen, vilket också kan påverka nivåerna av växthusgasutsläpp. På grund av dessa osäkerheter och andra oförutsedda händelser som påverkar utsläppen av växthusgaser är det lämpligt att 2025 se över utsläppsdata och vid behov uppdatera de årliga utsläppstilldelningarna för åren 2026–2030. En sådan uppdatering bör baseras på en omfattande granskning av de nationella inventeringsuppgifter som kommissionen genomför för att fastställa de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser i varje medlemsstat under åren 2021, 2022 och 2023.

(17)

I enlighet med förordning (EU) 2021/1119 bör minskningar av direkta växthusgasutsläpp prioriteras, vilka kommer att behöva kompletteras med ökade koldioxidupptag för att uppnå klimatneutralitet. I förordning (EU) 2021/1119 erkänns det att kolsänkor inbegriper naturliga och tekniska lösningar. Det är viktigt att det införs ett unionssystem för certifiering av säker och permanent lagring av koldioxidupptag baserad på tekniska lösningar, vilket skapar tydlighet för medlemsstaterna och marknadsoperatörerna i fråga om ökningen av sådana koldioxidupptag. När ett sådant certifieringssystem är i kraft kan en analys göras av hur dessa koldioxidupptag kan bokföras enligt unionsrätten.

(18)

För att ge incitament till snabbare åtgärder och i högre grad säkerställa miljöintegritet är det nödvändigt och lämpligt att sänka taken för upplåning och lagring av årliga utsläppstilldelningar för hela perioden 2021–2030. Å andra sidan bör medlemsstaterna gradvis kunna minska sina växthusgasutsläpp och uppnå sina höjda nationella mål för minskning av växthusgasutsläppen till 2030 på ett kostnadseffektivt sätt. Med tanke på de nya och striktare årliga utsläppstilldelningar som krävs enligt denna förordning är det lämpligt att höja de befintliga taken för överföringar av årliga utsläppstilldelningar mellan medlemsstaterna. Möjligheten att överföra årliga utsläppstilldelningar främjar samarbete mellan medlemsstaterna och gör det möjligt för dem att uppnå sina mål för minskning av växthusgasutsläppen på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som miljöintegriteten bevaras. Transparensen i dessa överföringar bör säkerställas, så att de genomförs på ett sätt som är lämpligt för båda parterna, bland annat genom auktionering, genom användning av mellanhänder på marknaden som agerar på agenturnivå, genom bilaterala överenskommelser eller genom användning av ett elektroniskt gränssnitt som syftar till att underlätta utbytet av information om planerade överföringar och till att minska transaktionskostnaderna.

Medlemsstaterna är redan skyldiga att rapportera sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 (13). När kommissionen har gjort en sammanställning görs en sammanfattning av den information som lämnats tillgänglig inom tre månader från mottagandet av rapporterna från medlemsstaterna, i elektronisk form, med angivande av intervallet för priser som betalats per transaktion med årliga utsläppstilldelningar. Vidare kan medlemsstaterna under de två perioderna mellan offentliggörandet av de genomförandeakter som avses i artikel 38.4 i förordning (EU) 2018/1999 och inledandet av förfarandet för kontroll av efterlevnaden den 15:e i varje månad rapportera till kommissionen om genomförda överföringar. För att underlätta utbytet av information om planerade överföringar uppmanas medlemsstaterna vidare att kontinuerligt uppdatera den relevanta informationen. En sammanfattning av den information som mottagits sammanställs av kommissionen och görs tillgänglig i lämplig tid, i elektronisk form. För att förbättra insynen bör medlemsstaterna, före varje faktisk överföring, underrätta kommittén för klimatförändringar som inrättats genom förordning (EU) 2018/1999 om sin avsikt att överföra en del av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år. Det är därför lämpligt att ändra förordning (EU) 2018/1999.

(19)

För vissa medlemsstater kan annullering av en begränsad mängd utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem beaktas för efterlevnad av förordning (EU) 2018/842 (flexibiliteten i EU:s utsläppshandelssystem). Av de medlemsstater som detta skulle kunna vara aktuellt för har två inte utnyttjat flexibiliteten i EU:s utsläppshandelssystem, och en har inte utnyttjat den fullt ut. Med tanke på den höjda ambitionsnivå som fastställs i denna förordning bör dessa medlemsstater ges en ny möjlighet att utnyttja denna flexibilitet eller utnyttja den i högre grad. Det är därför lämpligt att fastställa en ny tidsfrist inom vilken det är möjligt för dessa medlemsstater att till kommissionen anmäla en avsikt att utnyttja denna flexibilitet eller utnyttja den i högre grad. Vidare är Maltas nationella mål för reducering av växthusgasutsläpp baserat på bruttonationalprodukten per capita, med hänsyn till den maltesiska ekonomins särskilda struktur, betydligt högre än dess kostnadseffektiva minskningspotential. Det är därför lämpligt att öka Maltas tillgång till denna flexibilitet, utan att äventyra unionens mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030.

(20)

Utöver flexibiliteten i EU:s utsläppshandelssystem är det möjligt att en begränsad mängd nettoupptag och nettoutsläpp från LULUCF beaktas för medlemsstaternas efterlevnad enligt förordning (EU) 2018/842 (LULUCF-flexibiliteten). För att säkerställa att tillräckliga begränsningsinsatser görs fram till 2030 är det lämpligt att begränsa användningen av LULUCF-flexibiliteten genom att dela upp användningen av den flexibiliteten i två separata tidsperioder, var och en med ett tak som motsvarar hälften av det maximala totala nettoupptag som anges i bilaga III till förordning (EU) 2018/842. Titeln på den bilagan bör också anpassas till förordning (EU) 2018/841 efter de ändringar som gjordes genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/268 (14). Följaktligen finns det inte längre något behov av att förordning (EU) 2018/842 bemyndigar kommissionen att anta delegerade akter för att ändra titeln på dess bilaga III. Artikel 7.2 i förordning (EU) 2018/842 bör därför strykas.

(21)

Om kommissionen kommer fram till att en medlemsstat inte gör tillräckliga framsteg mot att uppfylla sina årliga utsläppsnivåer enligt förordning (EU) 2018/842 bör mekanismerna för korrigerande åtgärder enligt den förordningen stärkas för att möjliggöra snabba och effektiva åtgärder. Det är därför lämpligt att se över de krav som gäller för de planer för korrigerande åtgärder som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen om tillräckliga framsteg inte görs.

(22)

Unionen och dess medlemsstater är parter i Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (15) (Århuskonventionen). Offentlig granskning och tillgång till rättslig prövning är väsentliga delar av unionens demokratiska värden och verktyg för att skydda rättsstatsprincipen.

(23)

Unionens klimatåtgärder bör bygga på de senaste vetenskapliga rönen. Rådgivningen från det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som inrättats genom artikel 10a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 (16) bör därför beaktas inom ramen för förordning (EU) 2018/842.

(24)

Med hänsyn till införandet av ett förstärkt system för kontroll av efterlevnad i förordning (EU) 2018/841 från och med 2026 är det lämpligt att avskaffa avdraget för de växthusgasutsläpp som under perioden 2026–2030 genererats av varje medlemsstat i LULUCF-sektorn utöver dess upptag. Artikel 9.2 i förordning (EU) 2018/842 bör därför ändras i enlighet med detta.

(25)

Det är lämpligt att man vid översynen av förordning (EU) 2018/842 under 2024 tar hänsyn till unionens mål för minskning av växthusgasutsläppen enligt förordning (EU) 2021/1119, unionens åtagande att uppnå målen i Parisavtalet och alla relevanta åtaganden som följer av partskonferensen för UNFCCC. Dessutom bör den översynen omfatta en utsläppsminskningsbana för växthusgasutsläpp som är förenlig med det bindande målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050 enligt förordning (EU) 2021/1119.

(26)

Utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid såsom metan, dikväveoxid och fluorerade gaser står för över 20 % av unionens växthusgasutsläpp. Utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid omfattas av förordning (EU) 2018/842 och kommer därför nödvändigtvis att ingå i de åtgärder som medlemsstaterna kommer att vidta för att uppfylla sina höjda mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 enligt den här förordningen. Senast den 30 juni 2023 ska medlemsstaterna lämna in ett utkast till uppdatering av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner till kommissionen. Kommissionen kommer att utfärda riktlinjer i detta avseende, bland annat för att uppmuntra medlemsstaterna att fastställa mål och strategier för att minska metanutsläppen. Medlemsstaterna ska likaså bedöma om deras strategiska planer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör ses över för att återspegla den höjda ambitionsnivå som fastställs i förordning (EU) 2018/842 införda genom ändringarna därav genom den här förordningen. Kommissionen kommer att redovisa de resultat som uppnåtts genom en kombination av insatser på unionsnivå och nationell nivå när det gäller utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid i de årliga rapporter som avses i artikel 29.5 i förordning (EU) 2018/1999. Kommissionen kommer också att bedöma utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner och kan utfärda rekommendationer till medlemsstater som inte gör tillräckliga framsteg. I samband med översynen av förordning (EU) 2018/841 kommer kommissionen att bedöma nuvarande trender och framtida prognoser för växthusgasutsläpp från jordbruket samt regleringsalternativ för att säkerställa att de är förenliga med målet att uppnå långsiktiga minskningar av växthusgasutsläppen inom alla sektorer av ekonomin i enlighet med unionens klimatneutralitetsmål och unionens mellanliggande klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119. Vid översynen av förordning (EU) 2018/842 kommer kommissionen att bedöma hur alla sektorer som omfattas av den förordningen bidrar till minskningen av växthusgasutsläpp, särskilt den minskning som uppnåtts när det gäller utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid, även inom andra sektorer än jordbruket.

(27)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att mot bakgrund av förordning (EU) 2021/1119 anpassa medlemsstaternas skyldigheter vad gäller deras minimibidrag för perioden 2021–2030 till uppfyllandet av unionens mål att minska sina växthusgasutsläpp och till uppnåendet av målen i Parisavtalet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(28)	Förordningarna (EU) 2018/842 och (EU) 2018/1999 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) 2018/842

Förordning (EU) 2018/842 ska ändras på följande sätt:

Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs skyldigheter för medlemsstaterna vad gäller deras minimibidrag för perioden 2021–2030 till uppfyllandet av unionens mål att minska sina växthusgasutsläpp med 40 % under 2005 års nivåer år 2030 inom de sektorer som omfattas av artikel 2 i denna förordning. Förordningen bidrar till det långsiktiga målet om klimatneutralitet i unionen senast 2050, med målet att uppnå negativa utsläpp därefter. Den bidrar därigenom till att uppnå målen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (*1) (europeisk klimatlag) och Parisavtalet. Den här förordningen innehåller även regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina minimibidrag.

(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).”."

I artikel 2 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Denna förordning ska tillämpas på växthusgasutsläpp från IPCC:s källkategorier energi, industriprocesser och produktanvändning, jordbruk och avfall, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (*2), med undantag för växthusgasutsläpp från de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG, förutom verksamheten sjöfart, och verksamheter som enbart förtecknas däri för de syften som avses i artiklarna 14 och 15 i det direktivet.

(*2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).”."

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

Punkterna 1–4 ska ersättas med följande:

”1. Varje medlemsstat ska år 2030 ha begränsat sina växthusgasutsläpp med minst den procentsats som fastställs för den medlemsstaten i kolumn 2 i bilaga I förhållande till sina växthusgasutsläpp år 2005 enligt punkt 3 i denna artikel.

2. Med förbehåll för de flexibiliteter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7 i denna förordning och för justeringen enligt artikel 10.2 i denna förordning, samt med beaktande av eventuella avdrag som följer av tillämpningen av artikel 7 i beslut nr 406/2009/EG, ska varje medlemsstat säkerställa att dess växthusgasutsläpp

under åren 2021 och 2022 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär målbana som börjar med genomsnittet av den medlemsstatens utsläpp av växthusgaser åren 2016–2018 fastställda enligt punkt 3 i denna artikel och avslutas år 2030 med den gräns som fastställs för denna medlemsstat i kolumn 1 i bilaga I till denna förordning; en medlemsstats linjära målbana ska inledas antingen vid fem tolftedelar av spannet mellan åren 2019 och 2020 eller år 2020, beroende på vilket som ger den lägsta årliga utsläppstilldelningen för den medlemsstaten,

under åren 2023, 2024 och 2025 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär målbana som börjar 2022 vid den årliga utsläppstilldelningen för den medlemsstaten, fastställd för det året enligt punkt 3 i denna artikel, och avslutas 2030 med den gräns som fastställs för den medlemsstaten i kolumn 2 i bilaga I till denna förordning,

under åren 2026–2030 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär målbana som börjar med genomsnittet av den medlemsstatens utsläpp av växthusgaser åren 2021, 2022 och 2023 som rapporterats av den medlemsstaten enligt artikel 26 i förordning (EU) 2018/1999 och i enlighet med punkt 3 i den här artikeln och avslutas år 2030 med den gräns som fastställs för den medlemsstaten i kolumn 2 i bilaga I till denna förordning; en medlemsstats linjära målbana ska inledas vid nio tolftedelar av spannet mellan åren 2023 och 2024.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter i vilka de årliga utsläppstilldelningarna i ton koldioxidekvivalenter fastställs för varje medlemsstat för åren 2021–2030 i enlighet med de linjära målbanor som anges i punkt 2 i denna artikel.

För åren 2021 och 2022 ska kommissionen fastställa de årliga utsläppstilldelningarna på grundval av en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsuppgifterna för åren 2005, 2016, 2017 och 2018 som lämnats in av medlemsstaterna enligt artikel 7 i förordning (EU) nr 525/2013 och ska ange det värde för varje medlemsstats växthusgasutsläpp under 2005 som används för att fastställa dessa årliga utsläppstilldelningar.

För åren 2023, 2024 och 2025 ska kommissionen fastställa de årliga utsläppstilldelningarna på grundval av det värde för varje medlemsstats växthusgasutsläpp under 2005 som anges enligt andra stycket i denna punkt och av de granskade värdena i de nationella inventeringsuppgifterna för åren 2016, 2017 och 2018 som avses i det andra stycket.

För åren 2026–2030 ska kommissionen fastställa de årliga utsläppstilldelningarna på grundval av det värde för 2005 års växthusgasutsläpp för varje medlemsstat som anges enligt andra stycket i denna punkt och av en omfattande granskning av de senaste nationella inventeringsuppgifterna för åren 2021, 2022 och 2023 som lämnats in av medlemsstaterna enligt artikel 26 i förordning (EU) 2018/1999.

4. I de genomförandeakter som avses i punkt 3 ska, på grundval av de procentsatser som medlemsstaterna har anmält enligt artikel 6.3, 6.3a och 6.3b, även specificeras vilka totala kvantiteter som medlemsstaterna under perioden 2021–2030 får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9. Om summan av alla medlemsstaters totala kvantiteter överstiger den samlade totalsumman på 100 miljoner ska en proportionell minskning av varje medlemsstats totala kvantitet göras, så att den gemensamma totalsumman inte överskrids.”.

Följande punkt ska läggas till:

”6. När medlemsstaterna vidtar åtgärder för att begränsa växthusgasutsläppen enligt punkterna 1 och 2 ska de beakta behovet av att säkerställa en rättvis och socialt jämlik omställning för alla. Kommissionen får utfärda riktlinjer för att stödja medlemsstaterna i detta avseende.”.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)	Punkt 1 ska ersättas med följande: ”1. När det gäller åren 2021–2025 får en medlemsstat låna upp till 7,5 % av sin årliga utsläppstilldelning för det påföljande året.”.

Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3. En medlemsstat vars växthusgasutsläpp för ett visst år, sedan utnyttjandet av flexibiliteter i enlighet med den här artikeln och artikel 6 har beaktats, understiger dess årliga utsläppstilldelning för samma år får

a)	för året 2021 spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning upp till en omfattning av 75 % av sin årliga utsläppstilldelning för 2021 till efterföljande år fram till 2030, och

b)	för åren 2022–2029 spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning upp till en omfattning av 25 % av sin årliga utsläppstilldelning fram till det året till efterföljande år fram till 2030.

4. För åren 2021–2025 får en medlemsstat överföra upp till 10 % av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år till andra medlemsstater, och upp till 15 % för åren 2026–2030. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.”.

Följande punkt ska införas:

”5a. Före varje överföring av årliga utsläppstilldelningar enligt punkterna 4 och 5 ska en medlemsstat i elektronisk form underrätta den kommitté för klimatförändringar som inrättats genom förordning (EU) 2018/1999 om sin avsikt att överföra en del av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år.”.

Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Medlemsstaterna bör använda intäkter, eller motsvande finansiellt värde, från överlåtelser av årliga utsläppstilldelningar enligt punkterna 4 och 5 för att motverka klimatförändringar inom unionen eller i tredjeländer. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om eventuella åtgärder som vidtagits enligt denna punkt och offentliggöra denna information i ett lättillgängligt format.”.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”De medlemsstater som förtecknas i bilaga II får besluta att revidera den anmälda procentsatsen en gång 2024 och en gång 2027. I sådana fall ska den berörda medlemsstaten underrätta kommissionen om detta senast den 31 december 2024 respektive senast den 31 december 2027.”.

Följande punkter ska införas:

”3a. Malta ska senast den 31 december 2023 underrätta kommissionen om landet avser att utnyttja den begränsade annullering av utsläppsrätter från EU ETS som avses i punkt 1 i denna artikel, upp till den procentsats som anges i bilaga II för vart och ett av åren 2025–2030, för att uppfylla kraven i artikel 9.

3b. Utan hinder av punkt 3 ska de medlemsstater som förtecknas i bilaga II och som inte har underrättat kommissionen senast den 31 december 2019 om sin avsikt att utnyttja eller fullt ut utnyttja den begränsade annullering av utsläppsrätter från EU ETS som avses i punkt 1 i denna artikel, underrätta kommissionen senast den 31 december 2023 om de avser att utnyttja eller ytterligare utnyttja denna begränsade annullering av utsläppsrätter från EU ETS, upp till den procentsats som anges i bilaga II för vart och ett av åren under perioden 2025–2030 för varje berörd medlemsstat, för att uppfylla kraven i artikel 9.”.

Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4. Den centrala förvaltare som utses enligt artikel 20.1 i direktiv 2003/87/EG (den centrala förvaltaren) ska på en medlemsstats begäran beakta en kvantitet upp till den totala kvantitet som fastställs enligt artikel 4.4 i denna förordning när det gäller medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning. En tiondel av den totala kvantitet utsläppsrätter från EU ETS som fastställs enligt artikel 4.4 i denna förordning ska för den medlemsstaten annulleras i enlighet med artikel 12.4 i direktiv 2003/87/EG för varje år under perioden 2021–2030. En sjättedel av den totala kvantitet utsläppsrätter från EU ETS som fastställs enligt artikel 4.4 i denna förordning ska annulleras enligt artikel 12.4 i direktiv 2003/87/EG för varje år under perioden 2025–2030 för medlemsstater som har underrättat kommissionen enligt punkterna 3a och 3b i denna artikel.

5. Om en medlemsstat, i enlighet med punkt 3, har underrättat kommissionen om sitt beslut att revidera en tidigare anmäld procentsats ska en motsvarande lägre eller högre kvantitet utsläppsrätter från EU ETS annulleras för den medlemsstaten för vart och ett av åren 2026–2030 respektive 2028–2030.”.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)	Rubriken ska ersättas med följande: ”Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag från LULUCF”.

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”1. Om en medlemsstats växthusgasutsläpp överstiger dess årliga utsläppstilldelningar för ett visst år, inklusive eventuella sparade årliga utsläppstilldelningar enligt artikel 5.3 i den här förordningen, får en kvantitet upp till den motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen av växthusgaser från de landbokföringskategorier som omfattas av förordning (EU) 2018/841 beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i den här förordningen för det året, under förutsättning att”.

ii)

Led a ska ersättas med följande:

”a)	den sammanlagda kvantitet som beaktas för medlemsstaten för åren 2021–2025 inte överstiger hälften av den maximala mängd av totala nettoupptag som fastställs i bilaga III till den här förordningen för den medlemsstaten,

aa)	den sammanlagda kvantitet som beaktas för medlemsstaten för åren 2026–2030 inte överstiger den maximala mängd av totala nettoupptag som fastställs i bilaga III till den här förordningen för den medlemsstaten,”.

c)	Punkt 2 ska utgå.

Artikel 8 ska ersättas med följande:

”Artikel 8

Korrigerande åtgärder

1. Om kommissionen, i sin årliga bedömning enligt artikel 29 i förordning (EU) 2018/1999 och med beaktande av den avsedda användningen av de flexibiliteter som avses i artiklarna 5, 6 och 7 i den här förordningen, konstaterar att en medlemsstat inte gör tillräckliga framsteg med att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 4 i den här förordningen ska den medlemsstaten inom tre månader för kommissionen lägga fram en plan för korrigerande åtgärder som omfattar

a)	en detaljerad förklaring till varför den medlemsstaten inte gör tillräckliga framsteg med att uppfylla dessa skyldigheter,

b)	en bedömning av hur unionsfinansieringen har stött den medlemsstatens insatser för att uppfylla dessa skyldigheter och hur medlemsstaten avser att använda denna finansiering för att göra framsteg med att uppfylla dem,

ytterligare åtgärder som kompletterar den medlemsstatens integrerade nationella energi- och klimatplan enligt förordning (EU) 2018/1999 eller stärker dess genomförande och som medlemsstaten ska vidta för att uppfylla dessa skyldigheter, genom nationella strategier och åtgärder och genomförande av unionsåtgärder, åtföljda av en detaljerad bedömning som bygger på kvantitativa data, om sådana finns tillgängliga, av de planerade minskningar av växthusgasutsläppen som följer av dessa åtgärder,

d)	en strikt tidsplan för genomförandet av sådana åtgärder som gör det möjligt att bedöma de årliga framstegen.

Om en medlemsstat har inrättat ett nationellt klimatrådgivningsorgan får den rådfråga detta organ i syfte att identifiera de nödvändiga åtgärder som avses i första stycket c.

2. I enlighet med sitt årliga arbetsprogram ska Europeiska miljöbyrån bistå kommissionen i dess arbete med att bedöma alla sådana planer för korrigerande åtgärder.

3. Kommissionen får utfärda ett yttrande om hållbarheten i den plan för korrigerande åtgärder som lämnats in i enlighet med punkt 1 och ska i så fall göra detta inom fyra månader efter mottagandet av dessa planer. Den berörda medlemsstaten ska ta största möjliga hänsyn till kommissionens yttrande och får se över planen för korrigerande åtgärder i enlighet med detta. Om den berörda medlemsstaten inte följer kommissionens yttrande eller en väsentlig del av detta ska medlemsstaten i fråga lämna en motivering till kommissionen.

4. Varje medlemsstat ska göra sin plan för korrigerande åtgärder som avses i punkt 1 och eventuella motiveringar som avses i punkt 3 tillgängliga för allmänheten. Kommissionen ska göra sitt yttrande som avses i punkt 3 tillgängligt för allmänheten.”.

I artikel 9 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Om en medlemsstats växthusgasutsläpp under perioden 2021–2025 som avses i artikel 4 i förordning (EU) 2018/841 överstiger dess upptag, fastställt i enlighet med artikel 12 i den förordningen, ska den centrala förvaltaren från medlemsstatens årliga utsläppstilldelning dra av en mängd som motsvarar utsläppsöverskottet i ton koldioxidekvivalenter för de aktuella åren.”.

Artikel 15 ska ersättas med följande:

”Artikel 15

Översyn

1. Denna förordning ska ses över med beaktande av bland annat förändrade nationella omständigheter, det sätt på vilket samtliga sektorer av ekonomin bidrar till att minska växthusgasutsläppen, den internationella utvecklingen och arbetet med att uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet och förordning (EU) 2021/1119.

2. Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning inom sex månader från varje övergripande översyn som överenskommits inom ramen för artikel 14 i Parisavtalet, bland annat med avseende på balansen mellan utbud och efterfrågan för årliga utsläppstilldelningar, samt om lämpligheten hos de nationella mål för minskning av växthusgasutsläpp som anges i bilaga I till denna förordning vad gäller deras bidrag till unionens klimatmål i enlighet med förordning (EU) 2021/1119 och till målen i Parisavtalet. Den rapporten ska särskilt innehålla en bedömning av behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder för de minskningar av växthusgasutsläppen som unionen och dess medlemsstater behöver genomföra inom en ram för tiden efter 2030. Den ska också innehålla en bedömning av en utsläppsminskningsbana avseende de växthusgasutsläpp som omfattas av denna förordning, vilken är förenlig med målet om klimatneutralitet senast 2050, med beaktande av unionens beräknade vägledande växthusgasbudget som avses i artikel 4.4 i förordning (EU) 2021/1119 samt vikten av att främja såväl rättvisa och solidaritet mellan medlemsstaterna som kostnadseffektivitet när det gäller att uppnå det målet. Den rapporten får, om det är lämpligt, åtföljas av lagstiftningsförslag.

De rapporter som avses i första stycket ska beakta medlemsstaternas långsiktiga strategier som har sammanställts och rapporterats enligt artikel 15.1 i förordning (EU) 2018/1999 och kommissionens bedömning av dessa enligt artikel 15.9 i den förordningen.”.

10.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 15a

Vetenskaplig rådgivning

Det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som inrättats genom artikel 10a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 (*3) (det rådgivande organet) får på eget initiativ tillhandahålla vetenskaplig rådgivning eller utfärda rapporter om unionsåtgärder, klimatmål, årliga utsläppsnivåer och flexibiliteter enligt den här förordningen. Kommissionen ska beakta det rådgivande organets relevanta rådgivning och rapporter, särskilt när det gäller framtida åtgärder som syftar till ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen inom de sektorer som omfattas av denna förordning.

(*3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 av den 23 april 2009 om Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EUT L 126, 21.5.2009, s. 13).”."

11.	Bilagorna I, II och III ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Ändringar av förordning (EU) 2018/1999

Förordning (EU) 2018/1999 ska ändras på följande sätt:

I artikel 26 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Från och med 2023 ska medlemsstaterna fastställa och till kommissionen rapportera slutgiltiga data från växthusgasinventeringen senast den 15 mars varje år (år X) och preliminära data från växthusgasinventeringen senast den 15 januari varje år, inklusive de data om växthusgaser och den inventeringsinformation som anges i bilaga V. Rapporten om slutgiltiga data från växthusgasinventeringen ska också omfatta en fullständig och uppdaterad nationell inventeringsrapport. Kommissionen ska inom tre månader från mottagandet av rapporterna göra den information som avses i del 1 första stycket n i bilaga V tillgänglig i elektronisk form för den klimatförändringskommitté som avses i artikel 44.1 a.”.

Del 1 första stycket n i bilaga V ska ersättas med följande:

”n)

Information om

i)	medlemsstatens avsikter att utnyttja de flexibilitetsmöjligheter som avses i artikel 5.4 och 5.5 i förordning (EU) 2018/842, inbegripet, om möjligt, uppgifter om kvantiteter, typ av överföring och uppskattat prisintervall,

ii)	användningen av intäkter enligt artikel 5.6 i förordning (EU) 2018/842,

iii)	medlemsstatens avsikter att utnyttja den flexibilitet som avses i artikel 7.1 i förordning (EU) 2018/842.”.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 19 april 2023.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

J. ROSWALL

Ordförande

(1) EUT C 152, 6.4.2022, s. 189.

(2) EUT C 301, 5.8.2022, s. 221.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 mars 2023 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 28 mars 2023.

(4) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021 – 2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(9) Rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet (EUT C 243, 27.6.2022, s. 35).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(12) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/2126 av den 16 december 2020 om fastställande av medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar för perioden 2021–2030 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (EUT L 426, 17.12.2020, s. 58).

(13) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 av den 7 augusti 2020 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 (EUT L 278, 26.8.2020, s. 1).

(14) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/268 av den 28 oktober 2020 om ändring av bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 vad gäller de referensnivåer för skog som medlemsstaterna ska tillämpa under perioden 2021–2025 (EUT L 60, 22.2.2021, s. 21).

(15) EUT L 124, 17.5.2005, s. 4.

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 av den 23 april 2009 om Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EUT L 126, 21.5.2009, s. 13).

BILAGA

Bilagorna I, II och III till förordning (EU) 2018/842 ska ändras på följande sätt:

Bilaga I ska ersättas med följande:

”BILAGA I

MINSKNINGAR AV MEDLEMSSTATERNAS VÄXTHUSGASUTSLÄPP ENLIGT ARTIKEL 4.1

	Minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp år 2030 i förhållande till 2005 års nivåer fastställda i enlighet med artikel 4.3
	Kolumn 1	Kolumn 2
Belgien	-35 %	-47 %
Bulgarien	-0 %	-10 %
Tjeckien	-14 %	-26 %
Danmark	-39 %	-50 %
Tyskland	-38 %	-50 %
Estland	-13 %	-24 %
Irland	-30 %	-42 %
Grekland	-16 %	-22,7 %
Spanien	-26 %	-37,7 %
Frankrike	-37 %	-47,5 %
Kroatien	-7 %	-16,7 %
Italien	-33 %	-43,7 %
Cypern	-24 %	-32 %
Lettland	-6 %	-17 %
Litauen	-9 %	-21 %
Luxemburg	-40 %	-50 %
Ungern	-7 %	-18,7 %
Malta	-19 %	-19 %
Nederländerna	-36 %	-48 %
Österrike	-36 %	-48 %
Polen	-7 %	-17,7 %
Portugal	-17 %	-28,7 %
Rumänien	-2 %	-12,7 %
Slovenien	-15 %	-27 %
Slovakien	-12 %	-22,7 %
Finland	-39 %	-50 %
Sverige	-40 %	-50 %

”

I bilaga II ska posten för Malta ersättas med följande:

”Malta

7 %”

Bilaga III ska ändras på följande sätt:

a)	Titeln till bilaga III ska ersättas med följande: ”TOTALT NETTOUPPTAG FRÅN DE LANDKATEGORIER SOM OMFATTAS AV FÖRORDNING (EU) 2018/841 SOM MEDLEMSSTATERNA FÅR TA HÄNSYN TILL VID EFTERLEVNADEN AV ARTIKEL 7.1 a OCH aa I DENNA FÖRORDNING UNDER PERIODEN 2021–2030”.

b)	Posten för Förenade kungariket ska utgå.

c)	På den sista raden i tabellen ska ”280” ersättas med ”262,2”.

26.4.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/17

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/859

av den 25 april 2023

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/2470 vad gäller specifikationerna för det nya livsmedlet 2′-fukosyllaktos (mikrobiellt ursprung) för att godkänna dess framställning med en derivatstam av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 av den 25 november 2015 om nya livsmedel och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 och kommissionens förordning (EG) nr 1852/2001 (1), särskilt artikel 12, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som godkänts och införts i unionsförteckningen släppas ut på marknaden i unionen.

(2)	I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 har en unionsförteckning över godkända nya livsmedel upprättats genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2).

(3)	Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/376 (3) godkändes, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 (4), utsläppande på marknaden av syntetiskt 2′-fukosyllaktos (2′-FL) som ny livsmedelsingrediens.

(4)	Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2201 (5) godkändes, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97, utsläppande på marknaden av 2′-FL (mikrobiellt ursprung) som framställts med Escherichia coli stam BL21 som ny livsmedelsingrediens.

(5)

Den 23 juni 2016 informerade företaget Glycom A/S kommissionen, i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 258/97, om att det avsåg att släppa ut 2′-FL (mikrobiellt ursprung) som framställts genom bakteriell fermentering med Escherichia coli stam K-12 på marknaden. 2′-Fukosyllaktos av mikrobiellt ursprung som framställts med Escherichia coli stam K-12 infördes i unionsförteckningen över nya livsmedel på grundval av denna anmälan, när unionsförteckningen upprättades.

(6)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/388 (6) godkändes, i enlighet med förordning (EU) 2015/2283, ändringen av specifikationerna för det nya livsmedlet 2′-FL (mikrobiellt ursprung) som framställts med Escherichia coli K-12 för att ändra halterna av 2′-FL, D-laktos och difukosyl-D-laktos.

(7)

Den 7 juli 2020 ansökte företaget Advanced Protein Technologies Corporation (sökanden) hos kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) 2015/2283 om en ändring av specifikationerna för 2′-FL (mikrobiellt ursprung) för att godkänna dess framställning genom mikrobiell fermentering med den genetiskt modifierade derivatstammen av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032.

(8)

Den 7 juli 2020 ansökte sökanden även hos kommissionen om skydd av äganderättsligt skyddade vetenskapliga studier om och data från tester med kärnmagnetisk resonans (NMR) för bestämning av identiteten hos 2′-FL (7), en beskrivning av gensekvenseringsanalyser av den genetiskt modifierade produktionsstammen av 2′-FL (8), resultaten av analyser för att bekräfta frånvaron av livsdugliga celler från derivatstammen av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 (9), ett omvänt bakteriellt mutationstest med 2′-FL (10), ett kromosomavvikelsetest in vitro med 2′-FL (11), ett mikrokärntest in vitro på däggdjur med 2′-FL (12), ett mikrokärntest in vitro på lymfocyter från människa med 2′-FL (13), en akut oral toxicitetsstudie på råttor (14), och en 90-dagars oral toxicitetsstudie på råttor med 2′-FL (15), inlämnad till stöd för ansökan.

(9)

I enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) 2015/2283 begärde kommissionen den 13 oktober 2020 att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) skulle göra en bedömning av 2′-FL som framställts genom mikrobiell fermentering med användning av den genetiskt modifierade derivatstammen av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032.

(10)

Den 26 oktober 2022 antog livsmedelsmyndigheten sitt vetenskapliga yttrande ”Safety of 2′-fucosyllactose (2′-FL) produced by a derivative strain (APC199) of Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 as a novel food pursuant to Regulation (EU) 2015/2283” (16) i enlighet med kraven i artikel 11 i förordning (EU) 2015/2283.

(11)

I sitt vetenskapliga yttrande konstaterade livsmedelsmyndigheten att 2′-FL som framställts genom mikrobiell fermentering med användning av den genetiskt modifierade derivatstammen av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 är säkert vid användning under samma användningsvillkor som för närvarande är godkända. Det vetenskapliga yttrandet ger därför tillräckligt underlag för att man ska kunna fastställa att 2′-FL som framställts genom mikrobiell fermentering med användning av den genetiskt modifierade derivatstammen av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 uppfyller kraven för utsläppande på marknaden i artikel 12.1 i förordning (EU) 2015/2283 vid användning under samma användningsvillkor som för närvarande.

(12)

I sitt vetenskapliga yttrande konstaterade livsmedelsmyndigheten att dess slutsats om det nya livsmedlets säkerhet baserades på vetenskapliga studier om och data från tester med kärnmagnetisk resonans (NMR) för bestämning av identiteten hos 2′-FL, beskrivningen av gensekvenseringsanalyser av den genetiskt modifierade produktionsstammen av 2′-FL, resultaten av analyser för att bekräfta frånvaron av livsdugliga celler från derivatstammen av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032, det omvända bakteriella mutationstestet med 2′-FL, kromosomavvikelsetestet in vitro med 2′-FL, mikrokärntestet in vitro på däggdjur med 2′-FL, mikrokärntestet in vitro på lymfocyter från människa med 2′-FL, samt den 90-dagars orala toxicitetsstudien på råttor med 2′-FL, som ingick i sökandens ansökan, och utan vilka livsmedelsmyndigheten inte hade kunnat bedöma det nya livsmedlet och nå sin slutsats.

(13)	Kommissionen bad sökanden att ytterligare klargöra sin motivering till anspråket på äganderätten till dessa studier och data och att klargöra sitt anspråk på ensamrätt att använda dem i enlighet med artikel 26.2 b i förordning (EU) 2015/2283.

(14)

Sökanden har förklarat att när ansökan lämnades in hade sökanden äganderätt och ensamrätt till vetenskapliga studier om och data från tester med kärnmagnetisk resonans (NMR) för bestämning av identiteten hos 2′-FL i beskrivningen av gensekvenseringsanalyser av den genetiskt modifierade produktionsstammen av 2′-FL, resultaten av analyser för att bekräfta frånvaron av livsdugliga celler från derivatstammen av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032, det omvända bakteriella mutationstestet med 2′-FL, kromosomavvikelsetestet in vitro med 2′-FL, mikrokärntestet in vitro på däggdjur med 2′-FL, mikrokärntestet in vitro på lymfocyter från människa med 2′-FL, samt den 90-dagars orala toxicitetsstudien på råttor med 2′-FL, och att tredje part inte kan få tillgång till, använda, eller hänvisa till dessa data och studier på laglig väg.

(15)

Kommissionen bedömde alla uppgifter som sökanden lämnat och ansåg att sökanden lämnat tillräckliga belägg för att villkoren i artikel 26.2 i förordning (EU) 2015/2283 är uppfyllda. De vetenskapliga studierna om och data från tester med kärnmagnetisk resonans (NMR) för bestämning av identiteten hos 2′-FL, beskrivningen av gensekvenseringsanalyser av den genetiskt modifierade produktionsstammen av 2′-FL, resultaten av analyser för att bekräfta frånvaron av livsdugliga celler från derivatstammen av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032, det omvända bakteriella mutationstestet med 2′-FL, kromosomavvikelsetestet in vitro med 2′-FL, mikrokärntestet in vitro på däggdjur med 2′-FL, mikrokärntestet in vitro på lymfocyter från människa med 2′-FL, samt den 90-dagars orala toxicitetsstudien på råttor med 2′-FL bör därför skyddas i enlighet med artikel 27.1 i förordning (EU) 2015/2283. Följaktligen bör enbart sökanden få släppa ut 2′-FL som framställts av en derivatstam av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 på marknaden i unionen under en period av fem år från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

(16)

Att godkännandet av 2′-FL som framställts av en derivatstam av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 enbart gäller sökanden och att enbart sökanden får hänvisa till de vetenskapliga data som ingår i ansökan innebär dock inte att senare sökande förbjuds att ansöka om godkännande att få släppa ut samma nya livsmedel på marknaden, förutsatt att deras ansökan bygger på lagligen erhållna uppgifter till stöd för ett sådant godkännande.

(17)

Uppgifterna i ansökan och livsmedelsmyndighetens yttrande ger tillräckligt underlag för att man ska kunna fastställa att ändringarna av specifikationerna för det nya livsmedlet 2′-fukosyllaktos (mikrobiellt ursprung) för att godkänna 2′-FL som framställts av en derivatstam av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 överensstämmer med villkoren i artikel 12 i förordning (EU) 2015/2283 och bör godkännas.

(18)	Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför ändras i enlighet med detta.

(19)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Enbart företaget Advanced Protein Technologies Corporation (17) får släppa ut det nya livsmedlet 2′-fukosyllaktos (mikrobiellt ursprung) som framställts av en derivatstam av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 på marknaden i unionen, under en period av fem år från och med den 16 maj 2023, såvida inte en senare sökande erhåller godkännande för det nya livsmedlet utan att använda de vetenskapliga data som skyddas i enlighet med artikel 3 eller med medgivande av Advanced Protein Technologies Corporation.

Artikel 3

De vetenskapliga data som ingår i ansökan och som uppfyller kraven i artikel 26.2 i förordning (EU) 2015/2283 får inte utan medgivande av Advanced Protein Technologies Corporation användas till förmån för en senare sökande under en period av fem år från och med den dag då den här förordningen träder i kraft.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 april 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 327, 11.12.2015, s. 1.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 av den 20 december 2017 om upprättande av en unionsförteckning över nya livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel (EUT L 351, 30.12.2017, s. 72).

(3) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/376 av den 11 mars 2016 om tillstånd för utsläppande på marknaden av 2′-O-fukosyllaktos som ny livsmedelsingrediens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 (EUT L 70, 16.3.2016, s. 27).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser (EGT L 43, 14.2.1997, s. 1).

(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2201 av den 27 november 2017 om tillstånd för utsläppande på marknaden av 2′-fukosyllaktos framställd med Escherichia coli stam BL21 som ny livsmedelsingrediens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 (EUT L 313, 29.11.2017, s. 5).

(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/388 av den 11 mars 2019 om godkännande för ändring av specifikationerna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 för det nya livsmedlet 2′-fukosyllaktos (mikrobiellt ursprung) som framställts med Escherichia coli K-12 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (EUT L 70, 12.3.2019, s. 21).

(7) Gyeonggi Busness & Science Accelerator (2021, opublicerad).

(8) Advanced Protein Technologies Corporation (2021, opublicerad).

(9) Advanced Protein Technologies Corporation (2021, opublicerad).

(10) Biotoxtech Company, Ltd (2019a, opublicerad).

(11) Biotoxtech Company, Ltd (2019b, opublicerad).

(12) Biotoxtech Company, Ltd (2019c, opublicerad).

(13) GenEvolutioN (2021, opublicerad).

(14) Biotoxtech Company, Ltd (2019d, opublicerad).

(15) Biotoxtech Company, Ltd (2019e, opublicerad).

(16) EFSA Journal, vol. 20(2022):12, artikelnr 7647.

(17) Adress: 7th Floor GyeongGi-BioCenter, 147, Gwanggyo-ro, Yeongtong-gu, Suwon-si Gyeonggi-do, 16229 Sydkorea.

BILAGA

I tabell 2 (Specifikationer) i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 ska posten för 2′-fukosyllaktos (mikrobiellt ursprung) ersättas med följande:

”Specifikation

Uppgiftsskydd

Definition

Kemiskt namn: α-L-fukopyranosyl-(1→2)-β-D-galaktopyranosyl-(1→4)- D-glukopyranos

Kemisk formel: C18H32O15

CAS-nr: 41263-94-9

Molekylvikt: 488,44 g/mol

2′-Fukosyllaktos framställd med en genetiskt modifierad stam av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 godkänt den 16 maj 2023. Detta införande sker på grundval av äganderättsligt skyddade vetenskapliga rön och vetenskapliga data som skyddas i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2015/2283.

Sökande: Advanced Protein Technologies Corporation, 7th Floor GyeongGi-BioCenter, 147, Gwanggyo-ro, Yeongtong-gu, Suwon-si Gyeonggi-do, 16229 Sydkorea. Under den tid som uppgiftsskyddet gäller får endast Advanced Protein Technologies Corporation släppa ut 2′-fukosyllaktos framställd med en genetiskt modifierad stam av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 på marknaden i unionen, såvida inte en senare sökande erhåller godkännande för det nya livsmedlet utan hänvisning till de äganderättsligt skyddade vetenskapliga rön eller vetenskapliga data som skyddas i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2015/2283 eller med medgivande av Advanced Protein Technologies Corporation.

Datum då uppgiftsskyddet löper ut: 16 maj 2028.”

2′-fukosyllaktos (mikrobiellt ursprung)

Källa: En genetiskt modifierad stam av Escherichia coli K-12

Källa: En genetiskt modifierad stam av Escherichia coli BL-21

Källa: En genetiskt modifierad stam av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032

Beskrivning

2′-Fukosyllaktos är ett vitt till benvitt pulver som framställs genom en mikrobiologisk process.

Renhetsgrad:

2′-Fukosyllaktos: ≥ 83 %

D-laktos: ≤ 10,0 %

L-fukos: ≤ 2,0 %

Difukosyl-D-laktos: ≤ 5,0 %

2′-Fukosyl-D-laktulos: ≤ 1,5 %

Summan av sackarider (2′-fukosyllaktos, D-laktos, L-fukos, difukosyl-D-laktos och 2′-fukosyl-D-laktulos): ≥ 90 %

pH (20 °C, 5 % lösning): 3,0–7,5

Vatten: ≤ 9,0 %

Sulfataska: ≤ 2,0 %

Ättiksyra: ≤ 1,0 %

Proteinrester: ≤ 0,01 %

Mikrobiologiska kriterier

Aeroba mesofila bakterier totalt: ≤ 3 000 CFU/g

Jäst: ≤ 100 CFU/g

Mögel: ≤ 100 CFU/g

Endotoxiner: ≤ 10 EU/mg

CFU: kolonibildande enheter, EU: endotoxinenheter

Beskrivning

2′-Fukosyllaktos är ett vitt till benvitt pulver och det flytande koncentratet är en färglös till svagt gul klar vattenlösning (45 % (vikt/volym) ± 5 % (vikt/volym)). 2′-Fukosyllaktos framställs genom en mikrobiologisk process.

Renhetsgrad:

2′-Fukosyllaktos: ≥ 90 %

Laktos: ≤ 5,0 %

Fukos: ≤ 3,0 %

3-Fukosyllaktos: ≤ 5,0 %

Fukosylgalaktos: ≤ 3,0 %

Difukosyllaktos: ≤ 5,0 %

Glukos: ≤ 3,0 %

Galaktos: ≤ 3,0 %

Vatten: ≤ 9,0 % (pulver)

Sulfataska: ≤ 0,5 % (pulver och vätska)

Proteinrester: ≤ 0,01 % (pulver och vätska)

Tungmetaller:

Bly: ≤ 0,02 mg/kg (pulver och vätska)

Arsenik: ≤ 0,2 mg/kg (pulver och vätska)

Kadmium: ≤ 0,1 mg/kg (pulver och vätska)

Kvicksilver: ≤ 0,5 mg/kg (pulver och vätska)

Mikrobiologiska kriterier:

Bakterietal totalt: ≤ 104 CFU/g (pulver), ≤ 5 000 CFU/g (vätska)

Jäst och mögel: ≤ 100 CFU/g (pulver) ≤ 50 CFU/g (vätska)

Enterobacteriaceae/koliforma bakterier: ej påvisade i 11 g (pulver och vätska)

Salmonella: ej påvisade i 100 g (pulver), ej påvisade i 200 ml (vätska)

Cronobacter: ej påvisade i 100 g (pulver), ej påvisade i 200 ml (vätska)

Endotoxiner: ≤ 100 EU/g (pulver), ≤ 100 EU/ml (vätska)

Aflatoxin M1: ≤ 0,025 μg/kg (pulver och vätska)

CFU: kolonibildande enheter, EU: endotoxinenheter

Beskrivning

2′-Fukosyllaktos är ett vitt till benvitt/elfenbensvitt pulver som framställs genom en mikrobiologisk process.

Renhetsgrad:

2′-Fukosyllaktos (vikt/vikt torrsubstans): ≥ 94,0 %

D-laktos (vikt/vikt torrsubstans): ≤ 3,0 %

L-fukos (vikt/vikt torrsubstans): ≤ 3,0 %

3-Fukosyllaktos (vikt/vikt torrsubstans): ≤ 3,0 %

Difukosyllaktos (vikt/vikt torrsubstans): ≤ 2,0 %

D-glukos (vikt/vikt torrsubstans): ≤ 3,0 %

D-galaktos (vikt/vikt torrsubstans): ≤ 3,0 %

Vatten: ≤ 9,0 %

Aska: ≤ 0,5 %

Proteinrester: ≤ 0,005 %

Föroreningar:

Arsenik: ≤ 0,03 mg/kg

Aflatoxin M1: ≤ 0,025 μg/kg

Etanol: ≤ 1 000 mg/kg

Mikrobiologiska kriterier:

Bakterietal totalt: ≤ 500 CFU/g

Jäst och mögel: ≤ 100 CFU/g

Enterobacteriaceae: ej påvisad i 10 g

Salmonella: ej påvisad i 25 g

Cronobacter spp.: ej påvisad i 10 g

Endotoxiner: ≤ 100 EU/g

CFU: kolonibildande enheter, EU: endotoxinenheter

26.4.2023

Europeiska unionens officiella tidning

L 111/23

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/860

av den 25 april 2023

om ändring och rättelse av genomförandeförordning (EU) 2022/128 vad gäller öppenhet, förvaltningsförklaringen, samordningsorganet, det attesterande organet och vissa bestämmelser för EGFJ och Ejflu

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (1), särskilt artikel 11.2 första stycket b och c samt artiklarna 12.4, 53.2, 55.7, 82, 92 och 100, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 (2) fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) 2021/2116 vad gäller offentliggörande av information om mottagare av stöd från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (”öppenhet”).

(2)	För att underlätta allmänhetens tillgång och öka tillgången till offentliggjord information om mottagarna av stöd från EGFJ och Ejflu bör den information som medlemsstaterna offentliggör på sina webbplatser också vara tillgänglig på minst ett av kommissionens tre arbetsspråk.

(3)

I artikel 44 i genomförandeförordning (EU) 2022/128 föreskrivs att medlemsstaterna ska samla in den information från stödmottagarna som behövs för att kunna identifiera dem, inbegripet för att i tillämpliga fall kunna identifiera koncernen. Det bör klargöras att endast moderbolagets namn och moms- eller skatteregistreringsnummer bör offentliggöras i efterhand av medlemsstaten. Den artikeln bör därför rättas i enlighet med detta.

(4)

För att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna bör det klargöras att en enda blankett bör användas för offentliggörande av information om mottagarna av stöd från EGFJ och Ejflu från och med 2024 när det gäller samtliga utbetalningar, inbegripet de som görs för hela räkenskapsåret 2023 på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (3).

(5)

Genomförandeförordning (EU) 2022/128 upphävde kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 (4) med verkan från och med den 1 januari 2023. Den beaktade dock inte att vissa bestämmelser behöver fortsätta att tillämpas när det gäller utgifter som uppkommit och utbetalningar som gjorts för stödordningar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (5) till och med kalenderåret 2022, när det gäller åtgärder som genomförts enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013 (6), (EU) nr 229/2013 (7), (EU) nr 1308/2013 (8) och (EU) nr 1144/2014 (9) till och med den 31 december 2022, när det gäller utgifter som uppkommit och utbetalningar som gjorts för insatser som genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 efter den 31 december 2022 fram till slutet av dessa stödordningar och när det gäller genomförandet av landsbygdsprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (10). Detta skapade en lucka i lagstiftningen.

(6)

Artikel 59 i genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 fortsätter att tillämpas på utbetalningar som gjorts för räkenskapsåren 2021, 2022 och 2023, men kapitel VI i genomförandeförordning (EU) 2022/128, som rör öppenhet, tillämpas endast på utbetalningar från och med räkenskapsåret 2024. Genomförandeförordning (EU) 2022/128 beaktade därför inte i tillräcklig utsträckning övergångsbestämmelserna i artikel 104 i förordning (EU) 2021/2116 och skapade en lucka i lagstiftningen för räkenskapsåret 2023.

(7)

Tillämpningsområdet och tillämpningsdatumet för de berörda bestämmelserna i genomförandeförordningarna (EU) 2022/128 och (EU) nr 908/2014 måste rättas. Bestämmelserna om den information som ska offentliggöras senast den 31 maj 2023 är fortfarande de som fastställs i artikel 111 i förordning (EU) nr 1306/2013 och i artikel 57 i genomförandeförordning (EU) nr 908/2014, men de nya kraven på offentliggörande gäller för offentliggörandeskyldigheterna från och med den 31 maj 2024 och därför för räkenskapsåret 2023.

(8)	För att öka den rättsliga klarheten vad gäller den information som ska tillhandahållas stödmottagarna måste artikel 61 i genomförandeförordning (EU) 2022/128 rättas.

(9)

Det bör också klargöras att information om utbetalningar för nya åtgärder eller interventionstyper som kan vara möjliga på grundval av framtida lagstiftning inom jordbrukspolitiken också bör offentliggöras av medlemsstaterna även om åtgärden eller interventionstypen ännu inte ingår i förteckningen i bilaga IX till genomförandeförordning (EU) 2022/128.

(10)

För att beakta behovet av en kontinuerlig tillämpning av vissa bestämmelser när det gäller utgifter som uppkommit och utbetalningar som gjorts för stödordningar enligt förordning (EU) nr 1306/2013, för att underlätta utbytet av information mellan medlemsstaterna och kommissionen och för att säkerställa en enhetlig övergång till den nuvarande rättsliga ramen som tillämpas från och med den 1 januari 2023 bör medlemsstaterna lämna in en enda förvaltningsförklaring, som omfattar utgifterna enligt förordning (EU) 2021/2116 samt enligt förordning (EU) nr 1306/2013. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2022/128 måste därför rättas.

(11)	Vissa rättelser bör göras i bilagorna VIII och IX till genomförandeförordning (EU) 2022/128 för att säkerställa en enhetlig lydelse i hela akten.

(12)	Genomförandeförordning (EU) 2022/128 bör därför ändras och rättas i enlighet med detta.

(13)	Eftersom den här förordningen innehåller rättelser av genomförandeförordning (EU) 2022/128 som tillämpas från och med den 1 januari 2023 bör rättelserna gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2023.

(14)	Åtgärderna i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för jordbruksfonderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 58.4 i genomförandeförordning (EU) 2022/128 ska ersättas med följande:

”4. Den information som avses i punkt 1 ska tillhandahållas på medlemsstatens officiella språk och ett av kommissionens tre arbetsspråk.”

Artikel 2

Genomförandeförordning (EU) 2022/128 ska rättas på följande sätt:

1.	Artikel 44.2 ska ersättas med följande: ”2. Informationen för identifiering av koncerner enligt punkt 1 första stycket c i denna artikel ska offentliggöras i efterhand av medlemsstaten, i enlighet med artikel 98 i förordning (EU) 2021/2116.”

Artikel 58.1 ska ersättas med följande:

”1. Den information som avses i artikel 98 i förordning (EU) 2021/2116 jämförd med artikel 49.3 första stycket a, b, d, f–l i förordning (EU) 2021/1060 och den information som avses i artikel 111 i förordning (EU) nr 1306/2013 för de åtgärder som avses i artikel 104.1 andra stycket a i–iv i förordning (EU) 2021/2116 ska offentliggöras i öppna, maskinläsbara format, såsom CSV eller XLXS, och ska innehålla den information som anges i bilaga VIII till den här förordningen, inklusive koden för insatsen eller åtgärderna enligt bilaga IX till den här förordningen.”

3.	Artikel 61 ska ersättas med följande: ”Artikel 61 Information till stödmottagarna Den information till stödmottagarna som avses i artikel 99 i förordning (EU) 2021/2116 ska lämnas i ansökan om stöd från EGFJ eller Ejflu, eller i samband med att uppgifter samlas in.”

I artikel 64 andra stycket ska leden a och b ersättas med följande:

”a)

Artikel 2, artikel 3.1 första stycket samt artiklarna 3.2, 4.1 b, 5, 6, 7, 21–25, 27, 28, 29, 30.1 a, b och c, 30.2, 30.3, 30.4, 31–40 och 42–47 i den genomförandeförordningen ska fortsätta att tillämpas

i)	när det gäller utgifter som uppkommit och utbetalningar som gjorts för stödordningar enligt förordning (EU) nr 1307/2013 med avseende på kalenderåret 2022 och dessförinnan,

ii)	på åtgärder som genomförts till och med den 31 december 2022 enligt förordningarna (EU) nr 228/2013, (EU) nr 229/2013, (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 1144/2014,

iii)

på de stödordningar som avses i artikel 5.6 första stycket c och artikel 5.7 i förordning (EU) 2021/2117 när det gäller utgifter som uppkommit och utbetalningar som gjorts för insatser som genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 efter den 31 december 2022 fram till slutet av dessa stödordningar, och

iv)	när det gäller Ejflu, på utgifter som uppkommit för stödmottagarna och utbetalningar som gjorts av det utbetalande organet inom ramen för genomförandet av landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013.

b)	Artiklarna 57 och 59 i den genomförandeförordningen ska fortsätta att tillämpas på alla utbetalningar som görs på grundval av förordning (EU) nr 1306/2013 för alla räkenskapsår till och med 2022.”

I artikel 65 tredje stycket ska led c ersättas med följande:

”c)	Artikel 60 ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2023.”

6.	Bilagorna I, VIII och IX ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 april 2023.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 435, 6.12.2021, s. 187.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 av den 21 december 2021 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, kontroller, säkerheter och öppenhet (EUT L 20, 31.1.2022, s. 131).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet (EUT L 255, 28.8.2014, s. 59).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (EUT L 317, 4.11.2014, s. 56).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

BILAGA

”BILAGA I

Förvaltningsförklaring – utbetalande organ enligt artikel 4

Undertecknad, …, direktör för det utbetalande organet …, lägger fram räkenskaperna för detta organ för räkenskapsåret 16.10.xx–15.10.xx+1.

Jag förklarar följande, på grundval av min egen bedömning och de uppgifter som jag förfogar över, bland annat resultaten av internrevisionens arbete:

—

Jag intygar på heder och samvete att dessa räkenskaper ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under ovan nämnda räkenskapsår. I synnerhet har alla skulder, förskott, garantier och lager som jag har kännedom om registrerats i räkenskaperna, och alla mottagna belopp som rör EGFJ och Ejflu har krediterats rätt fonder.

—

Jag har infört ett system som ger rimliga garantier för att

betalningarna är lagliga och korrekta när det gäller utgifter som uppkommit och utbetalningar som gjorts för stödordningar enligt förordning (EU) nr 1307/2013 med avseende på kalenderåret 2022 och dessförinnan, när det gäller åtgärder som genomförts till och med den 31 december 2022 enligt förordningarna (EU) nr 228/2013, (EU) nr 229/2013, (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 1144/2014, för de stödordningar som avses i artikel 5.6 första stycket c och artikel 5.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2117 när det gäller utgifter som uppkommit och utbetalningar som gjorts för insatser som genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 efter den 31 december 2022 fram till slutet av dessa stödordningar, och för Ejflu när det gäller utgifter som uppkommit för stödmottagarna och utbetalningar som gjorts av det utbetalande organet inom ramen för genomförandet av landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013,

ii)	de styrningssystem som avses i artikel 9.3 första stycket d ii) i förordning (EU) 2021/2116 fungerar korrekt och säkerställer att utgifterna har betalats i enlighet med artikel 37 i den förordningen,

iii)

rapporteringssystemet och uppgifter om indikatorer vad gäller interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115 är av hög kvalitet och tillförlitliga, samt att utgifterna överensstämmer med motsvarande rapporterad output och att de har verkställts i enlighet med de tillämpliga styrningssystemen.

De utgifter som tagits upp i räkenskaperna har använts för avsett ändamål, i enlighet med vad som fastställs i förordning (EU) 2021/2116.

Jag bekräftar också att effektiva och proportionella åtgärder för bedrägeribekämpning enligt artikel 59 i förordning (EU) 2021/2116 har införts och tar hänsyn till de risker som har identifierats.

Denna försäkran är dock förenad med följande reservationer:

Jag bekräftar att jag inte känner till några uppgifter som undanhållits och som skulle kunna skada unionens ekonomiska intressen.

Underskrift

BILAGA VIII

UPPGIFTER ANGÅENDE ÖPPENHET I ENLIGHET MED ARTIKEL 58

Namn på stödmottagaren/den rättsliga enheten/sammanslutningen

Stödmottagarens efternamn

Moderbolagets namn och moms- eller skatteregistreringsnr, om mottagaren ingår i en koncern

Kommun

Kod för åtgärden/interventionstypen/sektorn enligt bilaga IX

Specifikt mål (1)

Startdatum (2)

Slutdatum (3)

Belopp per EGFJ-insats

Totalt EGFJ-belopp för stödmottagaren

Belopp per Ejflu-insats

Totalt Ejflu-belopp för stödmottagaren

Belopp per samfinansierad insats

Totalt samfinansierat belopp för stödmottagaren

Totalt för Ejflu-belopp och samfinansierade belopp

Totalt EU-belopp och samfinansierat belopp för stödmottagaren

110

160

Kod A

Kod B

Kod C

Kod D

BILAGA IX

Åtgärd/interventionstyp/sektor enligt artikel 58 (4)

Kod för åtgärden/interventionstypen/sektorn

Namn på åtgärden/interventionstypen/sektorn

Syftet med åtgärden/interventionstypen/sektorn

Insatser i form av interventionstyper för direktstöd enligt artikel 16 i förordning (EU) 2021/2115

1.	Frikopplat inkomststöd

I.1

Grundläggande inkomststöd för hållbarhet

Det grundläggande inkomststödet är en arealersättning som är frikopplad från produktionen. Syftet är att stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukets motståndskraft i unionen för att förbättra livsmedelstryggheten.

I.2

Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet

Det kompletterande omfördelningsinkomststödet för hållbarhet är en arealersättning som är frikopplad från produktionen. Syftet är att förbättra fördelningen av direktstöd genom att omfördela stöd från större till mindre eller medelstora gårdar.

I.3

Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare

Det kompletterande inkomststödet för unga jordbrukare är ett stöd som är frikopplat från produktionen och som ger ökat inkomststöd till unga jordbrukare som startar ett jordbruksföretag för första gången. Syftet är att modernisera jordbrukssektorn genom att locka unga människor och förbättra deras affärsutveckling.

I.4

System för klimatet och miljön

Inom miljösystemen beviljas stöd som är frikopplat från produktionen. Syftet är att rikta inkomststödet till jordbruksmetoder som gynnar miljön, klimatet och djurskydd.

I.5

Utbetalningar till småbrukare (artikel 28)

Utbetalningar till småbrukare är frikopplade från produktionen och ersätter allt annat direktstöd för de berörda stödmottagarna. Syftet med utbetalningar till småbrukare är att främja en mer balanserad fördelning av stödet och att minska den administrativa bördan för både mottagare av små stödbelopp och förvaltande myndigheter.

2.	Kopplat direktstöd

I.6

Kopplat inkomststöd

Kopplat inkomststöd är ett stöd per hektar eller djur som är kopplat till en viss produktion. Syftet är att förbättra konkurrenskraften, hållbarheten och/eller kvaliteten avseende vissa sektorer och produkter som är särskilt viktiga av samhälleliga, ekonomiska, sociala eller miljömässiga skäl och som möter vissa svårigheter.

I.7

Grödspecifikt stöd för bomull

Det grödspecifika stödet för bomull är ett kopplat stöd som beviljas per stödberättigande hektar där bomull odlas. Det är en obligatorisk ordning för bomullsproducerande medlemsstater och den stöder bomullsproduktionen i regioner där denna produktion är viktig för jordbruksekonomin.

Åtgärder som fastställs i bilaga I till förordning (EU) nr 1307/2013

II.1

Ordningen för grundstöd (avdelning III, kapitel 1, avsnitten 1, 2, 3 och 5)

Inom ordningen för grundstöd beviljas arealersättning som är frikopplad från produktionen och som betalas ut på grundval av de stödrätter som jordbrukarna tilldelas. Syftet är att stödja jordbrukarnas inkomster, som i genomsnitt är betydligt lägre än den genomsnittliga inkomsten i den övriga ekonomin.

II.2

Systemet för enhetlig arealersättning (artikel 36)

Inom systemet för enhetlig arealersättning beviljas arealersättning som är frikopplad från produktionen och som betalas ut för de stödberättigande hektar som jordbrukaren deklarerar. Syftet är att stödja jordbrukarnas inkomster, som i genomsnitt är betydligt lägre än den genomsnittliga inkomsten i den övriga ekonomin.

II.3

Omfördelningsstöd (avdelning III kapitel 2)

Omfördelningsstödet är en frikopplad arealersättning. Syftet är att hjälpa mindre jordbruk genom att dessa får kompletterande stöd för de första hektar som de deklarerar för grundstöd.

II.4

Stöd till jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön (avdelning III kapitel 3)

Miljöanpassningsstöd är en frikopplad arealersättning som betalas ut per hektar. Syftet är att tillämpa tre jordbruksmetoder som har gynnsam inverkan på klimatet och miljön: diversifiering av grödor, bevarande av permanent gräsmark och att ha ekologisk fokusareal inom jordbruksarealen.

II.5

Stöd till områden med naturliga begränsningar (avdelning III kapitel 4)

Stöd till områden med naturliga begränsningar är ett arealbaserat frikopplat stöd som beviljas utöver grundstödet till jordbrukare. Syftet är att ge stöd till jordbrukare som har sin verksamhet i områden med naturliga begränsningar.

II.6

Stöd till unga jordbrukare (avdelning III kapitel 5)

Stöd till unga jordbrukare är ett stöd som är frikopplat från produktionen och som ger ökat inkomststöd till unga jordbrukare som har startat ett jordbruksföretag för första gången. Syftet är att främja etablering och utveckling av ny ekonomisk verksamhet inom jordbrukssektorn, något som är väsentligt för konkurrenskraften inom unionens jordbrukssektor.

II.7

Frivilligt kopplat stöd (avdelning IV kapitel 1)

Frivilligt kopplat stöd är ett stöd per hektar eller djur som är kopplat till en viss produktion. Syftet är att förbättra konkurrenskraften och hållbarheten i sektorer som är särskilt viktiga av samhälleliga, ekonomiska, sociala eller miljömässiga skäl och som möter vissa svårigheter.

II.8

Grödspecifikt stöd för bomull (avdelning IV kapitel 2)

Det grödspecifika stödet för bomull är ett kopplat stöd som beviljas per stödberättigande hektar där bomull odlas. Det är en obligatorisk ordning för medlemsstater som producerar bomull och den stöder bomullsproduktionen i regioner där denna produktion är viktig för jordbruksekonomin.

II.9

Ordningen för småbrukare (avdelning V)

Ordningen för småbrukare är frikopplad från produktionen och ersätter allt annat direktstöd för de berörda stödmottagarna. Syftet är att främja en mer balanserad fördelning av stödet och att minska den administrativa bördan för både mottagare av små stödbelopp och förvaltande myndigheter.

II.10

Åtgärder som fastställs i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 73/2009 (5)

Syftet med dessa direktstöd är att frikoppla stöd från produktionen av grödor och boskap för att öka inkomststödet till jordbrukare.

Insatser i form av sektorsspecifika interventioner enligt artikel 42 i förordning (EU) 2021/2115

III.1

Inom sektorn för frukt och grönsaker (artiklarna 49–53)

Syftet är att stödja koncentrationen av utbudet, konkurrenskraften och hållbarheten inom sektorn för frukt och grönsaker. Detta görs genom producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 och genom operativa program i enlighet med förordning (EU) 2021/2115. Stödmottagarna är producentorganisationer och sammanslutningar av dessa. Programmen har en varaktighet på mellan tre och sju år och förvaltas på räkenskapsårsbasis. Medlemsstaterna måste godkänna varje enskilt program.

III.2

Inom sektorn för biodlingsprodukter (artiklarna 54, 55 och 56)

Syftet är att stödja biodlare, kvalitet och marknaden för biodlingsprodukter.

III.3

Inom vinsektorn (artiklarna 57–60)

Syftet är att stödja konkurrenskraften och hållbarheten inom vinsektorn. Programmen genomförs av medlemsstaterna på nationell nivå som en del av deras strategiska plan och förvaltas på räkenskapsårsbasis. Stödmottagarna är vinodlare samt vintillverkare och vinhandlare eller sammanslutningar/organisationer av dessa. De insatser som ska godkännas av medlemsstaterna kan vara årliga eller fleråriga.

III.4

Inom humlesektorn (artiklarna 61 och 62)

Syftet är att stödja koncentrationen av utbudet, konkurrenskraften och hållbarheten inom humlesektorn genom producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 och genom operativa program i enlighet med förordning (EU) 2021/2115. Stödmottagarna är producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa. Programmen har en varaktighet på mellan tre och sju år och förvaltas på räkenskapsårsbasis. Medlemsstaterna måste godkänna varje enskilt program.

III.5

Inom sektorn för olivolja och bordsoliver (artiklarna 63, 64 och 65)

Syftet är att stödja koncentrationen av utbudet, konkurrenskraften och hållbarheten inom sektorn för olivolja och bordsoliver genom producentorganisationer och sammanslutningar av dessa som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 och genom operativa program i enlighet med förordning (EU) 2021/2115. Stödmottagarna är producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa. Programmen har en varaktighet på mellan tre och sju år och förvaltas på räkenskapsårsbasis. Medlemsstaterna måste godkänna varje enskilt program.

III.6

Inom övriga sektorer som avses i artikel 1.2 a–h, k, m, o–t och w i förordning (EU) nr 1308/2013 och sektorer som omfattar produkter som förtecknas i bilaga XIII till förordning (EU) 2021/2115 (artiklarna 66, 67 och 68)

Syftet är att stödja koncentrationen av utbudet, konkurrenskraften och hållbarheten inom de berörda sektorerna genom producentorganisationer, sammanslutningar av dessa som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 och producentgrupper som tillfälligt har godkänts av medlemsstaterna, samt genom operativa program i enlighet med förordning (EU) 2021/2115. Stödmottagarna är producentorganisationer, sammanslutningar av dessa eller producentgrupper. Programmen har en varaktighet på mellan tre och sju år och förvaltas på räkenskapsårsbasis. Medlemsstaterna måste godkänna varje enskilt program.

Åtgärder som fastställs i förordning (EU) nr 1308/2013

IV.1

Offentlig intervention (kapitel I avsnitt 2)

När marknadspriserna för vissa jordbruksprodukter faller under en viss nivå får medlemsstaternas myndigheter ingripa för att stabilisera marknaden genom att köpa upp överskottet, som sedan får lagras tills marknadspriserna går upp igen. De enheter som ska offentliggöras är de som gynnas av stödet, med andra ord de enheter från vilka produkten köptes.

IV.2

Stöd till privat lagring (kapitel I avsnitt 3)

Detta stöd beviljas i syfte att tillfälligt hjälpa producenter av vissa produkter att möta kostnaderna för privat lagring.

IV.3

EU-programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan (kapitel II avsnitt 1)

Detta stöd beviljas i syfte att stödja utdelning av jordbruksprodukter till barn i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, för att se till att de äter mer frukt och grönsaker och dricker mer mjölk och för att skapa bättre matvanor.

IV.4

Undantagsåtgärder (kapitel I avsnitten 1, 2 och 3)

Syftet med de undantagsåtgärder som beviljas genom artiklarna 219.1, 220.1, 221.1 och 221.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 är att stödja jordbruksmarknader i enlighet med artikel 5.2 a i förordning (EU) 2021/2116.

IV.5

Stöd inom sektorn för frukt och grönsaker (kapitel II avsnitt 3)

Odlare uppmanas att gå med i producentorganisationer. Dessa får stöd för att genomföra operativa program i enlighet med en nationell strategi. Syftet med detta stöd är också att minska effekterna av inkomstfluktuationer i krisperioder. Stöd beviljas för krisförebyggande och krishantering inom operativa program, dvs. tillbakadragande av produkter, grön skörd/obärgad skörd, marknadsföring och kommunikation, utbildning, skördeförsäkring, hjälp att erhålla banklån och hjälp att täcka administrativa kostnader för att starta gemensamma fonder (stabiliseringsfonder som ägs av jordbrukarna).

IV.6

Stöd inom vinsektorn (kapitel II avsnitt 4)

Följande stöd beviljas i syfte att säkerställa en balanserad marknad och stärka konkurrenskraften för unionens viner: stöd för marknadsföring av vin i tredjeländer, för information om ansvarsfull vinkonsumtion och för information om unionens system för skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar, samfinansiering av kostnader för omstrukturering och omställning av vinodlingar, för investeringar i vinanläggningar och för saluföring liksom för innovation, samt stöd för grön skörd, gemensamma fonder, skördeförsäkring och destillering av biprodukter.

IV.7

Stöd inom sektorn för olivolja och bordsoliver (kapitel II avsnitt 2)

Detta stöd beviljas treåriga arbetsprogram som ska upprättas av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller branschorganisationer på ett eller flera av följande områden: uppföljning och styrning av marknaden inom sektorn för olivolja och bordsoliver, miljöförbättrande åtgärder i samband med olivodling, konkurrenskraftsförbättrande åtgärder i samband med olivodling genom modernisering, förbättring av produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver, åtgärder för spårbarhet, certifiering och skydd av kvaliteten på olivolja och bordsoliver, samt spridning av information om åtgärder som producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer eller branschorganisationer har genomfört för att förbättra kvaliteten på olivolja och bordsoliver.

IV.8

Stöd inom biodlingssektorn (kapitel II avsnitt 5)

Detta stöd beviljas i syfte att stödja denna sektor genom biodlingsprogram för att förbättra produktionen och marknadsföringen av biodlingsprodukter.

IV.9

Stöd inom humlesektorn (kapitel II avsnitt 6)

Detta stöd beviljas för att stödja producentorganisationer inom humlesektorn.

Insats i form av interventionstyper för landsbygdsutveckling enligt artikel 69 i förordning (EU) 2021/2115

V.1

Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden

Detta stöd beviljas i syfte att kompensera jordbrukare, skogsbrukare och andra markförvaltare för merkostnader och inkomstbortfall till följd av frivilliga miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden som går utöver obligatoriska normer och som bidrar till den gemensamma jordbrukspolitikens specifika mål, framför allt på områdena miljö, klimat och djurskydd.

V.2

Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar

Detta stöd beviljas i syfte att kompensera jordbrukare för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som uppkommer i samband med naturliga eller andra områdesspecifika begränsningarna inom det berörda området, till exempel bergsområden.

V.3

Områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav

Detta stöd beviljas i syfte att kompensera jordbrukare, skogsbrukare och andra markförvaltare för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som uppkommer i samband med vissa områdesspecifika nackdelar inom det berörda området och på grund av krav som införts genom genomförandet av Natura 2000-direktiven (rådets direktiv 92/43/EEG (6) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (7)) eller, för jordbruksarealer, vattendirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (8)).

V.4

Investeringar, inklusive investeringar i bevattning

Detta stöd beviljas i syfte att stödja investeringar i materiella eller immateriella tillgångar, inklusive investeringar i bevattning, som bidrar till att ett eller flera av den gemensamma jordbrukspolitikens specifika mål uppnås.

V.5

Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt nyetablering av landsbygdsföretag

Detta stöd beviljas i syfte att stödja etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt, på vissa villkor, nyetablering av landsbygdsföretag, för att bidra till att ett eller flera av den gemensamma jordbrukspolitikens specifika mål uppnås.

V.6

Riskhanteringsverktyg

Detta stöd beviljas i syfte att främja riskhanteringsverktyg som hjälper jordbrukare att hantera de produktions- och inkomstrisker med koppling till deras jordbruksverksamhet som ligger utanför deras kontroll.

V.7

Samarbete

Detta stöd beviljas i syfte att stödja samarbete och därigenom bidra till att ett eller flera av den gemensamma jordbrukspolitikens specifika mål uppnås. Detta omfattar stöd för samarbete för att

a)	förbereda och genomföra insatser i de operativa grupperna inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket,

b)	förbereda och genomföra Leader,

c)	främja och stödja kvalitetssystem som erkänts på unionsnivå och nationell nivå och jordbrukares användning av dessa,

d)	stödja producentgrupper, producentorganisationer eller branschorganisationer,

e)	förbereda och genomföra strategier för smarta byar, och

f)	stödja andra former av samarbete.

V.8

Kunskapsutbyte och informationsspridning

Detta stöd beviljas i syfte att stödja kunskapsutbyte och informationsåtgärder som bidrar till ett eller flera av den gemensamma jordbrukspolitikens specifika mål, med särskild inriktning på skydd av naturen, miljön och klimatet, inbegripet miljöutbildning och kunskapshöjande åtgärder och utvecklingen av landsbygdsföretag och landsbygdssamhällen. Sådana åtgärder får omfatta åtgärder för främjande av innovation, utbildning och rådgivning samt utbyte och spridning av kunskap och information.

Åtgärder enligt avdelning III kapitel I i förordning (EU) nr 1305/2013

VI.1

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder (artikel 14)

Denna åtgärd avser utbildning och annan verksamhet som workshoppar, coaching, demonstrationer och informationsåtgärder, kortvariga gårdsbesök inom jord- och skogsbruket och utbytesprogram. Syftet är att stärka potentialen hos personer som är verksamma inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn, markförvaltare och små och medelstora företag i landsbygdsområden.

VI.2

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket (artikel 15)

Syftet med denna åtgärd är att använda rådgivningstjänster och att inrätta rådgivnings-, företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket för att sörja för mer hållbar förvaltning och bättre ekonomiska och miljömässiga prestationer inom jord- och skogsbruket och för de små och medelstora företag som är verksamma i landsbygdsområden. I åtgärden ingår också utbildning av rådgivare.

VI.3

Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (artikel 16)

Syftet med denna åtgärd är att stödja alla nya aktörer som ansluter sig till kvalitetssystem på unionsnivå och nationell nivå och till frivilliga kvalitetssystem. Stödet kan också omfatta kostnader för informations- och marknadsföringsåtgärder som syftar till att förbättra informationen till konsumenterna om de produkter som produceras inom ramen för kvalitetssystemen på unionsnivå och på nationell nivå.

VI.4

Investeringar i fysiska tillgångar (artikel 17)

Syftet med denna åtgärd är att förbättra de ekonomiska och miljömässiga prestationerna för jordbruksföretag samt företag på landsbygden, förbättra effektiviteten inom sektorerna för bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, tillhandahålla den infrastruktur som behövs för att jordbruket och skogsbruket ska utvecklas och stödja investeringar som inte ger någon ekonomisk avkastning och som är nödvändiga för att uppnå miljömål.

VI.5

Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder (artikel 18)

VI.6

Jordbruks- och affärsutveckling (artikel 19)

Syftet med denna åtgärd är att stödja etablering och utveckling av ny livskraftig ekonomisk verksamhet, såsom nya jordbruksföretag som drivs av unga jordbrukare, ny verksamhet på landsbygden eller utveckling av småbruk. Stöd beviljas också nya eller befintliga företag för investeringar och utveckling av annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som kan utveckla och stärka landsbygdens konkurrenskraft och konkurrenskraften för de jordbrukare som utvidgar sin jordbruksverksamhet till andra områden. Genom denna åtgärd beviljas stöd till jordbrukare som får delta i ordningen för småbrukare och som permanent överlåter sitt jordbruksföretag till en annan jordbrukare.

VI.7

Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden (artikel 20)

Syftet med denna åtgärd är att stödja interventioner som främjar tillväxt och miljömässig och socioekonomisk hållbarhet på landsbygden, framför allt genom utveckling av lokal infrastruktur (bland annat bredband, förnybar energi och social infrastruktur) och lokala grundläggande tjänster, samt förnyelse av samhällen och verksamhet som syftar till att återställa och uppvärdera kultur- och naturarvet. Åtgärden stöder också omlokalisering av verksamhet och omställning av anläggningar som görs i syfte att förbättra livskvaliteten eller det berörda samhällets miljöprestation.

VI.8

Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft (artiklarna 21 och 22–26)

Syftet med denna åtgärd är att främja investeringar i utveckling av skogsområden, skogsskydd, innovation inom skogsbruket, skogsbruksmetoder och skogsprodukter, för att främja landsbygdens tillväxtpotential.

VI.9

Beskogning och skapande av skogsmark (artikel 22)

Syftet med denna delåtgärd är att ge stöd för beskogning och skapande av skogsmark på jordbruksmarker och andra marker.

VI.10

Inrättande, förnyelse eller återställande av system för trädjordbruk (artikel 23)

Syftet med denna delåtgärd är att stödja inrättandet av trädjordbruk och metoder där trädartade växter avsiktligt blandas med grödor och/eller djur på samma mark.

VI.11

Förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder och naturkatastrofer och andra katastrofer (artikel 24)

Syftet med denna delåtgärd är att förebygga och återställa (röjning och återplantering) skogsbrukspotentialen efter skogsbränder och andra naturkatastrofer, inbegripet utbrott av skadegörare och sjukdomar samt hot relaterade till klimatförändringar.

VI.12

Investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde (artikel 25)

Syftet med denna delåtgärd är att stödja åtgärder för att förbättra skogens miljövärde, hjälpa skogen att anpassa sig och lindra klimatförändringarna, tillhandahålla ekosystemtjänster och öka skogens skönhets- eller rekreationsvärde. Det bör säkerställas att åtgärderna ökar skogens miljövärde.

VI.13

Investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter (artikel 26)

Syftet med denna delåtgärd är att ge stöd för investeringar i maskiner och/eller utrustning för fällning, kapning, mobilisering och bearbetning av trä innan det sågas upp industriellt. Huvudsyftet med denna delåtgärd är att höja skogarnas ekonomiska värde.

VI.14

Inrättande av producentgrupper och producentorganisationer (artikel 27)

Syftet med denna åtgärd är att stödja inrättandet av producentgrupper och producentorganisationer, särskilt under de första åren då dessa har merkostnader, så att de gemensamt kan möta svårigheter på marknaden och stärka sin förhandlingspotential inom produktion och saluföring, även på lokala marknader.

VI.15

Miljö- och klimatvänligt jordbruk (artikel 28)

Syftet med denna åtgärd är att uppmuntra markförvaltarna att tillämpa jordbruksmetoder som bidrar till skydd av miljön, landskapet och naturresurserna samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Åtgärden omfattar inte enbart miljövänliga förbättringar av jordbruksmetoderna, utan även bevarande av befintliga miljövänliga metoder.

VI.16

Ekologiskt jordbruk (artikel 29)

Syftet med denna åtgärd är att stödja omställningen till och/eller bibehållandet av ekologiska odlingsmetoder, för att uppmuntra jordbrukarna att delta i system för ekologisk odling och på så sätt tillgodose samhällets efterfrågan på miljövänliga jordbruksmetoder.

VI.17

Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten (artikel 30)

Syftet med denna åtgärd är att ge kompensationsersättning till stödmottagare som drabbas av nackdelar på grund av de särskilda bindande krav som gäller på ett visst område till följd av genomförandet av direktiven 92/43/EEG, 2009/147/EG och 2000/60/EG, i jämförelse med jord- och skogsbrukare i andra områden som inte drabbas av sådana nackdelar.

VI.18

Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar (artikel 31)

Syftet med denna åtgärd är att ge stöd till stödmottagare som drabbas av särskilda problem på grund av att de är verksamma i bergsområden eller andra områden med väsentliga naturliga begränsningar eller särskilda begränsningar.

VI.19

Djurens välbefinnande (artikel 33)

Syftet med denna åtgärd är att ge stöd till jordbrukare som frivilligt förbinder sig att genomföra insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om djurens välbefinnande.

VI.20

Tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd (artikel 34)

Syftet med denna åtgärd är att tillgodose behovet av hållbar förvaltning och bättre förhållanden i skogar och skogsmarker, inbegripet bevarande och stärkande av den biologiska mångfalden, vatten- och markresurser och kampen mot klimatförändringarna, samt behovet av att skydda skogsgenetiska resurser, däribland även utveckling av olika skogstyper som kan anpassas efter specifika lokala förhållanden.

VI.21

Samarbete (artikel 35)

Syftet med denna åtgärd är att främja former av samarbete som omfattar minst två enheter och som syftar till utveckling av bl.a. pilotprojekt, nya produkter, metoder, processer och tekniker inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna, turismtjänster, korta leveranskedjor och lokala marknader, gemensamma projekt eller metoder när det gäller miljö eller klimatförändring, projekt för hållbart tillhandahållande av biomassa, genomförande av lokala utvecklingsstrategier (utanför Leader), skogsbruksplaner och diversifiering till grön omsorg.

VI.22

Riskhantering (artikel 36)

Syftet med denna åtgärd är att tillhandahålla nya redskap för riskhantering och att förbättra de befintliga möjligheterna att stödja försäkringar och gemensamma fonder via medlemsstaternas nationella direktstödsanslag, för att hjälpa de jordbrukare som riskerar att utsättas för växande ekonomiska och miljömässiga risker. Åtgärden innehåller också ett inkomststabiliseringsverktyg, som betalar ut ersättning till jordbrukare som drabbas av en kraftig inkomstminskning.

VI.22a

Exceptionellt tillfälligt stöd till jordbrukare samt små och medelstora företag som påverkas särskilt av covid-19-krisen (artikel 39b)

Syftet med denna åtgärd är att erbjuda jordbrukare samt små och medelstora företag tillfälligt stöd på grund av covid-19-krisen.

VI.22b

Exceptionellt tillfälligt stöd till jordbrukare samt små och medelstora företag som påverkas särskilt av Rysslands invasion av Ukraina (artikel 39c)

Syftet med denna åtgärd är att erbjuda jordbrukare samt små och medelstora företag tillfälligt stöd på grund av Rysslands invasion av Ukraina.

VI.23

Finansiering av kompletterande nationellt direktstöd för Kroatien (artikel 40)

Syftet med denna åtgärd är att erbjuda jordbrukare som kan komma i fråga för kompletterande nationellt direktstöd i Kroatien en tilläggsbetalning genom Ejflu.

VI.24

Stöd till Leaders strategi för lokal utveckling (lokalt ledd utveckling) (artikel 35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (9))

Syftet med denna åtgärd är att bibehålla Leader som ett integrerat redskap för territoriell utveckling på subregional nivå (lokal nivå) som direkt kan bidra till att få till stånd en balanserad territoriell utveckling på landsbygden, vilket är ett av de övergripande målen för politiken för landsbygdsutveckling.

VI.25

Tekniskt stöd (artiklarna 51–54)

Syftet med denna åtgärd är att ge medlemsstaterna möjlighet att bevilja tekniskt stöd för administrativ kapacitet i samband med förvaltningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Insatserna kan inriktas på förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kommunikation, nätverksbyggande, hantering av klagomål samt kontroll och revision beträffande landsbygdsutvecklingsprogrammen.

VII.1

Åtgärder som fastställs i förordning (EU) nr 228/2013

Posei är särskilda jordbruksprogram som syftar till att beakta svårigheterna i de yttersta randområdena i enlighet med artikel 349 i fördraget. Programmet består av två huvuddelar: den särskilda försörjningsordningen och åtgärder för att stödja lokal produktion. Försörjningsordningen syftar till att begränsa de merkostnader för nödvändiga produkter som uppstår till följd av randområdenas avlägsna belägenhet (genom stöd till produkter från unionen och befrielse från importtullar på produkter från tredjeländer), och åtgärderna syftar till att främja utvecklingen av den lokala jordbrukssektorn (direktstöd och marknadsåtgärder). Genom Posei möjliggörs också finansieringen av fytosanitära program.

VIII.1

Åtgärder som fastställs i förordning (EU) nr 229/2013

Ordningen för de mindre Egeiska öarna liknar Posei, men den har inte samma rättsliga grund i fördraget och är mindre omfattande än Posei. Här ingår både en särskild försörjningsordning (dock begränsad till stöd för produkter från unionen) och åtgärder för att stödja lokal jordbruksverksamhet som består av tilläggsbetalningar för särskilt definierade lokala produkter.

IX.1

Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som fastställs i förordning (EU) nr 1144/2014

Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter och vissa livsmedel framställda från jordbruksprodukter vilka genomförs på den inre marknaden eller i tredjeländer enligt förteckningen i förordning (EU) nr 1144/2014 får helt eller delvis finansieras via unionens budget, på de villkor som fastställs i denna förordning. Dessa åtgärder ska genomföras i form av program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder.

”

(1) Insatsens specifika mål ska motsvara ett eller flera av de mål som fastställs i relevant unionslagstiftning som reglerar den berörda insatsen, så som beskrivs i bilaga IX. I synnerhet ska specifika mål för en insats inom ramen för förordning (EU) 2021/2115 motsvara de specifika målen i artikel 6 i den förordningen och överensstämma med medlemsstatens GJP-plan. Dessutom ska specifika mål för en insats inom ramen för förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 motsvara målen i artikel 110.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 (mer information finns i den tekniska handboken Technical Handbook on the Monitoring and Evaluation Framework of the Common Agricultural Policy 2014–2020).

(2) Uppgifter om startdatum är inte relevanta för interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper för landsbygdsutveckling när det gäller naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar och områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav samt åtgärder som avses i förordningarna (EU) nr 228/2013 och (EU) nr 229/2013, eftersom dessa åtgärder och interventionstyper är årliga.

(3) Uppgifter om slutdatum är inte relevanta för interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper för landsbygdsutveckling när det gäller naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar och områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav samt åtgärder som avses i förordningarna (EU) nr 228/2013 och (EU) nr 229/2013, eftersom dessa åtgärder och interventionstyper är årliga.

För offentliggörandet av information om

a)	utgifter som uppkommit och utbetalningar som gjorts för stödordningar enligt förordning (EU) nr 1307/2013 med avseende på kalenderåret 2022 och dessförinnan,

b)	åtgärder som genomförts enligt förordningarna (EU) nr 228/2013, (EU) nr 229/2013, (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 1144/2014 till och med den 31 december 2022,

de stödordningar som avses i artikel 5.6 första stycket c och artikel 5.7 i förordning (EU) 2021/2115 när det gäller utgifter som uppkommit och utbetalningar som gjorts för insatser som genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 efter den 31 december 2022 fram till slutet av dessa stödordningar, och

utbetalningar som gjorts av det utbetalande organet inom ramen för genomförandet av landsbygdsprogram i enlighet med förordning (EU) nr 1305/2013

ska endast den information som föreskrivs i artikel 111 i förordning (EU) nr 1306/2013 offentliggöras i denna tabell; övriga kolumner ska lämnas tomma eller markeras med Ej tillämpligt.

(4) Och ytterligare stödåtgärder som ska antas i enlighet med artikel 39.2 i fördraget och/eller förordning (EU) nr 1308/2013.

(5) Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).

(6) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 111

Svensk utgåva	Lagstiftning	66 årgången 26 april 2023

Innehållsförteckning		I Lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999 ( 1 )	1

	II Icke-lagstiftningsakter
	FÖRORDNINGAR
*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/858 av den 23 februari 2023 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/196 om tilläggstullar på import av vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater	15
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/859 av den 25 april 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2017/2470 vad gäller specifikationerna för det nya livsmedlet 2′-fukosyllaktos (mikrobiellt ursprung) för att godkänna dess framställning med en derivatstam av Corynebacterium glutamicum ATCC 13032 ( 1 )	17
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/860 av den 25 april 2023 om ändring och rättelse av genomförandeförordning (EU) 2022/128 vad gäller öppenhet, förvaltningsförklaringen, samordningsorganet, det attesterande organet och vissa bestämmelser för EGFJ och Ejflu	23