ISSN 1977-0820

Europeiska unionens

officiella tidning

L 185

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

65 årgången
12 juli 2022


Innehållsförteckning

 

I   Lagstiftningsakter

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1190 av den 6 juli 2022 om ändring av förordning (EU) 2018/1862 vad gäller införande av informationsregistreringar om tredjelandsmedborgare i unionens intresse i Schengens informationssystem (SIS)

1

 

 

II   Icke-lagstiftningsakter

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1191 av den 5 juli 2022 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Pimiento de Gernika/Gernikako Piperra [SGB])

10

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1192 av den 11 juli 2022 om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Globodera pallida (Stone) Behrens och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens

12

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1193 av den 11 juli 2022 om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014

27

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1194 av den 11 juli 2022 om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018

47

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1195 av den 11 juli 2022 om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival

65

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1196 av den 11 juli 2022 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest ( 1 )

77

 

*

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1197 av den 11 juli 2022 om ändring av bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 vad gäller posterna för Kanada, Förenade kungariket och Förenta staterna i förteckningarna över tredjeländer från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen och om rättelse av bilaga XIV vad gäller en post för Förenade kungariket ( 1 )

117

 

 

BESLUT

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/1198 av den 16 juni 2022 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2019/570 vad gäller rescEU:s resurser för nödförsörjning på energiområdet [delgivet med nr C(2022) 4246]  ( 1 )

129

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/1199 av den 11 juli 2022 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2021/76 vad gäller harmoniserade standarder för hissar vars hisskorg rör sig i lutande bana och om rättelse av det beslutet vad gäller harmoniserade standarder för stållinor ( 1 )

133

 

*

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/1200 av den 11 juli 2022 om ändring av bilagan till genomförandebeslut (EU) 2021/641 om nödåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater [delgivet med nr C(2022) 5015]  ( 1 )

138

 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

12.7.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 185/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/1190

av den 6 juli 2022

om ändring av förordning (EU) 2018/1862 vad gäller införande av informationsregistreringar om tredjelandsmedborgare i unionens intresse i Schengens informationssystem (SIS)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 88.2 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

Schengens informationssystem (SIS) är ett grundläggande verktyg för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå inom området med frihet, säkerhet och rättvisa i unionen genom att det stöder det operativa samarbetet mellan nationella behöriga myndigheter, särskilt gränsbevakningstjänstemän, polis- och tullmyndigheter, invandringsmyndigheter och myndigheter som ansvarar för att förebygga, förhindra, avslöja, utreda eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 (2) utgör den rättsliga grunden för SIS avseende frågor som omfattas av tredje delen avdelning V kapitlen 4 och 5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(2)

SIS-registreringar innehåller information om en viss person eller ett visst föremål samt anvisningar om vad myndigheterna ska göra när de lokaliserar den personen eller det föremålet. Registreringar som förs in i SIS om personer och föremål görs i realtid direkt tillgängliga för alla slutanvändare hos de behöriga nationella myndigheter i de medlemsstater som är behöriga att söka i SIS enlighet med förordning (EU) 2018/1862. Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (3), nationella medlemmar i Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 (4), och enheterna inom den europeiska gräns- och kustbevakningen, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 (5), är också behöriga att få åtkomst till och söka uppgifter i SIS inom ramen för sina respektive mandat och i enlighet med förordning (EU) 2018/1862.

(3)

Europol spelar en viktig roll i kampen mot grov brottslighet och terrorism genom att tillhandahålla analyser och hotbildsbedömningar till stöd för de behöriga nationella myndigheternas utredningar. Europol fyller även den rollen genom att använda SIS och genom utbytet av tilläggsinformation med medlemsstaterna om SIS-registreringar. Kampen mot grov brottslighet och terrorism bör kontinuerligt samordnas mellan medlemsstaterna när det gäller behandling av uppgifter och införande av registreringar i SIS.

(4)

Med tanke på den grova brottslighetens och terrorismens globala karaktär blir den information som tredjeländer och internationella organisationer erhåller om personer som begår grova brott och terrorism liksom personer som misstänks för grova brott och terrorism allt viktigare för unionens inre säkerhet. Vissa av dessa uppgifter, särskilt när den berörda personen är en tredjelandsmedborgare, delas endast med Europol som behandlar uppgifterna och delar resultatet av sina analyser med medlemsstaterna.

(5)

Det operativa behovet av att göra verifierade uppgifter från ett tredjeland tillgängliga för tjänstemän i frontlinjen, i synnerhet gränsbevakningstjänstemän och poliser, är allmänt erkänt. De berörda slutanvändarna i medlemsstaterna har dock inte alltid tillgång till dessa värdefulla uppgifter, bland annat för att medlemsstaterna nationella rätt inte alltid medger att registreringar förs in i SIS på grundval av sådana uppgifter.

(6)

För att åtgärda bristerna i utbytet av information om grov brottslighet och terrorism, i synnerhet om utländska terroriststridande, där övervakningen av deras förflyttningar är avgörande, är det nödvändigt att säkerställa att medlemsstaterna, på förslag av Europol, kan föra in informationsregistreringar om tredjelandsmedborgare i unionens intresse i SIS, för att göra information som tillhandahålls av tredjeländer och internationella organisationer tillgänglig, direkt och i realtid för tjänstemän i frontlinjen i medlemsstaterna.

(7)

I detta syfte bör en särskild kategori informationsregistreringar om tredjelandsmedborgare i unionens intresse (informationsregistreringar) skapas i SIS. Sådana informationsregistreringar om tredjelandsmedborgare i unionens intresse bör föras in i SIS av medlemsstaterna efter eget gottfinnande och sedan de kontrollerat och analyserat Europols förslag, för att informera slutanvändare som gör en sökning i SIS om att den berörda personen misstänks vara inblandad i ett brott som omfattas av Europols behörighet, och så att medlemsstaterna och Europol får bekräftelse på att den person som är föremål för informationsregistreringen har lokaliserats och erhåller ytterligare uppgifter i enlighet med förordning (EU) 2018/1862 i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen.

(8)

För att den medlemsstat till vilken Europol riktade förslaget om en informationsregistrering ska kunna bedöma om ett särskilt ärende är tillräckligt adekvat, relevant och viktigt för att motivera att den informationsregistreringen förs in i SIS, och i syfte att bekräfta att informationskällan är tillförlitlig och att informationen om den berörda personen är korrekt, bör Europol dela med sig av all information den har om ärendet, med undantag för information som tydligt erhållits i uppenbar strid med de mänskliga rättigheterna. Europol bör i synnerhet dela med sig av resultatet av dubbelkontroll av uppgifterna mot sina databaser, information om uppgifternas korrekthet och tillförlitlighet och sin analys av huruvida det finns tillräckliga skäl att anta att personen har begått, varit delaktig i eller avser att begå ett brott som omfattas av Europols behörighet.

(9)

Europol bör utan dröjsmål underrätta medlemsstaterna om den har relevanta kompletterande eller ändrade uppgifter rörande dess förslag att föra in en informationsregistrering i SIS, eller bevis för att de uppgifter som ingår i dess förslag är felaktiga i sak eller har lagrats olagligt, i syfte att säkerställa att SIS-uppgifterna är lagliga, fullständiga och korrekta. Europol bör också utan dröjsmål till den registrerande medlemsstaten översända kompletterande eller ändrade uppgifter rörande en informationsregistrering som förts in i SIS på dess förslag för att göra det möjligt för den medlemsstaten att komplettera eller ändra registreringen. Europol bör i synnerhet agera om den får kännedom om att den information som mottagits från myndigheterna i ett tredjeland eller en internationell organisation var felaktig eller lämnades till Europol för olagliga ändamål, till exempel om uppgifterna om personen delades av politiska skäl.

(10)

Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/794 och (EU) 2018/1725 (6) bör vara tillämpliga på Europols behandling av personuppgifter när Europol fullgör sina skyldigheter enligt den här förordningen.

(11)

Förberedelserna inför genomförandet av informationsregistreringar bör inte inverka på användningen av SIS.

(12)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att inrätta och reglera en särskild kategori av registreringar som förs in i SIS av medlemsstaterna på förslag av Europol, i unionens intresse, för att utbyta information om personer som är inblandade i grov brottslighet eller terrorism, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras natur, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)

Denna förordning är fullt ut förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) och i EU-fördraget. Denna förordning respekterar i synnerhet fullt ut skyddet av personuppgifter i enlighet med artikel 16 i EUF-fördraget, artikel 8 i stadgan och tillämpliga dataskyddsregler. Denna förordning syftar också till att säkerställa en trygg miljö för alla personer som vistas på unionens territorium.

(14)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(15)

Irland deltar i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och i enlighet med artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG (7) och rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1745 (8).

(16)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (9), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG (10).

(17)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (11), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/149/RIF (12).

(18)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (13), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 G i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/349/EU (14).

(19)

När det gäller Bulgarien och Rumänien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt och bör läsas jämförd med rådets beslut 2010/365/EU (15) och (EU) 2018/934 (16).

(20)

När det gäller Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 4.2 i 2011 års anslutningsakt och bör läsas jämförd med rådets beslut (EU) 2017/733 (17).

(21)

När det gäller Cypern utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt.

(22)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 41.2 i förordning (EU) 2018/1725.

(23)

Förordning (EU) 2018/1862 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2018/1862 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)

Led 8 ska ersättas med följande:

”8.

flaggning: tillfälligt upphävande av giltigheten på nationell nivå för en registrering, som kan fogas till registreringar om gripande, registreringar om försvunna och sårbara personer, registreringar om diskreta kontroller, undersökningskontroller och särskilda kontroller samt till informationsregistreringar.”

b)

Följande led ska läggas till:

”22.

tredjelandsmedborgare: varje person som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 20.1 i EUF-fördraget, med undantag för personer som åtnjuter en rätt till fri rörlighet inom unionen i enlighet med direktiv 2004/38/EG eller i enlighet med ett avtal mellan unionen eller unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och ett tredjeland, å andra sidan.”

2.

Artikel 20 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8.1 eller de bestämmelser i denna förordning som gäller lagring av kompletterande uppgifter ska SIS endast innehålla de uppgiftskategorier som lämnas av varje medlemsstat, så som krävs för de syften som fastställs i artiklarna 26, 32, 34, 36, 37a, 38 och 40.”

b)

I punkt 2 ska led b ersättas med följande:

”b)

Uppgifter om de föremål som avses i artiklarna 26, 32, 34, 36, 37a och 38.”

3.

Artikel 24.1 ska ersättas med följande:

”1.   Om en medlemsstat anser att verkställandet av en registrering som förts in i enlighet med artikel 26, 32, 36 eller 37a är oförenligt med dess nationella rätt, internationella förpliktelser eller viktiga nationella intressen, får den kräva att registreringen förses med en flagga, vilken innebär att den åtgärd som ska vidtas på grund av registreringen inte kommer att vidtas på dess territorium. Flaggan ska läggas till av Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten.”

4.

Följande kapitel ska införas:

KAPITEL IXa

Informationsregistreringar om tredjelandsmedborgare i unionens intresse

Artikel 37a

Syfte och villkor för införande av registreringar

1.   Medlemsstaterna får föra in informationsregistreringar om tredjelandsmedborgare i unionens intresse (informationsregistreringar) i SIS, såsom avses i artikel 4.1 t i förordning (EU) 2016/794, på förslag av Europol om att föra in en informationsregistrering på grundval av information som mottagits från myndigheter i tredjeländer eller internationella organisationer. Europol ska underrätta sitt dataskyddsombud om den lämnar ett sådant förslag.

2.   Informationsregistreringar ska föras in i SIS i syfte att informera slutanvändare som gör en sökning i SIS om att tredjelandsmedborgare misstänks vara inblandade i terroristbrott eller i annan grov brottslighet förtecknad i bilaga I till förordning (EU) 2016/794, i syfte att erhålla den information som anges i artikel 37b i den här förordningen.

3.   Europol ska föreslå att informationsregistreringar förs in i SIS endast i följande fall och förutsatt att Europol har kontrollerat att villkoren i punkt 4 är uppfyllda:

a)

Om det finns en faktisk indikation på att en person avser att begå, eller redan begår, något av de brott som avses i punkt 2.

b)

Om en allmän bedömning av en person, särskilt på grundval av redan begångna brott, ger anledning att tro att denna person kan komma att begå ett brott som avses i punkt 2.

4.   Europol ska föreslå att informationsregistreringar förs in i SIS först efter att det har fastställts att informationsregistreringen är nödvändig och berättigad, genom att säkerställa att båda följande villkor är uppfyllda:

a)

En analys av de uppgifter som erhållits i enlighet med artikel 17.1 b i förordning (EU) 2016/794 har bekräftat att den källa som lämnar uppgifterna är tillförlitlig och att uppgifterna om den berörda personen är korrekta, vilket gör det möjligt för Europol att fastställa, vid behov efter att ha genomfört ytterligare informationsutbyte med uppgiftslämnaren i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2016/794, att minst ett av de fall som anges i punkt 3 är tillämpligt.

b)

En sökning i SIS i enlighet med artikel 48 i den här förordningen har inte visat att det finns någon registrering om den berörda personen.

5.   Europol ska göra den information den har om det specifika ärendet och resultaten av den bedömning som avses i punkterna 3 och 4 tillgänglig för medlemsstaterna och föreslå att en eller flera medlemsstater för in en informationsregistrering i SIS.

Om Europol har relevanta kompletterande eller ändrade uppgifter rörande dess förslag att föra in en informationsregistrering, eller om Europol har bevis för att de uppgifter som ingår i dess förslag om att föra in en informationsregistrering är felaktiga i sak eller har lagrats olagligt ska den utan dröjsmål informera medlemsstaterna.

6.   Europols förslag att föra in informationsregistreringar ska kontrolleras och analyseras av den medlemsstat till vilken Europol riktade förslaget att föra in sådana registreringar. Sådana informationsregistreringar ska föras in i SIS efter den medlemsstatens gottfinnande.

7.   Om informationsregistreringar förs in i SIS i enlighet med denna artikel ska den registrerande medlemsstaten informera övriga medlemsstater och Europol om det införandet genom utbyte av tilläggsinformation.

8.   Om medlemsstater beslutar att inte föra in informationsregistreringen på förslag av Europol får de, om respektive villkor är uppfyllda, besluta att föra in en annan typ av registrering om samma person.

9.   Medlemsstaterna ska, inom en period på tolv månader från det att Europol har lagt fram förslag om införande av en informationsregistrering, informera övriga medlemsstater och Europol om resultatet av kontrollen och analysen av uppgifterna i Europols förslag, såsom avses i punkt 6, och om huruvida uppgifter har förts in i SIS.

Med avseende på tillämpning av första stycket ska medlemsstaterna inrätta en mekanism för regelbunden rapportering.

10.   Om Europol har relevanta kompletterande eller ändrade uppgifter rörande en informationsregistrering ska Europol utan dröjsmål, genom utbyte av tilläggsinformation, översända dessa uppgifter till den registrerande medlemsstaten för att göra det möjligt för denna att komplettera, ändra eller radera informationsregistreringen.

11.   Om Europol har bevis för att uppgifter som förts in i SIS i enlighet med punkt 1 är felaktiga i sak eller har lagrats olagligt ska Europol genom utbyte av tilläggsinformation informera den registrerande medlemsstaten om detta så snart som möjligt, dock senast två arbetsdagar efter det att den fått kännedom om dessa bevis. Den registrerande medlemsstaten ska kontrollera informationen och, vid behov, utan dröjsmål rätta eller radera uppgifterna i fråga.

12.   Om det finns en tydlig indikation på att de föremål som avses i artikel 38.2 a, b, c, e, g, h, j och k, eller andra betalningsmedel än kontanter har koppling till en person som är föremål för en informationsregistrering i enlighet med punkt 1 i den här artikeln får registreringar om dessa föremål föras in för att lokalisera personen. I sådana fall ska informationsregistreringen och registreringen om föremålet länkas i enlighet med artikel 63.

13.   Medlemsstaterna ska införa de förfaranden som krävs för att föra in, uppdatera och radera informationsregistreringar i SIS i enlighet med denna förordning.

14.   Europol ska dokumentera sina förslag till införande av informationsregistreringar i SIS enligt denna artikel och var sjätte månad rapportera till medlemsstaterna om de informationsregistreringar som förts in i SIS och om de fall där medlemsstaterna inte har fört in informationsregistreringar.

15.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa och utveckla bestämmelser som är nödvändiga för att föra in, uppdatera, radera och söka i de uppgifter som avses i punkt 11 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 76.2.

Artikel 37b

Verkställande av åtgärder på grundval av en informationsregistrering

1.   Vid en träff på en informationsregistrering ska den verkställande medlemsstaten samla in och översända samtliga eller vissa av följande uppgifter till den registrerande medlemsstaten:

a)

Det faktum att den person som är föremål för en informationsregistrering har lokaliserats.

b)

Plats och tid för samt anledning till kontrollen.

c)

Resväg och målet för resan.

d)

Personer som åtföljer föremålet för informationsregistreringen och som rimligen kan antas ha anknytning till föremålet för informationsregistreringen.

e)

Medförda föremål, även resehandlingar.

f)

De omständigheter under vilka personen lokaliserades.

2.   Den verkställande medlemsstaten ska lämna den information som avses i punkt 1 till den registrerande medlemsstaten genom utbyte av tilläggsinformation.

3.   Punkt 1 i denna artikel ska tillämpas även om den person som är föremål för en informationsregistrering är lokaliserad på territoriet i den medlemsstat som förde in informationsregistreringen i SIS i syfte att informera Europol i enlighet med artikel 48.8 b.

4.   Den verkställande medlemsstaten ska säkerställa en diskret insamling av så många av de uppgifter som beskrivs i punkt 1 som möjligt i samband med den rutinmässiga verksamhet som utförs av dess nationella behöriga myndigheter. Insamlingen av denna information får inte äventyra kontrollernas diskreta karaktär, och den person som är föremål för informationsregistreringen får inte på något sätt uppmärksammas på att det finns en sådan registrering.”

5.

Artikel 43.3 ska ersättas med följande:

”3.   En sökning i fingeravtrycksuppgifter i SIS avseende registreringar som förts in i enlighet med artiklarna 26, 32, 36, 37a och 40 får också göras med användande av fullständiga eller ofullständiga uppsättningar fingeravtryck eller handavtryck som upptäckts på platsen för ett grovt brott eller terroristbrott som utreds, om det med stor sannolikhet kan fastställas att dessa uppsättningar avtryck tillhör en gärningsman, förutsatt att sökningen görs samtidigt i medlemsstaternas relevanta nationella fingeravtrycksdatabaser.”

6.

Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8.   Medlemsstaterna ska informera Europol genom att utbyta tilläggsinformation om

a)

alla träffar på informationsregistreringar som förts in i SIS enligt artikel 37a,

b)

när den person som är föremål för informationsregistreringen har lokaliserats på den registrerande medlemsstatens territorium i enlighet med artikel 37b.3, och

c)

alla träffar på registreringar med anknytning till terroristbrott som inte har förts in i SIS i enlighet med artikel 37a.

Undantagsvis får medlemsstaterna avstå från att informera Europol om träffar på registreringar enligt led c i denna punkt om detta skulle äventyra pågående utredningar eller en enskild persons säkerhet, eller strida mot den registrerande medlemsstatens väsentliga säkerhetsintressen.”

b)

Punkt 9 ska utgå.

7.

Artikel 53 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   En medlemsstat får föra in en registrering om en person för de syften som avses i artiklarna 32.1 c, d och e, 36 och 37a för en period på ett år. Den registrerande medlemsstaten ska se över behovet av att behålla registreringen inom denna ettårsperiod.”

b)

Punkterna 6 och 7 ska ersättas med följande:

”6.   Den registrerande medlemsstaten får inom den tidsfrist för översyn som avses i punkterna 2, 3, 4 och 5 efter en noggrann individuell bedömning, som ska dokumenteras, besluta att registreringen om personen ska behållas längre än tidsfristen för översyn, om detta visar sig nödvändigt för och står i proportion till de syften för vilka registreringen förts in. I ett sådant fall ska punkterna 2, 3, 4 och 5 även vara tillämpliga på förlängningen. Varje sådan förlängning ska meddelas CS-SIS.

7.   Registreringar om personer ska raderas automatiskt när den tidsfrist för översyn som avses i punkterna 2, 3, 4 och 5 i denna artikel har löpt ut, utom i fall där den registrerande medlemsstaten har informerat CS-SIS om en förlängning i enlighet med punkt 6 i denna artikel. CS-SIS ska fyra månader i förväg automatiskt informera den registrerande medlemsstaten och, i fråga om informationsregistreringar som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a, även Europol, om planerad radering av uppgifter. I fråga om informationsregistreringar som förts in i SIS i enlighet med artikel 37a ska Europol utan dröjsmål bistå den registrerande medlemsstaten med den noggranna individuella bedömning som avses i punkt 6 i den här artikeln.”

8.

Artikel 54.3 ska ersättas med följande:

”3.   Registreringar om föremål som förts in i enlighet med artiklarna 26, 32, 34, 36 och 37a ska, när de är länkade till en registrering om en person, ses över i enlighet med artikel 53. Sådana registreringar får bevaras endast så länge som registreringen om personen bevaras.”

9.

Artikel 55 ska ändras på följande sätt:

a)

Följande punkt ska införas:

”4a.   Informationsregistreringar i enlighet med artikel 37a ska raderas när

a)

lagringstiden för registreringen har löpt ut i enlighet med artikel 53, eller

b)

en behörig myndighet i den registrerande medlemsstaten har fattat beslut om radering av dem, inbegripet i förekommande fall på förslag av Europol.”

b)

Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7.   När den är länkad till en registrering om en person ska en registrering om ett föremål som förts in i enlighet med artiklarna 26, 32, 34, 36 och 37a raderas när registreringen om personen raderas i enlighet med den här artikeln.”

10.

Artikel 56 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Medlemsstaterna får endast behandla de uppgifter som avses i artikel 20 för de syften som anges för respektive registreringskategori i artiklarna 26, 32, 34, 36, 37a, 38 och 40.”

b)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.   När det gäller de registreringar som avses i artiklarna 26, 32, 34, 36, 37a, 38 och 40, ska all behandling av uppgifter i SIS för andra syften än de för vilka uppgifterna fördes in i SIS ha koppling till ett specifikt ärende och motiveras av behovet av att avvärja en överhängande och allvarlig fara för den allmänna ordningen och säkerheten, en betydande risk för den nationella säkerheten eller ett grovt brott. Förhandstillstånd från den registrerande medlemsstaten krävs för detta ändamål.”

11.

I artikel 74 ska följande punkt införas:

”5a.   Medlemsstaterna, Europol och eu-Lisa ska tillställa kommissionen den information som den behöver för att bidra till den utvärdering och de rapporter som avses i artikel 68 i förordning (EU) 2016/794.”

12.

I artikel 79 ska följande punkt läggas till:

”7.   Kommissionen ska anta ett beslut som fastställer det datum från och med vilket medlemsstaterna får börja föra in, uppdatera och radera informationsregistreringar i SIS i enlighet med artikel 37a i denna förordning, efter en kontroll av att följande villkor har uppfyllts:

a)

De genomförandeakter som antagits i enlighet med denna förordning har ändrats i den utsträckning som är nödvändig för tillämpningen av denna förordning i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1190 (*1).

b)

Medlemsstaterna och Europol har underrättat kommissionen om att de har vidtagit de tekniska och förfarandemässiga åtgärder som behövs för att den ska kunna behandla SIS-uppgifter och utbyta tilläggsinformation i enlighet med denna förordning i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2022/1190

c)

eu-Lisa har underrättat kommissionen om att alla tester avseende CS-SIS och samspelet mellan CS-SIS och N.SIS har slutförts med gott resultat.

Det kommissionsbeslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1190 av den 6 juli 2022 om ändring av förordning (EU) 2018/1862 vad gäller införande av informationsregistreringar om tredjelandsmedborgare i unionens intresse i Schengens informationssystem (SIS) (EUT L 185 12.7.2022, s. 1).”"

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag som fastställs i enlighet med artikel 79.7 i förordning (EU) 2018/1862, med undantag för artikel 1.12 i den här förordningen som ska tillämpas från och med den 1 augusti 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Strasbourg den 6 juli 2022.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

M. BEK

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 8 juni 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 27 juni 2022.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (EUT L 312, 7.12.2018, s. 56).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 av den 14 november 2018 om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2002/187/RIF (EUT L 295, 21.11.2018, s. 138).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624 (EUT L 295, 14.11.2019, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(7)  Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(8)  Rådets genomförandebeslut (EU) 2020/1745 av den 18 november 2020 om inledande av tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket om dataskydd och om provisoriskt inledande av tillämpningen av vissa bestämmelser i Schengenregelverket i Irland (EUT L 393, 23.11.2020, s. 3).

(9)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(10)  Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(11)  EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(12)  Rådets beslut 2008/149/RIF av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 50).

(13)  EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(14)  Rådets beslut 2011/349/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, särskilt om polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 160, 18.6.2011, s. 1).

(15)  Rådets beslut 2010/365/EU av den 29 juni 2010 om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien (EUT L 166, 1.7.2010, s. 17).

(16)  Rådets beslut (EU) 2018/934 av den 25 juni 2018 om inledande av tillämpningen av återstående bestämmelser i Schengenregelverket rörande Schengens informationssystem i Republiken Bulgarien och Rumänien (EUT L 165, 2.7.2018, s. 37).

(17)  Rådets beslut (EU) 2017/733 av den 25 april 2017 om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem i Republiken Kroatien (EUT L 108, 26.4.2017, s. 31).


II Icke-lagstiftningsakter

FÖRORDNINGAR

12.7.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 185/10


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1191

av den 5 juli 2022

om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Pimiento de Gernika/Gernikako Piperra” [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 52.2, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Spaniens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Pimiento de Gernika/Gernikako Piperra”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1107/2010 (2).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Pimiento de Gernika/Gernikako Piperra” (SGB) godkänns.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 juli 2022.

På kommissionens vägnar

För ordföranden

Janusz WOJCIECHOWSKI

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EU) nr 1107/2010 av den 30 november 2010 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Pimiento de Gernika eller Gernikako Piperra [SGB]) (EUT L 315, 1.12.2010, s. 18).

(3)  EUT C 122, 17.3.2022, s. 38.


12.7.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 185/12


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1192

av den 11 juli 2022

om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Globodera pallida (Stone) Behrens och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 a–h, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2016/2031 utgör grunden för unionslagstiftningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. I den förordningen fastställs en ny uppsättning regler, vilket innebär att den, med verkan från och med den 1 januari 2022, upphäver flera rättsakter som grundades på de tidigare reglerna inom sektorn.

(2)

En av dessa upphävda rättsakter är rådets direktiv 2007/33/EG (2) som omfattade åtgärder mot potatiscystnematoder, som utgörs av skadegörarna Globodera pallida (Stone) Behrens (europeiska populationer) och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens (europeiska populationer) (de angivna skadegörarna).

(3)

Sedan det direktivet antogs har dessutom nya tekniska och vetenskapliga rön framkommit om de angivna skadegörarnas biologi och utbredning, och det har utvecklats nya testmetoder för att påvisa och identifiera skadegörarna samt metoder för att utrota dem och förhindra att de sprids.

(4)

Nya åtgärder bör därför antas för växter av Solanum tuberosum L., utom fröer (de angivna växterna), för att utrota de angivna skadegörarna vid angripna produktionsanläggningar om de skulle påträffas inom unionens territorium och för att förhindra att de sprids där. Vissa åtgärder i direktiv 2007/33/EG, särskilt de som gäller påvisande och förhindrande av spridning av de angivna skadegörarna, är dock fortfarande lämpliga och bör därför föreskrivas.

(5)

De behöriga myndigheterna bör som ett första steg genomföra officiella påvisandeinventeringar avseende de angivna skadegörarnas förekomst vid de produktionsanläggningar där angivna växter avsedda för omplantering eller potatis avsedd för produktion av potatisknölar för plantering ska planteras eller lagras. Reglerna om sådana inventeringar syftar till att säkerställa identifiering och vid behov utrotning av de angivna skadegörarna om de skulle påträffas.

(6)

Reglerna om officiella påvisandeinventeringar bör omfatta bestämmelser om provtagning och testning med avseende på förekomst av de angivna skadegörarna, som ska utföras i enlighet med de senaste tekniska och vetenskapliga rönen.

(7)

Medlemsstaterna bör ha möjlighet att göra undantag från reglerna om officiella påvisandeinventeringar på särskilda villkor och i områden som fastställs av den behöriga myndigheten, vid behov även för den berörda medlemsstatens hela territorium.

(8)

Officiella övervakningsinventeringar bör genomföras vid produktionsanläggningar som används för att producera annan potatis än sådan som är avsedd för produktion av potatisknölar avsedda för plantering, i syfte att fastställa de angivna skadegörarnas utbredning. Dessa inventeringar bör genomföras på minst 0,5 % av den areal som används under året i fråga för att producera annan potatis än sådan som är avsedd för produktion av potatisknölar avsedda för plantering. Denna inventeringsandel är nödvändig för att få en så ändamålsenlig överblick som möjligt över situationen för de angivna skadegörarna och för att vidta förebyggande åtgärder som säkerställer att de utrotas och inte sprids inom unionens territorium.

(9)

Produktionsanläggningar som konstaterats vara angripna av de angivna skadegörarna bör dokumenteras officiellt, och angripna växter bör officiellt utses som angripna, för att säkerställa att de omfattas av transparent kontroll och att lämpliga åtgärder tillämpas.

(10)

Det är därför lämpligt att anta åtgärder för de angripna produktionsanläggningarna och de angripna växterna, för att säkerställa att de angivna skadegörarna utrotas och inte sprids ytterligare. För att dessa åtgärder ska vara proportionella och ändamålsenliga måste de vara olika, beroende på om de berörda växterna är avsedda för omplantering eller för industriell bearbetning.

(11)

Åtgärderna bör omfatta ett program för offentlig kontroll som tar hänsyn till bland annat den berörda medlemsstatens särskilda produktions- och saluföringssystem för värdväxter för de angivna skadegörarna, egenskaperna hos populationen av de förekommande angivna skadegörarna, användningen av resistenta potatissorter med de högsta resistensnivåer som finns tillgängliga samt de andra jordbruksalternativ för att hålla tillbaka skadegörare som avses i punkt 1 i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (3).

(12)

För att kommissionen ska få en översikt över de åtgärder som medlemsstaterna vidtar i unionen och för att medlemsstaterna ska kunna anpassa sina respektive åtgärder vid behov, bör medlemsstaterna senast den 31 januari varje år tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater en förteckning över alla nya potatissorter som de genom officiell testning under det föregående året har konstaterat vara resistenta mot de angivna skadegörarna.

(13)

Om förekomst av de angivna skadegörarna inte längre är bekräftad vid en produktionsanläggning, på grundval av vissa provtagningskrav, bör åtgärderna vid den anläggningen upphävas, eftersom växtskyddsrisken är försumbar i sådana fall.

(14)

I vissa medlemsstater används metoden för isolering av nematodcystor från avfall, följt av påvisande och identifiering av art med realtids-PCR baserad på Beniers et al. 2014 (4), men denna metod väntar fortfarande på validering. För att undvika avbrott i påvisandet och identifieringen av nematoder i medlemsstater som använder denna metod bör det fortsätta att vara tillåtet att använda den under en övergångsperiod, i väntan på valideringen, eftersom det för närvarande inte finns några alternativa metoder i dessa medlemsstater.

(15)

Denna förordning bör träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att säkerställa att den börjar tillämpas så snart som möjligt efter upphävandet av direktiv 2007/33/EG.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs åtgärder för att utrota Globodera pallida (Stone) Behrens och Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens och förhindra att de sprids inom unionens territorium.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

angiven skadegörare: ett exemplar av arten Globodera pallida (Stone) Behrens eller arten Globodera rostochiensis (Wollenweber) Behrens.

2.

resistent potatissort: en sort som när den odlas avsevärt hindrar en viss population av de angivna skadegörarna att utvecklas.

3.

angivna växter:

a)

växter av Solanum tuberosum L. (potatis), utom fröer, eller

b)

de växter som förtecknas i bilaga I.

4.

påvisandeinventering: ett metodiskt förfarande för att fastställa förekomst av de angivna skadegörarna i ett visst område.

5.

övervakningsinventering: ett metodiskt förfarande som genomförs under en bestämd tidsperiod för att fastställa de angivna skadegörarnas utbredning i en viss medlemsstat eller en viss del av den.

KAPITEL II

OFFICIELLA PÅVISANDEINVENTERINGAR

Artikel 3

Officiella påvisandeinventeringar

1.   De behöriga myndigheterna ska genomföra en officiell påvisandeinventering avseende förekomst av de angivna skadegörarna vid produktionsanläggningar där de växter som förtecknas i bilaga I och som är avsedda för omplantering eller där potatis som är avsedd för produktion av potatisknölar för plantering ska planteras eller lagras under sådana förhållanden att växtens rötter eller andra delar är i direkt kontakt med jorden vid produktionsanläggningen.

2.   De officiella påvisandeinventeringarna ska genomföras under perioden mellan skörden av den senaste grödan och planteringen av de växter eller potatisknölar för plantering som avses i punkt 1.

Genom undantag från första stycket får den officiella påvisandeinventeringen genomföras

a)

tidigare än den perioden, på villkor att den behöriga myndigheten dokumenterar och tillgängliggör skriftliga belägg för resultaten av den officiella påvisandeinventeringen som styrker att de angivna skadegörarna inte har påträffats, och att potatis och andra värdväxter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I inte förekom vid tidpunkten för påvisandeinventeringen och inte har odlats sedan den inventeringen genomfördes, eller

b)

under en period då grödor som inte skördas, såsom gröngödsel eller fånggrödor, odlas vid den berörda produktionsanläggningen.

3.   En officiell påvisandeinventering ska inte krävas för

a)

plantering av växter som förtecknas i bilaga I och som är avsedda att omplanteras på samma produktionsplats inom ett område som fastställs av de behöriga myndigheterna,

b)

plantering av potatis som är avsedd för produktion av potatisknölar för plantering som ska användas på samma produktionsplats inom ett område som fastställs av de behöriga myndigheterna,

c)

plantering av växter som förtecknas i punkterna 2 och 3 i bilaga I och som är avsedda att omplanteras där de skördade växterna ska omfattas av de officiellt godkända åtgärder som avses i punkt 1 i bilaga II.

4.   Medlemsstaterna ska officiellt dokumentera resultaten av de officiella påvisandeinventeringarna och på begäran göra dem tillgängliga för kommissionen, i enlighet med mallen i bilaga IV.

Artikel 4

Provtagning och testning för officiella påvisandeinventeringar

1.   När det gäller produktionsanläggningar där det ska planteras eller lagras potatisknölar avsedda för plantering eller växter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I och som är avsedda för produktion av växter för plantering, ska den officiella påvisandeinventeringen omfatta provtagning och testning med avseende på den angivna skadegörarens förekomst, vilket ska utföras i enlighet med bilaga III.

2.   När det gäller produktionsanläggningar där det ska planteras eller lagras växter som förtecknas i punkterna 2 och 3 i bilaga I och som är avsedda för produktion av växter för plantering, ska den officiella påvisandeinventeringen omfatta provtagning och testning med avseende på den angivna skadegöraren, vilket ska utföras i enlighet med bilaga III.

3.   Genom undantag från punkt 2 ska ingen provtagning eller testning med avseende på den angivna skadegöraren krävas om en produktionsanläggning

a)

inte har haft några fall av den angivna skadegöraren under de senaste tolv åren, vilket styrks med resultaten av lämplig officiellt godkänd testning, eller

b)

har en känd odlingsbakgrund och varken potatis eller några andra värdväxter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I har odlats under de senaste tolv åren.

Artikel 5

Utseende av angripna produktionsanläggningar och angripna angivna växter

1.   När de angivna skadegörarna har påträffats vid en produktionsanläggning under en officiell påvisandeinventering eller en officiell övervakningsinventering, enligt artikel 6, och den förekomsten har bekräftats officiellt genom de tester som avses i artiklarna 4 och 7.2, ska de behöriga myndigheterna utse anläggningen som angripen.

2.   Angivna växter som har sitt ursprung i en produktionsanläggning som har utsetts som angripen i enlighet med punkt 1 eller som har varit i kontakt med jord där de angivna skadegörarna har påträffats ska utses som angripna.

KAPITEL III

OFFICIELLA ÖVERVAKNINGSINVENTERINGAR

Artikel 6

Officiella övervakningsinventeringar

1.   Årliga riskbaserade officiella övervakningsinventeringar ska genomföras vid produktionsanläggningar som används för att producera annan potatis än sådan som är avsedd för produktion av potatisknölar avsedda för plantering, i syfte att fastställa de angivna skadegörarnas utbredning vid dessa anläggningar.

2.   Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna till kommissionen och övriga medlemsstater rapportera resultaten av de övervakningsinventeringar som avses i punkt 1 och som genomförts under det föregående året, i enlighet med mallen i bilaga IV.

Artikel 7

Provtagning och testning för officiella övervakningsinventeringar

1.   De officiella övervakningsinventeringarna ska genomföras på minst 0,5 % av den areal som används under året i fråga för att producera annan potatis än sådan som är avsedd för produktion av potatisknölar för plantering.

2.   Dessa officiella övervakningsinventeringar ska omfatta provtagning och testning med avseende på de angivna skadegörarnas förekomst, i enlighet med punkt 2 i bilaga III.

3.   Om medlemsstaterna använder den provstorlek som avses i punkt 6 i bilaga III ska de lämna närmare uppgifter om de områden där den provstorleken har använts till kommissionen och övriga medlemsstater.

KAPITEL IV

ÅTGÄRDER

Artikel 8

Utrotningsåtgärder

1.   Vid en produktionsanläggning som officiellt har utsetts som angripen i enlighet med artikel 5.1 ska de behöriga myndigheterna, eller yrkesmässiga aktörer som står under de behöriga myndigheternas officiella tillsyn, tillämpa samtliga följande åtgärder för att utrota de angivna skadegörarna:

a)

Ingen potatis avsedd för produktion av potatisknölar för plantering får planteras.

b)

Inga växter som förtecknas i bilaga I och som är avsedda för produktion av växter för plantering får planteras eller lagras, med undantag av de angivna växter som förtecknas i punkt 2 eller 3 i bilaga I, förutsatt att dessa växter efter skörden omfattas av de officiellt godkända åtgärder som avses i punkt 1 i bilaga II, så att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

c)

Maskiner ska rengöras från jord och växtavfall innan eller omedelbart efter det att de förflyttas ut från den produktionsanläggningen och innan de förs in i någon annan produktionsanläggning som är belägen utanför och som inte har utsetts som angripen i enlighet med artikel 5.1.

2.   Om produktionsanläggningar som ska användas för produktion av annan potatis än sådan som är avsedd för produktion av potatisknölar för plantering officiellt utses som angripna i enlighet med artikel 5.1, så ska dessa produktionsanläggningar omfattas av ett program för offentlig kontroll för att säkerställa att de angivna skadegörarna inte sprids ut från dessa produktionsanläggningar.

Det program för offentlig kontroll som avses i första stycket ska ta hänsyn till följande, beroende på vad som är tillämpligt:

a)

Den berörda medlemsstatens särskilda produktions- och saluföringssystem för värdväxter för de angivna skadegörarna.

b)

Egenskaperna hos populationen av de förekommande angivna skadegörarna.

c)

Användningen av resistenta potatissorter med de högsta resistensnivåer som finns tillgängliga (resistensnivå 8 eller 9 enligt punkt 1 i bilaga V, om den finns tillgänglig).

d)

De andra jordbruksalternativ för att hålla tillbaka skadegörare som avses i punkt 1 i bilaga III till direktiv 2009/128/EG.

e)

De åtgärder som beskrivs i artikel 12.1 b.

Medlemsstaterna ska anmäla programmet för offentlig kontroll till kommissionen och övriga medlemsstater.

3.   Graden av resistens hos potatissorter ska bestämmas i enlighet med tabellen för standardnivå i punkt 1 i bilaga V.

Resistenstestning ska utföras i enlighet med protokollet i punkt 2 i bilaga V.

Artikel 9

Åtgärder avseende angripna växter

1.   De behöriga myndigheterna, eller yrkesmässiga aktörer som står under de behöriga myndigheternas officiella tillsyn, ska tillämpa samtliga följande åtgärder för att utrota de angivna skadegörarna på angivna växter som har utsetts som angripna i enlighet med artikel 5:

a)

Potatis avsedd för produktion av potatisknölar får inte planteras.

b)

Potatis avsedd för industriell bearbetning eller sortering ska omfattas av officiellt godkända åtgärder i enlighet med punkt 2 i bilaga II.

c)

Växter som förtecknas i punkt 2 eller 3 i bilaga I får endast planteras om de har omfattats av de officiellt godkända åtgärder som avses i punkt 1 i bilaga II, så att de inte längre är angripna.

2.   Åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 1 b ska ta hänsyn till den berörda medlemsstatens särskilda produktions- och saluföringssystem för värdväxter för den angivna skadegöraren och till egenskaperna hos populationen av den angivna skadegöraren.

KAPITEL V

ANMÄLNINGAR OM ANGIVNA SKADEGÖRARE OCH SORTER SAMT UPPHÄVANDE AV ÅTGÄRDER

Artikel 10

Anmälan om bekräftad förekomst av den angivna skadegöraren på en resistent potatissort

1.   Yrkesmässiga aktörer och andra personer som får kännedom om symtom på den angivna skadegöraren som beror på att en resistent potatissort har förlorat sin resistens eller blivit mindre resistent, till följd av en exceptionell förändring i en nematodarts, patotyps eller virulensgrupps sammansättning, ska anmäla detta till de behöriga myndigheterna.

2.   I samtliga fall som anmäls i enlighet med punkt 1, och när de får kännedom om sådana fall, ska de behöriga myndigheterna undersöka potatiscystnematodens art och, i tillämpliga fall, den berörda patotypen eller virulensgruppen, och använda lämpliga metoder för att bekräfta förekomsten.

3.   Senast den 31 januari varje år ska medlemsstaterna lämna närmare uppgifter om de bekräftelser som gjorts i enlighet med punkt 2 under det föregående året till kommissionen och övriga medlemsstater.

Artikel 11

Anmälan om sorter som är resistenta mot de angivna skadegörarna

Senast den 31 januari varje år ska medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater en förteckning över alla nya potatissorter som de under det föregående året godkände för saluföring och som de genom officiella tester enligt bilaga V har konstaterat är resistenta mot de angivna skadegörarna. De ska ange sorterna tillsammans med de arter, patotyper, virulensgrupper eller populationer av de angivna skadegörarna mot vilka de är resistenta, samt den relativa mottagligheten.

Artikel 12

Officiell provtagning på nytt och testning i syfte att upphäva åtgärderna vid en angripen produktionsanläggning

1.   De behöriga myndigheterna får utföra provtagning på nytt vid en angripen produktionsanläggning som har utsetts i enlighet med artikel 5.1, och testning, enligt någon av följande metoder:

a)

Officiell provtagning på nytt vid produktionsanläggningen och testning med någon av de metoder som anges i bilaga III, när det har gått minst sex år sedan bekräftelsen av den angivna skadegörarens förekomst eller sedan den senaste potatisgrödan odlades.

b)

Officiell provtagning på nytt vid produktionsanläggningen och testning med någon av de metoder som anges i bilaga III, efter en översvämning i enlighet med följande villkor:

i)

Översvämningen ska äga rum under en oavbruten period på 12 veckor med en jordtemperatur på minst 16 °C vid ett djup på 15 cm och ett vattenlager som når minst 5 cm över marken.

ii)

Avrinning från översvämningsområdet på grund av terränghöjd ska undantas.

iii)

Översvämning är inte tillåten vid produktionsanläggningar som omfattas av offentlig kontroll på grund av förekomst av Synchytrium endobioticum.

iv)

Om översvämningen sker på friland eller om det används ytvatten från en källa som kan vara kontaminerad med Ralstonia solanacearum får inga växter av Solanum tuberosum eller Solanum lycopersicum planteras vid produktionsanläggningen under åtminstone den odlingssäsong som följer på översvämningen.

Den period som avses i punkt 1 a får förkortas till minst tre år om ändamålsenliga och officiellt godkända kontrollåtgärder har vidtagits.

2.   Om förekomsten av de angivna skadegörarna inte bekräftas efter den officiella provtagning på nytt och testning som avses i punkt 1, ska de behöriga myndigheterna uppdatera den officiella dokumentation som avses i artiklarna 3.4 och 5.1 och omedelbart upphäva eventuella restriktioner som införts vid respektive produktionsanläggning.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Övergångsbestämmelser om testmetoder

Genom undantag från artikel 4.1 och 4.2 och artikel 7.2 och till och med den 15 juli 2024 får testning utföras med metoden för isolering av nematodcystor från avfall, följt av påvisande och identifiering av art med realtids-PCR baserad på Beniers et al. 2014, i stället för de metoder för påvisande och identifiering av de angivna skadegörarna som förtecknas i punkt 1 b i bilaga III.

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 juli 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

(2)  Rådets direktiv 2007/33/EG av den 11 juni 2007 om bekämpning av potatiscystnematod och om upphävande av direktiv 69/465/EEG (EUT L 156, 16.6.2007, s. 12).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(4)  Beniers, J.E., Been, T.H., Mendes, O., van Gent-Pelzer, M.P.E. & van der Lee, T.A.J. (2014), ”Quantification of viable eggs of the potato cyst nematodes (Globodera spp.) using either trehalose or RNA-specific Real-Time PCR”, Nematology, 16, s. 1219–1232.


BILAGA I

Förteckning över angivna växter enligt artikel 2.3 b

1.   

Värdväxter med rötter:

 

Solanum lycopersicum L.

 

Solanum melongena L.

2.   

Andra växter med rötter:

 

Allium porrum L.

 

Asparagus officinalis L.

 

Beta vulgaris L.

 

Brassica spp.

 

Capsicum spp.

 

Fragaria L.

3.   

Lökar, knölar och rhizomer som inte omfattas av officiellt godkända åtgärder enligt punkt 1 a i bilaga II och som är odlade i jord och avsedda för omplantering, utom sådana där det antingen på förpackningen eller på något annat sätt anges att de är avsedda för försäljning till slutkonsumenter som inte yrkesmässigt producerar växter eller snittblommor:

 

Allium ascalonicum L.

 

Allium cepa L.

 

Dahlia spp.

 

Gladiolus Tourn. Ex L.

 

Hyacinthus spp.

 

Iris spp.

 

Lilium spp.

 

Narcissus L.

 

Tulipa L.


BILAGA II

Officiella åtgärder enligt artikel 3.3 c, artikel 9 första stycket b och c samt punkt 3 i bilaga I

1.   

De officiellt godkända åtgärder som avses i artikel 3.3 c, artikel 9 första stycket c samt punkt 3 i bilaga I är

a)

sanering med lämpliga metoder, så att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, eller

b)

avlägsnande av praktiskt taget all jord genom tvättning eller borstning, så att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, och hantering av avfallsjord enligt ett förfarande för vilket det har fastställts att det inte finns någon risk för att den angivna skadegöraren sprids.

2.   

De officiellt godkända åtgärder som avses i artikel 9 första stycket b är leverans till en bearbetnings- eller sorteringsanläggning med lämpliga och officiellt godkända förfaranden för avfallshantering, inklusive för avfallsjord, för vilka det har fastställts att det inte finns någon risk för att den angivna skadegöraren sprids.


BILAGA III

Provtagning och testning enligt artiklarna 4 och 7

1.   

Den provtagning och testning för officiella påvisandeinventeringar som avses i artikel 4.1 och 4.2 ska utföras enligt följande:

Provtagningen ska omfatta ett jordprov, vilket som norm ska ha en omfattning på minst 1 500 ml jord/ha, insamlad från minst 100 borrstick/ha, helst i ett rutnät som täcker hela produktionsanläggningen och där avståndet mellan provtagningspunkterna är minst 5 m på bredden och högst 20 m på längden. Hela provet ska användas för ytterligare undersökningar, dvs. extraktion av cystor, identifiering av art och i tillämpliga fall bestämning av patotyp/virulensgrupp.

Testningen ska utföras med tillämpning av följande metoder för extraktion av den angivna skadegöraren, vilka beskrivs i tillämpliga validerade och internationellt erkända diagnosprotokoll:

a)

För extraktion används metoder baserade på Fenwick-behållaren, Schuiling-centrifugen, Seinhorst-elutriatorn eller Kort-elutriatorn.

b)

För påvisande och identifiering används en av följande metoder:

i)

Isolering av cystor av Globodera från avfall baserat på cystornas morfologi, följt av identifiering av art baserad på enskilda cystors och juvenilers morfologi, i kombination med det konventionella PCR-testet baserat på Bulman & Marshall, 1997 (1) (om det råder tvivel om förekomsten av G. tabacum får även det konventionella PCR-testet baserat på Skantar et al., 2007 (2), utföras).

ii)

Isolering av cystor av Globodera från avfall baserat på cystornas morfologi, följt av identifiering av art baserad på enskilda cystors och juvenilers morfologi, i kombination med real-tids PCR baserat på Gamel et al., 2017 (3).

iii)

Isolering av nematodcystor från avfall, följt av påvisande av art med realtids-PCR baserat på Gamel et al., 2017  (3).

2.   

Provtagning för den officiella övervakningsinventering som avses i artikel 7 ska utföras enligt något av följande:

a)

Provtagning enligt punkt 1 med en provtagningsomfattning på minst 400 ml jord/ha.

b)

Riktad provtagning med prover på minst 400 ml jord efter visuell undersökning av rötter med synliga symptom.

c)

Provtagning med prover på minst 400 ml jord som vidhäftar potatisen efter skörd, under förutsättning att den produktionsanläggning där potatisen odlats går att spåra.

Testning för den officiella övervakningsinventering som avses i artikel 7 ska utföras enligt punkt 1.

3.   

Genom undantag från punkt 1 får den normala provtagningsomfattningen minskas till minst 400 ml jord/ha i vart och ett av följande fall:

a)

Det finns skriftliga belägg för att varken potatis eller växter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I har odlats eller förekommit vid produktionsanläggningen under sex år före den officiella påvisandeinventeringen.

b)

Inga exemplar av den angivna skadegöraren har påträffats vid de två senaste på varandra följande officiella påvisandeinventeringarna i prover på 1 500 ml jord/ha, och varken potatis eller växter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I, med undantag av dem för vilka en officiell påvisandeinventering krävs enligt artikel 4.1, har odlats sedan den första officiella påvisandeinventeringen genomfördes.

c)

Inga exemplar av den angivna skadegöraren eller cystor av den angivna skadegöraren utan levande innehåll har påträffats vid den senaste officiella påvisandeinventeringen, där provstorleken ska ha varit minst 1 500 ml jord/ha, och varken potatis eller växter som förtecknas i punkt 1 i bilaga I, med undantag av dem för vilka en officiell påvisandeinventering krävs enligt artikel 4.1, har odlats vid produktionsanläggningen sedan den senaste officiella påvisandeinventeringen genomfördes.

4.   

Provtagningsomfattningen får minskas för fält som är större än 8 ha eller 4 ha i följande fall:

a)

Vid den normala omfattningen enligt punkt 1 ska provtagningen av de första åtta hektaren ske i den omfattning som anges i den punkten, men den får för varje ytterligare hektar minskas till minst 400 ml jord/ha.

b)

Vid den minskade omfattningen enligt punkt 3 ska provtagningen av de första fyra hektaren ske i den omfattning som anges i den punkten, men den får för varje ytterligare hektar minskas till minst 200 ml jord/ha.

5.   

Användningen av den minskade provstorlek som avses i punkterna 3 och 4 får fortsätta under den efterföljande officiella påvisandeinventering som avses i artikel 3.1 så länge de angivna skadegörarna inte påträffas vid den berörda produktionsanläggningen.

6.   

Den normala storleken på jordprovet får minskas till minst 200 ml jord/ha om produktionsanläggningen är belägen i ett område som har förklarats fritt från den angivna skadegöraren och utses, underhålls och inventeras i enlighet med tillämpliga internationella standarder för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 4) (4).

7.   

Storleken på jordprovet ska i samtliga fall vara minst 200 ml jord per produktionsanläggning.


(1)  Bulman, S.R. & Marshall, J.W. (1997), ”Differentiation of Australasian potato cyst nematode (PCN) populations using the Polymerase Chain Reaction (PCR)”, New Zealand Journal of Crop and Horticultural Science, 25, s. 123–129.

(2)  Skantar, A.M., Handoo, Z.A., Carta, L.K., Chitwood, D.J. (2007), ”Morphological and molecular identification of Globodera pallida associated with Potato in Idaho”, Journal of Nematology, 39(2), s. 133–144.

(3)  Gamel, S., Letort A., Fouville D., Folcher L., Grenier E. (2017), ”Development and validation of real-time PCR assays based on novel molecular markers for the simultaneous detection and identification of Globodera pallida, G. rostochiensis and Heterodera schachtii”, Nematology, 19(7), s. 789–804.

(4)  ISPM 4 (1995), Requirements for the establishment of pest free areas, Rom, IPPC, FAO (https://www.ippc.int/en/publications/614/).


BILAGA IV

Inventeringsmall enligt artiklarna 3 och 6

Mall för rapportering av resultaten från föregående års inventeringar avseende potatiscystnematod på potatisskördar.

Denna tabell ska endast användas för potatis som skördats i ert land.

Medlemsstat

eller

område

Typ av inventering (påvisande/övervakning)

Total odlingsareal (ha)

Provtagen areal  (1)

Provtagningsomfattning

Angripen areal efter laboratorietestning

Övriga uppgifter

Endast G. p.  (2)

Endast G. r.  (3)

Både G. p.  (2) och G. r. (3) vid samma produktionsanläggning

Total angripen areal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Endast relevant för övervakningsinventeringar.

(2)  G. p. = Globodera pallida.

(3)  G. r. = Globodera rostochiensis.


BILAGA V

Bestämning av graden av resistens hos potatissorter samt protokoll för resistenstestning enligt artikel 8.3

1.

Grad av resistens

Den relativa mottagligheten hos en viss potatissort bestäms i enlighet med nivåerna i tabellen och formeln i punkt 2.16. Nivå 9 motsvarar den högsta resistensnivån.

Standardnivå i förhållande till potatissorters relativa mottaglighet för de angivna skadegörarna

Relativ mottaglighet (%) (RS)

Nivå

≤ 1

9

1 < RS ≤ 3

8

3 < RS ≤ 5

7

5 < RS ≤ 10

6

10 < RS ≤ 15

5

15 < RS ≤ 25

4

25 < RS ≤ 50

3

50 < RS ≤ 100

2

> 100

1

2.

Protokoll för resistenstestning

2.1

Testet ska utföras under karantänliknande förhållanden, antingen utomhus, i växthus eller i klimatkammare.

2.2

Testet ska utföras i krukor som var och en innehåller minst en liter jord eller annat lämpligt substrat.

2.3

Jordtemperaturen i testbehållarna får under testets gång aldrig överstiga 25 °C, och bevattningen ska vara tillräcklig.

2.4

Vid plantering av test- eller kontrollsorten ska ett potatisöga av varje test- eller kontrollsort användas.

2.5

Potatissorten ’Desirée’ ska användas som standardkontrollsort för mottaglighet i varje test. Den kan för interna kontrollsyften kompletteras med andra lokalt relevanta kontrollsorter med fullständig mottaglighet.

2.6

Följande standardpopulationer av den angivna skadegöraren ska användas i resistenstester mot patotyperna Ro1 och Ro5 av Globodera rostochiensis och patotyperna Pa1 och Pa3 av Globodera pallida.

 

Ro1: Ecosse-populationen

 

Ro5: Harmerz-populationen

 

Pa1: Scottish-populationen

 

Pa3: Chavornay-populationen

Dessa får kompletteras med andra lokalt relevanta populationer. För dessa populationer ska det finnas dokumentation om hur patotypen bestämdes. Nya virulenta populationer får läggas till, med hänsyn till att sådana populationer kanske ännu inte är stabila och att patotyper ännu inte har fastställts.

2.7

Identiteten hos den standardpopulation som används ska kontrolleras med lämpliga metoder. Minst två resistenta sorter eller två differentierande standardkloner med känd resistens bör användas i testförsöken.

2.8

Inokulatet av den angivna skadegöraren (Pi) ska bestå av totalt fem infektiösa ägg och juveniler per ml jord. Den angivna skadegöraren får inokuleras som cystor eller som ägg och juveniler i en gemensam suspension.

2.9

Livsdugligheten hos det innehåll av cystor av den angivna skadegöraren som används som inokulatkälla ska vara minst 70 %. Cystorna bör vara 6–24 månader gamla och förvaras vid 4 °C i minst fyra månader omedelbart innan de används.

2.10

Det ska finnas minst fyra replikat (krukor) för varje kombination av population av den angivna skadegöraren och potatissort som testas.

2.11

Testet ska pågå under minst tre månader, och mognaden hos de honor som utvecklas ska kontrolleras innan försöket avslutas.

2.12

Cystor av den angivna skadegöraren från de fyra replikaten ska extraheras och räknas separat för varje kruka.

2.13

Slutpopulationen (Pf) av standardkontrollsorten i slutet av resistenstestet ska bestämmas genom att alla cystor från samtliga replikat samt ägg och juveniler från minst fyra replikat räknas.

2.14

En förökningshastighet på minst 20 × (Pf/Pi) för standardkontrollsorten ska uppnås.

2.15

Variationskoefficienten (CV) för standardkontrollsorten får inte vara högre än 35 %. Andra statistiska tester får tillämpas i ett senare skede om det finns belägg för att dessa tester kommer att öka testresultatens precision.

2.16

Den testade potatissortens relativa mottaglighet jämfört med standardkontrollsorten ska bestämmas och uttryckas i procent enligt följande formel:

Pftestsort/Pfstandardkontrollsort × 100 %.

2.17

Om en testad potatissort har en relativ mottaglighet på 3 % eller mer räcker det att man räknar cystorna. Om den relativa mottagligheten är mindre än 3 % ska inte bara cystorna utan också ägg och juveniler räknas.

2.18

Om resultaten av testerna under det första året visar att en sort är fullständigt mottaglig för en viss patotyp (när nivån är < 3) behöver dessa tester inte upprepas under det andra året.

2.19

Om den testade sorten inte är fullständigt mottaglig för en viss patotyp (när nivån är ≥ 3) ska testresultaten bekräftas genom åtminstone ett andra försök som utförs ett annat år. Det aritmetiska medelvärdet av den relativa mottagligheten under de två åren ska användas för att räkna ut nivån enligt tabellen i punkt 1.

12.7.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 185/27


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1193

av den 11 juli 2022

om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 a och c–h, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2016/2031 utgör grunden för unionslagstiftningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. I den förordningen fastställs en ny uppsättning regler, vilket innebär att den, med verkan från och med den 1 januari 2022, upphäver flera rättsakter som grundades på de tidigare reglerna inom sektorn.

(2)

En av dessa upphävda rättsakter är rådets direktiv 98/57/EG (2) som omfattade åtgärder mot skadegöraren Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996, som senare bytt namn till Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014 (den angivna skadegöraren), som är den patogen som orsakar mörk ringröta på potatis.

(3)

Sedan det direktivet antogs har dessutom nya vetenskapliga rön framkommit om den angivna skadegörarens biologi och utbredning, och det har utvecklats nya testmetoder för att påvisa och identifiera skadegöraren samt metoder för att utrota den och förhindra att den sprids.

(4)

Nya åtgärder bör därför antas för växter av Solanum tuberosum L. (potatis), utom fröer, och växter, utom frukter och fröer, av Solanum lycopersicum (L.) Karsten ex Farw (tomat) (de angivna växterna), för att utrota den angivna skadegöraren om den skulle påträffas inom unionens territorium och för att förhindra att den sprids. Vissa åtgärder i direktiv 98/57/EG, särskilt sådana för att utrota den angivna skadegöraren och förhindra att den sprids, är dock fortfarande lämpliga och bör därför föreskrivas.

(5)

Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör genomföra årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på de angivna växterna inom deras territorium, för att säkerställa att skadegöraren påvisas på ett så effektivt sätt och så tidigt som möjligt. Reglerna om årliga inventeringar bör anpassas till de angivna växternas avsedda användning, för att säkerställa att okulärbesiktningar, provtagning och testning utförs vid de lämpligaste tidpunkterna och under de lämpligaste förhållandena för varje växt och dess användning.

(6)

Vid misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren bör den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten utföra testning i enlighet med internationella standarder, för att bekräfta eller motbevisa denna förekomst.

(7)

Om den angivna skadegörarens förekomst bekräftas bör den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att utrota skadegöraren och förhindra att den sprids ytterligare. Den första av dessa åtgärder bör vara att inrätta ett avgränsat område.

(8)

Ytterligare utrotningsåtgärder bör också föreskrivas. Angivna växter som utsetts som infekterade med den angivna skadegöraren bör inte planteras inom unionens territorium, och den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten bör säkerställa att de infekterade angivna växterna destrueras eller annars bortskaffas, under förhållanden som förhindrar att den angivna skadegöraren sprids. Särskilda åtgärder bör föreskrivas för testning, provtagning och åtgärder på plats för att säkerställa att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av den angivna skadegöraren. Särskilda åtgärder bör föreskrivas för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids utanför de avgränsade områdena via infekterat ytvatten och via odlade eller vilda värdväxter av Solanaceae.

(9)

Denna förordning bör träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att säkerställa att den börjar tillämpas så snart som möjligt efter upphävandet av direktiv 98/57/EG.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs åtgärder för att utrota Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014, som orsakar mörk ringröta på potatis, och för att förhindra att den sprids inom unionens territorium.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

angiven skadegörare: Ralstonia solanacearum (Smith 1896) Yabuuchi et al. 1996 emend. Safni et al. 2014.

2.

angivna växter: växter av Solanum tuberosum L. (potatis), utom fröer, och växter, utom frukter och fröer, av Solanum lycopersicum (L.) Karsten ex Farw (tomat).

3.

värdväxter av Solanaceae: vilda och odlade växter av Solanaceae.

4.

spillplantor av angivna växter: angivna växter som kommer upp på produktionsplatserna utan att ha planterats.

5.

knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats: knölar som produceras på en viss produktionsplats, som är avsedda att permanent bli kvar på den platsen och som inte är avsedda att certifieras.

Artikel 3

Årliga inventeringar

1.   De behöriga myndigheterna ska genomföra årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på de angivna växterna inom deras territorium, i ytvatten som används för bevattning av de angivna växterna samt i flytande avfall, i enlighet med följande krav:

a)

För knölar, utom knölar för plantering, ska inventeringarna omfatta följande:

i)

Provtagning av partier av knölar som finns i lager eller av den växande grödan, så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

ii)

Okulärbesiktning av den växande grödan, om det är möjligt att visuellt identifiera symtom på den angivna skadegöraren, och okulärbesiktning av genomskurna knölar, om en sådan besiktning är lämplig för att påvisa symtom på den angivna skadegöraren.

b)

För knölar för plantering, utom knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats, ska inventeringarna systematiskt omfatta okulärbesiktning av den växande grödan och av partier som finns i lager samt provtagning av knölar som finns i lager eller provtagning av den växande grödan så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

c)

För knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats ska inventeringarna genomföras på grundval av den identifierade risken för förekomst av den angivna skadegöraren och omfatta följande:

i)

Provtagning av partier av knölar som finns i lager eller av den växande grödan, så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

ii)

Okulärbesiktning av den växande grödan, om det är möjligt att visuellt identifiera symtom på den angivna skadegöraren, och okulärbesiktning av genomskurna knölar, om en sådan besiktning är lämplig för att påvisa symtom på den angivna skadegöraren.

d)

För tomatplantor ska inventeringarna omfatta okulärbesiktning, vid lämpliga tidpunkter, av åtminstone den växande grödan på produktionsplatsen för växter avsedda för omplantering.

e)

För värdväxter av Solanaceae, utom de angivna växterna, samt ytvatten och flytande avfall, ska inventeringarna genomföras i enlighet med lämpliga metoder, och vid behov ska prover tas.

2.   Antal, ursprung och tidpunkter avseende insamlingen av prover ska bygga på sunda vetenskapliga och statistiska principer och på den angivna skadegörarens biologi, med hänsyn till de berörda medlemsstaternas särskilda produktionssystem för potatis och tomater.

3.   Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av de årliga inventeringar som genomförts under föregående kalenderår. De ska rapportera resultaten av dessa inventeringar i enlighet med mallen i bilaga II.

Artikel 4

Åtgärder vid misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren

1.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de prover som tas vid inventeringar genomgår de tester för påvisande som avses i punkt 2.1 i bilaga I.

2.   I avvaktan på resultaten av testerna för påvisande ska den behöriga myndigheten göra följande:

a)

Förbjuda förflyttning av de angivna växterna från alla grödor, partier eller sändningar från vilka prover har tagits, med undantag av de angivna växter som befinner sig under myndighetens kontroll och för vilka det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

b)

Spåra den misstänkta förekomstens ursprung.

c)

Utföra offentlig kontroll av förflyttningen av alla angivna växter, utom de som avses i led a, som producerats på den produktionsplats där de prover som avses i led a har tagits.

d)

Förbjuda användning av ytvatten på angivna växter och på andra odlade värdväxter av Solanaceae till dess att förekomsten av den angivna skadegöraren i ytvattnet har bekräftats eller motbevisats, utom i de fall där myndigheten tillåter användning av ytvatten på tomater och andra odlade värdväxter av Solanaceae som odlas i växthus, förutsatt att vattnet desinficeras med hjälp av lämpliga metoder som har godkänts av den behöriga myndigheten.

3.   I avvaktan på resultaten av testerna för påvisande ska den behöriga myndigheten säkerställa att följande bevaras och på lämpligt sätt förvaras:

a)

Alla kvarvarande knölar som provtagits och, när så är möjligt, alla kvarvarande växter som provtagits.

b)

Kvarvarande extrakt av angivna växter, DNA-extrakt och ytterligare förberett material för testet.

c)

Renkulturen, i förekommande fall.

d)

All relevant dokumentation.

4.   Om misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i enlighet med punkt 1.1 i bilaga I, ska den behöriga myndigheten säkerställa att de tester som avses i bilaga I utförs på de prover som tagits vid inventeringar för att bekräfta eller motbevisa förekomsten av den angivna skadegöraren.

Artikel 5

Åtgärder vid bekräftelse av förekomst av den angivna skadegöraren

1.   Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i enlighet med punkt 1.2 i bilaga I ska punkterna 2–6 tillämpas.

2.   Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas på de angivna växterna ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål vidta samtliga följande åtgärder:

a)

Genomföra en undersökning för att fastställa infektionens omfattning och primärkällor, i enlighet med bilaga III, med ytterligare tester i enlighet med artikel 4.1 av åtminstone alla klonmässigt närbesläktade partier av knölar för plantering.

b)

Inrätta ett avgränsat område som ska bestå av åtminstone en angripen zon som innehåller följande:

i)

De angivna växterna, sändningarna och/eller partierna, de fordon, kärl, lager eller delar av dessa från vilka ett prov av infekterade angivna växter har tagits, alla andra föremål inklusive förpackningsmaterial, maskiner som använts vid produktion, transport eller lagring av de angivna växterna och, i förekommande fall, den eller de produktionsplatser eller produktionsanläggningar där de angivna växterna odlades eller skördades.

ii)

Allt som förtecknas i led i och som har fastställts som troligen infekterat med den angivna skadegöraren, genom kontakt före eller efter skörd eller genom produktions-, bevattnings- eller besprutningsåtgärder som utförts samtidigt som för de infekterade angivna växterna, med hänsyn till det som förtecknas i punkt 1 i bilaga IV.

c)

Inrätta en buffertzon runt den angripna zonen, om detta är nödvändigt för att hantera växtskyddsrisken, med hänsyn till de faktorer som är förknippade med en möjlig spridning av den angivna skadegöraren enligt punkt 2 i bilaga IV.

d)

Utse

i)

det som förtecknas i led b i som infekterat,

ii)

det som förtecknas i led b ii som troligen infekterat.

3.   Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas på grödor av andra värdväxter av Solanaceae än de angivna växterna, och om det har identifierats en risk vid produktionen av de angivna växterna, ska den behöriga myndigheten vidta följande åtgärder:

a)

Genomföra en undersökning för att fastställa infektionens omfattning och primärkällor, i enlighet med bilaga III, med ytterligare tester i enlighet med artikel 4.1 av åtminstone alla klonmässigt närbesläktade partier av knölar för plantering.

b)

Inrätta ett avgränsat område som ska bestå av en angripen zon.

Den angripna zonen ska innehålla följande:

a)

De värdväxter från vilka det infekterade provet togs.

b)

De värdväxter som kan vara infekterade med den angivna skadegöraren och som har utsetts som troligen infekterade, genom kontakt före eller efter skörd eller genom produktions-, bevattnings- eller besprutningsåtgärder som utförts samtidigt som för de infekterade värdväxterna.

Den behöriga myndigheten ska utse

a)

de värdväxter som avses i andra stycket a som infekterade,

b)

de värdväxter som avses i andra stycket b som troligen infekterade.

4.   Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i ytvatten, i utsläpp av flytande avfall från industriell bearbetning eller från anläggningar för förpackning av angivna växter, eller på anknutna vilda värdväxter av Solanaceae, och om det har identifierats en risk vid produktionen av de angivna växterna genom bevattning, besprutning eller översvämning med ytvatten, ska den behöriga myndigheten vidta följande åtgärder:

a)

Genomföra en undersökning i enlighet med bilaga III, inklusive en inventering vid lämpliga tidpunkter av prover av ytvatten och flytande avfall, och av vilda värdväxter av Solanaceae om sådana finns, för att fastställa infektionens omfattning.

b)

Inrätta ett avgränsat område som innehåller en angripen zon, med hänsyn till de faktorer som är förknippade med en möjlig spridning av den angivna skadegöraren enligt punkt 2 i bilaga IV.

Den angripna zonen ska innehålla följande:

a)

Det ytvatten från vilket det eller de infekterade proverna tagits.

b)

Det ytvatten som kan vara infekterat, med hänsyn till det som förtecknas i punkt 1 i bilaga IV.

Den behöriga myndigheten ska utse

a)

det ytvatten som avses i andra stycket a som infekterat,

b)

det ytvatten som avses i andra stycket b som troligen infekterat.

5.   Om en medlemsstat har lämnat in en anmälan om utbrott i Europhyt ska de angränsande medlemsstater som anges i anmälan fastställa omfattningen av den troliga infektionen och inrätta ett avgränsat område i enlighet med punkterna 2, 3 och 4. Vid utbrott i ytvatten ska det inte krävas någon anmälan för infekterat ytvatten som ligger i områden som redan är avgränsade.

6.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att följande bevaras och på korrekt sätt förvaras:

a)

Det material som anges i artikel 4.3, åtminstone till dess att alla tester har slutförts.

b)

Det material som är kopplat till det andra testet för påvisande och i förekommande fall till testerna för identifiering, till dess att alla tester har slutförts.

c)

Renkulturen av den angivna skadegöraren, i förekommande fall, i minst en månad efter anmälningsförfarandet enligt punkt 5.

Artikel 6

Åtgärder för utrotning av den angivna skadegöraren

1.   Angivna växter som utsetts som infekterade med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 d i får inte planteras. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de infekterade angivna växterna destrueras eller annars bortskaffas på annat sätt, i enlighet med punkt 1 i bilaga V, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

Om angivna växter har planterats innan de utses som infekterade ska det planterade materialet omedelbart destrueras eller bortskaffas på annat sätt i enlighet med punkt 1 i bilaga V. Den eller de produktionsanläggningar där de infekterade angivna växterna har planterats ska utses som infekterade. Ett avgränsat område ska inrättas i enlighet med artikel 5.2 b.

2.   Angivna växter som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.2 d ii och angivna växter för vilka en risk har identifierats i enlighet med artikel 5.4 får inte planteras och ska, under kontroll av de behöriga myndigheterna, användas på lämpligt sätt eller bortskaffas i enlighet med punkt 2 i bilaga V, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

Om angivna växter har planterats innan de utses som troligen infekterade ska det planterade materialet omedelbart destrueras eller så ska de åtgärder som anges i punkt 2 i bilaga VI tillämpas. Den eller de produktionsanläggningar där de troligen infekterade angivna växterna har planterats ska utses som troligen infekterade. Ett avgränsat område ska inrättas i enlighet med artikel 5.2 b.

3.   Alla maskiner, fordon, kärl, lager eller delar av dessa och alla andra föremål inklusive förpackningsmaterial som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i eller som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.2 d ii och artikel 5.4 tredje stycket b, ska antingen destrueras eller rengöras och desinficeras med användning av de metoder som anges i punkt 3 i bilaga V.

4.   Utöver de åtgärder som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 ska de åtgärder som anges i punkt 4 i bilaga V tillämpas i de avgränsade områdena.

Artikel 7

Särskilda teståtgärder för knölar för plantering

1.   Om förekomst av den angivna skadegöraren har bekräftats vid en produktionsanläggning för knölar för plantering ska den behöriga myndigheten säkerställa att de tester som avses i bilaga I utförs på förökningslinjer av samma klon till de infekterade partierna av knölar eller, om det har fastställts att det inte finns några förökningslinjer av samma klon, på knölar eller partier av knölar som har varit i direkt eller indirekt kontakt med de infekterade partierna av knölar.

2.   Om förekomst av den angivna skadegöraren har bekräftats vid produktionsanläggningar för knölar för plantering inom ett certifieringssystem ska de tester som avses i bilaga I utföras antingen på varje växt i det ursprungliga klonurvalet eller på representativa prover av basutsäde av potatis.

Artikel 8

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 juli 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

(2)  Rådets direktiv 98/57/EG av den 20 juli 1998 om bekämpning av Ralstonia solanacearum (Smith) Yabuuchi m.fl. (EGT L 235, 21.8.1998, s. 1).


BILAGA I

System för de tester som ska utföras i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 och 7

1.   ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR FÖREKOMST AV DEN ANGIVNA SKADEGÖRAREN

1.1

Förekomst av den angivna skadegöraren misstänks om positivt resultat erhålls i det första testet för påvisande som utförs på den angivna växten eller på vattenprover.

1.2

Förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i följande fall:

a)

Om det första eller andra testet för påvisande är selektiv isolering som ger upphov till kolonier med typisk morfologi, och positiva resultat erhålls i två identifieringstester som utförs på kolonierna.

b)

Om det första och andra testet är andra tester än selektiv isolering, och positiva resultat erhålls i två identifieringstester efter det att provet har genomgått selektiv isolering som ger upphov till kolonier med typisk morfologi.

Ett av dessa två identifieringstester ska vara ett test som avses i punkt 2.2 e, f och g.

2.   TESTER

2.1   Tester för påvisande

Testerna för påvisande ska konsekvent kunna påvisa minst 104 celler/ml återsuspenderad pellet som tagits från asymtomatiska prover.

Det andra testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner än det första testet för påvisande.

Testerna för påvisande är följande:

a)

Immunofluorescensanalys, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

b)

Isolering av den angivna skadegöraren på det semiselektiva odlingsmediet mSMSA, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

c)

Konventionellt PCR-test med de primrar som beskrivs av Pastriket al. (2002) (1), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

d)

TaqMan®-realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av

i)

Weller et al. (2000) (2), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

ii)

Vreeburg et al. (2016) (3), med en TaqMan®-prob som modifierats från den ursprungliga prob som beskrivs av Weller et al. (2000), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iii)

Vreeburg et al. (2018) (4) (det s.k. NYtor-testet), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iv)

Massart et al. (2014) (5), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

e)

LAMP (loopmedierad isotermisk amplifiering) med de primrar som beskrivs av Lenarčič et al. (2014) (6) (endast för symtomatiskt växtmaterial), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

2.2   Identifieringstester

Identifieringstesterna är följande:

a)

Immunofluorescensanalys, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

b)

Konventionella PCR-tester med de primrar som beskrivs av Pastrik et al. (2002), enligt den ingående beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

c)

TaqMan®-realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av

i)

Weller et al. (2000), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

ii)

Vreeburg et al. (2016), med en TaqMan®-prob som modifierats från den ursprungliga prob som beskrivs av Weller et al. (2000), enligt den ingående beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iii)

Vreeburg et al. (2018) (det s.k. NYtor-testet), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iv)

Massart et al. (2014), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

d)

LAMP (loopmedierad isotermisk amplifiering) med de primrar som beskrivs av Lenarčič et al. (2014), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

e)

Fylotypspecifikt multiplext konventionellt PCR-test (Opina et al. [1997] (7), Fegan & Prior [2005] (8)), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

f)

DNA-streckkodning (Wicker et al. [2007] (9)), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

g)

MALDI-TOF-masspektometri (van de Bilt et al. [2018] (10)), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

3.   FLÖDESSCHEMAN ÖVER FÖRFARANDEN

Flödesschema nr 1: Diagnostiskt förfarande för förekomst av den angivna skadegöraren i prover av den angivna växten.

Image 1

a

Isolering kan användas som det första eller andra testet för påvisande. Om förekomst av den angivna skadegöraren misstänks på odlingsmediet ska kolonierna renas för att erhålla renkulturer på vilka två identifieringstester ska utföras.

b

Ett av dessa två identifieringstester ska vara ett test som avses i punkt 2.2 e, f och g. Positiva resultat i de två identifieringstesterna krävs för att bekräfta förekomsten av skadegöraren.

c

Det tredje testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner.

Flödesschema nr 2: Diagnostiskt förfarande för den angivna skadegöraren i vattenprover.

Image 2

a

Ett av dessa två identifieringstester ska vara ett test som avses i punkt 2.2 e, f och g. Positiva resultat i de två identifieringstesterna krävs för att bekräfta förekomsten av skadegöraren.

4.   PROVBEREDNING

4.1   Prover av asymtomatiska knölar

Standardprovet ska omfatta 200 knölar per test. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla naveländarna så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs i internationella diagnosstandarder.

4.2   Prover av asymtomatiska angivna växter

Latenta infektioner ska påvisas med användning av samlingsprover av stjälksegment eller bladskaft. Förfarandet får användas för upp till 200 stjälkdelar eller 200 bladskaft från olika växter i ett prov. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att desinficera och behandla stjälk- eller bladskaftssegmenten så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs i internationella diagnosstandarder.

4.3   Prover av symtomatiskt material från de angivna växterna

Vävnadssegment ska avlägsnas aseptiskt från kärlringen på potatisknölar eller från stjälkens kärlsträngar på angivna växter som visar symtom på vissning. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla dessa vävnader så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs ingående i internationella diagnosstandarder.

4.4   Prover av ytvatten eller återcirkulerande vatten (inklusive vatten från potatisbearbetning eller avloppsvatten)

Det huvudsakliga testet för påvisande av den angivna skadegöraren i prover av ytvatten, vatten från återcirkulationssystem och avloppsvatten (från potatisbearbetningsindustrin) är selektiv isolering. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla vattenprover beskrivs i internationella diagnosstandarder.


(1)  Pastrik, K.H., Elphinstone, J.G., Pukall, R. (2002), ”Sequence analysis and detection of Ralstonia solanacearum by multiplex PCR amplification of 16S-23S ribosomal intergenic spacer region with internal positive control”, European Journal of Plant Pathology, 108, s. 831–842.

(2)  Weller, S.A., Elphinstone, J.G., Smith, N., Boonham, N., Stead, D.E. (2000), ”Detection of Ralstonia solanacearum strains with a quantitative, multiplex, real-time, fluorogenic PCR (TaqMan) assay”, Applied and Environmental Microbiology, 66, s. 2853–2858 (https://journals.asm.org/doi/10.1128/AEM.66.7.2853-2858.2000).

(3)  Vreeburg, R.A.M., Bergsma-Vlami, M., Bollema, R.M., de Haan, E.G., Kooman-Gersmann, M., Smits-Mastebroek, L., Tameling, W.I.L., Tjou-Tam-Sin, N.N.A., van de Vossenberg B.T.L.H, Janse, J.D. (2016), ”Performance of real-time PCR and immunofluorescence for the detection of Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus and Ralstonia solanacearum in potato tubers in routine testing”, Bulletin OEPP/EPPO Bulletin, 46, s. 112–121.

(4)  Vreeburg, R., Zendman, A., Pol, A., Verheij, E., Nas, M., Kooman-Gersmann, M. (2018), ”Validation of four real-time TaqMan PCRs for the detection of Ralstonia solanacearum and/or Ralstonia pseudosolanacearum and/or Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers using a statistical regression approach”, EPPO Bulletin, 48, s. 86–96.

(5)  Massart, S., Nagy, C., Jijakli, M.H. (2014), ”Development of the simultaneous detection of Ralstonia solanacearum race 3 and Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers by a multiplex real-time PCR assay”, European Journal of Plant Pathology, 138, s. 29–37.

(6)  Lenarčič, R., Morisset, D., Pirc, M., Llop, P., Ravnikar, M., Dreo, T. (2014), ”Loop-mediated isothermal amplification of specific endoglucanase gene sequence for detection of the bacterial wilt pathogen Ralstonia solanacearum”, PLoS ONE, 9(4), e96027 (https://doi.org/10.1371/journal.pone.0096027).

(7)  Opina, N., Tavner, F., Holloway, G., Wang, J.F., Li, T.H., Maghirang, R., Fegan, M., Hayward, A.C., Viji Krishnapillai, A., Wai-Foong Hong, Holloway, B.W, Timmis, J.N. (1997), ”A novel method for development of species and strainspecific DNA probes and PCR primers for identifying Burkholderia solanacearum (formerly Pseudomonas solanacearum)”, Asia-Pacific Journal of Molecular Biology and Biotechnology, 5, s. 19–30.

(8)  Fegan, M., Prior, P. (2005), ”How complex is the ’Ralstonia solanacearum species complex’”, Bacterial Wilt Disease and the Ralstonia solanacearum Species Complex (red. Allen C, Hayward AC & Prior P), s. 449–461, American Phytopathological Society, St Paul, MN (Förenta staterna).

(9)  Wicker, E., Grassart, L., Coranson-Beaudu, R., Mian, D., Guilbaud, C., Fegan, M., Prior, P. (2007), ”Ralstonia solanacearum strains from Martinique (French West Indies) exhibiting a new pathogenic potential”, Applied and Environmental Microbiology, 73, s. 6790–6801.

(10)  van de Bilt, J.L.J., Wolsink, M.H.L., Gorkink-Smits, P.P.M.A., Landman, N.M., Bergsma-Vlami, M. (2018), ”Application of Matrix-Assisted Laser Desorption Ionization Time-Of-Flight Mass Spectrometry for rapid and accurate identification of Ralstonia solanacearum and Ralstonia pseudosolanacearum”, European Journal of Plant Pathology (https://doi.org/10.1007/s10658-018-1517-5).


BILAGA II

Inventeringsmall enligt artikel 3.3

Mall för rapportering av resultaten från föregående kalenderårs inventeringar avseende mörk ringröta på potatis- och tomatskördar.

Denna tabell ska endast användas för inventeringsresultaten för potatis och tomater som skördats i ert land.

Medlemsstat

Kategori

Odlingsareal (ha)

Laboratorietestning

Okulärbesiktning av knölar  (1)

Okulärbesiktning av den växande grödan  (1)

Övriga uppgifter

Antal prover

Antal partier

Storlek på partierna (i ton eller ha)

Provtagningsperiod

Antal positiva

Antal besiktigade prover

Storlek på provet

Antal positiva prover  (2)

Antal okulärbesiktningar

Antal ha (potatis) eller växter (tomater)

Antal positiva resultat  (2)

prover

partier

 

Certifierade knölar för plantering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga knölar för plantering (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mat- och fabrikspotatis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga knölar (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tomater avsedda för omplantering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga värdar (ange art, flod/område)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vatten (ange flod/område/plats för anläggningarna)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  Ska förstås som makroskopisk undersökning av knölar eller grödor.

(2)  Symtom påträffades, ett prov togs och laboratorietestningen bekräftade förekomst av den angivna skadegöraren.


BILAGA III

Undersökning enligt artikel 5.2 a, artikel 5.3 första stycket a och artikel 5.4 första stycket a

Följande ska, när så är lämpligt, ingå i den undersökning som avses i artikel 5.2 a, artikel 5.3 första stycket a och artikel 5.4 första stycket a:

1.

Produktionsplatser

a)

där potatis odlas eller har odlats ur närbesläktade kloner av potatis som har visat sig vara infekterad med den angivna skadegöraren,

b)

där tomater odlas eller har odlats vilka kommer från samma källa som tomater som har visat sig vara infekterade med den angivna skadegöraren,

c)

där potatis eller tomater odlas eller har odlats vilka omfattas av offentlig kontroll på grund av misstänkt förekomst av den angivna skadegöraren,

d)

där potatis odlas eller har odlats ur närbesläktade kloner av potatis som har odlats på produktionsplatser som har visat sig vara infekterade med den angivna skadegöraren,

e)

där potatis eller tomater odlas i närheten av infekterade produktionsplatser, inklusive produktionsplatser där produktionsutrustning och produktionsanordningar delas direkt eller genom en gemensam entreprenör,

f)

där det för bevattning eller besprutning används ytvatten från någon källa som har bekräftats vara eller som misstänks vara infekterad med den angivna skadegöraren,

g)

där det för bevattning eller besprutning används ytvatten från en källa som även används på produktionsplatser som har bekräftats vara eller som misstänks vara infekterade med den angivna skadegöraren,

h)

som är översvämmade eller har varit översvämmade av ytvatten som har bekräftats vara eller som misstänks vara infekterat med den angivna skadegöraren.

2.

Ytvatten som används för bevattning eller besprutning av de angivna växterna, eller som har översvämmat de fält eller produktionsplatser som har bekräftats vara infekterade med den angivna skadegöraren.


BILAGA IV

Utseende av något som troligen infekterat med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 b ii och artikel 5.4 andra stycket b samt fastställande av möjlig spridning av den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 c och artikel 5.4 första stycket b

1.

Följande ska beaktas för att utse något som troligen infekterat med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 b ii och artikel 5.4 andra stycket b:

a)

Angivna växter som har odlats på en produktionsplats som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.2 d i.

b)

Den eller de produktionsplatser med anknytning till produktionen av de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i, inklusive produktionsplatser där produktionsutrustning och produktionsanordningar delas direkt eller genom en gemensam entreprenör.

c)

Angivna växter som har producerats på den eller de produktionsplatser som avses i led b, eller som har funnits på dessa produktionsplatser under den tid då de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i fanns på den produktionsplats som avses i led a.

d)

Anläggningar som hanterar de angivna växterna från de produktionsplatser som avses i leden a, b och c.

e)

Alla maskiner, fordon, kärl, lager eller delar av dessa, och alla andra föremål, inklusive förpackningsmaterial, som kan ha kommit i kontakt med de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i.

f)

Alla angivna växter som har lagrats i, eller kommit i kontakt med, någon av de strukturer eller något av de föremål som förtecknas i föregående led innan dessa strukturer och föremål rengjordes och desinficerades.

g)

Till följd av undersökningen och testningen i enlighet med artikel 5.2 a, de potatisknölar eller potatisplantor som har ett syster- eller modersläktskap genom kloning till, samt de tomatplantor som kommer från samma källa som, de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i och som trots att de kan ha testat negativt för den angivna skadegöraren troligen är infekterade via ett klonsamband.

h)

Produktionsplatsen eller produktionsplatserna för de angivna växter som avses i led g.

i)

Den eller de produktionsplatser för de angivna växterna där det för bevattning eller besprutning används vatten som har utsetts som infekterat i enlighet med artikel 5.4 tredje stycket a.

j)

Angivna växter som produceras vid produktionsanläggningar som översvämmats av ytvatten som bekräftats vara infekterat.

2.

Följande ska beaktas vid fastställandet av möjlig spridning av den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2 c och artikel 5.4 första stycket b:

a)

För det avgränsade område som inrättats i enlighet med artikel 5.2 b:

i)

Närheten till andra produktionsplatser där de angivna växterna odlas.

ii)

Den gemensamma produktionen och användningen av lager av knölar för plantering.

iii)

Produktionsplatser där ytvatten används för bevattning eller besprutning av angivna växter i de fall då det finns eller har funnits en risk för ytavrinning från eller översvämning av den eller de produktionsplatser som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i.

b)

I de fall då ytvatten har utsetts som infekterat i enlighet med artikel 5.4 tredje stycket a:

i)

Den eller de produktionsplatser där det produceras angivna växter och som gränsar till eller riskerar att bli översvämmade av ytvatten som har utsetts som infekterat.

ii)

Alla åtskilda bevattningsdammar som är förbundna med det ytvatten som har utsetts som infekterat.

iii)

Vattenförekomster i anslutning till det ytvatten som har utsetts som infekterat, med hänsyn till följande:

Flödesriktningen och flödeshastigheten hos det vatten som har utsetts som infekterat.

Förekomsten av vilda värdväxter av Solanaceae.


BILAGA V

Utrotningsåtgärder enligt artikel 6

1.

De åtgärder som avses i artikel 6.1 ska vara en eller flera av följande:

a)

Användning som djurfoder efter en sådan värmebehandling som innebär att det inte finns någon risk för att den angivna skadegöraren överlever.

b)

Bortskaffande på officiellt godkänd och för ändamålet avsedd avfallsanläggning där det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids till omgivningen, t.ex. genom läckage till jordbruksmark.

c)

Förbränning.

d)

Industriell bearbetning genom direkt och omedelbar leverans till en bearbetningsanläggning med officiellt godkända anordningar för avfallshantering för vilken det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, och med ett system för rengöring och desinfektion av åtminstone avgående fordon.

e)

Andra åtgärder, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids. Dessa åtgärder och motiveringarna till dem ska anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Allt kvarvarande avfall som är förknippat med eller har uppkommit på grund av ovannämnda åtgärder ska bortskaffas genom officiellt godkända metoder i enlighet med bilaga VI.

2.

Lämplig användning eller bortskaffande av angivna växter som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 6.2 ska utföras under kontroll av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska godkänna följande användningsområden och därmed sammanhängande avfallshantering för dessa angivna växter:

a)

När det gäller potatisknölar:

i)

Användning som knölar avsedda för konsumtion, packade vid en anläggning med lämpliga anordningar för avfallshantering och klara för direkt leverans och användning utan ompackning. Knölar för plantering får hanteras vid samma anläggning endast om detta sker separat eller efter rengöring och desinfektion.

ii)

Användning som knölar avsedda för industriell bearbetning och avsedda för direkt och omedelbar leverans till en bearbetningsanläggning som har lämpliga anordningar för avfallshantering och ett system för rengöring och desinfektion av åtminstone avgående fordon.

iii)

Annan användning eller annat bortförskaffande, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids och förutsatt att det har godkänts av den behöriga myndigheten.

b)

När det gäller andra växtdelar av de angivna växterna, inklusive avfall från skaft och blad:

i)

Destruktion.

ii)

Annan användning eller annat bortförskaffande, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids och förutsatt att det har godkänts av den behöriga myndigheten.

3.

Lämpliga metoder för att rengöra och desinficera de föremål som avses i artikel 6.3 ska vara metoder för vilka det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, och de ska användas under tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

4.

Den serie åtgärder som medlemsstaterna ska vidta inom det eller de avgränsade områden som inrättats i enlighet med artikel 5 och som avses i artikel 6.4 ska omfatta de åtgärder som fastställs i punkterna 4.1 och 4.2.

4.1

Följande åtgärder ska vidtas på produktionsplatser som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.2 d i:

4.1.1

Vid en produktionsanläggning eller enhet med skyddad växtodling som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.2 d i ska samtliga åtgärder som fastställs i leden 1, 2 och 3 eller samtliga åtgärder som fastställs i leden 4, 5, 6 och 7 vidtas:

1)

Under de första fyra odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter och andra vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren samt för att förbjuda plantering av angivna växter, potatis- och tomatfröer (med hänsyn till den angivna skadegörarens biologi), odlade värdväxter av Solanaceae och växter av arter av Brassica, på vilka det finns en identifierad risk för att den angivna skadegöraren överlever.

2)

Från och med det femte år som följer på året för utseende av infektionen, och på villkor att led 1 har uppfyllts och att produktionsanläggningen har konstaterats vara fri från spillplantor av angivna växter och från vilda värdväxter av Solanaceae vid offentliga kontroller under minst två på varandra följande odlingsår före plantering, får endast andra potatisknölar än de som är avsedda för reproduktion av annan potatis planteras, och de skördade potatisknölarna eller tomatplantorna, beroende på vad som är tillämpligt, ska testas i enlighet med bilaga I.

3)

Efter den första produktion av de angivna växterna som avses i led 2 och efter en lämplig växtföljdscykel på minst två år om det gäller odling av knölar för plantering, ska en inventering genomföras i enlighet med artikel 3.

4)

Under de första fem odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter och vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren.

5)

Under de första tre år som följer på året för utseende av infektionen ska produktionsanläggningen bibehållas antingen i svartträda eller med spannmål i enlighet med den identifierade risken eller med permanent betesmark som slås ofta eller betas intensivt eller som gräs för utsädesproduktion.

6)

Under det fjärde och femte år som följer på året för utseende av infektionen ska det planteras växter som inte är värdväxter för skadegöraren och som inte medför någon identifierad risk för att skadegöraren överlever eller sprids.

7)

Från och med det sjätte år som följer på året för utseende av infektionen, och på villkor att leden 4, 5 och 6 har uppfyllts och att produktionsanläggningen har varit fri från spillplantor av angivna växter och från vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren vid offentliga kontroller under minst två på varandra följande odlingsår före plantering, får knölar för plantering eller andra knölar produceras, och de skördade knölarna eller tomatplantorna, beroende på vad som är tillämpligt, ska testas i enlighet med bilaga I.

4.1.2

Vid alla andra produktionsanläggningar på den infekterade produktionsplatsen och på villkor att de behöriga myndigheterna har fastställt att risken har eliminerats för spillplantor av angivna växter och för vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren, beroende på vad som är tillämpligt, ska följande villkor gälla:

1)

Certifierade potatisplantor får planteras vid produktionsanläggningar där det under minst två år inte har odlats potatis eller andra odlade värdväxter av Solanaceae, om samtliga följande krav är uppfyllda:

a)

Undersökningar genomförda av den behöriga myndigheten har visat att infektionskällan på produktionsplatsen endast har utgjorts av kloner, och inte genom kontakt med andra partier av knölar.

b)

Dessa undersökningar grundar sig på testjournaler för alla andra potatispartier som har odlats på produktionsplatsen, samt på undersökningar av andra möjliga källor till angrepp, särskilt närliggande vattenvägar.

c)

De knölar som producerats vid dessa produktionsanläggningar har testats innan de saluförts, i enlighet med bilaga I.

2)

I andra fall ska följande villkor gälla:

a)

Under det odlingsår som följer på året för utseende av infektionen:

i)

När det gäller potatis ska antingen inga knölar, växter eller fröer av potatis och inga andra odlade värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren planteras, eller så får certifierade knölar för plantering endast planteras för produktion av knölar för konsumtion.

ii)

När det gäller tomater får tomatplantor som odlats från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (1) endast planteras för fruktproduktion.

b)

Under det andra odlingsår som följer på året för utseende av infektionen:

i)

Endast certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som har testats för att påvisa frånvaron av den angivna skadegöraren, vilka har odlats under offentlig kontroll på andra produktionsplatser än de som avses i punkt 4.1, ska planteras för produktion av antingen knölar för plantering eller andra knölar.

ii)

Endast tomatplantor som odlats från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller, om de har förökats på vegetativ väg, från tomatplantor producerade från sådana fröer och odlade under offentlig kontroll på andra produktionsplatser än de som avses i punkt 4.1, ska planteras för antingen växt- eller fruktproduktion.

c)

Under åtminstone det tredje odlingsår som följer på året för utseende av infektionen:

i)

Endast certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som har odlats under offentlig kontroll ska planteras för produktion av antingen knölar för plantering eller andra knölar.

ii)

Endast tomatplantor som odlats från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller tomatplantor som odlats under offentlig kontroll från sådana växter ska planteras för antingen växt- eller fruktproduktion.

d)

Under vart och ett av de odlingsår som avses i leden a, b och c ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av potatisplantor och vilda värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren, om sådana förekommer, och offentliga kontroller av den växande grödan ska utföras vid lämpliga tidpunkter och vid varje potatisproduktionsanläggning ska skördade knölar testas i enlighet med bilaga I.

4.1.3

Omedelbart efter utseendet av infektionen i enlighet med artikel 5.2 d i och efter det första därpå följande odlingsåret

1)

ska alla maskiner och lageranläggningar på produktionsplatsen som har använts vid produktionen av angivna växter rengöras och, när så är lämpligt, desinficeras med lämpliga metoder, enligt punkt 3,

2)

ska offentliga kontroller av program för bevattning och besprutning, inklusive ett förbud mot detta, införas enligt vad som är lämpligt, för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids.

4.1.4

I en enhet med skyddad växtodling som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.2 d i och där det är möjligt att byta ut allt odlingssubstrat gäller följande:

1)

Angivna växter, potatisfröer och andra odlade värdväxter av Solanaceae för den angivna skadegöraren får endast planteras om produktionsenheten har varit föremål för samtliga följande åtgärder under officiell tillsyn:

a)

Eliminering av den angivna skadegöraren.

b)

Avlägsnande av allt material från värdväxter.

c)

Byte av allt odlingssubstrat samt rengöring och, där så är lämpligt, desinfektion av den berörda enheten och all utrustning.

d)

Den behöriga myndighetens godkännande av potatis- eller tomatproduktion.

2)

Potatisproduktionen ska komma från certifierade knölar för plantering eller från miniknölar eller mikroplantor som härstammar från testade källor.

3)

Tomatproduktionen ska komma från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller, om de har förökats på vegetativ väg, från tomatplantor producerade från sådana fröer och odlade under offentlig kontroll.

4)

Offentliga kontroller av program för bevattning och besprutning, inklusive ett förbud mot detta, ska införas enligt vad som är lämpligt, för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids.

4.2

Inom det avgränsade området ska medlemsstaterna vidta följande åtgärder, utöver de åtgärder som anges i punkt 4.1:

1)

Omedelbart efter utseendet av infektionen ska medlemsstaterna säkerställa att alla maskiner och lageranläggningar inom de avgränsade områdena som har använts vid produktionen av angivna växter rengörs och, när så är lämpligt, desinficeras med lämpliga metoder, enligt punkt 3.

2)

Omedelbart, och under åtminstone tre odlingsår som följer på året för utseende av infektionen, ska medlemsstaterna göra följande:

a)

När det avgränsade området har fastställts i enlighet med artikel 5.2 b:

i)

Säkerställa att deras behöriga myndigheter utövar tillsyn över de anläggningar där angivna växter odlas, lagras eller hanteras, och över produktionsplatser där entreprenadverksamhet bedrivs med maskiner för produktion av angivna växter.

ii)

Kräva att plantering sker endast av certifierade knölar för plantering eller av knölar som är avsedda att planteras på samma produktionsplats och som har odlats under offentlig kontroll, för alla potatisgrödor inom det området, samt att knölar för plantering som har odlats på produktionsplatser som har fastställts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.2 d ii testas efter skörden.

iii)

Kräva att lager av skördade knölar för plantering hanteras skilt från lagren av andra knölar på alla produktionsplatser inom det avgränsade området, eller att ett system för rengöring och, när så är lämpligt, desinfektion genomförs mellan hanteringen av lager av knölar för plantering och lager av andra knölar.

iv)

Kräva att plantering sker endast av tomatplantor som odlats från fröer som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2019/2072 eller, om de har förökats på vegetativ väg, från tomatplantor producerade från sådana fröer och odlade under offentlig kontroll, för alla tomatgrödor inom det avgränsade området.

v)

Genomföra den inventering som avses i artikel 3.1.

b)

När ytvatten har utsetts som infekterat i enlighet med artikel 5.4 tredje stycket a eller finns med bland de faktorer som är förknippade med en möjlig spridning av den angivna skadegöraren i enlighet med punkt 2 i bilaga IV:

i)

Genomföra en årlig inventering vid lämpliga tidpunkter som omfattar provtagning av ytvatten och, i förekommande fall, vilda värdväxter av Solanaceae vid de relevanta vattenkällorna, samt säkerställa att proverna testas i enlighet med bilaga I.

ii)

Införa offentliga kontroller av programmen för bevattning och besprutning, inklusive ett förbud mot att vatten som utsetts som infekterat används för bevattning och besprutning av angivna växter och, när så är lämpligt, av andra odlade värdväxter av Solanaceae för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids. Detta förbud får ses över på grundval av resultat från intensiv provtagning och testning av ytvattnet, vid lämpliga tidpunkter, för att med hög konfidensgrad försäkra att den angivna skadegöraren inte längre förekommer. Vatten som belagts med förbud får under offentlig kontroll användas i växthus för bevattning och besprutning av tomatplantor och andra värdväxter avsedda för slutlig konsumtion och bearbetning, förutsatt att vattnet desinficeras med lämpliga metoder. I sådana fall får de behöriga myndigheterna återkalla vattnets utseende som infekterat med den angivna skadegöraren.

iii)

När utsläpp av flytande avfall är infekterade ska de införa offentliga kontroller för att kontrollera bortskaffandet av utsläpp av fast eller flytande avfall från stationer för industriell bearbetning eller förpackning där angivna växter hanteras på produktionsplatserna.

3)

Upprätta ett program, när så är lämpligt, för att byta ut alla lager av knölar för plantering under en lämplig tidsperiod.


(1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1).


BILAGA VI

Krav för officiellt godkänd avfallshantering enligt punkt 1 i bilaga V

De officiellt godkända metoder för avfallshantering som avses i punkt 1 i bilaga V ska uppfylla följande krav:

1.

Avfall bestående av angivna växter, inklusive kasserad potatis, potatisskal och tomater samt allt annat fast avfall med koppling till de angivna växterna (inklusive jord, stenar och annat skräp) ska bortskaffas på något av följande sätt:

a)

Bortskaffande på officiellt godkänd och för ändamålet avsedd avfallsanläggning där det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids till omgivningen, t.ex. genom läckage till jordbruksmark eller kontakt med vattenkällor som kan komma att användas för bevattning av jordbruksmark.

b)

Förbränning.

c)

Andra åtgärder, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids. Dessa åtgärder ska anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Vid tillämpning av led a ska avfallet transporteras direkt till anläggningen under inneslutningsförhållanden som säkerställer att det inte finns någon risk för att någon del av avfallet förloras.

2.

Innan flytande avfall som innehåller uppslammat fast material bortskaffas ska det genomgå filtrering eller sedimentering för avlägsnande av sådant fast material, som ska bortskaffas i enlighet med punkt 1.

Det flytande avfallet ska

a)

hettas upp till minst 60 °C genom hela volymen under minst 30 minuter innan det bortskaffas, eller

b)

bortskaffas på annat sätt, förutsatt att det sker efter officiellt godkännande och under offentlig kontroll så att det inte finns någon identifierbar risk för att avfallet kan komma i kontakt med jordbruksmark eller vattenkällor som kan komma att användas för bevattning av jordbruksmark.


12.7.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 185/47


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1194

av den 11 juli 2022

om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 a–h, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2016/2031 utgör grunden för unionslagstiftningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. I den förordningen fastställs en ny uppsättning regler, vilket innebär att den, med verkan från och med den 1 januari 2022, upphäver flera rättsakter som grundades på de tidigare reglerna inom sektorn.

(2)

En av dessa upphävda rättsakter är rådets direktiv 93/85/EEG (2) som omfattade åtgärder mot skadegöraren Clavibacter michiganensis (Smith) Davis et al. ssp. sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914), som senare bytt namn till Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018 (den angivna skadegöraren), som är den patogen som orsakar ljus ringröta på potatis.

(3)

Sedan det direktivet antogs har dessutom nya vetenskapliga rön framkommit om den angivna skadegörarens biologi och utbredning, och det har utvecklats nya testmetoder för att påvisa och identifiera skadegöraren samt metoder för att utrota den och förhindra att den sprids.

(4)

Nya åtgärder bör därför antas för växter av Solanum tuberosum L., utom fröer (de angivna växterna), för att utrota den angivna skadegöraren om den skulle påträffas inom unionens territorium och för att förhindra att den sprids. Vissa åtgärder i direktiv 93/85/EEG, särskilt sådana för att utrota den angivna skadegöraren och förhindra att den sprids, är dock fortfarande lämpliga och bör därför föreskrivas.

(5)

Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör genomföra årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på de angivna växterna inom deras territorium, för att säkerställa att skadegöraren påvisas på ett så effektivt sätt och så tidigt som möjligt. Reglerna om årliga inventeringar bör anpassas till de angivna växternas avsedda användning, för att säkerställa att okulärbesiktningar, provtagning och testning utförs vid de lämpligaste tidpunkterna och under de lämpligaste förhållandena för varje växt och dess användning.

(6)

Vid misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren bör den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten utföra testning i enlighet med internationella standarder, för att bekräfta eller motbevisa denna förekomst.

(7)

Om den angivna skadegörarens förekomst bekräftas bör den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att utrota skadegöraren och förhindra att den sprids ytterligare. Den första av dessa åtgärder bör vara att inrätta ett avgränsat område.

(8)

Ytterligare utrotningsåtgärder bör också föreskrivas. Angivna växter som utsetts som infekterade med den angivna skadegöraren bör inte planteras inom unionens territorium, och den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten bör säkerställa att de infekterade angivna växterna destrueras eller annars bortskaffas, under förhållanden som förhindrar att den angivna skadegöraren sprids. Särskilda åtgärder bör föreskrivas för testning, provtagning och åtgärder på plats för att säkerställa att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av den angivna skadegöraren.

(9)

För att säkerställa det effektivaste skyddet för unionens territorium mot den angivna skadegöraren bör vissa områden i unionen utses som ”mycket infekterade områden”. Dessa bör definieras som områden där antalet anläggningar med utbrott som har identifierats vid årliga inventeringar under en sammanhängande period på mer än tio år har visat att den angivna skadegöraren förekommer på flera platser, och där det inte kan uteslutas att skadegöraren också förekommer vid produktionsanläggningar som inte står under officiell tillsyn. Av denna anledning bör de angivna växterna endast få förflyttas från dessa områden till och inom resten av unionens territorium på vissa villkor, och de bör då åtföljas av ett växtpass.

(10)

Vart femte år bör medlemsstaterna lämna in rapporter till kommissionen och övriga medlemsstater om utvecklingen avseende deras respektive mycket infekterade områden, för att säkerställa en översikt över genomförandet av åtgärderna i unionen och vid behov se över och anpassa dem.

(11)

Det är lämpligt att föreskriva ett undantag från skyldigheten att anmäla förekomsten av den angivna skadegöraren i Europhyt i enlighet med artikel 32 i genomförandeförordning (EU) 2019/1715 (3) om den angivna skadegöraren finns i ett mycket infekterat område, eftersom detta knappt skulle tillföra något på grund av de kontinuerliga utbrotten på flera platser.

(12)

Denna förordning bör träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att säkerställa att den börjar tillämpas så snart som möjligt efter upphävandet av direktiv 93/85/EEG.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs åtgärder för att utrota Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018, som orsakar ljus ringröta på potatis, och för att förhindra att den sprids inom unionens territorium.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)

angiven skadegörare: Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018.

(2)

angivna växter: växter av Solanum tuberosum L., utom fröer.

(3)

spillplantor av angivna växter: angivna växter som kommer upp på produktionsplatserna utan att ha planterats.

(4)

knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats: knölar som produceras på en viss produktionsplats, som är avsedda att permanent bli kvar på den platsen och som inte är avsedda att certifieras.

(5)

mycket infekterat område: ett område i unionen där antalet anläggningar med utbrott som har identifierats vid årliga inventeringar under en sammanhängande period på mer än tio år har visat att den angivna skadegöraren förekommer på flera platser, och där det inte kan uteslutas att skadegöraren också förekommer vid produktionsanläggningar som inte står under officiell tillsyn.

Artikel 3

Årliga inventeringar

1.   De behöriga myndigheterna ska genomföra årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på de angivna växterna inom deras territorium, i enlighet med följande krav:

a)

För knölar, utom knölar för plantering, ska inventeringarna omfatta följande:

i)

Provtagning av partier av knölar som finns i lager eller av den växande grödan, så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

ii)

Okulärbesiktning av den växande grödan, om det är möjligt att visuellt identifiera symtom på den angivna skadegöraren, och okulärbesiktning av genomskurna knölar, om en sådan besiktning är lämplig för att påvisa symtom på den angivna skadegöraren.

b)

För knölar för plantering, utom knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats, ska inventeringarna systematiskt omfatta okulärbesiktning av den växande grödan och av partier som finns i lager samt provtagning av knölar som finns i lager eller provtagning av den växande grödan så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

c)

För knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats ska inventeringarna genomföras på grundval av den identifierade risken för förekomst av den angivna skadegöraren och omfatta följande:

i)

Provtagning av partier av knölar som finns i lager eller av den växande grödan, så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

ii)

Okulärbesiktning av den växande grödan, om det är möjligt att visuellt identifiera symtom på den angivna skadegöraren, och okulärbesiktning av genomskurna knölar, om en sådan besiktning är lämplig för att påvisa symtom på den angivna skadegöraren.

d)

För andra angivna växter än knölar ska inventeringarna och växtprovtagningen genomföras i enlighet med lämpliga metoder för att identifiera den angivna skadegöraren på dessa växter.

2.   Antal, ursprung och tidpunkter avseende insamlingen av prover ska bygga på sunda vetenskapliga och statistiska principer och på den angivna skadegörarens biologi, med hänsyn till de berörda medlemsstaternas särskilda produktionssystem för potatis.

3.   Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av de årliga inventeringar som genomförts under föregående kalenderår. De ska rapportera resultaten av dessa inventeringar i enlighet med mallen i bilaga II.

Artikel 4

Åtgärder vid misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren

1.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de prover som tas vid de årliga inventeringarna genomgår de tester för påvisande som avses i punkt 2.1 i bilaga I.

2.   I avvaktan på resultaten av testerna för påvisande ska den behöriga myndigheten göra följande:

a)

Förbjuda förflyttning av de angivna växterna från alla grödor, partier eller sändningar från vilka prover har tagits, med undantag av de angivna växter som befinner sig under myndighetens kontroll och för vilka det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

b)

Spåra den misstänkta förekomstens ursprung.

c)

Utföra offentlig kontroll av förflyttningen av alla angivna växter, utom de som avses i led a, som producerats på den produktionsplats där de prover som avses i led a har tagits.

3.   I avvaktan på resultaten av testerna för påvisande ska den behöriga myndigheten säkerställa att följande bevaras och på lämpligt sätt förvaras:

a)

Alla kvarvarande knölar som provtagits och, när så är möjligt, alla kvarvarande växter som provtagits.

b)

Kvarvarande extrakt av angivna växter, DNA-extrakt och ytterligare förberett material för testet.

c)

Renkulturen, i förekommande fall.

d)

All relevant dokumentation.

4.   Om misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i enlighet med punkt 1.1 i bilaga I, ska den behöriga myndigheten säkerställa att de tester som avses i bilaga I utförs på de prover som tagits vid inventeringarna för att bekräfta eller motbevisa förekomsten av den angivna skadegöraren.

Artikel 5

Åtgärder vid bekräftelse av förekomst av den angivna skadegöraren

1.   Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i enlighet med punkt 1.2 eller 1.3 i bilaga I ska punkterna 2–9 tillämpas.

2.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål inrätta ett avgränsat område, med hänsyn till de faktorer som förtecknas i punkt 1 i bilaga III, för att fastställa den angivna skadegörarens möjliga spridning.

3.   Det avgränsade området ska innehålla en angripen zon och, om så är nödvändigt för att hantera växtskyddsrisken, en buffertzon runt den angripna zonen.

4.   Den angripna zonen ska innehålla följande:

a)

De angivna växterna, sändningarna och/eller partierna, de fordon, kärl, lager eller delar av dessa från vilka ett prov av infekterade angivna växter har tagits, alla andra föremål inklusive förpackningsmaterial, maskiner som använts för produktion, transport och lagring av de angivna växterna och, i förekommande fall, den eller de produktionsplatser eller produktionsanläggningar där de angivna växterna odlades eller skördades.

b)

Allt som förtecknas i led a och som har fastställts som troligen infekterat med den angivna skadegöraren, med hänsyn till de faktorer som förtecknas i punkt 2 i bilaga III, genom kontakt före eller efter skörd eller genom produktionsled som utförts samtidigt som för de infekterade angivna växterna.

5.   Den behöriga myndigheten ska utse

a)

det som förtecknas i punkt 4 a som infekterat,

b)

det som förtecknas i punkt 4 b som troligen infekterat.

6.   Knölar som har sitt ursprung i ett avgränsat område får endast förflyttas ut från det avgränsade området om det kan bevisas att de är fria från den angivna skadegöraren på grundval av de tester som avses i bilaga I.

7.   Genom undantag från artikel 32 i genomförandeförordning (EU) 2019/1715 är medlemsstaterna inte skyldiga att lämna in en anmälan om utbrott i Europhyt om den angivna skadegöraren finns i ett mycket infekterat område som förtecknas i bilaga IV.

8.   Om en medlemsstat har lämnat in en anmälan om utbrott i Europhyt ska de angränsande medlemsstater som anges i anmälan fastställa omfattningen av den troliga infektionen och inrätta ett avgränsat område i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.

9.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att följande bevaras och på lämpligt sätt förvaras:

a)

Det material som anges i artikel 4.3, åtminstone till dess att alla tester har slutförts.

b)

Det material som är kopplat till det andra testet för påvisande och i förekommande fall till testerna för identifiering, till dess att alla tester har slutförts.

c)

Renkulturen av den angivna skadegöraren, i förekommande fall, i åtminstone en månad efter anmälningsförfarandet enligt punkt 7.

Artikel 6

Åtgärder för utrotning av den angivna skadegöraren

1.   Angivna växter som har utsetts som infekterade med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.5 a får inte planteras. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de infekterade angivna växterna destrueras eller annars bortskaffas på annat sätt, i enlighet med punkt 1 i bilaga V, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

Om angivna växter har planterats innan de utses som infekterade ska det planterade materialet omedelbart destrueras eller bortskaffas i enlighet med punkt 1 i bilaga V. Den eller de produktionsanläggningar där de infekterade angivna växterna har planterats ska utses som infekterade.

2.   Angivna växter som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.5 b får inte planteras och ska, utan att det påverkar resultatet av de tester som avses i artikel 7 för klonmässigt närbesläktade partier, användas eller bortskaffas på lämpligt sätt i enlighet med punkt 2 i bilaga V under officiell tillsyn, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

Om angivna växter har planterats innan de utses som troligen infekterade ska det planterade materialet omedelbart destrueras eller användas eller bortskaffas på lämpligt sätt i enlighet med punkt 2 i bilaga V. Den eller de produktionsanläggningar där de troligen infekterade angivna växterna har planterats ska utses som troligen infekterade.

3.   Alla maskiner, fordon, kärl, lager eller delar av dessa och alla andra föremål inklusive förpackningsmaterial som har utsetts som infekterade eller som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.5, ska antingen destrueras eller rengöras och desinficeras med användning av de metoder som anges i punkt 3 i bilaga V.

4.   Utöver de åtgärder som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 ska de åtgärder som anges i punkt 4 i bilaga V tillämpas i de avgränsade områdena.

Artikel 7

Särskilda teståtgärder för knölar för plantering

1.   Om förekomst av den angivna skadegöraren har bekräftats vid en produktionsanläggning för knölar för plantering ska den behöriga myndigheten säkerställa att de tester som avses i bilaga I utförs på förökningslinjer av samma klon till de infekterade partierna av knölar eller, om det har fastställts att det inte finns några förökningslinjer av samma klon, på knölar eller partier av knölar som har varit i direkt eller indirekt kontakt med de infekterade partierna av knölar.

2.   Om förekomst av den angivna skadegöraren har bekräftats vid produktionsanläggningar för knölar för plantering inom ett certifieringssystem ska de tester som avses i bilaga I utföras antingen på varje växt i det ursprungliga klonurvalet eller på representativa prover av basutsäde av potatis.

Artikel 8

Tillfälliga åtgärder för förflyttning av knölar av angivna växter som har sitt ursprung i ett mycket infekterat område

1.   Knölar av de angivna växterna som inte är knölar för plantering och som har sitt ursprung i ett mycket infekterat område vilket förtecknas i bilaga IV får endast förflyttas från det området till andra områden inom unionens territorium om de uppfyller följande två villkor:

a)

De åtföljs av ett växtpass.

b)

De har sitt ursprung i en produktionsplats som är registrerad och står under tillsyn av de behöriga myndigheterna och som officiellt har erkänts vara fri från den angivna skadegöraren, eller så har de konstaterats vara fria från den angivna skadegöraren på grundval av provtagning och testning som utförts i enlighet med bilaga I.

2.   Vart femte år ska medlemsstaterna lämna in rapporter till kommissionen och övriga medlemsstater om utvecklingen avseende deras respektive mycket infekterade områden.

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 juli 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

(2)  Rådets direktiv 93/85/EEG av den 4 oktober 1993 om bekämpning av ljus ringröta på potatis (EGT L 259, 18.10.1993, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261, 14.10.2019, s. 37).


BILAGA I

System för de tester som ska utföras i enlighet med artiklarna 3, 4, 5, 7 och 8

1.   ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR FÖREKOMST AV DEN ANGIVNA SKADEGÖRAREN

1.1

Förekomst av den angivna skadegöraren misstänks om positivt resultat erhålls i det första testet för påvisande som utförs på den angivna växten.

För symtomatiskt växtmaterial får det första testet för påvisande vara selektiv isolering.

1.2

Förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas på symtomatiska prover av de angivna växterna i följande fall:

a)

Om det första testet för påvisande är selektiv isolering som ger upphov till kolonier med typisk morfologi, och positiva resultat erhålls i två identifieringstester.

b)

Om det första testet för påvisande är ett annat test än selektiv isolering, och

i)

positiva resultat erhålls i två identifieringstester efter det att provet har genomgått selektiv isolering,

ii)

positiva resultat erhålls i ett andra test för påvisande som inte är selektiv isolering.

1.3

Förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas på asymtomatiska prover av de angivna växterna i följande fall:

a)

Om positivt resultat erhålls i det andra testet för påvisande, förutsatt att det första eller andra testet för påvisande är ett molekylärt (DNA-baserat) test (TaqMan®-realtids-PCR eller konventionell PCR).

b)

För prover som tas i en medlemsstat eller i ett område i en medlemsstat där den angivna skadegöraren inte har någon känd förekomst och för prover som har sitt ursprung i en annan medlemsstat: om positivt resultat erhålls i det andra testet för påvisande i enlighet med led a, och positiva resultat erhålls i två identifieringstester som utförs efter det att provet har genomgått selektiv isolering.

2.   TESTER

2.1   Tester för påvisande

Testerna för påvisande ska konsekvent kunna påvisa minst 104 celler/ml återsuspenderad pellet.

Det andra testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner än det första testet för påvisande.

Testerna för påvisande är följande:

a)

Immunofluorescensanalys, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

b)

FISH-test (van Beuningen et al. [1995] (1), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

c)

Isolering, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder. Ett av följande två alternativ ska användas:

i)

Direkt isolering på semiselektiva (eller icke-selektiva) odlingsmedier, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

ii)

Efter anrikning genom bioassay, isolering enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

d)

Konventionellt PCR-test med de primrar som beskrivs av Pastrik (2000) (2), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

e)

TaqMan®-realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av

i)

Schaad et al. (1999) (3), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

ii)

Vreeburg et al. (2018) (4) (det s.k. NYtor-testet), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iii)

Gudmestad et al. (2009) enligt anpassningen av Vreeburg et al. (2018)4, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iv)

Massart et al. (2014) (5), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

2.2   Identifieringstester

Identifieringstesterna är följande:

a)

Immunofluorescensanalys, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

b)

Konventionellt PCR-test (Pastrik [2000]), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

c)

TaqMan®-realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av

i)

Schaad et al. (1999), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

ii)

Vreeburg et al. (2018) (det s.k. NYtor-testet), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iii)

Gudmestad et al. (2009) enligt anpassningen av Vreeburg et al. (2018), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iv)

Massart et al. (2014), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

d)

DNA-streckkodning, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

e)

MALDI-TOF-masspektometri (Zaluga et al. [2011] (6), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

3.   FLÖDESSCHEMAN ÖVER FÖRFARANDEN

Flödesschema nr 1: Diagnostiskt förfarande för förekomst av den angivna skadegöraren i symtomatiska prover av den angivna växten.

Image 3

a

Isolering kan användas som det första eller andra testet för påvisande. Om förekomst av den angivna skadegöraren misstänks på odlingsmediet ska kolonierna renas för att erhålla renkulturer på vilka två identifieringstester ska utföras. Positiva resultat i de två identifieringstesterna krävs för att bekräfta förekomsten av skadegöraren.

b

Det tredje testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner.

Flödesschema nr 2: Diagnostiskt förfarande för den angivna skadegöraren i asymtomatiska prover av den angivna växten.

Image 4

a

Isolering ska inte användas.

b

Det tredje testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner. Isolering ska inte användas.

c

För de prover som avses i punkt 1.3 b krävs isolering av den angivna skadegöraren från provet följt av två positiva identifieringstester för att bekräfta förekomst av den angivna skadegöraren efter det andra positiva testet för påvisande.

4.   PROVBEREDNING

4.1   Prover av asymtomatiska knölar

Standardprovet ska omfatta 200 knölar per test. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla naveländarna så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs i internationella diagnosstandarder.

4.2   Prover av annat asymtomatiskt växtmaterial än knölar

Latenta infektioner ska påvisas med användning av samlingsprover av stjälksegment. Förfarandet får användas för upp till 200 stjälkdelar från olika växter i ett prov. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att desinficera och behandla stjälksegmenten så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs i internationella diagnosstandarder.

4.3   Prover av symtomatiska angivna växter

Vävnadssegment ska avlägsnas aseptiskt från kärlringen på knölar eller från stjälkens kärlsträngar på angivna växter som visar symtom på vissning. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla dessa vävnader så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs ingående i internationella diagnosstandarder.


(1)  van Beuningen, A.R., Derks, H., Janse, J.D. (1995), ”Detection and identification of Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus with special attention to fluorescent in situ hybridization (FISH) using a 16S rRNA targeted oligonucleotide probe”, Züchtungs Forschung, 1, 266–269.

(2)  Pastrik, K.H. (2000), ”Detection of Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers by multiplex PCR with coamplification of host DNA”, European Journal of Plant Pathology, 106, 155–165.

(3)  Schaad, W., Berthier-Schaad, Y., Sechler, A., Knorr, D. (1999), ”Detection of Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers by BIOPCR and an automated real-time fluorescence detection system”, Plant Disease, 83, 1095–1100.

(4)  Vreeburg, R., Zendman, A., Pol A., Verheij, E., Nas, M., Kooman-Gersmann, M. (2018), ”Validation of four real-time TaqMan PCRs for the detection of Ralstonia solanacearum and/or Ralstonia pseudosolanacearum and/or Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers using a statistical regression approach”, EPPO Bulletin, 48, 86–96.

(5)  Massart, S., Nagy, C., Jijakli, M.H. (2014), ”Development of the simultaneous detection of Ralstonia solanacearum race 3 and Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers by a multiplex real-time PCR assay”, European Journal of Plant Pathology, 138, 29–37.

(6)  Zaluga, J., Heylen, K., Van Hoorde, K., Hoste, B., Vaerenbergh, J., Maes, M., De Vos, P. (2011), ”GyrB sequence analysis and MALDI-TOF MS as identification tools for plant pathogenic Clavibacter”, Systematic and applied microbiology, 34, 400–407 (10.1016/j.syapm.2011.05.001).


BILAGA II

Inventeringsmall enligt artikel 3.3

Mall för rapportering av resultaten från föregående kalenderårs inventeringar avseende ljus ringröta på potatisskördar.

Denna tabell ska endast användas för inventeringsresultaten för potatis som skördats i ert land.

Medlemsstat

Kategori

Odlingsareal (ha)

Laboratorietestning

Okulärbesiktning av knölar  (1)

Okulärbesiktning av den växande grödan1  (1)

Övriga uppgifter

Antal prover

Antal partier

Storlek på partierna (i ton eller ha)

Provtagningsperiod

Antal positiva

Antal besiktigade prover

Storlek på provet

Antal positiva prover  (2)

Antal okulärbesiktningar

Antal ha

Antal positiva resultat  (2)

prover

partier

 

Certifierade knölar för plantering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga knölar för plantering (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mat- och fabrikspotatis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga knölar (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  1 Ska förstås som makroskopisk undersökning av knölar eller grödor.

(2)  2 Symtom påträffades, ett prov togs och laboratorietestningen bekräftade förekomst av den angivna skadegöraren.


BILAGA III

Fastställande av möjlig spridning av den angivna skadegöraren och utseende av något som troligen infekterat med den angivna skadegöraren, i enlighet med artikel 5.2 och 5.4 b

1.

Följande ska beaktas för att fastställa en möjlig spridning av den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2:

a)

Närheten till andra produktionsplatser där det odlas angivna växter eller andra värdväxter.

b)

Den gemensamma produktionen och användningen av ursprungsmaterial för utsäde av potatis.

2.

Följande ska beaktas för att utse något som troligen infekterat med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.4 b:

a)

Angivna växter som har odlats på en produktionsplats som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.5 a.

b)

Den eller de produktionsplatser med anknytning till produktionen av de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a, inklusive produktionsplatser där produktionsutrustning och produktionsanordningar delas direkt eller genom en gemensam entreprenör.

c)

Angivna växter som har producerats på den eller de produktionsplatser som avses i led b, eller som har funnits på dessa produktionsplatser under den tid då de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a fanns på den produktionsplats som avses i led a.

d)

Anläggningar som hanterar de angivna växterna från de produktionsplatser som avses i leden a, b och c.

e)

Alla maskiner, fordon, kärl, lager eller delar av dessa, och alla andra föremål, inklusive förpackningsmaterial, som kan ha kommit i kontakt med de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a.

f)

Alla angivna växter som har lagrats i, eller kommit i kontakt med, någon av de strukturer eller något av de föremål som förtecknas i led e innan dessa strukturer och föremål rengjordes och desinficerades.

g)

Till följd av testningen enligt artikel 7, de angivna växter som har ett klonmässigt släktskap till de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a och som trots att de kan ha testat negativt för den angivna skadegöraren troligen är infekterade via ett klonsamband. Sorttester får göras för att styrka identiteten hos de knölar eller växter som är infekterade och som är närbesläktade kloner.

h)

Produktionsplatsen eller produktionsplatserna för de angivna växter som avses i led g.


BILAGA IV

Förteckning över mycket infekterade områden enligt artikel 8

1.

Polens territorium.

2.

Rumäniens territorium.

BILAGA V

Utrotningsåtgärder enligt artikel 6

1.

De utrotningsåtgärder som avses i artikel 6.1 ska vara en eller flera av följande:

a)

Användning som djurfoder efter en sådan värmebehandling som innebär att det inte finns någon risk för att den angivna skadegöraren överlever.

b)

Bortskaffande på officiellt godkänd och för ändamålet avsedd avfallsanläggning där det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids till omgivningen, t.ex. genom läckage till jordbruksmark.

c)

Förbränning.

d)

Industriell bearbetning genom direkt och omedelbar leverans till en bearbetningsanläggning med officiellt godkända anordningar för avfallshantering för vilken det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, och med ett system för rengöring och desinfektion av åtminstone avgående fordon.

e)

Andra åtgärder, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids. Dessa åtgärder och motiveringarna till dem ska anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Allt kvarvarande avfall som är förknippat med eller har uppkommit på grund av ovannämnda åtgärder ska bortskaffas genom officiellt godkända metoder i enlighet med bilaga VI.

2.

Lämplig användning eller bortskaffande av de angivna växter som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.5 b ska utföras under kontroll av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet. Den behöriga myndigheten ska godkänna följande användningsområden och därmed sammanhängande avfallshantering för dessa angivna växter:

a)

Användning som knölar avsedda för konsumtion, packade vid en anläggning med lämpliga anordningar för avfallshantering och klara för direkt leverans utan ompackning. Knölar för plantering får hanteras vid samma anläggning endast om detta sker separat eller efter rengöring och desinfektion.

b)

Användning som knölar avsedda för industriell bearbetning och avsedda för direkt och omedelbar leverans till en bearbetningsanläggning som har lämpliga anordningar för avfallshantering och ett system för rengöring och desinfektion av åtminstone avgående fordon.

c)

Annan användning eller annat bortförskaffande, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids och förutsatt att det har godkänts av den behöriga myndigheten.

3.

Lämpliga metoder för att rengöra och desinficera de föremål som avses i artikel 6.3 ska vara metoder för vilka det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, och de ska användas under tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

4.

Den serie åtgärder som medlemsstaterna ska vidta inom det avgränsade område som inrättats i enlighet med artikel 5.2 och 5.3 och som avses i artikel 6.4 ska omfatta de åtgärder som fastställs i punkterna 4.1 och 4.2.

4.1

Följande åtgärder ska vidtas på produktionsplatser som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a:

4.1.1

Vid en produktionsanläggning som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.5 a ska samtliga åtgärder som fastställs i leden 1, 2 och 3 eller samtliga åtgärder som fastställs i leden 4 och 5 vidtas:

1.

Under de första tre odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter samt för att förbjuda plantering av angivna växter, inklusive fröer, eller av grödor för vilka det finns en identifierad risk för att den angivna skadegöraren sprids.

2.

Från och med det fjärde år som följer på året för utseende av infektionen, och på villkor att punkt 1 har uppfyllts och att produktionsanläggningen har konstaterats vara fri från spillplantor av angivna växter vid offentliga kontroller under minst två på varandra följande odlingsår före plantering, får endast andra knölar än de som är avsedda för plantering produceras, och de skördade knölarna ska testas i enlighet med bilaga I.

3.

Efter den första produktion av knölar som avses i led 2 och efter en lämplig växtföljdscykel på minst två år om det gäller odling av knölar för plantering, får angivna växter planteras för produktion av knölar för plantering eller annan knölproduktion, och en inventering ska genomföras i enlighet med artikel 3.

4.

Under de första fyra odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter och för att bibehålla produktionsanläggningen antingen i svartträda eller med permanent betesmark som slås ofta eller betas intensivt.

5.

Från och med det femte år som följer på året för utseende av infektionen, och på villkor att punkt 1 har uppfyllts och att produktionsanläggningen har konstaterats vara fri från spillplantor av angivna växter vid offentliga kontroller under minst två på varandra följande odlingsår före plantering, får knölar för plantering eller andra knölar produceras, och de skördade knölarna ska testas i enlighet med bilaga I.

4.1.2

Följande åtgärder ska vidtas vid alla andra produktionsanläggningar på den infekterade produktionsplatsen, på villkor att den behöriga myndigheten för varje odlingsår har fastställt att risken för spillplantor av angivna växter har eliminerats och att testning av de skördade angivna växterna har utförts vid varje produktionsanläggning för de angivna växterna i enlighet med bilaga I:

(1)

Under det odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska antingen inga angivna växter, inklusive fröer, planteras, eller så får certifierade knölar för plantering endast planteras för produktion av andra knölar än knölar som är avsedda för plantering.

(2)

Under det andra odlingsår som följer på året för utseende av infektionen gäller att endast certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som officiellt har testats för att påvisa frånvaron av den angivna skadegöraren och som har odlats under offentlig kontroll på andra produktionsplatser än de som avses i punkt 4, ska planteras för produktion av antingen knölar för plantering eller andra knölar.

(3)

Under åtminstone det tredje odlingsår som följer på året för utseende av infektionen gäller att endast certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som har odlats under offentlig kontroll från certifierade knölar för plantering ska planteras för produktion av antingen knölar för plantering eller andra knölar.

(4)

Under vart och ett av de odlingsår som avses i leden 1, 2 och 3 ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter, om sådana förekommer, och vid varje produktionsanläggning för de angivna växterna ska skördade angivna växter testas i enlighet med bilaga I.

4.1.3

Omedelbart efter utseendet av infektionen i enlighet med artikel 5.5 och efter det första därpå följande odlingsåret ska alla maskiner och lageranläggningar på produktionsplatsen som har använts vid produktionen av angivna växter rengöras och, när så är lämpligt, desinficeras med lämpliga metoder, enligt punkt 3.

4.1.4

I en enhet med skyddad växtodling som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.5 a och där det är möjligt att byta ut allt odlingssubstrat gäller följande:

(1)

Angivna växter, inklusive fröer, får endast planteras om följande villkor uppfylls:

a)

Eliminering av den angivna skadegöraren.

b)

Avlägsnande av allt material från värdväxter.

c)

Byte av allt odlingssubstrat samt rengöring och desinfektion av produktionsenheten och all utrustning.

d)

De behöriga myndigheternas godkännande av produktion av angivna växter.

(2)

Produktionen av angivna växter ska komma från certifierade knölar för plantering eller från miniknölar eller mikroplantor som härstammar från testade källor.

4.2

Inom det avgränsade området ska medlemsstaterna vidta följande åtgärder, utöver de åtgärder som anges i punkt 4.1:

(1)

Omedelbart efter utseendet av infektionen ska de säkerställa att alla maskiner och lageranläggningar på berörda produktionsplatser som har använts vid produktionen av angivna växter rengörs och, när så är lämpligt, desinficeras med lämpliga metoder, enligt punkt 3.

(2)

Omedelbart, och under åtminstone tre odlingsår som följer på året för utseende av infektionen, ska medlemsstaterna göra följande:

a)

Säkerställa att deras behöriga myndigheter utövar tillsyn över de anläggningar där knölar odlas, lagras eller hanteras, och över produktionsplatser där entreprenadverksamhet bedrivs med maskiner för produktion av angivna växter.

b)

Kräva att plantering sker endast av certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som har odlats under offentlig kontroll för alla grödor av angivna växter inom den zonen, samt att knölar för plantering som har odlats på produktionsplatser som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.5 b testas efter skörden.

c)

Kräva att lager av skördade knölar för plantering hanteras skilt från lagren av andra knölar på alla produktionsplatser inom det avgränsade området, eller att ett system för rengöring och desinfektion genomförs mellan hanteringen av lager av knölar.

d)

Genomföra den årliga inventering som avses i artikel 3.1.

(3)

Upprätta ett program, när så är lämpligt, för att byta ut alla lager av knölar för plantering under en lämplig tidsperiod.


BILAGA VI

Krav för officiellt godkänd avfallshantering enligt punkt 1 i bilaga V

De officiellt godkända metoder för avfallshantering som avses i punkt 1 i bilaga V ska uppfylla följande krav:

1.

Avfall bestående av angivna växter (inklusive kasserad potatis och potatisskal) och allt annat fast avfall med koppling till de angivna växterna (inklusive jord, stenar och annat skräp) ska bortskaffas på något av följande sätt:

a)

Bortskaffande på officiellt godkänd och för ändamålet avsedd avfallsanläggning där det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids till omgivningen, inklusive genom läckage till jordbruksmark.

b)

Förbränning.

c)

Andra åtgärder, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids. Dessa åtgärder ska anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Vid tillämpning av led a ska avfallet transporteras direkt till anläggningen under inneslutningsförhållanden som säkerställer att det inte finns någon risk för att någon del av avfallet förloras.

2.

Innan flytande avfall som innehåller uppslammat fast material bortskaffas ska det genomgå filtrering eller sedimentering för avlägsnande av sådant fast material, som ska bortskaffas i enlighet med punkt 1.

Det flytande avfallet ska därefter

a)

hettas upp till minst 60 °C genom hela volymen under minst 30 minuter innan det bortskaffas, eller

b)

bortskaffas på annat sätt, förutsatt att det sker efter officiellt godkännande och under offentlig kontroll så att det inte finns någon identifierbar risk för att avfallet kan komma i kontakt med jordbruksmark.


12.7.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 185/65


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1195

av den 11 juli 2022

om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 a–h, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2016/2031 utgör grunden för unionslagstiftningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. I den förordningen fastställs en ny uppsättning regler, vilket innebär att den, med verkan från och med den 1 januari 2022, upphäver flera rättsakter som grundades på de tidigare reglerna inom sektorn.

(2)

En av dessa upphävda rättsakter är rådets direktiv 69/464/EEG (2) som omfattade åtgärder mot Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival (den angivna skadegöraren), som är den patogen som orsakar potatiskräfta.

(3)

Sedan det direktivet antogs har dessutom nya tekniska och vetenskapliga rön framkommit om den angivna skadegörarens biologi och utbredning, nya testmetoder för att påvisa och identifiera skadegöraren har utvecklats och andra metoder för att utrota den och förhindra att den sprids har godkänts.

(4)

Nya åtgärder bör därför antas för växter av Solanum tuberosum L., utom fröer (de angivna växterna), för att utrota den angivna skadegöraren vid angripna produktionsanläggningar om den skulle påträffas inom unionens territorium och för att förhindra att den sprids. Vissa åtgärder i direktiv 69/464/EEG, särskilt de som gäller påvisande och förhindrande av spridning av den angivna skadegöraren, är dock fortfarande lämpliga och bör därför föreskrivas.

(5)

De behöriga myndigheterna bör genomföra årliga riskbaserade inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren, åtminstone genom okulärbesiktning, av knölar vid de produktionsanläggningar där angivna växter odlas eller lagras, för att säkerställa identifiering och utrotning av den angivna skadegöraren om den skulle påträffas.

(6)

Reglerna om inventeringar bör omfatta bestämmelser om provtagning och testning med avseende på förekomst av den angivna skadegöraren, som ska genomföras i enlighet med de senaste tekniska och vetenskapliga rönen. Reglerna om årliga inventeringar bör anpassas till de angivna växternas avsedda användning, för att säkerställa att okulärbesiktningar, provtagning och testning utförs vid de lämpligaste tidpunkterna och under de lämpligaste förhållandena för varje växt och dess användning.

(7)

Produktionsanläggningar som konstaterats vara angripna av den angivna skadegöraren bör dokumenteras officiellt, och infekterade växter bör officiellt utses som infekterade, för att säkerställa att de omfattas av transparent kontroll och att lämpliga åtgärder vidtas för att utrota den angivna skadegöraren och förhindra att den sprids.

(8)

Det är därför lämpligt att anta åtgärder för de angripna produktionsanläggningarna och de infekterade växterna, för att säkerställa att den angivna skadegöraren utrotas och inte sprids ytterligare. Dessa åtgärder bör omfatta inrättande av avgränsade områden och lämpliga åtgärder för provtagning, testning och inspektioner.

(9)

Potatissorter bör utses som resistenta mot en viss patotyp av den angivna skadegöraren, om vissa villkor är uppfyllda. Testning med avseende på sådan resistens bör utföras i enlighet med de senaste tekniska protokollen. Utseendet är en av de nödvändiga åtgärder som vidtas för att utrota den angivna skadegöraren i avgränsade områden.

(10)

De åtgärder som vidtas för att utrota den angivna skadegöraren bör upphävas om de avgränsade områdena konstateras vara fria från den angivna skadegöraren eller efter en lämplig karenstid under vilken inga värdväxter odlas. Detta tillvägagångssätt är proportionellt eftersom växtskyddsrisken är försumbar när det gäller förekomst av den angivna skadegöraren i sådana områden.

(11)

För att kommissionen ska kunna säkerställa en översikt över de åtgärder som medlemsstaterna vidtar i unionen och för att medlemsstaterna ska kunna anpassa sina respektive åtgärder vid behov, bör medlemsstaterna senast den 31 januari varje år tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater en förteckning över alla nya potatissorter som de genom officiell testning under det föregående året har konstaterat vara resistenta mot de angivna skadegörarna.

(12)

Denna förordning bör träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att säkerställa att den börjar tillämpas så snart som möjligt efter upphävandet av direktiv 69/464/EEG.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs åtgärder för att utrota Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival och förhindra att den sprids inom unionens territorium.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

angiven skadegörare: Synchytrium endobioticum (Schilbersky) Percival.

2.

angivna växter: växter av Solanum tuberosum L., utom fröer.

Artikel 3

Inventeringar och laboratorietester av den angivna skadegöraren

1.   De behöriga myndigheterna ska genomföra årliga riskbaserade inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren, åtminstone genom okulärbesiktning, av knölar vid de produktionsanläggningar där angivna växter odlas eller lagras.

2.   Vid misstanke om att angivna växter är infekterade med den angivna skadegöraren ska prover tas och testas för att kontrollera om den angivna skadegöraren förekommer, med användning av metoderna i bilaga I.

3.   Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av de inventeringar som avses i punkt 1 och som genomförts under föregående år. De ska rapportera dessa resultat i enlighet med mallen i bilaga II.

Artikel 4

Utseende av angripna produktionsanläggningar och infekterade angivna växter

1.

De behöriga myndigheterna ska utse en produktionsanläggning som angripen av den angivna skadegöraren om förekomst av den angivna skadegöraren vid den anläggningen officiellt har bekräftats genom de tester som avses i artikel 3.2.

2.

Angivna växter som odlas vid en produktionsanläggning som har utsetts som angripen av den angivna skadegöraren eller som har varit i kontakt med jord där den angivna skadegöraren har påträffats ska officiellt utses som infekterade.

Artikel 5

Inrättande av avgränsade områden

1.   Om förekomst av den angivna skadegöraren officiellt bekräftas ska de behöriga myndigheterna utan dröjsmål avgränsa ett område i enlighet med punkt 2. De ska fastställa patotypen med användning av metoderna i punkt 5 i bilaga I.

2.   Det avgränsade området ska bestå av

a)

en angripen zon som åtminstone omfattar den produktionsanläggning som har utsetts som angripen, och

b)

en buffertzon som omger den angripna zonen.

Avgränsningen av buffertzonen enligt första stycket b ska bygga på sunda vetenskapliga principer, den angivna skadegörarens biologi, angreppsnivån, angivna växters utbredning och odlingsfrekvens i det berörda området, de miljömässiga och geografiska förhållandena samt den särskilda risken för spridning av vilsporer.

3.   De behöriga myndigheterna ska genomföra lämpliga undersökningar för att identifiera infektionens ursprung. De ska spåra de angivna växter som kan kopplas samman med infektionen i fråga, inklusive sådana som förflyttades innan det avgränsade området inrättades.

4.   Inom det avgränsade området ska de behöriga myndigheterna öka yrkesmässiga aktörers medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör och om de åtgärder som vidtagits för att utrota den och förhindra att den sprids utanför det området. De ska säkerställa att yrkesmässiga aktörer är medvetna om avgränsningen av det avgränsade området, den angripna zonen och buffertzonen samt om bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 6

Utrotningsåtgärder

1.   Angivna växter som har sitt ursprung i en angripen zon ska destrueras eller bearbetas under säkra förhållanden för att förhindra att den angivna skadegöraren sprids ytterligare. Om det inte längre är möjligt att fastställa i vilken produktionsanläggning de infekterade angivna växterna har sitt ursprung ska hela det parti där de infekterade angivna växterna har påträffats destrueras eller bearbetas under förhållanden som förhindrar att den angivna skadegöraren sprids ytterligare.

2.   Samtliga följande åtgärder ska gälla i en angripen zon:

a)

Inga angivna växter får planteras, odlas eller lagras.

b)

Inga andra växter avsedda att omplanteras utanför den angripna zonen får odlas eller lagras, varken i marken eller någon annanstans.

c)

För andra växter än de som avses i leden a och b ska jord avlägsnas med lämpliga metoder som säkerställer att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, antingen innan dessa växter förflyttas från den angripna zonen till buffertzonen eller ut från det avgränsade området, eller omedelbart därefter.

d)

Maskiner ska rengöras från jord och växtavfall innan eller omedelbart efter det att de förflyttas ut från den angripna zonen och innan de förs in i en produktionsanläggning som är belägen i buffertzonen eller utanför det avgränsade området.

e)

Jord och avfall som kommer från en angripen zon får endast förflyttas och användas eller deponeras utanför den zonen under förhållanden som säkerställer att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

3.   Andra växter än de som avses i punkt 2 a och b från vilka jorden inte har avlägsnats får endast förflyttas ut från det avgränsade området om följande två villkor är uppfyllda:

a)

De transporteras i syfte att avlägsna jord från dessa växter med lämpliga metoder som säkerställer att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

b)

Transporten och avlägsnandet av jord sker under officiell tillsyn och med lämpliga metoder som har införts för att på ett effektivt sätt förhindra att den angivna skadegöraren sprids.

4.   De behöriga myndigheterna ska säkerställa att

a)

det i buffertzonen inte odlas några växter som är avsedda att omplanteras utanför det avgränsade området,

b)

det i buffertzonen endast odlas angivna växter av en sort som är resistent mot de patotyper av den angivna skadegöraren som påträffats i den angripna zonen eller mot alla patotyper med någon känd förekomst i deras medlemsstat, enligt artikel 7, och för andra ändamål än produktion av angivna växter för plantering, och

c)

jord och avfall som kommer från buffertzonen förflyttas och används eller deponeras utanför det avgränsade området under förhållanden som säkerställer att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

5.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om dessa åtgärder omedelbart efter det att de har vidtagits.

Artikel 7

Potatissorter som är resistenta mot patotyper av den angivna skadegöraren

1.   En potatissort ska utses som resistent mot en viss patotyp av den angivna skadegöraren om den reagerar på kontaminering med den patotypens patogen på ett sätt som gör att inga vilsporer produceras.

2.   Resistenstestning ska utföras i enlighet med protokollet i bilaga III. Graden av resistens hos potatissorter ska bestämmas i enlighet med tabellen för standardnivå i bilaga III.

3.   Senast den 31 januari varje år ska medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater en förteckning över alla nya potatissorter som de under det föregående året godkände för saluföring och som de genom att utföra testningen enligt punkt 2 har konstaterat är resistenta mot den angivna skadegöraren. De ska ange sorterna tillsammans med de patotyper mot vilka sorterna är resistenta samt den metod som använts för att fastställa resistensen.

Artikel 8

Anmälan om bekräftad förekomst av den angivna skadegöraren på en resistent potatissort

1.   Yrkesmässiga aktörer och andra personer som får kännedom om symtom på den angivna skadegöraren som beror på att en resistent potatissort har förlorat sin resistens eller blivit mindre resistent, till följd av en misstänkt förändring av den angivna skadegörarens patotyp eller en ny patotyp, ska anmäla detta till de behöriga myndigheterna.

2.   I samtliga fall som anmäls i enlighet med punkt 1 ska de behöriga myndigheterna undersöka den berörda patotypen och använda metoderna i bilagorna I och III för att bekräfta om förekomsten beror på en förändring av den angivna skadegörarens patotyp eller på en ny patotyp.

3.   De behöriga myndigheterna ska omedelbart dokumentera den information som erhålls i enlighet med punkterna 1 och 2.

Senast den 31 januari varje år ska medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater närmare uppgifter om de bekräftelser som gjorts i enlighet med punkt 2 under det föregående året.

Artikel 9

Upphävande av åtgärderna

1.   De behöriga myndigheterna får upphäva de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 6 avseende ett avgränsat område, om det avgränsade området blir fritt från den angivna skadegöraren i enlighet med villkoren i bilaga IV.

2.   Efter det att åtgärderna har upphävts i enlighet med punkt 1 ska de behöriga myndigheterna vid skörden inspektera den första grödan av de angivna växterna, som är mottagliga för den relevanta patotypen av den angivna skadegöraren. Den första grödan får inte förflyttas ut från det avgränsade området förrän inspektionen har gjorts, såvida inte förflyttningen sker under den behöriga myndighetens kontroll.

3.   Genom undantag från punkt 1 och efter minst tio år sedan det senaste påvisandet av den angivna skadegöraren i vissa delar av den angripna zonen, får de behöriga myndigheterna delvis upphäva de åtgärder som är tillämpliga i respektive delar av de berörda avgränsade områdena, i enlighet med punkt 2 i bilaga IV.

4.   Genom undantag från artikel 6.2 a och om villkoren för ett delvist upphävande av de åtgärder som anges i artikel 6 är uppfyllda, får angivna växter som inte är avsedda för plantering odlas, förutsatt att de är av en sort som är resistent mot de patotyper av den angivna skadegöraren som påträffats vid den angripna produktionsanläggningen eller mot alla patotyper med någon känd förekomst i den berörda medlemsstaten.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 juli 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

(2)  Rådets direktiv 69/464/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta (EGT L 323, 24.12.1969, s. 1).


BILAGA I

Testmetoder för påvisande och identifiering av den angivna skadegöraren enligt artikel 3.2

1.   Testning med hjälp av sporer

För påvisande och identifiering används sommarsporangier och vilsporer, vilka erhålls från jord efter siktning eller direkt från växtmaterialet.

2.   Metoder för påvisande

För att extrahera sporer av den angivna skadegöraren från jord ska en av följande metoder användas:

a)

Den metod för siktning av jord som beskrivs av Pratt (1976) (1).

b)

Den metod för siktning av jord som beskrivs av van Leeuwen et al. (2005) (2).

c)

Den centrifugeringsteknik för provberedning med hög kapacitet som beskrivs av Wander et al. (2007) (3).

3.   Metoder för identifiering

Efter extraktionen ska sporer av den angivna skadegöraren identifieras med en av följande metoder:

a)

Morfologisk identifiering i ljusmikroskop med 100–400 gångers förstoring.

b)

Konventionell PCR med primrar baserade på Lévesque et al. (2001) (4) och van den Boogert et al. (2005) (5).

c)

Realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av Gent-Pelzer et al. (2010) (6).

d)

Realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av Smith et al. (2014) (7).

4.   Vilsporers livsduglighet

Vilsporers livsduglighet får bestämmas genom mikroskopisk undersökning eller bioassay. Sporangiers livsduglighet får bestämmas genom mikroskopisk undersökning av sporangier monterade i laktofenol eller i vatten (Przetakiewicz 2015) (8). Sporangier med granulärt innehåll eller med lätt rundad protoplasma får anses vara livsdugliga. De som permanent har dragit sig samman genom plasmolys eller som inte verkar ha något innehåll ska anses vara döda.

Som ett alternativ, eller om det råder tvivel, får bioassay enligt beskrivningen i punkt 3 i bilaga IV utföras.

5.   Bestämning av patotyper

Bestämning av patotyper ska kräva nya svulster.

Inokulatet för testet ska framställas med en av följande metoder:

a)

Den metod som beskrivs av SASA (Science and Advice for Scottish Agriculture), som består av följande två steg:

i)

Framställning av inokulat.

Gammal (brun) svulstvävnad ska delas upp i mindre bitar och lufttorkas i rumstemperatur tills den blir hård. Den hårda vävnaden ska malas, antingen för hand eller mekaniskt.

Det malda materialet ska torrsiktas, för att samla in fraktionen 25–75 μm, och därefter extraheras med den kloroformmetod som beskrivs av Pratt (1976)1.

ii)

Framställning av nya svulster.

Cirka 10 mg extraherade vilsporer ska strös över ytan av 10 ml sterilt destillerat vatten i en liten petriskål av plast och inkuberas i mörker vid 20 °C tills de börjar gro.

Potatisknölar med små groddar som är cirka 1–2 mm långa ska placeras i genomskinliga plastlådor som är fodrade med fuktigt mjukpapper, med de synliga groddarna vända uppåt. Groddarna ska omringas med smält vaselin med hjälp av en spruta. Ringen ska vara obruten och tillräckligt hög för att kunna hålla sporsuspensionen utan läckage.

De 10 ml groende vilsporerna ska spädas ut ytterligare till 20 ml med sterilt vatten och placeras i ringarna med hjälp av en pipett eller en klämflaska tills grodden är helt täckt av sporsuspensionen. Plastlådorna ska vara täckta med lock och inkuberas i fyra dagar vid 10 °C, sedan ska de öppnas, inokulatet och vaselinringarna ska avlägsnas och lådorna ska flyttas till ett växthus med luftfuktning och en temperatur på 15–18 °C (och 16 timmars belysning).

b)

Den metod som beskrivs av Spieckermann & Kothoff (1924) (9).

c)

Den metod som beskrivs av Potoček et al. (1991) (10).

d)

Den metod som beskrivs av Glynne-Lemmerzahl (Glynne 1925 (11), Lemmerzahl 1930 (12), Noble och Glynne 1970 (13)).

För bestämning av alla patotyper som har konstaterats vara relevanta för unionen – 1(D1), 2(G1), 6(O1), 18(T1) och 38(Nevşehir) – ska ett infektionstest (differentialtest) med olika sorter av den angivna växten användas i enlighet med tabellen. Infektionstestet ska utföras enligt det protokoll som avses i led d (metoden enligt Glynne-Lemmerzahl).

Selektiv känslighet hos potatissorter för bestämning av patotyper av S. endobioticum

Sort

Patotyper av S. endobioticum

 

1(D1)

2(G1)

6(O1)

18(T1)

38(Nevşehir)

Tomensa/Evora/Deodara

S

S

S

S

S

Irga/Producent

R

S

S

S

S

Talent

R

R (*)

R (*)

S

S

Saphir

R

S

R

R

S

Ikar/Gawin/Karolin/Belita

R

R

R

R

R

S:

mottaglig.

R:

resistent.

(*)

Anger att sorten är svagt mottaglig för S. endobioticum (förekomst av icke-nekrotiska sorusområden utan svulstbildning).


(1)  Pratt, M.A., 1976, ”A wet-sieving and flotation technique for the detection of resting sporangia of Synchytrium endobioticum in soil”, Annals of Applied Biology, 82: s. 21–29.

(2)  van Leeuwen, G.C.M., Wander, J.G.N., Lamers, J., Meffert, J.P., van den Boogert, P.H.J.F., Baayen, R.P., 2005, ”Direct examination of soil for sporangia of Synchytrium endobioticum using chloroform, calcium chloride and zinc sulphate as extraction reagents”, EPPO Bulletin, 35: s. 25–31.

(3)  Wander, J.G.N., van den Berg, W., van den Boogert, P.H.J.F., Lamers, J.G., van Leeuwen, G.C.M., Hendrickx, G., Bonants, P., 2007, ”A novel technique using the Hendrickx centrifuge for extracting winter sporangia of Synchytrium endobioticum from soil”, European Journal of Plant Pathology, 119: s. 165–174.

(4)  Lévesque, C.A., de Jong, S.N., Ward, L.J. & de Boer, S.H., 2001, ”Molecular phylogeny and detection of Synchytrium endobioticum, the causal agent of potato wart”, Canadian Journal of Plant Pathology, 23: s. 200–201.

(5)  van den Boogert, P.H.J.F., van Gent-Pelzer, M.P.E., Bonants, P.J.M., de Boer, S.H., Wander, J.G.N., Lévesque, C.A., van Leeuwen, G.C.M., Baayen, R.P., 2005, ”Development of PCR-based detection methods for the quarantine phytopathogen Synchytrium endobioticum, causal agent of potato wart disease”, European Journal of Plant Pathology, 113: s. 47–57.

(6)  van Gent-Pelzer, M.P.E., Krijger, M., Bonants, P.J.M., 2010, ”Improved real-time PCR assay for detection of the quarantine potato pathogen, Synchytrium endobioticum, in zonal centrifuge extracts from soil and in plants”, European Journal of Plant Pathology, 126: s. 129–133.

(7)  Smith, D.S., Rocheleau, H., Chapados, J.T., Abbott, C., Ribero, S., Redhead, S.A., Lévesque, C.A., De Boer, S.H., 2014, ”Phylogeny of the genus Synchytrium and the development of TaqMan PCR assay for sensitive detection of Synchytrium endobioticum in soil”, Phytopathology, 104: s. 422–432.

(8)  Przetakiewicz, J., 2015, ”The Viability of Winter Sporangia of Synchytrium endobioticum (Schilb.) Perc. From Poland”, American Journal of Potato Research, 92: s. 704–708.

(9)  Spieckermann, A., Kothoff, P., 1924, ”Testing potatoes for wart resistance”, Deutsche Landwirtschaftliche Presse, 51: s. 114–115.

(10)  Potoček, J., Krajíčková, K., Klabzubová, S., Krejcar, Z., Hnízdil, M., Novák, F., Perlová, V., 1991, ”Identification of new Synchytrium endobioticum (Schilb.) Perc. pathotypes in Czech Republic”, Ochrana Rostlin, 27: s. 191–205.

(11)  Glynne, M.D., 1925, ”Infection experiments with wart disease of potatoes. Synchytrium endobioticum”, Annals of Applied Biology, 12: s. 34–60.

(12)  Lemmerzahl, J., 1930, ”A new simplified method for inoculation of potato cultivars to test for wart resistance”, Züchter, 2: s. 288–297.

(13)  Noble, M., Glynne, M.D., 1970, ”Wart disease of potatoes”, FAO Plant Protection Bulletin, 18: s. 125–135.


BILAGA II

Inventeringsmall enligt artikel 3

Mall för rapportering av resultaten från föregående års inventeringar avseende potatiskräfta på potatisskördar.

Denna tabell ska endast användas för inventeringsresultaten för potatis som skördats i ert land.

Medlemsstat

eller

område

Kategori av potatis

Total odlingsareal (ha)

Okulärbesiktning av knölar

Laboratorietestning

Övriga uppgifter

Antal prover

Antal partier

Storlek på provet

Provtagningsperiod

Antal misstänkta

Antal prover

Storlek på proverna

Typ av test

Antal positiva

prover

partier

prover

partier

 

Potatis för produktion av knölar för plantering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mat- och fabrikspotatis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annan ( (1)) (ange vad)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  För länder med utbrott kan det t.ex. vara relevant att ange antalet prover som tagits för att undersöka eller följa upp utbrott separat från uppgifterna från de allmänna inventeringarna.


BILAGA III

Protokoll för bedömning av resistens hos en sort enligt artikel 7.2

Protokollet för bedömning av resistens hos en sort ska omfatta följande steg:

1.

Minst 40 knölar eller ögon per sort av den angivna växten ska testas. De ska delas upp i två grupper (replikat).

2.

Testet ska i allmänhet vara i två år. Endast om en sort visar sig vara extremt mottaglig för en patotyp av den angivna skadegöraren får testets varaktighet minskas till ett år.

3.

Innan en testsäsong inleds ska inokulatet testas för renhet, med de metoder som beskrivs i bilaga I.

4.

Testet ska alltid omfatta en positiv kontroll, i form av en sort av den angivna växten som är extremt mottaglig för patotypen av den angivna skadegörare som ska testas.

5.

En av följande testmetoder ska användas:

i)

Den metod som beskrivs av Glynne-Lemmerzahl (Glynne 1925, Lemmerzahl 1930, Noble & Glynne 1970).

ii)

Den metod som beskrivs av Spieckermann (Spieckermann & Kothoff 1924).

iii)

Den metod som beskrivs av SASA (Science and Advice for Scottish Agriculture), som består av samtliga följande steg:

Beredning av knölar:

Knölar ska flyttas från kyllagret cirka tio dagar före inokuleringen, tvättas försiktigt, torkas och lagras i mörker i rumstemperatur för att framkalla groddar.

En mycket mottaglig sort (’Morene’ eller en sort med jämförbar mottaglighet) ska ingå i varje inokulering som positiv kontroll.

Groning av vilsporer:

Förhållanden för att framkalla groning av vilsporer ska upprättas 21 dagar före inokuleringen.

Cirka 10 mg extraherade sporer ska strös över ytan av 10 ml sterilt destillerat vatten i små petriskålar av plast och inkuberas i mörker vid 20 °C tills de börjar gro.

Innehållet i varje petriskål ska spädas ut med ytterligare 10 ml sterilt destillerat vatten för inokuleringen.

Inokulering och inkubering av groddar:

När groddarna är 1 mm långa ska de omringas med smält vaselin. Vaselinringen ska vara obruten så att den kan hålla sporsuspensionen utan läckage och tillräckligt hög för att suspensionen ska kunna täcka grodden.

En enskild grodd eller ett enskilt kluster av groddar ska omringas på varje knöl.

Knölarna ska placeras i plastlådor som är fodrade med fuktigt mjukpapper, med de omringade groddarna vända uppåt.

Vaselinringarna ska fyllas med sporsuspension med hjälp av en pipett eller en klämflaska tills grodden är helt täckt.

Plastlådorna ska vara täckta med lock och inkuberas i fyra dagar vid 10 °C i mörker, sedan ska vaselinringarna avlägsnas och lådorna placeras utan lock i ett växthus vid 15–18 °C med regelbunden luftfuktning (tre gånger om dagen i 30 minuter).

Om infektionen inte får fäste, till exempel på grund av att grodden ruttnade eller inte utvecklades, får knölen testas på nytt med en annan grodd.

Bedömning:

Groddar ska undersökas för infektion 28 dagar efter inokuleringen med hjälp av ett stereomikroskop med 10–15 gångers förstoring och ett ljusmikroskop.

Reaktioner på nivå 4 eller 5 enligt tabellen ska observeras i den positiva kontrollen för minst 80 % av knölarna. Minst en knöl ska ha nivå 5.

6.

Alla knölar ska bedömas och ges en resistensnivå från 1 till 5 enligt tabellen.

7.

Varje testad sort ska placeras i en resistensgrupp (”mycket resistent”, ”resistent”, ”något mottaglig” eller ”extremt mottaglig”) i enlighet med de nivåer som observerats för respektive population av enskilda testade knölar eller ögon, enligt följande:

i)

En sort ska anses vara ”mycket resistent” om alla knölar i alla replikat har nivå 1.

ii)

En sort ska anses vara ”resistent” om alla knölar i alla replikat har nivå 1–3.

iii)

En sort ska anses vara ”något mottaglig” om en eller flera knölar har nivå 4 (om endast en knöl har nivå 4 får testet upprepas för att utesluta orenheter i sortpartiet).

iv)

En sort ska anses vara ”extremt mottaglig” om åtminstone en knöl i ett replikat har nivå 5.

Standardnivå för testpopulationer av potatis

Standardnivå

Resistensgrupp

Resistensbeskrivning

Beskrivning

1

R1

Extremt resistent

Tidig försvarsnekros, ingen synlig sorusbildning.

2

R1

Resistent

Sen försvarsnekros, delvist synlig sorusbildning, sori är omogna eller nekrotiska innan de mognar.

3

R2

Svagt resistent

Mycket sen försvarsnekros, enstaka mogna sori eller sorusområden har utvecklats, vilka är helt omgivna av nekros; upp till fem icke-nekrotiska sommarsori tillåtna, tydlig nekros i andra områden på samma knöl. Ingen bildning av svulster eller vilsporer.

För att skilja mellan grupp 3 och 4 kan det vara nödvändigt att bereda objektglas med tunna skivor av infekterad vävnad: om det inte finns några vilsporer ska nivån vara 3.

4

S1

Något mottaglig

Spridda infektioner, ett fåtal icke-nekrotiska sori eller sorusområden; sen nekros kan förekomma på andra infektionsställen på grodden, och grodden kan vara något missbildad (förtjockad). Vilsporangier (vintersporangier) förekommer.

För att skilja mellan grupp 3 och 4 kan det vara nödvändigt att bereda objektglas med tunna skivor av infekterad vävnad: om vilsporer förekommer ska nivån vara 4.

5

S2

Extremt mottaglig

Täta infektionsområden, många mogna icke-nekrotiska sori och sorusområden, områden med täta icke-nekrotiska infektionsställen, tydlig bildning av svulster.


BILAGA IV

Villkor för upphävande av åtgärderna enligt artikel 9

1.   Villkor för upphävande av åtgärderna

1.1

Efter minst 50 år sedan det senaste påvisandet av den angivna skadegöraren: om det finns oavbruten dokumentation av grödor i den angripna zonen som visar att bestämmelserna i artikel 6.2 och 6.3 har följts under hela tiden och att den angripna zonen inte har använts som permanent gräsmark.

1.2

Efter minst 20 år sedan det senaste påvisandet av den angivna skadegöraren: om det finns oavbruten dokumentation av grödor som visar att bestämmelserna i artikel 6.2 och 6.3 har följts under hela tiden och att den angripna zonen inte har använts som permanent gräsmark, och

inga tecken på infektion med den angivna skadegöraren har upptäckts i två bioassayer (enligt beskrivningen i punkt 3) med mottagliga potatissorter, eller

inga tecken på infektion med den angivna skadegöraren har upptäckts i en bioassay (enligt beskrivningen i punkt 3) med mottagliga potatissorter och inga livsdugliga vilsporer har påträffats vid en direkt undersökning med mikroskop av jorden från den angripna zonen efter en extraktion av sporer med någon av de metoder som föreskrivs i punkt 2 i bilaga I.

Systemet för att erhålla jord för testningen ska omfatta samtliga följande steg:

Den angripna zonen ska delas upp i enheter om 0,33 ha vardera.

Från varje enhet ska 60 delprover tas vid ett djup på upp till 20 cm, jämnt fördelade över hela området eller samlade runt kända angripna platser.

Delproverna ska blandas noggrant så att tre prover per ha erhålls.

2.   Delvist upphävande av åtgärderna

När det har gått minst 10 år sedan det senaste påvisandet av den angivna skadegöraren i områden i den angripna zonen får delvist upphävande av de åtgärder som föreskrivs i artikel 6 övervägas för dessa områden, på villkor att det finns oavbruten dokumentation av grödor som visar att bestämmelserna i artikel 6.2 och 6.3 har följts under hela tiden och att den angripna zonen inte har använts som permanent gräsmark, och

a)

inga tecken på infektion med den angivna skadegöraren har upptäckts i två bioassayer (enligt beskrivningen i punkt 3) med mottagliga potatissorter, eller

b)

inga tecken på infektion med den angivna skadegöraren har upptäckts i en bioassay (enligt beskrivningen i punkt 3) med mottagliga potatissorter och mindre än fem livsdugliga vilsporer per gram jord har påträffats vid en direkt undersökning med mikroskop av jorden från den angripna zonen efter en extraktion av sporer med någon av de metoder som föreskrivs i punkt 2 i bilaga I.

Systemet för att erhålla jord för testningen ska omfatta samtliga följande steg:

Den angripna zonen ska delas upp i enheter om 0,33 ha vardera.

Från varje enhet ska 60 delprover tas vid ett djup på upp till 20 cm, jämnt fördelade över hela området eller samlade runt kända angripna platser.

Delproverna ska blandas noggrant så att tre prover per ha erhålls.

Om dessa villkor inte uppfylls får delvist upphävande av åtgärderna övervägas på nytt efter en karenstid på minst två år. När medlemsstaterna fastställer karenstidens längd ska de ta hänsyn till infektionsnivån och/eller det antal livsdugliga sporer som påvisats.

3.   Bioassayer i syfte att upphäva åtgärderna

Flera knölar av de angivna växterna ska inkuberas i krukor tillsammans med minst 5 l jord vid temperatur-, fuktighets- och ljusförhållanden som är gynnsamma för potatistillväxt. En sort som är mycket mottaglig för alla patotyper ska användas (såsom Deodara, Evora, Morene, Tomensa, Maritiema, Arran Chief).

De odlade potatisplantorna ska beskäras när de når en höjd av cirka 60 cm. Efter cirka 100 dagar ska de nybildade knölarna undersökas för att kontrollera om de har svulster.

Negativa kontroller av jord som är fri från den angivna skadegöraren och positiva kontroller av angripen jord ska alltid ingå i testet. Testet anses vara giltigt om svulster bildas på knölar i den positiva kontrollen men inte på knölar i den negativa kontrollen. Temperatur- och fuktighetsförhållandena i växthuset ska dokumenteras. Svulster som bildas i testet ska undersökas mikroskopiskt för att kontrollera om sommarsporangier och/eller vilsporer förekommer.

Hela testet ska utföras under förhållanden som förhindrar att den angivna skadegöraren sprids ytterligare.


12.7.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 185/77


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1196

av den 11 juli 2022

om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 (2), som har antagits inom ramen för förordning (EU) 2016/429, fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende afrikansk svinpest som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till den förordningen (de berörda medlemsstaterna) ska tillämpa under en begränsad tid i restriktionszonerna I, II och III som förtecknas i den bilagan.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ändrades senast genom genomförandeförordning (EU) 2022/946 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Italien.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5)

Sedan genomförandeförordning (EU) 2022/946 antogs har nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda och hållna svin konstaterats i Tyskland och Polen.

(6)

I juni 2022 konstaterades flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i regionen Dolnośląskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszonen I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade utbrott.

(7)

I juni 2022 konstaterades även flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i regionen Wielkopolskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan, och som ligger i närheten av det område som förtecknas som en restriktionszon II i Polen och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade utbrott.

(8)

I juni 2022 konstaterades också flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i delstaterna Brandenburg och Sachsen i Tyskland i områden som för närvarande förtecknas som restriktionszoner II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av områden som för närvarande förtecknas som restriktionszoner I i den bilagan. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden som för närvarande förtecknas som restriktionszoner I i den bilagan, och som ligger i närheten av de områden som förtecknas som restriktionszoner II i delstaterna Brandenburg och Sachsen och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan i stället för som restriktionszoner I, och de nuvarande gränserna för restriktionszonerna I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade utbrott.

(9)

I juli 2022 konstaterades dessutom två utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i regionen Dolnośląskie i Polen i områden som för närvarande förtecknas som restriktionszoner II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. De områden i Polen som för närvarande förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan bör därför nu förtecknas som restriktionszoner III i den bilagan i stället för som restriktionszoner II, och de nuvarande gränserna för restriktionszonerna II måste också omdefinieras för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade utbrott.

(10)

I juli 2022 konstaterades vidare ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i regionen Wielkopolskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan, och som ligger i närheten av det område som förtecknas som en restriktionszon III i Polen och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(11)

I juli 2022 konstaterades dessutom ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i delstaten Brandenburg i Tyskland i ett område som för närvarande inte förtecknas som en restriktionszon i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Tyskland som för närvarande inte förtecknas som en restriktionszon i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan och en ny restriktionszon I måste också fastställas för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(12)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos vilda och hållna svin i Tyskland och Polen har zonindelningen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa ändringar bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605.

(13)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Tyskland och Polen och förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(14)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 får verkan så snart som möjligt.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 juli 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 av den 7 april 2021 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 129, 15.4.2021, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/946 av den 17 juni 2022 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 164, 20.6.2022, s. 23).

(4)  Arbetsdokument SANTE/7112/2015/Rev. 3 ”Principles and criteria for geographically defining ASF regionalisation” (https://ec.europa.eu/food/animals/animal-diseases/control-measures/asf_en).

(5)  OIE Terrestrial Animal Health Code, 29:e upplagan, 2021, volym I och II, ISBN 978-92-95115-40-8 (https://www.woah.org/en/what-we-do/standards/codes-and-manuals/terrestrial-code-online-access/).


BILAGA

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med följande:

”BILAGA I

RESTRIKTIONSZONER

DEL I

1.   Tyskland

Följande restriktionszoner I i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

Landkreis Dahme-Spreewald:

Gemeinde Alt Zauche-Wußwerk,

Gemeinde Byhleguhre-Byhlen,

Gemeinde Märkische Heide, mit den Gemarkungen Alt Schadow, Neu Schadow, Pretschen, Plattkow, Wittmannsdorf, Schuhlen-Wiese, Bückchen, Kuschkow, Gröditsch, Groß Leuthen, Leibchel, Glietz, Groß Leine, Dollgen, Krugau, Dürrenhofe, Biebersdorf und Klein Leine,

Gemeinde Neu Zauche,

Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Groß Liebitz, Guhlen, Mochow und Siegadel,

Gemeinde Spreewaldheide,

Gemeinde Straupitz,

Landkreis Märkisch-Oderland:

Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Müncheberg, Eggersdorf bei Müncheberg und Hoppegarten bei Müncheberg,

Gemeinde Bliesdorf mit den Gemarkungen Kunersdorf - westlich der B167 und Bliesdorf - westlich der B167

Gemeinde Märkische Höhe mit den Gemarkungen Reichenberg und Batzlow,

Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Haselberg, Frankenfelde, Schulzendorf, Lüdersdorf Biesdorf, Rathsdorf - westlich der B 167 und Wriezen - westlich der B167

Gemeinde Buckow (Märkische Schweiz),

Gemeinde Strausberg mit den Gemarkungen Hohenstein und Ruhlsdorf,

Gemeine Garzau-Garzin,

Gemeinde Waldsieversdorf,

Gemeinde Rehfelde mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Reichenow-Mögelin,

Gemeinde Prötzel mit den Gemarkungen Harnekop, Sternebeck und Prötzel östlich der B 168 und der L35,

Gemeinde Oberbarnim,

Gemeinde Bad Freienwalde mit der Gemarkung Sonnenburg,

Gemeinde Falkenberg mit den Gemarkungen Dannenberg, Falkenberg westlich der L 35, Gersdorf und Kruge,

Gemeinde Höhenland mit den Gemarkungen Steinbeck, Wollenberg und Wölsickendorf,

Landkreis Barnim:

Gemeinde Joachimsthal östlich der L220 (Eberswalder Straße), östlich der L23 (Töpferstraße und Templiner Straße), östlich der L239 (Glambecker Straße) und Schorfheide (JO) östlich der L238,

Gemeinde Friedrichswalde mit der Gemarkung Glambeck östlich der L 239,

Gemeinde Althüttendorf,

Gemeinde Ziethen mit den Gemarkungen Groß Ziethen und Klein Ziethen westlich der B198,

Gemeinde Chorin mit den Gemarkungen Golzow, Senftenhütte, Buchholz, Schorfheide (Ch), Chorin westlich der L200 und Sandkrug nördlich der L200,

Gemeinde Britz,

Gemeinde Schorfheide mit den Gemarkungen Altenhof, Werbellin, Lichterfelde und Finowfurt,

Gemeinde (Stadt) Eberswalde mit der Gemarkungen Finow und Spechthausen und der Gemarkung Eberswalde südlich der B167 und westlich der L200,

Gemeinde Breydin,

Gemeinde Melchow,

Gemeinde Sydower Fließ mit der Gemarkung Grüntal nördlich der K6006 (Landstraße nach Tuchen), östlich der Schönholzer Straße und östlich Am Postweg,

Hohenfinow südlich der B167,

Landkreis Uckermark:

Gemeinde Passow mit den Gemarkungen Briest, Passow und Schönow,

Gemeinde Mark Landin mit den Gemarkungen Landin nördlich der B2, Grünow und Schönermark,

Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Frauenhagen, Mürow, Angermünde nördlich und nordwestlich der B2, Dobberzin nördlich der B2, Kerkow, Welsow, Bruchhagen, Greiffenberg, Günterberg, Biesenbrow, Görlsdorf, Wolletz und Altkünkendorf,

Gemeinde Zichow,

Gemeinde Casekow mit den Gemarkungen Blumberg, Wartin, Luckow-Petershagen und den Gemarkungen Biesendahlshof und Casekow westlich der L272 und nördlich der L27,

Gemeinde Hohenselchow-Groß Pinnow mit der Gemarkung Hohenselchow nördlich der L27,

Gemeinde Tantow,

Gemeinde Mescherin

Gemeinde Gartz (Oder) mit der Gemarkung Geesow sowie den Gemarkungen Gartz und Hohenreinkendorf nördlich der L27 und B2 bis Gartenstraße,

Gemeinde Pinnow nördlich und westlich der B2,

Gemeinde Nordwestuckermark mit den Gemarkungen Zernikow, Holzendorf, Rittgarten, Falkenhagen, Schapow, Schönermark (NWU), Wilhelmshof, Naugarten, Horst, Gollmitz, Klein-Sperrenwalde und Kröchlendorff,

Gemeinde Boitzenburger-Land mit den Gemarkungen Berkholz, Wichmannsdorf, Kuhz und Haßleben,

Gemeinde Mittenwalde,

Gemeinde Gerswalde mit den Gemarkungen Gerswalde, Buchholz, Pinnow (GE), Kaakstedt und Fergitz

Gemeinde Flieth-Steglitz,

Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Wilmersdorf und Schmiedeberg,

Gemeinde Oberuckersee mit der Gemarkung Grünheide,

Gemeinde Gramzow mit der Gemarkung Gramzow östlich der der K7315, Gemarkungen

Meichow, Neumeichow, Polßen

Gemeinde Randowtal mit den Gemarkungen Wollin, Schmölln, Schwaneberg, Grenz

Gemeinde Brüssow mit den Gemarkungen Battin, Grünberg und Trampe,

Gemeinde Carmzow-Wallmow.

Gemeinde Grünow mit der Gemarkung Grenz,

Gemeinde Schenkenberg mit der Gemarkung Kleptow,

Gemeinde Schönfeld,

Gemeinde Göritz,

Gemeinde Prenzlau mit den Gemarkungen Dedelow, Schönwerder und Dauer,

Gemeinde Uckerland mit der Gemarkung Bandelow südlich der Straße von Bandelow zum Bandlowsee und der Gemarkung Jagow südlich der Straße vom Bandlowsee zur K7341,

Landkreis Oder-Spree:

Gemeinde Storkow (Mark),

Gemeinde Spreenhagen mit den Gemarkungen Braunsdorf, Markgrafpieske, Lebbin und Spreenhagen,

Gemeinde Grünheide (Mark) mit den Gemarkungen Kagel, Kienbaum und Hangelsberg,

Gemeinde Fürstenwalde westlich der B 168 und nördlich der L 36,

Gemeinde Rauen,

Gemeinde Wendisch Rietz bis zur östlichen Uferzone des Scharmützelsees und von der südlichen Spitze des Scharmützelsees südlich der B246,

Gemeinde Reichenwalde,

Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Petersdorf und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow westlich der östlichen Uferzone des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze westlich der L35,

Gemeinde Tauche mit der Gemarkung Werder,

Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Jänickendorf, Schönfelde, Beerfelde, Gölsdorf, Buchholz, Tempelberg und den Gemarkungen Steinhöfel, Hasenfelde und Heinersdorf westlich der L36 und der Gemarkung Neuendorf im Sande nördlich der L36,

Landkreis Spree-Neiße:

Gemeinde Turnow-Preilack mit der Gemarkung Turnow,

Gemeinde Drachhausen,

Gemeinde Schmogrow-Fehrow,

Gemeinde Drehnow,

Gemeinde Teichland mit den Gemarkungen Maust und Neuendorf,

Gemeinde Dissen-Striesow,

Gemeinde Briesen,

Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen, Klein Buckow, Radewiese, Stradow, Straußdorf, Wolkenberg und der Gemarkung Spremberg westlich der Tagebaurandstraße,

Gemeinde Drebkau mit den Gemarkungen Jehserig und Kausche,

Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Kathlow, Haasow, Koppatz, Neuhausen, Frauendorf, Groß Oßnig, Groß Döbbern und Klein Döbbern und der Gemarkung Roggosen nördlich der BAB 15,

Gemeinde Welzow mit der Gemarkung Welzow,

Landkreis Oberspreewald-Lausitz:

Gemeinde Neupetershain,

Gemeinde Lauchhammer,

Gemeinde Schwarzheide,

Gemeinde Schipkau,

Gemeinde Senftenberg mit den Gemarkungen Brieske, Niemtsch, Senftenberg, Reppist, Hosena, Großkoschen, Kleinkoschen und Sedlitz,

die Gemeinde Schwarzbach mit der Gemarkung Biehlen,

Gemeinde Neu-Seeland mit den Gemarkungen Lieske, Bahnsdorf und Lindchen,

Gemeinde Großräschen mit den Gemarkungen Dörrwalde und Allmosen,

Gemeinde Tettau,

Landkreis Elbe-Elster:

Gemeinde Großthiemig,

Gemeinde Hirschfeld,

Gemeinde Gröden,

Gemeinde Schraden,

Gemeinde Merzdorf,

Gemeinde Röderland mit der Gemarkung Wainsdorf, Prösen, Stolzenhain a.d. Röder,

Gemeinde Plessa mit der Gemarkung Plessa,

Landkreis Prignitz:

Gemeinde Groß Pankow mit den Gemarkungen Baek, Tangendorf, Tacken, Hohenvier, Strigleben, Steinberg und Gulow,

Gemeinde Perleberg mit der Gemarkung Schönfeld,

Gemeinde Karstädt mit den Gemarkungen Postlin, Strehlen, Blüthen, Klockow, Premslin, Glövzin, Waterloo, Karstädt, Dargardt, Garlin und die Gemarkungen Groß Warnow, Klein Warnow, Reckenzin, Streesow und Dallmin westlich der Bahnstrecke Berlin/Spandau-Hamburg/Altona,

Gemeinde Gülitz-Reetz,

Gemeinde Putlitz mit den Gemarkungen Lockstädt, Mansfeld und Laaske,

Gemeinde Triglitz,

Gemeinde Marienfließ mit der Gemarkung Frehne,

Gemeinde Kümmernitztal mit der Gemarkungen Buckow, Preddöhl und Grabow,

Gemeinde Gerdshagen mit der Gemarkung Gerdshagen,

Gemeinde Meyenburg,

Gemeinde Pritzwalk mit der Gemarkung Steffenshagen,

Bundesland Sachsen:

Landkreis Bautzen

Gemeinde Arnsdorf, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Cunewalde,

Gemeinde Demitz-Thumitz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Doberschau-Gaußig,

Gemeinde Göda, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Großharthau, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Großpostwitz/O.L.,

Gemeinde Hochkirch, sofern nicht bereits der Sperrzone II,

Gemeinde Kubschütz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Neukirch/Lausitz,

Gemeinde Obergurig,

Gemeinde Ralbitz-Rosenthal,

Gemeinde Schmölln-Putzkau,

Gemeinde Sohland a. d. Spree,

Gemeinde Stadt Bautzen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Bischhofswerda, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Radeberg, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Schirgiswalde-Kirschau,

Gemeinde Stadt Wilthen,

Gemeinde Steinigtwolmsdorf,

Stadt Dresden:

Stadtgebiet, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Landkreis Meißen:

Gemeinde Diera-Zehren, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Glaubitz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Hirschstein,

Gemeinde Käbschütztal,

Gemeinde Klipphausen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Niederau, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Nünchritz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Röderaue, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Gröditz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Lommatzsch,

Gemeinde Stadt Meißen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Stadt Nossen außer Ortsteil Nossen,

Gemeinde Stadt Riesa,

Gemeinde Stadt Strehla,

Gemeinde Stauchitz,

Gemeinde Wülknitz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Gemeinde Zeithain,

Landkreis Mittelsachsen:

Gemeinde Reinsberg,

Landkreis Sächsische Schweiz-Osterzgebirge:

Gemeinde Bannewitz,

Gemeinde Dürrröhrsdorf-Dittersbach,

Gemeinde Kreischa,

Gemeinde Lohmen,

Gemeinde Müglitztal,

Gemeinde Stadt Dohna,

Gemeinde Stadt Freital,

Gemeinde Stadt Heidenau,

Gemeinde Stadt Hohnstein,

Gemeinde Stadt Neustadt i. Sa.,

Gemeinde Stadt Pirna,

Gemeinde Stadt Rabenau mit den Ortsteilen Lübau, Obernaundorf, Oelsa, Rabenau und Spechtritz,

Gemeinde Stadt Stolpen,

Gemeinde Stadt Tharandt mit den Ortsteilen Fördergersdorf, Großopitz, Kurort Hartha, Pohrsdorf und Spechtshausen,

Gemeinde Stadt Wilsdruff, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Bundesland Mecklenburg-Vorpommern:

Landkreis Vorpommern Greifswald

Gemeinde Penkun südlich der Autobahn A11,

Gemeinde Nadrense südlich der Autobahn A11,

Landkreis Ludwigslust-Parchim:

Gemeinde Barkhagen mit den Ortsteilen und Ortslagen: Altenlinden, Kolonie Lalchow, Plauerhagen, Zarchlin, Barkow-Ausbau, Barkow,

Gemeinde Blievenstorf mit dem Ortsteil: Blievenstorf,

Gemeinde Brenz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Neu Brenz, Alt Brenz,

Gemeinde Domsühl mit den Ortsteilen und Ortslagen: Severin, Bergrade Hof, Bergrade Dorf, Zieslübbe, Alt Dammerow, Schlieven, Domsühl, Domsühl-Ausbau, Neu Schlieven,

Gemeinde Gallin-Kuppentin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Kuppentin, Kuppentin-Ausbau, Daschow, Zahren, Gallin, Penzlin,

Gemeinde Ganzlin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dresenow, Dresenower Mühle, Twietfort, Ganzlin, Tönchow, Wendisch Priborn, Liebhof, Gnevsdorf,

Gemeinde Granzin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Lindenbeck, Greven, Beckendorf, Bahlenrade, Granzin,

Gemeinde Grabow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Fresenbrügge, Grabow, Griemoor, Heidehof, Kaltehof, Winkelmoor,

Gemeinde Groß Laasch mit den Ortsteilen und Ortslagen: Groß Laasch,

Gemeinde Kremmin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Beckentin, Kremmin,

Gemeinde Kritzow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Schlemmin, Kritzow,

Gemeinde Lewitzrand mit dem Ortsteil und Ortslage: Matzlow-Garwitz (teilweise),

Gemeinde Lübz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Bobzin, Broock, Broock Ausbau, Hof Gischow, Lübz, Lutheran, Lutheran Ausbau, Riederfelde, Ruthen, Wessentin, Wessentin Ausbau,

Gemeinde Neustadt-Glewe mit den Ortsteilen und Ortslagen: Hohes Feld, Kiez, Klein Laasch, Liebs Siedlung, Neustadt-Glewe, Tuckhude, Wabel,

Gemeinde Obere Warnow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Grebbin und Wozinkel, Gemarkung Kossebade teilweise, Gemarkung Herzberg mit dem Waldgebiet Bahlenholz bis an die östliche Gemeindegrenze, Gemarkung Woeten unmittelbar östlich und westlich der L16,

Gemeinde Parchim mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dargelütz, Neuhof, Kiekindemark, Neu Klockow, Möderitz, Malchow, Damm, Parchim, Voigtsdorf, Neu Matzlow,

Gemeinde Passow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Unterbrüz, Brüz, Welzin, Neu Brüz, Weisin, Charlottenhof, Passow,

Gemeinde Plau am See mit den Ortsteilen und Ortslagen: Reppentin, Gaarz, Silbermühle, Appelburg, Seelust, Plau-Am See, Plötzenhöhe, Klebe, Lalchow, Quetzin, Heidekrug,

Gemeinde Rom mit den Ortsteilen und Ortslagen: Lancken, Stralendorf, Rom, Darze, Paarsch,

Gemeinde Spornitz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dütschow, Primark, Steinbeck, Spornitz,

Gemeinde Werder mit den Ortsteilen und Ortslagen: Neu Benthen, Benthen, Tannenhof, Werder.

2.   Estland

Följande restriktionszoner I i Estland:

Hiiu maakond.

3.   Grekland

Följande restriktionszoner I i Grekland:

in the regional unit of Drama:

the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

in the regional unit of Xanthi:

the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

in the regional unit of Rodopi:

the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

in the regional unit of Evros:

the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

in the regional unit of Serres:

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

4.   Lettland

Följande restriktionszoner I i Lettland:

Dienvidkurzemes novada, Grobiņas pagasts, Nīcas pagasta daļa uz ziemeļiem no apdzīvotas vietas Bernāti, autoceļa V1232, A11, V1222, Bārtas upes, Otaņķu pagasts, Grobiņas pilsēta,

Ropažu novada Stopiņu pagasta daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes.

5.   Litauen

Följande restriktionszoner I i Litauen:

Kalvarijos savivaldybė,

Klaipėdos rajono savivaldybė: Agluonėnų, Dovilų, Gargždų, Priekulės, Vėžaičių, Kretingalės ir Dauparų-Kvietinių seniūnijos,

Marijampolės savivaldybė,

Palangos miesto savivaldybė,

Vilkaviškio rajono savivaldybė.

6.   Ungern

Följande restriktionszoner I i Ungern:

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950,

406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Győr-Moson-Sopron megye 100550, 100650, 100950, 101050, 101350, 101450, 101550, 101560 és 102150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251650, 251750, 251850, 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050, 575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

7.   Polen

Följande restriktionszoner I i Polen:

w województwie kujawsko - pomorskim:

powiat rypiński,

powiat brodnicki,

powiat grudziądzki,

powiat miejski Grudziądz,

powiat wąbrzeski,

w województwie warmińsko-mazurskim:

gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

w województwie podlaskim:

gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

gminy Grabowo, Kolno i miasto Kolno, Turośl w powiecie kolneńskim,

w województwie mazowieckim:

powiat ostrołęcki,

powiat miejski Ostrołęka,

gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Bulkowo, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno, Staroźreby i Stara Biała w powiecie płockim,

powiat miejski Płock,

powiat ciechanowski,

gminy Baboszewo, Dzierzążnia, Joniec, Nowe Miasto, Płońsk i miasto Płońsk, Raciąż i miasto Raciąż, Sochocin w powiecie płońskim,

powiat sierpecki,

gmina Bieżuń, Lutocin, Siemiątkowo i Żuromin w powiecie żuromińskim,

część powiatu ostrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Dzieżgowo, Lipowiec Kościelny, Mława, Radzanów, Strzegowo, Stupsk, Szreńsk, Szydłowo, Wiśniewo w powiecie mławskim,

powiat przasnyski,

powiat makowski,

powiat pułtuski,

część powiatu wyszkowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu węgrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu wołomińskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Mokobody i Suchożebry w powiecie siedleckim,

gminy Dobre, Jakubów, Kałuszyn, Stanisławów w powiecie mińskim,

gminy Bielany i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

powiat jasielski,

powiat strzyżowski,

część powiatu ropczycko – sędziszowskiego niewymieniona w części II i II załącznika I,

gminy Pruchnik, Rokietnica, Roźwienica, w powiecie jarosławskim,

gminy Fredropol, Krasiczyn, Krzywcza, Przemyśl, część gminy Orły położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77, część gminy Żurawica na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 77 w powiecie przemyskim,

powiat miejski Przemyśl,

gminy Gać, Jawornik Polski, Kańczuga, część gminy Zarzecze położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

powiat łańcucki,

gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski, część gminy Świlcza położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

gmina Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

gminy Brzostek, Jodłowa, Pilzno, miasto Dębica, część gminy Czarna położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy Żyraków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy wiejskiej Dębica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

w województwie świętokrzyskim:

gminy Nowy Korczyn, Solec–Zdrój, Wiślica, Stopnica, Tuczępy, Busko Zdrój w powiecie buskim,

powiat kazimierski,

powiat skarżyski,

część powiatu opatowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

część powiatu sandomierskiego niewymieniona w części II załącznika I,

gminy Bogoria, Osiek, Staszów i część gminy Rytwiany położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 764, część gminy Szydłów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 756 w powiecie staszowskim,

gminy Pawłów, Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

powiat ostrowiecki,

gminy Fałków, Ruda Maleniecka, Radoszyce, Smyków, Słupia Konecka, część gminy Końskie położona na zachód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na południe od linii kolejowej w powiecie koneckim,

gminy Bodzentyn, Bieliny, Łagów, Morawica, Nowa Słupia, część gminy Raków położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 756 i 764, część gminy Chęciny położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 762, część gminy Górno położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy łączącą miejscowości Leszczyna – Cedzyna oraz na południe od linii wyznaczonej przez ul. Kielecką w miejscowości Cedzyna biegnącą do wschodniej granicy gminy, część gminy Daleszyce położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 764 biegnącą od wschodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą łączącą miejscowości Daleszyce – Słopiec – Borków, dalej na północ od linii wyznaczonej przez tę drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 764 do przecięcia z linią rzeki Belnianka, następnie na północ od linii wyznaczonej przez rzeki Belnianka i Czarna Nida biegnącej do zachodniej granicy gminy w powiecie kieleckim,

gminy Działoszyce, Michałów, Pińczów, Złota w powiecie pińczowskim,

gminy Imielno, Jędrzejów, Nagłowice, Sędziszów, Słupia, Sobków, Wodzisław w powiecie jędrzejowskim,

gminy Moskorzew, Radków, Secemin, część gminy Włoszczowa położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 742 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Konieczno, i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Konieczno – Rogienice – Dąbie – Podłazie, część gminy Kluczewsko położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od wschodniej granicy gminy i łączącą miejscowości Krogulec – Nowiny - Komorniki do przecięcia z linią rzeki Czarna, następnie na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Czarna biegnącą do przecięcia z linią wyznaczoną przez drogę nr 742 i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 742 biegnącą od przecięcia z linią rzeki Czarna do południowej granicy gminy w powiecie włoszczowskim,

w województwie łódzkim:

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

gminy Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka w powiecie rawskim,

gminy Bolimów, Głuchów, Godzianów, Lipce Reymontowskie, Maków, Nowy Kawęczyn, Skierniewice, Słupia w powiecie skierniewickim,

powiat miejski Skierniewice,

gminy Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

powiat tomaszowski,

powiat brzeziński,

powiat łaski,

powiat miejski Łódź,

powat łódzki wschodni,

powiat pabianicki,

powiat wieruszowski,

gminy Aleksandrów Łódzki, Stryków, miasto Zgierz w powiecie zgierskim,

gminy Bełchatów z miastem Bełchatów, Drużbice, Kluki, Rusiec, Szczerców, Zelów w powiecie bełchatowskim,

powiat wieluński,

powiat sieradzki,

powiat zduńskowolski,

gminy Aleksandrów, Czarnocin, Grabica, Moszczenica, Ręczno, Sulejów, Wola Krzysztoporska, Wolbórz w powiecie piotrkowskim,

powiat miejski Piotrków Trybunalski,

gminy Masłowice, Przedbórz, Wielgomłyny i Żytno w powiecie radomszczańskim,

w województwie śląskim:

gmina Koniecpol w powiecie częstochowskim,

w województwie pomorskim:

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

gminy Lichnowy, Miłoradz, Malbork z miastem Malbork, część gminy Nowy Staw położna na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 w powiecie malborskim,

gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

powiat gdański,

Miasto Gdańsk,

powiat tczewski,

powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

gmina Lubiszyn w powiecie gorzowskim,

gmina Dobiegniew w powiecie strzelecko – drezdeneckim,

w województwie dolnośląskim:

gminy Dziadowa Kłoda, Międzybórz, Syców, Twardogóra, część gminy wiejskiej Oleśnica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr S8, część gminy Dobroszyce położona na wschód od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od północnej do południowej granicy gminy w powiecie oleśnickim,

gminy Jordanów Śląski, Kobierzyce, Mietków, Sobótka, część gminy Żórawina położona na zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4, część gminy Kąty Wrocławskie położona na południe od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie wrocławskim,

część gminy Domaniów położona na południowy zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie oławskim,

gmina Wiązów w powiecie strzelińskim,

część powiatu średzkiego niewymieniona w części II załącznika I,

miasto Świeradów - Zdrój w powiecie lubańskim,

gminy Pielgrzymka, miasto Złotoryja, część gminy wiejskiej Złotoryja położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od północnej granicy gminy w miejscowości Nowa Wieś Złotoryjska do granicy miasta Złotoryja oraz na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 382 biegnącą od granicy miasta Złotoryja do wschodniej granicy gminy w powiecie złotoryjskim,

gmina Mirsk w powiecie lwóweckim,

gminy Janowice Wielkie, Mysłakowice, Stara Kamienica w powiecie karkonoskim,

część powiatu miejskiego Jelenia Góra położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 366,

gminy Bolków, Męcinka, Mściwojów, Paszowice, miasto Jawor w powiecie jaworskim,

gminy Dobromierz, Jaworzyna Śląska, Marcinowice, Strzegom, Żarów w powiecie świdnickim,

gminy Dzierżoniów, Pieszyce, miasto Bielawa, miasto Dzierżoniów w powiecie dzierżoniowskim,

gminy Głuszyca, Mieroszów w powiecie wałbrzyskim,

gmina Nowa Ruda i miasto Nowa Ruda w powiecie kłodzkim,