(1)

Genom förordning (EG) nr 119/97 (2) införde rådet slutgiltiga antidumpningstullar på mellan 32,5 % och 39,4 % på import av vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) och en slutgiltig antidumpningstull på 10,5 % på import från Malaysia. Dessa tullsatser omfattade andra ringpärmsmekanismer än sådana med 17 eller 23 ringar, medan mekanismer med 17 och 23 ringar omfattades av en tullsats motsvarande skillnaden mellan minimiimportpriset (325 euro per 1 000 enheter) och priset fritt gemenskapens gräns före tullklarering i de fall det senare var lägre än minimiimportpriset.

(2)

Genom förordning (EG) nr 2100/2000 (3) höjde rådet ovannämnda tullar för andra ringpärmsmekanismer än sådana med 17 eller 23 ringar till följd av en antiabsorptionsundersökning enligt artikel 12 i grundförordningen. De ändrade tullar som är tillämpliga på denna import från Kina varierade mellan 51,2 % och 78,8 %.

(3)

Efter en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen utvidgade rådet de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna genom förordning (EG) nr 1208/2004 (4) till att även omfatta import av vissa ringpärmsmekanismer avsända från Socialistiska republiken Vietnam (Vietnam), oavsett om deras deklarerade ursprung är Vietnam eller inte.

(4)

Genom förordning (EG) nr 2074/2004 (5) utvidgade kommissionen de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång. Någon begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång av de åtgärder som gällde för Malaysia inkom inte, och de åtgärderna upphörde därför att gälla i januari 2002.

(5)

Efter en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen utvidgade rådet de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna genom förordning (EG) nr 33/2006 (6) till att även omfatta import av vissa ringpärmsmekanismer avsända från Demokratiska folkrepubliken Laos (Laos), oavsett om deras deklarerade ursprung var Laos eller inte.

(6)

Genom förordning (EG) nr 818/2008 (7) och till följd av en undersökning om kringgående utvidgade rådet åtgärdernas räckvidd till att även omfatta vissa något modifierade ringpärmsmekanismer.

(7)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång förlängdes antidumpningstullarna på import av vissa ringpärmsmekanismer med fem år i februari 2010 genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 157/2010 (8) och efter en annan översyn vid giltighetstidens utgång med ytterligare fem år i maj 2016 genom rådets genomförandeförordning (EU) 2016/703 (9) (de gällande åtgärderna).

(8)

De gällande antidumpningstullarna är 51,2 % för en exporterande tillverkare och 78,8 % för alla övriga exporterande tillverkare.

(9)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden för de gällande åtgärderna (10) snart kommer att löpa ut mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(10)

Begäran om översyn ingavs den 12 februari 2021 av unionstillverkaren Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH (sökanden), som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av ringpärmsmekanismer. Begäran om översyn grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(11)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 11 maj 2021 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import av ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina, utvidgad till att även omfatta Vietnam och Laos på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (11) (tillkännagivandet om inledande).

(12)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2017 till och med översynsperiodens utgång (skadeundersökningsperioden).

(13)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och bjöd in dem att delta.

(14)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

(15)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(16)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att de tre kända unionstillverkarna, IML Industria Meccanica Lombarda SRL, Koloman Handler Fémárugyár Magyarország Kft och Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH, behövde lämna in det ifyllda frågeformuläret inom 37 dagar efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande. Kommissionen uppmanade också andra eventuella unionstillverkare och intresseorganisationer att ge sig till känna och begära ett frågeformulär. Ingen annan unionstillverkare eller intresseorganisation gav sig till känna.

(17)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(18)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(19)

Inga exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna och/eller samtyckte till att ingå i urvalet. Inga kinesiska tillverkare samarbetade således och slutsatserna beträffande importen från Kina har dragits på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(20)

Kommissionen sände ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(21)

Kommissionen sände frågeformuläret till unionstillverkare, icke-närstående importörer och exporterande tillverkare. Samma frågeformulär gjordes även tillgängligt på webbplatsen för generaldirektoratet för handel (12) samma dag som översynen inleddes.

(22)

Svar på frågeformuläret mottogs från unionstillverkarna Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH och Koloman Handler Kft., två parter som tillhör samma koncern och har en och samma produktionsanläggning (nedan gemensamt kallade Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH), och I.M.L. Industria Meccanica Lombarda S.r.l.

(23)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

—

Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH, Oroszlany, Ungern.

—

I.M.L. Industria Meccanica Lombarda S.r.l., Offanengo, Italien.

(24)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen vissa ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina bestående av två stålplattor eller ståltrådar på vilka åtminstone fyra halvringar gjorda av ståltråd är fastsatta och som hålls samman av ett stålomslag. De kan öppnas antingen genom att man drar isär halvringarna eller med hjälp av en liten utlösningsmekanism i stål som är fastsatt på ringpärmsmekanismen (produkt som översynen gäller). Ringpärmsmekanismer omfattas vid ikraftträdandet av förordning (EU) 2016/703 av KN-nummer ex 8305 10 00 (Taric-nummer 8305100011, 8305100013, 8305100019, 8305100021, 8305100023, 8305100029, 8305100034 och 8305100035).

(25)

Ringpärmsmekanismer används i en mängd olika tillämpningar, till exempel vid framställning av programvarumanualer, kataloger och broschyrer, tekniska handböcker och kontorspärmar, liksom presentationspärmar och andra bindningspärmar samt foto- och frimärksalbum.

(26)

Det såldes många olika typer av ringpärmsmekanismer i unionen under översynsperioden. De olika typerna skilde sig åt genom olikheter i bredd på basplattan, typ av mekanism, antal ringar, öppningssystem, nominell kapacitet att rymma papper, ringdiameter, ringarnas form och längd samt mellanrum mellan ringarna. Eftersom alla dessa typer har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper, och i viss grad kan ersätta varandra, fastställdes det att alla ringpärmsmekanismer utgör en och samma produkt i samband med den nu aktuella undersökningen. Inga synpunkter lämnades i detta hänseende.

(27)

Såsom framgår av den undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna (13) har följande produkter samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(28)

Under översynsperioden fortsatte importen av den produkt som översynen gäller från Kina, om än på en mycket lägre nivå än under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång (dvs. från januari 2014 till december 2014). Enligt Comext (Eurostat) svarade importen av ringpärmsmekanismer från Kina för cirka 0,7 % av unionsmarknaden under översynsperioden, vilket är att jämföra med en marknadsandel på 2,3 % under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång.

(29)

Som nämns i skäl 19 samarbetade ingen av de exporterande tillverkarna från Kina i undersökningen. Eftersom inga kinesiska exporterande tillverkare samarbetat, meddelade kommissionen de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna tillämpa artikel 18 i grundförordningen när det gäller de slutsatser som dragits i förhållande till Kina. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet i detta avseende.

(30)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades därför slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, offentligt tillgängliga uppgifter för de två turkiska företag som är verksamma enligt Nace Rev. 2-koden 2599, uppgifter från sökanden, uppgifter från den turkiska statistikmyndigheten, Eurostats databas Comext, Global Trade Atlas, OECD:s webbplats för kostnader inom varuhandeln för internationella transporter och försäkringar (ITIC, International Transport and Insurance Costs of Merchandise Trade) och Världsbankens webbplats Doing Business.

(31)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes, som när det gäller Kina tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(32)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades in inom den angivna tidsfristen. Därför informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(33)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(34)

Den 20 oktober 2021 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder, nämligen Turkiet som ett lämpligt representativt land. Kommissionen mottog en synpunkt från sökanden på den första noteringen.

(35)

Den 7 februari 2022 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. Kommissionen informerade också berörda parter om sin avsikt att använda de två turkiska företag (DSC Otomotiv och Samet Kalip ve Madeni) som är verksamma enligt Nace Rev. 2-kod 2599 och tillverkar produkter i samma allmänna kategori som ringpärmsmekanismer för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i syfte att konstruera normalvärdet.

(36)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(37)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(38)

Som förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas sida, att det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(39)

I den senaste tidens undersökningar av stålsektorn i Kina (14), eftersom stål är den huvudsakliga produktionsfaktorn för ringpärmsmekanismer, har kommissionen konstaterat att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen drog i denna undersökning slutsatsen att det på grundval av tillgänglig bevisning också var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(40)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (15). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (16), utan de kinesiska myndigheterna kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (17). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (18). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (19). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (20), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (21).

(41)

Begäran innehöll uppgifter om snedvridningarna inom stålsektorn, särskilt om undersökningsresultaten i de nyligen genomförda antidumpningsundersökningar som kommissionen lett, vid vilka förekomsten av snedvridningar inom stålsektorn bekräftades. Begäran innehöll ytterligare uppgifter om snedvridningar inom sektorn för icke-järnmetaller, särskilt med avseende på nickel, som är en viktig råvara för tillverkningen av den produkt som översynen gäller. I begäran hänvisades det dessutom till kommissionens rapport om betydande snedvridningar i Kina (22) (rapporten), där man särskilt betonade snedvridningarna på arbetsmarknaden och inom tillgången till finansiering.

(42)

I den aktuella undersökningen undersökte kommissionen huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Detta gjordes på grundval av den tillgängliga bevisningen i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(43)

Särskilt inom sektorn för stål, dvs. den viktigaste råvaran för produktionen av den produkt som översynen gäller, äger de kinesiska myndigheterna fortfarande en stor andel av företagen. Många av de största ståltillverkarna ägs av staten. Vissa av dem nämns uttryckligen i planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020. Till exempel anger det kinesiska statsägda företaget Shanxi Taiyuan Iron & Steel Co. Ltd (Tisco) på sin webbplats att det är en ”järn- och ståljätte” som ”har utvecklats till ett framstående storskaligt järn- och stålkomplex, med verksamhet inom järnmalmsutvinning, järn- och ståltillverkning, förädling, leverans och handel” (23). Baosteel är ett annat stort kinesiskt statsägt företag som är verksamt inom ståltillverkningen och som ingår i nyligen konsoliderade China Baowu Steel Group Co. Ltd (tidigare Baosteel Group and Wuhan Iron & Steel) (24) .. Nominellt sett uppskattas antalet statsägda företag och antalet privatägda företag vara nästan jämnt fördelat, men av de fem kinesiska ståltillverkare som hör till världens tio största är fyra statsägda (25). Samtidigt som de tio största tillverkarna endast stod för omkring 36 % av industrins sammanlagda produktion 2016 satte de kinesiska myndigheterna samma år upp målet att konsolidera 60–70 % av järn- och ståltillverkningen till cirka tio storskaliga företag till 2025 (26). De kinesiska myndigheterna upprepade sin avsikt i april 2019, när den tillkännagav offentliggörandet av riktlinjer om konsolidering av stålindustrin (27). En sådan konsolidering kan medföra påtvingade sammanslagningar av lönsamma privata företag med underpresterande statsägda företag (28).

(44)

Många av de största tillverkarna inom stålsektorn nämns dessutom särskilt i planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020. Till exempel anger Tisco på sin webbplats att det är en ”järn- och ståljätte” som har ”utvecklats till ett framstående storskaligt järn- och stålkomplex, med verksamhet inom järnmalmsutvinning, järn- och ståltillverkning, förädling, leverans och handel” (29).

(45)

Eftersom sektorn för ringpärmsmekanismer är mycket fragmenterad och de flesta tillverkare är statligt ägda var det under undersökningen omöjligt att fastställa det exakta antalet statsägda respektive privatägda tillverkare av ringpärmsmekanismer.

(46)

Till följd av den stora andelen statligt ägda företag inom sektorn för stål, som är den huvudsakliga råvaran i tillverkningen av ringpärmsmekanismer, förhindras även privatägda tillverkare att verka under marknadsförhållanden. Både offentligägda och privatägda företags verksamheter inom sektorn för ringpärmsmekanismer bedrivs också under politisk styrning och politiskt överinseende, såsom framgår av skälen 47–53.

(47)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen undersökte kommissionen inte enskilda företag eftersom sektorn för ringpärmsmekanismer är mycket fragmenterad och främst består av SMF-företag.

(48)

Sektorn för ringpärmsmekanismer omfattas dessutom av diskriminerande strategier till fördel för inhemska tillverkare eller som på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen.

(49)

Industrin för stål, som är den huvudsakliga komponenten vid tillverkningen av ringpärmsmekanismer, betraktas som en viktig industri av de kinesiska myndigheterna (30). Detta bekräftas i många planer, direktiv och andra dokument som handlar om stål och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå, såsom planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020. I planen anges att stålindustrin är ”en viktig och grundläggande sektor i den kinesiska ekonomin och en nationell hörnsten” (31). De viktigaste uppgifter och mål som anges i planen täcker alla aspekter av industrins utveckling (32).

(50)

I den trettonde femårsplanen om ekonomisk och social utveckling (33) anges att företag som tillverkar stålprodukter i det högre marknadssegmentet ska stödjas (34). Planen inriktas även på att uppnå hållbara och tillförlitliga kvalitetsprodukter genom stöd till företag som använder teknik för ren stålproduktion, precisionsvalsning och kvalitetsförbättring (35).

(51)

I den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring) (36) (katalogen) anges stålindustrin vara en främjad industri.

(52)

De kinesiska myndigheterna vägleder dessutom sektorns utveckling med hjälp av en bred uppsättning politiska verktyg och direktiv, bland annat avseende sammansättning och omstrukturering av marknaden, råvaror, investeringar, kapacitetseliminering, produktsortiment, omlokalisering, uppgradering osv. Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av stålsektorns utveckling och funktion (37). Det rådande problemet med överkapacitet är otvivelaktigt det tydligaste exemplet på följderna av de kinesiska myndigheternas politik och de snedvridningar som är resultatet av denna.

(53)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av stål och järn som är den huvudsakliga råvaran i tillverkningen av ringpärmsmekanismer. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(54)

I denna undersökning har det inte framkommit några bevis för att den diskriminerande tillämpningen eller det felaktiga genomförandet av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom stålsektorn, som avses i skäl 40 ovan, inte skulle påverka tillverkarna av ringpärmsmekanismer.

(55)

Sektorn för ringpärmsmekanismer påverkas också av snedvridningar av lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, i enlighet med vad som anges i skäl 40. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av ringpärmsmekanismer eller den huvudsakliga insatsvaran) och indirekt (när det gäller tillgången till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (38).

(56)

Ingen bevisning har heller lämnats in som skulle kunna visa att sektorn för ringpärmsmekanismer inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 40. Det omfattande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(57)

Kommissionen erinrar slutligen om att det krävs flera insatsvaror för att tillverka ringpärmsmekanismer. Kina är en av de största tillverkarna av stål – den viktigaste råvara som används vid tillverkningen av ringpärmsmekanismer. När tillverkare av ringpärmsmekanismer köper eller ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(58)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för ringpärmsmekanismer som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, i enlighet med beskrivningen i delarna I och II i rapporten. De statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna åberopade någon bevisning eller framförde några argument för motsatsen i denna undersökning.

(59)

Såsom anges i skäl 29 lämnade de kinesiska myndigheterna inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisade den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inklusive rapporten samt den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, i fråga om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(60)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i avsnittet nedan.

(61)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(62)

Såsom anges i skälen 34 och 35 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: Den första noteringen om produktionsfaktorer av den 20 oktober 2021 (den första noteringen) och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 7 februari 2022 (den andra noteringen). I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna, och de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa aspekter och deras relevanta källor bemöttes. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(63)

I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Turkiet och Thailand som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, där det var känt att den produkt som översynen gäller inom samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller tillverkades.

(64)

Sökanden lämnade en synpunkt på noteringen. Sökanden instämde i att båda länderna klassificerades som länder med högre medelinkomst. Sökanden uppgav emellertid i sitt svar på den första noteringen att denne på grundval av flera årtiondens av tillverkning och försäljning av den produkt som översynen gäller inte kände till några företag i Turkiet och Thailand som tillverkade ringpärmsmekanismer. Dessutom vidhöll sökanden att det rådde förvirring kring tillverkningen av ringpärmar, dvs. en produkt i senare led i förädlingskedjan, och ringpärmsmekanismer, dvs. ringpärmens metalldel. När det gäller de företag som kommissionen presenterade som tillverkare i Turkiet och Thailand påpekade sökanden att alla företag som förtecknas i noteringen av den 20 oktober var kontorsmaterialföretag som tillverkade produkten i senare led i förädlingskedjan. Sökanden förklarade att denne i begäran om översyn hade valt Turkiet på grund av landets storlek och ekonomiska utveckling, väl medveten om att det inte förekom någon tillverkning av ringpärmsmekanismer i Turkiet. Sökanden hade därför föreslagit företag med liknande produktionsmetoder, produktionsfaktorer och tillverkning på grundval av Nace Rev. 2-kod 2599.

(65)

Eftersom alla länder där det förekommer tillverkning av den produkt som översynen gäller har en annan ekonomisk utvecklingsnivå än Kina uppgav kommissionen att den skulle använda tillverkningen av en produkt i samma allmänna produktkategori, Nace Rev. 2-kod 2599, som den produkt som översynen gäller, för att fastställa ett lämpligt representativt land för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(66)

Avseende de länder som övervägts och som nämns ovan kontrollerade kommissionen tillgången till offentliga uppgifter, särskilt offentliga finansiella uppgifter från tillverkarna i den allmänna kategorin för Nace Rev. 2-kod 2599.

(67)

Kommissionen undersökte vidare de offentligt tillgängliga finansiella uppgifterna för de företag som sökanden identifierat (Nace Rev. 2-kod 2599). Även om det inte finns några produkter som översynen gäller som tillverkas av dessa företag så använder de liknande produktionsfaktorer i sina tillverkningsprocesser. Kommissionen fann att endast två av de sex företag som identifierades var verksamma enligt Nace Rev. 2-kod 2599, nämligen DSC Otomotiv och Samet Kalip ve Madeni, båda i Turkiet. Kommissionen fann att de två identifierade företagen var lönsamma under översynsperioden. Den jämförelsevis höga nivån på försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst vid användning av det vägda genomsnittet för de två företagen kan förklaras med att båda dessa företag är stora tillverkare inom sina respektive sektorer. DSC Otomotiv levererar till bilsektorn, medan Samet Kalip är en viktig aktör på den globala marknaden för möbeltillbehör. Hur som helst har kommissionen inte hittat några uppgifter som tyder på att nivåerna på försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten för DSC Otomotiv och Samet Kalip inte skulle vara rimliga för den sektor som företagen är verksamma i.

(68)

Kommissionen analyserade även importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till Turkiet. Analysen av importuppgifterna visade att importen till Turkiet av de huvudsakliga produktionsfaktorerna inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (41), och att Turkiet därför kunde användas som lämpligt representativt land.

(69)

Mot bakgrund av ovanstående informerade kommissionen de berörda parterna i den andra noteringen om att den avsåg använda Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(70)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på huruvida Turkiet var ett representativt land. Inga synpunkter inkom.

(71)

Det inledande urvalet av potentiellt representativa länder och lämpliga företag med allmänt tillgängliga uppgifter innebär inte att kommissionen inte kan komplettera eller förfina urvalet och göra efterforskningar i ett senare skede, bland annat genom att komma med nya förslag på potentiellt representativa länder. Syftet med noteringarna om produktionsfaktorer är i själva verket att uppmana berörda parter att inkomma med synpunkter på kommissionens avdelningars preliminära efterforskningar och, om det är motiverat, lägga fram alternativ som kommissionens avdelningar kan överväga. Noteringarna innehåller en särskild bilaga med vägledning för att hjälpa parterna att lämna in upplysningar om andra möjliga representativa länder och/eller företag enligt artikel 2.6a a i grundförordningen.

(72)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(73)

Mot bakgrund av denna analys uppfyllde Turkiet kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land.

(74)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(75)

I den andra noteringen uppgav kommissionen därefter att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror och biprodukter. Kommissionen förklarade även att den skulle använda uppgifter från den turkiska statistikmyndigheten (42) för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft och energi.

(76)

Kommissionen tog med ett värde för tillverkningsomkostnader i beräkningen för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen sig av finansiella uppgifter från en av de unionstillverkare som samarbetade i undersökningen och som lämnade specifika upplysningar för detta ändamål (43), Koloman Handler Kft (KH). Metoden förklaras ingående i avsnitt 3.3.5.

(77)

Slutligen använde kommissionen, såsom anges i den andra noteringen, finansiella uppgifter från de utvalda turkiska företag som anges i skäl 67 för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(78)

Kommissionens syfte med de båda noteringarna om produktionsfaktorer var att sammanställa en förteckning över produktionsfaktorer och källor som används för att upprätta en full förteckning över insatsmaterial som de råvaror, den energi och den arbetskraft som tillverkarna i Kina använder vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen mottog inte några synpunkter på förteckningen över produktionsfaktorer.

(79)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade i översynsförfarandet var kommissionen tvungen att använda uppgifter från den europeiska tillverkaren KH för att fastställa de produktionsfaktorer som används vid tillverkningen av ringpärmsmekanismer. På grundval av uppgifter som samlats in från de kinesiska företagen under den ursprungliga undersökningen och uppgifter som finns tillgängliga på webbplatserna för de kinesiska tillverkarna av ringpärmsmekanismer kan det konstateras att deras tillverkningsprocess och de råvaror som de använder är liknar de tillverkningsprocesser och de råvaror som KH har meddelat att företaget använder.

(80)

På grund av det obefintliga samarbetet förfogade kommissionen inte över mer detaljerade varukoder för de olika produktionsfaktorerna än de sexsiffriga HS-numren.

(81)

Mot bakgrund av alla uppgifter som lämnats av KH och i och med att inga synpunkter inkommit på de två noteringarna vad gäller källorna för fastställande av normalvärdet avseende produktionsfaktorerna, har följande produktionsfaktorer och, i tillämpliga fall, motsvarande HS-nummer fastställts:

Produktionsfaktorer för ringpärmsmekanismer

(82)

För att fastställa de icke snedvridna priserna på råvaror som levereras till en tillverkares fabrik i det representativa landet använde kommissionen som grund, för varje råvara som KH använde vid tillverkningen av ringpärmsmekanismer, det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA, plus import- och transportkostnader. Kommissionen kontrollerade de rapporterade råvarorna och den relevanta förbrukningen vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 (44). Uppgifterna om importstatistiken förblev tillräckligt representativa när denna import uteslöts. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet eftersom den i skäl 60 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns något som bevisar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(83)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till tillverkarens fabrik tillämpade kommissionen det representativa landets importtull på respektive nivå, beroende på ursprungslandet för de importerade volymerna (45). Kommissionen lade till inhemska transportkostnader beräknade per kg på grundval av prisnoteringar för leveranser vid gränsen Istanbul-Kapikule, i enlighet med Världsbankens rapport Doing Business (46).

(84)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade i översynsförfarandet använde kommissionen uppgifter från den europeiska tillverkaren KH för att ange vilka biprodukter som erhölls vid tillverkningen av ringpärmsmekanismer. Företaget rapporterade endast en biprodukt: avfall och skrot av förtent järn eller stål

(85)

Då ovannämnda produkt inte importerades till Turkiet sökte kommissionen efter en alternativ referenskälla. På grundval av ett utdrag ur GTA identifierade kommissionen den största exportören i världen av produkten i fråga – Förenta staterna. Referensvärdet beräknades därefter som det vägda genomsnittliga exportpriset per enhet (cif + importtullar i länder som importerar från Förenta staterna) baserat på Förenta staternas export till resten av världen under översynsperioden.

(86)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader använde kommissionen offentligt tillgänglig turkisk nationell statistik, vilken omfattar arbetsgivarskatter och arbetsgivaravgifter (47).

(87)

Kommissionen använde statistik från Turkstats dataportal för beräkningen, som gav detaljerad information om arbetskraftskostnaden per timme inom olika ekonomiska sektorer, uppdelad på år. Kommissionen använde som referensvärde den siffra som rapporterats för Nace Rev. 2-kod C.25 ”Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater”.

(88)

För att fastställa referensvärdet för el använde kommissionen industrins elpriser per förbrukningsintervall, vilka offentliggjorts på webbplatsen för Turkiets nationella statistikmyndighet (Turkstat) (48).

(89)

Kommissionen använde den notering om elpriset som fanns tillgänglig på Turkstats dataportal, som tillhandahåller genomsnittliga elpriser per halvår. Kommissionen använde ett genomsnitt av de industripriser som angavs för översynsperioden som referensvärde.

(90)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet innehålla ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer.

(91)

Med hänvisning till de produktionsfaktorer som anges i skäl 81 beräknade kommissionen tillverkningsomkostnaderna. På grund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska tillverkarnas sida baserades beräkningen av dessa tillverkningsomkostnader på den procentandel som erhålls om tillverkningsomkostnaderna divideras med den tillverkningskostnad som rapporterats av KH. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(92)

För försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen finansiella uppgifter från de två turkiska tillverkare som förtecknas i skäl 67. Kommissionen fastställde först andelen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för kostnaderna för sålda varor för varje tillverkare. Därefter fastställdes ett genomsnittligt värde för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet (vägt i förhållande till företagens omsättning). Offentligt tillgängliga granskade räkenskaper för dessa företag gjordes tillgängliga för de berörda parterna som en bilaga till den andra noten.

(93)

På grundval av ovanstående referensvärden konstruerade kommissionen normalvärdet enligt följande metod.

(94)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som lämnats av KH avseende förbrukningen av de olika produktionsfaktorerna (råvaror, arbetskraft och energi) vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Dessa förbrukningsvolymer multiplicerades med de icke snedvridna kostnaderna per enhet i Turkiet, såsom beskrivs i avsnitt 3.3.4.

(95)

Därefter lade kommissionen till de procentuella tillverkningsomkostnader som fastställts enligt beskrivningen i skäl 90 för att få fram de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(96)

Slutligen tillämpade kommissionen, utöver den tillverkningskostnad som fastställts enligt beskrivningen i skäl 95, de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet som fastställts i enlighet med skäl 92. Värdet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor, och tillämpad på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 31,3 % respektive 24,7 %.

(97)

Normalvärdet, beräknat enligt beskrivningen i skälen 93–96, minskades med biproduktens icke snedvridna värde. Det icke snedvridna värdet för biprodukten fastställdes genom att den kvantitet som såldes under översynsperioden, enligt KH:s uppgifter, multiplicerades med dess icke snedvridna pris per enhet enligt vad som fastställts i Turkiet, såsom beskrivs i avsnitt 3.3.4.2.

(98)

För vissa produkter tillämpar Kina en policy för partiell återbetalning av mervärdesskatt vid export. För att säkerställa att normalvärdet och exportpriset jämfördes på samma nivå skattemässigt justeras normalvärdet uppåt med den del av mervärdesskatten som togs ut på exporten av den produkt som översynen gäller, och som inte återbetalades till de kinesiska exporterande tillverkarna. Uppgifter från den kinesiska skatte- och tullförvaltningens webbplats och uppgifter från Transcustoms (49) visade att den mervärdesskatt som under översynsperioden togs ut på export av ringpärmsmekanismer inte återbetalades till fullo. Det slutliga normalvärdet justerades därför uppåt med 3 % i enlighet med detta.

(99)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Eftersom ingen exporterande tillverkare var samarbetsvillig gäller normalvärdet för hela landet.

(100)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(101)

Enligt Eurostat importerades endast 356 000 ringpärmsmekanismer från Kina under översynsperioden. Detta belopp är försumbart inte bara mot bakgrund av den sammanlagda förbrukningen i unionen, utan också eftersom, såsom förklaras i skäl 26, ett stort antal olika typer av ringpärmsmekanismer såldes i unionen under översynsperioden. Eftersom inga kinesiska exporterande tillverkare samarbetade förfogar kommissionen inte över några uppgifter om produktmixen inom dessa små importvolymer. Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att dessa låga volymer inte utgör en tillräcklig grund för en slutsats om fortsatt dumpning och undersökte sannolikheten för återkommande dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(102)

Vid sidan av slutsatsen i skäl 101 undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: Förekomsten av dumpning baserat på export till tredjeländer, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft.

(103)

Med hjälp av importstatistik i GTA identifierade kommissionen de fyra största importörerna av ringpärmsmekanismer från Kina under översynsperioden, dvs. Mexiko, Förenta staterna, Malaysia och Vietnam (50). Dessa fyra länder stod för 61 % av den sammanlagda ”globala” importen från Kina av den produkt som översynen gäller.

(104)

När det gäller den kinesiska exporten av ringpärmsmekanismer till dessa fyra huvudmarknader beräknades dumpningen enligt den metod som beskrivs nedan.

(105)

För att bedöma dumpningen från Kina till tredjeländer använde kommissionen det normalvärde som konstruerats enligt beskrivningen i skälen 93–99.

(106)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte samarbetade uppskattades det sannolika exportpriset till unionen genom en analys av de kinesiska exportpriserna till tredjeländer under översynsperioden, på grundval av relevant landsspecifik importstatistik från GTA.

(107)

Malaysia och Vietnam rapporterade sina importvärden endast på cif-nivå. Kommissionen justerade därför de rapporterade värdena till fob-nivå genom att dra av kostnaderna för sjöfrakt och försäkring (51). Denna justering var inte nödvändig för Mexiko och Förenta staterna eftersom importvärden på fob-nivå fanns tillgängliga.

(108)

I det andra steget justerades fob-importvärdena för samtliga fyra länder till nivån fritt fabrik genom att man drog av de inhemska transportkostnaderna i Kina (52).

(109)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet och exportpriserna till tredjeländerna på nivån fritt fabrik.

(110)

Jämförelsen visade på en landsomfattande dumpningsmarginal för exporten från Kina till de fyra länderna, uttryckt i procent av respektive cif-värde (53), enligt följande:

(111)

Det genomsnittliga exportpris som konstaterades under översynsperioden för vart och ett av de ovannämnda länderna skulle leda till en dumpningsmarginal på mer än 20 % jämfört med det normalvärde som fastställs i avsnitt 3.3.6. Detta tyder på att om produkterna från Kina skulle importeras till unionen på denna nivå skulle denna import vara dumpad.

(112)

Den outnyttjade kapaciteten i Kina, som uppskattas till 375 miljoner enheter enligt begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, är mer än sju gånger så stor som unionens sammanlagda förbrukning på 40 miljoner enheter – 60 miljoner enheter under översynsperioden. Den kinesiska kapaciteten har byggts upp dramatiskt under det senaste årtiondet, och uppgår i nuläget till omkring 830 miljoner enheter, långt mer än den nuvarande produktionen på 455 miljoner enheter.

(113)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka ringpärmsmekanismer för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(114)

Enligt uppgifter från GTA exporterade de kinesiska exporterande tillverkarna till sina viktigaste tredjelandsmarknader till priser som var mellan 1,2 % och 32,5 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Med hänsyn tagen till denna prisnivå är exporten till unionen potentiellt attraktiv för kinesiska exportörer eftersom det om åtgärderna upphörde skulle bli möjligt för dem att sälja till priser som är högre än priserna på deras export till andra länder, men ändå är lägre än unionsindustrins priser.

(115)

Unionsmarknaden är också attraktiv för de kinesiska tillverkarna med tanke på dess storlek, i egenskap av den största globala marknaden för vissa typer av ringpärmsmekanismer enligt begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(116)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Särskilt nivån på det normalvärde som fastställts för Kina, nivån på de kinesiska exportpriserna till marknader i tredjeländer, unionsmarknadens attraktionskraft och tillgången till betydande produktionskapacitet i Kina tyder alla på att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna upphör att gälla.

(117)

Den likadana produkten tillverkades av två unionstillverkare under undersökningsperioden: Ring Alliance Ringbuchtechnik GmbH (Oroszlany, Ungern) och I.M.L. Industria Meccanica Lombarda S.r.l. (Offanengo, Italien). Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(118)

Bägge tillverkarna (den första är sökanden) har samarbetat i undersökningen. Eftersom de båda företagen tillsammans stod för unionens sammanlagda tillverkning av ringpärmsmekanismer under översynsperioden anses de utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(119)

Den sammanlagda tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring [40 000–60 000] enheter (54). Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av svaren på frågeformuläret från de två tillverkarna. Eftersom de mikro- och makroekonomiska siffrorna fastställdes på grundval av uppgifter från två unionstillverkare tillhandahölls uppgifterna i intervall för att säkerställa konfidentiell behandling.

(120)

Kommissionen fastställde unionens förbrukning på grundval av a) unionsindustrins verifierade försäljningsvolym av den likadana produkten på unionsmarknaden, såsom rapporterats i respektive unionstillverkares svar på frågeformuläret, och b) de volymer av ringpärmsmekanismer (på Taric-nivå) som importerats till unionsmarknaden, enligt vad som rapporterats av Eurostat och efter omvandling till enheter. Inom ramen för den Taric-nomenklatur som gällde vid ikraftträdandet av förordning (EU) 2016/703 identifierade kommissionen två grupper av ringpärmsmekanismer:

(121)

Enligt Eurostat är måttenheten för ringpärmsmekanismer vikt (kg). Kommissionen beräknade en omvandlingsfaktor för var och en av de ovannämnda grupperna av ringpärmsmekanismer på grundval av de verifierade produktionsuppgifterna för unionsindustrin. Kommissionen använde de omvandlingsfaktorer som beräknats på detta sätt för att fastställa de relevanta importvolymerna i enheter.

(122)

Beräkningen av dessa omvandlingsfaktorer förklarades i en notering till ärendet (55). I denna notering uppgav kommissionen källan till de uppgifter som den använde för att beräkna de två omvandlingsfaktorerna (unionsindustrins försäljningssiffror för översynsperioden i vikt och enhet) och vilken metod som använts (den sammanlagda vikten för försäljningen av varje produktgrupp i unionen dividerat med motsvarande antal enheter). Det inkom inga synpunkter på denna notering till ärendet.

(123)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning på unionsmarknaden

(124)

Undersökningen visade att unionens förbrukning av ringpärmsmekanismer minskade med 31 % under skadeundersökningsperioden, från omkring 70–90 miljoner enheter under 2017 till 40–60 miljoner enheter under översynsperioden (56).

(125)

Den fortsatta minskningen av förbrukningen i unionen förklaras av digitaliseringen. Unionsindustrin anser dock att digitaliseringens inverkan befinner sig i den sista fasen och att marknaden gradvis kommer att stabiliseras, särskilt för de viktigaste marknaderna, dvs. skolmarknaden och marknaden för provkartor. Dessutom ledde covid-19-utbrottet 2020 till en ytterligare tillfällig minskning av efterfrågan det året.

(126)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av statistik från Eurostat, såsom förklaras i skäl 120. Marknadsandelen fastställdes genom att jämföra importen med förbrukningen i unionen enligt tabell 1.

(127)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

(128)

Importvolymen när det gäller ringpärmsmekanismer med ursprung i Kina låg kvar på en mycket låg nivå under hela skadeundersökningsperioden och med en marknadsandel på omkring 1 %.

(129)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade, och med tanke på de mycket små mängder som importerades till unionen från Kina, såsom förklaras i skäl 101, kunde inga tillförlitliga importpriser fastställas under översynsperioden och det var därför inte möjligt att göra någon meningsfull beräkning av prisunderskridande.

(130)

Under dessa omständigheter fastställde kommissionen prisunderskridandet för importen från Kina under översynsperioden genom att jämföra följande faktorer:

(131)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarnas omsättning under översynsperioden. Den visade på ett prisunderskridande på upp till 32,5 % beroende vilka priser till de viktigaste exportmarknaderna som användes. Liknande prisunderskridandenivåer på unionsmarknaden är därför att vänta om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(132)

Kommissionen fastställde importvolymerna och importpriserna med samma metod som för Kina (se skäl 126).

(133)

Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 3

Import från tredjeländer

(134)

Under hela skadeundersökningsperioden var de viktigaste exportländerna för ringpärmsmekanismer till unionen Indien och Kambodja. Importen från dessa länder motsvarade en väsentlig andel av unionsmarknaden under hela skadeundersökningsperioden, mellan 10 % och 16 %. Det bör emellertid också noteras att volymerna och marknadsandelen för importen från Indien och Kambodja minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Priserna för denna import sjönk också, och unionsindustrin har inte lagt fram några bevis för att denna import dumpas på unionsmarknaden.

(135)

Importen från övriga tredjeländer är försumbar. Samtidigt försvann Thailand, som varit den näst största exportören till unionen, nästan från marknaden.

(136)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(137)

Såsom nämns i skäl 16 användes inget stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit. För fastställandet av skada gjorde kommissionen därför ingen åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer eftersom alla unionstillverkare samarbetade under översynen.

(138)

För att skydda affärshemligheter har det varit nödvändigt att presentera uppgifterna om de två unionstillverkarna i intervall. Om man presenterar de exakta siffrorna skulle antingen unionstillverkaren kunna beräkna den andra tillverkarens exakta produktionssiffror, och det skulle finnas risk för att andra marknadsaktörer som förfogar över marknadsuppgifter skulle kunna göra detsamma.

(139)

Unionens sammanlagda tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande