ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 316

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

65 årgången
8 december 2022


Innehållsförteckning

 

II   Icke-lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2387 av den 30 augusti 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/655 vad gäller anpassning av bestämmelserna om övervakning av utsläpp av gasformiga föroreningar från förbränningsmotorer i drift monterade i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg så att de omfattar motorer med en effekt på mindre än 56 kW och mer än 560 kW

1

 

*

Kommissionens förordning (EU) 2022/2388 av den 7 december 2022 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för högfluorerade ämnen i vissa livsmedel ( 1 )

38

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2389 av den 7 december 2022 om fastställande av bestämmelser för enhetlig tillämpning av frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av växter, växtprodukter och andra föremål som förs in i unionen ( 1 )

42

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2390 av den 7 december 2022 om ändring av den slutgiltiga utjämningstullen på import av viss regnbåge med ursprung i Turkiet genom genomförandeförordning (EU) 2021/823 efter en partiell interimistisk översyn i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037

52

 

 

BESLUT

 

*

Rådets beslut (EU) 2022/2391 av den 25 november 2022 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Internationella olivrådets medlemsråd vad gäller handelsnormen för olivoljor och olivoljor av pressrester

86

 

 

AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL

 

*

Handelskommitténs beslut nr 1/2022 av den 16 november 2022 om ändring av tillägg 1 till bilaga XIII till handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia, Ecuador och Peru, å andra sidan [2022/2392]

88

 

*

Handelskommitténs beslut nr 2/2022 av den 16 november 2022 om ändring av tillägg 1 till bilaga XIII till handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia, Ecuador och Peru, å andra sidan [2022/2393]

91

 

*

Handelskommitténs beslut nr 3/2022 av den 16 november 2022 om ändring av tillägg 1 till bilaga XIII till handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia, Ecuador och Peru, å andra sidan (2022/2394)

93

 

 

III   Andra akter

 

 

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

 

*

Delegerat Beslut Av EFTAS Övervakningsmyndighet nr 196/22/KOL av den 26 oktober 2022 om nödåtgärder i Norge i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i enlighet med artikel 259.1 c i förordning (EU) 2016/429 och artiklarna 21, 39 och 55 i delegerad förordning (EU) 2020/687 [2022/2395] Rättat den 7 november 2022 genom delegerat beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 201/22 KOL

95

 

 

Rättelser

 

*

Rättelse till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2292 av den 6 september 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller krav för införsel till unionen av sändningar av livsmedelsproducerande djur och vissa varor avsedda att användas som livsmedel ( EUT L 304, 24.11.2022 )

100

 

*

Rättelse till Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/773 av den 16 maj 2019 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av beslut 2012/757/EU ( EUT L 139 I, 27.5.2019 )

101

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

8.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/2387

av den 30 augusti 2022

om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/655 vad gäller anpassning av bestämmelserna om övervakning av utsläpp av gasformiga föroreningar från förbränningsmotorer i drift monterade i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg så att de omfattar motorer med en effekt på mindre än 56 kW och mer än 560 kW

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 av den 14 september 2016 om krav för utsläppsgränser vad gäller gas- och partikelformiga föroreningar samt typgodkännande av förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, om ändring av förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) nr 167/2013 samt om ändring och upphävande av direktiv 97/68/EG (1), särskilt artikel 19.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i samarbete med tillverkarna genomfört ytterligare övervakningsprogram under drift för att bedöma lämpligheten hos övervakningsprovningar och dataanalyser för mätning av utsläpp från mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, när det gäller andra motorer än underkategorierna NRE-v-5 och NRE-v-6, i faktisk drift under normala arbetscykler. Följaktligen bör lämpliga bestämmelser om övervakning under drift för dessa underkategorier fastställas i delegerad förordning (EU) 2017/655 (2).

(2)

Med tanke på de störningar som orsakas av covid-19-pandemin och dess inverkan på tillverkarnas möjligheter att utföra övervakningsprovningar under drift, för att ge tillverkarna tillräckligt med tid att utföra provningarna och för kommissionen att bedöma testresultaten och lägga fram rapporten till Europaparlamentet och rådet i enlighet med förordning (EU) 2016/1628, är det nödvändigt att ändra tidsfristerna för inlämning av provningsrapporter för övervakning under drift.

(3)

Covid-19-pandemin har visat att oväntade händelser utanför tillverkarens kontroll kan göra det omöjligt att genomföra övervakningen av motorer i drift som planerat. Med tanke på de fortsatta störningar som orsakas av covid-19-pandemin bör godkännandemyndigheten godta en rimlig justering av den ursprungliga planen för övervakning av varje ISM-grupp (In-Service Monitoring Engine Group).

(4)

De ändringar som fastställs i denna förordning bör inte påverka övervakningen av utsläpp av gasformiga föroreningar från förbränningsmotorer i drift med en effekt på mellan 56 kW och 560 kW (underkategorierna NRE-v-5 och NRE-v-6). För dessa underkategorier är de ändringar som införs begränsade till administrativa justeringar som innebär att motorerna inkluderas i en ISM-grupp, och ändringarna är därför inte relevanta för övervakningen. EU-typgodkännanden av en motortyp eller motorfamilj som godkänts i enlighet med delegerad förordning (EU) 2017/655 före den dag då denna förordning träder i kraft bör därför förbli giltiga.

(5)

Delegerad förordning (EU) 2017/655 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av delegerad förordning (EU) 2017/655

Delegerad förordning (EU) 2017/655 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 2.1 ska ersättas med följande:

”1.   Denna förordning ska tillämpas på övervakning av utsläpp av gasformiga föroreningar från följande kategorier av motorer i drift enligt utsläppssteg V som är monterade i icke-väggående mobila maskiner, oavsett när EU-typgodkännandet utfärdades för dessa motorer:

a)

NRE och NRG (alla underkategorier)

b)

NRS-vi-1b, NRS-vr-1b, NRS-v-2a, NRS-v-2b och NRS-v-3

c)

IWP och IWA (alla underkategorier)

d)

RLL och RLR (alla underkategorier)

e)

ATS

f)

SMB

g)

NRSh (alla underkategorier)

h)

NRS-vi-1a och NRS-vr-1a”

2.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Förfaranden och krav vid övervakning av utsläpp från motorer i drift

De utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer i drift som avses i artikel 19.1 i förordning (EU) 2016/1628 ska övervakas enligt följande:

a)

För de motorer som avses i artikel 2.1 a–f ska övervakningen utföras i enlighet med bilagan till denna förordning.

b)

För de motorer som avses i artikel 2.1 g och h

i)

ska bilagan till denna förordning inte tillämpas,

ii)

ska det åldringsförfarande som används för att fastställa försämringsfaktorn för motortypen eller, i tillämpliga fall, motorfamiljen, enligt kraven i avsnitt 4.3 i bilaga III till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/654 (*1), inklusive eventuella automatiserade element, utformas så att tillverkaren på lämpligt sätt kan förutsäga den förväntade försämringen av utsläppen under utsläppsbeständighetsperioden för dessa motorer vid normal användning,

iii)

ska kommissionen vart femte år i samarbete med tillverkarna genomföra ett pilotprogram som omfattar de senaste motortyperna så att det säkerställs att det förfarande för att fastställa försämringsfaktorer som anges i avsnitt 4 i bilaga III till delegerad förordning (EU) 2017/654 förblir lämpligt och effektivt för att kontrollera utsläpp av föroreningar under motorernas livslängd.

(*1)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/654 av den 19 december 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 vad gäller tekniska och allmänna krav på utsläppsgränser och typgodkännande för förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (EUT L 102, 13.4.2017, s. 1).”"

3.

I artikel 3a ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3.   EU-typgodkännanden av en motortyp eller motorfamilj som godkänts i enlighet med denna förordning före den 26 december 2022 ska inte behöva ändras eller utökas till följd av de provningar som utförs i enlighet med kraven i bilagan.”

4.

Bilagan till delegerad förordning (EU) 2017/655 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 augusti 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 252, 16.9.2016, s. 53.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/655 av den 19 december 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 vad gäller övervakning av utsläpp av gasformiga föroreningar från förbränningsmotorer i drift monterade i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (EUT L 102, 13.4.2017, s. 334).


BILAGA

Bilagan till delegerad förordning (EU) 2017/655 ska ändras på följande sätt:

1.

Följande punkter ska införas som punkterna 1.2a och 1.2b efter punkt 1.2:

”1.2a   ISM-grupp (grupp av motorer vid övervakning under drift, In-Service Monitoring Engine Group)

Vid provning under drift ska alla motortyper och motorfamiljer som tillverkats av tillverkaren grupperas efter underkategori enligt tabell 1 och figur 1. En tillverkare får ha en ISM-grupp för varje möjlig typ av ISM-grupp.

Tabell 1

ISM-grupper

ISM-grupp

Motor(under)kategorier

A

NRE-v-5, NRE-v-6

B

NRE-c-5, NRE-c-6

C

NRE-v-3, NRE-v-4

D

NRE-c-3, NRE-c-4

E

NRE-v-1, NRE-c-1, NRE-v-2, NRE-c-2

F

NRE-v-7, NRE-c-7

G

NRG-v-1, NRG-c-1

H

NRS-v-2b, NRS-v-3

I

NRS-vr-1b, NRS-vi-1b, NRS-v-2a

J

IWP-v-1, IWP-c-1, IWA-v-1, IWA-c-1, IWP-v-2, IWP-c-2, IWA-v-2, IWA-c-2

K

IWP-v-3, IWP-c-3, IWA-v-3, IWA-c-3

L

IWP-v-4, IWP-c-4, IWA-v-4, IWA-c-4

M

RLL-v-1, RLL-c-1

N

RLR-v-1, RLR-c-1

O

SMB-v-1

P

ATS-v-1

Figur 1

Illustration av ISM-grupper

Image 1

1.2b

Den godkännandemyndighet som säkerställer efterlevnaden av denna förordning ska vara

a)

den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet av motortypen eller motorfamiljen, om ISM-gruppen innehåller ett enda typgodkännande,

b)

den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet av flera motortyper och/eller motorfamiljer inom samma ISM-grupp,

c)

den godkännandemyndighet som utsetts av alla berörda godkännandemyndigheter, om ISM-gruppen innehåller motortyper och/eller motorfamiljer som godkänts av olika godkännandemyndigheter.”

2.

I punkt 1.3 ska led b utgå.

3.

Punkt 1.4 ska ersättas med följande:

”1.4

Motorer med en elektronisk styrenhet (ECU) och ett kommunikationsgränssnitt som är avsett att tillhandahålla de nödvändiga uppgifter som anges i tillägg 7, men där gränssnitt eller uppgifter saknas, eller där det inte går att tydligt identifiera och validera de nödvändiga signalerna, ska inte anses uppfylla kraven för övervakningsprovning under drift, och en alternativ motor ska väljas.

Godkännandemyndigheten ska inte godta avsaknad av en elektronisk styrenhet eller ett gränssnitt, avsaknad av eller ogiltiga signaler eller bristande överensstämmelse hos den elektroniska styrenhetens vridmomentsignal, som ett skäl att minska antalet motorer som ska provas enligt denna förordning.”

4.

Punkt 2.1 ska ersättas med följande:

”2.1

Tillverkaren ska lämna in den inledande planen för övervakning av varje ISM-grupp till godkännandemyndigheten enligt följande:

a)

För ISM-grupp A, senast en månad efter produktionsstarten av en motortyp eller motorfamilj i ISM-gruppen.

b)

För alla andra ISM-grupper, senast det senare datumet av följande:

i)

26 juni 2023.

ii)

En månad efter produktionsstarten av en motortyp eller motorfamilj i ISM-gruppen.”

5.

I punkt 2.2 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”2.2

Den inledande planen ska innehålla en förteckning över motortyper och motorfamiljer i ISM-gruppen tillsammans med använda kriterier och motivering vid valet av”

6.

Punkt 2.3 ska ersättas med följande:

”2.3

Tillverkarna ska till godkännandemyndigheten lämna en uppdaterad plan för övervakning av motorer i drift när förteckningen över motorfamiljer i ISM-gruppen ändras eller när förteckningen över de valda särskilda motorerna och icke-väggående mobila maskinerna färdigställs eller revideras. Den uppdaterade planen ska omfatta en motivering av de kriterier som ligger till grund för urvalet och, i förekommande fall, skälen till att den tidigare förteckningen revideras. Om antalet motorfamiljer i ISM-gruppen eller den årliga produktionsvolymen för unionsmarknaden ändras, ska planen med det antal provningar som ska utföras i enlighet med punkt 2.6 justeras i enlighet med detta.”

7.

Punkterna 2.6–2.6.4 ska ersättas med följande:

”2.6   Kriterier för val av motorer som ska provas

Antalet motorer som ska provas avser ISM-gruppen och inte de motorunderkategorier, motorfamiljer eller motortyper som tillhör ISM-gruppen.

Tillverkaren ska välja motorer som på ett balanserat sätt representerar de underkategorier, motorfamiljer och motortyper som tillhör ISM-gruppen. Detta bör inte nödvändigtvis innebära provning av motorer som tillhör varje motorunderkategori, motorfamilj eller motortyp.

För ISM-grupper som innehåller både kategori IWP och IWA ska motorvalet i möjligaste mån omfatta motorer i båda kategorierna.

2.6.1   Provningsprogram för ISM-grupp A

Tillverkaren ska välja ett av följande provningsprogram som beskrivs i punkterna 2.6.1.1 och 2.6.1.2 för övervakning under drift:

2.6.1.1   Provningsprogram baserat på utsläppsbeständighetsperioden

2.6.1.1.1

Provning av nio motorer från ISM-gruppen med ackumulerad drift på mindre än a % av utsläppsbeständighetsperioden i enlighet med tabell 2. Provningsresultaten ska lämnas till godkännandemyndigheten senast den 26 december 2024.

2.6.1.1.2

Provning av nio motorer från ISM-gruppen med ackumulerad drift på högre än b % av utsläppsbeständighetsperioden i enlighet med tabell 2. Provningsrapporterna ska lämnas till godkännandemyndigheten senast den 26 december 2026.

2.6.1.1.3

Om tillverkaren inte kan uppfylla kravet i punkt 2.6.1.1 för att det saknas motorer med den driftsackumulering som krävs enligt punkt 2.6.1.1.2 får godkännandemyndigheten enligt denna punkt tillåta provning av motorer med en ackumulerad drift på mellan två gånger a % och b % av utsläppsbeständighetsperioden, under förutsättning att tillverkaren lägger fram vederhäftiga bevis för att motorer med högsta möjliga driftsackumulering har valts. Som ett alternativ ska godkännandemyndigheten godta en ändring av provningsprogrammet baserat på en fyraårsperiod enligt punkt 2.6.1.2. I så fall ska det totala antalet motorer som ska provas enligt punkt 2.6.1.2 minskas med det antal motorer som redan provats och rapporterats i enlighet med punkt 2.6.1.1.

Tabell 2

Utsläppsbeständighetsperiod (%) för ISM-grupp enligt definitionen i 2.6.1

Den valda motorns referenseffekt (kW)

a

b

56 ≤ P < 130

20

55

130 ≤ P ≤ 560

30

70

2.6.1.2   Provningsprogram baserat på en fyraårsperiod

Varje tillverkare ska prova i genomsnitt nio motorer per år från ISM-gruppen under fyra på varandra följande år. Provningsrapporterna ska lämnas till godkännandemyndigheten varje år för de provningar som har utförts. Tidsplanen för provning och rapportering av resultat ska ingå i den inledande planen och i eventuella senare uppdaterade planer för övervakning av motorer i drift som lämnas av tillverkaren och godkänns av godkännandemyndigheten.

2.6.1.2.1

Provningsresultaten för de första nio motorerna ska lämnas in senast 24 månader efter det att den första motorn monterades i en icke-väggående mobil maskin och senast 30 månader efter produktionsstarten av en godkänd motortyp eller motorfamilj i ISM-gruppen.

2.6.1.2.2

Om tillverkaren visar för godkännandemyndigheten att ingen motor har monterats i någon icke-väggående mobil maskin 30 månader efter produktionsstarten, ska provningsresultaten lämnas efter montering av den första motorn vid ett datum som fastställs i samförstånd med myndigheten.

2.6.1.2.3

Tillverkare av små volymer

Antalet motorer för provning ska anpassas enligt följande för tillverkare av små volymer:

a)

Tillverkare som bara producerar två motorfamiljer inom en ISM-grupp ska i genomsnitt lämna in provningsresultat för sex motorer per år.

b)

Tillverkare som för unionsmarknaden producerar fler än 250 motorer per år i en ISM-grupp som endast innehåller en enda motorfamilj ska i genomsnitt lämna in provningsresultat för tre motorer per år.

c)

Tillverkare som för unionsmarknaden producerar 125–250 motorer per år i en ISM-grupp som endast innehåller en enda motorfamilj ska i genomsnitt lämna in provningsresultat för två motorer per år.

d)

Tillverkare som för unionsmarknaden producerar färre än 125 motorer per år i en ISM-grupp som endast innehåller en enda motorfamilj ska i genomsnitt lämna in provningsresultat för en motor per år.

Godkännandemyndigheten ska kontrollera att de redovisade produktionsvolymerna inte överskrids under den fyraårsperiod som tillverkaren utför provning. Om dessa volymer vid något tillfälle överskrids ska tillverkaren prova i genomsnitt nio motorer per år under de återstående åren av den fyraårsperiod för vilka resultat inte har rapporterats.

2.6.2   Provningsprogram för ISM-grupperna B, F, G, J, K, L, M och N

Tillverkaren ska för varje grupp välja ett av följande provningsprogram som beskrivs i punkterna 2.6.2.1 och 2.6.2.2 för övervakning under drift:

2.6.2.1   Provningsprogram baserat på utsläppsbeständighetsperioden

2.6.2.1.1

Provning av x motorer från ISM-gruppen med ackumulerad drift på mindre än c % av utsläppsbeständighetsperioden i enlighet med tabell 3. Provningsresultaten ska lämnas till godkännandemyndigheten senast den 26 december 2024.

2.6.2.1.2

Provning av x motorer från ISM-gruppen med ackumulerad drift på mindre än d % av utsläppsbeständighetsperioden i enlighet med tabell 3. Provningsresultaten ska lämnas till godkännandemyndigheten senast den 26 december 2026.

2.6.2.1.3

Om tillverkaren inte kan uppfylla kraven i punkterna 2.6.2.1.1 och 2.6.2.1.2 för att det saknas motorer med den driftsackumulering som krävs får godkännandemyndigheten enligt denna punkt tillåta provning av motorer med en ackumulerad drift på mellan två gånger c % och d % av utsläppsbeständighetsperioden, under förutsättning att tillverkaren lägger fram vederhäftiga bevis för att motorer med högsta möjliga driftsackumulering har valts. Som ett alternativ ska godkännandemyndigheten godta en ändring av provningsprogrammet baserat på en fyraårsperiod enligt punkt 2.6.2.2. I så fall ska det totala antalet motorer som ska provas enligt punkt 2.6.2.2 minskas med det antal motorer som redan provats och rapporterats i enlighet med punkterna 2.6.2.1.1 och 2.6.2.1.2.

2.6.2.1.4

När provningsrapporten för en motorfamilj enligt steg III B som motsvarar kategori RLL används för att erhålla motsvarande typgodkännande enligt steg V för den motorfamiljen i enlighet med artikel 7.2 i genomförandeförordning (EU) 2017/656 och motortillverkaren inte kan uppfylla kraven i punkterna 2.6.2.1.1 och 2.6.2.1.2 för att det saknas motorer enligt steg V med den driftsackumulering som krävs, ska godkännandemyndigheten godta valet av en motor enligt steg III B för att uppfylla kraven i punkterna 2.6.2.1.1 och 2.6.2.1.2.

Tabell 3

Utsläppsbeständighetsperiod (%) för ISM-grupper enligt 2.6.2.1

Den valda motorns referenseffekt (kW)

c

d

P < 56

10

40

56 ≤ P < 130

20

55

P ≥ 130

30

70

Tabell 4

Antal motorer som ska provas för ISM-grupper enligt 2.6.2, 2.6.3.1 och 2.6.4.1

N

CA

x

1

1

2 ≤ N ≤ 4

2

> 4

≤ 50

2

5 ≤ N ≤ 6

> 50

3

≥ 7

> 50

4

där

N

=

totalt antal EU-motorfamiljer som tillverkats av tillverkaren i ISM-gruppen

CA

=

sammanlagd årlig produktion för EU-marknaden för de återstående motorfamiljerna som tillverkats av tillverkaren inom en ISM-grupp exklusive de fyra familjer som har den högsta årliga produktionen på EU-marknaden.

x

=

antal motorer som ska provas

2.6.2.2   Provningsprogram baserat på en fyraårsperiod

Provning av ett genomsnitt av x motorer från ISM-gruppen per år under fyra på varandra följande år i enlighet med tabell 4. Provningsrapporter ska lämnas till godkännandemyndigheten varje år för de provningar som har utförts. Tidsplanen för provning och rapportering av resultat ska ingå i den inledande planen och i eventuella senare uppdaterade planer för övervakning av motorer i drift som lämnas av tillverkaren och godkänns av godkännandemyndigheten.

2.6.2.2.1

Provningsresultaten för de första x antal motorerna ska lämnas in före det senare av följande datum:

a)

26 december 2024.

b)

12 månader efter det att den första motorn monterades i en icke-väggående mobil maskin.

c)

18 månader efter produktionsstarten av en godkänd motortyp eller motorfamilj i ISM-gruppen.

2.6.2.2.2

Om tillverkaren visar för godkännandemyndigheten att ingen motor har monterats i någon icke-väggående mobil maskin 18 månader efter produktionsstarten, ska provningsresultaten lämnas efter montering av den första motorn vid ett datum som fastställs i samförstånd med myndigheten.

2.6.2.2.3

Tillverkare av små volymer

Antalet motorer för provning ska anpassas enligt följande om den sammanlagda årsproduktionen för alla motorfamiljer i en ISM-grupp inte överstiger 50 motorer (tillverkare av små volymer):

a)

Tillverkare som producerar 25–50 motorer per år för unionsmarknaden av alla familjer i en viss ISM-grupp ska lämna in antingen

i)

ett motorprovningsresultat med en ackumulerad drift på mellan c % och d % av utsläppsbeständighetsperioden enligt tabell 3 senast den 26 december 2025, eller

ii)

ett genomsnitt av ett motorprovningsresultat per år under två år, med start tolv månader efter det att den första motorn monterades i en icke-väggående mobil maskin.

b)

Tillverkare som producerar färre än 25 motorer per år för EU-marknaden av alla familjer i en viss ISM-grupp behöver inte lämna in några motorprovningar såvida inte produktionen överstiger 35 motorer under en löpande tvåårsperiod, i vilket fall tillverkaren ska följa samma schema som anges i led a.

Godkännandemyndigheten ska kontrollera att de redovisade produktionsvolymerna inte överskrids under de perioder som anges i första stycket led a. Om volymerna vid något tillfälle överskrids ska tillverkaren byta till ett av de provningsprogram som anges i punkterna 2.6.2.1 och 2.6.2.2. I så fall ska det totala antalet motorer som ska provas enligt dessa punkter minskas med det antal motorer som redan provats och rapporterats i enlighet med denna punkt.

2.6.3   ISM-grupperna C, D, E, H och I

Tillverkaren ska för varje grupp välja ett av de provningsprogram som beskrivs i punkt 2.6.2 eller det provningsprogram som baseras på utrustningens ålder och som beskrivs i avsnitt 2.6.3.1 för övervakning under drift.

2.6.3.1   Provningsprogram baserat på den icke-väggående mobila maskinens ålder (se figur 2)

2.6.3.1.1

Provning av x motorer från ISM-gruppen med ett tillverkningsår för den icke-väggående mobila maskinen högst två år före provningsdatumet (se figur 2), i enlighet med tabell 4. Provningsresultaten ska lämnas till godkännandemyndigheten senast den 26 december 2024.

2.6.3.1.2

Provning av x motorer från ISM-gruppen med ett tillverkningsår för den icke-väggående mobila maskinen minst fyra år före provningsdatumet (se figur 2), i enlighet med tabell 4. Provningsresultaten ska lämnas till godkännandemyndigheten senast den 26 december 2026.

2.6.3.1.2.1

Vederhäftiga bevis ska lämnas till godkännandemyndigheten på att varje motor som valts ut för provning enligt punkt 2.6.3.1.2 har använts varje år på ett sätt och i en omfattning som liknar den som gäller för motsvarande motorer som släppts ut på unionsmarknaden. Lämpliga bevis kan vara egenskaper som visar på normalt slitage samt dokumentation om användning, underhåll och förbrukat bränsle.

2.6.3.1.3

Om tillverkaren inte kan uppfylla kraven i punkterna 2.6.3.1.1 och 2.6.3.1.2 för att det saknas motorer med det föreskrivna tillverkningsåret för icke-väggående mobila maskiner eller för att bevisen på användning är otillräckliga, ska godkännandemyndigheten godta en ändring av provningsprogrammet baserat på en fyraårsperiod enligt punkt 2.6.2.2. I så fall ska det totala antalet motorer som ska provas enligt punkt 2.6.2.2 minskas med det antal motorer som redan provats och rapporterats i enlighet med punkterna 2.6.3.1.1 och 2.6.3.1.2.

Figur 2

Illustration av motorer som uppfyller kraven för ISM-provning baserat på den icke-väggående mobila maskinens tillverkningsår

Image 2

2.6.4   ISM-grupperna O och P

Tillverkaren ska för varje ISM-grupp välja ett av de provningsprogram som beskrivs i punkt 2.6.2. Om tillverkaren väljer provningsprogrammet i punkt 2.6.2.1 ska tillverkaren ha möjlighet att inom samma ISM-grupp tillämpa det provningsprogram som baseras på det vägmätarvärde som beskrivs i punkt 2.6.4.1.

Om tillverkaren väljer det förfarande som anges i punkt 2.6.2.1 ska den ackumulerade drift som krävs vara den som anges i tabell 5 i stället för den som anges i tabell 3.

Tabell 5

Utsläppsbeständighetsperiod (%) för ISM-grupperna O och P

Grupp

c

d

O

20

55

P

10

40

2.6.4.1   Provningsprogram baserat på vägmätarvärdet för icke-väggående mobila maskiner

2.6.4.1.1

Provning av x motorer från ISM-gruppen med icke-väggående mobila maskiner med ett vägmätarvärde som utgör en ackumulerad drift på mindre än c (km) i enlighet med tabell 4 och tabell 6. Provningsresultaten ska lämnas till godkännandemyndigheten senast den 26 december 2024.

2.6.4.1.2

Provning av x motorer från ISM-gruppen med icke-väggående mobila maskiner med ett vägmätarvärde som utgör en ackumulerad drift på mer än d (km) i enlighet med tabell 4 och tabell 6. Provningsresultaten ska lämnas till godkännandemyndigheten senast den 26 december 2026.

Tabell 6

Ackumulerad drift för ISM-grupperna O och P

Grupp

Motorns slagvolym (cm3)

c (km)

d (km)

O

Vilken som helst

1 600

4 400

P

< 100

1 350

5 400

≥ 100

2 700

10 800 ”

8.

Följande punkter ska införas som punkterna 2.6.5 och 2.6.6 efter punkt 2.6.4.1.2:

”2.6.5

Tillverkaren får utföra och rapportera fler provningar än vad som fastställs i provningsprogrammen enligt punkterna 2.6.1, 2.6.2, 2.6.3 och 2.6.4.

2.6.6

Att upprepa provningen av samma motor för att få uppgifter till nästa driftsackumuleringssteg i enlighet med punkterna 2.6.1, 2.6.2, 2.6.3 och 2.6.4 rekommenderas men är inte något krav.”

9.

Punkt 3.3.2 ska ersättas med följande:

”3.3.2

Temperaturen ska vara minst 266 K (–7 °C), utom för ISM-grupp O där den ska vara minst 253 K (–20 °C), och högst den temperatur som beräknas med följande ekvation vid angivet lufttryck:

T = – 0,4514 * (101,3 – pb) + 311

där

T är omgivningsluftens temperatur, K,

pb är lufttrycket, kPa. ”

10.

Punkt 3.4.2 ska ersättas med följande:

”3.4.2

För att styrka efterlevnad av punkt 3.4 ska stickprov tas och sparas i minst den kortare av följande tidsperioder:

a)

12 månader efter det att provningen slutförts, eller

b)

en månad efter det att tillverkaren lämnat in respektive provningsrapport till godkännandemyndigheten.”

11.

Följande punkt ska införas som punkt 3.6 efter punkt 3.5:

”3.6

Om provningen utförs utanför unionen ska tillverkaren styrka för godkännandemyndigheten att följande förhållanden är representativa för de provningsförhållanden som den icke-väggående mobila maskinen skulle utsättas för om den hade provats i unionen:

a)

drift av den icke-väggående mobila maskinen

b)

omgivningsförhållanden

c)

smörjolja, bränsle och reagens och

d)

driftsförhållandena.”

12.

Punkt 4.1.1 ska utgå.

13.

Punkt 4.2.2 ska ersättas med följande:

”4.2.2

Följande ytterligare krav gäller när kombinerad provtagning används:

a)

De olika driftssekvenserna ska köras med samma icke-väggående mobila maskin och motor.

b)

Den kombinerade provtagningen av provningar som utförs vid en omgivningstemperatur på över 273,15 K får omfatta högst tre driftssekvenser.

c)

Den kombinerade provtagningen av provningar som utförs vid en omgivningstemperatur på högst 273,15 K får omfatta högst sex driftssekvenser.

d)

Högst 72 timmar får gå mellan den första och den sista driftssekvensen.

e)

Kombinerad provtagning får inte användas om ett motorfel uppstår enligt vad som anges i punkt 8 i tillägg 2.

f)

För att uppfylla kraven för kombinerad provtagning ska varje driftssekvens i ett övervakningsprov under drift omfatta följande minsta arbete (kWh) eller CO2-massa (g/cykel):

i)

För motorer i ISM-grupperna A och C: minst ett referensvärde för arbete eller för CO2-massa vid en NRTC-cykel med varmstart.

ii)

För motorer i ISM-grupp H: minst ett referensvärde för arbete eller för CO2-massa vid en LSI-NRTC-cykel.

iii)

För motorer i övriga ISM-grupper: minst ett referensvärde för arbete eller för CO2-massa vid en cykel med stationära förhållanden, bestämt med den metod som anges i tillägg 9.

iv)

För motorer där övervakningsprovning under drift utförs vid högst 0 °C: minst tre fjärdedelars referensvärde för arbete eller för CO2-massa under den första driftssekvensen och minst ett halvt referensvärde för arbete eller för CO2-massa vid en cykel med stationära förhållanden för följande driftssekvenser, bestämt med den metod som anges i tillägg 9.

Vid provning under drift av en motortyp i en motorfamilj ska referensvärdet vara det för huvudmotortypen.

g)

Innan driftsekvenserna sammanfogas ska all nödvändig förbehandling utföras individuellt för varje sekvens i enlighet med kraven i punkt 6.3.

h)

Driftssekvenserna i den kombinerade provtagningen ska sammanfogas i en kronologisk ordning som omfattar alla data som inte undantas enligt led f.

i)

Den kombinerade provtagningen ska betraktas som en ISM-provning.

j)

Fastställandet av arbetande händelser enligt punkt 6.4 och beräkningarna i punkt 8 ska tillämpas på den fullständiga kombinerade provtagningen.”

14.

Följande punkt ska införas som punkt 4.3 efter punkt 4.2.2:

”4.3   Tillfälligt avbrott i signalflödet

Parameterregistreringen ska ha en datafullständighet på minst 98 %, vilket innebär att högst 2 % av alla data under en sammanhängande period på högst 30 sekunder får uteslutas från varje driftssekvens på grund av en eller flera tillfällen med oavsiktligt tillfälligt avbrott i signalflödet i den ursprungliga dataregistreringen. Det får inte uppstå något avbrott i signalflödet under förbehandling, kombination eller efterbehandling av någon driftssekvens.”

15.

Punkterna 5–5.2.2 ska ersättas med följande:

”5.   Elektroniska styrenhetens uppgiftsström

5.1

Motorer med en elektronisk styrenhet och ett kommunikationsgränssnitt ska mata uppgifter till mätinstrumenten eller Pems-utrustningens datalogg i överensstämmelse med kraven i tillägg 7.

5.2

Före provningen under drift ska tillgången till de mätuppgifter som krävs i tillägg 7 valideras.”

16.

Punkterna 5.3–5.4 ska införas efter punkt 5.2:

”5.3

Överensstämmelsen hos den elektroniska styrenhetens vridmomentsignal ska valideras under övervakningen under drift med hjälp av den metod som anges i tillägg 6.

5.4

Om en motor utrustad med en elektronisk styrenhet och ett kommunikationsgränssnitt inte gör det möjligt att kraven i punkterna 5.1, 5.2 och 5.3 uppfylls ska punkt 1.4 tillämpas.”

17.

Punkt 6.4 ska ersättas med följande:

”6.4

Tillverkarna ska följa förfarandena i tillägg 4 vid bestämning av arbetande och arbetsfria händelser för utsläppsberäkningar för gasformiga föroreningar efter en övervakningsprovning under drift av motorer monterade i icke-väggående mobila maskiner med Pems-utrustning.”

18.

Följande punkter ska införas som punkterna 6.5 och 6.6 efter punkt 6.4:

”6.5

I enlighet med punkt 4.2.2 ska, om kombinerad provtagning används, kraven i punkterna 6.1–6.3 tillämpas individuellt på varje driftssekvens innan driftssekvenser kombineras. Fastställandet av arbetande och arbetsfria händelser enligt punkt 6.4 och beräkningarna i punkt 8 ska tillämpas på den fullständiga kombinerade provtagningen.

6.6

I figur 3 beskrivs hela sekvensen för övervakning under drift, inbegripet planering, förberedelse och installation av Pems-utrustningen, provningsförfaranden, förbehandling av uppgifter, databeräkningar och validering.

Figur 3

Illustration av hela sekvensen för övervakning under drift

Image 3

19.

Punkterna 7 och 8 ska ersättas med följande:

”7.   Tillgång till provningsuppgifter

Inga uppgifter får ändras eller avlägsnas från den eller de obehandlade filer med provningsuppgifter som används för slutförandet av punkt 6. Dessa obehandlade filer med provningsuppgifter ska sparas i minst tio år av tillverkaren och lämnas till godkännandemyndigheten och kommissionen på begäran.

8.   Beräkningar

Tillverkarna ska följa förfarandena i tillägg 5 vid beräkningar av de gasformiga föroreningar som släpps ut under övervakningen under drift av motorer monterade i icke-väggående mobila maskiner med Pems-utrustning.

8.1

För motorer med en elektronisk styrenhet med ett kommunikationsgränssnitt som medger insamling av uppgifter om motorns vridmoment och varvtal enligt tabell 1 i tillägg 7, ska beräkningarna utföras och resultaten rapporteras för både metoden baserad på arbete och metoden baserad på CO2-massa. I alla övriga fall ska beräkningarna utföras och resultaten rapporteras endast för metoden baserad på CO2-massa.

8.2

I samtliga fall ska beräkningarna utföras två gånger efter förbehandlingen av uppgifter i enlighet med punkt 6.3 i denna bilaga enligt följande:

a)

Första gången endast med de arbetande händelser som fastställts i enlighet med punkt 6.4 i denna bilaga samt giltiga medelvärdesfönster.

b)

Andra gången med alla uppgifter som inte uteslutits enligt punkt 6.3 i denna bilaga, utan tillämpning av punkt 6.4 i denna bilaga och utan uteslutning av ogiltiga medelvärdesfönster enligt punkterna 2.2.2 och 2.3.1 i tillägg 5.”

20.

Tillägg 1 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska led b ersättas med följande:

”b)

En avgasflödesmätare (EFM) baserad på genomsnittsberäknande pitotrör eller en likvärdig princip, utom i de fall där indirekt avgasflödesmätning får tillämpas enligt fotnot 3 till tabellen i punkt 1 i tillägg 2.”

b)

Punkterna 2–2.2.2 ska ersättas med följande:

”2.   Krav på mätinstrumenten

2.1

Mätinstrumenten ska uppfylla de krav på kontroll av kalibrering och prestanda som anges i avsnitt 8.1 i bilaga VI till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/654 (*1) med undantag för vad som anges i punkterna 2.1.1 och 2.1.2. Särskild uppmärksamhet bör ägnas följande delmoment:

a)

Kontroll av läckage på Pems-utrustningens vakuumsida enligt vad som anges i avsnitt 8.1.8.7 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.

b)

Kontroll av gasanalysatorns svar och uppdatering-registrering enligt vad som anges i avsnitt 8.1.5 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.

2.1.1

Den lägsta frekvensen för linearitetsverifiering av gasanalysatorer och omvandling med NO2-till-NO-omvandlare enligt tabellerna 6.4 och 6.5 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654 får utökas till 3 månader.

2.1.2

Den lägsta frekvensen för kontroller av avgasflödesmätarens kalibrering och prestanda, samt närmare uppgifter om dessa kontroller, ska vara de som anges av instrumentets tillverkare.

2.2

Mätinstrumenten ska svara mot specifikationerna i avsnitt 9.4 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.

(*1)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/654 av den 19 december 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 vad gäller tekniska och allmänna krav på utsläppsgränser och typgodkännande för förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (EUT L 102, 13.4.2017, s. 1).”"

c)

Följande punkter ska införas som punkterna 2.3 och 3 efter punkt 2.2:

”2.3

De analysgaser som används för kalibrering av mätinstrumenten ska uppfylla de krav som anges i avsnitt 9.5.1 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.

3.   Krav på överföringsledningen och provtagningssonden

3.1

Överföringsledningen ska uppfylla kraven i avsnitt 9.3.1.2 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.

3.2

Provtagningssonden ska uppfylla kraven i avsnitt 9.3.1.1 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.”

21.

Tillägg 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 1–4.1 ska ersättas med följande:

”1.   Provningsparametrar

1.1

De gasformiga förorenande utsläpp som ska mätas och registreras vid övervakningsprovning under drift är följande: Kolmonoxid (CO), totala kolväten (THC) och kväveoxider (NOx). Dessutom ska koldioxid (CO2) mätas för att de beräkningar som beskrivs i tillägg 5 ska kunna utföras.

1.2

Om tillverkaren visar för godkännandemyndigheten att det inte är praktiskt genomförbart att kombinera flödet från flera avgasrör, och det finns likheter i den tekniska konfigurationen och driften av den del av motorn vars avgaser leds till varje rör, ska det vara tillräckligt att mäta utsläpps- och avgasmassflödet från ett avgasrör. I så fall ska, vid de beräkningar som anges i tillägg 5, det momentana massflödet av utsläpp från det uppmätta avgasröret multipliceras med det totala antalet avgasrör för att få det totala momentana massflödet av utsläpp från motorn.

1.3

De parametrar som anges i tabellen ska mätas och registreras vid en provtagningsperiod på 1 sekund eller mindre under övervakningsprovningen under drift.

Tabell

Provningsparametrar

Parameter

Enhet (1)

Källa

HC-koncentration (2)

ppm

Gasanalysator

CO-koncentration (2)

ppm

Gasanalysator

NOx-koncentration (2)

ppm

Gasanalysator

CO2-koncentration (2)

ppm

Gasanalysator

Avgasmassflöde (3)

kg/h

Avgasflödesmätare

Avgastemperatur (4)

K

EFM eller ECU eller sensor

Omgivningstemperatur (5)

K

Sensor

Omgivningstryck

kPa

Sensor

Relativ luftfuktighet

%

Sensor

Motorvridmoment (6)  (7)

Nm

ECU eller sensor

Motorvarvtal (7)

rpm

ECU eller sensor

Motorns bränsleflöde (7)

g/s

ECU eller sensor

Motorns kylvätsketemperatur (8)

K

ECU eller sensor

Motorns insugningsluftstemperatur

K

ECU eller sensor

Den icke-väggående mobila maskinens latitud

grad

GPS (frivilligt)

Den icke-väggående mobila maskinens longitud

grad

GPS (frivilligt)

2.   Provningstid

2.1

Provningstiden, inbegripet alla driftssekvenser, ska vara tillräckligt lång för att få följande antal arbetande händelser:

a)

För motorer i ISM-grupperna A och C: mellan fem och sju gånger det referensarbete i kWh som utförts vid NRTC-cykeln med varmstart under typgodkännandeprovningen eller för att producera mellan fem och sju gånger CO2-referensmassan i g/cykel från en NRTC-cykel med varmstart vid typgodkännandeprovningen enligt punkterna 11.3.1 och 11.3.2 i addendumet till EU-typgodkännandeintyget för motortypen eller motorfamiljen i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2017/656.

b)

För motorer i ISM-grupp H: mellan fem och sju gånger det referensarbete i kWh som utförts vid LSI-NRTC under typgodkännandeprovningen eller för att producera mellan fem och sju gånger CO2-referensmassan i g/cykel vid LSI-NRTC under typgodkännandeprovningen enligt punkterna 11.3.1 och 11.3.2 i addendumet till EU-typgodkännandeintyget för motortypen eller motorfamiljen i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2017/656.

c)

För motorer i ISM-grupperna E, I, O och P: mellan tre och fem gånger det tillämpliga referensarbete i kWh eller CO2-referensmassa i g/cykel som bestämts under typgodkännandeprovningen med hjälp av den metod som anges i tillägg 9.

d)

För motorer i ISM-grupper som inte anges i led a, b eller c: mellan fem och sju gånger det tillämpliga referensarbete i kWh eller CO2-referensmassa i g/cykel som bestämts under typgodkännandeprovningen med hjälp av den metod som anges i tillägg 9.

2.2

Alla uppgifter som samlas in under alla driftssekvenser ska sammanställas kronologiskt även om det högsta arbete eller den högsta CO2-massa som anges i punkt 2.1 a–d överskrids. I så fall ska följande gälla vid beräkningen i tillägg 5 till denna förordning:

a)

När arbetet eller CO2-referensmassan i de arbetande händelserna överstiger detta högsta värde ska beräkningen förkortas i slutet av den tidsökning då det inträffar.

b)

De resultat som rapporteras för ISM-provningen i enlighet med punkt 10 i denna bilaga till denna förordning ska vara resultaten av denna förkortade beräkning.

3.   Förberedelse av den icke-väggående mobila maskinen

Förberedelsen av den icke-väggående mobila maskin vars motor valts ut för provning i enlighet med punkt 1.3 i denna bilaga ska omfatta minst följande:

a)

Kontroll av motorn – eventuella problem ska så snart de lösts registreras och rapporteras till godkännandemyndigheten.

b)

Byte av olja, bränsle och eventuell reagens, om det inte finns några dokumenterade bevis för att vätskan i fråga uppfyller specifikationerna i det informationspaket för typgodkännande som är tillämpligt på motortypen, och om det är praktiskt och ekonomiskt genomförbart.

c)

Motorer utrustade med en elektronisk styrenhet och ett kommunikationsgränssnitt ska uppfylla kraven i punkt 5 i denna bilaga.

4.   Montering av Pems-utrustningen

4.1   Monteringsvillkor

4.1.1

Monteringen av Pems-utrustningen ska inte påverka den icke-väggående mobila maskinens utsläpp av gasformiga föroreningar eller prestanda.

4.1.2

Monteringen ska göras enligt lokalt tillämpliga säkerhetsföreskrifter och försäkringskrav, och den ska göras enligt anvisningar från tillverkarna av Pems-utrustningen, mätinstrumenten, överföringsledningen och provtagningssonden.

4.1.3

Om det för motorer i ISM-grupperna M och N inte är möjligt att montera Pems-systemen utan att överskrida den lastprofil som gäller för järnvägsnätet, ska användningen av punkt 3.2.2 i denna bilaga omfatta provning av järnvägsfordonet när det står stilla med hjälp av en representativ provningsarbetscykel som fastställts av tillverkaren och i samförstånd med godkännandemyndigheten.

4.1.4

För motorer i ISM-grupperna E, I, O och P får motorn avlägsnas från den icke-väggående mobila maskinen och övervakningsprovningen under drift utföras med motorn i provbänk ansluten till en dynamometer. I det fallet ska följande gälla:

a)

Motorn inbegripet hela det utsläppsbegränsande systemet ska avlägsnas från den icke-väggående mobila maskinen och monteras på provbänken ansluten till en dynamometer utan att det utsläppsbegränsande systemet justeras.

b)

Det ska inte vara nödvändigt att visa för godkännandemyndigheten att kraven i punkt 3.2.1 i denna bilaga inte kan uppfyllas.

c)

Utan hinder av leden a och b ska övervakningsprovningen under drift utföras i enlighet med denna förordning.

d)

Förfarandet för att ta bort en motor från en icke-väggående mobil maskin och installera den i en provningscell för att återskapa driften i den icke-väggående mobila maskinen ska ske i samförstånd med godkännandemyndigheten innan ISM-provningen utförs.

e)

En representativ provningsarbetscykel ska användas enligt tillverkarens anvisningar och i samförstånd med godkännandemyndigheten i enlighet med punkt 3.2.2 i denna bilaga.

f)

Provningsarbetscykeln i led e ska spänna över ett varvtals- och belastningsintervall som representerar driften av den valda maskinen när den används i praktiken. Metoderna för att fastställa detta intervall ska omfatta, men inte begränsas till, registrering av driftsdata för en eller flera jämförbara maskiner som används i praktiken.

g)

För att fastställa uppgifter om i vilken utsträckning de resultat som erhålls vid användning av ett Pems-system skiljer sig från resultaten från ett provbänkssystem, får de övervakningsmätningar under drift som utförs på provbänken ansluten till en dynamometer med hjälp av Pems-systemet kompletteras med parallella mätningar med provbänksinstrument och ett system för utsläppsmätning som uppfyller kraven i avsnitt 9 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654 och som används i enlighet med kraven i avsnitt 8 i den bilagan.

h)

Kraven i punkterna 6, 7, 8 och 10 i denna bilaga ska dessutom tillämpas på alla parallella mätningar i enlighet med led g, och dessa mätningar ska ingå i provningsuppgifterna och provningsrapporten.”

b)

Punkt 4.6 ska ersättas med följande:

”4.6   Datalogg

När uppgifter från en elektronisk styrenhet ska användas ska en datalogg vara ansluten till motorns elektroniska styrenhet för att registrera de tillgängliga motorparametrar som förtecknas i tabell 1 i tillägg 7 och, i förekommande fall, de motorparamentrar som förtecknas i tabell 2 i tillägg 7.”

c)

Punkt 5.1 ska ersättas med följande:

”5.1

Mätning av omgivningstemperatur

Omgivningstemperaturen ska åtminstone mätas i början av driftssekvensen och i slutet av driftssekvensen. Mätningen ska utföras inom ett rimligt avstånd från den icke-väggående mobila maskinen. Det är tillåtet att använda en sensor- eller ECU-signal för motorns insugningsluftstemperatur.

Om insugningsluftens temperatur används för att uppskatta omgivningstemperaturen ska den registrerade omgivningstemperaturen vara insugningsluftens temperatur justerad med hjälp av den tillämpliga nominella förskjutning mellan omgivningstemperatur och inluftstemperatur som tillverkaren anger.”

d)

Punkterna 6–8.2 ska ersättas med följande:

”6.   Registrering av uppgifter vid övervakning under drift

6.1   Före driftssekvensen

Utsläppsprovtagning på gasformiga föroreningar, mätning av utsläppsparametrar och registrering av motor- och omgivningsuppgifter ska påbörjas innan motorn startas.

6.2   Under driftssekvensen

Utsläppsprovtagning på gasformiga föroreningar, mätning av utsläppsparametrar och registrering av motor- och omgivningsuppgifter ska fortsätta under motorns normala användning.

Motorn får stängas av och startas om, men utsläppsprovtagning på gasformiga föroreningar, mätning av utsläppsparametrar och registrering av motor- och omgivningsuppgifter ska fortsätta under hela driftssekvensen för övervakningsprovning under drift.

6.3   Efter driftssekvensen

Efter driftssekvensen för övervakningsprovning under drift ska tillräcklig tid avsättas för att mätinstrumentens och dataloggens svarstider ska kunna löpa ut. Motorn får stängas av före eller efter det att registreringen av uppgifter har upphört.

7.   Kontroll av gasanalysatorer

7.1   Regelbunden nollställningsverifiering under driftssekvensen

Nollställningsverifiering av gasanalysatorerna får utföras varannan timme under en driftssekvens om det är praktiskt möjligt och säkert.

7.2   Regelbunden nollkorrigering under driftssekvensen

Resultaten av de kontroller som görs enligt punkt 7.1 får användas till att utföra en korrigering av avdrift från noll under den driftssekvensen.

7.3   Avdriftsverifiering efter driftssekvensen

Avdriftsverifieringen ska utföras endast om ingen korrigering av avdrift från noll gjordes vid driftssekvensen i enlighet med punkt 7.2.

7.3.1

Senast 30 minuter efter det att driftssekvensen slutförts ska gasanalysatorerna nollställas och spännas för att kontrollera avdriften jämfört med de resultat som erhölls före provningen.

7.3.2

Nollställnings-, spänn- och linearitetskontrollerna av gasanalysatorerna ska utföras enligt vad som anges i punkt 5.4.

8.   Motor- eller maskinfel

8.1

Om ett fel som påverkar motorns drift uppstår under en driftssekvens och

a)

om den icke-väggående mobila maskinens operatör får entydig information om felet av omborddiagnossystemet via en visuell varningsanordning, ett provningsmeddelande eller någon annan indikator, eller

b)

om den icke-väggående mobila maskinen inte är utrustad med ett diagnos- eller varningssystem för felfunktion, men felet upptäcks tydligt med hjälp av ljud eller visuella medel,

ska driftssekvensen betraktas som ogiltig.

8.2

Eventuella fel ska korrigeras innan någon ytterligare driftssekvens utförs på motorn.”

22.

I tillägg 3 ska punkterna 2–6 ersättas med följande:

”2.   Undantagna uppgifter

2.1   Tillfälligt avbrott i signalflödet

2.1.1

Eventuella tillfälliga avbrott i signalflödet ska identifieras.

2.1.2

Högst 2 % av alla data under en sammanhängande period på högst 30 sekunder får uteslutas från varje driftssekvens på grund av en eller flera tillfällen med oavsiktligt tillfälligt avbrott i signalflödet i den ursprungliga dataregistreringen, i enlighet med punkt 4.3 i bilagan.

2.1.3

Om provningssekvensen innehåller tillfällen med avbrott i signalflödet som antingen överstiger 2 % av alla data eller sker under en sammanhängande period på över 30 sekunder ska hela sekvensen betraktas som ogiltig och en ny provning ska utföras.

2.2   Regelbundna kontroller av mätinstrument

2.2.1

Alla datapunkter som motsvarar kontroll av gasanalysatorer i enlighet med punkt 7 i tillägg 2 ska identifieras och uteslutas från ytterligare behandling av en driftssekvens, utom när så krävs för att utföra korrigeringen av avdrift i punkt 3 i detta tillägg.

2.3   Omgivningsförhållanden

2.3.1

Alla datapunkter i en driftssekvens som motsvarar de omgivningsförhållanden som inte uppfyller kraven i punkt 3.3 i denna bilaga ska identifieras.

2.3.2

Om andelen datapunkter som identifierats i punkt 2.3.1 i detta tillägg överstiger 1 % ska hela sekvensen betraktas som ogiltig och en ny provning ska utföras.

2.3.3

Om omgivningsförhållandena endast mäts i början och slutet av provningen ska hela provningssekvensen betraktas som ogiltig om någon av mätningarna inte uppfyller kraven i punkt 3.3 i bilagan.

2.4   Uppgifter vid kallstart

Mätuppgifter för utsläpp av gasformiga föroreningar vid kallstart ska uteslutas från utsläppsberäkningarna.

2.4.1   Vätskekylda motorer

Mätning av giltiga uppgifter vid utsläppsberäkningar för gasformiga föroreningar ska börja när temperaturen på motorns kylvätska har nått 343 K (70 °C) en första gång eller när kylvätsketemperaturen stannar inom +/–2 K i fem minuter, eller när kylvätsketemperaturen stannar inom +/–2 K i fem minuter för provningar som utförs vid en omgivningstemperatur på högst 273,15 K, beroende på vad som inträffar först, men i vilket fall som helst senast 20 minuter efter motorstart.

2.4.2   Luftkylda motorer

Mätning av giltiga uppgifter vid utsläppsberäkningar för gasformiga föroreningar ska börja när den temperatur som uppmätts vid den referenspunkt som anges i punkt 3.7.2.2.1 i del C i tillägg 3 till bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2017/656 stannar inom ± 5 % i 5 minuter, men i vilket fall som helst senast 20 minuter efter motorstart.

3.   Korrigering av avdrift

3.1   Högsta tillåtna avdrift

Nollpunktsreaktionens respektive spännreaktionens avdrift ska vara mindre än 2 % av fullt skalutslag för det lägsta mätområde som används.

a)

Om skillnaden mellan utslagen före och efter provning är mindre än 2 % får de uppmätta koncentrationerna användas okorrigerade eller korrigeras för avdrift i enlighet med punkt 3.2.

b)

Om skillnaden mellan utslagen före och efter provning är minst 2 % ska de uppmätta koncentrationerna korrigeras för avdrift i enlighet med punkt 3.2. Om ingen korrigering görs ska provningen betraktas som ogiltig.

3.2   Korrigering av avdrift

3.2.1

Det avdriftskorrigerade koncentrationsvärdet ska beräknas i enlighet med kraven i avsnitt 2.1 eller 3.5 i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/654.

3.2.2

Skillnaden mellan de okorrigerade och korrigerade bromsspecifika utsläppsvärdena för gasformiga föroreningar ska ligga inom ± 6 % av de okorrigerade bromsspecifika utsläppsvärdena för gasformiga föroreningar. Om avdriften är större än 6 % ska provningen ogiltigförklaras.

3.2.2.1

Varje bromsspecifikt utsläppsvärde för gasformiga föroreningar ska beräknas utifrån det integrerade massutsläppet av gasformiga föroreningar från provningssekvensen dividerat med det totala arbete som utförts under provningssekvensen. Denna beräkning ska göras före fastställande av arbetande händelser i enlighet med tillägg 4 eller beräkning av utsläpp av gasformiga föroreningar i enlighet med tillägg 5.

3.2.3

Om avdriftskorrigering görs ska bara de avdriftskorrigerade utsläppsresultaten användas när utsläppen rapporteras.

4.   Tidsjustering

För att minimera den snedvridande effekten av tidsfördröjningen mellan de olika signalerna på beräkningarna av massutsläpp av gasformiga föroreningar ska de uppgifter som är relevanta för beräkningarna tidsjusteras i enlighet med kraven i punkterna 4.1–4.4.

4.1   Uppgifter från gasanalysatorer

Uppgifterna från gasanalysatorerna ska vara korrekt anpassade i enlighet med kraven i avsnitt 8.1.5.3 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.

4.2   Uppgifter från gasanalysatorer och avgasflödesmätare

Uppgifterna från gasanalysatorerna ska vara korrekt anpassade till uppgifterna från avgasflödesmätaren genom tillämpning av förfarandet i punkt 4.4.

4.3   Uppgifter från Pems-utrustningen och motorn

Uppgifterna från Pems-utrustningen (gasanalysatorer och avgasflödesmätare) ska vara korrekt anpassade till uppgifterna från motorns elektroniska styrenhet genom tillämpning av förfarandet i punkt 4.4.

4.4   Förfarande för förbättrad tidsjustering av uppgifterna från Pems-utrustningen

De provningsparametrar som anges i tabellen i tillägg 2 delas in i följande tre kategorier:

 

Kategori 1: Gasanalysatorer (HC-, CO-, CO2- och NOx-koncentrationer)

 

Kategori 2: Avgasflödesmätare (avgasmassflöde och avgastemperatur)

 

Kategori 3: Motor (vridmoment, varvtal, temperaturer, bränsleflöde från den elektroniska styrenheten)

Tidsjusteringen för varje kategori till de andra två kategorierna ska kontrolleras genom den högsta korrelationskoefficienten mellan två serier provningsparametrar. Alla provningsparametrar i en kategori ska förskjutas för att maximera korrelationsfaktorn. Följande provningsparametrar ska användas för att beräkna korrelationskoefficienterna:

a)

Kategorierna 1 och 2 (gasanalysator- och avgasflödesmätare) med kategori 3 (motoruppgifter): avgasmassflöde från avgasflödesmätaren med vridmoment från den elektroniska styrenheten

b)

Kategori 1 med kategori 2: CO2-koncentrationen och avgasmassflödet

c)

Kategori 1 med kategori 3: CO2-koncentrationen och motorns bränsleflöde

4.4.1

För motorer som inte är utformade för att ha ett kommunikationsgränssnitt som medger insamling av uppgifterna från den elektroniska styrenheten enligt tillägg 7 ska korrelationen i punkt 4.4 a och c utelämnas.

4.4.2

För motorer för vilka direkt mätning av avgasmassflödet har utelämnats i enlighet med fotnot 3 till tabellen i tillägg 2 ska korrelationen i punkt 4.4 a utelämnas.

5.   Kontroll av uppgifternas enhetlighet

5.1   Uppgifter från gasanalysatorer och avgasflödesmätare

För motorer som är utformade för att ha ett kommunikationsgränssnitt som kan tillhandahålla bränsleflöde enligt tabell 2 i tillägg 7 ska uppgifternas enhetlighet (avgasmassflöde uppmätt med hjälp av avgasflödesmätare och gaskoncentrationer) kontrolleras med en korrelation mellan motorns bränsleflöde enligt den elektroniska styrenheten och det bränsleflöde som beräknas med hjälp av förfarandet i avsnitt 2.1.6.4 i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/654.

En linjär regression ska användas för de uppmätta och beräknade värdena för bränsleflödet. Minstakvadratmetoden ska användas med bäst anpassade ekvation av formen

y = mx + b

där

a)

y är det beräknade bränsleflödet [g/s],

b)

m är regressionslinjens lutning,

c)

x är det uppmätta bränsleflödet [g/s],

d)

b är regressionslinjens skärningspunkt med y-axeln.

Lutningskoefficienten (m) och determinationskoefficienten (r2) ska beräknas för varje regressionslinje. Denna analys bör göras i området från 15 % av det högsta värdet till det högsta värdet och vid en frekvens som är högre än eller lika med 1 Hz. För att en provning ska anses vara giltig ska följande två kriterier kontrolleras:

Tabell 1

Toleranser

Regressionslinjens lutning, m

0,9–1,1 – rekommenderad

Determinationskoefficient, r2

minst 0,90 – obligatorisk

5.2   Uppgifter om vridmoment från den elektroniska styrenheten

När vridmomentsuppgifter från en elektronisk styrenhet ska användas i beräkningarna ska vridmomentsuppgifterna från den elektroniska styrenheten kontrolleras genom en jämförelse mellan de högsta vridmomentsvärdena från den elektroniska styrenheten vid olika (om lämpligt) motorvarvtal och motsvarande värden på den officiella vridmomentkurvan vid full belastning och i överensstämmelse med tillägg 6.

5.3   Bromsspecifik bränsleförbrukning

Om uppgifter från den elektroniska styrenheten finns tillgängliga ska den bromsspecifika bränsleförbrukningen kontrolleras med hjälp av följande faktorer:

a)

Bränsleförbrukningen beräknad på grundval av utsläppsuppgifterna för gasformiga föroreningar (gasanalysatorkoncentrationer och avgasmassflödesuppgifter) i enlighet med förfarandet i avsnitt 2.1.6.4 i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/654.

b)

Arbetet beräknat med hjälp av uppgifter från den elektroniska styrenheten (motorvridmoment och motorvarvtal).

5.4   Omgivningstryck

Omgivningstryckets värde ska jämföras med den höjd som anges i GPS-systemets uppgifter, om sådana finns.

5.5   Godkännandemyndigheten får betrakta provningen som ogiltig om den inte finner resultaten av kontrollen av uppgifternas enhetlighet tillfredsställande.

6.   Korrigering av torr/våt bas

Om koncentrationen mäts på torr bas ska den omvandlas till våt bas i enlighet med förfarandet i avsnitt 2 eller 3 i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/654.

7.   Fuktighets- och temperaturkorrigering för NOx

De NOx-koncentrationer som uppmäts av gasanalysatorerna ska inte korrigeras med hänsyn till omgivningsluftens temperatur och fuktighet.”

23.

I tillägg 4 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2.   Bestämning av arbetsfria händelser

2.1

Arbetsfria händelser är sådana där

a)

för motorer som inte är utformade för att ha ett kommunikationsgränssnitt som kan tillhandahålla uppgifter om vridmoment och varvtal enligt tabell 1 i tillägg 7, den momentana proxyeffekt som beräknas i enlighet med förfarandet i tillägg 10, eller

b)

i alla andra fall, den momentana motoreffekten,

är lägre än 10 % av motorns referenseffekt enligt artikel 3.26 i förordning (EU) 2016/1628 och förteckningen i bilaga I till den förordningen för varje motorunderkategori för den motortyp som omfattas av ISM-provning.

2.1.1

För motorer som provas enligt denna förordning och som inte är utformade för att ha ett kommunikationsgränssnitt som kan tillhandahålla uppgifter om vridmoment och varvtal enligt tabell 1 i tillägg 7 ska den momentana proxyeffekten beräknas med hjälp av det förfarande som beskrivs i tillägg 10 innan förfarandet i detta tillägg tillämpas.

2.2

Följande ytterligare steg ska vidtas:

2.2.1

Kortare arbetsfria händelser än D0 ska betraktas som arbetande händelser och slås samman med omgivande arbetande händelser (se tabell 2 för värdena på D0).

2.2.2

Arbetande händelser som är kortare än D0 med omgivande arbetsfria händelser längre än D1 ska betraktas som arbetsfria händelser och slås samman med omgivande arbetsfria händelser (se tabell 2 för värdena på D1).

2.2.3

Startfasen efter en lång arbetsfri händelse (> D2) för motorer utrustade med efterbehandlingsanordning som används för reduktion av NOx och mätning av avgastemperatur enligt fotnot 4 till tabellen i tillägg 2 ska också betraktas som en arbetsfri händelse tills avgastemperaturen når 523 K. Om avgastemperaturen inte når 523 K inom D3 minuter ska alla händelser efter D3 betraktas som arbetande händelser (se tabell 2 för värdena på D2 och D3).

2.2.4

De första D1 minuterna på en arbetsfri händelse ska betraktas som en arbetande händelse.

3.   Algoritm för märkning av ”maskinarbete” för att uppfylla kraven i punkt 2

Punkt 2 ska genomföras i den ordningsföljd som anges i punkterna 3.1–3.4.

3.1   Steg 1: Skilj ut och dela upp i arbetande händelser och arbetsfria händelser.

a)

Identifiera arbetande händelser och arbetsfria händelser med tillämpning av punkt 2.1.

b)

Beräkna längden på de arbetsfria händelserna.

c)

Ange arbetsfria händelser som är kortare än D0 som arbetande händelser.

d)

Beräkna längden på de arbetande händelserna.

3.2   Steg 2: Slå samman de korta arbetande händelserna (≤ D0) med de arbetsfria händelserna.

Ange som arbetsfria händelser de arbetande händelser som är kortare än D0 och som både föregås och följs av återstående arbetsfria händelser som är längre än D1.

3.3   Steg 3: Undanta arbetande händelser efter långa arbetsfria händelser (startfas).

Om punkt 2.2.3 är tillämplig, ange som arbetsfria händelser de arbetande händelserna efter långa arbetsfria händelser (> D2) tills antingen

a)

avgastemperaturen når 523 K, eller

b)

D3 minuter har gått,

beroende på vad som inträffar först.

3.4   Steg 4: Lägg till arbetsfria händelser efter arbetande händelser.

Lägg till D1 minuter arbetsfri händelse efter varje arbetande händelse som en del av den arbetande händelsen.

Tabell 2

Värden på parametrarna D0, D1, D2 och D3

Parametrar

Värde

D0

2 minuter

D1

2 minuter

D2

10 minuter

D3

4 minuter

24.

I tillägg 5 ska punkterna 2.1–2.3.2 ersättas med följande:

”2.1   Metoden för medelvärdesfönster

2.1.1   Allmänna krav

Fönstret med glidande medelvärden är den del av hela det beräknade datasetet från övervakningsprovningen under drift vars CO2-massa eller arbete är lika med motorns CO2-massa eller arbete uppmätt över referenslaboratoriets provcykel. Massutsläppet av gasformiga föroreningar och överensstämmelsefaktorerna ska beräknas med hjälp av metoden för medelvärdesfönster baserad på referensvärdet för arbete (förfarandet i punkt 2.2) och referensvärdet för CO2-massa (förfarandet i punkt 2.3) uppmätta över referenslaboratoriets provcykel.

Motoreffekten kontra tid och medelvärdesfönster för utsläppta gasformiga föroreningar, med start från det första medelvärdesfönstret.

Beräkningarna ska göras i enlighet med följande:

a)

Alla uppgifter som undantagits i enlighet med tillägg 4 ska inte tas med i beräkningarna av arbetet eller CO2-massa och de utsläppta gasformiga föroreningarna och överensstämmelsefaktorerna för fönstren med glidande medelvärden, utom när så krävs enligt punkt 4 f i detta tillägg.

b)

De glidande medelvärdesberäkningarna ska göras med en tidsökning Δt som motsvarar provtagningsperioden. Början av medelvärdesfönstret ska ökas med det värdet vid varje iteration.

c)

Massutsläppet av gasformiga föroreningar för varje medelvärdesfönster (mg/medelvärdesfönster) ska bestämmas genom integrering av det momentana massutsläppet av gasformiga föroreningar med medelvärdesfönstren.

d)

För motorer med en elektronisk styrenhet med ett kommunikationsgränssnitt som medger insamling av uppgifter om motorns vridmoment och varvtal enligt tabell 1 i tillägg 7, ska beräkningarna utföras och resultaten rapporteras för både metoden baserad på arbete och metoden baserad på CO2-massa. I alla övriga fall ska beräkningarna utföras och resultaten rapporteras endast för metoden baserad på CO2-massa.

Figur 4

Motoreffekt kontra tid och medelvärdesfönster för utsläppta gasformiga föroreningar, med start från det första medelvärdesfönstret, kontra tid

Image 4

2.1.2   Referensvärden

Referensvärdet för arbete och CO2-massa för en motortyp, eller för alla motortyper inom samma motorfamilj, ska bestämmas enligt följande:

a)

För motorer i ISM-grupperna A och C, de värden från NRTC-cykeln med varmstart vid typgodkännandeprovningen som anges i punkterna 11.3.1 och 11.3.2 i addendumet till EU-typgodkännandeintyget för motortypen eller motorfamiljen enligt bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2017/656.

b)

För motorer i ISM-grupp H, de värden från LSI-NRTC-provningen vid typgodkännandeprovningen av huvudmotorn.

c)

För motorer i ISM-grupper som inte anges i led a eller b, de värden som fastställs utifrån resultatet av typgodkännandeprovningen av huvudmotorn med hjälp av den metod som anges i tillägg 9.

2.2   Metod baserad på arbete

Figur 5

Metod baserad på arbete

Image 5

Varaktigheten (t 2, i t 1, i) för det i:te fönstret bestäms genom

W(t 2, i)W(t 1, i)Wref

där

W(t j,i) är motorns arbete uppmätt mellan starten och tiden t j,i, kWh,

Wref är motorns referensarbete som bestämts enligt punkt 2.1.2, kWh,

t 2, i ska väljas så att

W(t 2, i – Δt) – W(t 1, i) < W ref W(t 2, i)W(t 1, i)

där Δt är provtagningsperioden, lika med 1 sekund eller mindre.

2.2.1   Beräkning av bromsspecifika utsläpp av gasformiga föroreningar

De bromsspecifika utsläppen av gasformiga föroreningar egas (g/kWh) ska beräknas för varje medelvärdesfönster och varje förorening, på följande sätt:

Formula

där

mi är massutsläppet av gasformiga föroreningar under det i:te medelvärdesfönstret, g/medelvärdesfönster,

W(t 2, i)W(t 1, i) är motorns arbete under det i:te medelvärdesfönstret, kWh.

2.2.2   Val av giltiga medelvärdesfönster

Giltiga medelvärdesfönster är medelvärdesfönster där motoreffektens medelvärde överstiger tröskelvärdet på 20 % av referenseffekten, enligt artikel 3.26 i förordning (EU) 2016/1628 och förteckningen i bilaga I till den förordningen för varje motor(under)kategori för den motortyp som omfattas av ISM-provning, utom för motorer i kategori ATS där referenseffekten är effekten vid mellanvarvtal enligt avsnitt 5.2.5.4 f i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654. Andelen giltiga medelvärdesfönster ska vara minst 50 %.

2.2.2.1

Om andelen giltiga fönster är mindre än 50 % ska datautvärderingen upprepas med lägre effektgränser. Effektgränsen ska minskas från 20 % stegvis med 1 % tills andelen giltiga fönster är lika med eller större än 50 %.

2.2.2.2

Den lägre effektgränsen får under inga förhållanden vara lägre än 10 %.

2.2.2.3

Provningen ska betraktas som ogiltig om andelen giltiga medelvärdesfönster är lägre än 50 % vid en effektgräns på 10 %.

2.2.3   Beräkningar av överensstämmelsefaktorerna

Överensstämmelsefaktorerna ska beräknas för varje enskilt giltigt medelvärdesfönster och varje enskild gasformig förorening på följande sätt:

Formula

där

egas är komponentens bromsspecifika utsläpp av gasformiga föroreningar, g/kWh,

L är det tillämpliga gränsvärdet, g/kWh.

2.3   Metod baserad på CO2-massa

Figur 6

Metod baserad på CO2-massa

Image 6

Varaktigheten (t 2, i t 1, i) för det i:te fönstret bestäms genom

Formula

där

Formula
är den CO2-massa som uppmätts mellan provningens start och tiden t j,i, g,

Formula
är referensvärdet för CO2-massa i gram (g) i enlighet med punkt 2.1.2,

t 2, i ska väljas så att

Formula

där Δt är provtagningsperioden, lika med 1 sekund eller mindre.

CO2-massorna beräknas i fönstren genom integrering av de momentant utsläppta gasformiga föroreningar som beräknats enligt vad som anges i punkt 1.

2.3.1   Val av giltiga medelvärdesfönster

Giltiga medelvärdesfönster är medelvärdesfönster vars varaktighet inte överstiger den längsta varaktighet som bestäms genom

Formula

Där

Dmax är den längsta varaktigheten för medelvärdesfönster, s,

Pmax är referenseffekten, enligt artikel 3.26 i förordning (EU) 2016/1628, kW, och enligt förteckningen i bilaga I till den förordningen för varje motor(under)kategori för den motortyp som omfattas av ISM-provning, utom för motorer i kategori ATS där referenseffekten är effekten vid mellanvarvtal enligt punkt 5.2.5.4 f i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.

Andelen giltiga medelvärdesfönster ska vara minst 50 %.

2.3.1.1

Om andelen giltiga fönster är lägre än 50 % ska datautvärderingen upprepas med längre varaktighet för fönstren. Detta uppnås genom att minska värdet 0,2 i formeln i punkt 2.3.1 stegvis med 0,01 tills andelen giltiga fönster är lika med eller större än 50 %.

2.3.1.2

Det lägsta värdet i ovanstående formel får under inga förhållanden vara lägre än 0,10.

2.3.1.3

Provningen är ogiltig om procentandelen giltiga fönster är lägre än 50 % vid den längsta varaktighet för fönster som beräknats i enlighet med punkterna 2.3.1, 2.3.1.1 och 2.3.1.2.

2.3.2   Beräkningar av överensstämmelsefaktorerna

Överensstämmelsefaktorerna ska beräknas för varje enskilt medelvärdesfönster och varje enskild förorening på följande sätt:

Formula

med

Formula
(förhållande i drift) och

Formula
(certifieringsförhållande)

Där

mi är massutsläppet av gasformiga föroreningar under det i:te medelvärdesfönstret, g/medelvärdesfönster,

Formula
är CO2-massan under det i:te medelvärdesfönstret, g/medelvärdesfönster,

&#&

Formula
är motorns CO2-referensmassa i enlighet med punkt 2.1.2 g,

mL är massutsläppet av gasformiga föroreningar motsvarande det tillämpliga gränsvärdet på referensprovcykeln, g.

mL bestäms enligt följande:

Formula

Där

L är det tillämpliga gränsvärdet, g/kWh,

Wref är motorns referensarbete som bestämts enligt punkt 2.1.2, kWh.”

25.

I tillägg 6 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.   Omöjlighet att kontrollera överensstämmelsen hos den elektroniska styrenhetens vridmomentsignal

När tillverkaren visar för godkännandemyndigheten att det inte är möjligt att kontrollera den elektroniska styrenhetens vridmomentsignal vid övervakningsprovning under drift ska den kontroll som gjordes i enlighet med kraven i tillägg 3 till bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654 vid provningen för EU-typgodkännande och som anges i intyget om EU-typgodkännande godtas av godkännandemyndigheten.

För motorer i andra ISM-grupper än A, C och H får godkännandemyndigheten godta en separat demonstration som utförs i enlighet med kraven i tillägg 3 till bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654, men med hjälp av följande bestämningsförfaranden i den bilagan:

a)

För motorer i ISM-grupp I och motorer med variabelt varvtal i ISM-grupperna E, F, G, J, K, L, M och N, avsnitt 7.6.1.

b)

För alla andra motorer, avsnitt 7.6.3.

Om bestämningen utförs vid konstant varvtal i enlighet med led b ska det vara tillräckligt att mäta och jämföra de vridmomentsvärden som uppmätts av dynamometern och det vridmoment som den elektroniska styrenheten sänder vid den enda punkten med nominell nettoeffekt.”

26.

I tillägg 7 ska punkterna 1–1.3 ersättas med följande:

”1.   Uppgifter som ska lämnas

1.1

Om en elektronisk styrenhet används för att tillhandahålla motorns vridmoment, varvtal eller kylvätsketemperatur ska dessa uppgifter tillhandahållas i enlighet med tabell 1.

Tabell 1

Mätuppgifter

Parameter

Enhet (9)

Motorvridmoment (10)

Nm

Motorvarvtal

rpm

Motorns kylvätsketemperatur

K

1.2

Om antingen omgivningstryck eller omgivningstemperatur inte mäts av externa sensorer ska uppgifterna tillhandahållas av den elektroniska styrenheten i enlighet med tabell 2.

Tabell 2

Ytterligare mätuppgifter

Parameter

Enhet (11)

Omgivningstemperatur (12)

K

Omgivningstryck

kPa

Motorns bränsleflöde

g/s

1.3

Om avgasmassflödet inte mäts direkt ska motorns bränsleflöde tillhandahållas i enlighet med tabellen i tillägg 2.”

27.

I tillägg 7 ska punkt 2.1.1 ersättas med följande:

”2.1.1

Tillgång till uppgiftströmmen ska tillhandahållas i enlighet med minst en av följande standardserier:

a)

ISO 27145 med ISO 15765–4 (CAN-baserad)

b)

ISO 27145 med ISO 13400 (TCP/IP-baserad)

c)

SAE J1939-73

d)

ISO 14229”

28.

Tillägg 8 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkterna 2–2.20 ska ersättas med följande:

”2.   Motorinformation

2.1

ISM-grupp

2.2

Motortypens/motorfamiljens kategori och underkategori

2.3

Typgodkännandenummer

2.4

Handelsbeteckning(ar) (om tillämpligt)

2.5

Beteckning på motorfamilj (om motorn ingår i en familj)

2.6

Referensarbete [kWh]

2.7

CO2-referensmassa [g]

2.8

Beteckning på motortyp

2.9

Motorns identifieringsnummer

2.10

Motorns tillverkningsår och tillverkningsmånad

2.11

Ombyggd motor (ja/nej)

2.12

Motorns totala slagvolym [cm3]

2.13

Antal cylindrar

2.14

Motorns nominella nettoeffekt/nominella varvtal enligt tillverkaren [kW/rpm]

2.15

Motorns högsta nettoeffekt/varvtal vid högsta effekt [kW/rpm]

2.16

Motorns högsta vridmoment/varvtal vid högsta vridmoment enligt tillverkaren [Nm/rpm]

2.17

Tomgångsvarvtal [rpm]

2.18

Vridmomentkurva vid full belastning tillhandahållen av tillverkaren är tillgänglig (ja/nej)

2.19

Referensnummer på vridmomentkurva vid full belastning tillhandahållen av tillverkaren

2.20

Monterat DeNOx-system (t.ex. EGR, SCR) (om tillämpligt)

2.21

Monterad typ av katalytisk omvandlare (om tillämpligt)

2.22

Monterad typ av partikelefterbehandling (om tillämpligt)

2.23

Efterbehandlingssystem ändrat med avseende på typgodkännande (ja/nej)

2.24

Information om den monterade elektroniska styrenheten (nummer på kalibreringsprogramvara)”

b)

Punkterna 9–9.11 ska ersättas med följande:

”9.   Överensstämmelsefaktorerna på grundval av fönstren med glidande medelvärden (13) (beräkning i enlighet med tillägg 3–5)

(minsta, högsta och kumulativ 90 %-percentil)

9.1

Arbetsfönstrets THC-överensstämmelsefaktor [-] (14)

9.2

Arbetsfönstrets CO-överensstämmelsefaktor [-]

9.3

Arbetsfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor [-] (15) (om tillämpligt)

9.4

Arbetsfönstrets THC+NOx-överensstämmelsefaktor [-] (16) (om tillämpligt)

9.5

CO2-massfönstrets THC-överensstämmelsefaktor [-] (17)

9.6

CO2-massfönstrets CO-överensstämmelsefaktor [-]

9.7

CO2-massfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor [-] (18) (om tillämpligt)

9.8

CO2-massfönstrets THC+NOx-överensstämmelsefaktor [-] (19) (om tillämpligt)

9.9

Arbetsmedelvärdesfönster: minsta och högsta medelvärdesfönstereffekt [%]

9.10

CO2-massmedelvärdesfönster: kortaste och längsta medelvärdesfönstervaraktighet [s]

9.11

Arbetsmedelvärdesfönster: andel giltiga medelvärdesfönster

9.12

CO2-massmedelvärdesfönster: andel giltiga medelvärdesfönster”

c)

Punkterna 10–10.8 ska ersättas med följande:

”10.   Överensstämmelsefaktorerna på grundval av medelvärdesfönstren (beräkning i enlighet med tilläggen 3 och 5 utan bestämning av arbetande och arbetsfria händelser enligt tillägg 4 och utan uteslutning av ogiltiga medelvärdesfönster enligt punkterna 2.2.2 och 2.3.1 i tillägg 5)

(minsta, högsta och kumulativ 90 %-percentil)

10.1

Arbetsfönstrets THC-överensstämmelsefaktor [-] (20)

10.2

Arbetsfönstrets CO-överensstämmelsefaktor [-]

10.3

Arbetsfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor [-] (21) (om tillämpligt)

10.4

Arbetsfönstrets THC+NOx-överensstämmelsefaktor [-] (22) (om tillämpligt)

10.5

CO2-massfönstrets THC-överensstämmelsefaktor [-] (23)

10.6

CO2-massfönstrets CO-överensstämmelsefaktor [-]

10.7

CO2-massfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor [-] (24) (om tillämpligt)

10.8

CO2-massfönstrets THC+NOx-överensstämmelsefaktor [-] (25) (om tillämpligt)

10.9

Arbetsmedelvärdesfönster: minsta och högsta medelvärdesfönstereffekt [%]

10.10

CO2-massmedelvärdesfönster: kortaste och längsta medelvärdesfönstervaraktighet [s]”

d)

Punkterna I-2 till I-2.20 ska ersättas med följande:

”I-2.   Momentana beräknade uppgifter

I-2.1

THC-massa [g/s]

I-2.2

CO-massa [g/s]

I-2.3

NOx-massa [g/s] (om tillämpligt)

I-2.4

CO2-massa [g/s]

I-2.5

Kumulerad THC-massa [g]

I-2.6

Kumulerad CO-massa [g]

I-2.7

Kumulerad NOx-massa [g] (om tillämpligt)

I-2.8

Kumulerad CO2-massa [g]

I-2.9

Beräknat bränsleflöde [g/s]

I-2.10

Motoreffekt [kW]

I-2.11

Motorns arbete [kWh]

I-2.12

Arbetsfönstrets varaktighet [s]

I-2.13

Arbetsfönstrets genomsnittliga motoreffekt [%]

I-2.14

Arbetsfönstrets THC-överensstämmelsefaktor [-] (26)

I-2.15

Arbetsfönstrets CO-överensstämmelsefaktor [-]

I-2.16

Arbetsfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor [-] (27) (om tillämpligt)

I-2.17

Arbetsfönstrets THC+NOx-överensstämmelsefaktor [-] (28) (om tillämpligt)

I-2.18

CO2-massfönstrets varaktighet [s]

I-2.19

CO2-massfönstrets THC-överensstämmelsefaktor [-] (29)

I-2.20

CO2-massfönstrets CO-överensstämmelsefaktor [-]

I-2.21

CO2-massfönstrets NOx-överensstämmelsefaktor [-] (30) (om tillämpligt)

I-2.22

CO2-massfönstrets THC+NOx-överensstämmelsefaktor [-] (31) (om tillämpligt)”

29.

Följande tillägg ska läggas till som tillägg 9 och tillägg 10:

”Tillägg 9

Bestämning av referensvärde för arbete och referensvärde för CO2-massa för motortyper vars tillämpliga typgodkännandeprovcykel endast är en NRSC-cykel (Non-Road Steady-State Cycle)

1.   Allmänt

Referensvärdena för arbete och CO2-massa för ISM-grupperna A och C tas från NRTC-cykeln med varmstart vid typgodkännandeprovningen av huvudmotorn och för ISM-grupp H från LSI-NRTC-typgodkännandeprovningen av huvudmotorn, i enlighet med punkt 2.1.2 i tillägg 5. I detta tillägg anges hur referensvärdena för arbete och CO2-massa ska bestämmas för motortyper i alla ISM-grupper utom A, C och H.

Vid tillämpningen av detta tillägg ska laboratorieprovcykeln vara NRSC-cykeln med diskreta steg eller RMC-NRSC-cykeln för motsvarande motor(under)kategori enligt tabellerna IV-1 och IV-2 samt tabellerna IV-5 till IV-10 i bilaga IV till förordning (EU) 2016/1628.

2.   Bestämning av Wref och

Formula

från RMC-NRSC

2.1

Referensvärdet för arbete Wref , kWh, är lika med det faktiska arbetet Wact , kWh, i enlighet med avsnitt 2.4.1.1 i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/654 om tekniska och allmänna krav.

2.2

Referensvärdet för CO2-massa,
Formula
, g, är lika med CO2-massan för laboratorieprovcykeln
Formula
, g, som beräknas i enlighet med avsnitt 2.1.2, 2.2.1, 3.5.1 eller 3.6.1 i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/654 om tekniska och allmänna krav beroende på om outspädd eller utspädd gasprovtagning används och om massbaserade eller molbaserade beräkningar tillämpas.
3.   Bestämning av Wref och

Formula

från NRSC med diskreta steg

3.1

Referensvärdet för arbete Wref , kWh, ska beräknas enligt ekvation 9–1.

Formula

(9–1)

där

Pi

är motoreffekten för steg i, kW, med P i = P m,i + P AUX (se avsnitten 6.3 och 7.7.1.3 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654 om tekniska och allmänna krav),

WFi

är viktningsfaktorn för steg i [-],

tref

är referenstiden, s, (se tabellen),

Wref

är referenscykelarbetet från huvudmotorn under referenslaboratorieprovcykeln, kWh,

i

är steget,

Nmode

är det totala antalet steg i provcykeln.

3.2

Referensvärdet för CO2-massa
Formula
, kg, ska bestämmas från det genomsnittliga CO2-massflödet q mCO2,i , g/h, för varje steg i beräknat enligt avsnitt 2 eller 3 i bilaga VII till delegerad förordning (EU) 2017/654 om tekniska och allmänna krav med hjälp av ekvation 9–2.

Formula

(9–2)

där

Formula

är det genomsnittliga CO2-massflödet för steg i, g/h,

WFi

är viktningsfaktorn för steg i [-],

tref

är referenstiden, s, (se tabellen),

Formula

är referensvärdet för CO2-massa från huvudmotorn under referenslaboratorieprovcykeln, g,

i

är steget,

Nmode

är det totala antalet steg i provcykeln.

3.3

Referenstiden tref är den totala varaktigheten av motsvarande RMC-cykel som anges i tillägg 2 till bilaga XVII till delegerad förordning (EU) 2017/654 om tekniska och allmänna krav. Dessa värden anges i tabellen.

Tabell

Referenstid tref för varje NRSC-provning med diskreta steg

NRSC

tref [s]

C1

1 800

C2

1 800

D2

1 200

E2

1 200

E3

1 200

F

1 200

G1

1 800

G2

1 800

H

1 200

Tillägg 10

Bestämning av den momentana proxyeffekten från CO2-massflödet

1.   Allmänt

Med proxyeffekt avses ett värde som erhålls genom enkel linjär interpolering uteslutande i syfte att bestämma giltiga händelser vid övervakning under drift enligt beskrivningen i tillägg 4. Denna metod gäller motorer som är utformade utan ett kommunikationsgränssnitt som kan ge uppgifter om vridmoment och varvtal i enlighet med tabell 1 i tillägg 7. Beräkningen bygger på antagandet att följande gäller för alla motortyper i en motorfamilj:

a)

Förhållandet mellan arbete och CO2-massa i referenslaboratorieprovcykeln är likartat.

b)

Förhållandet mellan effekt och CO2-massflöde är linjärt.

c)

En motor i drift som inte producerar någon nettoeffekt släpper inte ut någon CO2.

2.   Beräkning av den momentana proxyeffekten

2.1

Endast för beräkningarna i tillägg 4 ska en momentan motoreffekt under ISM-provning beräknas utifrån det uppmätta CO2-massflödet med en tidsökning som motsvarar provtagningsperioden. För denna beräkning ska en förenklad motorfamiljsspecifik CO2-konstant (Veline) användas.

2.2

Veline-konstanten ska beräknas från de tillämpliga referensvärden som anges i punkt 2.1.2 i tillägg 5.

Veline-konstanten, Kveline , beräknas utifrån den CO2-referensmassa som huvudmotorn avger vid typgodkännandet, dividerad med det arbete som huvudmotorn utför vid typgodkännandet med hjälp av ekvation 10–1.

Formula

(10–1)

där

Kveline

är Veline-konstanten, g/kWh,

Formula

är referensvärdet för CO2-massa från huvudmotorn under referenslaboratorieprovcykeln, g,

W ref

är det referensarbete som huvudmotorn utför under referenslaboratorieprovcykeln, kWh.

2.3

Motorns momentana proxyeffekt under ISM-provning beräknas utifrån det momentana CO2-massflödet med hjälp av ekvation 10–2.

Image 7

(10–2)

där

Pi,proxy

är den momentana proxyeffekten, kW,

Image 8

är det momentana CO2-massflöde som motorn avger under provningen, g/s.


(*1)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/654 av den 19 december 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 vad gäller tekniska och allmänna krav på utsläppsgränser och typgodkännande för förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (EUT L 102, 13.4.2017, s. 1).””


(1)  Om den tillgängliga uppgiftströmmen använder andra enheter än de som krävs i tabellen ska uppgiftströmmen omvandlas till de enheter som krävs under den förbehandling av uppgifter som anges i tillägg 3.

(2)  Uppmätt eller korrigerad till våt bas.

(3)  Avgasernas massflöde ska mätas direkt om inte något av följande gäller:

a)

Avgassystemet på den icke-väggående mobila maskinen är sådant att avgaserna späds med luft uppströms från den plats där en avgasflödesmätare kan monteras. I detta fall ska avgasprovet tas uppströms från spädningspunkten.

b)

Avgassystemet på den icke-väggående mobila maskinen är sådant att delar av avgaserna avleds till en annan del av maskinen (t.ex. för uppvärmning) uppströms från den plats där en avgasflödesmätare kan monteras.

c)

Den motor som ska provas har en referenseffekt som överstiger 560 kW eller är monterad i ett fartyg i inlandssjöfart eller ett järnvägsfordon och tillverkaren visar för godkännandemyndigheten att monteringen av en avgasflödesmätare är opraktisk på grund av storleken eller placeringen av avgassystemet på den icke-väggående mobila maskinen.

d)

Motorer av kategori SMB och tillverkaren visar för godkännandemyndigheten att monteringen av en avgasflödesmätare är opraktisk på grund av placeringen av avgassystemet på den icke-väggående mobila maskinen.

Om tillverkaren kan lägga fram vederhäftiga bevis för godkännandemyndigheten på sambandet mellan bränslets massflöde såsom uppskattat av den elektroniska styrenheten och bränslets massflöde såsom uppmätt med motorn i provbänk ansluten till en dynamometer kan i dessa fall avgasflödesmätaren utelämnas, och avgasflödet får då mätas indirekt (antingen på basis av bränsle- och inluftsflöden eller av bränsleflödet och kolbalansen).

(4)  För att avgöra längden på startfasen efter en lång arbetsfri händelse för en motor utrustad med efterbehandlingsanordning som används för reduktion av NOx enligt punkt 2.2.2 i tillägg 4 ska avgastemperaturen mätas under driftssekvensen inom 30 cm från utloppet eller den efterbehandlingsanordning som används för reduktion av NOx. Om en sensor inom 30 cm skulle skada efterbehandlingen ska sensorn monteras så nära denna plats som praktiskt möjligt.

(5)  Använd sensorn för omgivningstemperatur eller en sensor för insugningsluftens temperatur. Om en sensor för insugningsluftens temperatur används ska kraven i punkt 5.1 andra stycket uppfyllas.

(6)  Det registrerade värdet ska vara antingen a) nettovridmomentet eller b) nettovridmomentet beräknat på grundval av motorns faktiska procentuella vridmoment, friktionsvridmomentet och referensvridmomentet, enligt standarden i punkt 2.1.1 i tillägg 7. Grunden för nettovridmomentet ska vara okorrigerat nettovridmoment från motorn försedd med den utrustning och kringutrustning som ska ingå vid en utsläppsprovning i enlighet med tillägg 2 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.

(7)  Krävs inte för de motorer som provas enligt denna förordning och som inte är utformade för att ha ett kommunikationsgränssnitt som kan tillhandahålla dessa uppgiftströmmar.

(8)  För luftkylda motorer ska temperaturen vid det referenspunktsläge som identifierats i punkt 3.7.2.2.1 i del C av tillägg 3 till bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2017/656 registreras i stället för kylvätsketemperaturen.

(9)  Om den tillgängliga uppgiftströmmen använder andra enheter än de som krävs i tabellen ska uppgiftströmmen omvandlas till de enheter som krävs under den förbehandling av uppgifter som anges i tillägg 3.

(10)  Det tillhandahållna värdet ska vara antingen a) det bromsande nettovridmomentet eller b) det bromsande nettovridmomentet beräknat utifrån andra lämpliga vridmomentvärden såsom definierade i motsvarande protokollstandard i punkt 2.1.1. Grunden för nettovridmomentet ska vara okorrigerat nettovridmoment från motorn försedd med den utrustning och kringutrustning som ska ingå vid en utsläppsprovning i enlighet med tillägg 2 i bilaga VI till delegerad förordning (EU) 2017/654.

(11)  Om den tillgängliga uppgiftströmmen använder andra enheter än de som krävs i tabellen ska uppgiftströmmen omvandlas till de enheter som krävs under den förbehandling av uppgifter som anges i tillägg 3.

(12)  Om en sensor för insugningsluftens temperatur används ska kraven i punkt 5.1 i tillägg 2 uppfyllas.

(13)  Fönstret med glidande medelvärden är den del av hela det beräknade datasetet från övervakningsprovningen under drift vars CO2-massa eller arbete är lika med motorns CO2-referensmassa eller referensarbete uppmätt över referenslaboratoriets NRTC-cykel eller NRSC-cykel för den tillämpliga huvudmotorn.

(14)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(15)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(16)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har ett kombinerat gränsvärde för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(17)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(18)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(19)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har ett kombinerat gränsvärde för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(20)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(21)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(22)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har ett kombinerat gränsvärde för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(23)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(24)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(25)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har ett kombinerat gränsvärde för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(26)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(27)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(28)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har ett kombinerat gränsvärde för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(29)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(30)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har separata gränsvärden för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.

(31)  Endast tillämpligt för motor(under)kategorier som har ett kombinerat gränsvärde för HC och NOx i enlighet med bilaga II till förordning (EU) 2016/1628.


8.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/38


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2022/2388

av den 7 december 2022

om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för högfluorerade ämnen i vissa livsmedel

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (1), särskilt artikel 2.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (2) fastställs gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel.

(2)

Perfluoroktansulfonsyra (PFOS), perfluoroktansyra (PFOA), perfluornonansyra (PFNA) och perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) är högfluorerade ämnen (PFAS) som används eller har använts i många kommersiella och industriella tillämpningar. Den utbredda användningen av dem och deras beständighet i miljön har lett till omfattande kontaminering av miljön. Kontaminering av livsmedel med dessa ämnen beror främst på bioackumulering i näringskedjorna för vattenlevande och landlevande organismer, och kosten är den främsta källan till exponering för PFAS. Användningen av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som innehåller PFAS bidrar sannolikt också till människors exponering för dessa ämnen.

(3)

Den 9 juli 2020 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) ett yttrande om risken för människors hälsa till följd av förekomsten av högfluorerade ämnen i livsmedel (3). Livsmedelsmyndigheten konstaterade att PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS kan orsaka effekter på utvecklingen och ha skadliga effekter på serumkolesterol, lever och immunsystemet samt födelsevikt. Den ansåg att effekten på immunsystemet var den allvarligaste effekten och fastställde ett tolerabelt veckointag (TVI) på 4,4 ng/kg kroppsvikt per vecka för hela gruppen, dvs. summan av PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS, vilket också skyddar mot de andra effekterna av dessa ämnen. Livsmedelsmyndigheten drog slutsatsen att delar av den europeiska befolkningen exponeras för dessa ämnen i halter över TVI, vilket ger anledning till oro.

(4)

Det bör därför fastställas gränsvärden för dessa ämnen i livsmedel för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.

(5)

Livsmedelsföretagarna bör ges en rimlig tidsfrist för att anpassa sig till gränsvärdena i denna förordning.

(6)

Med hänsyn till att vissa livsmedel som omfattas av denna förordning har lång hållbarhet bör livsmedel som lagligen släppts ut på marknaden före den dag då denna förordning börjar tillämpas få finnas kvar på marknaden.

(7)

Förordning (EG) nr 1881/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till förordning (EG) nr 1881/2006 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Livsmedel förtecknade i bilagan som lagligen släppts ut på marknaden före den 1 januari 2023 får finnas kvar på marknaden till och med datumet för deras minsta hållbarhetstid eller sista förbrukningsdag.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EGT L 37, 13.2.1993, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (EUT L 364, 20.12.2006, s. 5).

(3)  Efsas panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan (Contam), ”Scientific opinion on the risk to human health related to the presence of perfluoroalkyl substances in food”, EFSA Journal, vol. 18(2020):9, artikelnr 6223 (https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.2903/j.efsa.2020,6223).


BILAGA

I bilagan till förordning (EG) nr 1881/2006 ska följande avsnitt läggas till:

Avsnitt 10: Högfluorerade ämnen

Livsmedel (1)

Gränsvärden (μg/kg våtvikt)

PFOS  (*)

PFOA  (*)

PFNA  (*)

PFHxS  (*)

Summan av PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS  (*)  (**)

10.1

Ägg

1,0

0,30

0,70

0,30

1,7

10.2

Fskeriprodukter (26) och musslor (26)

 

 

 

 

 

10.2.1

Fiskkött (24) (25)

 

 

 

 

 

10.2.1.1

Muskelkött från fisk, utom de arter som förtecknas i 10.2.1.2 och 10.2.1.3

Muskelkött från de fiskarter som förtecknas i 10.2.1.2 och 10.2.1.3, om de är avsedda för framställning av livsmedel för spädbarn och småbarn

2,0

0,20

0,50

0,20

2,0

10.2.1.2

Muskelkött från följande fiskarter, om de inte är avsedda för framställning av livsmedel för spädbarn och småbarn:

Sill/strömming (Clupea harengus membras)

Ryggstrimmig pelamid och ostrimmig pelamid (Sarda spp. och Orcynopsis spp.)

Lake (Lota lota)

Skarpsill (Sprattus sprattus)

Skrubbskädda (Platichthys flesus och Glyptocephalus cynoglossus)

Grå multe (Mugil cephalus)

Taggmakrill (Trachurus trachurus)

Gädda (Esox spp.)

Rödspätta (Pleuronectes spp. och Lepidopsetta spp.)

Sardin (Sardina spp.)

Havsabborre (Dicentrarchus spp.)

Havsmal (Silurus spp. och Pangasius spp.)

Havsnejonöga (Petromyzon marinus)

Sutare (Tinca tinca)

Siklöja (Coregonus albula och Coregonus vandesius)

Silverlykta (Phosichthys argenteus)

Vild lax och vild öring (vilda arter av Salmo och Oncorhynchus)

Havskatt (Anarhichas spp.)

7,0

1,0

2,5

0,20

8,0

10.2.1.3

Muskelkött från följande fiskarter, om de inte är avsedda för framställning av livsmedel för spädbarn och småbarn:

Ansjovis (Engraulis spp.)

Flodbarb (Barbus barbus)

Braxen (Abramis spp.)

Röding (Salvelinus spp.)

Ål (Anguilla spp.)

Gös (Sander spp.)

Abborre (Perca fluviatilis)

Mört (Rutilus rutilus)

Nors (Osmerus spp.)

Sik (Coregonus spp.)

35

8,0

8,0

1,5

45

10.2.2

Kräftdjur (26) (47) och musslor (26)

Gränsvärdet för kräftdjur gäller muskelkött från bihang och mage (44). I fråga om krabbor och liknande skaldjur (Brachyura och Anomura) gäller det muskelkött från bihang.

3,0

0,70

1,0

1,5

5,0

10.3

Kött och ätbara slaktbiprodukter (6)

 

 

 

 

 

10.3.1

Kött från nötkreatur, svin och fjäderfä

0,30

0,80

0,20

0,20

1,3

10.3.2

Kött från får

1,0

0,20

0,20

0,20

1,6

10.3.3

Slaktbiprodukter från nötkreatur, får, svin och fjäderfä

6,0

0,70

0,40

0,50

8,0

10.3.4

Kött från vilt, med undantag av björnkött

5,0

3,5

1,5

0,60

9,0

10.3.5

Slaktbiprodukter från vilt, med undantag av slaktbiprodukter från björn

50

25

45

3,0

50


(*)  Gränsvärdet gäller summan av raka och grenade stereoisomerer, oavsett om de är kromatografiskt separerade eller inte.

(**)  För summan av PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS beräknas nedre koncentrationsgränser med antagandet att alla halter som ligger under kvantifieringsgränsen är noll.”


8.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/42


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2389

av den 7 december 2022

om fastställande av bestämmelser för enhetlig tillämpning av frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av växter, växtprodukter och andra föremål som förs in i unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (1), särskilt artikel 54.3 första stycket a och c, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2017/625 fastställs bestämmelser om den offentliga kontroll som medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utföra av varor som förs in i unionen i syfte att verifiera efterlevnaden av unionslagstiftningen om den jordbruksbaserade livsmedelskedjan.

(2)

Bestämmelserna i rådets direktiv 2000/29/EG (2) om frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller av växter, växtprodukter och andra föremål som förs in i unionen upphör att gälla den 14 december 2022. Nya bestämmelser bör därför fastställas, med hänsyn till den ram som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (3) och förordning (EU) 2017/625, för att säkerställa kontinuiteten för de relevanta bestämmelserna från och med den 14 december 2022.

(3)

Frekvenserna för identitetskontroller och fysiska kontroller bör fastställas beroende på den risk som varje vara eller varukategori utgör för växtskyddet.

(4)

För att säkerställa en enhetlig efterlevnad av frekvenserna för de fysiska kontroller som krävs i enlighet med denna förordning bör det i denna förordning fastställas en bestämmelse om användning av det informationshanteringssystem för offentlig kontroll (Imsoc) som avses i artikel 131 i förordning (EU) 2017/625 för urval av sändningar som ska omfattas av fysisk kontroll.

(5)

Den frekvens som fastställs i den här förordningen bör tillämpas på de varor som avses i artikel 47.1 c i förordning (EU) 2017/625 och som förs in i unionen, med undantag av varor som transiteras.

(6)

För att säkerställa högsta möjliga växtskyddsnivå bör den ordinarie frekvensen för identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av de varor som avses i artikel 47.1 c i förordning (EU) 2017/625 vara 100 %.

(7)

För att åtgärderna för att hantera respektive växtskyddsrisk ska vara proportionella bör det dock vara möjligt att fastställa frekvensen för identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av vissa växter, växtprodukter och andra föremål till en nivå som är lägre än 100 %.

(8)

Frekvensen på 100 % bör dock tillämpas på identitetskontroller och fysiska kontroller av alla växter avsedda för plantering och på växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av en åtgärd som föreskrivs i sådana akter som har antagits i enlighet med artiklarna 28.1, 30.1 och 49.1 i förordning (EU) 2016/2031, på grund av den högre växtskyddsrisken för dessa varor.

(9)

Eftersom de villkor och kriterier för att fastställa slaget av och frekvenserna för identitetskontroller och fysiska kontroller av växter, växtprodukter och andra varor som är tillämpliga enligt kommissionens förordning (EG) nr 1756/2004 (4) har visat sig vara ändamålsenliga, bör de fastställas i enlighet med detta i den här förordningen. Dessa villkor och kriterier omfattar särskilt urval av sändningar för fysiska kontroller, frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller samt kriterier för fastställande och ändring av frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller av växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav.

(10)

Utgående från den information som kommissionen har samlat in i enlighet med artikel 125.1 i förordning (EU) 2017/625 om resultatet av de kontroller som utförs av kommissionens experter i tredjeländer i enlighet med artikel 120.1 i den förordningen och den information som samlats in via Imsoc bör det vara möjligt att ändra frekvenserna för fysiska kontroller på grundval av de kriterier för fastställande och ändring av frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller av växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav, som fastställs i den här förordningen.

(11)

Medlemsstaterna bör kunna lämna in en ansökan till kommissionen om ändring av frekvenserna för identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål, eller en kategori därav, så att det säkerställs att dessa frekvenser uppdateras på grundval av de senaste rönen på detta område, och för att kommissionen ska avgöra om en sådan ändring är lämplig.

(12)

Frekvenserna bör ses över årligen med hänsyn till artikel 54.3 a i, ii, iv, v och vi i förordning (EU) 2017/625, för att säkerställa överensstämmelse med bestämmelserna i den förordningen.

(13)

För att den offentliga kontrollen ska vara effektiv bör de frekvenser som fastställs i enlighet med den här förordningen meddelas via Imsoc.

(14)

Den offentliga kontrollen, identitetskontrollerna och de fysiska kontrollerna bör utföras på ett sådant sätt att det inte är möjligt för den aktör som ansvarar för sändningen att förutsäga huruvida en viss sändning kommer att omfattas av fysiska kontroller.

(15)

Eftersom det i den här förordningen fastställs bestämmelser på de områden som omfattas av förordning (EG) nr 1756/2004 bör den förordningen upphävas med verkan från och med den dag som anges i den här förordningen.

(16)

Eftersom bestämmelserna i direktiv 2000/29/EG upphör att gälla den 14 december 2022 bör de bestämmelser som fastställs i den här förordningen tillämpas från och med den 14 december 2022. Därför bör den här förordningen träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, för att säkerställa att den börjar tillämpas den dagen.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs bestämmelser för enhetlig tillämpning av den lämpliga frekvensen, samt ändringar av den frekvensen, för identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av de varor som avses i artikel 47.1 c i förordning (EU) 2017/625 och som förs in i unionen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

frekvens: den minsta andel sändningar av varor som avses i artikel 1, fastställd i enlighet med den här förordningen, av det antal sändningar som ankom till gränskontrollstationen eller kontrollstället under kalenderåret, och som ska genomgå identitetskontroller och fysiska kontroller utförda av de behöriga myndigheterna.

2.

Imsoc: det informationshanteringssystem för offentlig kontroll som avses i artikel 131 i förordning (EU) 2017/625.

Artikel 3

Urval av sändningar för fysiska kontroller

1.   De behöriga myndigheterna ska välja ut sändningar för fysiska kontroller på följande sätt:

a)

Ett slumpmässigt val av en sändning ska göras automatiskt i Imsoc.

b)

De behöriga myndigheterna kan besluta att välja sändningen i enlighet med led a eller välja en annan sändning i samma varukategori och med samma ursprung.

2.   För varje sändning som valts ut för fysiska kontroller i enlighet med punkt 1 ska de behöriga myndigheterna utföra identitetskontroller enligt artikel 3.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2130 (5).

Artikel 4

Frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller

1.   De behöriga myndigheterna ska utföra identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av växter, växtprodukter och andra föremål, med den frekvens som fastställs i enlighet med punkterna 2–6.

2.   Ordinarie frekvens för identitetskontroller och för fysiska kontroller av sändningar av varor enligt artikel 1 ska vara 100 %.

3.   Genom undantag från punkt 2 ska identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av vissa växter, växtprodukter och andra föremål, så som de förtecknas i bilaga I med ursprung i alla eller vissa tredjeländer, omfattas av de frekvenser som anges i den bilagan.

4.   De frekvenser som avses i punkt 3 ska inte tillämpas på

a)

växter avsedda för plantering,

b)

växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av en åtgärd som föreskrivs i sådana akter som har antagits i enlighet med artiklarna 28.1, 30.1 och 49.1 i förordning (EU) 2016/2031.

5.   De frekvenser som avses i punkt 3 ska fastställas i enlighet med kriterierna i bilaga II.

6.   När importen av en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål, eller en kategori därav, inte längre uppfyller kriterierna i bilaga II ska den växten, den växtprodukten eller det andra föremålet strykas från bilaga I, så som fastställs vid den översyn som föreskrivs i artikel 6.2.

Artikel 5

Ansökningar om ändring av frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller av vissa växter, växtprodukter och andra föremål

Medlemsstaterna får lämna in en ansökan till kommissionen om ändring av frekvenserna för identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål, eller en kategori därav, som förs in i unionen, för att kommissionen ska avgöra om en sådan ändring är lämplig. Ansökan ska innehålla den information som fastställs i bilaga III.

Artikel 6

Ändring av frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller av vissa växter, växtprodukter och andra föremål

1.   De frekvenser som fastställs i bilaga I ska ändras med hänsyn till kriterierna i artikel 54.3 a i, ii, iv, v och vi i förordning (EU) 2017/625, kriterierna i bilaga II och, i tillämpliga fall, den information som fastställs i bilaga III.

2.   Frekvenserna för identitetskontroller och fysiska kontroller av växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav, ska ses över åtminstone årligen, för att beakta ny information som samlats in via Imsoc eller lämnats in av medlemsstaterna, och ändras i enlighet med detta.

3.   Kommissionen ska i tillämpliga fall föra in varje ändring som görs i förteckningen över växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav, och av frekvenserna enligt bilaga I, i Imsoc.

Artikel 7

Upphävande

Förordning (EG) nr 1756/2004 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 14 december 2022.

Artikel 8

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 december 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 95, 7.4.2017, s. 1.

(2)  Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).

(4)  Kommissionens förordning (EG) nr 1756/2004 av den 11 oktober 2004 om angivande av detaljerade villkor för det bevismaterial som krävs samt kriterier för slag och nivåer för att minska växtskyddskontrollerna för vissa växter, växtprodukter eller andra föremål som anges i bilaga V del B till rådets direktiv 2000/29/EG (EUT L 313, 12.10.2004, s. 6).

(5)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2130 av den 25 november 2019 om fastställande av närmare bestämmelser om de åtgärder som ska vidtas under och efter dokumentkontroller, identitetskontroller och fysisk kontroller av djur och varor som är föremål för offentlig kontroll vid gränskontrollstationer (EUT L 321, 12.12.2019, s. 128).


BILAGA I

Frekvenser för identitetskontroller och fysiska kontroller av sändningar av vissa växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav, enligt artikel 4.3

Växt, växtprodukt eller annat föremål, eller en kategori därav

Ursprungsland

Lägsta frekvens för identitetskontroller och fysiska kontroller (%)

SNITTBLOMMOR

Aster

Zimbabwe

75

Dianthus

Colombia

3

Dianthus

Ecuador

15

Dianthus

Kenya

5

Dianthus

Turkiet

50

Gypsophila

Ecuador

5

Gypsophila

Kenya

10

Phoenix

Costa Rica

50

Rosa

Colombia

5

Rosa

Ecuador

1

Rosa

Etiopien

5

Rosa

Kenya

10

Rosa

Tanzania

100

Rosa

Zambia

50

FRUKTER

Actinidia

Alla tredjeländer

10

Carica papaya

Alla tredjeländer

10

Fragaria

Alla tredjeländer

5

Persea americana

Alla tredjeländer

3

Rubus

Alla tredjeländer

5

Vitis

Alla tredjeländer

1

Malus

Europeiska tredjeländer (1)

15

Prunus

Europeiska tredjeländer (1) ,  (2)

15

Pyrus

Europeiska tredjeländer (1)

100

Vaccinium

Europeiska tredjeländer (1)

50

Citrus

Egypten

50

Citrus

Israel

35

Citrus

Mexiko

25

Citrus

Marocko

3

Citrus

Peru

10

Citrus

Turkiet

7

Citrus

Förenta staterna

50

Malus

Argentina

35

Malus

Brasilien

100

Malus

Chile

5

Malus

Nya Zeeland

10

Malus

Sydafrika

15

Mangifera

Brasilien

75

Passiflora

Colombia

5

Passiflora

Kenya

75

Passiflora

Réunion

10

Passiflora

Sydafrika

75

Passiflora

Vietnam

15

Passiflora

Zimbabwe

100

Prunus

Argentina

100

Prunus

Chile

10

Prunus

Marocko

100

Prunus persica

Sydafrika

50

Prunus – övriga

10

Prunus

Turkiet

35

Prunus

Förenta staterna

100

Psidium

Brasilien

100

Pyrus

Argentina

25

Pyrus

Chile

15

Pyrus

Kina

100

Pyrus

Sydafrika

10

Vaccinium

Argentina

25

Vaccinium

Chile

10

Vaccinium

Peru

10

GRÖNSAKER

Capsicum

Israel

100

Capsicum

Marocko

100

Solanum lycopersicum

Kanarieöarna

25

Solanum lycopersicum

Marocko

1

Solanum melongena

Kenya

100

Solanum melongena

Turkiet

100

Ätbara rötter och rotknölar, utom knölar av Solanum tuberosum L (3)

Alla tredjeländer (4)

5

TRÄ

Trä av barrträd (utom Larix)

Ryssland (endast följande delar: Centrala federala distriktet (Tsentralny federalny okrug), Nordvästra federala distriktet (Severo-Zapadny federalny okrug), Södra federala distriktet (Yuzhny federalny okrug), Nordkaukasiska federala distriktet (Severo-Kavkazsky federalny okrug) och Volgaområdets federala distrikt (Privolzhsky federalny okrug))

1

BEGAGNADE MASKINER

Maskiner och fordon som har använts för jordbruks- eller skogsbruksändamål

Alla tredjeländer

10


(1)  Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Bosnien och Hercegovina, Färöarna, Förenade kungariket, Georgien, Island, Kanarieöarna, Liechtenstein, Moldavien, Monaco, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Ryssland (endast följande delar: Centrala federala distriktet (Tsentralny federalny okrug), Nordvästra federala distriktet (Severo-Zapadny federalny okrug), Södra federala distriktet (Yuzhny federalny okrug), Nordkaukasiska federala distriktet (Severo-Kavkazsky federalny okrug) och Volgaområdets federala distrikt (Privolzhsky federalny okrug)), San Marino, Serbien, Turkiet och Ukraina.

(2)  Utom Turkiet.

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 103).

(4)  Utom Kamerun.


BILAGA II

Kriterier för fastställande och ändring av frekvenser för växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav, enligt artikel 4.5 och 4.6

1.   

En ny frekvens får fastställas om

a)

det genomsnittliga antalet sändningar som förts in i unionen under de föregående tre åren är minst 200 per år,

b)

det lägsta antalet sändningar av växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav, som förts in i unionen och för vilka dokumentkontroller, identitetskontroller och fysiska kontroller har utförts under de föregående tre åren, är minst 600,

c)

det antal sändningar av växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav, som har konstaterats vara angripna av EU-karantänsskadegörare varje år utgör mindre än 1 % av det totala antalet sändningar av dessa växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav, som importeras till unionen.

2.   

Frekvenserna får ändras med hänsyn till

a)

indexet för skattad rörlighet hos EU-karantänsskadegörare vid tidpunkten för den största rörlighet till vilken de kan utvecklas på de berörda växterna, växtprodukterna eller andra föremålen, eller kategorierna därav,

b)

det antal sändningar av växter, växtprodukter och andra föremål, eller kategorier därav, för vilka identitetskontroller och fysiska kontroller har utförts under det föregående året,

c)

det totala antalet av och uppgifterna om fall av bristande efterlevnad på grund av förekomst av EU-karantänsskadegörare som avser sändningar som importerats i enlighet med denna förordning,

d)

det totala antalet sändningar av de berörda varorna som har anmälts av andra skäl än förekomst av EU-karantänsskadegörare samt uppgifter om dessa, och

e)

andra faktorer som är relevanta för fastställandet av den växtskyddsrisk som är förknippad med den berörda handeln.


BILAGA IΙΙ

Information som krävs vid inlämning av ansökningar till kommissionen enligt artikel 5

Den information som avses i artikel 5 ska omfatta

a)

en beskrivning av de berörda varorna,

b)

de berörda varornas ursprung,

c)

importvolymen till medlemsstaten av de berörda varorna, uttryckt i antal sändningar och vikt eller delar eller enheter,

d)

förteckningen över EU-karantänskadegörare som kan finnas på den berörda produkten,

e)

det antal sändningar av berörda varor där bristande efterlevnad har konstaterats på grund av förekomst av de EU-karantänskadegörare som avses i led d,

f)

indexet för skattad rörlighet hos de EU-karantänsskadegörare som avses i led d vid tidpunkten för den största rörlighet till vilken organismen kan utvecklas på den berörda växten, den berörda växtprodukten eller de berörda andra föremålen,

g)

antalet sändningar av berörda varor vars införsel vägrats av andra skäl än förekomst av de EU-karantänskadegörare som avses i led d,

h)

det antal sändningar av berörda varor för vilka identitetskontroller och fysiska kontroller avseende växtskydd har utförts.

När det gäller den information som anges i leden c, e, g och h ska dokumentationen innehålla uppgifter som omfattar åtminstone de tre år som föregår det år då dokumentationen lämnas in.


8.12.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 316/52


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2390

av den 7 december 2022

om ändring av den slutgiltiga utjämningstullen på import av viss regnbåge med ursprung i Turkiet genom genomförandeförordning (EU) 2021/823 efter en partiell interimistisk översyn i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 19, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Tidigare undersökningar och gällande åtgärder

(1)

Kommissionen införde genom genomförandeförordning (EU) 2015/309 (2) slutgiltiga utjämningstullar på import av viss regnbåge med ursprung i Republiken Turkiet (Turkiet) (den ursprungliga undersökningen).

(2)

Den 4 juni 2018, efter en partiell interimistisk översyn (den första interimsöversynen) av subventioneringen av alla exporterande producenter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen beslutade kommissionen genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/823 (3) (den första förordningen om interimsöversyn) att bibehålla de åtgärder som fastställdes i den ursprungliga undersökningen.

(3)

Den 15 maj 2020 ändrade kommissionen, efter en partiell interimistisk översyn (den andra interimsöversynen) i enlighet med artikel 19 i grundförordningen, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/658 (4) (den andra förordningen om interimsöversyn) nivån på utjämningstullen för en exporterande producent.

(4)

Den 25 maj 2021 förlängde kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i grundförordningen (översyn vid giltighetstidens utgång), de åtgärder som fastställdes i den ursprungliga undersökningen (och som ändrades genom genomförandeförordning 2020/658) med ytterligare fem år genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/823 (5) (förordningen om översyn vid giltighetstidens utgång).

(5)

De slutgiltiga utjämningstullar som för närvarande är i kraft varierar mellan 1,5 % och 9,5 %.

1.2   Inledande av en översyn

(6)

Kommissionen beslutade på eget initiativ att inleda en partiell interimistisk översyn, eftersom den hade tillräcklig bevisning för att de omständigheter i fråga om subventionering som låg till grund för införandet av de gällande åtgärderna hade förändrats och att dessa förändringar var av bestående karaktär.

(7)

Strukturen och villkoren för genomförandet av de subventioner som de turkiska myndigheterna beviljar regnbågsproducenter har ändrats väsentligt sedan 2016. Dessa förändringar verkar ha lett till en minskning av de direkta subventioner som turkiska regnbågsproducenter har tagit emot.

(8)

Kommissionen ansåg att det fanns tillräcklig bevisning för att omständigheterna i fråga om subventionering har ändrats väsentligt, att dessa förändringar är av bestående karaktär och att åtgärderna därför bör ses över för alla exporterande producenter.

(9)

Efter att ha underrättat medlemsstaterna om att bevisningen var tillräcklig för att inleda en partiell interimistisk översyn meddelade kommissionen att en översyn skulle inledas i enlighet med artikel 19 i grundförordningen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes den 20 september 2021 (6) i Europeiska unionens officiella tidning (tillkännagivandet om inledande).

1.3   Översynsperiod

(10)

Undersökningen av subventioneringen omfattade perioden från den 1 januari 2020 till den 31 december 2020 (översynsperioden).

1.4   Berörda parter

(11)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen unionsindustrin, kända exporterande producenter och myndigheterna i Turkiet om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(12)

Alla parter uppmanades att lämna sina synpunkter, lämna uppgifter och lägga fram bevisning till stöd för dessa inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Berörda parter gavs även möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

1.5   Stickprovsförfarande avseende exportörer

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de exporterande producenterna i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

(14)

För att kunna avgöra om man behövde göra ett stickprovsförfarande och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Turkiet att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande.

(15)

Kommissionen bad dessutom Turkiets beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(16)

Tretton exporterande producenter eller grupper av exporterande producenter i Turkiet lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i stickprovet. Dessa företags sammanlagda redovisade exportvolym till unionen av viss regnbåge under översynsperioden utgjorde 100 % av exporten från Turkiet till unionen.

(17)

I enlighet med artikel 27.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av tre exporterande producenter eller grupper av exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet stod för mer än 60 % av den redovisade exportförsäljningen till unionen under översynsperioden.

(18)

I enlighet med artikel 27.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med alla kända exporterande producenter som berördes och med de turkiska myndigheterna om urvalet.

1.6   Synpunkter på urvalet

(19)

Kommissionen mottog synpunkter från de samarbetsvilliga exportörerna Selina Balık İşleme Tesisi İthalat İhracat ve Ticaret A.Ş, (Selina Balik) och Kılıç Deniz Ürünleri Üretimi İhracat İthalat ve Ticaret A.Ş. (Kilic Deniz) som begärde att få ingå i urvalet.

(20)

Kommissionen behandlade dessa ansökningar i en not som lades till den öppna akten den 22 oktober 2021. I noten förklaras att båda ansökningarna avslogs, eftersom urvalet hade gjorts på grundval av den största representativa exportvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(21)

Selina Balik och Kilic Deniz var inte bland de största exporterande producenterna och att lägga till dessa företag till urvalet skulle inte ha ökat urvalets representativitet i någon större mån, utan kunde ha förhindrat att undersökningen avslutades i god tid.

(22)

Den 11 november 2021 skickade den danska vattenbruksorganisationen (DAO), som företräder unionsproducenter av regnbåge, en inlaga med en begäran om att kommissionen skulle inkludera mindre regnbågsodlare från Turkiet i stickprovet, eftersom subventionsordningarna hade ändrats till att gynna mindre odlare mer än större. DAO noterade i detta avseende att ändringarna av de direkta subventionsordningarna, särskilt införandet av produktionsgränser, i praktiken har ökat subventioneringen till mindre odlare.

(23)

DAO begärde därför att kommissionen skulle ändra urvalsmetoden, från den största exportvolym som rimligen kunde undersökas, och i stället göra ett statistiskt giltigt urval som enligt deras uppfattning korrekt skulle representera mångfalden av turkiska regnbågsproducenter. DAO föreslog dock inte någon särskild samarbetsvillig exportör som borde ingå i urvalet.

(24)

Kommissionen avslog denna begäran med motiveringen att de uppgifter för stickprovsförfarandet som begärdes av exportörerna inte innehöll några uppgifter som skulle göra det möjligt för kommissionen att göra ett urval på detta sätt.

(25)

Förändringarna i de direkta subventionsordningarna, som beskrivs i avsnitt 4 nedan, återspeglades i beräkningen av förmånen.

1.7   Ansökningar om ett individuellt utjämningsbart subventionsbelopp för företag som inte ingår i urvalet (enskild undersökning)

(26)

Kommissionen mottog två ansökningar om ett individuellt utjämningsbart subventionsbelopp efter det att undersökningen enligt artikel 27.3 i grundförordningen hade inletts. Dessa ansökningar gjordes i form av ett ifyllt frågeformulär.

(27)

Den första ansökan kom från företaget Selina Balik.

(28)

Kommissionen godtog deras ansökan om enskild undersökning, eftersom den redan höll på att se över företagets situation i en parallell interimistisk översyn av samma produkt. Denna interimistiska översyn inleddes den 5 februari 2021 (7). Selina Balik drog emellertid tillbaka sin ansökan om översyn och kommissionen avslutade den därefter den 10 mars 2022 (8).

(29)

Selina Balik hade lämnat in ett fullständigt ifyllt frågeformulär med samma översynsperiod som översynsperioden (kalenderåret 2020) i denna interimistiska översyn. Företaget samtyckte till att de uppgifter som lämnades skulle användas i den aktuella översynen. Kommissionen hade redan i stor utsträckning kontrollerat de inlämnade uppgifterna och det var bara dubbelkontrollen på distans som inte hade genomförts.

(30)

Därför fanns fullständiga uppgifter redan tillgängliga i början av denna undersökning och det kunde inte anses alltför betungande att undersöka Selina Baliks situation i samband med den aktuella översynen.

(31)

Den andra ansökan kom från företaget Kilic Deniz.

(32)

Kilic Deniz situation skilde sig från Selina Baliks situation. Inget svar på frågeformuläret fanns tillgängligt i förväg och insamlingen av nödvändiga uppgifter och analysen av de data som lämnats skulle därför ha genomförts helt under denna undersökning och utöver insamlingen och analysen av data från de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(33)

Kommissionen ansåg därför att ett godtagande av denna ansökan skulle bli orimligt betungande och förhindra att undersökningen avslutades i god tid. Denna ansökan om enskild undersökning godtogs därför inte.

(34)

Efter utlämnandet av uppgifter lämnade Kilic Deniz synpunkter på att deras begäran om enskild undersökning borde ha godtagits och hävdade att den baserades på samma grund som företaget Selina Baliks. Kılıç Deniz uppgav också att det faktum att Selina Balik redan hade lämnat uppgifter i en parallell pågående undersökning inte borde beaktas, eftersom detta skulle vara diskriminerande, och att kommissionen för den nuvarande partiella interimsöversynen samtidigt mottog svar på frågeformuläret från Kılıç Deniz och Selina Balık.

(35)

I skäl 32 förklaras att kommissionen ansåg att situationen inte var densamma för de båda företagen och att det därför också var motiverat att behandla de båda företagen olika.

(36)

Det faktum att det pågick en parallell översyn av Selina Baliks enskilda situation, som omfattade samma översynsperiod som den nuvarande översynen, gjorde det möjligt för kommissionen att redan i ett tidigt skede ha tillgång till samma dataset som skulle ha krävts i den nuvarande översynen.

(37)

I skäl 29 anges att Selina Balik och deras närstående företag redan hade lämnat in ett svar på frågeformuläret i sin egen interimsöversyn och en kompletteringsprocess avseende lämnade uppgifter hade slutförts. Kompletteringsprocessen krävde betydande resurser, eftersom svaret på frågeformuläret behövde undersökas i detalj och bristerna identifierades och löstes tillsammans med företagen.

(38)

Eftersom Selina Balik gav kommissionen tillstånd att använda de uppgifter som lämnats i den parallella interimsöversynen kunde kommissionen beakta dessa uppgifter fullt ut i denna översyn. Kommissionen avvisade därför påståendet om diskriminerande behandling.

(39)

Kılıç Deniz hävdade vidare att kommissionen borde ha ansett att deras företag redan hade erfarenhet av att samarbeta i antisubventionsundersökningar, eftersom det deltog i den ursprungliga undersökningen, i den andra interimsöversynen och i subventionsundersökningen avseende import av havsabborre och guldsparid från Turkiet under 2015, som avslutades när det berörda subventionssystemet drogs tillbaka.

(40)

När det gäller detta påstående noterade kommissionen att beviljandet av en enskild undersökning avser arbetsinsatsen i samband med undersökningen, inte arbetsinsatsen eller erfarenheten för det företag som begär denna behandling.

(41)

Kilic Deniz påpekade också att det var den fjärde största exporterande producenten i Turkiet under översynsperioden och att företaget hade större exportförsäljning till Europeiska unionen än Selina Balık, vilket kommissionen borde ha övervägt vid sitt val för en enskild undersökning.

(42)

Kommissionen avvisade denna synpunkt, eftersom detta inte är ett villkor för beviljande av enskild undersökning, utan snarare huruvida ett företag bör ingå i urvalet av exportörer. I skäl 17 ovan förklaras att urvalet måste vara begränsat.

(43)

Kilic Deniz begärde också att deras ändrade tullsats på 1,5 % skulle gälla i fem år från och med dagen för ändringen och därför inte kunde ändras genom denna översyn.

(44)

Kommissionen noterade att det i artikel 18.1 i grundförordningen fastställs att en slutgiltig utjämningsåtgärd ska upphöra att gälla fem år efter det att den infördes. Den tull som togs ut på import från Kilic Deniz infördes den 28 februari 2015, vilket innebär att femårsperioden börjar löpa från den dagen.

(45)

Den andra förordningen om interimsöversyn, som uppdaterade Kilic Deniz individuella tullsats från 9,5 % till 1,5 %, ändrade enbart tabellen i artikel 2 i den ursprungliga förordningen och påverkar inte längden på de åtgärder som fortfarande är i kraft på en viss nivå. Begäran avslogs därför.

(46)

Kilic Deniz påpekade också att deras befintliga individuella tull på 1,5 % till följd av den andra interimsöversynen borde bibehållas oberoende av resultaten av den aktuella interimsöversynen, eftersom grunden för inledandet av båda översynerna var densamma och kommissionen inte har visat att Kilic Deniz förändrade omständigheter under nuvarande översynsperiod var av bestående karaktär för att motivera en ändring av dess tullnivå.

(47)

Kommissionen avvisar också detta påstående från Kilic Deniz om att grunden för översynen av denna undersökning överensstämmer med den för den översyn som ledde till den andra förordningen om interimsöversyn.

(48)

Såsom anges i avsnitt 4 i tillkännagivandet om inledande (9) är grunden för den andra interimsöversynen specifik för Kilic Deniz och nivån på de förmåner som erhållits. Den nuvarande översynen inleddes på grundval av förändringar som påverkade alla producenter i Turkiet.

(49)

I skälen 285 och framåt har kommissionen gjort en analys av den bestående karaktären hos de förändrade omständigheterna i förhållande till undersökningsperioden i den ursprungliga förordningen.

(50)

En sådan analys görs på landsomfattande basis, vilket även omfattar situationen för enskilda exporterande producenter som är föremål för de turkiska myndigheternas subventioner. Argumentet att kommissionen inte beaktade Kilic Deniz enskilda situation avvisades därför.

(51)

Kilic Deniz hävdade också att kommissionen är skyldig att fastställa en individuell subventionsmarginal för varje känd exporterande producent, eftersom WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder inte innehåller någon bestämmelse om stickprovsförfarande.

(52)

Kommissionen avvisar detta påstående eftersom ett stickprovsförfarande tydligt föreskrivs i artikel 27 i grundförordningen.

(53)

Under undersökningen klargjorde kommissionen också för alla berörda parter att alla samarbetsvilliga exportörer som inte ingick i stickprovet skulle få den genomsnittliga tullen om de inte beviljades enskild undersökning.

1.8   Svar på frågeformuläret och bristande samarbetsvilja

(54)

För att kommissionen skulle få de uppgifter som den ansåg nödvändiga för sin undersökning sände den frågeformulär till de tre i urvalet ingående exporterande producenterna och de turkiska myndigheterna. Svar på frågeformuläret inkom från de tre i urvalet ingående exporterande producenterna och de turkiska myndigheterna. Svar på frågeformuläret inkom också från de två exporterande producenter som ansökte om enskild undersökning.

1.9   Kontroll

(55)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att kunna avgöra frågan om subventionering.

(56)

På grund av covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtagits för att hantera den (10) kunde kommissionen dock inte genomföra kontrollbesök på plats hos alla företag i enlighet med artikel 26 i grundförordningen.

(57)

I stället genomförde kommissionen dubbelkontroller på distans av den information som följande företag lämnade:

 

Exporterande producenter och närstående företag:

Gumusdoga-gruppen:

Gümüşdoğa Su Ürünleri Üretim İhracat İthalat A.Ş.

Akyol Su Ürünleri Üretim Taşımacılık Komisyon İthalat İhracat Pazarlama Sanayi Ticaret Ltd Şti

Yerdeniz Su Ürünleri Sanayi ve Ticaret Ltd Şti.

Bengi Su Ürünleri Sanayi ve Ticaret Limited Şirketi

Hakan Yem Üretim Ticaret ve Sanayi Limited Şirketi

Ozpekler-gruppen:

Özpekler İnşaat Taahhüd Dayanıklı Tüketim Malları Su Ürünleri Sanayi ve Ticaret Limited Şirketi

Özpekler İthalat İhracat Su Ürünleri Sanayi ve Ticaret Ltd Şti.

Fishark-gruppen:

Fishark Su Ürünleri Üretim ve Sanayi Ticaret A.Ş.

Fishark Gıda Sanayi Ticaret A.Ş.

Kemer Su Ürünleri Üretim ve Ticaret A.Ş.

Selina Balik-gruppen:

Selina Balık İşleme Tesisi İthalat İhracat Ticaret Anonim Şirketi

Selina Fish Su Ürünleri Ticaret Limited Şirketi

Ayhan Alp Alabalık Üretim ve Ticaret

 

Turkiets myndigheter:

Handelsministeriet, Turkiet.

Jord- och skogsbruksministeriet, Turkiet.

1.10   Efterföljande förfarande

(58)

Den 25 augusti 2022 lämnade kommissionen ut uppgifter om de väsentliga omständigheter och överväganden enligt vilka den ämnade ändra de gällande utjämningstullarna (slutligt utlämnande av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(59)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(60)

Efter att ha mottagit synpunkterna från de berörda parterna anpassade kommissionen vissa väsentliga omständigheter och överväganden, och ett ”ytterligare slutligt utlämnande av uppgifter” sändes till alla berörda parter den 23 september 2022. Parterna gavs en tidsfrist för att lämna synpunkter.

(61)

De turkiska myndigheterna begärde samråd med kommissionen i enlighet med artikel 11.10 i grundförordningen och dessa hölls den 4 oktober 2022.

(62)

Efter de synpunkter som mottagits av berörda parter om det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter korrigerade kommissionen två fel som beskrivs i skälen 306 och 135 och de därav följande ändringarna i beräkningarna lämnades ut till de berörda parterna den 6 oktober 2022. Parterna gavs ytterligare tid att lämna synpunkter på dessa ändringar i sina subventionsberäkningar.

(63)

Gumusdoga, Fishark Ozpekler och Selina Balik upprepade i sina synpunkter på det andra ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter sina påståenden som redan framförts i de två föregående utlämnandena av uppgifter. Dessa påståenden har behandlats i denna förordning.

(64)

Gumusdoga begärde dessutom och kommissionen godtog en mindre uppdatering av dess omsättning, som var föremål för den korrigering som beskrivs i skäl 306.

2.   PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER

(65)

Den produkt som översynen gäller är viss regnbåge (Oncorhynchus mykiss):

levande, med en vikt på högst 1,2 kg per styck, eller

färsk, kyld, fryst och/eller rökt:

i form av hel fisk (med huvud), med eller utan gälar, rensad eller orensad, med en vikt på högst 1,2 kg per styck, eller

utan huvud, med eller utan gälar, rensad eller orensad, med en vikt på högst 1 kg per styck, eller

i form av filéer med en vikt på högst 400 g per styck,

med ursprung i Turkiet (det berörda landet), och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 0301 91 90, ex 0302 11 80, ex 0303 14 90, ex 0304 42 90, ex 0304 82 90 och ex 0305 43 00 (Taric-nummer 0301919011, 0302118011, 0303149011, 0304429010, 0304829010 och 0305430011).

(66)

Under undersökningen fick kommissionen kännedom om importen till EU av pepprade rökta filéer av regnbåge med ursprung i Turkiet. En del av dessa filéer importerades som den produkt som översynen gäller för vilken tull betalades, och vissa importerades enligt ett annat tulltaxenummer (KN-nummer 1604 19 10) för vilket inga tullar har tagits ut.

(67)

Både de exporterande producenterna i Turkiet och unionsindustrin bekräftade att de ansåg att pepprade rökta filéer av regnbåge ingick i produktdefinitionen i denna undersökning och i tidigare undersökningar.

(68)

Undersökningen har också visat att den enkla tillsättningen av peppar inte fråntar den rökta filén dess huvudsakliga grundläggande egenskaper. På grundval av detta och det faktum att det fanns ett avtal mellan exportörerna och unionsindustrin om produktdefinitionen drog kommissionen slutsatsen att ”pepprade rökta filéer” faktiskt omfattas av produktdefinitionen.

(69)

På grundval av detta anser kommissionen att pepprade rökta filéer av regnbåge ingår i den produkt som översynen gäller som ”rökta”. För att undvika oklarheter kommer tullar att tas ut på import av pepprade rökta filéer av regnbåge som deklareras enligt KN-nummer 1604 19 10 (Taric-nummer 1604191011).

3.   NAMNÄNDRING

(70)

Exportören Lezita Balık A., Taric-tilläggsnummer B968, underrättade kommissionen den 9 juni 2021 om att företaget hade bytt namn till Abalıoglu Balik ve Gıda Ürünleri Anonim Şirketi.

(71)

Företaget bad kommissionen bekräfta att denna namnändring inte inverkar på företagets rätt att omfattas av den antisubventionstullsats som tillämpats på företaget under dess tidigare namn.

(72)

Kommissionen undersökte inlämnade uppgifter och drog slutsatsen att namnändringen var korrekt registrerad hos de behöriga myndigheterna, (11) och inte ledde till några nya förbindelser med andra företagsgrupper som inte undersökts av kommissionen.

(73)

Kommissionen noterar att företaget har samarbetat i denna översyn genom att lämna in ett stickprovsformulär under det nya namnet Abalıoglu Balik ve Gıda Ürünleri Anonim Şirketi.

(74)

Denna namnändring påverkar följaktligen inte resultaten av denna undersökning, särskilt inte den antisubventionstullsats som tillämpas på företaget.

(75)

Namnändringen bör träda i kraft den 7 juli 2020, det datum då företaget bytte namn.

4.   SUBVENTIONERING

(76)

På grundval av de subventioner som undersöktes i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång undersöktes följande åtgärder, som påstods inbegripa beviljande av subventionsprogram:

Stöd till regnbågsproduktion

Nedsättning av inkomstskatt

Befrielse från mervärdesskatt och tull på importerade maskiner

Befrielse från mervärdesskatt för inhemskt inköpta maskiner

Stödprogrammet för socialförsäkringsavgifter

Förmånliga lån

Ordning för marktilldelning

Förmånlig exportförsäkring

Bearbetad fisk och skaldjur

(77)

Kommissionen fann att för stödprogrammet för socialförsäkringsavgifter, ordningen för marktilldelning och bearbetad fisk och skaldjur innebar ingen förmån för de exporterande producentgrupper som ingick i urvalet under översynsperioden och därför undersöktes de inte ytterligare.

(78)

Den 11 november 2021 inkom DAO med synpunkter på de subventionsordningar som översynen skulle undersöka.

(79)

I skrivelsen från DAO noterades att följande subventionsordningar hade ändrats eller uppdaterats sedan den senaste översynen:

Investeringsbidrag för vattenbruk

Bearbetad fisk och skaldjur

Rediskonteringskrediter

Fiskodling i jorddammar

Stödutbetalningar för publikations- och konsulttjänster på jordbruksområdet

Statligt stödd försäkring

Statligt stödda lån

Stöd till jordbruksinvesteringar

Befrielse från mervärdesskatt för fiskmjöl

Elektronisk marknadsplats för jordbruk

Stödordningar för återhämtning från covid-19

(80)

Kommissionen konstaterade att ordningarna i Turkiet faktiskt ändras från år till år. Om en sådan ändring av en ordning skulle leda till en förändring av förmånsnivån för de företag som ingår i urvalet bör kommissionen säkerställa om denna förändring utgör en varaktig förändring av omständigheterna. Om så är fallet kommer kommissionen att anpassa åtgärderna i enlighet med detta för att ta hänsyn till förändringen.

(81)

Såsom anges nedan, och även i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, är dock vissa av de ordningar som förtecknas av DAO antingen inte längre giltiga eller ger inte de exporterande producenterna i urvalet någon förmån.

4.1   Direkt stöd till regnbågsproducenter

4.1.1   Beskrivning och rättslig grund

(82)

Under översynsperioden beviljades direkt stöd till regnbågsproducenter på grundval av presidentdekret 2020/3190 (dekret 3190(12). Förfarandena och principerna för genomförandet av dekretet fastställdes genom kommuniké 2020/39 (kommuniké 39) från jord- och skogsbruksministeriet (13).

(83)

Den direkta stödordningen omfattar arten regnbåge (Oncorhynchus mykiss). Syftet med ordningen är att uppväga kostnaderna för odling av regnbåge upp till produktionsgränsen.

(84)

Kommissionen anser att den direkta stödordningen är avsedd att gynna upptag av regnbåge. De exporterande producenter som ingick i stickprovet tar både upp sin egen odlade regnbåge och köper regnbåge från andra odlare i Turkiet och bearbetar och exporterar sedan regnbågen i olika former till Europeiska unionen. Den produkt som översynen gäller består av dessa olika former, inklusive rensad eller filead regnbåge.

(85)

Stödbeloppet för regnbågsproduktionen (oavsett storlek) fastställdes till 0,75 turkiska lira per kg upp till en gräns på 350 000 kg per år.

(86)

Stödbeloppet för produktion av ”regnbåge över 1 kg” fastställdes till 1,5 turkiska lira per kg inom samma gräns på 350 000 kg per år. I kommunikén för 2020 definieras ”regnbåge över 1 kg” som regnbåge som väger mer än 1,25 kg vardera (14).

(87)

Dessa stödnivåer för regnbågsproduktion är desamma som under 2019, dvs. översynsperioden vid giltighetstidens utgång.

4.1.2   Förändringar av det direkta stödsystemet över tid

(88)

Stöd för produktion av regnbåge tillhandahålls på grundval av presidentdekret och meddelanden som utfärdas årligen enligt artikel 19 i jordbrukslag nr 5488. Genom dessa dekret och meddelanden förändras stödets karaktär varje år.

Tabell 1

Direkt stödsystem för regnbåge

År

Stödsystem

Stödbelopp per kg

2016

Regnbåge upp till 250 miljoner ton

0,65 turkiska lira

 

Regnbåge upp till 500 miljoner ton

0,325 turkiska lira

2017

Regnbåge upp till 250 miljoner ton

0,75 turkiska lira

 

Regnbåge upp till 500 miljoner ton

0,375 turkiska lira

 

Regnbåge över 1 kg (ytterligare betalning)

0,25 turkiska lira

2018

Regnbåge upp till 250 miljoner ton

0,75 turkiska lira

 

Regnbåge upp till 500 miljoner ton

0,375 turkiska lira

 

Regnbåge över 1 kg upp till 250 miljoner ton (ytterligare betalning)

0,25 turkiska lira

 

Regnbåge över 1 kg upp till 500 miljoner ton (ytterligare betalning)

0,125 turkiska lira

2019

Regnbåge upp till 350 miljoner ton

0,75 turkiska lira

 

Regnbåge över 1 kg upp till 350 miljoner ton

1,5 turkiska lira

2020 (översynsperiod)

Regnbåge upp till 350 miljoner ton

0,75 turkiska lira

 

Regnbåge över 1 kg upp till 350 miljoner ton

1,5 turkiska lira

(89)

Under den ursprungliga undersökningen bestod ordningen av en stödbetalning till regnbågsodlare som grundades på den kvantitet regnbåge som togs upp oavsett storlek, där förmånen per kg som togs upp betalades i två separata stödnivåer baserat på den upptagna kvantiteten med högst 500 ton per år.

(90)

För produktionsåret 2017 lade de turkiska myndigheterna till en mindre betalning på 0,25 turkiska lira per regnbåge över 1 kg i vikt som hade tagits upp, som kallas ”regnbåge över 1 kg”. Denna ytterligare betalning tillämpades fortfarande på den produkt som översynen gäller och som kan väga upp till 1,2 kg när den tas upp.

(91)

Efter diskussioner med kommissionen om definitionen av ”regnbåge över 1 kg” under den första interimsöversynen (se skälen 40–45 i den första förordningen om interimsöversyn, omdefinierade de turkiska myndigheterna ”regnbåge över 1 kg” under 2018 till regnbåge som väger över 1,25 kg när den tas upp.

(92)

Under 2019 tog de turkiska myndigheterna bort den ytterligare extra betalningen för ”regnbåge över 1 kg” och delade i stället ordningen i två delar, en betalning på 0,75 turkiska lira per kg regnbåge (oavsett storlek) och en betalning på 1,5 turkiska lira för ”regnbåge över 1 kg”.

(93)

De turkiska myndigheterna sänkte också gränsen från 500 ton till 350 ton per år och begränsade subventionsbetalningen till en licens per region. Produktionsgränsen på 350 ton tillämpas på produktion av all regnbåge inom samma odlarlicens.

(94)

Under den nuvarande översynsperioden fastställde kommissionen att två av tre av de företag som ingick i urvalet odlade regnbåge av alla storlekar i samma anläggningar och med samma odlingslicens, och fick därmed båda stödnivåerna.

(95)

Under översynsperioden kunde regnbågsodlare ansöka om den nivå som motsvarar ”regnbåge” (oavsett storlek) eller nivån för ”regnbåge över 1 kg”, beroende på vikten på den regnbåge som hade tagits upp. På grund av den högre stödnivån för ”regnbåge över 1 kg” tillämpade de exporterande producenter som ingick i urvalet som tar upp regnbåge som väger mer än 1,25 kg i de flesta fall stödnivån för ”regnbåge över 1 kg”.

(96)

Det ledde till att det blev en fördubbling av både den subventionerade produktionen av ”regnbåge över 1 kg” och det subventionsbelopp som betalades till regnbågsodlare i turkiska lira genom ordningen från 2019 till 2020 och en tydlig övergång till upptag av regnbåge vid den större storleken.

(97)

Med hänsyn tagen till både den subvention som betalats för ”regnbåge” (oavsett storlek) och ”regnbåge över 1 kg” fann kommissionen att de turkiska myndigheternas subventionering faktiskt hade ökat med 59 procentenheter under den berörda perioden:

Tabell 2

Förändringar i kvantitet och subventionsbelopp 2017–2020

 

2017

2018

2019

2020 översynsperiod

subventionerad produktion av ”all regnbåge” (kg)

62 461 873

53 390 032

48 859 007

44 991 877

subventionerad produktion av ”regnbåge över 1 kg” (kg)

6 075 006

14 175 924

15 261 470

30 102 632

Total subventionerad produktion (kg)

68 536 879

67 565 956

64 120 477

75 094 509

Index

100

99

94

110

Subvention av ”all regnbåge” (turkiska lira)

42 948 500

36 900 761

35 769 405

32 547 179

Subvention av ”regnbåge över 1 kg” (turkiska lira)

5 017 996

11 953 949

22 428 846

43 742 770

Totala subventioner som betalats (turkiska lira)

47 966 496

48 854 710

58 198 251

76 289 949

Index

100

102

121

159

(98)

Därför ansåg kommissionen att anpassningen av ordningen inte i grunden förändrade den underliggande subventioneringen, utan på sin höjd ökade subventionsnivån. Det verkade inte finnas någon finansiell eller ekonomisk logik i detta.

4.1.3   Slutsats om utjämningsbarhet

(99)

De direkta stödutbetalningarna till regnbågsproducenter uppgår till utjämningsbara subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a i och artikel 3.2 i grundförordningen, dvs. en direkt överföring av medel från de turkiska myndigheterna till regnbågsproducenterna.

(100)

De direkta subventionerna är selektiva och utjämningsbara i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den beviljande myndigheten och tillämplig lagstiftning uttryckligen begränsar subventionerna till att avse företag i vattenbrukssektorn. Företag i vattenbrukssektorn nämns uttryckligen och regnbåge anges tydligt som en av de arter som omfattas av denna subventionsordning.

(101)

Kommissionen fastställde att de exporterande producenter som ingick i urvalet omfattades av denna ordning med stödnivåer på både 0,75 turkiska lira (regnbåge oavsett storlek) per kg och 1,5 turkiska lira (regnbåge över 1 kg) per kg under översynsperioden.

(102)

I den ursprungliga undersökningen fanns det ingen separat subventionsnivå för upptag av ”regnbåge över 1 kg” och därför uppstod inte frågan. I senare översyner, inklusive översynen vid giltighetstidens utgång, kunde kommissionen inte fastställa någon förmån som mottogs för upptag av regnbåge över 1,25 kg, eftersom företag i urvalet inte tog upp ”regnbåge över 1 kg” (15).

(103)

Under denna undersökning fastställde kommissionen att två av de tre exporterande producenterna i urvalet odlade regnbåge av alla storlekar med samma odlingslicens under översynsperioden och därför gynnades av båda subventionsnivåerna.

(104)

Kommissionen konstaterade att regnbåge odlas i samma produktionsanläggningar, som landbaserade dammar och burar i sjöar eller till havs. Både mindre och större regnbåge odlas i samma anläggningar, uppnår mogen ålder i samma dammar och får samma mat. All regnbåge under 1,25 kg kan antas bli en regnbåge på över 1,25 kg. Den enda skillnaden är att större regnbåge odlas längre för att den ska växa till rätt storlek.

(105)

Dessutom, som nämns i skäl 45 i den första förordningen om interimsöversyn, ”enligt artikel 4 f i meddelande 2017/38 beviljas subventionen till en fiskodlare ’när fisken har tagits upp’. Även om Turkiet hade för avsikt att begränsa subventionen för regnbåge över 1,25 kg under 2018 finns det inte något rättsligt kriterium i dekretet som utesluter subventionen när regnbågen säljs i en annan form. Enligt den erhållna informationen är det allmän praxis i branschen att bereda en del av de stora regnbågar som tagits upp och sälja dem som den berörda produkten, t.ex. i form av filéer.”

(106)

Därför är varje förmån som tas emot för odling av större regnbåge automatiskt kopplad till odlingen av mindre regnbåge. Oavsett om en regnbåge gynnats av den ena eller den andra stödnivån tillhandahålls det direkta stödet till upptagen regnbåge, vilket är den produkt som översynen gäller (död eller levande och bearbetad i olika former). Varje förmån för regnbåge förekommer också när den säljs i form av filéer, en form som inte särskiljs på grundval av storleken på den regnbåge som tagits upp.

(107)

Båda subventionsnivåerna är villkorade till odlingen av regnbåge. Odlingslicensens produktionskapacitet avser regnbåge av alla storlekar och förmånen från båda stödnivåerna betalas till odlaren i en enda betalning och bokförs i företagets allmänna intäktskonto.

(108)

Kommissionen ansåg därför att utbetalningarna till regnbågsodlarna under 2020 uppgår till det totala direkta stöd som har tagits emot för odling av regnbåge, inklusive den produkt som översynen gäller.

4.1.4   Subventionsbelopp för egen produktion

(109)

Förmånen per företag var det direkta stödbelopp som togs emot på grundval av de stödnivåer som avser både produktionen av ”regnbåge” (oavsett storlek) och ”regnbåge över 1 kg” under översynsperioden. I båda fallen lämnade företagen information om stödbeloppens storlek och från vem och för vilken särskild produktion stödet tagits emot.

(110)

Det direkta stödbeloppet för produktion av regnbåge av alla storlekar enligt båda stödnivåerna dividerades med den totala kvantitet regnbåge som tagits upp för att fastställa det subventionerade beloppet i turkiska lira per kg regnbåge.

4.1.5   Subventionsbelopp för köpt regnbåge

(111)

I den ursprungliga undersökningen (16) fann man att dessa subventioner även innebar en förmån för de exporterande producenter som ingick i urvalet och som köpte in regnbåge från icke-närstående odlare i Turkiet för bearbetning, eftersom den produkt som översynen gäller innefattar både den direktsubventionerade råvaran, dvs. levande regnbåge, och produkter i senare led såsom färsk och fryst hel fisk, filéer och rökt fisk.

(112)

Förmånen för den inköpta regnbågen beräknades i den ursprungliga undersökningen på grundval av det totala subventionsbelopp som de turkiska myndigheterna beviljat dividerat med den totala regnbågsproduktionen i Turkiet.

(113)

Kommissionen noterade i översynen vid giltighetstidens utgång (17) att det bekräftats att de exporterande producenterna i urvalet erhöll en förmån genom inköp av regnbåge. Förmånen beräknades på grundval av det totala beviljade subventionsbeloppet dividerat med den totala subventionerade regnbågsproduktionen i Turkiet.

(114)

Undersökningsresultaten i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång grundades dock på övergripande landsomfattande uppgifter från de turkiska myndigheterna och tog inte hänsyn till den specifika situationen för de exporterande producenter som ingick i urvalet. I en översyn vid giltighetstidens utgång är sådana detaljerade undersökningsresultat inte nödvändiga, eftersom en översyn vid giltighetstidens utgång endast behöver fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering, men inga exakta utjämningsmarginaler.

(115)

Under denna interimistiska översyn har ingen berörd part bestridit att de exporterande producenterna fortsätter att gynnas av subventioneringen när de köper regnbåge från icke-närstående odlare. De turkiska myndigheterna lämnade data om subventionsnivån under 2020 för varje regnbågsodlare med både stödbeloppet 0,75 turkiska lira (regnbåge oavsett storlek) och 1,5 turkiska lira (regnbåge över 1 kg). Dessa data jämfördes med inköpsförteckningarna för de tre exporterande producenter som ingick i urvalet, och kommissionen fann att

a)

5 % av inköpen per kvantitet kom från odlare som inte fick någon subvention, eller där data inte kunde hittas,

b)

49 % av inköpen per kvantitet kom från odlare där produktionskvantiteten översteg produktionsgränsen på 350 ton per år och därför subventionerades inte en del av deras produktion och

c)

46 % av inköpen per kvantitet kom från odlare där produktionskvantiteten låg under produktionsgränsen på 350 ton per år och därför ansågs hela deras produktion vara subventionerad.

(116)

För produktionen under 2020 beräknades subventionen per kg regnbåge oavsett storlek till 0,53 turkiska lira per kg om all produktion tas med och till 1,02 turkiska lira per kg om endast subventionerad produktion tas med.

4.2   Direktstöd till regnbågsproducenter – mottagna synpunkter på produktionssubventionen

(117)

Efter utlämnandet av uppgifter lämnade de turkiska myndigheterna, de exporterande producenterna i urvalet, Selina Balik och Kilic Deniz alla synpunkter på kommissionens slutsatser om direkt stöd till regnbågsproducenter.

(118)

Dessa parter ifrågasatte i huvudsak att den förmån som betalades ut till producenterna i urvalet och Selina Balik för upptag av ”regnbåge över 1 kg” ingick i subventionsberäkningen, eftersom denna förmån inte hade tagits med i subventionsberäkningarna i tidigare undersökningar. De hävdade också att ”regnbåge över 1 kg” inte ingår i den produkt som översynen gäller och inte heller ingick den i det frågeformulär som var avsett för exporterande producenter.

(119)

I avsnitt 4.1.3 anges att kommissionen bekräftade de förändrade omständigheterna när det gäller betalningen av förmånen för upptag av regnbåge, särskilt sedan den ursprungliga undersökningen, men även sedan översynsperioden i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. Medan direktstöd tidigare beviljades på grundval av antal kg som producerats utan någon åtskillnad vad gäller regnbågens storlek, gick de turkiska myndigheterna gradvis över till ett system med utbetalningar på grundval av olika stödnivåer beroende på regnbågens storlek vid upptag. Omständigheterna under översynsperioden visade således tydligt att regnbågsodlare i Turkiet gynnades av båda subventionsnivåerna inom ramen för denna ordning när de odlade och tog upp den produkt som översynen gäller.

(120)

Selina Balik hävdade att kommissionen inte hade fått tillstånd att utvidga produktdefinitionen i den aktuella översynen genom att inkludera ”regnbåge över 1 kg”.

(121)

Kommissionen noterar att produktdefinitionen förblev densamma som i tidigare undersökningar, nämligen produktion av regnbåge, levande eller död och i flera bearbetade former. Om subventionsnivån är beroende av den upptagna regnbågens specifika storlek ändrar inte dess art och funktion, i den mening att den gynnar regnbågsproduktionen, som sedan säljs i olika former. Detta påstående avvisades därför.

(122)

Parterna ifrågasatte också kommissionens slutsatser att ”regnbåge över 1 kg” kan bearbetas ytterligare till filéer som omfattas av den produktdefinition som översynen gäller. Dessa parter hävdade att de undersökningsresultat som anges i skäl 45 i den första förordningen om interimsöversyn och som kommissionen hänvisade till i det slutliga utlämnandet av uppgifter inte lämnades ut till berörda parter under den första interimsöversynen och att parterna därför inte kunde lämna några synpunkter på dem. De upprepade att det under alla omständigheter inte hade beräknats någon förmån för ”regnbåge över 1 kg” i någon av de tidigare undersökningarna.

(123)

Parterna gavs gott om tid att lämna synpunkter på skäl 45 i den första förordningen om interimsöversyn efter det slutliga utlämnandet av uppgifter i nuvarande översyn. Detta argument avvisades därför.

(124)

Kommissionen noterade vidare att de kvoter för hela fiskekvivalenter som användes i detta fall var desamma som i den ursprungliga undersökningen. De har alltid gjort det möjligt att bearbeta en regnbåge över 1 kg till den produkt som översynen gäller, enligt vad som följer, och noterade att en fisk producerar två filéer:

Presentation som den produkt som översynen gäller

Fiskekvivalenter

Viktgräns för hel fisk

Levande fisk upp till 1,2 kg

1,00

1,2 kg

Rensad fisk, med huvud på upp till 1,2 kg

0,85

1,4 kg

Rensad fisk, utan huvud på upp till 1 kg

0,75

1,3 kg

Filéer, färska, kylda eller frysta på upp till 400 g

0,47

1,7 kg

Rökta filéer på upp till 400 g

0,40

2 kg

(125)

Detta faktum noterades tydligt av exportören Selina Balik, som i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter uppgav att ”med tanke på den [undersökta] produktens inneboende karaktär kan stor regnbåge bearbetas till filéer som omfattas av definitionen av den produkt [som översynen gäller]”.

(126)

Påståendet att ingen förmån hade beräknats för regnbåge över 1 kg i tidigare undersökningar, och att ingen förmån därför borde beräknas i den aktuella översynen, bör avvisas eftersom omständigheterna har förändrats. I översynen vid giltighetstidens utgång mottog inte de exportörer som ingick i urvalet någon förmån från den subventionsnivå på 1,5 turkiska lira per kg upptagen fisk. Dessa mottogs under översynsperioden för nuvarande översyn.

(127)

Två exporterande producenter i urvalet hävdade vidare att de inte producerade eller sålde filéer som härrörde från ”regnbåge över 1 kg” under översynsperioden och bad därför kommissionen att se över sin beräkning av den direkta subventionen i enlighet med detta genom att utesluta ”regnbåge över 1 kg”.

(128)

Kommissionen noterade att ingen bevisning hade lämnats till stöd för detta påstående. Undersökningen visade däremot att båda dessa exporterande producenter i urvalet mottog utbetalningar enligt båda nivåerna inom ramen för ordningen med direkta subventioner för regnbåge under översynsperioden. De tog därför upp regnbåge av alla storlekar. Med tanke på de fiskekvivalenter som anges i tabellen i skäl 119 kan ”regnbåge över 1 kg” bearbetas till filéer och rensad fisk. Detta argument avvisades därför.

(129)

Två av de exporterande producenter som ingick i urvalet hävdade också att merparten av regnbåge över 1 kg exporterades till Ryssland och Japan och att den subvention som mottagits för regnbåge över 1 kg därför inte borde utjämnas för exportförsäljning av den produkt som översynen gäller till unionen.

(130)

Kommissionen avvisade detta argument. Som tidigare förklarats har kommissionen ansett att de utbetalningar som mottagits enligt båda subventionsnivåerna för upptag av regnbåge gynnar all regnbåge som sedan säljs. Subventionsbeloppet per kg regnbåge oavsett storlek som exporterats till Ryssland och Japan är därför detsamma som subventionsbeloppet per kg regnbåge oavsett storlek som exporteras till Europeiska unionen.

(131)

Slutligen ifrågasatte de exporterande producenter som ingick i urvalet kommissionens slutsatser i skäl 96, nämligen att alla förmåner som erhållits för odling av ”regnbåge över 1 kg” automatiskt också är kopplade till odling av mindre regnbåge, och hävdade att

produktionsprocesserna för ”regnbåge över 1 kg” är betydligt längre än för mindre regnbåge och medför högre kostnader.

”Regnbåge över 1 kg” och mindre regnbåge konkurrerar med varandra.

Odlarna kan inte samtidigt producera ”regnbåge över 1 kg” och mindre regnbåge i samma odling och

”regnbåge över 1 kg” produceras till stor del i Svarta havet snarare än i inlandsdammar.

(132)

Kommissionen noterar att produktionsprocessen är längre för ”regnbåge över 1 kg”, vilket är anledningen till att subventionen vid upptaget är 1,5 turkiska lira per kg i stället för standardbeloppet 0,75 turkiska lira per kg. Regnbågsodlarna gynnas dock av de totala utbetalningarna från båda subventionsnivåerna.

(133)

Påståendet att ”regnbåge över 1 kg” och mindre regnbåge konkurrerar med varandra förefaller inte vara relevant för fördelningen av förmåner från ordningen för direkt subvention till den produkt som översynen gäller. Konkurrensen skulle helt enkelt vägleda odlaren att välja att använda sina dammar för att ta upp en viss storlek av regnbåge.

(134)

Odlare producerar regnbåge oavsett storlek enligt samma odlingslicens och får en enda utbetalning enligt båda subventionsnivåerna.

(135)

På grundval av synpunkter som mottagits från företaget Selina Balik efter det slutliga utlämnandet av uppgifter och det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter korrigerade kommissionen skrivfel i företagets totala produktionssiffror i linje med slutsatserna i dubbelkontrollen på distans.

(136)

Selina Balik bestred emellertid att kommissionen för ett av de två odlingsföretagen i denna grupp hade använt ett annat belopp för direkta subventioner än det som angavs i deras svar på frågeformuläret. Selina Balik begärde dessutom att kommissionen skulle dra av de bankavgifter som betalats för transaktionerna från det direkta subventionsbeloppet.

(137)

Båda påståendena avvisas. För det första använde kommissionen för alla producenter som omfattas av denna undersökning (också Selina Balik) de kontrollerade uppgifterna om de utbetalda subventionsbeloppen från de turkiska myndigheterna. Selina Balik lämnade inga uppgifter eller någon bevisning som kunde motivera eller förklara skillnaden mellan det belopp som angavs i svaret på frågeformuläret och det belopp som lämnats av de turkiska myndigheterna och kommissionen förlitade sig därför på de uppgifter som lämnats av de turkiska myndigheterna. De senare kontrollerades av kommissionen och matchades i alla andra fall med de uppgifter som rapporterats av de företag som ingick i urvalet. De användes därför konsekvent som grund för beräkningen av direkta subventionsförmåner. För det andra kunde Selina Balik inte visa att bankavgifterna betalades direkt till de turkiska myndigheterna under översynsperioden. Kommissionen anser därför att dessa avgifter betalades till tredje parter (t.ex. bankerna) och att de inte täckte någon tillåten justering enligt artikel 7.1 i grundförordningen.

(138)

Efter det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade de turkiska myndigheterna att ”regnbåge över 1 kg” inte är den produkt som översynen gäller, utan att produktionsprocessen skiljer sig från den för mindre regnbåge, och att de omfattas av olika HS-nummer och KN-nummer än mindre regnbåge. Dessa påståenden avvisades därför av de orsaker som anges i skäl 113 och framåt.

(139)

Kommissionen anser särskilt att utbetalningar för upptag av ”regnbåge över 1 kg” omfattas av definitionen av den produkt som översynen gäller. Den produkt som översynen gäller är regnbåge, levande eller död, som bearbetas i flera former, däribland filéer. Om de förmåner som beviljas genom direkt stöd till ”regnbåge över 1 kg” inte beaktades, skulle de resulterande utjämningstullarna inte omfatta hela den produkt som översynen gäller (export till unionen av bearbetad regnbåge).

4.3   Direktstöd till regnbågsproducenter – synpunkter på subventionen av inköp av regnbåge

4.3.1   Synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter

(140)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte de turkiska myndigheterna, de exporterande producenterna i urvalet och företaget Selina Balik beräkningen av den indirekta förmån som de exporterande producenterna i urvalet och Selina Balik mottog för inköp av regnbåge från andra regnbågsodlare i Turkiet.

(141)

Dessa berörda parter hävdade också att metoden för att beräkna subventionen för inköpt regnbåge skilde sig från den metod som användes i tidigare undersökningar, samtidigt som det inte fanns några ändrade omständigheter som motiverade en sådan ändring av metoden. De hävdade att subventioner som mottagits för ”regnbåge över 1 kg” borde undantas från beräkningen av det subventionsbelopp som mottagits under den nuvarande översynsperioden.

(142)

Selina Balik noterade särskilt att det alltid hade funnits regnbågsodlare som producerade under produktionsgränsen, men att detta inte hade använts för att beräkna förmånen för inköpt regnbåge i tidigare undersökningar.

(143)

I tidigare undersökningar hade kommissionen ansett att alla odlare i Turkiet fick samma subventionsbelopp per kg regnbåge som sedan köptes av de exporterande producenterna i urvalet. I avsnitt 4.1.5 förklaras varför ändrade omständigheter har lett till en ändring av kommissionens metod.

(144)

De berörda parterna noterade särskilt att kommissionen hade kunnat använda odlarspecifika uppgifter från de turkiska myndigheterna, men att kommissionen hade beräknat ett genomsnitt för de tre producenterna i urvalet och använt denna siffra i turkiska lira per kg för att beräkna förmånen för regnbåge som inköpts av de tre producenterna i urvalet och Selina Balik.

(145)

Kommissionen ombads att beräkna en individuell siffra för de fyra företagsgrupperna på grundval av samma dataset, i stället för att tillämpa den genomsnittliga satsen för alla företagsgrupper. Eftersom kommissionen hade tillgång till nödvändiga uppgifter godtog kommissionen detta påstående.

(146)

Berörda parter, däribland Selina Balik, noterade också att kommissionens uppdelning av de fyra företagsgruppernas inköp i tre olika kategorier (”inte hittats eller inte mottagit stöd”, ”under gränsen” eller ”över gränsen”) och de beräkningar som härrörde från denna uppdelning hade dubbelräknat vissa subventionsbelopp som beviljats regnbågsodlare i Turkiet som helhet.

(147)

Kommissionen godtog detta påstående och ändrade sin metod efter det slutliga utlämnandet av uppgifter i enlighet med detta.

4.3.2   Inköpt regnbåge – metod som redovisas i det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter

(148)

Kommissionen grundade sin analys på den förteckning över regnbågsodlare som lämnats av de turkiska myndigheterna. Utifrån denna förteckning identifierade kommissionen om en odlare hade subventionerad produktion över eller under produktionsgränsen på 350 ton. I denna förteckning anges den totala subventionerade regnbågsproduktionen och den subvention som mottagits under 2020 per licens och licensinnehavare på grundval av en juridisk person.

(149)

Den sammanlagda produktionen och förmånen för hela Turkiet uppgick enligt de turkiska myndigheterna till 144 283 000 kg och 76 316 948 turkiska lira.

(150)

I första hand identifierade kommissionen odlarna ”under gränsen”, dvs. de odlare som fick stöd för en producerad kvantitet som understeg 350 ton, oavsett antalet odlingslicenser under översynsperioden. Kommissionen beräknade därefter nivån för 0,966 turkiska lira per kg för odlare som identifierats ligga under gränsen genom att betrakta deras produktion som helt subventionerad och dividera det totala subventionsbeloppet (37 441 048 turkiska lira) med den totala subventionerade kvantiteten regnbåge (38 753 671 kg).

(151)

För det andra subtraherades den subventionerade produktionen under gränsen och förmånsbeloppet från den totala produktionen och förmånsbeloppet på landsnivå, vilket resulterade i 105 529 329 kg och en subvention på 38 875 901 turkiska lira. Det resulterade i en genomsnittlig subvention på 0,368 turkiska lira per kg som producerats för alla andra odlare, nämligen de odlare som tidigare hade konstaterats producera över gränsen eller inte erhöll något stöd.

(152)

Dessa två subventionsnivåer, dvs. 0,966 turkiska lira per kg och 0,368 turkiska lira per kg, tillämpades sedan på de enskilda leverantörerna i de grupper av exporterande företag som ingick i urvalet och Selina Balik, med hjälp av ovanstående klassificering, och en genomsnittlig subventionsnivå som beräknats för varje företagsgrupp.

(153)

Efter det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade de turkiska myndigheterna att uppdelningen av den subvention som betalats ut till odlare ”under gränsen” och de återstående odlarna var felaktig och gav upphov till en annan uppdelning av subventionen, utan att tillhandahålla några bevis för var denna uppdelning kom ifrån eller på vilken grund den hade beräknats. Påståendet avvisades därför.

(154)

De berörda parterna hävdade att uppgifterna om den indirekta subventionen var otillräckliga och att de subventioner som mottagits per leverantör borde lämnas ut till dem. Detta påstående avvisades på grund av att de uppgifter som lämnats av de turkiska myndigheterna var konfidentiella. Kommissionen ansåg att den reviderade metodbeskrivningen ovan, tillsammans med ytterligare information till de samarbetsvilliga exporterande producenterna, var tillräcklig för att säkerställa parternas rättigheter.

(155)

Två exporterande producenter hävdade att beräkningen av subventionen per kg inköpt regnbåge var felaktig för dem, eftersom deras inköp under översynsperioden i själva verket huvudsakligen eller helt bestod av regnbåge under 1,2 kg. De föreslog att kommissionen skulle anse att deras leverantörer därför endast subventionerades med ett belopp under 0,75 turkiska lira per kg och göra en ny beräkning av förmånen för deras inköpta regnbåge i enlighet med detta.

(156)

Detta påstående avvisades, eftersom bevisningen tydligt visade att regnbågsproduktionen i Turkiet subventioneras på grundval av de totala belopp som betalats ut enligt båda subventionsnivåerna till odlarna. Oavsett storleken på den regnbåge som köps in av de exporterande producenterna baseras den subventionsnivå per kg för den inköpta regnbågen på den levererande odlarens situation och inte på vilken storlek regnbåge som den exporterande producenten köper från den odlaren. Det faktum att vissa exporterande producenter inte producerar regnbåge över 1 kg innebär därför inte att deras leverantörer (odlare) inte subventioneras enligt båda regnbågsstorlekarna. I skäl 160 förklaras närmare att inga synpunkter eller ytterligare bevisning inkom från de turkiska myndigheterna i detta avseende.

(157)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte vissa exporterande producenter den metod som kommissionen använde och gav exempel på vissa av deras leverantörer i ett försök att visa att den använda metoden inte korrekt kategoriserade den berörda regnbågsodlaren.

(158)

Kommissionen avvisade dessa påståenden, eftersom exemplen inte ansågs vara tillräckligt representativa och därför inte visade att kommissionens metod var olämplig.

(159)

Kommissionen ansåg därför att dess metod, som bygger på en matematisk jämförelse av uppgifter som lämnats av de turkiska myndigheterna, är det lämpligaste och mest rimliga sättet att dela upp regnbågsodlare i de två kategorier som krävs för att korrekt identifiera subventionen av inköpt regnbåge.

(160)

Metoden lämnades också ut till de turkiska myndigheterna tillsammans med alla beräkningar på odlarnivå, och de turkiska myndigheterna lade inte fram någon bevisning som kunde motivera en anpassning av den metod som kommissionen tillämpade.

(161)

Kommissionen noterade också att den, även om den skulle godta dessa exempel, inte kunde godta uppgifter från exporterande producenter om villkoren för deras leverantörer utan någon kontroll, eller bestyrkande underlag från den berörda leverantören.

(162)

Fishark hävdade vidare att den totala inköpta kvantitet som användes vid beräkningen av den indirekta subventionen var felaktig, eftersom kommissionen inte tog hänsyn till de totala inköpta kvantiteter som återlämnats till icke-närstående kunder.

(163)

Kommissionen avvisade detta påstående eftersom företaget under dubbelkontrollerna på distans klargjorde att de transaktioner som bokförts som ”återsänd försäljning” avsåg korrigeringar av felaktigt bokförda inköpsvärden och därför inte avsåg fysiskt återsändande av den produkt som översynen gäller. Fishark kommenterade inte denna iakttagelse efter mottagandet av rapporten om dubbelkontroll på distans och lämnade inte in något ytterligare underlag före det slutliga utlämnandet av uppgifter och därför avvisades detta påstående.

(164)

Efter det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Gumusdoga och Fishark att kommissionen borde återinföra kategorin odlare som ”inte hittats eller inte mottagit stöd” och inte bevilja någon förmån för inköp från dessa odlare.

(165)

Kommissionen avvisade detta påstående med motiveringen att alla tidigare undersökningar har visat att all inköpt regnbåge i viss utsträckning subventioneras och att den senaste metoden återspeglar detta allmänna påstående.

(166)

Selina Balik hävdade att metoden för beräkning av den indirekta subventionen är felaktig, eftersom den inte tar hänsyn till den teoretiska kapacitet som anges i varje odlarlicens. Kommissionen bortsåg särskilt från det faktum att de produktionsvolymer som kan subventioneras inte bara begränsas av gränsen på 350 000 kg fiskekvivalenter, utan också av den teoretiska kapacitet som anges i varje odlares relevanta odlarlicens.

(167)

Kommissionen använde den subventionerade produktionsmetoden på grund av skillnaden mellan den rapporterade landsomfattande teoretiska kapaciteten på 244 000 ton och den faktiska produktionen på 144 000 ton. Den subventionerade produktionen ansågs därför utgöra en rimligare metod för att beräkna de indirekta subventionsnivåer som skulle fördelas mellan de exporterande producenterna. De detaljerade undersökningsresultaten, inklusive klassificeringen av företagen, lämnades till de turkiska myndigheterna och inga synpunkter på riktigheten eller någon alternativ metod lämnades i de turkiska myndigheternas synpunkter på utlämnandet av uppgifter. Kommissionen avvisade därför alla alternativa metoder som föreslagits av de exporterande producenterna.

(168)

På grundval av detta gjordes följande beräkningar:

Tabell 3

Förmån per företag för inköpt regnbåge 2020

Företagsgrupp

Genomsnittlig subventionsnivå i turkiska lira per kg

Fishark

0,614

Gumusdoga

0,791

Ozpekler

0,728

Selina Balik

0,899

Tabell 4

Stöd till regnbågsproduktion

Företagsgrupp

Subventionsbelopp

Fishark

3,47  %

Gumusdoga

2,10  %

Ozpekler

2,75  %

Selina Balik

2,54  %

4.4   Uteblivna intäkter - statligt stöd till investeringar i vattenbrukssektorn

4.4.1   Beskrivning och rättslig grund

(169)

Dekret 2012/3305 (18) och genomförandekommuniké 2012/1 (19) ger en grund för statligt stöd för investeringar i vattenbrukssektorn (20) och utgör grunden för Turkiets incitamentsprogram för investeringar. Det omfattar följande två incitamentsordningar:

Regionala investeringsincitament, inklusive stöd för befrielse från mervärdesskatt, tullfrihet, skattenedsättning, stöd för sociala avgifter (arbetsgivardelen), räntestöd, marktilldelning, innehållande av inkomstskatt samt stöd för sociala avgifter (arbetstagardelen) och

allmänna investeringsincitament, inklusive stöd för befrielse från mervärdesskatt, tullfrihet och innehållande av inkomstskatt.

(170)

Företag som inte kan uppfylla minimikriterier för investeringsbelopp enligt ordningen för regionala investeringsincitament kan dra nytta av ordningen för allmänna investeringsincitament, som är tillgänglig för alla sex regioner enligt vad som fastställs i dekret 2012/3305. Stödnivån kan variera beroende på den ekonomiska utvecklingen i de sex regionerna.

(171)

Både dekretet och kommunikén gäller fortfarande och de sex regionerna har inte ändrats sedan den ursprungliga undersökningen.

4.4.2   Slutsats

(172)

Under översynsperioden gynnades Gumusdoga av nedsättningar av inkomstskatten.

(173)

Alla tre företag i urvalet omfattades av befrielse från mervärdesskatt och tullbefrielse inom ramen för de regionala investeringsincitamenten.

(174)

I den ursprungliga undersökningen (21) och översynen vid giltighetstidens utgång (22) bekräftades att investeringsstödet betraktas som en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen när stödet ges i form av ett skatteincitament, dvs. när statliga intäkter normalt sett ska tas ut men i praktiken inte drivs in eller efterskänks.

(175)

Subventionen är selektiv och utjämningsbar eftersom den förmån den ger upphov till uttryckligen är begränsad till företag belägna i en av de regioner som förtecknats. Subventionen avser dessutom endast vissa företag som är verksamma i vissa sektorer. Med tanke på antalet och typen av restriktioner som gäller för vissa sektorer, framför allt de som innebär en begränsning till vissa typer av företag eller att vissa sektorer utesluts helt och hållet, uppfyller subventionen inte heller kraven enligt artikel 4.2 b i grundförordningen för att selektivitet inte ska anses föreligga.

(176)

I bilaga 2A till dekret 2012/3305 anges vattenbruk uttryckligen som en av de verksamheter som kan beviljas denna typ av skattebefrielse. I bilaga 4 till dekretet förtecknas de sektorer som inte kan dra nytta av några incitament inom ramen för denna ordning.

4.4.3   Beräkning av subventionsbeloppet

(177)

För att fastställa storleken på den utjämningsbara subventionen för skattebefrielser beräknades den förmån som mottagaren beviljats under översynsperioden som skillnaden mellan den totala skatt som skulle betalas enligt den normala skattesatsen och den totala skatt som skulle betalas enligt den reducerade skattesatsen.

(178)

När det gäller befrielsen från mervärdesskatt och tullfrihet identifierade kommissionen de tillgångar som hade köpts under översynsperioden och det belopp som befriats från mervärdesskatt eller som fått tullfrihet. En kassaflödesförmån på två månader beräknades med hjälp av den kortfristiga räntan för översynsperioden.

(179)

Efter utlämnandet av uppgifter begärde båda Gumusdoga och de turkiska myndigheterna att kommissionen inte skulle utjämna befrielsen från mervärdesskatt.

(180)

De turkiska myndigheterna hävdade att de amerikanska undersökningsmyndigheterna inte ansåg att befrielser från mervärdesskatt i systemet med investeringscertifikat i Turkiet var utjämningsbara och hänvisade till ett beslut av Förenta staterna, Countervailing Duty Investigation of Common Alloy Aluminium Sheet from the Republic of Turkey (23).

(181)

Kommissionen noterar att det amerikanska handelsministeriet på sidan 17 i detta dokument konstaterar att det fastställs att detta system inte ger någon förmån, men att de höll på att samla in ytterligare uppgifter om hur de turkiska myndigheternas mervärdesskattesystem fungerade.

(182)

Kommissionen noterar också att det amerikanska handelsministeriet instämmer med kommissionen om att tullfriheten utgör en förmån inom ramen för detta system.

(183)

De turkiska myndigheterna hävdade att producenterna visserligen betalar ingående mervärdesskatt på sina inköp från leverantörer, men att de tar ut utgående mervärdesskatt på sin försäljning till sina kunder. Kunderna bär därför den slutliga skattebördan och befrielserna från mervärdesskatt är därför inte utjämningsbara.

(184)

På samma sätt hävdade företaget Gumusdoga att det kunde avräkna den mervärdesskatt som ska betalas mot mervärdesskattefordran och att den enda förmånen med att delta i ordningen därför var att undvika förskottsbetalningar av mervärdesskatt och därmed den administrativa bördan av att avräkna den mervärdesskatt som ska betalas mot mervärdesskattefordran. De begärde därför att ingen förmån skulle beräknas i linje med tidigare undersökningar.

(185)

I motsats till synpunkterna från Gumusdoga ansåg kommissionen att denna befrielse från mervärdesskatt och tullfrihet borde utjämnas.

(186)

Av de orsaker som anges i skälen 148–150 fastställde kommissionen, i linje med de tidigare undersökningarna, att systemet med befrielse från mervärdesskatt i Turkiet är en utjämningsbar subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen. Att den mervärdesskatt som ska betalas ur redovisningssynpunkt avräknas mot mervärdesskattefordringar innebär inte att kassaflödesförmånen avlägsnas, eftersom de exporterande producenterna inte behöver direktutbetala kontanter och därefter invänta återbetalning från skatteförvaltningen sedan denna handlagt deras månatliga mervärdesskattedeklarationer, vilket är fallet för företag som inte omfattas av ordningen.

(187)

Efter det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade de turkiska myndigheterna att ordningen för befrielse från mervärdesskatt i Turkiet inte är en utjämningsbar subvention. Detta argument avvisades av de orsaker som anges i skälen ovan.

(188)

När det gäller befrielsen från mervärdesskatt till förmån för företaget Gumusdoga beräknade kommissionen en tidsvinst på två månader. Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter bad företaget om ett klargörande av hur kommissionen fastställde tvåmånadersperioden och hävdade att det bara fanns en månadsperiod för avräkning av betalningen av mervärdesskatt. I skäl 42 i den preliminära förordningen anges att de förmåner som erhölls under undersökningsperioden bara bestod i en tidsvinst på två månader till dess företagen fick tillbaka mervärdesskatten från skatteförvaltningen. Inga synpunkter på detta uttalande lämnades i den ursprungliga undersökningen och kommissionen har ingen bevisning i ärendet för att mervärdesskattesystemet i Turkiet har ändrats sedan dess.

(189)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Gumusdoga att kommissionen borde fördela skattenedsättningarna till de olika produkter som det hänvisas till i de certifikat om investeringsstimulans som ligger till grund för skattenedsättningarna.

(190)

Detta argument avvisades eftersom sänkningen av inkomstskatten är en inkomst för företaget och därför fördelas på företagsgruppens totala omsättning.

(191)

För den utjämningsbara subventionen för befrielse från mervärdesskatt och tullbefrielse beräknades förmånen som en kassaflödesförmån för inköp under översynsperioden.

Tabell 5

Uteblivna intäkter

Företag

Subventionsbelopp

Fishark

0,00  %

Gumusdoga

1,77  %

Ozpekler

0,00  %

Selina Balik

0,00  %

4.5   Direkt överföring av medel – stöd till försäkringar inom vattenbrukssektorn

4.5.1   Beskrivning och rättslig grund

(192)

Enligt lag nr 5363 om jordbruksförsäkring (24) och dekret 2018/380 (25) om risker, skördar och regioner som ska omfattas av jordbruksförsäkringspoolen och av premiestöd under översynsperioden, kan producenter av vattenbruksprodukter få en nedsatt försäkringspremie som täcker förluster av fiskbestånd och upptag av regnbåge till följd av en rad möjliga sjukdomar, naturkatastrofer, olyckor osv. Stödet från de turkiska myndigheterna uppgår till 50 % av försäkringspremien.

4.5.2   Slutsats

(193)

Såsom bekräftades i den ursprungliga undersökningen (26) och översynen vid giltighetstidens utgång (27) tar den förmån som denna ordning ger formen av en sänkning av de finansiella kostnaderna för livförsäkring som omfattar vattenbruksdjur.

(194)

Denna ordning utgör en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a i i grundförordningen i form av ett direkt bidrag från Turkiets myndigheter till regnbågsproducenter och ett finansiellt bidrag, eftersom mottagarna av subventionen får en förmånlig försäkringspremie som är mycket lägre än de försäkringspremier för jämförbara risker som förekommer på marknaden.

(195)

Ordningen medför en förmån i den mening som avses i artikel 3.2 i grundförordningen. Förmånen motsvarar skillnaden mellan de premier som erbjuds i samband med en kommersiell försäkring och den subventionerade premien.

(196)

Stödet är selektivt eftersom den beviljande myndigheten och den tillämpliga lagstiftningen uttryckligen begränsar denna minskade premie till att avse företag verksamma inom jordbrukssektorn och även uttryckligen avser risker som vattenbruksproducenter utsätts för.

4.6   Direkt överföring av medel – övriga ordningar

4.6.1   Beskrivning och rättslig grund

(197)

Under översynsperioden mottog den exporterande producenten Gumusdoga som ingick i urvalet direkta överföringar av medel från de turkiska myndigheterna som bokfördes i dess räkenskaper som en intäkt.

(198)

Kommissionen begärde uppgifter om alla intäktsposter för 2020 i detta konto och företaget lämnade uppgifter för varje post. Tre poster konstaterades vara direkta överföringar av medel begränsade till exportörer enligt följande:

(199)

Först tog företaget emot medel på ett konto kallat ”Aegean Exporters Association Support” som företaget angav var kopplat till stödet för lufttransport. Detta regleras genom ”Presidentdekret om stöd för kostnader för lufttransport av den 16 maj 2020 nr 2552” från maj till juli 2020 (28).

(200)

För det andra mottog företaget medel på ett konto kallat ”Ministry of Economy Export Incentives” (exportincitamentstöd). Företaget angav att ”det genom dekret 2014/8 (29) är avsett att ge stöd för att företag som bedriver industriell verksamhet och/eller handelsverksamhet i Turkiet ska få certifikat för marknadstillträde och säkerställa deras deltagande i den globala distributionskedjan”.

(201)

Därefter mottog företaget medel på ett konto kallat ”Exhibition Support Income”. Företaget angav att detta stöd regleras genom ”Dekret om stöd för deltagande i mässor utomlands” 2017/4 offentliggjord i Turkiets officiella kungörelseorgan nr 30031 av den 7 april 2017. Enligt detta dekret kan exportörer begära ersättning från handelsministeriets generaldirektorat för export för deltagande i mässor som hålls utomlands och som av handelsministeriet klassificeras som berättigade till stöd.

4.7   Slutsats

(202)

När det gäller det första bidraget anser kommissionen att detta är knutet till exporten, eftersom det rör sig om en återbetalning av exporttransportkostnader. Exportören måste dessutom underteckna ett åtagande att exportera och återbetala bidraget om de exporterade varorna återsänds till Turkiet. Ordningen är vidare selektiv för exportörer som tillhör vissa sektorer, varav vattenbruk finns förtecknat.

(203)

Vad gäller det andra bidraget anser kommissionen att också det är knutet till export, eftersom det återbetalar kostnader för exporttransaktioner för att få tillträde till utländska marknader, såsom kostnader för certifikat och kvalitetskontroll.

(204)

Vad gäller det tredje bidraget anser kommissionen att också det är knutet till export, eftersom det är utformat för främjande av exporthandel via mässor utomlands.

(205)

Denna ordning utgör en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a i i grundförordningen i form av ett direkt bidrag från de turkiska myndigheterna till turkiska exportörer. Ordningen medför en förmån i den mening som avses i artikel 3.2 i grundförordningen.

(206)

Dessa bidrag är knutna till exportresultat i den mening som avses i artikel 4.4 a i grundförordningen. Vissa av dem är också selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a och 4.3 i grundförordningen mot bakgrund av att de, från de handlingar som tillhandahållits av den samarbetsvilliga exporterande producenten, förefaller vara begränsade till vissa industrisektorer, såsom vattenbruk. Kommissionen anser därför att dessa bidrag är utjämningsbara och selektiva.

(207)

Förmånen utgörs av det inkomstbelopp som tagits emot och bokförts under översynsperioden.

(208)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte Gumusdoga kommissionens beslut om dessa tre bidrag var utjämningsbara.

(209)

När det gäller stödet till Egeiska exportörernas förbund (det första bidraget) hävdade Gumusdoga att ordningen inte är kopplad till den produkt som översynen gäller, eftersom exporten av produkter enligt HS-nummer 0302, 0303 och 0304 till Europeiska unionen inte omfattas av stödet.

(210)

Kommissionen avvisade detta påstående, eftersom stödet kan omfatta produkter enligt andra HS-nummer som ingår i produktdefinitionen i den nuvarande undersökningen, nämligen HS-numren 0301 och 0305. Företaget lämnade inte heller tillräcklig information för att kommissionen skulle kunna undersöka vilka produktgrupper som omfattades av det stöd som mottagits under översynsperioden.

(211)

Gumusdoga hävdade också att detta första bidrag inte är kopplat till exportförsäljningen till unionsmarknaden.

(212)

Kommissionen bestrider inte att denna ordning inte är begränsad till den produkt som översynen gäller, vilket är anledningen till att den förmån som företaget mottagit har förts upp som gruppens totala exportomsättning och sedan fördelats på den produkt som översynen gäller.

(213)

När det gäller exportincitamentet (det andra bidraget) hävdade Gumusdoga att bara en av åtta ansökningar som ingick i beräkningen av förmånen gällde den produkt som översynen gäller och översynsperioden. Till följd av detta begärde företaget att kommissionen skulle se över beräkningen av förmånen i enlighet med detta och förkasta de sju ansökningar som inte rör den produkt som översynen gäller och översynsperioden.

(214)

Kommissionen avvisar detta påstående eftersom förmånen har tagits upp som en intäkt som bokförts under översynsperioden och förts upp som företagsgruppens totala exportomsättning och sedan fördelats på den produkt som översynen gäller.

(215)

Gumusdoga begärde också att kommissionen skulle bortse från den förmån som härrör från ”Exhibition Support Income” (det tredje bidraget), eftersom denna ordning inte är sektors- eller företagsspecifik eller relaterad till den produkt som översynen gäller eller översynsperioden.

(216)

Kommissionen avvisar detta påstående, eftersom det är knutet till export och den förmån som mottagits under översynsperioden har förts upp som gruppens totala exportomsättning och sedan fördelats på den produkt som översynen gäller.

Tabell 6

Direkt överföring av medel

Företag

Subventionsbelopp

Fishark

0,00  %

Gumusdoga

0,21  %

Ozpekler

0,09  %

Selina Balik

0,08  %

4.8   Förmånliga lån

(217)

Under den ursprungliga undersökningen och översynen vid giltighetens utgång fann kommissionen att regnbågsproducenter gynnades av förmånliga lån inklusive

jordbrukslån till låg eller ingen ränta, och

exportlån till låg ränta från Eximbank, direkt eller via andra banker.

(218)

Kommissionen undersökte förmånliga lån till de exporterande producenterna i urvalet under 2020, inbegripet jordbrukslån, exportlån och andra låneordningar, inklusive de som anordnades av den turkiska regeringen under 2020 som en reaktion på covid-19-pandemin.

4.9   Jordbrukslån

4.9.1   Beskrivning och rättslig grund

(219)

Dekret 2020/2015 föreskriver att kooperativa jordbrukskreditinstitut (Agricultural Credit Cooperatives, ACCs) och T.C. Ziraat Bankasi A.S. (Ziraat Bankasi) kan bevilja lån med låg ränta och företagslån till producenter inom vattenbrukssektorn. Regnbågsproducenterna kan få rabatt på de tillämpliga räntesatserna på mellan 10 % och 80 %. Den övre kreditgränsen är 10 000 000 turkiska lira. Dekretet omfattar den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2022.

(220)

Kooperativa jordbrukskreditinstitut är privaträttsliga organ som har inrättats av jordbruksproducenter (dvs. fysiska eller juridiska personer som är verksamma inom jordbruksproduktion) i Turkiet för att tillgodose verksamhetens finansiella behov.

(221)

Ziraat Bankasi är republiken Turkiets jordbruksbank och är helt statligt ägd. Under den ursprungliga undersökningen ägdes aktierna av undersekretariatet för statskassan. Sedan 2018 har dock kapitalet överförts till Turkiets nationella placeringsfond och, som det kunde konstateras i den ursprungliga undersökningen, ägs till 100 % av Turkiets nationella placeringsfond (30).

(222)

I enlighet med artikel 2 i lag nr 6741 om inrättande av ett förvaltningsbolag för Turkiets nationella placeringsfond och om ändringar i vissa lagar är Turkiets nationella placeringsfond en institution som är knuten till presidentämbetet (31).

(223)

Enligt artikel 13.2 i ministerrådets dekret 2016/9429 är Turkiets president ordförande för fondens styrelse. En av styrelsemedlemmarna kan av presidenten utses till vice ordförande (32).

(224)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen (33) tillhandahåller Ziraat Bankasi förmånliga lån till vattenbrukssektorn för att främja jordbruksproduktion och jordbruksnäring. Ministerrådet fastställer årligen varaktighet, förfaranden och principer för programmet, och statskassan överför den återstående räntebetalningen, motsvarande den nedsatta räntesatsen, till Ziraat Bankasi.

(225)

Därför fastställdes i den ursprungliga undersökningen att Ziraat Bankasi på grundval av dekret 2013/4271, som har ersatts av dekret 2020/2015, utövar myndighetsbefogenheter med samma grund.

(226)

Därför fortsätter T.C. Ziraat Bankasi A.S. att utöva myndighetsbefogenheter och kommissionen fortsätter att, som under tidigare undersökningar, anse att det är ett offentligt organ.

4.9.2   Resultat

(227)

Under översynsperioden hade de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet utestående lån med låg ränta från Ziraat Bankasi.

(228)

Efter utlämnandet av uppgifter påpekade Gumusdoga att kommissionen inte borde betrakta jordbrukslån från Ziraat Bankasi som utjämningsbara, eftersom de var kopplade till köp av en försäkring kopplad till produktion av andra produkter och inte den produkt som översynen gäller.

(229)

Detta argument avvisades eftersom lånet beviljades företaget och det inte fanns någon bevisning för att liknande lån i allmänhet var tillgängliga för företag i Turkiet. Dessutom var lånet inte beroende av produktionen av andra produkter, utan endast av köp av en försäkring för en viss odling.

4.10   Exportkrediter

4.10.1   Beskrivning och rättslig grund

(230)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen (34) och översynen vid giltighetstidens utgång (35) beviljades Türkiye İhracat Kredi Bankası A.Ș. (Eximbank) rättigheter av den turkiska regeringen den 21 augusti 1987 genom dekret 87/11914 i enlighet med lag nr 3332 (36) om exportkrediter och är en helt statligt ägd bank som fungerar som den turkiska statens instrument för exportincitament inom ramen för Turkiets exportstrategi.

(231)

Eximbank har fått i uppdrag av staten att stödja utrikeshandel och turkiska entreprenörer/investerare som är verksamma utomlands, för att öka turkiska företags export och stärka deras internationella konkurrenskraft.

(232)

Kommissionen fortsätter att anse att Eximbank utövar myndighetsbefogenheter och således är ett offentligt organ.

(233)

Lag nr 3332 och resolution 2013/4286 (37) om inrättande av Eximbank utgör den rättsliga grunden för de exportkrediter som tillhandahålls via Eximbank.

(234)

Eximbank tillhandahåller finansiellt stöd (antingen direkt eller via banker som agerar ombud och arbetar på provisionsbasis), t.ex. exportkrediter före eller efter leverans och exportorienterade investeringskrediter till exportörer, i syfte att öka de turkiska exportörernas konkurrenskraft på utländska marknader.

(235)

Eximbank använder också rediskonteringskrediter för att tillhandahålla kontantförskott till exportörer på grundval av diskontering av växlar och dokument som avser exportförsäljning (38). Den rättsliga grunden för dessa krediter finns i genomförandeprinciperna och cirkuläret om rediskonteringskrediter för exporttjänster och tjänster för nettoinkomster av utländsk valuta (rediskonteringsprogram) (39) och artikel 45 i centralbankslagen.

(236)

I den turkiska centralbankens årsrapport 2020 noteras att syftet med rediskonteringskrediter var att ”underlätta exportföretagens tillgång till krediter till förmånliga kostnader och att stärka den turkiska centralbankens reserver.” (40)

(237)

Rediskonteringskrediterna finansieras av Turkiets centralbank, men kanaliseras via de turkiska finansinstitut (offentliga såväl som privata banker) som fungerar som ombud för centralbanken. Räntorna fastställs av centralbanken, och de banker som agerar ombud ersätts via en provision som debiteras mottagarna.

4.10.2   Resultat

(238)

Under översynsperioden hade de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet utestående exportkrediter till låg ränta som antingen tillhandahölls direkt av Eximbank eller via andra offentliga eller privata banker som fungerade som ombud för Eximbank. Företagen fick också rediskonteringskrediter via Eximbank eller via andra offentliga eller privata banker.

4.11   Andra låneordningar

4.11.1   Beskrivning och rättslig grund

(239)

Vissa exporterande producenter i urvalet rapporterade andra lån som tagits under 2020. Kommissionen identifierade tre ordningar som användes av de exporterande producenter som ingick i urvalet och begärde information från de turkiska myndigheterna om följande:

Can Suyu - Life Water

Ise Devam - Continue to Business

IVME Credit - Movement Credit

(240)

Can Suyu – Life Water scheme är ett allmänt låneprogram som är öppet för alla företag med åtagande att fortsätta sin verksamhet och behålla (och inte minska) antalet anställda registrerade i Socialförsäkringsinstitutet från slutet av februari 2020. Programmet är ett driftskontinuitetslån från de turkiska myndigheterna till Kredi Garanti Fonu och de fem offentliga banker som innehar aktier i det.

(241)

Ise Devam - Continue to Business scheme är ett annat allmänt låneprogram som är kopplat till den pågående verksamheten på samma sätt som Can Suyu – Life Water scheme. Programmet är ett driftskontinuitetslån från de turkiska myndigheterna till Kredi Garanti Fonu och de fem offentliga banker som innehar aktier i det.

(242)

IVME Credit - Movement Credit scheme är en mer specifik ordning för vissa näringslivssektorer. Ordningen meddelades vara en del av Ekonomi- och finansministeriets IVME (Acceleration) Financing Package av den 23 maj 2019, tillsammans med tre offentliga banker, Ziraat Bankasi, Halkbank och Vakifbank (41). Acceleration Financing Package är i sin tur del av de turkiska myndigheternas långfristiga ekonomiska politik för landet, som anges i det nya ekonomiska programmet (Yeni Ekonomi Programi).

(243)

I det officiella tillkännagivandet anges att programmet syftar till att stödja sektorer med stort importberoende, underskott i utrikeshandeln, hög sysselsättningsgrad och höga export- eller valutainkomster. Enligt invigningsanförandet av finansministern antar finansieringspaketet en produktorienterad finansieringsstrategi. Inte bara genom att utvärdera varje enskild sektor utan även genom att finansiera produkter som kan bidra positivt till handelsbalansunderskottet. På så sätt kommer den att syfta till att öka de berörda produkternas konkurrenskraft på de internationella marknaderna och därmed kommer strategiska produkters exportpotential att kunna konstateras (42).

(244)

Den huvudsakliga verksamhet som ska stödjas är tillverkning av råvaror och halvfabrikat, maskinproduktion och jordbruk. När det gäller råvaror och importerade varor identifierades fyra huvudsakliga sektorer: Kemiska/medicinska (läkemedelsprodukter) produkter, plast- och gummiprodukter, regenat- och syntetgarn, samt pappers- och pappsektorerna (43).

(245)

När det gäller maskintillverkning har en förteckning över maskintillverkare inom vissa Nace-koder upprättats. Finansieringspaketet omfattar lån till inhemska maskintillverkare på Nace-kodlistan som investerar i ny produktion eller kapacitetsökningar samt lån till inhemska köpare som investerar i nya maskiner som tillverkas av samma tillverkare. Paketet är inriktat på följande sektorer:

Elektriska maskiner och komponenter, datorer, elektronik, optisk utrustning.

Delar och delar till motorfordon.

Motor och komponenter.

Allmänna industriella maskiner och komponenter.

Elektrisk utrustning (44)

(246)

Jordbruket omfattar produktion av boskap och fodergrödor och dessa lån beviljades en exporterande producent i urvalet för vattenbruk under översynsperioden. Lånevillkoren är klart förmånliga i förhållande till den räntesats som ges.

4.11.2   Resultat

(247)

När det gäller de två allmänna låneordningarna Can Suyu – Life Water och Ise Devam – Continue to Business baserat på sysselsättningsnivån i företagen i februari 2020, finner kommissionen ingen bevisning för att dessa låneordningar är selektiva eller utjämningsbara.

(248)

När det gäller IVME:s kreditordning har kommissionen dock funnit bevis för att den är begränsad till särskilda sektorer och särskilda verksamheter (se ovan) och att lånepaketet är kopplat till de offentliga bankerna Ziraat Bank, Halkbank och Vakifbank.

(249)

Kommissionen konstaterade att företagen i urvalet endast använde IVME-kreditlån som tillhandahölls av Ziraat Bank och Halkbank. Kommissionen har därför inte undersökt Vakifbanks ställning i denna undersökning.

(250)

Kommissionen har i avsnitt 4.5.1 ovan bekräftat att Ziraat Bank är ett offentligt organ med myndighetsbefogenheter.

(251)

Kommissionen ansåg att Türkiye Halk Bankası A.Ş (Halkbank) var ett offentligt organ med myndighetsbefogenheter grundat på offentlig information och även på den information som banken själv lämnade som en del av svaret på det statliga frågeformuläret, som innehöll kopior av årsrapporterna för 2019 och 2020.

(252)

Halkbank inrättades av de turkiska myndigheterna 1933. Mustafa Kemal Atatürk uttalande: Det är ytterst viktigt att skapa en organisation som ger småföretagare och stora industriföretag de lån som de så desperat behöver, som är lätta att få och till ett överkomligt pris för att sänka kreditkostnaderna under normala förhållanden, banade väg för bildandet av Halkbank.

(253)

Halkbank ägs till 77,9 % av regeringen genom Turkiets nationella placeringsfond (45). Kommissionen noterade att alla ledamöter i bankens ledningsorgan är eller var statstjänstemän eller har tjänstgjort i andra offentliga organ (46).

(254)

Kommissionen noterade till exempel att Maksut Serim fanns med i styrelsen, som 2020 var ämnesråd till Republiken Turkiets president efter att ha varit chefsrådgivare för Republiken Turkiets premiärminister under perioden 2003–2016.

(255)

Kommissionen noterade även att Sezai Uçarms fanns med i styrelsen, som 2020 var biträdande minister vid handelsministeriet.

(256)

Kommissionen noterade vidare att det i Halkbanks bolagsordning tydligt anges att banken, genom medverkan av Republiken Turkiets ministerråd, har som särskilt mål att ge små och medelstora företag, handelsföretag och hantverkare billig tillgång till finansiering (artikel 4.4).

(257)

I artikel 4.5 behandlas möjligheten att mindre än 50 % av bankens aktier är offentligt ägda: Om procentandelen offentligt ägda aktier i banken understiger 50 % ska bankens verksamhet när det gäller att erbjuda kreditfaciliteter till handels- och säljföretag samt små och medelstora industriföretag fortsätta i enlighet med de metoder och principer som ska fastställas av ministerrådet (47).

(258)

Banken inrättades av de turkiska myndigheterna och prioriterar behoven hos små och medelstora företag, handelsföretag och hantverkare.

(259)

Halkbank uttrycker själv att eftersom Halkbanks prioritering alltid har varit att tillhandahålla denna målgrupp lån till mest gynnsamma villkor förtjänar banken den särskilda plats den har fått av handelsföretag, hantverkare och små och medelstora företag(48) I sina årsrapporter för 2020 och 2021 hänvisar också Halkbank till att den vid flera tillfällen agerat som offentlig bank som utför regeringens prioriteringar.

(260)

Enligt Halkbanks officiella uppdragsbeskrivning i dess årsrapporter är bankens roll att stödja Turkiets utveckling och tillväxt inom ramen för en medvetenhet om socialt ansvar och att vara en folkbank som skapar ett stort mervärde för alla berörda parter.

(261)

Detta uppdrag genomförs i praktiken på följande sätt: När vi kanaliserade våra resurser till prioriteringarna för Turkiets ekonomi som en del av vårt uppdrag ”We are the People First, and Then a Bank” fokuserade vi på att bedriva vår verksamhet genom en strategi som respekterar människorna, samhället och miljön.

(262)

På sidan 52 i 2021 års rapport anges t.ex. utökade banken räntesubventionerade lån genom Ekonomi- och finansministeriet till 500 tusen handelsföretag och hantverkare med 12,1 miljarder TRL. Halkbank fortsatte dessutom att skjuta upp lånebetalningarna till handelsföretag och hantverkare vars företag drabbades av pandemirelaterade förluster i enlighet med ett presidentdekret (49).

(263)

När det mer specifikt gäller IVME-lånen lovordade verkställande direktören Osman Arslan - den harmoni och starka samordning mellan institutionerna i fråga om ekonomisk förvaltning för att uppnå framgångsrika resultat och tillade att - med vår beslutsamhet att uppnå målen i det nya ekonomiska programmet kommer vi i år att satsa intensivt på området och göra stora ansträngningar för att erbjuda de lämpligaste lösningarna på våra kunders krav. Våra låneutbetalningar i våra innovativa produkter såsom Acceleration Financing Package, Employment-Oriented Business Loan, Economy Value Loan, Campaign Housing Loan, Campaign Consumer Loan, TLREF Indexed Loan och Domestic Production Vehicle Loan uppgick till 30 miljarder turkiska lira 2019 (50).

(264)

Villkoren för IVME-krediten omfattar en amorteringsfri period och en förmånlig ränta som fastställs som en procentuell tilläggsavgift (1–3 %, baserat på lånets löptid) på de statliga nationella skuldebreven med låg risk (DIBS).

(265)

Räntesatsen för IVME-lån anges i regeringens instruktioner till bankerna och fastställs oberoende av bankens kapitalkostnadsstruktur, låntagarens omständigheter eller kreditvärdering. Bankerna anses därför agera på regeringens vägnar och följa regeringens instruktioner.

(266)

Kommissionen ansåg därför att IVME:s kreditordning var utjämningsbar.

4.12   Lån – Slutsats

(267)

I den ursprungliga undersökningen (51) och översynen vid giltighetens utgång (52) bekräftades att förmånlig finansiering betraktas som en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a i och artikel 3.2 i grundförordningen.

(268)

På grundval av resultaten i den aktuella undersökningen drog kommissionen slutsatsen att de förmånliga finansieringsordningarna ger mottagarna förmåner, eftersom sådan finansiering beviljas till räntor som understiger marknadsräntorna, nämligen på villkor som inte speglar marknadsvillkoren för finansiering med jämförbar löptid.

(269)

Dessa förmånliga finansieringsordningar är selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen när det gäller jordbrukslånen, eftersom den beviljande myndigheten eller den tillämpliga lagstiftningen uttryckligen begränsar tillgången till vissa företag.

(270)

De exportrelaterade krediterna är selektiva i den mening som avses i artikel 4.4 a i grundförordningen, eftersom de är knutna till exportresultat.

(271)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte de turkiska myndigheterna och Gumusdoga utjämningen av den förmån som beräknats för exportrelaterade krediter, som är knutna till exportresultat, om lånet tillhandahölls av en privat bank.

(272)

Detta argument framfördes också i samband med den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, i skäl 87, och kommissionen avvisade detta påstående i skälen 88 och 89 (53).

(273)

Kommissionen analyserade den dokumentation som lämnats av företaget noggrant för att styrka att dessa lån hade tillhandahållits av en privat bank utan inblandning av Eximbank eller andra offentliga organ, eftersom företaget hade lånat dessa medel för export av den produkt som översynen gäller till betydligt lägre räntor än de som den turkiska centralbanken offentliggjort för lån i euro.

(274)

Den dokumentation som företaget lämnade innehöll varken ett låneavtal från den berörda banken eller någon bevisning som visade att den berörda banken av en viss orsak hade erbjudit företaget en viss räntesats.

(275)

Det framkom därför ingen bevisning för att dessa lån tillhandahölls på marknadsmässiga grunder och argumentet avvisades.

(276)

Företaget Gumusdoga hävdade dessutom att kommissionen var inkonsekvent i den metod som användes för att beräkna förmånen för exportrelaterade lån, eftersom vissa inte ingick i beräkningen av den totala förmånen.

(277)

Kommissionen avvisade detta påstående. Den enda orsaken till att vissa exportknutna lån som utfärdats av privata banker inte togs med i beräkningen av den totala förmånen är att dessa lån utfärdades i turkiska lira.

(278)

Gumusdoga hävdade att det på grund av sin höga kreditvärdighet kan få förmånligt låga räntesatser för sina exportknutna lån som utfärdas av privata banker och att kommissionen därför inte borde ta med förmånen från sådana lån i sina beräkningar.

(279)

Kommissionen avvisade detta argument, eftersom de referensräntor som användes för beräkningen av förmånen motsvarar den genomsnittliga räntan på alla turkiska lån som tillhandahållits under en viss tidsperiod och i en viss valuta. I detta genomsnitt ingick alla typer av kreditvärdighet.

(280)

Detta påstående från Gumusdoga om att vissa exportknutna lån fastställdes till låga räntor på grund av deras egna särskilda villkor framfördes också i översynen vid giltighetstidens utgång och avvisades av samma orsaker som ovan. Gumusdoga kunde inte visa att det fick något exportknutet lån till en låg ränta på grundval av sin kreditvärdering eller på grundval av förhandlingar med en bank.

(281)

Kommissionen ansåg att det inte fanns något samband mellan ett låns utjämningsbarhet och ett företags kreditvärdighetsnivå. Referensräntesatserna användes endast för att fastställa storleken på den förmån som lånen gav och inte för att fastställa om ett lån kunde anses vara utjämningsbart eller inte.

(282)

Alla förmånliga finansieringsordningar ansågs därför vara utjämningsbara subventioner.

4.12.1   Beräkning av subventionsbeloppet

(283)

I enlighet med artikel 6 b i grundförordningen beräknades förmånen i samband med den förmånliga finansieringen som skillnaden mellan den ränta som betalats och det belopp som skulle ha betalats för ett likvärdigt kommersiellt lån. Som referensränta tillämpade kommissionen den vägda genomsnittliga räntan för kommersiella lån på den nationella turkiska marknaden, baserat på data från Turkiets centralbank (54). Detta är samma referensränta som användes i den ursprungliga undersökningen och i alla tidigare översyner. Kommissionen fördelade förmånen från exportkrediterna på exportförsäljningen medan jordbrukslånen fördelades på den totala försäljningen.

(284)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte Gumusdoga den metod som använts för att bevilja förmåner för exportknutna lån. Kommissionen fördelade i utlämnandet av uppgifter förmånen enligt följande:

a)

I exportknutna lån som rapporterats som ”inte knutna till den produkt som översynen gäller” hade ingen förmån fördelats på den produkt som översynen gäller.

b)

Exportknutna lån där det inte fanns någon sådan rapport hade alla förmåner fördelats på exportomsättningen för den produkt som översynen gäller.

(285)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav Gumusdoga att alla lån som omfattas av led b i själva verket borde fördelas på den totala exportomsättningen, eftersom alla dessa lån också var knutna till export av andra produkter. Detta påstående rör samma påstående från samma exporterande producent som i skäl 92 i förordningen om översyn vid giltighetstidens utgång (55).

(286)

I översynen vid giltighetstidens utgång kunde kommissionen fördela förmånen från vissa exportknutna lån till den totala exportomsättningen när det fanns underlag som styrkte detta (56). Mot bakgrund av att vissa av lånen var löpande under denna översyn drog kommissionen samma slutsats.

(287)

För de lån som inte undersöktes i översynen vid giltighetstidens utgång analyserade kommissionen den dokumentation som Gumusdoga tillhandahöll i sitt svar på frågeformuläret och efterföljande inlagor.

(288)

Om denna dokumentation visade att lånet var knutet till export av alla produkter fördelades förmånen över gruppens totala exportomsättning. I annat fall fördelades förmånen på exportomsättningen för den produkt som översynen gäller. Den dokumentation som Gumusdoga tillhandahöll efter utlämnandet av uppgifter och som inte kunde verifieras beaktades inte.

(289)

Efter utlämnandet av uppgifter noterade två exporterande producenter i urvalet felaktigheter i beräkningen av förmånen, vilka korrigerades. Kommissionen såg också till att referensräntan, eftersom den offentliggjordes varje fredag, skulle gälla för lån som började löpa från och med påföljande vecka, vilket också tillämpades i skäl 93 i förordningen om översyn vid giltighetstidens utgång.

(290)

Följande subventionsbelopp beräknades för de exporterande producenterna i urvalet avseende förmånliga lån:

Tabell 7

Finansiering

Företag

Subventionsbelopp

Fishark

0,00  %

Gumusdoga

0,49  %

Ozpekler

0,36  %

Selina Balik

0,19  %

4.13   Slutgiltigt utjämningsbart subventionsbelopp

(291)

Kommissionen konstaterade att de utjämningsbara subventionernas sammanlagda belopp i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen var följande:

Tabell 8

Totala konstaterade subventionsbelopp

Företag

Subventionsbelopp

Fishark

3,47  %

Gumusdoga

4,46  %

Ozpekler

3,19  %

Selina Balik

2,81  %

5.   DE ÄNDRADE OMSTÄNDIGHETERNAS BESTÅENDE KARAKTÄR

(292)

Undersökningen bekräftade de betydande förändringar av strukturen och villkoren för genomförandet av de direkta subventioner som de turkiska myndigheterna beviljat regnbågsproducenter jämfört med den ursprungliga undersökningen. Såsom redan fastställts i de tidigare översyner som nämns i skälen 2 och 3, införde de turkiska myndigheterna en lagändring genom dekret 2016/8791 (57) om de jordbruksstöd som ska tillhandahållas under 2016. Vidare fastställdes utförliga villkor för beviljandet av subventionerna i kommuniké 2016/33 (58) om vattenbruksstöd.

(293)

I huvudsak och till skillnad från situationen i den ursprungliga undersökningen skulle den direkta subventionen betalas enligt den tolkningen om en regnbågsproducent hade mer än en produktionslicens (eller fiskodlingsenhet) i samma potentiella havsområde, enligt ministeriets definition, i samma reservoar (damm) eller i samma reservoarer i samma regioner, vilken tillhörde samma person eller samma företag, betraktades sådana licenser eller fiskodlingsenheter som en enda licens eller enhet tillhörande nämnda företag.

(294)

Denna lagändring bibehölls i de kommande årens dekret och även i dekret 3190 för den översynsperiod som nämns i skäl 57. Detta tyder på att ändringen av strukturen och genomförandet av de direkta subventioner som de turkiska myndigheterna beviljat har varit i kraft i flera år och att det inte finns något som tyder på att de turkiska myndigheterna har för avsikt att göra ytterligare ändringar.

(295)

Dessutom begränsade en ändring under 2019 (59) av ordningen med direkta subventioner den stödberättigande kvantiteten för direkta subventioner till 350 miljoner ton, dvs. gränsen sänktes i förhållande till den ursprungliga undersökningsperioden. Samma gräns bibehölls under 2020 genom dekret 3190. Som nämnts ovan visade undersökningen inte något som tydde på att denna praxis inte skulle fortsätta.

(296)

Undersökningen visade också, såsom anges i skälen 57–72, att de turkiska myndigheterna i allt högre grad subventionerade regnbågsodlare genom att dela upp stödnivåerna. Företag som odlar regnbåge av alla storlekar genom samma odlingslicens fick förmåner både inom ramen för subventionerna ”regnbåge” och ”regnbåge över 1 kg”.

(297)

De turkiska myndigheternas övergång från att subventionera all regnbåge genom en enda subventionsnivå till att subventionera både all regnbåge och ”regnbåge över 1 kg” ansågs vara av bestående karaktär. Trenden har ökat snabbt under de senaste åren och de turkiska myndigheterna gav inga tecken på att detta inte skulle fortsätta. Denna ökning av förmånerna genom utbetalningarna av stödnivåerna för ”regnbåge över 1 kg” kompenserade delvis de minskade förmånerna för ”regnbåge”. På det hela taget fortsätter regnbågsodlarna att få direktstöd från de turkiska myndigheterna.

(298)

Kommissionen konstaterade att den övergripande subventionsnivån för den produkt som översynen gäller i turkiska lira per kg av exporten till EU inte hade sjunkit i samma utsträckning som de utjämningstullar som beräknades under översynsperioden. Detta beror på att värdet på den turkiska liran minskat i förhållande till euron sedan den ursprungliga undersökningen och att tullen beräknas på grundval av subventionen i turkiska lira per kg dividerat med cif-värdet i turkiska lira.

(299)

Kommissionen noterade dock också att Turkiet, parallellt med det sjunkande värdet på den turkiska liran gentemot euron, också hade perioder av hög inflation. Därför har också värdet på den turkiska liran i landet sjunkit och de bidragsbelopp som har betalats ut, som har förblivit konstanta i turkiska lira, har sjunkit i reala termer. Kommissionen ansåg därför att sänkningen av utjämningstullen i förhållande till den ursprungliga undersökningen var en bestående förändring av omständigheterna.

(300)

I sin inlaga av den 11 november 2021 påpekade DAO att det sker ständiga och regelbundna förändringar av subventionsordningarna i Turkiet och att eventuella ändringar av subventionsbeloppen därför inte kan anses vara bestående. Exporten av regnbåge från Turkiet underskrider fortfarande unionsindustrins priser och vållar fortfarande unionsindustrin väsentlig skada. Därför bör den nuvarande översynen avslutas och nivån på de gällande åtgärderna bibehållas.

(301)

I DAO:s argument beaktades inte de betydande förändringar i strukturen och genomförandet av direkta subventionsordningar som fastställdes under denna undersökning. De eventuella årliga variationerna i subventionsnivåerna påverkade inte slutsatsen att omständigheterna i den ursprungliga undersökningen skilde sig väsentligt åt och att de ändringar som gjordes var av bestående karaktär. DAO:s påståenden i detta avseende avvisades därför.

(302)

Kommissionen ansåg därför att omständigheterna har förändrats och att dessa förändringar är bestående. Kommissionen mottog inga synpunkter på detta efter utlämnandet av uppgifter.

6.   UTJÄMNINGSÅTGÄRDER

(303)

På grundval av kommissionens slutsatser bör antisubventionsåtgärderna beträffande import av viss regnbåge med ursprung i Republiken Turkiet ändras för att ta hänsyn till de förändrade omständigheterna.

(304)

Antisubventionsåtgärderna har beräknats som en procentandel av cif-värdet av exporten av den produkt som översynen gäller till Europeiska unionen under översynsperioden.

(305)

Efter det ytterligare utlämnandet av uppgifter bad Gumusdoga kommissionen att se över beräkningen av den totala omsättningen för den undersökta företagsgruppen för att inkludera omsättning till närstående företag – utanför denna grupp med fem företag som har en direkt koppling till deras verksamhet när det gäller den produkt som översynen gäller – men som ingick i Gumusdoga-gruppen.

(306)

Denna begäran godtogs och omsättningen för de berörda företagen lades till företagsgruppens totala omsättning.

(307)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade de tre exporterande producenterna i urvalet att kommissionen felaktigt hade beräknat cif-värdet av exportförsäljningen till unionen av den produkt som översynen gäller. De hävdade att kommissionen borde betrakta DAP:s fakturavärden (levererat angiven plats) som cif-värdet av denna försäljning och hävdade att kommissionen hade gjort detta i tidigare undersökningar.

(308)

Kommissionen avvisade denna begäran. Cif-värdet av försäljningen till unionen användes (se skäl 297) för att fastställa den procentandel med vilken importpriset borde höjas för att undanröja subventioneringens verkan. Detta kräver cif-värdet, eftersom detta är det värde som deklareras till tullmyndigheterna vid import till EU.

(309)

I de fall då cif-värdet inte har rapporterats eller om leveransen sker vid cif-gränsen till unionens gräns utgör, liksom kommissionens gängse praxis, fakturavärdet grunden för fastställandet av cif-värdet. Om fakturavärdet inkluderar kostnader efter import (t.ex. för försäljning på DAP- (levererat angiven plats) och DDP-grund (levererat förtullat)) uppskattade kommissionen cif-värdet för dessa transaktioner med hjälp av tillgänglig bevisning. För DDP-försäljningen och viss DAP-försäljning var cif-värdet känt och rapporterades separat i svaren på frågeformuläret, och dessa användes därför. Alla cif-värden som användes ingick i de uppgifter som lämnats av parterna och kontrollerades under dubbelkontrollen på distans.

(310)

Med tanke på den höga graden av samarbetsvilja i denna undersökning ansåg kommissionen det lämpligt att fastställa den landsomfattande tullen till samma nivå som den högsta individuella tullen för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(311)

De individuella företagsspecifika utjämningstullsatserna som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Turkiet och som produceras av de namngivna rättsliga enheterna.

(312)

Import av den produkt som översynen gäller som produceras av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte vara föremål för någon av de individuella utjämningstullsatserna.

(313)

Ett företag får begära att dessa individuella utjämningstullsatser tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen. Begäran ska innehålla all relevant information som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det kommer namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(314)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (60), den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(315)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 25.1 i förordning (EU) 2016/1037.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   I artikel 1.1 i genomförandeförordning (EU) 2021/823 ska texten efter orden ”som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer” ersättas med följande:

ex 0301 91 90, ex 0302 11 80, ex 0303 14 90, ex 0304 42 90, ex 0304 82 90, ex 0305 43 00 och ex 1604 19 10 (Taric-nummer 0301919011, 0302118011, 0303149011, 0304429010, 0304829010, 0305430011 och 1604191011) och med ursprung i Turkiet.

2.   Tabellen i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2021/823 ska ersättas med tabellen nedan:

Företag

Utjämningstull (%)

Taric-tilläggsnummer

Fishark Su Ürünleri Üretim ve Sanayi Ticaret A.Ş.

3,4

B985

Gümüşdoga Su Ürünleri Üretim Ihracat Ithalat AŞ

4,4

B964

Özpekler İnşaat Taahhüd Dayanıklı Tüketim Malları Su Ürünleri Sanayi ve Ticaret Limited Şirketi

3,1

B966

Företag förtecknade i bilagan

4,0

 

Selina Balık İşleme Tesisi İthalat İhracat Ticaret Anonim Şirketi

2,8

C889

Alla övriga företag

4,4

B999

3.   Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2021/823 ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

4.   Taric-tilläggsnummer B968 som tidigare tilldelats Lezita Balik A.S. ska tillämpas på Abalıoglu Balik ve Gıda Ürünleri Anonim Şirketi från och med den 7 juli 2020 (den dag då företaget bytte namn). All slutgiltig tull som betalats på import av produkter producerade av Abalıoglu Balik ve Gıda Ürünleri Anonim Şirketi och som går utöver den utjämningstullsats som fastställs i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2021/823 för Lezita Balik A.S. ska återbetalas eller efterges i enlighet med tillämplig tullagstiftning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är til