26.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 276/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/2056

av den 19 oktober 2022

om fastställande av bevarande- och förvaltningsåtgärder tillämpliga i konventionsområdet för fisket i västra och mellersta Stilla havet och om ändring av rådets förordning (EG) nr 520/2007

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)	Ett av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, såsom den fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (3), är att säkerställa att levande akvatiska resurser nyttjas på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende.

(2)

Unionen har genom rådets beslut 98/392/EG (4) godkänt Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982, och har genom rådets beslut 98/414/EG (5) ratificerat avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd, som innehåller principer och regler för bevarande och förvaltning av havets levande resurser. Inom ramen för sina vidare internationella åtaganden deltar unionen i de ansträngningar som görs i internationella vatten för att bevara fiskbestånden och strävar efter att stärka en global världshavsförvaltning och främja hållbar fiskeriförvaltning.

(3)	Genom rådets beslut 2005/75/EG (6) godkände Europeiska gemenskapen sin anslutning till konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (konventionen), som inrättar fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet (WCPFC).

(4)

WCPFC har befogenhet att anta rättsligt bindande beslut (bevarande- och förvaltningsåtgärder) för bevarandet av fiskeresurser som omfattas av dess behörighet. Dessa beslut riktar sig främst till de avtalsslutande parterna i konventionen, men innehåller också skyldigheter för operatörer (t.ex. fiskefartygens befälhavare).

(5)	När bevarande- och förvaltningsåtgärderna träder i kraft är de bindande för alla avtalsslutande parter i konventionen, inklusive unionen.

(6)

Relevanta centrala bestämmelser i bevarande- och förvaltningsåtgärderna genomförs årligen inom ramen för förordningen om fiskemöjligheter, men de övriga bestämmelserna genomfördes senast genom avdelning V i rådets förordning (EG) nr 520/2007 (7). Det är därför nödvändigt att säkerställa att de bevarande- och förvaltningsåtgärder som antagits av WCPFC genomförs i unionsrätten fullt ut och vid rätt tillfälle, och därmed på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt genomförs i hela unionen, och ger unionsfiskefartygens operatörer klarhet och förutsägbarhet.

(7)

Enligt förordning (EU) nr 1380/2013 ska unionens verksamhet i internationella fiskeriorganisationer bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning för att garantera att fiskeresurserna förvaltas i enlighet med målen för den gemensamma fiskeripolitiken, i synnerhet för att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser är miljömässigt hållbart på lång sikt och återställer och bevarar populationerna av fiskade arter över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning, för att skapa förutsättningar för en ekonomiskt lönsam och konkurrenskraftig fångst- och beredningsfiskeindustri och för landbaserad fiskerirelaterad verksamhet samt för att bidra till en hållbar livsmedelsförsörjning.

(8)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/473 (8) ska Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) på kommissionens begäran bistå unionen och medlemsstaterna i deras förbindelser med tredjeländer och regionala internationella fiskeriorganisationer i vilka unionen är medlem. I linje med den förordningen ska EFCA, när så krävs för genomförandet av unionens skyldigheter, på kommissionens begäran samordna medlemsstaternas kontroll- och inspektionsverksamhet på grundval av internationella kontroll- och inspektionsprogram, som kan omfatta program som genomförs inom ramen för WCPFC:s bevarande- och förvaltningsåtgärder. EFCA får, i samförstånd med de berörda medlemsstaterna, utarbeta gemensamma operativa inspektions- och övervakningsprogram för detta ändamål genom att upprätta planer för gemensamt utnyttjande. Därför är det lämpligt att i denna förordning anta bestämmelser som omfattar EFCA, när EFCA utsetts av kommissionen såsom det av kommissionen utsedda organ som tar emot information från medlemsstaterna om kontroll och inspektioner, såsom rapporter om inspektioner till havs och relevanta anmälningar inom ramen för WCPFC:s regionala observatörsprogram (ROP), och översänder denna till WCPFC:s sekretariat.

(9)

Med beaktande av att bevarande- och förvaltningsåtgärderna sannolikt kommer att ändras ytterligare i framtiden vid WCPFC:s årliga möten, och i syfte att snabbt kunna genomföra dessa bevarande- och förvaltningsåtgärder i unionsrätten samt för att främja lika förutsättningar och ytterligare stödja en långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på följande: lämnande av fartygsinformation, krav avseende kontrollsystem för fartyg (VMS), procentandelen observatörstäckning inom ramen för ROP, observatörernas rättigheter och skyldigheter, fartygsoperatörers rättigheter och skyldigheter, befälhavare och besättningar, rapporteringsfrister samt bilagorna I–VI, som omfattar begränsningsåtgärder för att minska fångsten av fåglar samt märkning och andra tekniska specifikationer för fartyg, minimistandarder för utrustning för automatisk positionsrapportering (Automatic Location Communicators) som används i WCPFC:s VMS, WCPFC:s omlastningsdeklaration och illustrationen av hajlinor. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (9). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(10)	Den delegering av befogenheter som föreskrivs i denna förordning bör inte påverka genomförandet i unionsrätten av framtida ändringar av bevarande- och förvaltningsåtgärder inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

(11)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (10) och lämnade formella synpunkter den 14 juni 2021. Personuppgifter som behandlas inom ramen för denna förordning bör behandlas i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (11) och förordning (EU) 2018/1725. För att säkerställa att skyldigheterna enligt denna förordning fullgörs bör personuppgifterna lagras i 10 år. Om personuppgifterna i fråga behövs för uppföljningen av en överträdelse, en inspektion eller rättsliga eller administrativa förfaranden är det möjligt att lagra de uppgifterna i mer än 10 år, men inte längre än 20 år.

(12)	Artiklarna 4.4 och 28 i förordning (EG) nr 520/2007 bör utgå, eftersom den här förordningen genomför alla WCPFC-åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs bevarande- och förvaltningsåtgärder för fisket i det område som omfattas av konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet, som unionen har anslutit sig till enligt beslut 2005/75/EG, och med avseende på de fiskarter som omfattas av den konventionen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning är tillämplig på unionsfiskefartyg som bedriver fiske i konventionsområdet.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	konventionen: konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet, i dess senaste lydelse.

2.	konventionsområdet: det område som konventionen är tillämplig på, såsom beskrivs i artikel 3.1 däri.

3.	WCPFC: fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet, inrättad i enlighet med konventionen.

4.	unionsfiskefartyg: varje fartyg som för en medlemsstats flagg och som används eller är avsett att användas för fiske, inbegripet stödfartyg, transportfartyg och varje annat fartyg som är direkt involverat i sådant fiske.

fiske:

a)	sökande efter, fångst eller upptagning av fisk,

b)	försök till sökande efter, fångst eller upptagning av fisk,

c)	annan verksamhet som rimligtvis kan antas leda till lokalisering, fångst eller upptagning av fisk i alla syften,

d)	utplacering av, sökande efter eller upptagning av anordningar som samlar fisk eller tillhörande elektronisk utrustning, t.ex. radiofyrar,

e)	en verksamhet till havs till stöd för, eller som förberedelse för, en verksamhet som beskrivs i leden a–d, inbegripet omlastning, eller

f)	användning av ett fartyg, fordon, flygplan eller svävare, i samband med en verksamhet som anges i leden a–d, undantaget nödsituationer där besättningsmedlemmars hälsa eller säkerhet eller ett fartygs säkerhet står på spel.

6.	bevarande- och förvaltningsåtgärder: de tillämpliga bevarande- och förvaltningsåtgärder som antagits av WCPFC.

7.	fiskemöjligheter: fiskekvoter och fiskeansträngning som tilldelats en medlemsstat, eller fredningstider, enligt en unionsrättsakt som gäller för konventionsområdet.

olämplig som livsmedel:

omfattar men är inte begränsat till fisk som

i)	har snärjts in eller krossats i snörpvaden,

ii)	har skadats på grund av predation från haj eller val, eller

iii)	har dött och förstörts i nätredskapet, när ett redskapsfel har förhindrat såväl normal upptagning av nätredskapet och fångsten som ansträngningar för att frisläppa fisken levande, och

inbegriper inte fisk som

i)	betraktas som icke önskvärd i fråga om storlek, säljbarhet eller artsammansättning, eller

ii)	som förstörts eller förorenats till följd av agerande eller underlåtenhet att agera från fiskefartygets besättning.

anordning som samlar fisk eller FAD: varje föremål eller grupp av föremål, oavsett storlek, som har placerats ut eller inte, som är levande eller icke-levande, inbegripet men inte begränsat till bojar, flöten, nätstycken, flätade material, plast, bambu, stockar och valhaj som flyter på eller nära vattenytan och som fisk kan samlas vid.

10.	ytfiske: fiske där merparten av krokarna sätts ut på mindre än 100 meters djup.

11.	register: WCPFC:s register över fiskefartyg.

12.	WIN: WCPFC-identifieringsnummer.

13.	VMS: ett kontrollsystem för fartyg.

14.	ROP: regionalt observatörsprogram inrättat av WCPFC för insamling av verifierade fångstuppgifter, andra vetenskapliga uppgifter och kompletterande information om fisket i konventionsområdet och för övervakning av genomförandet av bevarande- och förvaltningsåtgärderna.

15.	instrumentboj: en boj som är tydligt märkt med ett referensnummer som möjliggör identifiering och som är utrustad med ett system för lokalisering via satellit.

16.	mätboj: flytande anordning, drivande eller förankrad, som sätts ut av statliga eller erkända vetenskapliga organisationer eller enheter, för elektronisk insamling och mätning av miljödata och inte för fiskeändamål.

17.	WCPFC:s omlastningsdeklaration: ett dokument som innehåller den information som anges i bilaga IV.

18.	östra förvaltningsfickan i det fria havet (Eastern High Seas Pocket): det område i det fria havet som i väst avgränsas av Cooköarnas, i öst av Franska Polynesiens och i norr av Kiribatis exklusiva ekonomiska zoner, med de geografiska koordinater och enligt den karta som finns i bilaga V.

19.	vingrocka: arter av familjen Mobulidae, vilket inkluderar rockor av släktena Manta och Mobula.

20.	utrustning för automatisk positionsrapportering (automatic location communicator) eller ALC: en satellitstödd sändare för positionsbestämning i nära realtid.

21.	utkast: fångst som kastas överbord.

22.	bemyndigad inspektör: en inspektör från en avtalspart i konventionen vars identitet har meddelats WCPFC.

23.	bemyndigad unionsinspektör: en unionsinspektör vars identitet har meddelats WCPFC enligt en rättsakt som antagits enligt artikel 79.7 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (12).

Artikel 4

Tillstånd

1. Medlemsstaterna ska förvalta antalet fisketillstånd och fiskenivån i enlighet med fiskemöjligheterna.

2. Varje tillstånd ska innehålla uppgift om nedanstående avseende det unionsfiskefartyg som tillståndet har utfärdats för:

a)	De exakta områden, arter och tidsperioder som tillståndet är giltigt för.

b)	De verksamheter som unionsfiskefartyget har tillstånd att bedriva.

c)	Ett eventuellt förbud för unionsfiskefartyget att bedriva fiske, behålla ombord, omlasta eller landa fångst inom områden som står under en annan stats jurisdiktion, med undantag för om detta sker enligt någon form av licens eller tillstånd som krävs av denna andra stat.

d)	Ett krav på att unionsfiskefartyget ombord ska förvara det tillstånd som utfärdats enligt denna punkt, eller en bestyrkt kopia av detta, och varje licens eller tillstånd, eller en bestyrkt kopia därav, som utfärdats av en kuststat, samt ett giltigt intyg om fartygsregistrering.

KAPITEL II

Bevarande- och förvaltningsåtgärder

Artikel 5

Behållande av fångst i snörpvadsfisket efter tropisk tonfisk

1. Snörpvadsfartyg från unionen som fiskar i exklusiva ekonomiska zoner och i det fria havet inom konventionsområdet, avgränsat av 20° N och 20° S, ska behålla alla fångster av storögd tonfisk, bonit och gulfenad tonfisk ombord, utom i följande situationer:

När det vid det sista draget under en fiskeresa inte finns tillräckligt lagringsutrymme för att ta emot all fisk som fångats vid det draget; i så fall får det överskott av fisk som fångats vid det sista draget överföras till och behållas ombord på ett annat snörpvadsfartyg, förutsatt att detta inte är förbjudet enligt tillämplig rätt,

b)	när fisken är olämplig som livsmedel, och

c)	när det uppstår allvarliga funktionsstörningar i utrustningen.

2. När befälhavaren på ett unionsfiskefartyg fastställer att en fisk inte bör tas ombord av skäl som har att göra med storlek, säljbarhet eller artsammansättning, ska fisken släppas innan nätet har dragits ihop helt och inte mer än ena hälften av nätet har tagits upp.

3. När befälhavaren på ett unionsfiskefartyg fastställer att en fisk inte bör tas ombord därför att den fångats vid det sista draget under en fiskeresa och det inte finns tillräckligt lagringsutrymme för att ta emot all fisk som fångats vid det draget, får fisken kastas överbord under förutsättning att

a)	befälhavaren och besättningen försöker frisläppa fisken levande så snart som möjligt, och

b)	inget ytterligare fiske bedrivs efter utkastet till dess att fisken ombord på fiskefartyget har landats eller omlastats.

4. Utkast av fisk från unionsfiskefartyg får inte ske förrän en ROP-observatör har gjort en bedömning av artsammansättningen i den fisk som ska kastas överbord.

5. Inom 48 timmar efter ett utkast ska unionsfiskefartygets befälhavare till WCPFC:s sekretariat, och med flaggmedlemsstaten och kommissionen i kopia, lämna en rapport som innehåller uppgifter om

a)	unionsfiskefartygets namn, flagg och WIN samt befälhavarens namn och nationalitet,

b)	licensens nummer,

c)	den ombordvarande observatörens namn,

d)	dag, klockslag och plats (latitud/longitud) för utkastet,

e)	dag, klockslag, plats (latitud/longitud) för draget och typ (drivande FAD, förankrad FAD, frisimmande stim etc.) av drag,

f)	skäl till att fisken kastats överbord, inklusive ett intygande av upptagningsstatus, om fisken kastats överbord därför att fisken var olämplig som livsmedel,

g)	uppskattad vikt i ton och artsammansättning för den fisk som kastats överbord,

h)	uppskattad vikt i ton och artsammansättning för den fisk som behålls från det draget,

i)	om fisken kastats överbord i enlighet med punkt 3, ett intygande av att inget ytterligare fiske kommer att bedrivas innan den ombordvarande fångsten har lossats, och

j)	all övrig information som unionsfiskefartygets befälhavare bedömer som relevant.

6. Unionsfiskefartygets befälhavare ska lämna den information som avses i punkt 5 till en ROP-observatör ombord, samtidigt som informationen lämnas till WCPFS:s sekretariat.

Artikel 6

Övervakning och kontroll i snörpvadsfisket efter tropisk tonfisk

1. Trots vad som sägs i artikel 26 ska den frekvens med vilken VMS registrerar fartygets positionsöverföring ökas till var 30:e minut under FAD-fredningstiderna enligt definitionen i förordningen om fiskemöjligheter.

2. Snörpvadsfartyg från unionen får inte bedriva verksamhet stödd av manuell rapportering under FAD-fredningstider.

3. Om den automatiska mottagningen av unionsfiskefartygens VMS-positioner vid WCPFC:s sekretariat avbryts får fartyget inte uppmanas att återvända till hamn förrän WCPFC:s sekretariat har vidtagit alla rimliga åtgärder för att återupprätta normal automatisk mottagning av VMS-positioner.

4. Snörpvadsfartyg från unionen ska ha en ROP-observatör ombord om fartyget fiskar inom ett område avgränsat av 20° N och 20° S

a)	på det fria havet,

b)	på det fria havet och i vatten som står under en eller flera kuststaters jurisdiktion, eller

c)	i vatten som står under två eller flera kuststaters jurisdiktion.

Artikel 7

FAD och instrumentbojar i snörpvadsfisket efter tropisk tonfisk

1. Utformning och konstruktion av FAD som ska placeras ut i eller som driver in i konventionsområdet ska uppfylla följande specifikationer:

a)	När den flytande delen eller flottdelen (platt eller rullad struktur) av FAD är täckt av ett nät ska nätets maskstorlek (sträckt maska) vara mindre än 7 cm och nätet ska vara väl lindat kring hela flotten så att ingen del av nätstycket hänger ner under en utplacerad FAD.

När ett nät används ska nätets maskstorlek (sträckt maska) vara mindre än 7 cm, eller ska nätet vara hårt surrat i buntar eller ”rullar” och vara tillräckligt tungt i änden för att nätstycket ska hållas sträckt ner i vattnet. Alternativt får ett enkelt nätstycke, med vikter, bestående av ett nät med en maskstorlek (sträckt maska) på mindre än 7 cm eller ett tätt stycke kraftigt material (t.ex. segelduk eller nylon) användas.

2. Under de FAD-fredningsperioder som fastställs i unionsakter om fördelningen av fiskemöjligheter ska det vara förbjudet för snörpvadsfartyg från unionen, inbegripet deras fiskeredskap eller tenderbåtar, som genomför ett drag att befinna sig inom en nautisk mil från en FAD.

3. Unionsfiskefartyg får inte användas till att samla fisk, eller till att flytta fisk som samlats, inbegripet genom användning av undervattensbelysning och chumming.

4. FAD eller tillhörande elektronisk utrustning får inte tas upp av ett unionsfiskefartyg under en FAD-fredningsperiod såvida inte

a)	FAD eller tillhörande elektronisk utrustning tas upp och behålls ombord på fartyget fram till landning eller FAD-fredningsperiodens slut, och

b)	unionsfiskefartyget inte genomför något drag antingen under en period på sju dagar efter upptagningen eller inom en radie på 50 nautiska mil från den punkt där en FAD tagits upp.

5. Utöver vad som sägs i punkt 4 får unionsfiskefartyg inte samarbeta med varandra i syfte att fånga samlad fisk.

6. Unionsfiskefartyg får under fredningsperioden inte genomföra något drag inom en nautisk mil från en punkt där en FAD tagits upp av ett annat fartyg inom 24 timmar före draget, om unionsfiskefartygets befälhavare vet var och när denna FAD tagits upp.

7. Medlemsstaterna ska säkerställa att de fartyg som för deras flagg och som fiskar i en kuststats vatten efterlever den kuststatens lagar om FAD-förvaltning, inklusive FAD-spårning.

Artikel 8

Instrumentbojar

Instrumentbojar får endast aktiveras ombord på snörpvadsfartyget.

Artikel 9

Mätbojar

1. Det ska vara förbjudet att fiska inom en nautisk mil från, eller att interagera med, en mätboj. Förbudet ska inbegripa att lägga ut fiskeredskap runt en mätboj, binda upp eller göra fast fartyget, något fiskeredskap eller någon del av fartyget vid en mätboj eller dess förtöjning och att göra loss en mätbojs förankringslina.

2. Om ett unionsfiskefartygs redskap snärjs in i en mätboj ska det insnärjda redskapet avlägsnas med så liten skada på mätbojen som möjligt.

3. Unionsfiskefartygets befälhavare ska till flaggmedlemsstaten rapportera samtliga insnärjningar och därvid ange dag och plats för samt typ av insnärjning, tillsammans med eventuella identifierande uppgifter på mätbojen. Flaggmedlemsstaten ska omedelbart sända informationen till kommissionen.

4. Trots vad som sägs i punkt 1 får vetenskapliga forskningsprogram som anmälts till och godkänts av kommissionen använda unionsfiskefartyg inom en nautisk mil från en mätboj, förutsatt att de inte interagerar med mätbojen på de sätt som avses i punkt 1.

Artikel 10

Det särskilda förvaltningsområdet östra förvaltningsfickan i det fria havet

1. Befälhavare på unionsfiskefartyg som är verksamma i östra förvaltningsfickan i det fria havet ska, om de iakttar ett fiskefartyg i området, rapportera detta till sin flaggmedlemsstat, kommissionen eller ett organ som utsetts av denna, och WCPFC:s sekretariat. Den information som ska rapporteras ska inbegripa datum och klockslag (UTC), position (rättvisande bredd- och längdgrader), bäring, märkning, hastighet (knop) och fartygstyp. Fiskefartyg ska säkerställa att informationen sänds inom sex timmar från det att iakttagelsen ägde rum.

2. Angränsande kuststater eller territorier ska ta emot kontinuerliga VMS-data i nära realtid.

Artikel 11

Omlastning

1. Alla omlastningar som görs i konventionsområdet och som involverar långvandrande arter som omfattas av konventionen ska äga rum i en hamn och ska vägas i enlighet med artikel 60 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen rapportera omlastningar som görs av fartyg som för deras flagg, utom om fartyget befraktas, leasas eller omfattas av någon annan liknande mekanism och därmed utgör en integrerad del av den inhemska flottan i en kuststat i konventionsområdet.

3. Befälhavaren på ett unionsfiskefartyg som under en omlastning i hamn eller utanför konventionsområdet lossar fiskeriprodukter av långvandrande fiskbestånd som omfattas av och har fångats i konventionsområdet, ska fylla i WCPFC:s omlastningsdeklaration för varje omlastning av fångst som tagits i konventionsområdet. WCPFC:s omlastningsdeklaration ska sändas till den behöriga myndigheten i unionsfiskefartygets flaggmedlemsstat.

4. Befälhavaren på ett unionsfiskefartyg som under en omlastning i hamn eller utanför konventionsområdet tar emot fiskeriprodukter av långvandrande fiskbestånd som omfattas av och har fångats i konventionsområdet, ska fylla i WCPFC:s omlastningsdeklaration för varje omlastning av fångst som tagits i konventionsområdet. WCPFC:s omlastningsdeklaration ska sändas till den behöriga myndigheten i unionsfiskefartygets flaggmedlemsstat.

5. Flaggmedlemsstaterna ska validera dessa uppgifter i enlighet med artikel 109 i förordning (EG) nr 1224/2009 och ska när så är möjligt korrigera information som mottagits från unionsfiskefartyg som deltar i omlastningar, med hjälp av all tillgänglig information såsom uppgifter om fångst och ansträngning, positionsdata, observatörsrapporter och hamnövervakningsdata.

Artikel 12

Omlastning till och från icke-avtalsparters fartyg

1. Unionsfiskefartyg får inte delta i omlastning till eller från ett fartyg som för en icke-avtalsparts flagg såvida inte det fartyget har tillstånd enligt ett beslut fattat av WCPFC, såsom

a)	ett transportfartyg från en icke-avtalspart, vilket är upptaget i registret, eller

b)	ett fiskefartyg från en icke-avtalspart, vilket har licens för att fiska i en avtalsparts exklusiva ekonomiska zon i enlighet med ett beslut fattat av WCPFC.

2. I den situation som avses i punkt 1 i denna artikel ska befälhavaren på unionstransportfartyget eller den befraktande medlemsstaten sända WCPFC:s omlastningsdeklaration till den behöriga myndigheten i flaggmedlemsstaten och artikel 11.5 ska tillämpas.

KAPITEL III

Skydd av marina arter

Artikel 13

Vingrocka

1. Det ska vara förbjudet att inrikta verksamheten på vingrocka (släktet Mobula) genom fiske eller avsiktlig utsättning av redskap.

2. Det ska också vara förbjudet att behålla ombord, omlasta, landa eller till försäljning bjuda ut delar eller hela kroppar av vingrocka.

3. Unionsfiskefartyg ska säkerställa omedelbart frisläppande av, i den mån det är praktiskt möjligt levande och oskadd, vingrocka; frisläppandet ska ske på ett sätt som leder till minsta möjliga skada på det fångade exemplaret, samtidigt som hänsyn tas till besättningens säkerhet.

4. Trots vad som sägs i punkt 3 ska ett fartyg vid oavsiktlig fångst och landning av vingrocka som en del av snörpvadsfartygets insats, vid landnings- eller omlastningsstället överlämna hela vingrockan till de ansvariga myndigheterna eller, när så är möjligt, kasta den överbord. Vingrocka som överlämnas på detta sätt får inte säljas eller användas för byteshandel, men får doneras för inhemsk livsmedelskonsumtion.

5. De fångster som avses i punkt 4 i denna artikel ska rapporteras i loggboken i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009. De uppgifter som ska rapporteras ska inbegripa livsstatus vid frisläppandet (död eller levande).

Artikel 14

Allmän åtgärd för att skydda haj

Långrevsfartyg från unionen som fiskar efter tonfisk och spjutfisk får inte använda tafsar direkt hängande från långrevsflöten eller från i vattnet vertikalt hängande linor, så kallade hajlinor, enligt illustrationen i bilaga VI.

Artikel 15

Årfenhaj

1. Det ska vara förbjudet att behålla ombord, omlasta, lagra ombord på ett fiskefartyg, landa eller till försäljning bjuda ut delar eller hela kroppar av årfenhaj (Carcharhinus longimanus).

2. En årfenhaj som fångas ska frisläppas så snart som möjligt efter det att den halats in till unionsfiskefartygets sida, för att underlätta artidentifieringen, innan den lösgörs, på ett sätt som leder till så liten skada som möjligt för hajen.

3. ROP-observatörer ska ges möjlighet att ta biologiska prover från årfenhaj som är död när den halas in, under förutsättning att provtagningen ingår i ett forskningsprogram som godkänts av WCPFC:s vetenskapliga kommitté.

4. Oavsiktlig fångst av årfenhaj ska rapporteras i loggboken i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009. De uppgifter som ska rapporteras ska inbegripa livsstatus vid frisläppandet (död eller levande).

Artikel 16

Valhaj

1. Det ska vara förbjudet att sätta ut en snörpvad mot ett tonfiskstim som följer en valhaj (Rhincodon typus) om valhajen har iakttagits innan utsättningen påbörjas.

2. Om en valhaj oavsiktligt har omringats av snörpvaden ska unionsfiskefartyget

a)	säkerställa att alla rimliga åtgärder vidtas för att säkerställa ett säkert frisläppande, och

rapportera incidenten till behörig myndighet i flaggmedlemsstaten, inbegripet uppgift om antalet individer, hur och varför omringningen skedde, var den skedde, vilka åtgärder som vidtogs för att säkerställa ett säkert frisläppande och en bedömning av valhajens livsstatus vid frisläppandet (inklusive om djuret frisläpptes levande men dog därefter).

3. Oavsiktlig fångst av valhaj ska rapporteras i loggboken i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009. De uppgifter som ska rapporteras ska inbegripa livsstatus vid frisläppandet (död eller levande).

Artikel 17

Silkeshaj

1. Det ska vara förbjudet att behålla ombord, omlasta, lagra ombord på ett fiskefartyg eller landa delar eller hela kroppar av silkeshaj (Carcharhinus falciformis).

2. En silkeshaj som fångas ska frisläppas så snart som möjligt efter det att den halats in till unionsfiskefartygets sida, för att underlätta artidentifieringen, innan den lösgörs, på ett sätt som leder till så liten skada som möjligt för hajen.

3. Oavsiktlig fångst av silkeshaj ska rapporteras i loggboken i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009. De uppgifter som ska rapporteras ska inbegripa livsstatus vid frisläppandet (död eller levande).

4. Medlemsstaterna ska med hjälp av data som insamlats från observatörsprogrammen och andra åtgärder, som t.ex. fiskeloggböcker eller elektronisk övervakning, uppskatta antalet frisläppanden av fångad silkeshaj, inbegripet livsstatus vid frisläppandet (död eller levande), och rapportera denna information till kommissionen i enlighet med artikel 38.3 d.

5. ROP-observatörer ska ges möjlighet att ta biologiska prover från fångad silkeshaj som är död när den halas in, under förutsättning att provtagningen ingår i ett forskningsprogram som godkänts av WCPFC:s vetenskapliga kommitté.

Artikel 18

Val

1. Det ska vara förbjudet att sätta ut en snörpvad mot ett tonfiskstim som följer en val (underordning Cetacea) om djuret har iakttagits innan utsättningen påbörjas.

2. Om en val oavsiktligt omringas av en snörpvad ska unionsfiskefartyget säkerställa att alla rimliga åtgärder vidtas för att säkerställa ett säkert frisläppande. Här ingår att stoppa upptagningen av redskapet och inte återuppta fiskeinsatsen förrän djuret har frisläppts och det inte längre finns någon risk för att det fångas igen.

3. Oavsiktlig fångst av val ska rapporteras i loggboken i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009. De uppgifter som ska rapporteras ska inbegripa livsstatus vid frisläppandet (död eller levande).

Artikel 19

Begränsningsåtgärder för att skydda havsfåglar

1. Långrevsfartyg från unionen som fiskar söder om 30° S ska använda antingen

a)	minst två av följande begränsningsåtgärder: förtyngda tafsar, nattutsättning av redskap, eller torilinor (linor som skrämmer bort fåglar), eller

b)	krokavskärmande anordningar.

2. Långrevsfartyg från unionen som fiskar mellan parallellerna 25° S och 30° S ska använda en av följande begränsningsåtgärder: förtyngda tafsar, torilinor eller krokavskärmande anordningar.

3. Långrevsfartyg från unionen med en största längd (LOA) på minst 24 meter och som fiskar norr om 23° N ska använda minst två av begränsningsåtgärderna i tabell 1 i bilaga I, inklusive minst en från kolumn A i den tabellen.

4. Torilinor får endast användas i enlighet med specifikationerna i bilaga I.

5. De åtgärder som avses i denna artikel ska rapporteras i loggboken i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 1224/2009. De uppgifter som ska rapporteras ska inbegripa livsstatus vid frisläppandet (död eller levande).

Artikel 20

Havssköldpadda

1. Unionsfiskefartyg ska så snart som möjligt efter fångst ta ombord varje fångad havssköldpadda (familjen Cheloniidae) som är medvetslös eller inaktiv och hjälpa den att återhämta sig, inbegripet genom återupplivningsförsök, innan den släpps tillbaka i vattnet. Unionsfiskefartygens befälhavare och operatörer ska säkerställa att besättningen är medveten om och använder rätt begränsnings- och hanteringsmetoder.

2. Snörpvadsfartyg från unionen ska

a)	undvika omringning av havssköldpadda och, om en havssköldpadda omringas eller snärjs in oavsiktligt, vidta praktiska åtgärder för att på ett säkert sätt frisläppa sköldpaddan,

b)	frisläppa alla havssköldpaddor som observerats insnärjda i FAD eller fiskeredskap,

när en havssköldpadda är insnärjd i ett nät, säkerställa att upptagningen av nätet stoppas så snart sköldpaddan kommer upp ur vattnet, att sköldpaddan lösgörs utan att skadas innan nätupptagningen återupptas och i den mån det är praktiskt möjligt, hjälpa den att återhämta sig innan den släpps tillbaka i vattnet,

d)	medföra och använda håvar, när så är lämpligt, för att hantera sköldpadda.

3. Långrevsfartyg från unionen som bedriver ytfiske ska använda minst en av följande metoder för att begränsa fångst av havssköldpadda:

a)	Användning uteslutande av stora cirkelkrokar, dvs. fiskekrokar som generellt har en rund eller oval form och ursprungligen har utformats eller tillverkats så att spetsen är böjd vinkelrätt bakåt mot skaftet. Krokspetsen får ha en förskjutning i sidled på högst tio grader.

b)	Användning uteslutande av fisk som bete.

Användning av varje annan åtgärd, plan för begränsningsåtgärder eller verksamhet som har granskats av WCPFC:s vetenskapliga kommitté och WCPFC:s teknik- och tillämpningskommitté och som av WCPFC har befunnits kunna minska interaktionsnivån (observerat antal per antal använda krokar) med sköldpadda i ytlångrevsfisken.

4. Punkt 3 är inte tillämplig på ytlångrevsfisken i vilka den genomsnittliga observerade interaktionsnivån vad gäller havssköldpadda är lägre än 0,019 havssköldpaddor (alla arter sammantagna) per 1 000 krokar under den föregående treårsperioden och observatörstäckningsnivån under vart och ett av dessa tre år var minst 10 %.

Artikel 21

Havsförorening

Unionsfiskefartyg får inte släppa ut plast, olja, bränsleprodukter eller oljehaltiga restprodukter, sopor, livsmedelsavfall, hushållsavfall, förbränningsaska och avloppsvatten i havet. Det förbudet är inte tillämpligt på fiskeredskap eller anordningar som stöder fiske, såsom anordningar som samlar fisk, som släpps ut i vattnet för fiske.

KAPITEL IV

Fartygskrav och befraktning

Artikel 22

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att unionsfiskefartyg är förtecknade i registret i enlighet med denna förordning.

2. Unionsfiskefartyg som inte är förtecknade i registret ska anses sakna tillstånd att fiska efter, behålla ombord, omlasta, transportera eller landa fisk från långvandrande bestånd i konventionsområdet.

3. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna alla faktauppgifter som visar att det finns rimliga skäl att misstänka att ett fartyg som inte är förtecknat i registret fiskar efter eller har deltagit i fiske efter eller omlastning av fisk från långvandrande bestånd i konventionsområdet.

Artikel 23

Lämnande av fartygsinformation

1. Varje medlemsstat ska, på elektronisk väg, till kommissionen lämna följande information med avseende på varje unionsfiskefartyg som är förtecknat i registret:

a)	Unionsfiskefartygets namn, registreringsnummer, WIN, tidigare namn (om de är kända) och registreringshamn.

b)	Ägarens eller ägarnas namn och adress.

c)	Befälhavarens namn och nationalitet.

d)	Tidigare flagg (i förekommande fall).

e)	Anropssignal ur den internationella serien.

f)	Typ av kommunikationssystem och -nummer (Inmarsat A, B och C-nummer och satellittelefonnummer).

g)	Färgfotografi av fartyget.

h)	Uppgift om när och var fartyget byggdes.

i)	Fartygstyp.

j)	Normal besättningsstorlek.

k)	Fångstmetod eller fångstmetoder.

l)	Längd (ange typ och måttenhet).

m)	Malldjup (ange måttenhet).

n)	Bredd (ange måttenhet).

o)	Bruttoregisterton (GRT) och bruttodräktighet (GT).

p)	Huvudmaskinens eller maskinernas styrka (ange måttenhet).

q)	Lastkapacitet, inbegripet antal frysanordningar liksom deras typ och kapacitet, kapacitet för lastrum och kapacitet för frysrum (ange måttenhet).

r)	Formen av och numret på det tillstånd som beviljats av flaggmedlemsstaten, inbegripet eventuella särskilda områden, arter och tidsperioder som tillståndet gäller för.

s)	Nummer enligt Internationella sjöfartsorganisationen eller nummer enligt Lloyd’s Register.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla eventuella ändringar av den information som avses i punkt 1, samt eventuella unionsfiskefartyg som ska tas upp i eller avföras från registret, inom tolv dagar från det att en sådan ändring har gjorts och under alla omständigheter senast sju dagar innan det berörda fiskefartyget inleder fiskeverksamhet i konventionsområdet.

3. Medlemsstaterna ska till kommissionen sända all information som kommissionen begärt med avseende på unionsfiskefartyg som är förtecknade i registret senast sju dagar efter en sådan begäran.

4. Före den 1 juni varje år ska varje medlemsstat till kommissionen lämna en förteckning över alla unionsfiskefartyg som var förtecknade i registret någon gång under det föregående kalenderåret, tillsammans med WIN för varje fartyg samt, för varje fartyg, en uppgift om huruvida fartyget fiskat efter långvandrande bestånd i konventionsområdet utanför medlemsstatens jurisdiktion. Uppgiften ska, beroende på vad som är lämpligt, uttryckas enligt följande: fartyget a) fiskade, eller b) fiskade inte.

5. Medlemsstater som använder fartyg inom ramen för leasing- eller befraktningsavtal eller liknande arrangemang som leder till att en skyldighet att rapportera uppgifter överförs till en annan part än flaggstaten, ska vidta åtgärder för att säkerställa att flaggstaten kan uppfylla sina skyldigheter enligt punkt 4.

6. Medlemsstaterna ska lämna fullständiga registerdata för fiskefartyg till kommissionen, som överensstämmer med specifikationerna för struktur och format i tillägg 1 till CMM 2014–03, samt lämna in fartygsfotografier som överensstämmer med specifikationerna i tillägg 2 till CMM 2014–03.

7. Inlämnandet av fartygsregisterdata till kommissionen ska göras i elektronisk form i enlighet med specifikationerna för elektroniskt rapporteringsformat i tillägg 3 till CMM 2014–03.

Artikel 24

Bunkring

Medlemsstaterna ska säkerställa att fiskefartyg som för deras flagg endast tillhandahåller bunkring åt, tar emot bunkring från eller på annat sätt stöds av

a)	fiskefartyg som för avtalsparters flagg,

b)	fiskefartyg som för icke-avtalsparters flagg förutsatt att fartygen är förtecknade i registret, eller

c)	fiskefartyg som bedriver verksamhet enligt ett befraktnings- eller leasingavtal eller liknande arrangemang vilket ingåtts av en icke-avtalspart och som är förenligt med bevarande- och förvaltningsåtgärderna.

Artikel 25

Märkning och identifiering av fiskefartyg

1. Unionsfiskefartyg som bedriver fiske i konventionsområdet ska i identifieringssyfte märkas med sin internationella radioanropssignal (IRCS, International Telecommunication Union Radio Call Signs).

2. Unionsfiskefartyg ska efterleva de krav på märkning och andra tekniska specifikationer som anges i bilaga II.

Artikel 26

Kontrollsystem för fartyg (VMS)

Unionsfiskefartyg som bedriver fiske i konventionsområdet ska använda två kontrollsystem:

a)	ett VMS som inrättats i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1224/2009 och varje rättsakt som antagits i enlighet därmed, och

det VMS som tar emot data direkt från unionsfiskefartyg som bedriver fiske i det fria havet i konventionsområdet, vilket antingen administreras av WCPFC eller rapporterar till byrån för Stillahavsöarnas forum för fiske (Pacific Islands Fisheries Forum Agency), och med avseende på vilket medlemsstaterna ska

i)	säkerställa att deras fiskefartyg i det fria havet i konventionsområdet efterlever de VMS-krav som fastställts av WCPFC och är försedda med ALC som ska överföra sådana data i enlighet med vad som fastställts av WCPFC,

ii)	säkerställa att VMS-utrustningen på deras fiskefartyg är förenlig med standarder, specifikationer och förfaranden för kontroll av fiskefartyg i konventionsområdet enligt vad som anges i bilaga III,

iii)	samarbeta för att säkerställa kompatibilitet mellan nationella VMS och VMS för det fria havet,

iv)	säkerställa att ALC installerad ombord på deras fiskefartyg uppfyller de minimistandarder som fastställs i bilaga III,

v)	säkerställa att standardinställningen för positionsrapportering är var fjärde timme så länge fartyget befinner sig i konventionsområdet (sex positionsrapporter per dygn),

vi)	säkerställa att fartyg som lämnar konventionsområdet rapporterar sin position en gång per dygn.

Artikel 27

Systemet för anmälan av befraktning

1. Den befraktande medlemsstaten ska inom 20 dagar, eller under alla omständigheter inom 96 timmar innan fiskeverksamheten inom ramen för ett befraktningsarrangemang inleds, till kommissionen anmäla alla fartyg som ska identifieras som befraktade, genom att på elektronisk väg lämna följande information om varje befraktat fartyg:

a)	Fiskefartygets namn.

WIN.

c)	Ägarens eller ägarnas namn och adress.

d)	Befraktarens namn och adress.

e)	Befraktningsarrangemangets giltighetstid.

f)	Fiskefartygets flaggstat.

2. Efter att ha mottagit den information som avses i punkt 1 ska kommissionen omedelbart underrätta WCPFC:s sekretariat om detta.

3. Varje befraktande medlemsstat ska inom 20 dagar, eller under alla omständigheter inom 96 timmar innan fiskeverksamheten inom ramen för ett befraktningsarrangemang inleds, anmäla följande till kommissionen och flaggstaten:

a)	Eventuella ytterligare befraktade fartyg, tillsammans med den information som avses i punkt 1.

b)	Eventuella ändringar av den information som avses i punkt 1 vad gäller befraktade fartyg.

c)	Avslutande av befraktning av ett fartyg som tidigare anmälts enligt punkt 1.

4. Endast fartyg som är förtecknade i registret får befraktas.

5. Fartyg i WCPFC:s förteckning över fartyg som bedriver IUU-fiske (olagligt, orapporterat och oreglerat fiske) eller i någon annan regional fiskeriförvaltningsorganisations IUU-förteckning får inte befraktas.

6. Fångster och fiskeansträngning för fartyg som har anmälts som befraktade ska tillskrivas den befraktande medlemsstaten eller avtalsparten. Den befraktande medlemsstaten ska årligen till kommissionen rapportera de befraktade fartygens fångst och fiskeansträngning under det föregående året.

7. Punkt 6 är inte tillämplig på snörpvadsfiske efter tropisk tonfisk för vilket fångst och fiskeansträngning ska tillskrivas flaggstaten.

KAPITEL V

Regionalt observatörsprogram

Artikel 28

ROP

1. Målet med ROP är att samla in verifierade fångstuppgifter, andra vetenskapliga uppgifter och kompletterande information om fisket i konventionsområdet och övervaka genomförandet av bevarande- och förvaltningsåtgärderna.

2. ROP ska tillämpas på fartyg som bedriver fiske

a)	uteslutande i det fria havet,

b)	i det fria havet och i vatten som står under en eller flera kuststaters jurisdiktion, och

c)	i vatten som står under två eller flera kuststaters jurisdiktion.

3. Medlemsstaterna ska ha ansvaret för att uppnå den nivå av observatörstäckning som fastställts av WCPFC.

4. Medlemsstaterna ska uppnå 100 % observatörstäckning årligen vad gäller ROP-observatörer inom snörpvadsfisket i det område som avgränsas av 20° N och 20° S, och minst 5 % årlig täckning vad gäller ROP-observatörer inom andra fisken.

5. Uppgifterna för de observatörer som arbetar inom ramen för ROP ska inbegripa insamling av fångstuppgifter och andra vetenskapliga uppgifter, övervakning av genomförandet av bevarande- och förvaltningsåtgärderna och insamling av all kompletterande information om fisket som kan komma att beslutas av WCPFC.

6. ROP-observatörerna ska vara fortsatt uppmärksamma och samla in information om metoder som skulle kunna vara skadliga för miljön, i enlighet med tillämplig bevarande- och förvaltningsåtgärd.

7. Unionsfiskefartyg som fiskar i konventionsområdet ska ta emot en ROP-observatör ombord.

8. Medlemsstaterna ska använda den information som samlats in av observatörer för att undersöka möjliga fall av bristande efterlevnad och ska samarbeta i utbytet av sådan information, inbegripet genom att proaktivt begära kopior av observatörsrapporter och genom att svara på och underlätta tillmötesgåendet av sådana begäranden, i enlighet med de standarder som antagits av WCPFC.

9. Observatörernas rättigheter ska inbegripa följande:

a)	Full tillgång till och användning av alla anordningar och all utrustning ombord som observatören anser nödvändiga för att utföra sina uppgifter, inbegripet fullständigt tillträde till bryggan, fisken ombord och områden som kan användas för att förvara, bearbeta, väga eller lagra fisk.

b)	Full tillgång till fartygets journaler inbegripet dess loggbok och dokumentation, för inspektion och kopiering av journaler, rimlig tillgång till navigeringsutrustning, sjökort och radioapparater samt annan information som avser fiske.

c)	På begäran, tillgång till fartygets besättning och möjlighet att använda kommunikationsutrustning med avseende på inmatning, överföring och mottagning av arbetsrelaterade data eller uppgifter.

d)	Tillgång till eventuell ytterligare utrustning ombord som underlättar observatörens arbete ombord på fartyget, såsom kikare med kraftig förstoring, elektroniska kommunikationsmedel, etc.

e)	Tillträde till arbetsdäcket under upptagning av nät eller linor och till exemplar (levande eller döda) för att samla in och ta med sig prover.

f)	Att bli underrättad minst 15 minuter innan upptagning eller utläggning av nät inleds, om inte observatören särskilt begär att inte bli underrättad.

g)	Tillgång till kost, logi och till sjukvårdsfaciliteter och sanitära faciliteter av rimlig standard, motsvarande den som normalt är tillgänglig för ett befäl ombord på fartyget.

h)	Tillhandahållande av lämpligt utrymme på bryggan eller annat särskilt utsett område för administrativt arbete och lämpligt utrymme på däcket för observatörsarbete.

i)	Frihet att utföra sina arbetsuppgifter utan att bli angripen eller hindras, motarbetas, försenas, hotas eller störas i utförandet av sina uppgifter.

10. Observatörerna har följande skyldigheter:

a)	Ha kompetens att utföra uppgifterna enligt denna förordning och tillämpliga bevarande- och förvaltningsåtgärder.

b)	Godta och efterleva avtalade regler och förfaranden avseende konfidentialitet vad gäller fartygets fiskeinsatser och fartygets ägare.

c)	Alltid förhålla sig oberoende och opartisk under tjänstgöring inom ramen för ROP.

d)	Iaktta ROP:s protokoll för ROP-observatörer ombord på ett fartyg.

e)	Iaktta lagar och andra författningar hos den avtalspart och den samarbetande icke-part, enligt definitionen i konventionen, som utövar jurisdiktion över fartyget.

f)	Respektera den hierarki och de allmänna uppföranderegler som är tillämpliga för all fartygsbesättning.

g)	Utföra sina uppgifter på ett sätt som inte innebär otillbörligt ingripande i fartygets lagliga verksamhet, med vederbörlig hänsyn till fartygets driftskrav, och regelbundet kommunicera med fartygets befälhavare i detta syfte.

h)	Vara väl förtrogen med de förfaranden vid nödsituationer som tillämpas ombord på fartyget, inklusive placeringen av livbåtar, brandsläckare och första hjälpen-utrustningen.

i)	Regelbundet kommunicera med fartygets befälhavare om frågor och arbetsuppgifter som är relevanta i observatörshänseende.

j)	Ta hänsyn till besättningens etniska traditioner och sedvänjorna i fartygets flaggstat.

k)	Följa tillämplig uppförandekod för observatörer.

l)	Snabbt utarbeta och översända rapporter till kommissionen i enlighet med de förfaranden som antagits av WCPFC.

m)	Inte på ett otillbörligt sätt ingripa i fartygets lagliga verksamhet och vid utövandet av sina funktioner ta vederbörlig hänsyn till fartygets driftskrav och, i den mån det är praktiskt möjligt, minimera avbrott i verksamheten för fartyg som fiskar i konventionsområdet.

Artikel 29

Rättigheter och skyldigheter för fartygsoperatörer och fartygens befälhavare och besättning

1. Fartygsoperatörers och fartygsbefälhavares rättigheter inbegriper

a)	underrättelse på förhand inom en skälig tidsfrist avseende utplacering av en ROP-observatör,

b)	den observatörens efterlevnad av de allmänna uppföranderegler, den hierarki samt de lagar och andra författningar som är tillämpliga, och

c)	möjligheten att se över och lämna synpunkter på ROP-observatörens rapport och rätten att lägga till ytterligare uppgifter som anses relevanta, eller ett personligt utlåtande.

2. Fiskefartygsoperatörerna, inklusive befälhavarna på fiskefartyg, ska uppfylla följande skyldigheter:

a)	Låta varje person som kan identifiera sig som ROP-observatör komma ombord på fartyget, när detta krävs av WCPFC.

b)	Informera besättningen om tidpunkten för ROP-observatörens ombordstigning samt om dess rättigheter och ansvar när en ROP-observatör går ombord på fartyget.

c)	Bistå ROP-observatören i att på ett säkert sätt gå ombord på och lämna fartyget vid en överenskommen tidpunkt och plats.

d)	Underrätta ROP-observatören minst 15 minuter innan en utsättning eller en upptagning inleds, om inte observatören särskilt begär att inte bli underrättad.

e)	Låta ROP-observatören utföra alla sina uppgifter på ett säkert sätt, samt bistå observatören i detta.

f)	Ge ROP-observatören fullständig tillgång till fartygets journaler, inklusive dess loggbok och dokumentation, för inspektion och kopiering av journaler.

g)	Ge ROP-observatören rimlig tillgång till navigeringsutrustning, sjökort och radioapparater, och till annan information som avser fiske.

h)	Ge tillgång till eventuell ytterligare utrustning ombord i syfte att underlätta ROP-observatörens arbete ombord på fartyget, såsom kikare med kraftig förstoring, elektroniska kommunikationsmedel, etc.

i)	Ge ROP-observatören möjlighet att ta prover från fångsten och lagra dessa, och bistå observatören i detta.

Tillhandahålla kost, logi och lämpliga sanitära faciliteter medan ROP-observatören är ombord på fartyget, utan kostnader för observatören eller ROP-observatörens uppdragsgivare eller för myndigheter som sänder ut observatörer, samt tillhandahålla möjligheter till vård som håller en rimlig standard motsvarande den som normalt är tillgänglig för ett befäl ombord på fartyget.

k)	Tillhandahålla försäkringstäckning för ROP-observatören under hela den tid som denne befinner sig ombord på fartyget.

Se till att ROP-observatören har full tillgång till och fullt ut kan använda alla anordningar och all utrustning ombord som observatören anser krävs för att han eller hon ska kunna utföra sina uppgifter, inbegripet fullständigt tillträde till bryggan, fisk ombord och områden som kan användas för att hålla, bearbeta, väga och lagra fisk, och bistå observatören i samband med detta.

m)	Säkerställa att ROP-observatören inte blir angripen eller hindras, motarbetas, försenas, hotas, störs, påverkas, mutas eller blir föremål för mutförsök i utförandet av sina uppgifter.

n)	Säkerställa att ROP-observatören inte tvingas eller övertalas att bryta mot sina skyldigheter.

3. Fiskefartygsbesättningens rättigheter ska inbegripa följande:

a)	ROP-observatörens efterlevnad av de allmänna uppföranderegler, den hierarki samt de lagar och andra författningar som är tillämpliga,

b)	underrättelse på förhand inom en skälig tidsfrist avseende utplacering av en ROP-observatör, som ska lämnas av fartygets befälhavare, och

c)	avskildhet i områden som är avsedda för besättningen.

4. Fiskefartygets besättning ska uppfylla följande skyldigheter:

a)	Avhålla sig från att hindra eller försena observatören i dennes arbete och från att tvinga eller övertala ROP-observatören att bryta mot sina skyldigheter.

b)	Följa denna förordning, regler och förfaranden enligt konventionen samt riktlinjer, regler eller villkor som fastställts av den medlemsstat som utövar jurisdiktion över fartyget.

Medge, och bistå med tillhandahållande av, full tillgång till och användning av alla anordningar och all utrustning ombord som observatören kan anse nödvändiga för att utföra sina uppgifter, inbegripet fullständigt tillträde till bryggan, fisk ombord och områden som kan användas för att hålla, bearbeta, väga eller lagra fisk.

d)	Låta ROP-observatören utföra alla sina uppgifter på ett säkert sätt, och bistå observatören i detta.

e)	Ge ROP-observatören möjlighet att ta prover från fångsten och lagra dessa, och bistå observatören i detta.

f)	Följa de instruktioner som fiskefartygets befälhavare ger med avseende på ROP-observatörens arbetsuppgifter.

Artikel 30

Observatörers säkerhet

1. Om en ROP-observatör saknas eller antas ha fallit överbord, ska fartygets befälhavare

a)	omedelbart upphöra med all fiskeverksamhet,

omedelbart inleda en sök- och räddningsinsats och söka under minst 72 timmar, såvida inte force majeure tvingar flaggmedlemsstater att låta de fartyg som för deras flagg avbryta sök- och räddningsinsatsen innan de 72 timmarna har löpt ut eller flaggmedlemsstaten ger instruktioner om att fortsätta sökandet efter 72-timmarsgränsen,

c)	omedelbart underrätta flaggmedlemsstaten om detta,

d)	omedelbart varna andra fartyg i närheten med hjälp av alla tillgängliga kommunikationsmedel,

e)	samarbeta fullt ut i varje sök- och räddningsinsats,

f)	oavsett om sökinsatsen varit framgångsrik eller inte, gå in med fartyget i närmsta hamn för vidare utredning, enligt överenskommelse med flaggmedlemsstaten och observatörens uppdragsgivare,

g)	överlämna en rapport om tillbudet till observatörens uppdragsgivare och till behöriga myndigheter, och

h)	samarbeta fullt ut i samband med alla officiella utredningar och säkra alla eventuella bevis samt den döda eller saknade observatörens personliga tillhörigheter och hyttplats.

2. Punkt 1 a, c och h ska också tillämpas om en ROP-observatör dör. Fiskefartygets befälhavare ska vidare säkerställa att kroppen bevaras väl med avseende på en obduktion och utredning.

3. Om en ROP-observatör blir allvarligt sjuk eller skadas allvarligt på ett sätt som hotar observatörens liv eller hälsa, ska fiskefartygets befälhavare

a)	omedelbart upphöra med fiskeverksamheten,

b)	omedelbart underrätta flaggmedlemsstaten om detta,

c)	ge observatören vård och tillhandahålla all sådan medicinsk behandling som finns tillgänglig och är möjlig ombord på fartyget,

bistå vid observatörens landstigning och transport till en vårdinrättning som är utrustad för att ge den vård som krävs, så snart det är praktiskt möjligt och i enlighet med flaggmedlemsstatens instruktioner eller, om sådana instruktioner saknas, i enlighet med ROP-observatörens uppdragsgivares instruktioner, och

e)	samarbeta fullt ut i samband med alla officiella utredningar av orsakerna till sjukdomen eller skadan.

4. Vid tillämpningen av punkterna 1–3 ska flaggmedlemsstaten säkerställa att lämplig samordningscentral för sjöräddningsinsatser (maritime rescue coordination centre), ROP-observatörens uppdragsgivare och WCPFC:s sekretariat underrättas omedelbart.

5. Om det finns rimliga skäl att anta att en ROP-observatör har angripits, hotats eller trakasserats på ett sådant sätt att hans eller hennes hälsa eller säkerhet äventyras och ROP-observatören eller ROP-observatörens uppdragsgivare till flaggmedlemsstaten uppger att de önskar att observatören ska få lämna fiskefartyget, ska flaggmedlemsstaten säkerställa att befälhavaren på det fiskefartyget

a)	omedelbart vidtar åtgärder för att skydda ROP-observatörens säkerhet och lugna och lösa situationen ombord,

b)	så snart som möjligt underrättar flaggmedlemsstaten och ROP-observatörens uppdragsgivare om situationen, med uppgift om observatörens tillstånd och var denne befinner sig,

c)	bistår med en säker landstigning för observatören på en plats som överenskommits med flaggmedlemsstaten och ROP-observatörens uppdragsgivare och på ett sätt som underlättar tillgång till all nödvändig medicinsk behandling, och

d)	samarbetar fullt ut i samband med alla officiella utredningar av händelsen.

6. Om det finns rimliga skäl att anta att en ROP-observatör har angripits, hotats eller trakasserats, men varken observatören själv eller observatörens uppdragsgivare önskar att observatören ska lämna fiskefartyget, ska flaggmedlemsstaten säkerställa att befälhavaren på det fiskefartyget

a)	vidtar åtgärder för att skydda ROP-observatörens säkerhet och för att så snart som möjligt lugna och lösa situationen ombord,

b)	så snart som möjligt underrättar flaggmedlemsstaten och ROP-observatörens uppdragsgivare om situationen, och

c)	samarbetar fullt ut i samband med alla officiella utredningar av händelsen.

7. Om ROP-observatörens uppdragsgivare, efter det att en ROP-observatör lämnat ett fiskefartyg i en hamn, varseblir en möjlig överträdelse som omfattar angrepp på eller trakasserier mot ROP-observatören då denne befann sig ombord på fiskefartyget, ska ROP-observatörens uppdragsgivare skriftligen anmäla detta till flaggmedlemsstaten och WCPFC:s sekretariat. Den medlemsstaten ska underrätta kommissionen, eller ett organ som den har utsett, om den mottagna anmälan.

8. Efter den anmälan som avses i punkt 7 ska flaggmedlemsstaten

a)	utreda händelsen på grundval av den information som lämnats av ROP-observatörens uppdragsgivare och vidta alla lämpliga åtgärder som resultatet av utredningen kräver,

b)	samarbeta fullt ut i samband med alla utredningar som görs av ROP-observatörens uppdragsgivare, bland annat överlämna rapporten om händelsen till ROP-observatörens uppdragsgivare och till behöriga myndigheter, och

c)	meddela observatörens uppdragsgivare och WCPFC:s sekretariat, med kopia till kommissionen, eller ett organ som den har utsett, om resultaten av sin utredning och underrätta dem om de åtgärder som vidtagits.

9. Medlemsstaterna ska säkerställa att nationella uppdragsgivare för observatörer

a)	omedelbart underrättar medlemsstaten om en ROP-observatör dör, saknas eller antas ha fallit överbord under sitt observatörsarbete,

b)	samarbetar fullt ut i varje sök- och räddningsinsats,

c)	samarbetar fullt ut i samband med alla officiella utredningar av händelser som inbegriper en ROP-observatör,

d)	bistår vid landstigning och utbyte av en ROP-observatör i en situation där den berörda observatören är allvarligt sjuk eller allvarligt skadad, så snart som möjligt,

e)	bistår vid en ROP-observatörs landstigning i varje situation som inbegriper hot mot, angrepp på, eller trakasserier av den berörda observatören, när observatören önskar få lämna fartyget så snart som möjligt, och

f)	på begäran tillhandahåller medlemsstaten en kopia av ROP-observatörsrapporten om påstådda överträdelser som inbegriper den uppdragsgivarens ROP-observatör.

10. Flaggmedlemsstaterna ska säkerställa att deras bemyndigade inspektionsfartyg samarbetar vid varje sök- och räddningsinsats som inbegriper en ROP-observatör.

KAPITEL VI

Bordning och inspektion

Artikel 31

Skyldigheter för befälhavaren på ett unionsfiskefartyg under en inspektion

1. Med förbehåll för eventuella skyldigheter för befälhavaren på ett unionsfiskefartyg under en inspektion som föreskrivs i en rättsakt som antagits enligt förordning (EG) nr 1224/2009 ska befälhavaren på ett unionsfiskefartyg, under bordning och genomförandet av en inspektion

a)	följa internationellt godtagna principer om gott sjömanskap i syfte att undvika risker avseende säkerheten för bemyndigade inspektionsfartyg och inspektörer,

b)	tillåta och medverka till en snabb och säker ombordstigning för bemyndigade inspektörer,

c)	samarbeta och bistå vid inspektionen av fartyget enligt WCPFC:s förfaranden för bordning och inspektion,

d)	avhålla sig från att i onödan försvåra för eller försena de bemyndigade inspektörerna i utförandet av deras arbetsuppgifter,

e)	ge de bemyndigade inspektörerna möjlighet att kommunicera med inspektionsfartygets besättning, inspektionsfartygets myndigheter samt det inspekterade fiskefartygets myndigheter,

f)	tillhandahålla de bemyndigade inspektörerna rimliga faciliteter som motsvarar de som vanligtvis är tillgängliga för ett befäl ombord på fartyget, inbegripet, när så är lämpligt, kost och logi, och

g)	medverka till en säker landstigning för de bemyndigade inspektörerna.

2. Om befälhavaren på ett unionsfiskefartyg vägrar att låta en bemyndigad inspektör stiga ombord och utföra inspektionsverksamhet i enlighet med de förfaranden som fastställs i denna förordning ska befälhavaren förklara skälen till en sådan vägran. Inspektionsfartygets myndigheter ska omedelbart underrätta myndigheterna i fiskefartygets flaggmedlemsstat samt kommissionen, eller ett organ som den har utsett, om befälhavarens vägran och om den eventuella förklaring som lämnats. Kommissionen ska omedelbart informera WCPFC:s sekretariat om sådana underrättelser.

3. När myndigheterna i fartygets flaggmedlemsstat underrättats om en vägran enligt punkt 2 ska de instruera befälhavaren att godta bordning och inspektion såvida inte allmänt godtagna internationella regler, förfaranden och rutiner på sjösäkerhetsområdet gör det nödvändigt att skjuta upp bordningen och inspektionen.

4. Om befälhavaren inte följer en instruktion som lämnats enligt punkt 3 ska flaggmedlemsstaten dra in fartygets fisketillstånd och beordra fartyget att omedelbart återvända till hamn. Flaggmedlemsstaten ska omedelbart underrätta inspektionsfartygets myndigheter och kommissionen, eller ett organ som den har utsett, om den åtgärd den har vidtagit.

Artikel 32

Förfarande vid allvarliga överträdelser

1. Efter att ha mottagit en underrättelse om en möjlig allvarlig överträdelse som avses i artikel 33 från en bemyndigad inspektör från en avtalspart ska det berörda fiskefartygets flaggmedlemsstat utan dröjsmål

uppfylla sin skyldighet att göra en utredning i enlighet med artikel 43 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 (13) och, om bevisen motiverar det, vidta tillsynsåtgärder mot det berörda fiskefartyget och underrätta den bemyndigade inspektörens myndigheter, kommissionen, eller ett organ som den har utsett, och WCPFC:s sekretariat om detta, eller

b)	ge den bemyndigade inspektörens myndigheter tillstånd att fullfölja utredningen av den möjliga överträdelsen och underrätta kommissionen, eller ett organ som den har utsett, och WCPFC:s sekretariat om detta.

2. Bemyndigade unionsinspektörer ska behandla inspektionsrapporterna i enlighet med artikel 76 i förordning (EG) nr 1224/2009.

3. Vid tillämpningen av punkt 1 b ska myndigheterna i den bemyndigade inspektörens medlemsstat överlämna de bevis som samlats in av de bemyndigade inspektörerna, tillsammans med resultaten av deras utredning, till myndigheterna i fiskefartygets flaggstat omedelbart efter att utredningen avslutats. Efter att ha mottagit en underrättelse enligt punkt 1 ska fiskefartygets flaggmedlemsstat svara utan dröjsmål och under alla omständigheter senast inom tre arbetsdagar.

Artikel 33

Allvarlig överträdelse

1. Var och en av följande överträdelser utgör en allvarlig överträdelse i den mening som avses i artikel 90 i förordning (EG) nr 1224/2009:

a)	Fiske utan licens eller tillstånd utfärdade av flaggmedlemsstaten.

b)	Underlåtenhet att föra tillräckliga journaler över fångster och fångstrelaterade uppgifter i enlighet med rapporteringskraven i denna förordning eller betydande felrapportering av sådana fångster eller fångstrelaterade uppgifter.

c)	Fiske i ett avstängt område.

d)	Fiske under fredningstid.

e)	Avsiktlig fångst eller kvarhållande ombord av arter i strid med tillämpliga bevarande- och förvaltningsåtgärder och med denna förordning.

f)	Betydande överträdelse av fångstbegränsningar eller kvoter inom ramen för fiskemöjligheterna.

g)	Användning av förbjudna fiskeredskap.

h)	Förfalskning eller avsiktligt döljande av ett fiskefartygs märkning, identitet eller registrering.

i)	Undanhållande, förvanskning eller undanröjande av bevis som har betydelse för utredningen av en överträdelse.

j)	Flera överträdelser som sammantagna utgör ett allvarligt åsidosättande av åtgärder som är i kraft enligt denna förordning.

k)	Vägran att godta bordning och inspektion.

l)	Otillbörligt försvårande eller försenande av en bemyndigad inspektörs arbete.

m)	Hot eller fysiska angrepp mot en ROP-observatör.

n)	Avsiktlig manipulering eller frånkoppling av VMS.

o)	Fiske med unionsfiskefartyg som inte är förtecknade i registret.

p)	Fiske i närheten av en mätboj eller ombordtagande av en mätboj i strid med artikel 9.1 eller 9.2.

2. Om det har fastställts att ett unionsfiskefartyg har varit inblandat i en allvarlig överträdelse ska flaggmedlemsstatens myndigheter dra in det fartygets licens och säkerställa att det fartyget inte fiskar i det konventionsområdet förrän de sanktioner som påförts av flaggmedlemsstaten med avseende på överträdelsen har följts.

Artikel 34

Tillsynsåtgärder

1. Flaggmedlemsstatens myndigheter ska betrakta sådana störningar av en bemyndigad inspektörs eller ett bemyndigat inspektionsfartygs verksamhet som fiskefartyg som för deras flagg, eller befälhavaren eller besättningen på ett sådant fartyg, gör sig skyldiga till på samma sätt som de betraktar varje sådan störning som äger rum inom ramen för flaggmedlemsstatens exklusiva behörighet.

2. Bemyndigade unionsinspektörer ska, medan de utför verksamhet i syfte att genomföra de förfaranden som fastställs i denna förordning, utföra övervakning som syftar till att identifiera fiskefartyg från icke-avtalsparter, eller fiskefartyg som förefaller sakna nationalitet, som bedriver fiskeverksamhet i det fria havet i konventionsområdet. När sådana fartyg identifieras ska de omedelbart rapporteras till flaggmedlemsstaten, kommissionen, eller ett organ som den har utsett, och WCPFC:s sekretariat.

3. Medlemsstaterna ska rapportera fiskefartyg från icke-avtalsparter som avses i punkt 2 till kommissionen, eller ett organ som den har utsett, och det berörda fartygets flaggstat.

KAPITEL VII

Hamnstatsåtgärder

Artikel 35

Hamnstatsåtgärder

Befälhavaren på ett unionsfiskefartyg ska samarbeta med avtalsparternas hamnmyndigheter i syfte att genomföra hamnstatsåtgärder enligt konventionen och denna förordning.

Artikel 36

Förfarande vid misstänkt IUU-fiske

När, efter en hamninspektion, en medlemsstat mottar en inspektionsrapport som anger att det finns starka grunder för att anta att ett fartyg som för dess flagg har deltagit i IUU-fiske eller fiskerelaterad verksamhet till stöd för IUU-fiske, ska den omedelbart göra en fullständig utredning i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1005/2008 och artikel 25 i konventionen.

KAPITEL VIII

Slutbestämmelser

Artikel 37

Riktlinjer

1. Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstater som tilldelats fiskemöjligheter inom de fisken som förvaltas av WCPFC eventuella riktlinjer som antagits av WCPFC, särskilt med avseende på

a)	hanteringsmetoder för vingrocka,

b)	bästa hanteringsmetoder för valhaj och annan haj,

c)	hantering av havssköldpadda, och

d)	säkert frisläppande av val.

2. De berörda medlemsstaterna ska säkerställa att de riktlinjer som avses i punkt 1 tillhandahålls befälhavarna på de fartyg som för deras flagg och som bedriver sådant fiske. De befälhavarna ska vidta alla rimliga åtgärder för att tillämpa sådana riktlinjer.

Artikel 38

Rapportering

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna, senast den 20 april varje år, vetenskapliga data i enlighet med WCPFC:s tillämpliga rapporteringskrav avseende vetenskapliga data och, senast den 15 juni varje år, en årlig rapport om genomförandet av denna förordning som är förenlig med WCPFC:s rapporteringskrav enligt bevarande- och förvaltningsåtgärderna, inbegripet om alla kontroller de har utfört på sina flottor och alla åtgärder för övervakning, kontroll och efterlevnad som de har fastställt för att säkerställa efterlevnaden av sådana kontroller.

2. Unionsfartygens fångst och fiskeansträngning ska rapporteras enligt de tillämpliga bevarande- och förvaltningsåtgärderna enligt följande artgrupper: långfenad tonfisk, storögd tonfisk, bonit, gulfenad tonfisk, svärdfisk, spjutfisk och haj. Skattningar av utkast och frisläppanden ska också lämnas för var och en av dessa arter. Fångstskattningar ska också lämnas för andra arter enligt vad som fastställs av kommissionen.

3. Den årliga rapport som avses i punkt 1 ska särskilt inbegripa följande:

a)	Fångstnivåer för fiskefartyg som för deras flagg och som har tagit randig marlin (Kajikia audax) som bifångst, samt antalet fartyg, och fångstnivåer för dessa, som fiskar efter randig marlin i konventionsområdet söder om 15° S.

b)	Årliga fångstnivåer för vart och ett av de fartyg som för deras flagg och som fångat långfenad tonfisk (Thunnus alalunga), samt antalet fartyg som aktivt fiskar efter långfenad tonfisk i konventionsområdet söder om 20° S.

c)	Uppgift om hur genomförandet av denna förordning fortskrider med avseende på bevarandet av havssköldpadda, inklusive information om interaktion med havssköldpadda i fisken som förvaltas inom ramen för konventionen.

d)	En skattning, på grundval av data som insamlats från observatörsprogrammen och på annat sätt, av antalet frisläppanden av silkeshaj och årfenhaj, inbegripet livsstatus vid frisläppandet (död eller levande).

e)	Antal WCPFC:s omlastningsdeklarationer som mottagits enligt artikel 11.3 och 11.4 och som de har skickat till kommissionen.

f)	Uppgift om eventuella tillfällen då valhaj har omringats av snörpvadsnät tillhörande de fartyg som för deras flagg, inbegripet de uppgifter som krävs enligt artikel 16.2 b.

g)	Uppgift om eventuella tillfällen då valar har omringats av snörpvadsnät tillhörande de fartyg som för deras flagg i enlighet med artikel 18.2.

h)	All omlastningsverksamhet som omfattas av artikel 11, i enlighet med riktlinjerna i bilaga II till förvaltnings- och bevarandeåtgärd 2009–06.

En årlig redogörelse om efterlevnadsåtgärder enligt artikel 25.8 i konventionen avseende åtgärder de har vidtagit till följd av påstådda överträdelser av denna förordning, inbegripet bordning och inspektion av fiskefartyg som för deras flagg som resulterat i att påstådda överträdelser observerats, inklusive inledda förfaranden och tillämpade sanktioner.

4. Medlemsstaterna ska som en del av den årliga rapport som avses i punkt 1 till kommissionen även rapportera det totala antalet fartyg som fiskade efter svärdfisk och den totala fångsten av svärdfisk (Xiphias gladius) för

a)	fartyg som för deras flagg söder om 20° S, med undantag för fartyg som befraktas, leasas eller omfattas av någon annan liknande mekanism och utgör en del av en annan avtalsparts inhemska fiske,

b)	fartyg som befraktas, leasas eller omfattas av någon annan liknande mekanism och utgör en del av deras inhemska fiske söder om 20° S, och

c)	varje annat fartyg i deras vatten söder om 20° S.

5. Medlemsstaternas ska även så snart som möjligt till kommissionen, eller till ett organ som den har utsett, rapportera varje iakttagelse av fiskefartyg som förefaller sakna nationalitet och som möjligen fiskar i det fria havet i konventionsområdet efter arter som omfattas av konventionen.

Artikel 39

Påstådd bristande efterlevnad rapporterad av WCPFC

1. Om kommissionen får information från WCPFC som indikerar att en medlemsstat eller fiskefartyg som för dess flagg misstänks inte efterleva konventionen eller bevarande- och förvaltningsåtgärder, ska kommissionen utan dröjsmål översända denna information till den berörda medlemsstaten.

2. Medlemsstaten ska tillhandahålla kommissionen, eller ett organ som den har utsett, resultaten av eventuella utredningar som har gjorts med avseende på påståenden om bristande efterlevnad och de eventuella åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med bristande efterlevnad inom en månad efter att den mottagit informationen från kommissionen enligt punkt 1.

3. Kommissionen ska vidarebefordra de resultat som avses i punkt 2 till WCPFC:s sekretariat minst 60 dagar före mötet i WCPFC:s teknik- och tillämpningskommitté.

Artikel 40

Konfidentialitet och dataskydd

1. Utöver de skyldigheter som föreskrivs i artiklarna 112 och 113 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska medlemsstaterna och kommissionen, eller det organ som den har utsett enligt denna förordning, säkerställa att rapporter och meddelanden i elektroniskt format som översänds till och mottas från WCPFC:s sekretariat behandlas konfidentiellt.

2. All insamling, överföring och lagring av personuppgifter som sker enligt denna förordning ska hanteras i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725.

3. Personuppgifter som behandlas enligt denna förordning får inte lagras under en period på mer än tio år, såvida inte dessa personuppgifter är nödvändiga för uppföljning av en överträdelse eller en inspektion eller för rättsliga eller administrativa förfaranden. I sådana fall får personuppgifterna lagras i 20 år. Om personuppgifter lagras under en längre period ska uppgifterna anonymiseras.

Artikel 41

Ändringsförfarande

1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 42 för att ändra denna förordning i fråga om följande:

a)	Fartygsinformation som ska lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 23.1.

b)	VMS-krav enligt artikel 26.

c)	Den procentandel observatörstäckning enligt ROP som avses i artikel 28.4.

d)	De rättigheter och skyldigheter för ROP-observatörer som avses i artikel 28.9 och 28.10.

e)	De rättigheter och skyldigheter för fartygsoperatörer, fartygens befälhavare och besättningar som avses i artikel 29.

f)	De rapporteringsfrister för rapporteringsskyldigheten som avses i artikel 38.1.

g)	Bilagorna I–VI.

2. De delegerade befogenheter som avses i punkt 1 ska strikt begränsas till genomförande i unionsrätten av ändringar eller ersättande av bevarande- och förvaltningsåtgärder som är bindande för unionen.

Artikel 42

Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 41 ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 15 november 2022. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 41 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 41 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 43

Ändring av förordning (EG) nr 520/2007

Artiklarna 4.4 och 28 i förordning (EG) nr 520/2007 ska utgå.

Artikel 44

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 19 oktober 2022.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

M. BEK

Ordförande

(1) EUT C 341, 24.8.2021, s. 108.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 september 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 4 oktober 2022.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(4) Rådets beslut 98/392/EG av den 23 mars 1998 om Europeiska gemenskapens ingående av Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 och avtalet av den 28 juli 1994 om genomförande av del XI i denna konvention (EGT L 179, 23.6.1998, s. 1).

(5) Rådets beslut 98/414/EG av den 8 juni 1998 om Europeiska gemenskapens ratifikation av avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd (EGT L 189, 3.7.1998, s. 14).

(6) Rådets beslut 2005/75/EG av den 26 april 2004 om gemenskapens anslutning till konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet (EUT L 32, 4.2.2005, s. 1).

(7) Rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter och om upphävande av förordning (EG) nr 973/2001 (EUT L 123, 12.5.2007, s. 3).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/473 av den 19 mars 2019 om Europeiska fiskerikontrollbyrån (EUT L 83, 25.3.2019, s. 18).

(9) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(12) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(13) Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1).

BILAGA I

BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER FÖR ATT SKYDDA FÅGLAR

Tabell 1: Begränsningsåtgärder

Kolumn A	Kolumn B
Utsättning längs fartygssidan innanför fågelavvisande hängen i kombination med förtyngda tafsar (1)	Torilina (2)
Utsättning av redskap på natten med minimal däcksbelysning	Blåfärgat bete
Torilina	Revutsättning med line shooter
Förtyngda tafsar	Hantering av rensutläggning
Krokavskärmande anordningar (3)

Specifikationer

Torilinor (söder om 25° S)

För fartyg med total längd ≥ 35 m

Minst en torilina ska användas. Fartygen uppmanas att, när det är praktiskt möjligt, använda en andra torilina för att skrämma bort fåglar vid tillfällen då fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög; båda torilinorna ska användas samtidigt, en på vardera sidan av den långrev som sätts ut. Om två torilinor används ska de agnade krokarna sättas ut inom det område som avgränsas av de två torilinorna.

ii)

En torilina med långa och korta remsor ska användas. Remsorna ska ha klara färger, och det ska vara en blandning av långa och korta remsor.

1.	Långa remsor ska vara placerade med högst 5 meters mellanrum, och de ska vara fästade vid linan med lekare som hindrar remsorna från att rulla upp sig runt linan. Långa remsor av tillräcklig längd för att nå vattenytan vid lugnt väder ska användas.

2.	Korta remsor (längre än 1 m) ska placeras med högst 1 meters mellanrum.

iii)	Fartygen ska sätta ut torilinan så att dess utsträckning i luften helst överstiger 100 m. För att uppnå denna utsträckta längd i luften ska torilinan vara minst 200 m lång, och den ska vara fäst vid en toristolpe som sitter > 7 m ovanför vattenytan och är placerad så nära aktern som möjligt.

iv)	Om fartyg använder bara en torilina ska torilinan sättas på vindsidan om de sänkta betena.

För fartyg med total längd < 35 m

i)	En ensam torilina med antingen långa och korta remsor eller med enbart korta remsor ska användas.

ii)

Remsorna ska ha klara färger, och vara långa och/eller korta (men längre än 1 m); remsorna ska sitta med mellanrum enligt följande:

1.	Långa remsor placerade med högst 5 meters mellanrum på torilinans första 75 m.

2.	Korta remsor placerade med högst 1 meters mellanrum.

iii)	Långa remsor bör vara fästade vid linan på ett sätt som hindrar remsorna från att rulla upp sig runt linan. Alla långa remsor ska räcka ner till vattenytan vid lugnt väder. Remsor får ändras längs de första 15 m för att undvika insnärjning.

iv)

Fartygen ska sätta ut torilinan så att dess utsträckning i luften överstiger 75 m. För att uppnå denna utsträckta längd i luften ska torilinan vara fäst vid en toristolpe som sitter > 6 m ovanför vattenytan och är placerad så nära aktern som möjligt. Ett tillräckligt motstånd måste skapas som maximerar utsträckningen i luften och håller linan sträckt direkt bakom fartyget vid sidvindar. För att undvika insnärjning uppnås detta bäst genom användning av en sektion nere i vattnet bestående av rep eller monofilament.

v)	Om två torilinor används ska de två linorna sättas på ömse sidor om huvudlinan.

Torilinor (söder om 23° N)

Långa remsor

i)	Minsta längd: 100 m

ii)	Ska vara fästade vid fartyget så att de hänger från en punkt minst 5 m ovanför vattenytan i aktern på vindsidan om den punkt där kroklinan går ner i vattnet.

iii)	Ska vara fästade så att deras utsträckning i luften hålls ovanför de sänkta agnade krokarna.

iv)	Remsorna ska sitta mindre än 5 m från varandra, de ska vara försedda med lekare och vara tillräckligt långa för att befinna sig så nära vattenytan som möjligt.

v)	Om två torilinor används (dvs. parvis) ska de två linorna sättas på ömse sidor om huvudlinan.

Korta remsor (för fartyg med total längd ≥ 24 m)

i)	Ska vara fästade vid fartyget så att de hänger från en punkt minst 5 m ovanför vattenytan i aktern på vindsidan om en punkt där kroklinan går ner i vattnet.

ii)	Ska vara fästade så att deras utsträckning i luften hålls ovanför de sänkta agnade krokarna.

iii)	Remsorna ska sitta mindre än 1 m från varandra och ska vara minst 30 cm långa.

iv)	Om två torilinor används (dvs. parvis) ska de två linorna sättas på ömse sidor om huvudlinan.

Korta remsor (för fartyg med total längd < 24 m)

Denna utformning ska ses över senast tre år från genomförandedagen, på grundval av vetenskapliga data.

i)	Ska vara fästade vid fartyget så att de hänger från en punkt minst 5 m ovanför vattenytan i aktern på vindsidan om en punkt där kroklinan går ner i vattnet.

ii)	Ska vara fästade så att deras utsträckning i luften hålls ovanför de sänkta agnade krokarna.

iii)	Vid användning av remsor rekommenderas en utformning där remsorna sitter mindre än 1 m från varandra och är minst 30 cm långa.

iv)	Om två torilinor används (dvs. parvis) ska de två linorna sättas på ömse sidor om huvudlinan.

Utsättning längs fartygssidan innanför fågelavvisande hängen i kombination med förtyngda tafsar

a)	Huvudlinan ska sättas ut från babords eller styrbords sida så långt från aktern som är praktiskt möjligt (minst 1 m), och om line shooter används för huvudlinan ska den monteras minst 1 m framför aktern.

b)	När havsfåglar finns i närheten ska redskapet säkerställa att huvudlinan hålls slak så att de agnade krokarna förblir nedsänkta under vattenytan.

Det fågelavvisande hänget ska användas enligt följande:

i)	Stolpen akter om line shootern ska vara minst 3 m lång.

ii)	Minst tre huvudremsor, vilka ska fästas vid stolpens översta 2 m.

iii)	Huvudremsans diameter ska vara minst 20 mm.

iv)	Tafsar ska fästas i änden av varje huvudremsa och ska vara tillräckligt långa för att släpas på vattenytan (vid stiltje) – minsta diameter 10 mm.

Utsättning på natten

a)	Ingen utsättning mellan nautisk soluppgång och nautisk solnedgång.

b)	Nautisk solnedgång och nautisk soluppgång anges i tabellerna för relevant latitud, lokal tid och lokalt datum i den nautiska almanackan.

c)	Däcksbelysningen ska begränsas till ett minimum. Minimal däcksbelysning bör inte bryta mot minimistandarderna för säkerhet och navigering.

Förtyngda tafsar

Följande specifikationer vad gäller lägsta vikt ska iakttas:

a)	en vikt på minst 40 g placerad inom 50 cm från kroken,

b)	minst totalt 45 g vikter fästade inom 1 m från kroken,

c)	minst totalt 60 g vikter fästade inom 3,5 m från kroken, eller

d)	minst totalt 98 g vikter fästade inom 4 m från kroken.

Krokavskärmande anordningar

Krokavskärmande anordningar omsluter spetsen och hullingen på agnade krokar för att förhindra attacker från havsfågel när linan sätts ut. Följande anordningar har godkänts för användning i WCPFC:s fisken:

Krokkapslar (hookpods) som uppfyller följande prestandakrav:

a)	anordningen kapslar in krokens spets och hulling till dess att kroken når ett djup av minst 10 m eller har varit under vattenytan i minst tio minuter,

b)	anordningen uppfyller minimistandarder för tafstyngder enligt specifikationerna i denna bilaga, och

c)	anordningen är utformad så att den sitter kvar på fiskredskapet och inte faller av.

Hantering av rensutläggning

a)	Antingen ingen utläggning av rensavfall under utsättning och upptagning,

b)	eller strategisk utläggning av rensavfall på den sida där utsättning/upptagning inte sker, för att locka fåglarna bort från agnade krokar.

Blåfärgat bete

a)	Vid användning av blåfärgat bete måste betet vara helt upptinat när färgningen sker.

b)	WCPFC:s sekretariat ska distribuera en standardiserad färgpalett.

c)	Alla beten ska färgas till den nyans som visas i paletten.

Revutsättning med line shooter

a)	Line shooters ska vara placerade på ett sätt så att krokarna sätts ut på ett betydligt större djup än vad som skulle ha varit fallet om line shooter inte använts, och så att merparten krokar når djup av minst 100 m.

(1) Utsättning längs fartygssidan innanför fågelavvisande hängen i kombination med förtyngda tafsar från kolumn A kommer att räknas som två begränsningsåtgärder.

(2) Om torilina väljs från både kolumn A och kolumn B motsvarar detta samtidig användning av två (dvs. parvis) torilinor.

(3) Krokavskärmande anordningar kan användas som enda åtgärd.

BILAGA II

MÄRKNING OCH ANDRA TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR FISKEFARTYG

Unionsfiskefartyg ska alltid och väl synligt vara tydligt märkta med WIN på engelska

a)	på fartygets skrov eller överbyggnad, på babords och styrbords sida; operatörerna får placera fasta anordningar som lutar i vinkel mot fartygets sida eller överbyggnad under förutsättning att lutningsvinkeln inte hindrar märket från att synas från ett annat fartyg eller från luften,

b)	på ett däck, utom enligt vad som föreskrivs i punkt 3. Om en presenning eller annan tillfällig övertäckning placeras så att märket på ett däck inte syns, ska även övertäckningen märkas. Dessa märken bör placeras tvärskepps, med siffrornas eller bokstävernas övre del i riktning mot fören.

WIN ska placeras

a)	så högt som möjligt över vattenlinjen på bägge sidor av fartyget och det ska säkerställas att skrovdelar med överhäng i fören och aktern undviks,

b)	på ett sätt som hindrar att märkena skyms av fiskeredskap, oavsett om dessa är surrade eller i användning,

c)	långt ifrån länsportar eller platser för utsläpp överbord, inbegripet områden som kan komma att skadas eller missfärgas av fångster av vissa typer av arter, och

d)	så att det inte hamnar under vattenlinjen.

Fartyg utan däck ska inte vara skyldiga att visa WIN på en horisontell yta. Operatörer uppmuntras dock att montera en skylt där WIN är placerat så att det syns tydligt från luften.

Båtar och lättbåtar som medförs av fartyget för fiskeinsatser ska vara märkta med samma WIN som det berörda fartyget.

Unionsfiskefartyg ska uppfylla följande vad gäller utformning av WIN och dess placering på fartyget:

a)	Stora bokstäver och siffror ska användas genomgående.

b)	Bokstävernas och siffrornas bredd ska stå i proportion till deras höjd.

Bokstävernas och siffrornas höjd (h) ska stå i proportion till fartygets storlek, och följande ska vara uppfyllt

när WIN placeras på skrovet, överbyggnaden och/eller på lutande ytor: fartygets största längd (LOA) ska anges i meter (m); bokstävernas och siffrornas höjd i meter (m) får inte understiga 1,0 m för fartyg på minst 25 m, 0,8 m för fartyg på minst 20 m men under 25 m, 0,6 m för fartyg på minst 15 m men under 20 m, 0,4 m för fartyg på minst 12 m men under 15 m, 0,3 m för fartyg på minst 5 m men under 12 m, 0,1 m för fartyg under 5 m,

ii)	när WIN placeras på däcket: höjden får inte understiga 0,3 m för alla fartygsklasser med en längd av minst 5 m.

d)	Bindestreckets längd ska vara hälften av bokstävernas och siffrornas höjd.

e)	Tjockleken på typsnittet för alla bokstäver, siffror och bindestreck ska vara h/6.

f)	Mellanrummet mellan bokstäver och/eller siffror får inte vara större än h/4 och inte mindre än h/6.

g)	Mellanrummet mellan lutande bokstäver som står intill varandra får inte vara större än h/8 och inte mindre än h/10.

h)	WIN ska vara vitt mot svart bakgrund, eller svart mot vit bakgrund.

i)	Bakgrunden ska sträcka sig så långt att den bildar en ram kring WIN motsvarande minst h/6.

j)	Fartygsfärg av god kvalitet ska användas genomgående.

k)	WIN ska uppfylla kraven i dessa specifikationer när återreflekterande eller värmegenererande ämnen används.

l)	WIN och dess bakgrund ska underhållas så att de alltid är i gott skick.

BILAGA III

MINIMISTANDARDER FÖR UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK POSITIONSRAPPORTERING (AUTOMATIC LOCATION COMMUNICATOR, ALC) SOM ANVÄNDS I WCPFC:S KONTROLLSYSTEM FÖR FARTYG

ALC ska automatiskt och oberoende av varje insats på fartyget meddela följande data:

i)	statiskt unikt identifieringsnummer för ALC,

ii)	fartygets aktuella geografiska position (latitud och longitud), och

iii)	datum och klockslag (uttryckt i Universal Time Constant (UTC)) för fastställandet av fartygets position enligt led ii.

De data som avses i punkt 1 ii och iii ska erhållas från ett satellitbaserat system för positionsbestämning.

ALC som installerats på ett fiskefartyg ska ha kapacitet att sända sådana data som avses i punkt 1 en gång i timmen.

De data som avses i punkt 1 ska mottas av WCPCF inom 90 minuter från det att de genererades i ALC, under normala driftsförhållanden.

ALC som installerats på fiskefartyg ska skyddas så att säkerheten och integriteten skyddas för de data som avses i punkt 1.

Lagringen av information i ALC måste vara tillförlitlig, säker och integrerad under normala driftsförhållanden.

Det ska inte finnas någon rimlig möjlighet för någon annan än övervakningsmyndigheten att ändra data tillhörande myndigheten som lagrats i ALC, inbegripet frekvensen för positionsrapportering till den myndigheten.

Funktioner i ALC eller terminalprogram som byggts in för att underlätta underhåll får inte möjliggöra otillåten tillgång till delar av ALC som skulle kunna störa VMS.

ALC ska installeras på fartyg i enlighet med tillverkarens specifikationer och tillämpliga standarder.

10.

Under normala driftsförhållanden för satellitnavigering ska de positioner som härleds från överförda data ha en noggrannhet som ligger inom 100 kvadratmeter DRMS (Distance Root Mean Squared) (dvs. 98 % av positionerna måste vara inom detta intervall).

11.

ALC och/eller leverantören av transmissionstjänster måste kunna stödja möjligheten att sända data till flera oberoende destinationer.

12.

Satellitnavigeringsdekodern och satellitnavigeringssändaren ska vara fullt integrerade och inrymda i samma manipuleringssäkra hölje.

13.

Standardformat för manuell positionsrapportering vid funktionsstörning eller funktionsfel i ALC:

WIN

b)	Fartygets namn

c)	Datum: dd/mm/åå

d)	Klockslag: 24-timmarsformat HH:MM (UTC)

e)	Latitud – DD-MM-SS (N/S)

f)	Longitud – DDD-MM-SS (E/W)

g)	Verksamhet (Fiskar/Söker/Transiterar/Omlastar)

BILAGA IV

INFORMATION SOM SKA INGÅ I WCPFC:S OMLASTNINGSDEKLARATION

1.	En unik dokumentbeteckning

2.	Fiskefartygets namn och dess WIN

3.	Transportfartygets namn och dess WIN

4.	De fiskeredskap som används för att fånga fisken

5.	Den produktmängd (1) som ska omlastas (inbegripet arter och i vilket bearbetningsstadium (2) de befinner sig)

6.	Fiskens tillstånd (färsk eller fryst)

7.	Mängden bifångst (3) som ska omlastas

8.	Den geografiska plats (4) där fångsten av långvandrande fiskbestånd sker

9.	Datum och plats (5) för omlastningen

10.	I tillämpliga fall WCPFC-observatörens namn och underskrift

11.	Den produktmängd som redan finns ombord på det mottagande fartyget och produktens geografiska ursprung (6)

(1) Tonfisk och tonfiskliknande arter.

(2) Hela; urtagna och utan huvud; urtagna, utan huvud och utan stjärtfena; endast urtagna, med gälar; utan gälar och urtagna; utan gälar, urtagna och utan stjärtfena; hajfenor.

(3) Andra arter än tonfisk samt tonfiskliknande arter.

(4) Geografisk fångstplats innebär tillräcklig information för att fastställa vilken andel av fångsten som tagits upp i följande områden: det fria havet, utanför konventionsområdet, exklusiva ekonomiska zoner (förtecknade separat). Ingen fångstplats behöver anges för det mottagande fartyget.

(5) Omlastningsplatsen ska anges i latitud och longitud med decimalgrader som avrundas till de närmaste 0,1 graderna och ska åtföljas av en beskrivning av platsen, såsom det fria havet, utanför konventionsområdet eller inom en namngiven exklusiv ekonomisk zon.

(6) Produktens ursprung ska rapporteras per område som hänför sig till en regional fiskeriförvaltningsorganisation och ska inbegripa produktmängden från varje enskilt område.

BILAGA V

KOORDINATER FÖR OCH KARTA ÖVER DEN ÖSTRA FÖRVALTNINGSFICKAN I DET FRIA HAVET

LONGITUD	LATITUD
-155.495308	-11.375548
-155.498321	-11.391248
-155.375667	-11.6652
-155.144789	-12.031226
-155.087069	-12.286791
-155.011312	-12.527927
-154.988916	-12.54.1928
-155.011131	-12.528155
-155.4405	-12.58823
-155.8398	-12.7045
-156.3396	-12.96024
-156.748	-13.26971
-157.0805	-13.57845
-157.4277	-13.99567
-157.6434	-14.37697
-157.7986	-14.73752
-157.9131	-15.11709
-157.962	-15.46605
-158.039622	-15.653761
-158.122829	-15.877123
-158.127739	-15.869203
-158.231024	-15.803568
-158.36955	-15.745447
-158.496828	-15.694033
-158.661362	-15.634953
-158.821586	-15.583395
-159.026918	-15.539192
-159.190663	-15.503491
-159.372631	-15.472738
-159.548569	-15.453715
-159.736692	-15.448871
-159.90316	-15.449959
-160.083542	-15.463548
-160.226654	-15.480612
-160.365423	-15.495182
-160.451319	-15.514117
-160.406016	-15.448192
-160.316351	-15.338878
-160.217964	-15.213622
-160.156932	-15.110787
-160.074995	-14.978629
-160.011413	-14.890788
-159.926847	-14.750107
-159.87787	-14.621808
-159.79653	-14.407807
-159.75968	-14.275899
-159.711458	-14.113648
-159.682425	-13.98575
-159.655144	-13.863674
-159.621745	-13.726376
-159.619708	-13.634445
-159.616001	-13.561895
-159.614094	-13.509574
-159.561966	-13.476838
-159.464666	-13.417237
-159.323121	-13.349332
-159.212807	-13.287211
-159.104174	-13.209011
-158.983445	-13.143509
-158.882253	-13.049931
-158.744371	-12.94646
-158.649624	-12.872332
-158.560938	-12.795621
-158.495677	-12.723884
-158.424306	-12.639442
-158.333838	-12.548261
-158.2853	-12.45563
-158.071642	-12.43816
-157.8909	-12.42376
-157.747379	-12.436771
-157.631174	-12.428707
-157.4811	-12.39678
-157.229515	-12.356368
-157.039477	-12.306157
-156.868471	-12.243143
-156.665366	-12.174288
-156.495214	-12.106995
-156.3649	-12.01769
-156.25113	-11.967768
-156.113903	-11.894359
-156.012144	-11.844092
-155.895851	-11.761728
-155.77415	-11.66355-
-155.688884	-11.57.2012
-155.593209	-11.478779
-155.495308	-11.375548

Förklaring:

1.	Östra förvaltningsfickan i det fria havet (Eastern High Seas Pocket, E-HSP)

2.	Det fria havet

Kiribati

Cooköarna

5.	Franska Polynesien

BILAGA VI

SCHEMATISK ILLUSTRATION AV EN HAJLINA

Förklaring:

Långrev

Flöte

Flytlina

Hajlinor

Huvudlina

Tafsar

26.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 276/47

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/2059

av den 14 juni 2022

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar de tekniska detaljerna för krav avseende utfallstest och resultatanalys enligt artikel 325bf och 325bg i förordning (EU) nr 575/2013

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 325bf.9 tredje stycket och artikel 325bg.4 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 325bf.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska institut räkna dagliga överskridanden på grundval av utfallstester av de hypotetiska och faktiska förändringarna i deras portföljers värde som består av alla positioner som tilldelats deras handlarbord. Syftet med ett sådant utfallstest är att bedöma, beroende på vilken nivå det utförs, huruvida det är lämpligt att beräkna kapitalbaskraven för positioner i ett handlarbord med hjälp av den alternativa internmodellmetoden och huruvida kapitalbaskraven med koppling till modellerbara riskfaktorer är tillräckliga. Enligt artikel 325b.4 i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten använda portföljens värde vid dagens slut som utgångspunkt för sådana utfallstester, inklusive alla justeringar, såsom reserver eller eventuella värdejusteringar.

(2)

Vid utfallstester av value-at-risk-värdet bör vissa marknadsriskeffekter som inte fångas upp av den interna riskmätningsmodellen ändå inkluderas i de faktiska förändringarna i portföljens värde. Därför bör alla justeringar som avser marknadsrisk, oavsett hur ofta de uppdateras av instituten, inkluderas i de faktiska förändringarna av portföljens värde. Utfallstester av value-at-risk-värdet med hypotetiska förändringar i portföljens värde bör dock utföras med antagandet att det rör sig om en statisk portfölj. Institut bör därför vid beräkningen av sådana hypotetiska förändringar i portföljens värde endast inkludera de justeringar som beräknas dagligen och som ingår i den interna riskmätningsmodellen.

(3)

I vissa fall är det möjligt att en sådan justering, på grund av typen av justering och på grund av den interna riskhantering som är tillämplig på den justeringen, beräknas för en uppsättning positioner som tilldelats fler än ett handlarbord. För att säkerställa harmonisering i hela unionen bör instituten, vid beräkningen av de faktiska och hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj, vara skyldiga att antingen omberäkna en sådan justering för varje handlarbord på fristående basis endast för de positioner som tilldelats handlarbordet, eller, om särskilda villkor är uppfyllda, avspegla de förändringar som följer av en sådan justering endast i samband med det utfallstest som avses i artikel 325bf.6 i förordning (EU) nr 575/2013. När institut utför värderingen vid dagens slut för att härleda värdet på handlarbordets portfölj vid dagens slut, bör de därför inte ha rätt att vid beräkningen av hypotetiska och faktiska förändringar på handlarbordsnivå fördela justeringen till handlarborden på ett sätt som står i proportion till varje handlarbords bidrag till justeringens värde.

(4)

Kravet avseende resultatanalys enligt artikel 325bg i förordning (EU) nr 575/2013 har en framträdande roll när det gäller att säkerställa att de teoretiska förändringarna och de hypotetiska förändringarna i handlarbordets värde är tillräckligt nära. De statistiska tester som ingår i de internationella standarder som tagits fram av Baselkommittén för banktillsyn, Spearmans rangkorrelationskoefficient och måttet enligt Kolmogorov-Smirnov-testet för att tillämpa kravet avseende resultatanalys lämpar sig för detta ändamål och bör därför användas av instituten.

(5)

I de internationella standarderna fastställs det att instituten bör uppfylla ett ytterligare kapitalkrav om de teoretiska och hypotetiska förändringarna i värdet på handlarbordens portföljer inte är tillräckligt nära. I en sådan situation bör instituten vara skyldiga att beräkna och rapportera detta ytterligare kapitalkrav för dessa handlarbord till de behöriga myndigheterna.

(6)

Vid rapportering av resultaten av resultatanalysen i enlighet med artikel 325az.2 d i förordning (EU) nr 575/2013 bör instituten också belysa var de hypotetiska förändringarna och teoretiska förändringarna av värdet på ett handlarbords portfölj väsentligt skiljer sig åt. Detta bör hjälpa instituten att identifiera potentiella brister i beräkningen av de teoretiska förändringarna.

(7)

Vid bedömningen av efterlevnaden av kravet avseende resultatanalys jämförs teoretiska förändringar i portföljens värde med hypotetiska förändringar som beräknas enligt antagandet om att det rör sig om en statisk portfölj. Jämförelsen syftar till att identifiera hur väsentliga skillnaderna är i värderingsprocesserna för institutets riskmätningsmodell som leder till de teoretiska förändringarna och värderingsprocesserna för institutets interna system som leder till de hypotetiska förändringarna. För att säkerställa att jämförelsen inte påverkas av förändringar i portföljens sammansättning bör de teoretiska förändringar av portföljens värde som används vid kravet avseende resultatanalys också beräknas enligt antagandet att det rör sig om en statisk portfölj.

(8)

För att säkerställa överensstämmelse med internationella standarder bör de hypotetiska förändringar i portföljens värde som beräknas för att bedöma efterlevnaden av kravet avseende resultatanalys anpassas till de hypotetiska förändringar i portföljens värde som ett institut beräknar för utfallstestet.

(9)

Skillnader mellan de värderingsprocesser som leder till hypotetiska och teoretiska förändringar i portföljens värde kan bero på utelämnande av vissa riskfaktorer i riskmätningsmodellen eller förenklingar av riskmätningsmodellen. Andra skillnader kan bero på felaktiga justeringar av de uppgifter som ett institut använder som indata för att fastställa portföljernas värde. För att undvika ytterligare källor till avvikelser till följd av sådana skillnader i indata bör instituten tillåtas att anpassa indata under förutsättning att vissa särskilda villkor är uppfyllda.

(10)

Hur ofta resultaten av kravet avseende resultatanalys ska rapporteras bör anpassas till hur ofta riskfaktorerna bedöms och hur ofta kapitalbaskraven för marknadsrisk rapporteras. På så sätt kommer instituten att kunna fastställa kapitalbaskraven för marknadsrisk på grundval av konsekventa resultat för kraven på utfallstest, kraven avseende resultatanalys och bedömningen av modellerbarhet.

(11)

Hur instituten bör räkna samman sina totala kapitalbaskrav för marknadsrisk bör anpassas till de internationella standarderna. Därför bör formeln för sammanräkning återspegla resultaten av kravet avseende resultatanalys, inklusive det ytterligare kapitalkravet om teoretiska och hypotetiska förändringar inte är tillräckligt nära. Dessutom bör formeln för sammanräkning återspegla en minskning av diversifieringsvinsterna om kapitalbaskraven för ett handlarbord beräknas med den alternativa schablonmetoden och inte med den alternativa internmodellmetoden.

(12)	För att hjälpa behöriga myndigheter att kontrollera institutens efterlevnad av denna förordning bör instituten vara skyldiga att dokumentera genomförandet av denna förordning.

(13)

Bestämmelserna i föreliggande förordning är nära kopplade till varandra eftersom samtliga rör komponenter som ska inkluderas i förändringar av värdet på ett handlarbords portfölj för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisker med hjälp av den alternativa internmodellmetoden. För att garantera samstämmighet mellan dessa bestämmelser, vilka bör träda i kraft samtidigt, och för att göra det lättare för de personer som omfattas av skyldigheterna i denna, att få en heltäckande förståelse för och enkel tillgång till dessa bestämmelser, är det önskvärt att samla alla tekniska tillsynsstandarder som krävs enligt artikel 325bf.9 tredje stycket och artikel 325bg.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 575/2013 i en enda förordning.

(14)	Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som EBA har överlämnat till kommissionen.

(15)

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna och begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

TEKNISKA KOMPONENTER SOM SKA INKLUDERAS I DE FAKTISKA OCH HYPOTETISKA FÖRÄNDRINGARNA I PORTFÖLJENS VÄRDE VID TILLÄMPNING AV KRAVEN PÅ UTFALLSTEST

Avsnitt 1

Tekniska komponenter som ska inkluderas i de faktiska förändringarna i portföljens värde

Artikel 1

Tekniska komponenter som ska inkluderas i de faktiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj för de krav avseende utfallstest som tillämpas på handlarbordsnivå

1. När det gäller de utfallstester som avses i artikel 325bf.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten beräkna de faktiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj med hjälp av samma metoder, däribland samma prissättningsmetoder, modellparametrar och marknadsdata, som de som används i den process som används för att beräkna värdena vid dagens slut (värderingsprocessen vid dagens slut), bl.a. resultaten av den oberoende priskontroll som avses i artikel 105.8 i förordning (EU) nr 575/2013.

2. Vid beräkningen av de faktiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj ska instituten återspegla vilka förändringar i värdet på den portföljen som beror på föråldring.

3. Vid beräkningen av de faktiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj ska instituten i detta värde inkludera alla de justeringar som har beaktats vid den värderingsprocess vid dagens slut som avses i punkt 1 och som har att göra med marknadsrisk, med undantag för samtliga följande justeringar:

a)	Kreditvärdighetsjusteringar som återspeglar det aktuella marknadsvärdet på kreditrisken för institutets motparter.

b)	Justeringar som kan hänföras till institutets egen kreditrisk som har undantagits från kapitalbasen i enlighet med artikel 33.1 b eller c i förordning (EU) nr 575/2013.

c)	Ytterligare värdejusteringar som dras av från kärnprimärkapital i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 575/2013.

4. Instituten ska beräkna värdet på en justering enligt punkt 3 på grundval av alla positioner som tilldelats samma handlarbord. Instituten ska endast inkludera förändringar i justeringens värde den dag då justeringen beräknas.

5. Utöver de undantag som anges i punkt 3 a, b och c får instituten från beräkningen av de faktiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj undanta en justering som beräknas vid värderingsprocessen vid dagens slut för en uppsättning positioner som tilldelats mer än ett handlarbord på nettobasis, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	Justeringen beräknas på grund av sin natur på nettobasis för en uppsättning positioner som tilldelats mer än ett handlarbord.

b)	Den interna riskhanteringen av denna justering överensstämmer med den nivå på vilken justeringen beräknas.

Den berörda institutionen dokumenterar följande:

i)	De uppsättningar positioner för vilka justeringen beräknas.

ii)	De skäl som ligger till grund för beräkningen av justeringen för alla positioner som avses i led i.

iii)	Motiveringen för att inte beräkna justeringen på grundval av enbart de positioner som tilldelats det handlarbordet.

Artikel 2

Tekniska komponenter som ska inkluderas i de faktiska förändringarna i portföljens värde för de krav avseende utfallstester som tillämpas på institutnivå

1. Vid tillämpningen av det utfallstest som avses i artikel 325bf.6 i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten beräkna de faktiska förändringarna i en portföljs värde med hjälp av samma metoder, däribland samma prissättningsmetoder, modellparametrar och marknadsdata, som de som används i värderingsprocessen vid dagens slut, bl.a. resultaten av den oberoende priskontroll som avses i artikel 105.8 i förordning (EU) nr 575/2013.

2. Vid beräkningen av de faktiska förändringarna i värdet på en portfölj ska instituten återspegla den förändring i portföljens värde som beror på föråldring.

3. Vid beräkningen av de faktiska förändringarna i värdet på portföljen ska instituten i detta värde inkludera alla justeringar som har beaktats vid den värderingsprocess vid dagens slut som avses i punkt 1 och som är marknadsriskrelaterade, med undantag för samtliga följande justeringar:

a)	Kreditvärdighetsjusteringar som återspeglar det aktuella marknadsvärdet på kreditrisken för institutets motparter.

b)	Justeringar som kan hänföras till institutets egen kreditrisk som har undantagits från kapitalbasen i enlighet med artikel 33.1 b eller c i förordning (EU) nr 575/2013.

c)	Ytterligare värdejusteringar som dras av från kärnprimärkapital i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 575/2013.

4. Instituten ska beräkna förändringen av värdet på de justeringar som avses i punkt 3 på grundval av något av följande:

a)	Alla positioner som tilldelats handlarbord för vilka instituten beräknar kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med den alternativa internmodellmetoden i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013.

b)	Alla positioner som omfattas av kapitalbaskravet för marknadsrisk.

5. Instituten ska endast inkludera förändringar i justeringens värde den dag då justeringen beräknas.

Avsnitt 2

Krav på de tekniska komponenter som ska inkluderas i de hypotetiska förändringarna i en portföljs värde

Artikel 3

Tekniska komponenter som ska inkluderas i de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj för de krav avseende utfallstester som tillämpas på handlarbordsnivå

1. Vid tillämpningen av det utfallstest som avses i artikel 325bf.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten beräkna de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj med hjälp av samma metoder, däribland samma prissättningsmetoder, modellparametrar och marknadsdata, som de som används vid värderingsprocessen vid dagens slut, utan att beakta avgifter och provisioner.

2. Vid beräkningen av de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj ska instituten återspegla vilka förändringar i värdet på ett handlarbords portfölj som beror på föråldring på samma sätt som de återspeglar sådana förändringar vid beräkningen av

a)	det expected shortfall-riskmått som avses i artikel 325ba.1 a i förordning (EU) nr 575/2013,

b)	det riskmått med stresscenariot som avses i artikel 325bk i förordning (EU) nr 575/2013.

3. Vid beräkningen av de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj ska instituten i detta värde inkludera alla de justeringar som har beaktats vid den värderingsprocess i slutet av dagen som avses i punkt 1 och som är marknadsriskrelaterade, som beräknas dagligen, och som ingår i institutionens riskmätningsmodell, med undantag för samtliga följande justeringar:

a)	Kreditvärdighetsjusteringar som återspeglar det aktuella marknadsvärdet på kreditrisken för institutets motparter.

b)	Justeringar som kan hänföras till institutets egen kreditrisk som har undantagits från kapitalbasen i enlighet med artikel 33.1 b eller c i förordning (EU) nr 575/2013.

c)	Ytterligare värdejusteringar som dras av från kärnprimärkapital i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 575/2013.

4. Instituten ska beräkna värdet på en justering enligt punkt 3 på grundval av alla positioner som tilldelats det handlarbordet. Institutionerna ska inbegripa förändringar i en justerings värde på grundval av en jämförelse mellan justeringens värde vid dagens slut och, under antagande om att positionerna i handlarbordets portfölj är oförändrade, justeringens värde i slutet av påföljande dag.

5. Vid sidan av de undantag som anges i punkt 3 a, b och c får instituten från beräkningen av de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj även undanta en justering som beräknas på nettobasis i värderingsprocessen vid dagens slut för en uppsättning positioner som tilldelats mer än ett handlarbord, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	Justeringen beräknas på grund av sin natur på nettobasis för en uppsättning positioner som tilldelats mer än ett handlarbord.

b)	Den interna riskhanteringen av denna justering överensstämmer med den nivå på vilken justeringen beräknas.

Institutet dokumenterar allt det som följer:

i)	De uppsättningar positioner för vilka justeringen beräknas.

ii)	De skäl som ligger till grund för beräkningen av justeringen för alla positioner som avses i led i.

iii)	Motiveringen för att inte beräkna justeringen på grundval av enbart de positioner som tilldelats det handlarbordet.

Artikel 4

Tekniska komponenter som ska inbegripas i de hypotetiska förändringarna i portföljens värde för de krav avseende utfallstester som tillämpas på institutnivå

1. Vid tillämpningen av det utfallstest som avses i artikel 325bf.6 i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten beräkna de hypotetiska förändringarna av portföljens värde med hjälp av samma metoder, däribland samma prissättningsmetoder, modellparametrar och marknadsdata, som de som används vid värderingsprocessen vid dagens slut, utan att beakta avgifter och provisioner.

2. Vid beräkningen av de hypotetiska förändringarna av portföljens värde ska instituten återspegla vilka förändringar i portföljens värde som beror på föråldring på samma sätt som de återspeglar sådana förändringar vid beräkningen av

a)	det expected shortfall-riskmått som avses i artikel 325ba.1 a i förordning (EU) nr 575/2013,

b)	det riskmått med stresscenariot som avses i artikel 325bk i förordning (EU) nr 575/2013.

3. Vid beräkningen av de hypotetiska förändringarna av värdet på en portfölj ska instituten i detta värde inbegripa alla de justeringar som har beaktats vid den värderingsprocess vid dagens slut som avses i punkt 1 och som är marknadsriskrelaterade, som beräknas dagligen, och som ingår i institutionens riskmätningsmodell, med undantag för samtliga följande justeringar:

a)	Kreditvärdighetsjusteringar som återspeglar det aktuella marknadsvärdet på kreditrisken för institutets motparter.

b)	Justeringar som kan hänföras till institutets egen kreditrisk som har undantagits från kapitalbasen i enlighet med artikel 33.1 b eller c i förordning (EU) nr 575/2013.

c)	Ytterligare värderingsjusteringar som dras av från kärnprimärkapital i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 575/2013.

4. Instituten ska beräkna förändringen av värdet på de justeringar som avses i punkt 3 på grundval av något av följande:

a)	Alla de positioner som tilldelats handlarbord för vilka instituten beräknar kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med den alternativa internmodellmetoden i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013.

b)	Alla positioner som omfattas av kapitalbaskrav för marknadsrisk.

Artikel 5

Dokumentationskrav

Instituten ska ha infört riktlinjer och förfaranden för hur de beräknar de faktiska och hypotetiska förändringarna av värdet på ett handlarbords portfölj eller i värdet på en portfölj i enlighet med artiklarna 1–4 i föreliggande förordning. I dessa riktlinjer och förfaranden ska samtliga följande komponenter ingå:

a)	Vid beskrivning av hur de faktiska förändringarna av värdet på den berörda portföljen beräknas – en översikt över skillnaderna mellan de förändringar av portföljens värde som erhålls vid värderingsprocessen vid dagens slut och de faktiska förändringarna i värdet på den berörda portföljen.

b)	Avgifter och provisioner samt hur det undantag som avses i artikel 325bf.4 b i förordning (EU) nr 575/2013 tillämpas.

En förteckning över alla justeringar, där man för varje justering specificerar följande:

i)	En beskrivning av justeringen och dess syfte.

ii)	Den metod och den process som används för att beräkna justeringen.

iii)	Hur ofta justeringen beräknas och, om detta sker mindre sällan än dagligen, skälen till denna frekvens.

iv)	Huruvida justeringen är känslig för marknadsrisk.

v)	De uppsättningar positioner för vilka justeringen beräknas och skälen till att beräkningen görs för sådana uppsättningar.

vi)	Huruvida och hur den risk som härrör från förändringar av justeringen är aktivt säkrad och vilket eller vilka handlarbord som är ansvariga för denna säkring.

vii)	Huruvida och hur justeringen beaktas i de faktiska förändringarna av värdet på den berörda portföljen vid tillämpningen av det utfallstest som avses i artikel 325bf.3 i förordning (EU) nr 575/2013 och det utfallstest som avses i artikel 325bf.6 i den förordningen.

viii)

Huruvida och hur justeringen beaktas i de hypotetiska förändringarna av värdet på den berörda portföljen vid tillämpningen av artiklarna 325bf och 325bg i förordning (EU) nr 575/2013, och en översikt över hur förändringen i justeringen beräknas när man antar att positionerna i portföljen är oförändrade.

KAPITEL 2

TEKNISK SPECIFIKATION FÖR KRAVET AVSEENDE RESULTATANALYS

Avsnitt 1

Kriterier som är nödvändiga för att säkerställa att de teoretiska förändringarna och de hypotetiska förändringarna av värdet på ett handlarbords portfölj är tillräckligt nära samt konsekvenser för handlarbord som inte uppfyller det villkoret

Artikel 6

Allmänna krav

1. Vid tillämpning av artikel 325bg.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten för ett visst handlarbords portfölj beräkna Spearmans rangkorrelationskoefficient enligt artikel 7 i föreliggande förordning och det mått enligt Kolmogorov-Smirnov-testet enligt artikel 8 i föreliggande förordning och, på grundval av resultaten av dessa beräkningar, tillämpa de kriterier som avses i artikel 9 i föreliggande förordning. Om de teoretiska förändringarna och de hypotetiska förändringarna av värdet på ett handlarbords portfölj enligt dessa kriterier inte är tillräckligt nära ska instituten omfattas av den konsekvens som anges i artikel 10 i föreliggande förordning.

2. Vid tillämpning av punkt 1 får instituten anpassa den tidpunkt (snapshot) för vilken de beräknar de teoretiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj till det snapshot för vilken de beräknar de hypotetiska förändringarna av detta värde.

Artikel 7

Beräkning av Spearmans rangkorrelationskoefficient

1. Instituten ska beräkna Spearmans rangkorrelationskoefficient enligt artikel 6.1 i föreliggande förordning genom att utföra följande steg i följande ordning:

a)	De ska fastställa tidsserierna för observationerna av de hypotetiska och teoretiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj under de senaste 250 bankdagarna.

b)	Från tidsserierna för de hypotetiska och teoretiska förändringar som avses i led a ska instituten ta fram motsvarande tidsserier för rangordningarna i enlighet med punkt 2 och behandla tidsserierna för de hypotetiska och teoretiska förändringarna som de ursprungliga tidsserierna.

De ska beräkna Spearmans rangkorrelationskoefficient enligt följande formel:

där

R HPL	=	tidsserierna för de rangordningar som tagits fram från tidsserierna för de hypotetiska förändringar som avses i led b,
R RTPL	=	tidsserierna för de rangordningar som tagits fram från tidsserierna för de teoretiska förändringar som avses i led b,
	=	standardavvikelsen för tidsserierna för rangordningarna RHPL beräknade i enlighet med punkt 3 a,
	=	standardavvikelsen för tidsserierna för rangordningarna RRTPL beräknade i enlighet med punkt 3 b,
cov (RHPL , RRTPL )	=	kovariansen beräknad i enlighet med punkt 3 c mellan tidsserierna för rangordningarna RHPL och RRTPL .

2. Instituten ska ta fram de tidsserier för rangordningar som avses i punkt 1 b från en ursprunglig tidsserie genom att utföra följande steg i följande ordning:

a)	För varje observation inom den ursprungliga tidsserien ska instituten räkna antalet observationer med ett lägre värde än den observationen inom den tidsserien.

b)	Instituten ska märka varje observation med det värde som följer av beräkningen i led a ökat med 1.

c)	Om märkningen enligt led b leder till att två eller flera observationer märks med samma värde, ska instituten dessutom öka värdena för dessa märkningar med följande bråk: där N är lika med antalet märkningar med samma värde.

d)	Instituten ska som rangordningarnas tidsserier betrakta tidsserierna för de märkningar som erhållits i enlighet med leden b och c.

3. Instituten ska beräkna standardavvikelsen för rangordningarnas tidsserier RHPL i enlighet med formeln i led a, standardavvikelsen för rangordningarnas tidsserier RRTPL i enlighet med formeln i led b och kovariansen mellan dessa tidsserier i enlighet med formeln i led c på följande sätt:

där

i	=	det index som betecknar observationen i rangordningens tidsserie,
	=	”i-th”-observationen av rangordningarnas tidsserier R HPL ,
	=	medelvärdet av rangordningarnas tidsserier RHPL ,
	=	”i-th”-observationen i rangordningarnas tidsserier RRTPL ,
	=	medelvärdet av rangordningarnas tidsserier RRTPL .

Artikel 8

Beräkning av måttet enligt Kolmogorov-Smirnov-testet

1. Instituten ska beräkna det mått enligt Kolmogorov-Smirnov-testet som avses i artikel 6.1 i föreliggande förordning genom att utföra följande steg i följande ordning:

a)	De ska fastställa tidsserierna för de senaste 250 bankdagarnas observationer av de hypotetiska och teoretiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj.

b)	De ska beräkna den empiriska kumulativa fördelningsfunktionen för de hypotetiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj från tidsserierna för de hypotetiska förändringar som avses i led a.

c)	De ska beräkna den empiriska kumulativa fördelningsfunktionen för de teoretiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj från tidsserierna för de teoretiska förändringar som avses i led a.

d)	De ska erhålla måttet enligt Kolmogorov-Smirnov-testet genom att beräkna den maximala skillnaden mellan de två empiriska kumulativa fördelningarna beräknade i enlighet med leden b och c vid ett möjligt resultatvärde.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska den empiriska fördelningsfunktion som erhålls från en tidsserie förstås som den funktion som, med vilket värde som helst som indata, resulterar i förhållandet mellan antalet observationer inom tidsserien med ett lägre eller lika högt värde än indatasiffran och det totala antalet observationer inom tidsserien.

Artikel 9

Specificering av kriterier som är nödvändiga för att säkerställa att de teoretiska förändringarna och de hypotetiska förändringarna av värdet på ett handlarbords portfölj är tillräckligt nära

1. Vid tillämpning av artikel 325bg.2 i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten klassificera var och en av handlarborden som ett handlarbord i den gröna, orange, gula eller röda zonen i enlighet med punkterna 2–5.

Om ett handlarbord klassificeras som ett handlarbord i den gröna zonen ska teoretiska förändringar och de hypotetiska förändringarna av värdet på det handlarbordets portfölj anses vara tillräckligt nära.

Om ett handlarbord klassificeras som ett handlarbord i den orange, gula eller röda zonen ska teoretiska förändringar och de hypotetiska förändringarna av värdet på det handlarbordets portfölj inte anses vara tillräckligt nära.

2. Ett handlarbord ska klassificeras som ett ”handlarbord i den gröna zonen” om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	Spearmans rangkorrelationskoefficient för handlarbordet, beräknad i enlighet med artikel 7 i föreliggande förordning, är större än 0,8.

b)	Handlarbordets mått enligt Kolmogorov-Smirnov-testet, beräknat i enlighet med artikel 8 i föreliggande förordning, är lägre än 0,09.

3. Ett handlarbord ska klassificeras som ett ”handlarbord i den röda zonen” om något av följande villkor är uppfyllda:

a)	Spearmans rangkorrelationskoefficient för handlarbordet, beräknad i enlighet med artikel 7 i föreliggande förordning, är lägre än 0,7.

b)	Handlarbordets mått enligt Kolmogorov-Smirnov-testet, beräknat i enlighet med artikel 8 i föreliggande förordning, är högre än 0,12.

4. Ett handlarbord ska klassificeras som ett ”handlarbord i den orange zonen” om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	Handlarbordet klassificeras varken som ett handlarbord i den gröna eller röda zonen.

b)	Kapitalbaskraven för alla positioner som tilldelats det handlarbordet beräknades under föregående kvartal på grundval av den alternativa schablonmetoden i del tre avdelning IV kapitel 1a i förordning (EU) nr 575/2013.

5. Ett handlarbord som inte klassificeras som ett handlarbord i den gröna, orange eller röda zonen ska klassificeras som ett ”handlarbord i den gula zonen”.

Artikel 10

Konsekvenser för handlarbord som klassificeras som handlarbord i den gula, orange eller röda zonen

1. Institut som beräknar kapitalbaskraven i enlighet med den alternativa internmodellmetoden som anges i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013 för positioner som tilldelats handlarbord som har klassificerats som handlarbord i den röda, orange eller gula zonen i enlighet med artikel 9 i föreliggande förordning ska för dessa positioner beräkna ett kapitaltillägg enligt följande formel:

där

k	=	det som anges i punkt 2,
SAima	=	kapitalbaskraven för marknadsrisker beräknade i enlighet med den alternativa schablonmetod som anges i del tre avdelning IV kapitel 1a i förordning (EU) nr 575/2013 för den portfölj med alla positioner som tilldelats handlarbord för vilka institutet beräknar kapitalbaskraven för marknadsrisker i enlighet med den alternativa internmodellmetoden i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013,
IMAima	=	kapitalbaskraven för marknadsrisker beräknade i enlighet med den alternativa internmodellmetod som anges i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013 för den portfölj med alla positioner som tilldelats handlarbord för vilka institutet beräknar kapitalbaskraven i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska koefficienten k beräknas enligt följande formel:

där

SA i

kapitalbaskraven för marknadsrisker beräknade i enlighet med den alternativa schablonmetod som anges i del tre avdelning IV kapitel 1a i förordning (EU) nr 575/2013 för alla positioner som tilldelats handlarbordet ”i”,

index för alla handlarbord som har klassificerats som handlarbord i den röda, orange eller gula zonen i enlighet med artikel 9 i föreliggande förordning bland dem för vilka kapitalbaskraven för marknadsrisker beräknas i enlighet med den alternativa internmodellmetod som anges i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013,

index för alla handlarbord för vilka kapitalbaskraven för marknadsrisker beräknas i enlighet med den alternativa internmodellmetod som anges i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013.

3. Institut som beräknar kapitalbaskraven för marknadsrisker i enlighet med den alternativa internmodellmetod som anges i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013 för positioner som tilldelats handlarbord som har klassificerats som handlarbord i den röda eller orange zonen i enlighet med artikel 9 i föreliggande förordning ska informera den behöriga myndigheten om detta när de rapporterar resultaten av kravet avseende resultatanalys i enlighet med artikel 325az.2 d i förordning (EU) nr 2013/575.

Artikel 11

Tidplan för bedömningen av efterlevnaden av kravet avseende resultatanalys

Instituten ska varje kvartal bedöma efterlevnaden av kravet avseende resultatanalys för alla handlarbord för vilka dessa institut har det tillstånd som avses i artikel 325az.2 i förordning (EU) nr 575/2013 för att beräkna kapitalbaskraven med hjälp av interna modeller.

Avsnitt 2

Tekniska komponenter som ska inbegripas i de teoretiska och hypotetiska förändringarna av värdet på ett handlarbords portfölj vid tillämpning av kravet avseende resultatanalys

Artikel 12

Tekniska komponenter som ska inbegripas i de teoretiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj

1. Vid tillämpning av artikel 325bg i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten beräkna de teoretiska förändringarna av värdet på ett handlarbords portfölj på grundval av en jämförelse mellan portföljens slutvärde och, genom att anta att positionerna i handlarbordets portfölj är oförändrade, portföljens värde i slutet av påföljande dag.

2. Instituten ska beräkna de teoretiska förändringarna i ett handlarbords portfölj med hjälp av samma metoder, bland annat samma prissättningsmetoder, modellparametrar och marknadsdata som de som används i riskmätningsmodellen.

3. Teoretiska förändringar av värdet på ett handlarbords portfölj ska endast omfatta förändringar i värdet på alla riskfaktorer som ingår i den riskmätningsmodell på vilken instituten tillämpar de framtida chockscenarierna.

Artikel 13

Tekniska komponenter som ska inbegripas i de hypotetiska förändringarna av värdet på ett handlarbords portfölj vid tillämpning av kravet avseende resultatanalys

Vid tillämpning av artikel 325bg i förordning (EU) nr 575/2013 ska instituten beräkna hypotetiska förändringar av värdet på ett handlarbords portfölj i enlighet med artikel 3 i den här förordningen.

Artikel 14

Anpassning av uppgifter för kraven avseende resultatanalys

1. Vid tillämpning av artikel 325bg i förordning (EU) nr 575/2013 får instituten ersätta indatas värde för en viss riskfaktor som används vid beräkningen av de teoretiska förändringarna av värdet på ett handlarbords portfölj med värdet på indata av samma art för samma riskfaktor som används vid beräkningen av de hypotetiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt:

a)	Skillnaderna i indata beror på att uppgifterna kommer från olika uppgiftslämnare.

b)	Skillnaderna i indata beror på att indata hämtas från marknadsdatakällan vid olika tidpunkter under samma bankdag.

2. Vid tillämpning av artikel 325bg i förordning (EU) nr 575/2013 får instituten ersätta indatas värde för en riskfaktor som används vid beräkningen av de teoretiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj med värdet på samma riskfaktor som används vid beräkningen av de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)	Den riskfaktor som används vid beräkningen av de hypotetiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj inte motsvarar indata direkt.

b)	Riskfaktorn har härletts från indata med hjälp av metoder i de värderingssystem som används för de hypotetiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj.

c)	Ingen av metoderna i de värderingssystem som avses i led b har byggts om i de värderingssystem som används i riskmätningsmodellen för att härleda värdet på den riskfaktor som används vid beräkningen av de teoretiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj.

Artikel 15

Dokumentationskrav

1. Instituten ska ha riktlinjer och förfaranden för hur de beräknar de teoretiska förändringarna i enlighet med artiklarna 12 och 14 i föreliggande förordning, vilka ska innehålla en förklaring av hur de teoretiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj beräknas för modellerbara och icke modellerbara riskfaktorer.

2. Vid utformningen av de förfaranden för anpassning av uppgifter som avses i artikel 14 i föreliggande förordning ska instituten tillämpa båda av följande:

De ska jämföra de teoretiska förändringarna av värdet på handlarbordets portfölj utan de anpassningar som avses i artikel 14 i föreliggande förordning med de teoretiska förändringarna i värdet på handlarbordets portfölj med de anpassningar som avses i artikel 14 i föreliggande förordning, och de ska dokumentera jämförelsen.

b)	De ska bedöma effekten av anpassningarna på måtten från testet som används för att bedöma efterlevnaden av det krav avseende resultatanalys som avses i artiklarna 7 och 8 i föreliggande förordning och dokumentera denna bedömning.

3. Instituten ska dokumentera alla justeringar som i enlighet med artikel 14 i föreliggande förordning gjorts av indata för riskfaktorerna vid beräkningen av de teoretiska förändringarna i handlarbordsportföljen, samt skälen till sådana justeringar.

Avsnitt 3

Kapitalbaskrav beräknade enligt den alternativa internmodellmetoden

Artikel 16

Beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk enligt den alternativa internmodellmetoden för institut med handlarbord

Institut som beräknar kapitalbaskraven för marknadsrisker i enlighet med den alternativa internmodellmetod som anges i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013 för positioner som tilldelats vissa av deras handlarbord ska beräkna kapitalbaskraven för alla sina positioner i handelslagret och alla sina positioner utanför handelslagret som genererar valuta- eller råvarurisker som summan av resultaten av de formler som anges i leden a och b enligt följande:

där

IMAima	=	IMAima såsom den specificeras i artikel 10 i föreliggande förordning,
SAima	=	SAima såsom den specificeras i artikel 10 i föreliggande förordning,
Capital surcharge (kapitaltillägg)	=	kapitaltillägget beräknat i enlighet med artikel 10 i föreliggande förordning,
C U	=	kapitalbaskraven beräknade i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 1a i förordning (EU) nr 575/2013 för portföljen med positioner som inte tilldelats handlarbord för vilka instituten beräknar kapitalbaskraven för marknadsrisker i enlighet med den alternativa internmodellmetod som anges i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013,
SAall desks	=	kapitalbaskraven för marknadsrisker för alla positioner i handelslagret och alla positioner utanför handelslagret som genererar valuta- eller råvarurisker i enlighet med den alternativa internmodellmetod som anges i del tre avdelning IV kapitel 1a i förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 juni 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

26.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 276/60

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/2060

av den 14 juni 2022

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar kriterierna för bedömning av riskfaktorers modellerbarhet enligt internmodellmetoden och som specificerar hur ofta denna bedömning ska göras enligt artikel 325be.3 i den förordningen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

av följande skäl:

(1)

I bedömningen av riskfaktorers modellerbarhet enligt vad som avses i artikel 325be.1 i förordning (EU) nr 575/2013 bör det lämpliga riskmått fastställas som instituten använder för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk för varje riskfaktor som inkluderats, eller som håller på att inkluderas, i institutens alternativa internmodellmetod enligt del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013. Modellerbara riskfaktorer bör omfattas av expected shortfall-riskmåttet, som beräknas i enlighet med artikel 325bb i förordning (EU) nr 575/2013, medan icke modellerbara riskfaktorer bör omfattas av riskmåttet med stresscenario, som beräknas i enlighet med artikel 325bk i den förordningen.

(2)

Expected shortfall-riskmåttet bör omfatta den sannolika fördelningen av riskfaktorer under en tillräckligt lång period där relevanta historiska marknadsdata för de riskfaktorerna kan observeras. En riskfaktor bör därför anses vara modellerbar om ett tillräckligt antal observerbara och verifierbara priser som är representativa för den riskfaktorn finns tillgängliga. För att göra den bedömningen bör det vara lämpligt med en observationsperiod på tolv månader som löper ut vid det tidigare rapporteringsreferensdatumet. För att ta hänsyn till möjliga förseningar när det gäller tillgängligheten till data bör instituten dock få ersätta den tolv månader långa observationsperioden med en förskjuten tolvmånadersperiod. För att det ska gå att jämföra praxisen i hela unionen bör en sådan förskjutning begränsas till en månad. Av samma skäl bör instituten tillämpa sådana förskjutna perioder konsekvent för alla riskfaktorer av samma typ och tillhandahålla sina behöriga myndigheter detaljerad dokumentation rörande tillämpningen av sådana förskjutna perioder.

(3)

Det förväntas att instituten inte nödvändigtvis har alla prisuppgifter som krävs för bedömningen av modellerbarhet från sin egen handelsverksamhet. Vid bedömningen av huruvida riskfaktorer är modellerbara bör instituten därför även få använda prisuppgifter från tredje part, förutsatt att de priserna är verifierbara och att den tredje parten är föremål för en oberoende revision beträffande prisuppgifternas giltighet.

(4)

Ett viktigt steg i bedömningen av huruvida riskfaktorer är modellerbara är bedömningen av representativiteten för de identifierade verifierbara priserna för de riskfaktorerna. Ett verifierbart pris bör anses vara representativt för ett instituts riskfaktor om institutet kan extrahera riskfaktorns värde från värdet på det verifierbara priset med hjälp av allmänt vedertagna kvantitativa metoder. Flera av de metoderna kräver ytterligare indata för att instituten ska kunna extrahera riskfaktorns värde, vilket gör det mer komplicerat att styrka att de verifierbara priserna är representativa. Därför bör dessa metoder, samt de ytterligare indata som krävs, vid behov baseras på objektiv och ordentligt dokumenterad information för att därigenom förhindra att instituten använder sig av oriktiga antaganden. Avstämningar eller värderingar av säkerheter bör inte betraktas som godtagbara källor till verifierbara priser, eftersom de inte kan verifieras eller styrkas som representativa i enlighet med internationella standarder.

(5)

Om riskfaktorer utgör punkter i en kurva, en yta eller en kub bör deras modellerbarhet bedömas enligt modellerbarheten för varje undergrupp i den kurvan, ytan eller kuben, på grund av de gemensamma egenskaperna hos riskfaktorer som hör till en viss undergrupp. Den undergruppens modellerbarhet bör därför bedömas i förhållande till alla verifierbara priser som har tilldelats den undergruppen, medan de verifierbara priser som är representativa för en riskfaktor i en undergrupp bör anses vara representativa för alla riskfaktorer som hör till samma undergrupp. Instituten bör dessutom få välja ordinarie undergrupper eller, om det anses lämpligare för en specifik kurva, yta eller kub, alternativa undergrupper som de tagit fram själva.

(6)

Vidare bör kriterierna för riskfaktorers modellbarhet omfatta fall där ett institut använder en parametrisk funktion för att motsvara en kurva, en yta eller en kub och fastställer funktionsparametrarna som riskfaktorerna i sin riskmätningsmodell. I dessa fall bör kriterierna specificera hur bedömningen av modellerbarhet bör göras, med beaktande av särdragen hos de parametriska funktionerna och funktionsparametrarna.

(7)	För att hjälpa de behöriga myndigheterna att bedöma efterlevnaden av denna förordning är det nödvändigt att specificera hur det allmänna dokumentationskravet i artikel 325bi.1 e i förordning (EU) nr 575/2013 ska tillämpas av instituten vid bedömningen av huruvida en riskfaktor är modellerbar.

(8)	Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(9)

Europeiska bankmyndigheten har genomfört öppna offentliga samråd om förslaget till tekniska tillsynsstandarder som denna förordning bygger på, analyserat potentiella kostnader och fördelar samt begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kriterier för bedömning av modellerbarhet hos riskfaktorer som inte hör till en kurva, en yta eller en kub

1. Riskfaktorer för de positioner som avses i artikel 325be.1 i förordning (EU) nr 575/2013 som inte hör till en kurva, en yta eller en kub ska bedömas vara modellerbara om något av följande kriterier är uppfyllt:

Under en observationsperiod på tolv månader som löper ut vid det tidigare rapporteringsreferensdatum som avses i artikel 2.1 b i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 (3) har följande kriterier uppfyllts:

i)	Institutet har för den riskfaktorn fastställt att det finns minst 24 priser som är verifierbara i enlighet med artikel 2 i denna förordning, som har fasta observationsdatum och som anses vara representativa för den riskfaktorn i enlighet med artikel 3 i denna förordning.

ii)	Ingen period på 90 dagar eller längre med färre än fyra av de verifierbara priser som avses i led i) har konstaterats.

Under den observationsperiod på tolv månader som avses i led a har institutet för den riskfaktorn fastställt att det funnits minst 100 priser som är verifierbara i enlighet med artikel 2 i denna förordning, som har fasta observationsdatum och som anses vara representativa för den riskfaktorn i enlighet med artikel 3 i denna förordning.

2. Ett institut får ersätta den tolvmånadersperiod som avses i punkt 1 med en tolvmånadersperiod som löper ut tidigast en månad före det föregående rapporteringsreferensdatum som avses i artikel 2.1 b i genomförandeförordning (EU) 2021/451 (den förskjutna perioden) om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Institutet tillämpar den förskjutna perioden konsekvent för alla riskfaktorer av samma typ som den berörda riskfaktorn.

b)	Institutet tillämpar den förskjutna perioden konsekvent över tid.

c)	Institutet tillhandahåller den behöriga myndigheten en detaljerad beskrivning av tillämpningen av den förskjutna perioden.

Artikel 2

Verifierbara priser

1. Ett pris ska anses vara verifierbart om något av följande villkor är uppfyllda:

a)	Priset har erhållits från en transaktion i vilken institutet och en i förhållande till institutet oberoende part var delaktiga.

b)	Priset har erhållits från en transaktion i vilken flera av varandra oberoende tredje parter var delaktiga och som uppfyller alla villkoren i punkt 5.

Priset har erhållits från faktiska konkurrerande äkta köp- och säljerbjudanden som tillhandahållits en oberoende part av institutet självt eller av en tredje part, till värden som institutet eller den tredje parten har åtagit sig att utföra en transaktion i enlighet med gängse handelspraxis och som uppfyller alla villkoren i punkt 5.

2. Utan hinder av punkt 1 ska ett pris anses vara verifierbart om något av följande villkor är uppfyllt:

a)	Priset har erhållits från en transaktion eller köp- och säljerbjudanden mellan två enheter i samma grupp.

b)	Priset har erhållits från en transaktion eller köp- och säljerbjudanden avseende en försumbar volym jämfört med vanliga volymer av transaktioner eller erbjudanden som återspeglar rådande marknadsförhållanden.

c)	Priset har erhållits från erbjudanden med en marginal mellan köp- och säljkurs som avviker väsentligt från de marginaler mellan köp- och säljkurs som återspeglar rådande marknadsförhållanden.

d)	Priset har erhållits från en transaktion vars enda syfte är att identifiera ett tillräckligt antal verifierbara priser som uppfyller kriterierna i artikel 1 i denna förordning.

e)	Priset har erhållits från erbjudanden vars enda syfte är att identifiera ett tillräckligt antal verifierbara priser som uppfyller kriterierna i artikel 1 i denna förordning.

3. Observationsdatumet för ett verifierbart pris ska vara detsamma som dagen för transaktionen eller dagen för köp- och säljerbjudandena. Observationsdatumen för verifierbara priser ska registreras i en och samma tidszon för alla datakällor.

4. I denna artikel avses med tredje part ett företag som tillhandahåller data om transaktioner eller erbjudanden till institut för tillämpning av artikel 1 i denna förordning, inbegripet leverantörer av datarapporteringstjänster enligt definitionen i artikel 2.1.36a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (4) och multilaterala system enligt definitionen i artikel 4.1.19 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (5).

5. En transaktion eller köp- och säljerbjudanden får endast användas för tillämpning av punkt 1 b och c om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Transaktionen eller erbjudandena har behandlats genom eller insamlats av en tredje part.

b)	Den tredje parten eller institutet har samtyckt till att på begäran tillhandahålla institutets behöriga myndighet bevisning för transaktionen eller erbjudandena samt bevisning för att det pris som erhållits från den transaktionen eller de erbjudandena är verifierbart.

Den tredje parten har meddelat institutet observationsdatumet för transaktionen eller erbjudandena samt en minimiuppsättning av uppgifter om transaktionen eller erbjudandena för att institutet ska kunna tilldela det verifierbara priset till de riskfaktorer för vilka det pris som erhållits från transaktionen eller erbjudandena är representativt i enlighet med artikel 3 i denna förordning.

Institutet har verifierat att den tredje parten åtminstone en gång per år är föremål för en oberoende revision utförd av ett utomstående företag, i den mening som avses i artikel 325bi.1 andra stycket i förordning (EU) nr 575/2013, beträffande giltigheten hos dess prisuppgifter, styrning och processer, och har tillgång till revisionsresultat och revisionsberättelser för att på begäran kunna informera sin behöriga myndighet om dessa.

6. För tillämpning av punkt 5 d ska följande bedömas vid den oberoende revisionen:

a)	Huruvida den tredje parten innehar de uppgifter som krävs för att kontrollera att priset är verifierbart och för att tilldela det verifierbara priset till de riskfaktorer för vilka det priset är representativt i enlighet med artikel 3 i denna förordning.

b)	Huruvida den tredje parten kan styrka integriteten hos de uppgifter som avses i led a.

c)	Huruvida den tredje parten har infört interna processer och har tillräckligt med personal med en kompetensnivå som lämpar sig för förvaltningen av de uppgifter som avses i led a.

d)	Om en tredje part inte tillhandahåller institutet den information som krävs för att kontrollera att priset är verifierbart, huruvida den tredje parten är kontraktsenligt förpliktad att kontrollera att priset är verifierbart.

7. Om en tredje part inte tillhandahåller institutet den information som krävs för att kontrollera att priset är verifierbart ska institutet för sin behöriga myndighet kunna styrka att den tredje parten är kontraktsenligt förpliktad att kontrollera att priset är verifierbart.

Artikel 3

Representativitet hos verifierbara priser för riskfaktorer

1. Ett verifierbart pris ska anses vara representativt för en riskfaktor från och med observationsdatumet om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Det finns ett nära samband mellan riskfaktorn och det verifierbara priset.

b)	Institutet har specificerat en begreppsmässigt sund metod för att extrahera riskfaktorns värde från värdet på det verifierbara priset.

Vid tillämpning av led b ska alla indata eller riskfaktorer som används i metoden, annat än det verifierbara priset, bygga på objektiva data.

2. Ett verifierbart pris kan räknas som en observation vid tillämpning av artikel 1 för alla riskfaktorer för vilka det är representativt i enlighet med punkt 1.

3. Om ett institut använder en systematisk riskfaktor för kredit- eller aktierisk för att omfatta marknadsomfattande rörelser för vissa egenskaper hos en emittentgrupp, inbegripet landet, regionen eller sektorn för de emittenterna, ska verifierbara priser på marknadsindex eller enskilda emittenters instrument endast anses vara representativa för den systematiska riskfaktorn i fråga om de har samma egenskaper som den.

Artikel 4

Kriterier för bedömning av modellerbarhet hos riskfaktorer som hör till en kurva, en yta eller en kub

1. Riskfaktorer för de positioner som avses i artikel 325be.1 i förordning (EU) nr 575/2013 som hör till en kurva, yta eller kub ska bedömas vara modellerbara genom följande steg i följande ordning:

a)	För varje kurva, yta eller kub fastställer institutet de relevanta undergrupperna med riskfaktorer i enlighet med artikel 5 i denna förordning.

b)	Institutet fastställer modellerbarheten avseende de relevanta undergrupper som avses i led a, i enlighet med punkt 2.

c)	Institutet betraktar alla riskfaktorer som hör till en undergrupp som har ansetts vara modellerbar i enlighet med punkt 2 som modellerbara.

2. Kriterierna för bedömning av huruvida en undergrupp är modellerbar ska vara något av följande:

Under en observationsperiod på tolv månader som löper ut vid det tidigare rapporteringsreferensdatum som avses i artikel 2.1 b i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451:

i)	Institutet har för den undergruppen fastställt att det finns minst 24 priser som är verifierbara i enlighet med artikel 2 i denna förordning, som har fasta observationsdatum och som har tilldelats den undergruppen.

ii)	Ingen period på 90 dagar eller längre med färre än fyra av de verifierbara priser som avses i led i) har konstaterats.

b)	Under den observationsperiod på tolv månader som avses i led a har institutet för den undergruppen fastställt att det funnits minst 100 priser som är verifierbara i enlighet med artikel 2 i denna förordning, som har fasta observationsdatum och som har tilldelats den undergruppen.

3. Ett institut får ersätta den tolvmånadersperiod som avses i punkt 2 med en tolvmånadersperiod som löper ut tidigast en månad före det tidigare rapporteringsreferensdatum som avses i artikel 2.1 b i genomförandeförordning (EU) 2021/451 (den förskjutna perioden) om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Institutet tillämpar den förskjutna perioden konsekvent för alla undergrupper av en kurva, en yta eller en kub.

b)	Institutet tillämpar den förskjutna perioden konsekvent över tid.

c)	Institutet tillhandahåller sin behöriga myndighet en detaljerad beskrivning av tillämpningen av den förskjutna perioden.

4. Ett verifierbart pris ska tilldelas en undergrupp om det, i enlighet med artikel 3 i denna förordning, är representativt för en riskfaktor som hör till den undergruppen.

5. Vid tillämpning av punkt 4 kan ett institut betrakta vilken punkt som helst i kurvan, ytan eller kuben som en riskfaktor som hör till undergruppen, oavsett om den punkten är en riskfaktor som ingår i dess riskmätningsmodell.

Artikel 5

Metoder för indelning i undergrupper av riskfaktorer som hör till kurvor, ytor eller kuber

1. Instituten ska fastställa undergrupper för varje kurva, yta eller kub som en riskfaktor tillhör med hjälp av antingen de ordinarie, på förhand fastställda undergrupper som avses i punkt 2 eller undergrupper som definierats av instituten själva, förutsatt att instituten uppfyller kraven i punkt 3.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska de ordinarie, på förhand fastställda undergrupperna vara följande:

De nio undergrupper som avses i rad i) i tabell 1 i punkt 3 för riskfaktorer med en löptidsdimension ’t’, uttryckt i antal år, som har tilldelats följande övergripande riskfaktorskategorier:

i)	”Ränta”, förutom de riskfaktorer som tilldelats underkategorin ”volatilitet”.

ii)	”Utländsk valuta”, förutom de riskfaktorer som tilldelats underkategorin ”volatilitet”.

iii)	”Råvaror”, förutom de riskfaktorer som tilldelats underkategorierna ”volatilitet i energi” och ”volatilitet i koldioxidutsläpp”, ”volatilitet i ädla metaller” och ”volatilitet i andra metaller än järn” och ”andra råvaruvolatiliteter”.

De sex undergrupper som avses i rad ii) i tabell 1 i punkt 3 för varje löptidsdimension ’t’ för riskfaktorer med mer än en löptidsdimension, uttryckt i antal år, som har tilldelats följande övergripande riskfaktorskategorier:

i)	”Ränta”, förutom för de riskfaktorer som tilldelats underkategorin ”volatilitet”.

ii)	”Utländsk valuta”, förutom för de riskfaktorer som tilldelats underkategorin ”volatilitet”.

iii)	”Råvaror”, förutom riskfaktorer som tilldelats underkategorierna ”volatilitet i energi” och ”volatilitet i koldioxidutsläpp”, ”volatilitet i ädla metaller” och ”volatilitet i andra metaller än järn” och ”andra råvaruvolatiliteter”.

De fem undergrupper som avses i rad iii) i tabell 1 i punkt 3 för varje löptidsdimension ’t’ för riskfaktorer med en eller flera löptidsdimensioner, uttryckt i antal år, som har tilldelats följande övergripande riskfaktorskategorier:

i)	”Kreditspread”, förutom de riskfaktorer som tilldelats underkategorin ”volatilitet”.

ii)	”Aktier”, förutom de riskfaktorer som tilldelats underkategorierna ”volatilitet (högt börsvärde)” och ”volatilitet (lågt börsvärde)”.

d)	De fem undergrupper som avses i rad iv) i tabell 1 i punkt 3 för alla riskfaktorer med en eller flera likviditetsdimensioner, uttryckt med hjälp av optionernas delta (’δ’).

De fem undergrupper som avses i rad iii) i tabell 1 i punkt 3 och de fem undergrupper som avses i rad iv) i tabell 1 i punkt 3 för riskfaktorer som har tilldelats följande övergripande riskfaktorskategorier:

i)	”Utländsk valuta”, för de riskfaktorer som tilldelats underkategorin ”Volatilitet”.

ii)	”Kreditspread”, för de riskfaktorer som tilldelats underkategorin ”Volatilitet”.

iii)	”Aktier”, för de riskfaktorer som tilldelats underkategorierna ”volatilitet (högt börsvärde)” och ”volatilitet (lågt börsvärde)”.

iv)	”Råvaror”, för de riskfaktorer som tilldelats underkategorierna ”volatilitet i energi” och ”volatilitet i koldioxidutsläpp”, ”volatilitet i ädla metaller” och ”volatilitet i andra metaller än järn” och ”andra råvaruvolatiliteter”.

De sex undergrupper som avses i rad ii) i tabell 1 i punkt 3, de fem undergrupper som avses i rad iii) i tabell 1 i punkt 3 och de fem undergrupper som avses i rad iv) i tabell 1 i punkt 3 för riskfaktorer som tilldelats underkategorin ”ränta” och underkategorin ”volatilitet” med en löptids-, förfallodags- och likviditetsdimension.

Vid tillämpning av led d ska instituten, för optionsmarknader som använder andra konventioner än optionens delta för att fastställa likviditeten, omvandla de undergrupper som avses i rad iv) i tabell 1 i punkt 3 till de rådande konventionerna på de optionsmarknaderna med användning av kvantitativa metoder som härrör från institutets egna prissättningsmodeller, förutsatt att de prissättningsmodellerna är väldokumenterade och har genomgått en oberoende granskning.

3. Vid tillämpning av punkt 2 får en ordinarie undergrupp delas in i mindre undergrupper.

Tabell 1

Undergrupp nr	1	2	3	4	5	6	7	8	9
i.	0 ≤ t < 0,75	0,75 ≤ t <1,5	1,5 ≤ t <4	4 ≤ t < 7	7 ≤ t < 12	12 ≤ t < 18	18 ≤ t < 25	25 ≤ t < 35	35 ≤ t
ii.	0 ≤ t <0,75	0,75 ≤ t < 4	4 ≤ t < 10	10 ≤ t < 18	18 ≤ t < 30	30 ≤ t
iii.	0 ≤ t < 1,5	1,5 ≤ t < 3,5	3,5 ≤ t < 7,5	7,5 ≤ t < 15	15 ≤ t
iv.	0 ≤ δ < 0,05	0,05 ≤ δ < 0,3	0,3 ≤ δ < 0.7	0,7 ≤ δ < 0,95	0,95 ≤ δ ≤ 1

4. Vid tillämpning av punkt 1 får instituten skapa egna undergrupper för en viss kurva, yta eller kub om alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Undergrupperna omfattar hela kurvan, ytan eller kuben.

b)	Undergrupperna överlappar inte varandra.

c)	Varje undergrupp innehåller exakt en riskfaktor som är en del av beräkningen av de teoretiska förändringarna i portföljvärdet för ett av institutets handlarbord för att bedöma efterlevnaden av det krav avseende resultatanalys som fastställs i artikel 325bg i förordning (EU) nr 575/2013.

5. För bedömning av modellerbarheten hos riskfaktorer i den övergripande riskfaktorskategorin ”Kreditspread” som hör till ett visst löptidsintervall får ett institut omfördela de verifierbara priserna i en undergrupp till en närliggande undergrupp som är kopplad till kortare löptider, förutsatt att alla följande villkor är uppfyllda:

a)	Institutet har ingen exponering mot en riskfaktor som hör till undergruppen med de längre löptiderna och använder därmed ingen av dessa riskfaktorer i sin riskhanteringsmodell.

b)	De verifierbara priserna räknas endast i en undergrupp med en enda löptid.

c)	De verifierbara priserna omfördelas bara en gång.

Artikel 6

Kriterier för bedömning av modellerbarhet hos riskfaktorer som motsvarar funktionsparametrar i en parametrisk kurva, en yta eller en kub

1. Institut som använder en eller flera parametriska funktioner för att motsvara en kurva, en yta eller en kub och införlivar funktionsparametrarna som riskfaktorer i sina interna riskmätningsmodeller ska bedöma de funktionsparametrarnas modellerbarhet genom att för varje parametrisk funktion tillämpa följande steg i följande ordning:

a)	Instituten identifierar de punkter i kurvan, ytan eller kuben som användes för att kalibrera den parametriska funktionen.

b)	Instituten tillämpar den metod för indelning i undergrupper som fastställs i artikel 5.2 som om riskfaktorerna i deras riskmätningsmodell utgjorde de punkter som identifierades i enlighet med led a.

c)	Instituten bedömer, i enlighet med artikel 4.2 och 4.3, modellerbarheten avseende de undergrupper som upprättats genom den metod för indelning i undergrupper som fastställs i artikel 5.2 som om riskfaktorerna i deras riskmätningsmodell utgjorde de punkter som identifierades i enlighet med led a.

2. Modellerbarheten hos en parameter i den parametriska funktionen enligt vad som avses i punkt 1 ska bedömas genom att identifiera de punkter i kurvan, ytan eller kuben som användes för att kalibrera den funktionsparametern. Om de identifierade punkterna endast hör till undergrupper som bedömts vara modellerbara i enlighet med punkt 1 c ska funktionsparametern bedömas vara modellerbar.

Artikel 7

Dokumentation

1. Instituten ska i sina interna riktlinjer dokumentera följande:

a)	Uppsättningen riskfaktorer i deras interna riskmätningsmodell som är föremål för bedömningen av modellerbarhet, samt en beskrivning av dessa.

b)	Källorna till verifierbara prisuppgifter som använts för att bedöma riskfaktorernas modellerbarhet.

Kriterierna för att ett pris ska anses vara verifierbart i enlighet med artikel 2, inbegripet en beskrivning av hur institutet bedömer huruvida en transaktions eller ett erbjudandes volym är försumbar enligt vad som avses i artikel 2.2 b samt huruvida marginalen mellan köp- och säljkurs för ett erbjudande är rimlig enligt vad som avses i artikel 2.2 c.

Tilldelningsprocessen och de kriterier som används för att fastställa huruvida verifierbara priser är representativa för riskfaktorer som avses i artikel 3, inbegripet en beskrivning av den metod som angetts för att extrahera riskfaktorns värde från de verifierbara priserna och eventuella ytterligare indata som metoden kan kräva.

e)	Bedömningen av modellerbarhet för parametriska kurvor, ytor eller kuber som avses i artikel 6.

f)	Användningen av de metoder för indelning i undergrupper som avses i artikel 5, även med uppgift om huruvida, och i så fall hur, institutet tillämpar artikel 5.5.

g)	Användningen av den förskjutna tolvmånadersperioden i enlighet med artikel 1.2 eller artikel 4.3.

2. För varje riskfaktor ska instituten dokumentera åtminstone ett års resultat av bedömningen av modellerbarheten, däribland den dokumentation som avses i punkt 1. När det gäller riskfaktorer för vilka dokumentation avseende ett års resultat ännu inte finns tillgänglig ska instituten dokumentera en så stor del av resultaten som möjligt.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 juni 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 av den 17 december 2020 om tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts tillsynsrapportering och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (EUT L 97, 19.3.2021, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

26.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 276/69

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2061

av den 24 oktober 2022

om ändring av bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 vad gäller posterna för Förenade kungariket och Förenta staterna i förteckningarna över tredjeländer från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artiklarna 230.1, 232.1 och 232.3, och

av följande skäl:

(1)	Enligt förordning (EU) 2016/429 ska sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung komma från ett tredjeland eller territorium, eller en zon eller anläggningskrets däri, som förtecknas i enlighet med artikel 230.1 i den förordningen för att få föras in till unionen.

(2)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 (2) fastställs djurhälsokrav som måste uppfyllas för införsel till unionen av sändningar av vissa arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer, territorier eller zoner däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar däri.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 (3) fastställs förteckningar över tredjeländer, territorier och zoner eller anläggningskretsar däri, från vilka de arter och kategorier av djur, avelsmaterial och de produkter av animaliskt ursprung som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692 får föras in till unionen.

(4)	Närmare bestämt innehåller bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 förteckningar över tredjeländer eller territorier eller zoner däri från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen.

(5)

Förenade kungariket har underrättat kommissionen om 17 utbrott av högpatogen aviär influensa hos fjäderfä i Norfolk county (11), Essex county (3), Somerset county (1) och Lincolnshire county (1) i England i Förenade kungariket, och på Isle of Lewis (1) i Skottland i Förenade kungariket, som bekräftades den 6–12 oktober 2022 genom laboratorieanalys (RT-PCR).

(6)

Förenta staterna har dessutom underrättat kommissionen om 10 utbrott av högpatogen aviär influensa hos fjäderfä i delstaterna Colorado (1), Kentucky (1), Michigan (2), Pennsylvania (1), South Dakota (3) och Utah (2), Förenta staterna, som bekräftades den 5–12 oktober 2022 genom laboratorieanalys (RT-PCR).

(7)

Efter dessa utbrott av högpatogen aviär influensa har Förenade kungarikets och Förenta staternas veterinärmyndigheter upprättat zoner för sjukdomsbekämpning på 10 km kring de berörda anläggningarna och har genomfört utslaktning för att bekämpa högpatogen aviär influensa och begränsa sjukdomens spridning.

(8)

Förenade kungariket och Förenta staterna har lämnat information till kommissionen om den epidemiologiska situationen på deras territorier och om de åtgärder de har vidtagit för att förhindra ytterligare spridning av högpatogen aviär influensa. Den informationen har utvärderats av kommissionen. Mot bakgrund av den utvärderingen och för att skydda djurhälsostatusen i unionen bör införsel till unionen av sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt inte längre tillåtas från de områden som omfattas av de restriktioner som fastställts av Förenade kungarikets och Förenta staternas veterinärmyndigheter på grund av de senaste utbrotten av högpatogen aviär influensa.

(9)	Vidare har Förenade kungariket lämnat in uppdaterad information om den epidemiologiska situationen på landets territorium i samband med ett utbrott av högpatogen aviär influensa på en fjäderfäanläggning i Birsay på Orkneyöarna i Skottland i Förenade kungariket, som bekräftades den 6 juli 2022.

(10)

Vidare har Förenta staterna lämnat uppdaterad information om den epidemiologiska situationen på landets territorium i samband med 71 utbrott av högpatogen aviär influensa på fjäderfäanläggningar i delstaterna Colorado (1), Delaware (2), Indiana (1), Iowa (3), Kansas (1), Maryland (3), Michigan (1), Minnesota (31), Missouri (2), North Carolina (9), North Dakota (1), Pennsylvania (11), South Dakota (1) och Wisconsin (4) i Förenta staterna, som bekräftades mellan den 22 februari 2022 och den 7 juni 2022.

(11)

Förenade kungariket och Förenta staterna har även lämnat in information om de åtgärder som vidtagits för att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen. Efter dessa utbrott av högpatogen aviär influensa har Förenade kungariket och Förenta staterna i synnerhet genomfört utslaktning för att bekämpa och begränsa sjukdomens spridning och de har slutfört de nödvändiga rengörings- och desinfektionsåtgärderna efter utslaktningen på de smittade fjäderfäanläggningarna på deras territorier.

(12)

Kommissionen har utvärderat den information som Förenade kungariket och Förenta staterna har lämnat in och har dragit slutsatsen att utbrotten av högpatogen aviär influensa vid fjäderfäanläggningarna är över och att det inte längre finns någon risk i samband med införsel till unionen av varor av fjäderfä från de zoner i Förenade kungariket och Förenta staterna från vilka införsel till unionen av varor av fjäderfä tillfälligt avbröts på grund av utbrotten.

(13)	Bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras för att beakta den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller högpatogen aviär influensa i Förenade kungariket och Förenta staterna.

(14)

Med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen i Förenade kungariket och Förenta staterna vad gäller högpatogen aviär influensa och den allvarliga risken för att sjukdomen introduceras i unionen bör de ändringar som genom den här förordningen görs i genomförandeförordning (EU) 2021/404 få verkan så snart som möjligt.

(15)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1961 (4) ändrades del 2 i bilaga V till genomförandeförordning (EU) 2021/404 genom att rad GB-2.156 lades till, där en drabbad zon angavs i posten för Förenade kungariket i den bilagan. Eftersom ett fel har upptäckts bör raden för zon GB-2.156 rättas. Rättelsen bör tillämpas från och med datumet för tillämpningen av genomförandeförordning (EU) 2022/1961.

(16)	De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av genomförandeförordning (EU) 2021/404

Bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Rättelse av genomförandeförordning (EU) 2021/404

I del 2 i bilaga V, ska raden för zon GB-2.156 i posten för Förenade kungariket ersättas med följande:

”United Kingdom

GB-2.156

Near Selby, Selby, North Yorkshire, England, GB

The area contained with a circle of a radius of 10km, centred on WGS84 dec, coordinates N53.85 and W0.98.”

Artikel 3

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2 ska emellertid tillämpas från och med en 19 oktober 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 oktober 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 av den 30 januari 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser för införsel till unionen samt förflyttning och hantering efter införsel av sändningar av vissa djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung (EUT L 174, 3.6.2020, s. 379).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 av den 24 mars 2021 om fastställande av förteckningar över tredjeländer, territorier eller zoner däri från vilka djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung får föras in till unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (EUT L 114, 31.3.2021, s. 1).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1961 av den 17 oktober 2022 om ändring av bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 vad gäller posterna för Kanada, Förenade kungariket och Förenta staterna i förteckningarna över tredjeländer från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen (EUT L 270, 18.10.2022, s. 16).

BILAGA

Bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 ska ändras på följande sätt:

Bilaga V ska ändras på följande sätt:

Del 1 ska ändras på följande sätt:

I posten för Förenade kungariket ska raderna för zonen GB-2.127 ersättas med följande:

”GB Förenade kungariket	GB-2.127	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1	6.7.2022	9.10.2022
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1	6.7.2022	9.10.2022
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1	6.7.2022	9.10.2022
		Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1	6.7.2022	9.10.2022
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1	6.7.2022	9.10.2022
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1	6.7.2022	9.10.2022
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1	6.7.2022	9.10.2022
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1	6.7.2022	9.10.2022
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1	6.7.2022	9.10.2022
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1	6.7.2022	9.10.2022”

ii)

I posten för Förenade kungariket ska följande rader för zonerna GB-2.165–GB-2.181 läggas till efter raderna för zon GB-2.164:

”GB Förenade kungariket	GB-2.165	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		6.10.2022
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		6.10.2022
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		6.10.2022
		Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		6.10.2022
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		6.10.2022
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		6.10.2022
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		6.10.2022
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		6.10.2022
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		6.10.2022
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		6.10.2022
	GB-2.166	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		7.10.2022
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		7.10.2022
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		7.10.2022
		Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		7.10.2022
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		7.10.2022
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		7.10.2022
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		7.10.2022
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		7.10.2022
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		7.10.2022
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		7.10.2022
	GB-2.167	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		6.10.2022
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		6.10.2022
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		6.10.2022
		Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		6.10.2022
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		6.10.2022
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		6.10.2022
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		6.10.2022
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		6.10.2022
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		6.10.2022
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		6.10.2022
	GB-2.168	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		7.10.2022
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		7.10.2022
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		7.10.2022
		Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		7.10.2022
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		7.10.2022
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		7.10.2022
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		7.10.2022
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		7.10.2022
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		7.10.2022
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		7.10.2022
	GB-2.169	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		8.10.2022
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		8.10.2022
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		8.10.2022
		Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		8.10.2022
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		8.10.2022
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		8.10.2022
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		8.10.2022
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		8.10.2022
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		8.10.2022
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		8.10.2022
	GB-2.170	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		7.10.2022
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		7.10.2022
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		7.10.2022
		Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		7.10.2022
		Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		7.10.2022
		Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		7.10.2022
		Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		7.10.2022
		Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		7.10.2022
		Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		7.10.2022
		Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		7.10.2022
	GB-2.171	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		9.10.2022
		Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		9.10.2022
		Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		9.10.2022
		Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		9.10.2022
Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar		DOC	N, P1		9.10.2022
Daggamla kycklingar av strutsfåglar		DOR	N, P1		9.10.2022
Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar		POU-LT20	N, P1		9.10.2022
Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar		HEP	N, P1		9.10.2022
Kläckägg från strutsfåglar		HER	N, P1		9.10.2022
Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar		HE-LT20	N, P1		9.10.2022
GB-2.172	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		11.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		11.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		11.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		11.10.2022
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		11.10.2022
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		11.10.2022
GB-2.173	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		10.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		10.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		10.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		10.10.2022
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		10.10.2022
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		10.10.2022
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		10.10.2022
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		10.10.2022
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		10.10.2022
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		10.10.2022
GB-2.174	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		10.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		10.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		10.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		10.10.2022
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		10.10.2022
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		10.10.2022
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		10.10.2022
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		10.10.2022
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		10.10.2022
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		10.10.2022
GB-2.175	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		11.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		11.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		11.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		11.10.2022
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		11.10.2022
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		11.10.2022
GB-2.176	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		11.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		11.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		11.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		11.10.2022
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		11.10.2022
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		11.10.2022
GB-2.177	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		11.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		11.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		11.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		11.10.2022
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		11.10.2022
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		11.10.2022
GB-2.178	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		11.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		11.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		11.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		11.10.2022
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		11.10.2022
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		11.10.2022
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		11.10.2022
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		11.10.2022
GB-2.179	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		12.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		12.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		12.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		12.10.2022
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		12.10.2022
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		12.10.2022
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		12.10.2022
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		12.10.2022
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		12.10.2022
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		12.10.2022
GB-2.180	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		12.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		12.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		12.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		12.10.2022
	Andra daggamla kycklingar än strutsfåglar	DOC	N, P1		12.10.2022
	Daggamla kycklingar av strutsfåglar	DOR	N, P1		12.10.2022
	Färre än 20 djur av andra fjäderfä än strutsfåglar	POU-LT20	N, P1		12.10.2022
	Kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HEP	N, P1		12.10.2022
	Kläckägg från strutsfåglar	HER	N, P1		12.10.2022
	Färre än 20 kläckägg från andra fjäderfä än strutsfåglar	HE-LT20	N, P1		12.10.2022
GB-2.181	Andra avelsfjäderfä än strutsfåglar och andra bruksfjäderfä än strutsfåglar	BPP	N, P1		12.10.2022
	Avelsstrutsfåglar och bruksstrutsfåglar	BPR	N, P1		12.10.2022
	Andra fjäderfä avsedda för slakt än strutsfåglar	SP	N, P1		12.10.2022
	Strutsfåglar avsedda för slakt	SR	N, P1		12.10.2022

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 276

Svensk utgåva	Lagstiftning	65 årgången 26 oktober 2022

Innehållsförteckning		I Lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2056 av den 19 oktober 2022 om fastställande av bevarande- och förvaltningsåtgärder tillämpliga i konventionsområdet för fisket i västra och mellersta Stilla havet och om ändring av rådets förordning (EG) nr 520/2007	1

	II Icke-lagstiftningsakter
	FÖRORDNINGAR
*	Rådets förordning (EU) 2022/2057 av den 13 oktober 2022 om ändring av förordning (EU) 2020/1706 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter för perioden 2021–2023 ( 1 )	37
*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2058 av den 28 februari 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska standarder för tillsyn av likviditetshorisonterna för den alternativa internmodellmetoden som avses i artikel 325bd.7 ( 1 )	40
*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2059 av den 14 juni 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar de tekniska detaljerna för krav avseende utfallstest och resultatanalys enligt artikel 325bf och 325bg i förordning (EU) nr 575/2013 ( 1 )	47
*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/2060 av den 14 juni 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller tekniska tillsynsstandarder som specificerar kriterierna för bedömning av riskfaktorers modellerbarhet enligt internmodellmetoden och som specificerar hur ofta denna bedömning ska göras enligt artikel 325be.3 i den förordningen ( 1 )	60
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2061 av den 24 oktober 2022 om ändring av bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 vad gäller posterna för Förenade kungariket och Förenta staterna i förteckningarna över tredjeländer från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen ( 1 )	69
	BESLUT
*	Rådets beslut (EU) 2022/2062 av den 25 oktober 2022 om de finansiella bidrag som parterna i Europeiska utvecklingsfonden ska betala för att finansiera den fonden, vad gäller den tredje delbetalningen för 2022	139
*	Europeiska centralbankens beslut (EU) 2022/2063 av den 13 oktober 2022 om ändring av beslut (EU) 2020/637 om ackrediteringsförfaranden för tillverkare av skyddade euroobjekt och euroobjekt (ECB/2022/35)	142
	AKTER SOM ANTAS AV ORGAN SOM INRÄTTATS GENOM INTERNATIONELLA AVTAL
*	Beslut nr 1/2022 av den specialiserade handelskommittén EU–förenade kungariket för tullsamarbete och ursprungsregler av den 17 oktober 2022 avseende förfarandet för samråd vid nekande av förmånlig tullbehandling enligt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan [2022/2064]	147

Löpnummer	KN-nummer	Taric-nummer	Varubeskrivning	Årlig kvot (i ton) (1)	Kvottull	Kvotperiod
09.2509	ex 1604 12 91	13	Sill och strömming, kryddad och/eller inlagd i vinäger, i saltlake, för beredning	17 500 (avrunnen nettovikt)	0 %	1.11.2022–31.12.2023
		93
	ex 1604 12 99	16
		17
09.2510	ex 0303 51 00	10	Sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), fryst, för beredning (2)	11 670	0 %	1.11.2022–31.12.2023
		20
09.2512			Fryst fisk, för beredning	3 850	0 %	1.11.2022–31.12.2023
	0303 55 30	10	Chilensk taggmakrill (Trachurus murphyi)
	ex 0303 55 90	95	Annan fisk av Trachurus spp., med undantag av Trachurus trachurus, Trachurus murphyi och taggmakrill (Caranx trachurus)
	0303 56 00	10	Cobia (Rachycentron canadum)
	0303 69 90	10	Annan fisk
	0303 89 90	11
		21
		30
		91
	0303 82 00	10	Rockor (Rajidae)
	0303 89 55	10	Guldsparid (Sparus aurata)
09.2513	0304 86 00	20	Filéer av sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), frysta, för beredning	29 170	0 %	1.11.2022–31.12.2023
	ex 0304 99 23	10	Lappar av sill och strömming (Clupea harengus, Clupea pallasii), frysta, för beredning (2)
		20
09.2514	0304 49 50	10	Filéer av kungsfiskar (Sebastes spp.), färska eller kylda, för beredning	1 520	0 %	1.11.2022–31.12.2023