19.4.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 117/40

KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2022/639

av den 27 augusti 2021

om stödordningen SA.54915 – 2020/C (f.d. 2019/N) Belgien – Kapacitetsmekanism

(delgivet med nummer C(2021)6431)

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDE

(1)

Efter ett förfarande för förhandsanmälan och genom en skrivelse av den 19 december 2019 anmälde Konungariket Belgien en marknadstäckande kapacitetsmekanism (åtgärden eller kapacitetsmekanismen) till kommissionen, i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(2)	Genom en skrivelse av den 21 september 2020 underrättade kommissionen Belgien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende denna åtgärd.

(3)	Kommissionens beslut att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på åtgärden i fråga.

(4)

Genom en skrivelse av den 22 oktober 2020 inkom Belgien med synpunkter på beslutet att inleda förfarandet. Kommissionen mottog ytterligare synpunkter från 15 berörda parter. Den har översänt dessa synpunkter till Belgien som givits tillfälle att bemöta dem. Dess kommentarer mottogs i en skrivelse av den 24 december 2020.

(5)	Den 9 juli 2021 samtyckte Belgien undantagsvis till att avstå från sina rättigheter enligt artikel 342 i EUF-fördraget jämförd med artikel 3 i rådets förordning nr 1/1958 (3), och till att detta beslut skulle antas och meddelas på engelska.

2. DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

2.1 Sammanfattning av åtgärden

(6)

Belgien uppskattar att landet kommer att ställas inför ett problem med tillräcklig elproduktionskapacitet från och med 2025, främst till följd av landets beslut att fasa ut all kärnkraftskapacitet under perioden 2022–2025 och avvecklingen av termisk produktionskapacitet i Belgien och dess grannländer.

(7)	Syftet med åtgärden är därför att säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för elproduktion och att denna produktion uppfyller den förväntade efterfrågan på el.

(8)

Enligt kapacitetsmekanismen skulle stödmottagarna väljas ut genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande och ersättas för sin tillgänglighet. Stödet skulle ges i form av en kapacitetsbetalning under kapacitetsavtalets löptid. I gengäld skulle de utvalda anbudsgivarna ge sin tillgänglighet för att tillgodose efterfrågan hos den systemansvarige för överföringssystemet under stresshändelser som kan inträffa.

(9)

Belgien har fastställt sina nationella mål för minskning av koldioxidutsläpp i sin nationella energi- och klimatplan (4). På grundval av denna nationella energi- och klimatplan planeras andelen förnybara energikällor i Belgiens elförbrukning öka från 17 % år 2017 till minst 40,4 % år 2030. För att uppnå dessa mål kommer det att krävas integrering av betydande förnybara energikällor såsom vindkraft och solenergi, vars oregelbundenhet kan innebära en utmaning för produktionskapacitetens tillräcklighet och försörjningstryggheten.

(10)

Även om utvecklingen av förnybara energikällor inte är det främsta målet omfattar utformningen av kapacitetsmekanismen de ambitiösa målen att ytterligare införa förnybara energikällor i den belgiska energimixen, och fungerar som ett komplement till vidareutvecklingen av nya intermittenta förnybara energikällor.

2.2 Rättslig grund och statliga åtgärder

(11)	Den rättsliga grunden för åtgärden är ellagen av den 29 april 1999 om organisationen av den belgiska elmarknaden (ellagen), som har ändrats genom lagar (5) som offentliggjordes den 16 maj 2019 och den 19 mars 2021 i Moniteur belge.

(12)

Dessutom har kungliga dekret (6) och regler för den belgiska kapacitetsmekanismens funktion (7) utarbetats för att ytterligare utveckla formerna för kapacitetsmekanismen:

1)	Kungl. dekret av den 28 april 2021 om fastställande av metoden för kapacitetsberäkning och auktionsparametrar inom ramen för kapacitetsmekanismen (8).

2)	Kungl. dekret av den 21 maj 2021 om kriterier för stödberättigande avseende kumulativt stöd och minimitröskeln för deltagande (9).

3)	Kungl. dekret av den 4 juni 2021 om investeringströsklar och stödberättigande kostnader (10).

4)	Utkast till kungl. dekret om fastställande av de villkor på vilka innehavare av utländsk kapacitet kan delta i kapacitetsmekanismen (11).

5)	Kungl. dekret av den 30 maj 2021 om kontrollmetoder (12).

(13)	I augusti 2020 genomförde Elia, den belgiska systemansvarige för överföringssystemet, ett offentligt samråd om reglerna för den belgiska kapacitetsmekanismens funktion (13).

2.3 Tillräcklig produktionskapacitet i Belgien

2.3.1 Tillförlitlighetsnorm

(14)	Huvudmålet för den föreslagna kapacitetsmekanismen är att säkerställa försörjningstryggheten, i enlighet med en tillförlitlighetsnorm.

(15)

Som meddelades 2019 definierades kriterierna för tillförlitlighet i Belgien genom ett tvådelat kriterium för förväntad förlorad last: Det förväntade antalet timmar under vilka det inte kommer att vara möjligt för alla produktionsresurser som är tillgängliga för det belgiska elnätet att täcka lasten och behovet av driftsreserver, även med beaktande av efterfrågeflexibilitet, lagring och sammanlänkningar, får inte överstiga tre timmar under ett statistiskt normalt år. Som ett andra kriterium ska den förväntade förlorade lasten ligga under 20 timmar under ett statistiskt onormalt år (LOLE95) (14). Dessa värden har också fastställts i ellagen.

(16)	Tillförlitlighetsnormen är ett uttryck för uppskattningen av det värde konsumenterna fäster vid att undvika avbrott i elförsörjningen (VoLL) och den förväntade kostnaden för ny kapacitet i Belgien (CONE).

(17)	I artikel 23.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el (15) (elförordningen) föreskrivs att det ska fastställas en unionsmetod för att beräkna värdet av förlorad last, kostnaden för ny resurs och tillförlitlighetsnormen.

(18)	Den 2 oktober 2020 godkände Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) metoden för beräkning av värdet av förlorad last (VoLL-metoden), kostnaden för ny resurs (CONE-metoden) och tillförlitlighetsnormen (RS-metoden). De tre metoderna kallas gemensamt för VoLL/CONE/RS-metoden (16).

(19)	Den 7 juni 2021 lämnade Belgien in beräkningen av det nya värdet av förlorad last, kostnaden för ny resurs och tillförlitlighetsnormen i enlighet med VoLL/CONE/RS-metoden.

(20)	Den 28 maj 2021 översände den belgiska energitillsynsmyndigheten (CREG) sitt förslag till tillförlitlighetsnorm för Belgien till energiministern. Den tillförlitlighetsnorm som CREG föreslog var 2 timmar och 43 minuter.

(21)

Generaldirektoratet för energi vid näringsministeriet (FPS Economy) rekommenderade i sitt yttrande av den 2 juni 2021 att tillförlitlighetsnormen skulle avrundas till tre timmar för att stämma överens med tidigare studier om nationella och europeiska resursers tillräcklighet, göra det möjligt att följa praxis att uttrycka tillförlitlighetsnormer i avrundade timmar som i grannländerna samt ta hänsyn till att det icke-marginella underskott som konstaterats för Belgien kommer att täckas med en energimix och inte med en enda referensteknik.

(22)	Enligt utkastet till kungl. dekret om fastställande av tillförlitlighetsnormen och godkännande av värden för kostnaderna för värdet av förlorad last och för ny resurs fastställs den nya tillförlitlighetsnormen till tre timmar.

(23)

I utkastet till kungl. dekret godkänns också den enda uppskattningen av kostnaden för värdet av förlorad last, på grundval av det värde som fastställts av generaldirektoratet för energi vid FPS Economy tillsammans med planeringsbyrån, och kostnaden för ny resurs på grundval av tekniken för efterfrågeflexibilitet (17).

(24)	Värdet av förlorad last kommer att fastställas till 16 033 euro/MWh och kostnaden för ny resurs till 45 euro/kW/år.

(25)

Värdet av förlorad last beräknades med hjälp av en trianguleringsmetod som tog hänsyn till produktionsfunktionen samt en enkät om betalningsviljan, som gjordes av CREG. Enligt de belgiska myndigheterna var den enkät som CREG gjorde inte tillförlitlig, bland annat eftersom det enda föreslagna scenariot (vid en temperatur under +5 °C) inte var representativt för de flesta bristscenarier. Därför lades begränsad vikt vid resultaten av enkäten för att uppskatta värdet av förlorad last.

(26)	Enligt ellagen ska de beräkningar som är relevanta för kapacitetsmekanismen utföras på grundval av den tillförlitlighetsnorm som gällde den 15 september året före auktionen.

(27)

Med tanke på den snäva tidsplanen beräknade Belgien den volym som skulle upphandlas i Y-4- och Y-1-auktionerna, som planerats till oktober 2021 respektive 2024, på grundval av den gamla tillförlitlighetsnormen, med förbehåll för åtagandet att vid behov justera volymerna om den nya tillförlitlighetsnormen och bedömningen av tillräcklighet skulle visa på ett betydligt lägre kapacitetsbehov.

(28)

Belgien åtog sig också att uppdatera värdet av förlorad last på grundval av en ny enkät om betalningsvilja, i enlighet med VoLL/CONE/RS-metoden, och vid behov fastställa en ny tillförlitlighetsnorm före september 2022, med målet att använda den nya tillförlitlighetsnormen för att fastställa den volym som ska upphandlas senast för 2023 års auktion.

2.3.2 Tillräcklighetsbedömning

(29)

Enligt de belgiska myndigheterna kommer Belgien att ställas inför ett tillräcklighetsproblem från och med 2025, främst till följd av den utfasning av kärnkraften som planeras mellan 2022 och 2025 och som förstärks av avvecklingen av termisk produktionskapacitet i grannländerna. Tillräcklighetsproblemet har fastställts genom en nationell studie om resurstillräcklighet, som utgår från flera scenarier.

(30)

I den nationella tillräcklighetsstudien för perioden 2020–2030, som offentliggjordes av Elia, den belgiska systemansvarige för överföringssystemet, i juni 2019 (2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet) (18), identifierades ett systematiskt behov av ny kapacitet på minst 3,9 GW i scenariot för stora konsekvenser men låg sannolikhet (HiLo, High Impact Low Probability) (EU-HiLo) under vintern 2025–2026. Detta scenario beaktar importerad el och förutsätter att flera franska kärnreaktorer kanske inte finns tillgängliga (utöver den ”normala” otillgängligheten). Samma scenario användes inom ramen för utvärderingen av den strategiska reservvolymen (19). Grundscenariot för EU (20) visar på en brist på 2,4 GW om den befintliga termiska kapaciteten i systemet bibehålls (se figur 4–18 i 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet).

(31)

Resultaten av 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet visar, för EU-HiLo-scenariot, att den förväntade förlorade lasten utan ingripande skulle vara så hög som 10,5 timmar år 2025, vilket avsevärt skulle överskrida den nationella tillförlitlighetsnormen när det gäller försörjningstrygghet. LOLE95-indikatorn skulle till och med öka till 84 timmar. Följande tabell visar resultaten avseende förväntad förlorad last, i enlighet med den nationella tillräcklighetsstudien för scenariot EU-HiLo och grundscenariot för EU:

Tabell 1

Resultat avseende förväntad förlorad last för Belgien i studien om tillräcklighet och flexibilitet

	2025		2028		2030
	EU-base	EU-HiLo	EU-base	EU-HiLo	EU-base	EU-HiLo
Återstående förväntad förlorad last på marknaden (timmar)	9,4	10,5	6	6,9	6	6,2
Återstående LOLE95 på marknaden (timmar)	89	84	63	76	43	51

Källa: 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet

(32)

Den 11 juli 2019 offentliggjorde CREG en analys av 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet (21). I denna analys ifrågasatte CREG bland annat användningen av EU-HiLo-scenariot som huvudscenario. Enligt CREG bör metoden för att bedöma lönsamheten för befintlig och ny kapacitet förbättras och alla tillgängliga balansreserver i Belgien och utomlands bör beaktas.

(33)

I november 2019 offentliggjorde det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (Entso-E) halvtidsprognosen för 2019 (22) som visar följande resultat för Belgien 2025:

Tabell 2

Förväntad förlorad last för Belgien enligt halvtidsprognosen för 2019

	Grundscenario – 2025	Låg koldioxidkänslighet (23) – 2025
Genomsnittlig förväntad förlorad last	1,09 timmar	1,61 timmar
LOLE95	3,15 timmar	–

Källa: Entso-E, Mid-term Adequacy Forecast 2019

(34)	Belgien anser dock att Entso-E:s halvtidsprognos för 2019 inte presenterar resultaten avseende förväntad förlorad last för Belgien tillräckligt exakt, eftersom Entso-E utgår från att ytterligare 2,5 GW finns tillgängligt (24), vilket faktiskt inte är garanterat.

(35)

I sin slutrapport från april 2020 (25) lade Pentalateralt energiforum (26) (Plef) fram följande resultat för Belgien år 2025:

Tabell 3

Förväntad förlorad last för Belgien enligt Plefs bedömning av tillräcklighet 2020

	Grundscenario – 2025 (27)	Låg gaskänslighet – 2025 (28)	Låg kärnkraftskänslighet/Känslighet för schweizisk nettoöverföringskapacitet 2025 (29)
Genomsnittlig förväntad förlorad last	3,3 timmar	8,1 timmar	4,6 timmar

Källa: Pentalateralt energiforum, Generation Adequacy Assessment – april 2020 – Final report

(36)

I november 2020 offentliggjorde Entso-E sin halvtidsprognos för 2020. För grundscenariot 2025 visar resultaten från halvtidsprognosen för 2020 en genomsnittlig förväntad förlorad last på 0,4 timmar, vilket därmed uppfyller det rättsliga tillräcklighetskriteriet för Belgien om en förväntad förlorad last på 3 timmar.

(37)

I de kommentarer från länderna som bifogades halvtidsprognosen för 2020 angav Belgien emellertid att det finns en betydande mängd antagen ”nybyggd” kapacitet i halvtidsprognosen för 2020, som är fördelad över ett stort antal länder. Det bör noteras att det i allmänhet inte är säkert att denna kapacitet skulle uppstå under 2025, och därför bör dessa antaganden och de resultat som följer av dem och presenteras i halvtidsprognosen för 2020 tolkas försiktigt. Belgien är dessutom sedan flera år tillbaka en del av den region där flödesbaserad marknadskoppling redan har genomförts. En flödesbaserad simuleringsmodell har utvecklats och genomförts av Elia, t.ex. i Elias studie från 2019. Denna användes också i Plefs bedömning av tillräcklighet 2020, men ännu inte i den aktuella halvtidsprognosen för 2020.

(38)	I sin anmälan uppgav de belgiska myndigheterna att metoden och uppgifterna är anpassade på europeisk nivå så att 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet är i linje med halvtidsprognosen för 2019.

(39)	Enligt artikel 23.3 i elförordningen bör Entso-E utveckla en metod som ska användas för den europeiska bedömningen av resurstillräcklighet och alla nationella bedömningar av resurstillräcklighet (se artikel 24 i elförordningen). Denna metod bör godkännas av Acer.

(40)	Den 2 oktober 2020 godkände Acer metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet (30).

(41)	Den 30 juni 2021 offentliggjorde Elia en ny studie om tillräcklighet och flexibilitet för perioden 2022–2032 (2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet).

(42)

I linje med metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet har Elia integrerat de delar av metoden som beskrivs nedan i ramen för 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet:

a)	Klimatår: Elia valde att genomföra det första alternativet i metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet, dvs. att förlita sig på en bästa prognos för framtida klimatprognoser.

b)	Bedömning av ekonomisk hållbarhet: Elia utvecklade en metod för att beräkna den ekonomiska hållbarheten för de olika tillgångarna i elsystemet, i linje med metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet.

Flödesbaserad: Elias modelleringsram integrerar all känd och planerad marknadsutformning i den flödesbaserade metoden för kapacitetsberäkning, såsom utvidgningen av regionen till kärnområdet, ”avancerad hybridkoppling” eller de regler om minsta återstående tillgängliga marginal (minRAM, minimum remaining available margin) som infördes genom elförordningen.

Flexibilitet: Studien omfattar både en beräkning av hela systemets flexibilitetsbehov och resurser och en bedömning av dimensioneringen av frekvenshållningsreserver och frekvensåterställningsreserver för varje målår för att återspegla reservbehov som kommer att täcka obalanser i linje med de rättsliga krav som modelleras i simuleringarna av tillräcklighet. Dessutom förfinas flexibilitetsegenskaperna hos havsbaserad vindkraft, och Power-to-X-teknik inkluderas som ny teknik. Slutligen läggs särskild vikt vid effekterna av integreringen av den andra vågen av produktionskapacitet till havs och gränsöverskridande balansplattformar.

Sektoriell integration: När det gäller sektorskoppling beaktas gränssnitten mellan elsystemet och olika sektorer såsom transport-, värme- och gassektorn genom att man tar med antaganden om produktionskapaciteten för elfordon, värmepumpar respektive värmegasenheter. För att förstå konsekvenserna av att använda el för att generera vätgas i de modelleringar som används i denna studie lades elektrolyser till som en (flexibel) elförbrukning i Belgien och utomlands. Dessutom ägnades särskild uppmärksamhet åt digitalisering av ytterligare elförbrukning från transport och värme.

Tioårsperiod: Studien bygger på en tioårsperiod (2022–2032). För att minska antalet simuleringar och beräkningar simulerades inte alla känsliga aspekter och scenarier för alla år. Några viktiga år analyserades mer ingående. En stor del av känslighetsanalyserna utfördes i Belgien och utomlands för att förstå konsekvenserna av att ändra vissa antaganden. Som jämförelse förväntas den europeiska bedömningen av resurstillräcklighet 2021 endast simulera åren 2025 och 2030.

g)	Varianter med och utan kapacitetsmekanismer: I enlighet med elförordningen och metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet tog Elia med scenarier både med och utan marknadstäckande kapacitetsmekanismer i Europa.

(43)	De belgiska myndigheterna hävdade att de viktigaste metodkraven enligt metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet har genomförts i denna studie.

(44)

På grundval av elförordningen måste nationella bedömningar av resurstillräcklighet innehålla de centrala referensscenarierna. Dessa scenarier ska bland annat omfatta en bedömning av produktionstillgångarnas ekonomiska hållbarhet. I metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet specificeras vidare att två centrala referensscenarier ska definieras, det ena med kapacitetsmekanismer i hela Europa och det andra utan sådana kapacitetsmekanismer.

(45)

I 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet undersöktes därför två centrala scenarier:

a)	”EU-BASE”: Detta scenario beaktar redan godkända marknadstäckande kapacitetsmekanismer i Frankrike, Storbritannien, Polen, Italien och Irland, och utgår från att dessa kommer att tillämpas fram till slutet av denna studies tidsram.

b)	”EU-noCRM”: Detta scenario utesluter intäkter från marknadstäckande kapacitetsmekanismer, dvs. antar att det inte finns några marknadstäckande kapacitetsmekanismer i Europa.

(46)

2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet beaktar på lämpligt sätt bidragen från alla resurser, bl.a. befintliga och framtida möjligheter till energiproduktion, energilagring, sektoriell integration och efterfrågeflexibilitet, samt import och export, inklusive dessas bidrag till flexibel systemdrift.

(47)

De belgiska myndigheterna hävdade att den modellering av de högsta jämviktspriserna som gjordes i 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet tar hänsyn till alla tillgängliga rättsliga bestämmelser, såsom den nuvarande högsta prisgränsen, 60 %-regeln (31) i kommissionens förordning (EU) 2015/1222 av den 24 juli 2015 om fastställande av riktlinjer för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (32) och Acers beslut nr 04/2017 av den 14 november 2017.

(48)

I 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet modelleras den automatiska höjningen av det högsta jämviktspriset från och med 2025. Enligt de belgiska myndigheterna är det högst troligt att ingen förväntad förlorad last kommer att uppstå före 2025, varför ingen ökning av högsta jämviktspris modelleras före 2025. Även om pristaken skulle höjas visar dock modelleringen enligt de belgiska myndigheterna att resultaten av bedömningen av den ekonomiska hållbarheten för 2025 inte skulle förändras (se figur 3–72 i 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet). Belgien åtog sig att se till att den nya tillräcklighetsstudien, som ska offentliggöras senast i juni 2023, fullt ut beaktar metoden för dynamiska prisökningar från början av simuleringstiden och framåt.

(49)

Enligt 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet kommer Belgien från och med 2025, när utfasningen av kärnkraften är klar, att ställas inför ett strukturellt behov av ny kapacitet. Detta behov uppgår till 2 GW år 2025 i det centrala scenariot EU-BASE och ökar gradvis till 3,9 GW år 2032. Det ökade behovet är kopplat till den förväntade ökningen av elförbrukningen och den minskade importen under perioder med brist i Belgien.

(50)	Enligt 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet kommer endast en mycket liten del av den nya kapaciteten att vara lönsam via energy only-marknaden år 2025.

(51)	Följaktligen anser de belgiska myndigheterna att ett resurstillräcklighetsproblem kommer att finnas i Belgien från och med 2025 om inga åtgärder vidtas.

(52)	2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet utgör det senaste och bästa perspektivet på behovet av kapacitetsmekanismen.

2.3.3 Marknadsmisslyckanden

(53)	Belgien har identifierat ett antal marknadsmisslyckanden som hindrar en välfungerande, säker, ekonomiskt överkomlig och hållbar elmarknad.

(54)	Ett första marknadsmisslyckande beror på olika faktorer som hindrar effektiva prissignaler och det faktum att energipriserna hindras från att stiga till värdet av förlorad last och andra brister i marknadens utformning.

(55)

Kombinationen av dessa marknadsmisslyckanden och tillhörande lagstiftningsåtgärder kan tendera att ”dämpa” prissignalerna på elmarknaderna så att priserna inte stiger till en ”effektiv” nivå under bristperioder. Detta leder till en kronisk brist på intäkter för anläggningsoperatörer och leverantörer av efterfrågeflexibilitet, så att förmågan att täcka de fasta och rörliga kostnaderna påverkas, vanligen kallat ”saknade pengar” (missing money), vilket hindrar marknadskrafterna från att uppnå den nödvändiga tillräcklighetsnivån.

(56)

I teorin skulle konsumenternas oförmåga att välja den tillförlitlighetsnivå som de önskar kunna skötas på en energy only-marknad genom att låta priserna stiga till en nivå som speglar det pris då konsumenterna inte längre skulle vara villiga att betala för energi och låta producenter erhålla ersättning vid elbrist. Till följd av låg efterfrågeflexibilitet är det dock svårt att fånga upp det faktiska värdet av förlorad last, och prishöjningarna står inför problem med politisk acceptans.

(57)

Enligt de belgiska myndigheterna beror ett andra marknadsmisslyckande på investerarnas riskaversion i en situation med ökad volatilitet och stor rättslig osäkerhet. Den ökande spridningen av intermittenta förnybara energikällor gör priserna mer instabila och ökar osäkerheten om möjligheten för konventionell teknik att täcka deras fasta kostnader på elmarknaden. Enligt Belgien kan små variationer i villkoren för nivån på införandet av förnybara energikällor, t.ex. målen för solenergi, landbaserad vindkraft och havsbaserad vindkraft, ha en betydande inverkan på intäkterna från konventionell produktionsteknik. Problemet med ”saknade pengar” blir allt allvarligare i takt med att den intermittenta kapaciteten ökar. Enligt de belgiska myndigheterna ökar detta den ekonomiska risken i samband med investeringar i flexibel konventionell produktionsteknik. Belgien anser dessutom att energipriserna vanligtvis inte ger utrymme för mer än en treårig period för terminssäkring, vilket är kort för att bygga upp ett investeringscase för investerare. Vidare anser de belgiska myndigheterna att även om terminsmarknaderna skulle kunna hantera små förändringar i utbud och efterfrågan skulle de inte vara tillräcklig starka vid en betydande strukturell chock, såsom den planerade utfasningen av kärnkraften i Belgien.

(58)

För det tredje liknar elsystemens tillförlitlighet på vissa sätt en kollektiv nyttighet. Detta beror på att investeringar för en högre nivå av försörjningstrygghet gynnar alla, eftersom det såsom förklarats ovan inte är möjligt för de flesta enskilda slutkonsumenter att selektivt kopplas bort av den systemansvarige på grund av deras betalningsvilja. Producenterna kommer därför sannolikt att ha suboptimala incitament att investera i produktionskapacitet, vilket i slutändan skulle leda till bristande tillförlitlighet hos systemet.

(59)

Enligt de belgiska myndigheterna ser dessa problem ut på ett särskilt sätt i Belgien, eftersom det är en relativt liten och starkt sammanlänkad marknad som därför också påverkas av liknande försörjningsrisker från angränsande elmarknader. Enligt de belgiska myndigheterna påverkas därför Belgiens tillräcklighet till stor del av situationen på de angränsande elmarknaderna.

(60)

År 2018 godkände kommissionen en strategisk reserv för Belgien till och med den 31 mars 2022 (33). Syftet med den strategiska reserven är att tillgodose efterfrågetoppar under vintern när marknaden inte lyckas göra det, genom att bibehålla viss befintlig kapacitet för produktion och efterfrågeflexibilitet utanför marknaden som en reserv som endast kan aktiveras när balansresurserna är uttömda.

2.3.4 Marknadsreformer

(61)

Den 25 november 2019 mottog kommissionen en genomförandeplan (34) från det belgiska energiministeriet som utarbetats i enlighet med artikel 20.3 i elförordningen, enligt vilken medlemsstater med tillräcklighetsproblem ska fastställa åtgärder för att undanröja snedvridningar till följd av lagstiftning eller marknadsmisslyckanden i en genomförandeplan. Efter ett offentligt samråd antog kommissionen den 30 april 2020 ett yttrande om Belgiens genomförandeplan, i enlighet med artikel 20.5 i elförordningen (35). Belgien antog och överlämnade en slutlig version av sin genomförandeplan till kommissionen (36).

(62)

När det gäller balansmarknaderna har Belgien infört en så kallad alfakomponent i sin mekanism för obalansprissättning. Den utgör en extra komponent för obalanspris som läggs på de balansansvariga parterna för att öka prissignalen i realtid när systemobalansen i det belgiska kontrollområdet ökar. I sitt yttrande uppmanade kommissionen Belgien att överväga om bristprissättningsfunktionen bör tillämpas inte bara på balansansvariga parter utan även på leverantörer av balanstjänster. Detta kan bidra till försörjningstryggheten genom att säkerställa att balansansvariga parter och leverantörer av balanstjänster är tvungna att acceptera samma pris för den energi som produceras/förbrukas, eftersom prisdifferentiering kan leda till ineffektivt arbitrage från marknadsaktörerna. Kommissionen anser också att bristprissättningsfunktionen bör aktiveras vid reservbrist i systemet och att den bör kalibreras för att öka priserna på balansenergi till värdet av förlorad last när systemet har slut på reserver. Kommissionen uppmanade Belgien att överväga att ändra sitt system för bristprissättning i enlighet med detta senast den 1 januari 2022. Dessutom håller Belgien på att genomföra nettning av obalanser och förbereder sig för att ansluta sig till EU:s balansplattformar för automatiska och manuella frekvensåterställningsreserver, som förväntas vara färdiga i slutet av 2021 respektive 2022. Dessutom har Belgien åtagit sig att göra följande när det gäller upphandling av balans- och stödtjänster:

a)	Senast i juli 2020 skulle anbud lämnas på frekvenshållningsreserver dagligen, och de skulle uteslutande upphandlas regionalt.

b)	Senast i juli 2020 skulle anbud lämnas på automatiska frekvensåterställningsreserver dagligen, och all teknik, alla aktörer och alla spänningsnivåer kommer att kunna delta på marknaden. Aktiverad balansenergi ska ersättas genom marginalprissättning så snart det finns tillräcklig likviditet.

c)	Sedan februari 2020 dimensioneras manuella frekvensåterställningsreserver dagligen, och aktiverad balansenergi ersätts genom marginalprissättning.

(63)	I den årliga rapport som Belgien lade fram i juli 2021 bekräftas att dessa åtgärder har vidtagits under tiden.

(64)

I Belgien är efterfrågeflexibilitet berättigat att delta på grossistmarknaderna för el (inklusive dagen före- och intradagsmarknaden) och balansmarknaden, och behandlas på samma sätt som andra marknadsaktörer och leverantörer av balanstjänster. Efterfrågeflexibilitet kan representeras antingen av enskilda personer eller via aggregatorer. För att ytterligare underlätta efterfrågeflexibilitet åtog sig Belgien i sin genomförandeplan (som lämnades in 2019) att införa smarta mätare. Införandet kommer att vara olika för varje region:

Flandern (37):

1)	Senast 2023 ska 33 % av kunderna ha en smart mätare.

2)	Senast 2028 ska 66 % av kunderna i Flandern ha en smart mätare.

3)	Senast 2034 ska 100 % av kunderna i Flandern ha en smart mätare.

Vallonien:

1)	Senast den 1 januari 2023 kommer smarta mätare att införas systematiskt i) för hushållskonsumenter vid utebliven betalning, ii) när mätaren måste bytas, iii) för nya anslutningar till nätet, iv) när konsumenten begär det.

2)	Senast den 31 december 2029 ska smarta mätare ha installerats för 80 % av i) konsumenterna med en förbrukning på minst 6 000 kWh, ii) prosumenterna, när den utvecklingsbara nettoeffekten är minst 5 kWe, iii) de laddningsstationer som är öppna för allmänheten.

c)	Bryssel: Smarta mätare ska installeras i) när mätare måste bytas eller ii) för nya anslutningar till nätet.

(65)

Belgien hade en sammanlänkningsnivå på 21 % år 2020. Med de projekt som redan planerats (se den federala utvecklingsplanen 2020–2030 (38)) kommer Belgiens sammanlänkningsnivå att uppgå till omkring 30 % år 2030 (39). Följande belgiska nätförstärkningar har nyligen tagits i drift eller kommer att tas i drift under de kommande åren:

a)	ALEGrO: Projektet ALEGrO av gemensamt intresse för en sammanlänkning på 1 GW mellan Belgien och Tyskland beställdes 2020 (40).

b)	NEMO: Projektet NEMO av gemensamt intresse för en sammanlänkning på 1 GW mellan Belgien och Förenade kungariket har varit funktionsdugligt sedan 2019.

c)	BRABO: Projektet BRABO av gemensamt intresse avser en uppgradering av det belgiska elnätet i syfte att bland annat öka importkapaciteten från Nederländerna.

2.4 Stödmottagare

2.4.1 Berättigande

(66)	Kapacitetsmekanismen kommer att vara öppen för alla kapaciteter som kan bidra till resurstillräcklighet, både befintlig och ny kapacitet, lagring och efterfrågeflexibilitet. Aggregering av kapacitet, även från olika tekniker, kommer att tillåtas.

(67)	Deltagande av utländsk kapacitet kommer också att tillåtas. Reglerna beskrivs närmare i avsnitt 1.10.

(68)	Mottagarna av kapacitetsmekanismen kommer att vara de kapacitetsleverantörer som väljs ut i det konkurrensutsatta anbudsförfarandet.

2.4.2 Minimitröskel för deltagande

(69)

Minimitröskeln för deltagande har fastställts till 1 MW, särskilt av följande skäl:

a)	Anpassning till balansmarknaden.

b)	Värdet är resultatet av en kontinuerlig dialog med marknadsaktörerna, inklusive flera formella offentliga samråd.

c)	Att gå under gränsen på 1 MW innebär att många små kapaciteter måste inleda det obligatoriska förhandsurvalet för kapacitetsmekanismen och drabbas av de därmed sammanhängande kostnaderna, även om de kanske inte har för avsikt att delta i auktionen för kapacitetsmekanismen.

d)	Om gränsen på 1 MW överskrids, ökar också den administrativa bördan avsevärt.

(70)	Enligt i kungl. dekret om kriterier för stödberättigande avseende kumulativt stöd och minimitröskeln för deltagande ska minimitröskeln för deltagande utvärderas minst vart femte år under kapacitetsmekanismens livstid.

(71)	Regler om aggregering gör det möjligt för mindre kapacitetsleverantörer som inte uppnår minimitröskeln att delta.

2.4.3 Aggregering

(72)

Flera kapacitetsleverantörer kan välja att aggregera till en enda kapacitetsmarknadsenhet på minst 1 MW utan en begränsning av största tillåtna storlek. Den enda begränsningen är att leveranspunkter för vilka energimarknadernas dagliga program tillämpas (vanligtvis punkter för leverans samma dag med en storlek över 25 MW) inte kan ingå i en aggregerad portfölj. Aggregering är tillåten för all teknik. Dessutom är det tillåtet att omfördela komponenter inom en aggregerad kapacitetsmarknadsenhet för att öka flexibiliteten gentemot aggregatorer och uppmuntra dem att delta i auktionsförfarandet.

(73)	Reglerna om aggregering kommer regelbundet att ses över och ändras om de belgiska myndigheterna anser det nödvändigt, för att säkerställa att de inte utgör ett hinder för deltagande i auktionen.

2.4.4 Kapacitet som inte är bekräftad

(74)

En särskild kategori av ”kapacitet som inte är bekräftad” föreskrivs i mekanismen. Det definieras som en kapacitet som i början av förhandsurvalet inför Y-4 inte kan kopplas till en leveranspunkt och därför inte kan uppfylla leveranspunktens krav för förhandsurvalet. Kategorin är öppen för all teknik och syftar till att främja deltagande av kapacitet som kan ha svårare att redan nu tillhandahålla den standardmognadsgrad som krävs under Y-4. Kapacitet som inte är bekräftad är mindre mogna projekt, t.ex. när leveranspunkten ännu inte är känd, när det inte finns någon genomförandeplan för projektet och när projektet mognar ytterligare först under perioden före leverans. De belgiska myndigheterna har förklarat att begreppet ”kapacitet som inte är bekräftad” infördes på begäran av marknaden och att det särskilt kan vara till nytta för aggregatorer/leverantörer av efterfrågeflexibilitet, som anser sig kunna hitta en sådan kapacitet under perioden före leverans, men som till exempel fortfarande måste sluta avtal med efterfrågeanläggningar eller överväger flera möjligheter. Kapacitet som inte är bekräftad bör endast erbjudas i Y-4-auktioner. Denna kategori kan endast tilldelas standardkapacitetskategorin för ettåriga avtal (se skälen 138 och 145).

(75)

För att begränsa den risk som uppstår för systemsäkerheten när man förlitar sig på mindre mogna projekt är den totala kapacitet som kan godtas i denna kategori begränsad till 200 MW för den första auktionen. Enligt ellagen ska ett beslut om denna högsta totala kapacitet fattas per auktion. Tröskeln skulle kunna utvecklas ytterligare med tiden på grundval av ett positivt utbyte av erfarenheter.

2.4.5 Reduktion

2.4.5.1 Allmänna regler

(76)

Kapacitetsmekanismen är öppen för alla kapacitetsinnehavare beroende på deras tillgänglighetsgrad och deras bidrag till målet om resurstillräcklighet. Kapacitetsmarknadsenheter förväntas naturligtvis inte vara tillgängliga 100 % av tiden med 100 % av sin referenseffekt på grund av exempelvis väderförhållanden, underhållscykler och haverier.

(77)

Därför beräknas en reduktionsfaktor för varje teknik för att bedöma dess tillförlitlighet och dess bidrag till försörjningstryggheten under perioder som är särskilt relevanta ur ett tillräcklighetsperspektiv (så kallade simulerade bristtimmar). Kapacitetsinnehavare kan därför endast delta i auktionen och är endast berättigade till kapacitetsavtal upp till sin minsta tillgängliga kapacitet (41).

(78)

Metoden för att beräkna dessa reduktionsparametrar skiljer sig åt mellan olika tekniker och specificeras närmare i det kungliga dekretet, där metoden för kapacitetsberäkning och auktionsparametrarna fastställs. Den beror på vilken typ av kapacitet det rör sig om:

a)	Reduktionsfaktorer för termisk teknik med en daglig tidsplan fastställs på grundval av statistiska analyser från historiska data genom att underskrida taket för oplanerade avbrott, eftersom denna parameter antas vara oberoende av klimatförhållanden.

b)	Reduktionsfaktorer för termisk teknik utan en daglig tidsplan fastställs genom mätningar. Om mätningarna är otillräckliga simuleras de genom att det förväntade genomsnittliga bidraget från denna teknik under de simulerade bristtimmarna divideras med teknikens aggregerade nominella referenseffekt.

Reduktionsfaktorer för väderberoende teknik med en daglig tidsplan och för väderberoende tekniker utan en daglig tidsplan som inte har valt ett servicenivåavtal (se punkt e nedan) kommer att fastställas genom att det genomsnittliga bidraget från denna teknik under simulerade bristtimmar divideras med den tillämpliga teknikens aggregerade nominella referenseffekt.

d)	Reduktionsfaktorer för energibegränsad teknik med en daglig tidsplan kommer att fastställas genom att det förväntade genomsnittliga bidraget från denna teknik under simulerade bristtimmar divideras med den aggregerade nominella referenseffekten.

Servicenivåavtal (vanligtvis efterfrågeflexibilitet eller lagring i liten skala, men servicenivåavtal är också tillgängliga för all teknik utan en daglig tidsplan, inklusive förnybara energikällor): Reduktionsfaktorn är kopplad till varje servicenivåavtal som väljs av kapacitetsmarknadsenheten själv under förhandsurvalet (och fastställs i kapacitetsavtalet) beroende på de valda energibegränsningarna. Detta gör det möjligt för teknik utan en daglig tidsplan att själv avgöra vilket servicenivåavtal som passar bäst för dess tekniska begränsningar, i stället för att låta den omfattas av ett på förhand fastställt servicenivåavtal. Dessutom kan en aggregator välja ett servicenivåavtal som passar bäst för dennes portfölj.

(79)

Den 4 maj 2021 lämnade Belgien uppdaterade reduktionsfaktorer, som illustreras i tabellen nedan:

Tabell 4

Reduktionsfaktorer

Servicenivåavtal
Tillgänglighet/varaktighet [h]	Servicenivåavtal	Storskalig lagring
1 h	11 %	11 %
2 h	19 %	19 %
3 h	28 %	28 %
4 h	36 %	36 %
6 h	52 %	52 %
8 h	65 %	65 %
Termisk teknik med en daglig tidsplan
Underkategori		Reduktionsfaktor
Gaskombiverk		91 %
Gasturbin med öppet kretslopp		90 %
Turbojetmotorer		96 %
Gasmotorer		95 %
Dieselmotorer		93 %
Kraftvärme		93 %
Biomassa		93 %
Avfall		93 %
Kärnkraft		96 %
Stenkol		90 %
Energibegränsad teknik med en daglig tidsplan
Tillgänglighet/varaktighet [h]		Reduktionsfaktor
1		11 %
2		19 %
3		28 %
4		36 %
5 –6		52 %
7 –8		65 %
Väderberoende teknik
Underkategori		Reduktionsfaktor
Havsbaserad vindkraft		15 %
Landbaserad vindkraft		6 %
Solenergi		4 %
Marin strömkraft		34 %
Termisk teknik utan ett dagligt program
Underkategori		Reduktionsfaktor
Aggregerad termisk teknik		62 %

Källa: Anmälan (42)

(80)

Reduktionsreglerna kan ses över varje år och vid behov ändras. I synnerhet kommer den systemansvarige för överföringssystemet att samråda om förteckningen över befintlig teknik på marknaden. Om återkoppling mottas om att en ny typ av teknik saknas i förteckningen kan detta ändå beaktas vid den årliga kalibreringen av reduktionsfaktorerna. Vid behov kommer därför reduktionsfaktorerna och teknikerna att uppdateras varje år och ses över.

2.4.6 Regler för gränsöverskridande deltagande

(81)

När det gäller gränsöverskridande deltagande ska den maximikapacitet kopplad till nya resurser som är tillgänglig för deltagande av indirekt utländsk kapacitet i ett kontrollområde fastställas av den systemansvarige för varje marknadsområde som är direkt elanslutet till det belgiska kontrollområdet, i enlighet med artikel 26 i elförordningen.

(82)	I avvaktan på att relevanta strategier, förslag eller beslut om genomförande av artikel 26 i elförordningen antas ska bidraget från varje marknadsområde som är direkt anslutet till Belgien fastställas av dessa områdens bidrag under simulerade bristtimmar enligt beskrivningen i avsnitt 1.10.1.

2.4.7 Regler för kapacitet som inte är bekräftad

(83)

För att garantera lika villkor i förhållande till andra avtalade kapaciteter i Y-4-auktionen kommer Elia att använda de reduktionsfaktorer som var kända vid tidpunkten för Y-4-auktionen som en indataparameter för standardförfarandet för förhandsurval av kapacitet som inte är bekräftad (eftersom standardförfarandet för förhandsurval av dessa kapaciteter kan anordnas upp till 24 månader efter Y-4-auktionen).

2.5 Auktionsförfarande och prissättningsregler

2.5.1 Auktionsfrekvens

(84)	Enligt anmälan kommer den systemansvarige för överföringssystemet att anordna kapacitetsmekanismauktioner i förhållande till den mängd kapacitetsresurser som krävs för att garantera en lämplig resurstillräcklighet för att uppnå tillförlitlighetsnormen.

(85)

En kapacitetsauktion hålls varje år för leverans inom fyra år i en ”Y-4-auktion”. Ännu en auktion för leverans året efter hålls under det år som direkt föregår leveransåret för den huvudsakliga auktionen (”Y-1-auktion”). Den första Y-4-auktionen planeras anordnas 2021, medan den första Y-1-auktionen bör äga rum 2024.

2.5.2 Fastställande av den volym som ska auktioneras

(86)

I en tidigare version av ellagen föreskrevs i artikel 7.2j att metoden för att fastställa de parametrar som avgör vilken kapacitetsmängd som ska köpas skulle föreslås av den systemansvarige för överföringssystemet. Enligt elförordningen, som är tillämplig sedan den 1 januari 2020, ska medlemsstaten godkänna den volym som ska auktioneras på grundval av ett förslag från tillsynsmyndigheten CREG. Kommittén för kapacitetsmekanismen (FPS Economy, CREG, Elia och energiministerns kansli) beslutade därför redan 2019 att CREG skulle utarbeta ett förslag till metod för de parametrar som avgör vilken volym som ska upphandlas i auktionerna. I följande skäl ges mer information om kronologin.

(87)

Den 22 november 2019 utarbetade Elia ett utkast till förslag till kungl. dekret för fastställande av metoden för auktionsparametrarna (t.ex. reduktionsfaktorer, lösen- och referenspriser, mellanliggande pristak), inklusive förfarandet för att fastställa scenariot för att bestämma vilken kapacitet som behövs (43). Den 6 december 2019 antog CREG ett yttrande (44) om Elias förslag där man särskilt förklarar att användningen av scenariot EU-HiLo för att fastställa vilken kapacitet som ska köpas är olämplig (45) och inte förenlig med artikel 24.1 i elförordningen.

(88)

Den 18 mars 2020 översände CREG ett utkast till förslag 2064 om fastställande av den kapacitetsvolym som ska upphandlas till den belgiska energiministern. Utkastet till förslag var till stor del inspirerat av CREG:s meddelande (Z) 2024, som skickades till ministern den 20 december 2019 efter ett offentligt samråd (46). CREG antog det slutliga förslaget den 24 mars 2020 (47). Förslaget gör följande:

Det fastställer en budgetbegränsning där kostnaden för kapacitetsmekanismen måste vara lägre än kostnaden för konsumenten på grund av förväntad icke levererad energi (48) som undviks genom en kapacitetsmekanism. Kostnaden för kapacitetsmekanismen är kostnaden för den kapacitet som erfordras för att uppfylla tillförlitlighetsnormen. Den förväntade kostnaden för förlorad energi är förväntad icke levererad energi multiplicerad med betalningsviljan hos konsumenter som oavsiktligt inte får denna energi (VoLL). Om det finns en risk för försörjningstryggheten utgör denna VoLL kostnaden för utebliven leverans som meddelats i förväg. Med hjälp av VoLL-värdena från planeringsbyrån (49) och en studie från Acer fastställer (50) CREG följande budgetbegränsning:

Källa: CREG, Proposition (E)2064 – 24 mars 2020.

b)	Det fastställer följande efterfrågekurva, där den avsedda volym som ska auktioneras är C-Q (51): Källa: CREG, Proposition (E)2064 – 24 mars 2020.

(89)

Med beaktande av resultaten av det offentliga samrådet om CREG:s meddelande 2024 drog det belgiska energiministeriet slutsatsen att den metod som föreslagits av CREG (särskilt budgetbegränsningen) inte gav tillräckliga garantier för att kapacitetsmekanismens mål att säkerställa den nödvändiga försörjningstryggheten skulle respekteras i enlighet med de rättsliga kriterierna.

(90)

Följaktligen utarbetade det belgiska energiministeriet en alternativ metod för att fastställa de parametrar som avgör vilken kapacitetsmängd som köpts inom ramen för kapacitetsmekanismen, med beaktande av Elias förslag till ett kungl. dekret som nämns i skäl 87 och det förslag från CREG som nämns i skäl 88. Ett offentligt samråd om denna anpassade metod hölls mellan den 23 mars 2020 och den 27 mars 2020. I enlighet med den ändrade lagen om kapacitetsmekanismen föreskrivs det i den anpassade artikel 7.2j i ellagen att de parametrar som definierar den volym som ska upphandlas ska fastställas i ett kungl. dekret på grundval av ett förslag från tillsynsmyndigheten. Det slutliga kungliga dekretet offentliggjordes i Moniteur belge/Belgisch Staatsblad den 30 april 2021, efter det att den ändrade lagen om kapacitetsmekanismen hade godkänts (52). I skälen 91–99 beskrivs det förfarande som föreskrivs i detta slutliga kungliga dekret.

(91)

Varje år kommer den mängd kapacitet som krävs för att uppfylla tillförlitlighetsnormen under ett visst kommande leveransår (dvs. målvolymen) att fastställas på grundval av ett förslag från tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten lägger fram detta förslag med beaktande av uppgifter som tillhandahålls av den systemansvarige för överföringssystemet, men dessa uppgifter beräknas av den systemansvarige på grundval av ett scenario och mellanliggande värden som föreslagits av tillsynsmyndigheten och fastställts av ministern. Målvolymen fastställs på grundval av den rättsliga tillförlitlighetsnormen, som motsvarar ett visst värde av förväntad förlorad last. Ett scenario kalibreras för att säkerställa att detta kriterium uppfylls. När scenariot har kalibrerats utförs en marknadssimulering som leder till att simulerade bristtimmar identifieras. Målvolymen beräknas sedan som summan av medellasten under de simulerade bristtimmarna och balansbehovet, från vilket den genomsnittliga förväntade icke levererade energin under de simulerade bristtimmarna subtraheras.

(92)

Det scenario som nämns i skäl 91 kommer att vara ett av de centrala referensscenarier som används för att identifiera problemet med resurstillräcklighet, antingen från den senaste europeiska bedömningen av resurstillräcklighet (53) eller från den senaste nationella bedömningen av resurstillräcklighet (54), och kommer att uppdateras med den senaste tillgängliga informationen (55). Under processen för att färdigställa den mängd kapacitet som ska upphandlas måste också de relevanta delarna av elförordningen respekteras.

(93)

I det kungliga dekretet föreskrivs följande förfarande för att fastställa referensscenariot. Som underlag för energiministerns beslut kommer den belgiska systemansvarige för överföringssystemet att offentliggöra en rekommendation efter offentligt samråd med marknadsaktörerna om uppgifterna och antagandena. Därefter kommer tillsynsmyndigheten att lägga fram ett förslag om referensscenariot, med beaktande av den metod som föreskrivs i det kungliga dekretet. Slutligen kommer FPS Economy att offentliggöra en rekommendation om detta förslag. Det är energiministern som har ansvaret för det slutliga valet av scenario.

(94)

Ett globalt auktionstak avgör den högsta ersättning som kan erhållas genom ett anbud i kapacitetsmekanismauktionen och är tillämpligt på alla kapacitetskategorier. Genom att begränsa den högsta ersättning som kan erhållas begränsar det globala auktionstaket möjligheten att missbruka marknadsinflytande genom att lämna olämpliga anbud. Det globala pristaket för auktioner beräknas genom att multiplicera nettokostnaden för ny resurs (56) med faktorn X. Värdet av korrektionsfaktorn X tar hänsyn till de osäkerheter som är kopplade till uppskattningen av nettokostnaden för ny resurs, både när det gäller variationen inom bruttokostnaderna för en ny aktör som är knuten till olika tekniker och vid fastställandet av de årliga inframarginella annuiteterna på energimarknaden och nettointäkterna på marknaden för kompletterande balanstjänster. Det globala pristaket för den första auktionen är lika med 75 euro/kW/år, vilket är lika med nettokostnaden för ny resurs multiplicerat med en korrektionsfaktor på 1,50 (57).

(95)	Efterfrågekurvan för Y-4-auktionerna är utformad på grundval av tre punkter, som visas i figur 1 nedan:

(96)

Efterfrågekurvan för Y-1-auktionerna är utformad på grundval av samma punkter B och C som för Y-4-auktionerna, men målvolymen justeras för att ta hänsyn till den kapacitet som redan avtalats i Y-4-auktionen för samma leveransperiod. Punkt A motsvarar det globala pristaket för auktioner i ordinata och målvolymen i abskissa.

(97)

De belgiska myndigheterna anser att utformningen av efterfrågekurvorna följer två principer:

Säkerställa försörjningstryggheten: Detta innebär att när Y-4- och Y-1-auktionerna har avslutats bör tillförlitlighetsnormen uppfyllas, annars skulle kapacitetsmekanismen inte uppfylla sitt mål. Eftersom punkt B motsvarar den volym som krävs för att uppfylla tillförlitlighetsnormen bör det säkerställas att åtminstone denna volym avtalas. Precis som efter en Y-4-auktion finns det fortfarande möjlighet att avtala ytterligare kapacitet i Y-1-auktionen, och en lutande kurva mellan punkt A och punkt B i Y-4 är möjlig, vilket gör det möjligt att avtala mindre än den mängd som kalibrerats för punkt B i den Y-4-auktionen. Att upprätta avtal om mindre än den volym som är associerad till punkt B i Y-1 skulle dock inte garantera att tillförlitlighetsnormen uppfylls. Detta förklarar vertikalleden i Y-1 mellan punkt A och punkt B.

Säkerställa en proportionerlig mekanism till den lägsta kostnaden: Detta innebär att den totala volym som ska upphandlas inte bör överstiga den volym som krävs för att uppfylla tillförlitlighetsnormen, eftersom detta annars skulle öka mekanismens totala kostnad. Detta förklarar varför efterfrågekurvan är vertikal mellan punkt B och skärningspunkten med x-axeln både i Y-4- och Y-1-auktionerna.

(98)

Enligt ellagen måste en minsta kapacitetsvolym reserveras för Y-1-auktioner och dras av från målvolymen för Y-4-auktionen. Denna reserverade volym ska vara minst lika stor som den kapacitet som i genomsnitt krävs för att täcka den totala toppkapaciteten under mindre än 200 driftstimmar per år. Enligt kungl. dekret om fastställande av metoden för kapacitetsberäkning och auktionsparametrar inom ramen för kapacitetsmekanismen ska den kapacitet som krävs för att täcka den totala toppkapaciteten under mindre än 200 timmar i genomsnitt för varje block på 100 MW fastställas utifrån det genomsnittliga antal timmar som krävs för att uppfylla kriteriet om försörjningstrygghet baserat på varaktighetskurvan. Detta antal timmar krävs för att tillgodose den maximala elförbrukningen. Uppskattningen av efterfrågekurvan resulterade i en reservation på cirka 2,5 GW för den Y-1-auktion som planeras till 2024. Enligt Belgien återspeglar beslutet att reservera en del av den volym som ska upphandlas för Y-1-auktionen landets vilja att lyfta fram mekanismens teknikneutralitet och tekniköppenhet. Denna åtgärd uppmuntrar leverantörer av efterfrågeflexibilitet att delta eftersom det kan vara svårare för dessa kapaciteter att planera sin tillgänglighet långt i förväg, vilket kan göra det svårare för dem att delta i Y-4-auktionen. Trots denna överföring av kapacitetsvolym till Y-1-auktionen får alla kapacitetsinnehavare delta i förfarandena för både Y-4- och Y-1-auktionerna för en viss leveransperiod.

(99)

Föregripa genomförandet av det slutliga utkastet till kungl. dekret:

Elia inledde ett offentligt samråd om scenarier, känsliga aspekter och data för beräkningen av parametrar för kapacitetsmekanismen inför Y-4-auktionen för leveransperioden 2025–2026. Det offentliga samrådet hölls mellan den 5 maj 2020 och den 5 juni 2020 (59). Elia samrådde om uppgifterna från Entso-E:s halvtidsprognos för 2019, som var uppdaterad med den senaste tillgängliga informationen från offentliga källor, och om känsliga aspekter som ska ingå i referensscenariot som kan påverka försörjningstryggheten i Belgien, i enlighet med kungl. dekret (se skäl 93). Efter det offentliga samrådet rekommenderade Elia att man i referensscenariot skulle integrera en känslighet för ”låg efterfrågan” och en känslighet som motsvarar scenariot EU-HiLo (60) (se skäl 30). Den 10 juli 2020 antog CREG därefter ett förslag till referensscenario (61), där man framför allt upprepar sin kritik mot Elias rekommendation att inkludera en känslighet för en minskning av den franska kärnkraftstillgängligheten med fyra reaktorer (se skäl 87) och även hänvisar till den befintliga kapacitetsmekanismen i Frankrike för att säkerställa tillräcklighet och till risken för en ökning av den kapacitet som ska upphandlas. Strax därefter antog dock generaldirektoratet för energi inom FPS Economy en rekommendation till energiministern (62), där det rekommenderade att man i referensscenariot skulle införliva en ändring av den förväntade efterfrågan, eftersom den senare minskade till följd av covid-19-utbrottet. Detta omfattade även en ytterligare brist på kärnreaktorer i Frankrike. Generaldirektoratet för energi inom FPS Economy avvisade således merparten av CREG:s kritik, men uppmanade ändå Elia att se över sin analys mot bakgrund av vad Plef har gjort (se skäl 35).

b)	CREG höll ett offentligt samråd mellan den 1–13 juli 2020 om ett förslag till värden för bruttokostnaden för ny resurs, vägd genomsnittlig kapitalkostnad och korrektionsfaktorn X (63). Energiministern fattar beslut årligen på grundval av CREG:s förslag, men kan avvika från det.

(100)

Efterfrågekurvan för Y-4-auktionen i oktober 2021 bygger på det centrala scenariot i halvtidsprognosen för 2019, med uppdaterade uppgifter och korrigeringar baserade på den försörjningsbedömning som gjordes av Plef och offentliggjordes i april 2020 (se även skälen 287–289).

(101)

I 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet används det centrala scenariot från halvtidsprognosen för 2020, kompletterat med den senaste datauppsättning som finns tillgänglig för varje land och som samlats in inom Entso-E samt offentlig information eller uppdaterade nationella studier för andra länder. Enligt Belgien säkerställs samstämmighet genom att samma källa (halvtidsprognosen) används som datauppsättning för både bedömningarna av resurstillräcklighet och kalibreringen av efterfrågekurvan.

(102)

Belgien klargjorde att den känslighet som används i beräkningarna av efterfrågekurvan för den första auktionen om bristande tillgång till den franska kärnkraftskapaciteten (i linje med Plefs försörjningsbedömning) också har modellerats i 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet.

(103)

Den uppskattade volym som ska upphandlas i de första Y-4- och Y-1-auktionerna uppgår till cirka 9,5 GW. Den totala volymen fastställs per auktion och baseras på den metod som beskrivs i avsnitt 1.5.2. I efterfrågekurvan för Y-4-auktionen har de belgiska myndigheterna avsatt en betydande volym för Y-1-auktionen, vilket innebär att en ny kalibrering kommer att äga rum närmare leveransåret och att inte alltför mycket kapacitet auktioneras i den första Y-4-auktionen. Denna stora Y-1-reservation gör det möjligt för de belgiska myndigheterna att hantera smärre avvikelser till följd av nya inmatningsdata och metodförbättringar, men säkerställer också att ny och innovativ teknik ges stora möjligheter att delta, vilket i praktiken säkerställer åtgärdens teknikneutralitet.

(104)

Totalt sett kommer omkring 54 % av de genomsnittliga förbrukningstopparna vid bristsituationer att avtalas i Y-4-auktionen under 2021, vilket minskar målvolymen till vad som är absolut nödvändigt.

(105)

Belgien åtog sig att dubbelkontrollera och vid behov justera de volymer som ska upphandlas i T-4-auktionen 2023 och T-1-auktionen 2026 till resultaten av den nationella bedömningen av resurstillräcklighet 2023.

2.5.3 Förhandsurval

(106)

Ett obligatoriskt förhandsurval är tillämpligt på alla innehavare av produktionskapacitet över 1 MW. Kapaciteter som valts ut på förhand är dock inte skyldiga att delta i anbudsförfarandet (opt-out). För att underlätta detta obligatoriska förhandsurval planeras ett påskyndat förfarande för förhandsurval som gör det möjligt för kapacitetsinnehavare att uppfylla kravet för förhandsurval med minsta möjliga ansträngning (endast en minsta mängd information krävs, såsom identifikationsnummer, typ av leveranspunkt och total installerad kapacitet). Kapacitet behandlas automatiskt som opt-out för kapacitetsinnehavare efter ett påskyndat förfarande för förhandsurval.

(107)

Kraven för förhandsurval omfattar en utsläppsgräns. Kapacitetsleverantörer som överskrider utsläppsgränsen nedan får inte delta i kapacitetsauktionen:

a)	För kapacitet som påbörjade produktion den 4 juli 2019 eller senare gäller en utsläppsgräns på 550 g koldioxid från fossilt bränsle per kWh el.

b)	Kapacitet som påbörjade produktion före den 4 juli 2019 får varken släppa ut mer än 550 g koldioxid från fossilt bränsle per kWh el eller mer än 350 kg koldioxid från fossilt bränsle i genomsnitt per år per installerad kWe.

(108)

Som en del av förhandsurvalet ska kandidaterna dessutom ställa preliminär ekonomisk säkerhet för att få delta i auktionen. Denna preliminära ekonomiska säkerhet träder i kraft när kapacitetsmarknadsenheten väljs vid auktionen. Om kapacitetsleverantören, efter att ha valts ut i auktionen, inte uppfyller sina avtalsenliga skyldigheter eller inte är villig att underteckna kapacitetsavtalet kommer straffavgifter att uttas som en del av kontrollprocessen före leverans. Avtalsparten har rätt att kräva ekonomisk säkerhet om dessa straffavgifter inte betalas. Vid tidpunkten för förhandsurvalet kommer den preliminära ekonomiska säkerheten att uppgå till 20 000 euro/MW för virtuella och ytterligare kapacitetsmarknadsenheter och 10 000 euro/MW för befintliga kapacitetsmarknadsenheter, i förhållande till kapacitetsmarknadsenhetens stödberättigande volym (med tanke på att den avtalade kapaciteten ännu inte är känd och för att säkerställa att den ekonomiska säkerheten står i proportion till projektets storlek och den därav följande risken för systemet vid utebliven leverans). Om kapacitetsmarknadsenhetens slutliga avtalade kapacitet är lägre än dess stödberättigande volym sänks beloppet för den ekonomiska säkerheten för den positiva skillnaden mellan den stödberättigande volymen och den avtalade kapaciteten, multiplicerat med 20 000 euro (för virtuella och ytterligare kapacitetsmarknadsenheter) eller 10 000 euro (för befintliga kapacitetsmarknadsenheter).

(109)

Dessutom måste parter som vill ansöka om förhandsurval för nya anläggningar (för ett 15-årigt kapacitetsavtal) som drivs med fossila bränslen erkänna att erhållandet av ett kapacitetsavtal inte befriar dem från nuvarande och framtida lagstiftning och mål som fastställs av Europeiska unionen och/eller Belgien för att minska utsläppen av växthusgaser. Dessutom måste de erkänna att de genom att få ett kapacitetsavtal åtar sig att bidra till utarbetandet av politiska åtgärder för att uppnå dessa mål. För detta ändamål måste de bifoga en skriftlig förklaring i vilken de förbinder sig att

a)	senast den 31 december 2026 undersöka om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att minska utsläppen av växthusgaser från den berörda anläggningen, i enlighet med relevanta europeiska och belgiska lagar och mål,

b)	senast den 31 december 2027 upprätta en plan för utsläppsminskning där de anger hur de kommer att bidra till omställningen till klimatneutralitet 2050, med delmål för åren 2035 och 2045, och

c)	uppnå nollutsläpp eller negativa utsläpp senast 2050. De parter som deltar i upprättandet av en plan för utsläppsminskning kan besluta att genomföra denna studie gemensamt.

(110)

Uppfyllandet av de åtaganden som anges i skäl 109 måste visas för generaldirektoratet för energi inom FPS Economy.

2.5.4 Särskilda inslag i utformningen av auktioner

2.5.4.1 Prissättningsregler

(111)

I mekanismen för konkurrensutsatta auktioner används ett slutet anbudsförfarande, där anbudsgivarna anonymt lämnar in anbud och marknaden därefter avslutas i en enda omgång. Enligt de belgiska myndigheterna begränsar ett slutet anbudsförfarande risken för marknadsmissbruk genom att information inte tillhandahålls till marknaden under marknadsklarering och anbudsgivarna inte tillåts uppdatera sina anbud. De uppger också att anbudsgivarna i det slutna anbudsförfarandet, till skillnad från lägsta bud-auktioner, inte är bundna i upp till (vanligtvis) två–tre dagar under vilka de måste vara tillgängliga för att svara på den information som görs tillgänglig för auktionsförfarandet. Ett mindre komplext och tidskrävande auktionsförfarande skulle kunna minska hindret för tillträde ytterligare, vilket är särskilt relevant för nya och små aktörer och för parter på efterfrågesidan vars kärnverksamhet inte är energimarknaden.

(112)

Alla utvalda anbudsgivare kommer att tilldelas kapacitetsersättning, baserad på regeln om pay-as-bid-prissättning, för alla auktioner som avser åtminstone de två första leveransperioderna (Y-4- och Y-1-auktioner för leveransperioder som inleds i november 2025 och november 2026). Med andra ord kommer utvalda kapacitetsleverantörer att få sitt anbudspris som kapacitetsersättning.

(113)

Efter det att en utvärderingsrapport lagts fram för parlamentet skulle regeln om pay-as-cleared-prissättning kunna tillämpas på auktioner som avser efterföljande leveransperioder. Enligt pay-as-cleared-regeln är kapacitetsersättningen lika med anbudspriset för det dyraste utvalda anbudet (med begränsningen av det mellanliggande pristaket, se avsnitt 2.5.4.2).

(114)

De belgiska myndigheterna anser att tillräcklighetssituationen i Belgien runt 2025 kommer att kräva ny kapacitet (se skäl 29). Kapacitetsinnehavare med mycket heterogena kostnadsstrukturer kommer därför sannolikt att konkurrera i de första kapacitetsmekanismauktionerna. Följaktligen befarar de belgiska myndigheterna att vissa kapacitetsleverantörer skulle kunna dra nytta av hög inframarginell ersättning från kapacitetsmekanismen och därmed oförutsedda vinster om regeln om pay-as-cleared-prissättning tillämpas. Om perfekt information erhålls avseende när marknadsaktörerna kan förutse det förväntade jämviktspriset enligt pay-as-cleared skulle enligt Belgien en regel om pay-as-bid-prissättning leda till samma resultat, eftersom anbudsgivarna har ett incitament att lämna anbud till detta förväntade jämviktspris. I praktiken är dock en viss grad av osäkerhet och oförutsägbarhet i samband med det potentiella pay-as-cleared-priset på marknaden oundvikligen förknippad med de första kapacitetsmekanismauktionerna. Enligt en regel om pay-as-bid-prissättning kan marknadsaktörerna därför agera mer försiktigt för att undvika risken för att de inte väljs ut, och därför kan pay-as-bid leda till ett mindre kostsamt resultat.

(115)

Belgien anser dock att kostnadseffektiviteten med pay-as-bid-auktioner sannolikt kommer att minska med tiden, inte bara på grund av att kravet på ny kapacitet kan försvinna, utan också på grund av att återkommande pay-as-bid-auktioner gör det möjligt för marknadsaktörerna att bättre förutse referensjämviktspriset, vilket leder till en ”platt” anbudskurva. Om problemet med saknade pengar skulle försvinna på medellång till lång sikt skulle dessutom pay-as-bid kunna hindra priset från att röra sig mot noll, eftersom kapacitetsleverantörerna inte skulle ha något incitament att lämna in nollanbud enligt regeln om pay-as-bid-prissättning.

(116)

Belgien anser att regeln om pay-as-cleared-prissättning kan bli det bästa valet efter efterföljande auktioner för att stimulera konkurrensen, ge en tydlig prissignal och låta kapacitetsersättningarna röra sig mot noll när den levererade kapaciteten förväntas vara tillräcklig för att uppfylla den efterfrågade kapacitetsnivån. Ett viktigt inslag i regeln om pay-as-cleared-prissättning är att det rationella anbudsbeteendet är att lämna anbud till verkliga kostnader. Eftersom pay-as-cleared-prissättning ger en tydlig prissignal gentemot marknaden kan denna information dessutom vara särskilt värdefull för små enheter och nya marknadsaktörer, eftersom den kan ge dem en bättre bild av nuvarande och framtida förväntade marknadsförhållanden och därigenom uppmuntra deltagande över tiden. Dessutom underlättar regeln om pay-as-cleared-prissättning utformningen av avtal, särskilt för aggregeringar. Belgien kommer därför att införa ett förfarande som gör det möjligt att ändra regeln om pay-as-cleared-prissättning när det kan visas att det är fördelaktigt att göra det.

2.5.4.2 Mellanliggande pristak

(117)

Såsom beskrivs i detalj i avsnitt 1.6 kan en kapacitetsmarknadsenhet som kräver betydande investeringar ansöka om ett flerårigt kapacitetsavtal. För närvarande gäller denna regel inte indirekt utländskt deltagande, som endast kan få ett ettårigt avtal (se skälen 143 och 144). Enligt de belgiska myndigheterna har kapacitetsmarknadsenheter i kategorin för ettåriga avtal inga eller låga investeringskostnader (annars skulle de uppfylla villkoren för ett flerårigt kontrakt). Därför planerar man att tillämpa ett mellanliggande pristak för kapacitetsmarknadsenheter i kategorin för ettåriga avtal, för att undvika oförutsedda vinster. Denna regel kommer också att gälla för avtal som avser indirekt utländsk kapacitet (se närmare avsnitt 2.10.1).

(118)

Kapacitetsmarknadsenheter i kategorin för ettåriga avtal kommer inte att tillåtas att lämna anbud till ett pris som är högre än det mellanliggande pristaket. Dessa kapacitetsmarknadsenheter skulle inte heller få kapacitetsbetalningar som är högre än det mellanliggande pristaket, ens enligt pay-as-cleared-regeln (se skäl 113).

(119)

Enligt de belgiska myndigheterna kommer det mellanliggande pristaket också att hindra marknadsaktörer med betydande marknadsinflytande från att strategiskt besluta om att pausa eller stänga befintlig kapacitet, vilket i praktiken skulle leda till att kapaciteten försvinner från marknaden och därmed påverka jämviktspriset. Genom att begränsa den maximala kapacitetsersättningen för kapaciteter i kategorin för ettåriga avtal (bland annat befintliga tillgångar) skulle det mellanliggande pristaket begränsa risken för alltför hög inframarginell ersättning.

(120)

De belgiska myndigheterna uppger att det mellanliggande pristaket å ena sidan bör vara tillräckligt lågt för att undvika oväntade vinster, men å andra sidan inte vara för lågt för att förhindra normal avkastning för investerarna, eller till och med hindra kapacitetsmarknadsenheter från att delta i kapacitetsmekanismauktionen och skapa en oönskad utträdessignal.

(121)

I den metod som beskrivs i kungl. dekret om metoden för beräkning av auktionsparametrarna inom ramen för kapacitetsmekanismen fastställs att det mellanliggande pristaket ska kalibreras till den förväntade nivån av ”saknade pengar” för den teknik med sämst prestanda som för närvarande finns på marknaden, med beaktande av både kostnader och intäkter.

(122)

Följande kostnader ska tas med i beräkningen:

a)	Årliga fasta drifts- och underhållskostnader.

b)	Icke-årliga underhållskostnader som omräknats till årsbasis (exklusive kostnader i samband med en kapacitetsökning eller förlängning av en anläggnings livslängd).

c)	Aktiveringskostnader för ett tillgänglighetstest.

(123)

Dessa kostnadskomponenter divideras med tillämpliga reduktionsfaktorer, eftersom det mellanliggande pristaket tillämpas i den auktion där priserna uttrycks per reducerad MW. De belgiska myndigheterna har lämnat de uppgifter som presenteras i tabell 5 nedan (64).

Tabell 5

Totala årliga kostnader för en slutlista över befintlig teknik (65)

	Årliga fasta drifts- och underhållskostnader [EUR/kW/år]			Aktiveringskostnad för tillgänglighetstest [EUR/kW/år]	Reduktionsfaktor (66)
	LÅG	MEDEL	HÖG	Aktiveringskostnad för tillgänglighetstest [EUR/kW/år]	Reduktionsfaktor (66)
Gaskombiverk	29	30	41	0	91 %
Gasturbiner med öppet kretslopp	19	19	40	0	90 %
Turbojetmotorer	23	29	29	0	96 %
Marknadsrespons	5	10	15	0,18	36 %

Källa: Anmälan

(124)

Följande årliga intäkter ska beaktas:

a)	Årlig inframarginell ersättning på elmarknaden.

b)	Årliga nettointäkter från tillhandahållande av frekvensrelaterade balanstjänster.

(125)

De belgiska myndigheterna har lämnat de uppgifter som presenteras i tabell 6 nedan.

Tabell 6

Totala årliga intäkter för en slutlista över befintlig teknik (67)

	Totala årliga intäkter [EUR/kW/år] (68)
	LÅG	MEDEL	HÖG
Gaskombiverk	5	11	20
Gasturbiner med öppet kretslopp	10,2	12,6	15,5
Turbojetmotorer	19,3	23,2	27
Marknadsrespons	14,3	17,1	20

Källa: Anmälan

(126)

Slutligen beräknas ”saknade pengar” genom att de årliga intäkterna dras av från de årliga kostnadsvärdena. En osäkerhetsmarginal på 5 % läggs till den härledda siffran för att ta hänsyn till allmänna osäkerheter som är förknippade med en uppskattning av ”saknade pengar”, särskilt med tanke på att kalibreringen av det mellanliggande pristaket kräver generalisering av kostnads- och intäktssiffror per teknik och att denna uppskattning görs upp till flera år före den relevanta leveransperioden.

(127)

De belgiska myndigheterna har lämnat de uppgifter som presenteras i tabell 7. De olika ”nivåerna” för värdet av ”saknade pengar” motsvarar följande kategorisering: Nivå 1 avser låga kostnader och höga intäkter. Nivå 2 avser låga kostnader och medelhöga intäkter. Nivå 3 avser låga kostnader och låga intäkter. Nivå 4 avser medelhöga kostnader och höga intäkter. Nivå 5 avser medelhöga kostnader och medelhöga intäkter. Nivå 6 avser medelhöga kostnader och låga intäkter.

Tabell 7

Värden för ”saknade pengar” som fastställts för en slutlista över befintlig teknik (69)

”Saknade pengar” [EUR/kWderated/år]	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4	Nivå 5	Nivå 6
Gaskombiverk	10,4	20,8	27,7	11,5	21,9	28,8
Gasturbiner med öppet kretslopp	4,1	7,5	10,3	4,1	7,5	10,3
Turbojetmotorer	0	0	4	2,2	6,4	10,6
Marknadsrespons	0	0	0	0	0	0

Källa: Anmälan

(128)

På grundval av bidrag och uppgifter från Elia och tillsynsmyndighetens rekommendation om dessa uppgifter har de belgiska myndigheterna fastställt det mellanliggande pristaket för den första auktionen, dvs. Y-4-auktionen med en leveransperiod november 2025–oktober 2026, till 20 euro/kWderated/år.

(129)

Under det formella granskningsförfarandet införde Belgien en mekanism som möjliggör ett enskilt undantag från det mellanliggande pristaket (70).

(130)

Undantagsmekanismen har införts genom kungl. dekrete om fastställande av metoden för kapacitetsberäkning och auktionsparametrar inom ramen för kapacitetsmekanismen. Undantagsmekanismen gäller på samma sätt för både nationell och indirekt gränsöverskridande kapacitet.

(131)

På grundval av det kungl. dekretet kommer undantaget för den första auktionen, på grund av den begränsade tiden mellan utformningen av undantagsmekanismen och förberedelserna av den första auktionen, att beviljas i efterhand, dvs. efter det att auktionen har avslutats. Belgien förklarade att potentiella stödmottagare kommer att ansöka om undantag före auktionerna och lämna all relevant information före auktionerna. Alla kriterier och regler för undantaget kommer att fastställas öppet före auktionerna. Undantaget kommer inte att vara beroende av de anbud som lämnats av auktionsdeltagare. Om man i efterhand drar slutsatsen att vissa enheter inte uppfyller villkoren för undantag och deras betalningar minskas påverkar detta inte resultatet (avtal, betalning och tilldelad mängd) för andra enheter som deltog i auktionen.

2.5.4.3 Regler om klarering

(132)

Kapacitetsauktionen bör avslutas genom att man väljer den kombination av anbud som maximerar den sociala välfärden, med beaktande av efterfrågekurvan (som fastställs administrativt) och anbudskurvan (genom aggregering av kapacitetsinnehavarnas olika anbud) och med beaktande av de olika anbudens volym och priskomponenter. Social välfärd beräknas i detta sammanhang som summan av konsumentöverskottet (överskottet för samhället från att tillgodose efterfrågan på försörjningstrygghet till ett pris som är lägre än viljan att betala för kapacitet enligt efterfrågekurvan) och producentöverskottet (överskottet för kapacitetsleverantörerna från valet av deras anbud till ett pris som ligger över anbudspriset).

(133)

Om flera lösningar för klarering (dvs. en kombination av anbud) är likvärdiga när det gäller att maximera det ekonomiska överskottet väljs lösningen med de lägsta koldioxidutsläppen. Om två lösningar är likvärdiga både när det gäller att maximera det ekonomiska överskottet och viktade genomsnittliga koldioxidutsläpp väljs lösningen med den lägsta viktade genomsnittliga avtalslängden, med målet att begränsa inlåsning över flera år (71).

(134)

Auktionsalgoritmen kommer också att ta hänsyn till nätbegränsningar på ett sådant sätt att den förkastar vissa kombinationer av anbud som tillsammans inte är genomförbara för nätet. Den uppsättning nätbegränsningar kopplade till nätet för systemansvariga för överföringssystem som kommer att gälla under avslutandet av auktionen kommer att fastställas innan auktionen avslutas och styras antingen av hänsyn till systemsäkerheten eller fysiska avståndsbegränsningar.

2.6 Avtalslängd

(135)

Enligt de belgiska myndigheterna gör ett längre kapacitetsavtal det möjligt för kapacitetsleverantören att säkra långsiktig finansiering för att sprida investeringskostnaderna över en längre tidsperiod. Detta skulle kunna minska den årliga kapacitetsersättningen och bidra till att säkerställa att ett nytt projekt är konkurrenskraftigt i förhållande till befintliga projekt på marknaden. Möjligheten att komma in på marknaden till ett konkurrenskraftigt pris är också ytterst viktig för att kontrollera befintliga kapacitetsleverantörers marknadsinflytande.

(136)

En längre löptid för kapacitetsavtal kan dock också ”låsa in” en teknik på energimarknaden under en längre tid. Därför har den belgiska staten valt olika kapacitetskategorier (1 år, upp till 3, 8 och 15 år). Följaktligen beviljas nya investeringar inte omedelbart ett kapacitetsavtal för den maximala (15-åriga) perioden, vilket gör att man undviker att den framtida energimarknaden låses för ny (och potentiellt mer miljövänlig) teknik.

(137)

I kungl. dekret av den 12 december 2019 (72) som föreslagits av CREG fastställs de stödberättigande kostnaderna som "inledande och icke-återkommande investeringsutgifter, som beställs från och med dagen för offentliggörandet av resultaten av auktionen, som leder till att anbudet för kapaciteten behålls och genomförs senast dagen före den första dagen i perioden för tillhandahållande av kapacitet, vilka är nödvändiga för att bygga och/eller tillhandahålla väsentliga fysiska tekniska delar av kapaciteten, och i syfte att erbjuda ytterligare kapacitet till den belgiska marknaden från och med den första leveransperiod som omfattas av kapacitetsavtalet". För befintlig kapacitet är de utgifter som leder till att ytterligare kapacitet erbjuds i) utgifter som är nödvändiga för att göra det möjligt för kapaciteten att uppfylla miljökraven och därmed behålla den på marknaden, ii) utgifter som är nödvändiga för att öka anläggningens installerade kapacitet eller tekniska livslängd, och iii) för direkt utländsk kapacitet, utgifter som är nödvändiga för att ansluta enheten till ett nät inom det belgiska kontrollområdet (se avsnitt 2.10.2).

(138)

I förslaget till kungl. dekret anges de tröskelvärden som presenteras i tabell 8. Dessa investeringströsklar har beräknats för att säkerställa att de genomsnittliga investeringskostnaderna omräknade till årsbasis är desamma bland de kapacitetskategorier som är kopplade till en maximal löptid för kapacitetsavtal på 15, 8 och 3 år. Energitillsynsmyndigheten kommer att föreslå att investeringströsklarna uppdateras när det förefaller nödvändigt och minst vart tredje år (73). Tröskelvärdena tar hänsyn till den installerade kapaciteten snarare än minsta tillgängliga kapacitet. Belgien anser att om den minsta tillgängliga kapacitet som erbjuds av kapacitetsmarknadsenheten skulle beaktas för investeringströsklarna i stället för den installerade kapaciteten skulle kapacitet med en hög reduktionsfaktor lättare nå investeringströsklarna för fleråriga avtal, vilket skulle strida mot kapacitetsmekanismens mål.

Tabell 8

Investeringströsklar för långfristiga avtal om kapacitetsersättning

Avtalslängd	Tröskelvärden som föreslagits av CREG	Nytt förslag från den belgiska regeringen
År	EUR/kW	EUR/kW
15	600	360
8	400	239
3	177	106

Källa: FPS Economy

(139)

CREG kommer att övervaka investeringskostnaderna för att säkerställa att den kapacitetskategori som tilldelas varje kapacitetsleverantör är lämplig, både före och efter enhetens överlämnande. I synnerhet måste kapacitetsleverantören tillhandahålla investeringshandlingar i efterhand som tillsynsmyndigheten kan använda för sin efterhandsbedömning av den tilldelade kapacitetskategorin. Om det av efterhandsanalysen framgår att kostnadskriterierna inte uppfylldes (bl.a. begränsad tolerans för att ta hänsyn till små osäkerheter) skulle avtalsvillkoren kunna revideras (t.ex. omklassificering av kapacitetsmarknadsenheten till den lämpliga avtalskategorin). Om investeringshandlingarna inte tillhandahålls (i tid) är det dessutom möjligt för tillsynsmyndigheten att omklassificera kapacitetsmarknadsenheten till den ettåriga kapacitetskategorin.

(140)

Enligt det ursprungliga förslaget tilldelas även aggregerade anbud en avtalskategori. Om ett aggregerat anbud består av kapaciteter som motsvarar olika avtalskategorier tilldelas det aggregerade anbudet den avtalskategori som motsvarar kapaciteten med den kortaste avtalskategorin.

(141)

Detta förslag reviderades efter det formella granskningsförfarandet. På grundval av kungl. dekret om fastställande av investeringströsklar, kriterier för stödberättigande för investeringskostnader och rangordningsförfarandet klassificeras varje kapacitet som ingår i ett aggregerat anbud i en kapacitetskategori. På grundval av klassificeringen av kapaciteter fastställer CREG, i förekommande fall, dess olika klassificeringskombinationer och kopplar varje kombination till en maximal nominell referenseffekt som motsvarar summan av de nominella referenskapaciteterna för kapaciteterna i det aggregerade anbudet, vilka klassificeras i en kapacitetskategori som är lika med eller högre än den angivna kapacitetskategorin. Baserat på detta väljer förvaltaren av det aggregerade anbudet den kapacitetskategori som gäller för det aggregerade anbudet.

(142)

Efter det formella granskningsförfarandet ändrade Belgien också bestämmelserna i kungl. dekret om stödberättigande investeringskostnader. I det ändrade kungliga dekretet anges att endast kostnader för anpassning till framtida EU-standarder kommer att vara stödberättigande enligt kapacitetsmekanismen.

(143)

Enligt de belgiska myndigheterna kan möjligheten till fleråriga avtal inte förutses för utländsk kapacitet, eftersom det på lång sikt inte alltid går att garantera tillräcklig kapacitet kopplad till nya resurser. Det senare beror inte bara på graden av sammanlänkning och kapacitetens tillgänglighet, utan också på risken för samtidiga systempåfrestningar med grannländerna. Den senare risken kan variera avsevärt över tiden, beroende på tillräckligheten och marknadssituationen i andra länder.

(144)

De belgiska myndigheterna åtog sig dock att se över möjligheten för utländsk kapacitet att få tillgång till fleråriga avtal. Den första översynen kommer att genomföras senast den 15 januari 2023 och därefter vartannat år. Om översynen visar att de risker som rör sammanlänkningens nivå och tillgänglighet och risken för påfrestningar i samtidiga system begränsas på lämpligt sätt, så att avtal på mer än ett år för indirekt utländsk kapacitet inte skapar orimliga risker för tillräckligheten, får fleråriga avtal för utländsk kapacitet beviljas.

(145)

Slutligen kan kapacitet som inte är bekräftad endast vara berättigad till ett ettårigt kapacitetsavtal, eftersom det är svårt att motivera exakta kostnadsuppgifter som skulle göra det möjligt att kategorisera sådan kapacitet i en av de fleråriga avtalskategorierna (se avsnitt 2.4.4).

2.7 Skyldigheter

2.7.1 Tillförlitlighetsoptioner

(146)

I den belgiska kapacitetsmekanismen köper avtalsparten kapaciteten från kapacitetsleverantörer i form av tillförlitlighetsoptioner. De kapacitetsleverantörer som väljs vid auktionen säljer tillförlitlighetsoptioner till den centrala köparen och erhåller i sin tur fast kapacitetsersättning. När referenspriset överstiger en fördefinierad nivå, det så kallade lösenpriset, har kapacitetsleverantören en återbetalningsskyldighet för skillnaden mellan referenspriset och lösenpriset gentemot den centrala köparen, beräknat utifrån de avtalade kapacitetsvolymerna.

(147)

Till följd av detta begränsas kapacitetsleverantörens intäkter på energy-only-marknaden till lösenpriset, men kapacitetsleverantörerna garanteras en fast och viss kapacitetsersättning i utbyte mot detta. Med andra ord avstår kapacitetsleverantörerna från en del av sin osäkra ersättning vid elbrist för att få en viss kapacitetsersättning i utbyte, vilket avsevärt minskar risken för volatila intäkter och därmed riskerna i samband med den investering som ska göras. Målet med tillförlitlighetsoptioner är dubbelt. I första hand begränsar återbetalningsskyldigheten potentialen för oförutsedda vinster, och i andra hand ger den incitament till kapacitetsmarknadsenheter att vara tillgängliga vid tidpunkter som är relevanta för försörjningstryggheten.

2.7.2 Referenspris

(148)

Belgien har valt priset på dagen före-marknaden som referenspris. Enligt Belgien är de största fördelarna med detta följande:

a)	Dagen före-marknaden utgör den mest relevanta marknadssignalen i samband med tillräcklighetsfrågor, eftersom de flesta drivkrafterna bakom marknadsaktörernas ställning ingår i produktionsplaneringen och prognoserna.

b)	Dagen före-marknaden har en stark signalfunktion och representerar den starkaste, mest likvida spotmarknaden på grund av dess detaljrikedom och den höga exaktheten i antagandena, vilket återspeglas i de volymer som utbyts.

Efter dagen före-matchningen i det belgiska systemet måste alla parter med balansansvar vara balanserade (nominering dagen före kl. 15.00), och vid denna unika tidpunkt avräknas marknaden. På detta sätt är dagen före-marknaden den sista möjligheten under elproduktens tidsram att sammanföra alla återstående krav och anbud efter terminsmarknaden och före intradags- och balansmarknadens flexibilitetsbehov.

d)	På grund av dess tidpunkt på spotmarknaderna bör den göra det möjligt att reagera på all teknik (även exempelvis långsam kapacitet).

(149)

Belgien förklarade att metoden för referenspriset kan komma att ses över i framtiden för att säkerställa att den sänder den mest lämpliga prissignalen, när löptiden på andra spotmarknader stiger till en nivå nära dagen före-marknaden. I synnerhet kan priserna på intradagsmarknaden beaktas igen när likviditeten är tillräcklig och kontinuerlig.

(150)

Belgien har valt ett enda lösenpris med vissa korrigeringar för att säkerställa systemets tekniköppenhet och begränsa oväntade vinster vid kalibreringen. Enligt de belgiska myndigheterna är dessa korrigeringar nödvändiga för att begränsa risken för ett enda lösenpris för vissa teknikers deltagande i kapacitetsmekanismen. Särskilt teknik med kortfristiga marginalkostnader över lösenpriset kan hindras utan dessa korrigeringar.

(151)

I enlighet med artikel 7.2j i ellagen kommer parametern för lösenpris att kalibreras varje år genom ett ministerdekret senast den 31 mars det året (både för Y-4- och Y-1-auktionen) och på grundval av den metod som fastställs i det kungliga dekretet för auktionsparametrarna.

(152)

Den kommer att baseras på en analys av de aggregerade kurvorna, som omfattar den elastiska delen av den reaktionsvolym från marknaden som observerats på dagen före-marknaden viktad under en treårsperiod för de relevanta perioderna under dessa tre år (vardagar under vintern). Metoden visar att det kalibrerade lösenpriset bör väljas mellan motsvarande intervall [75 %; 85 %] för den priselastiska reaktionsvolymen från den marknad som reagerar på detta lösenpris och med beaktande av ett antal vägledande principer:

a)	Första kriteriet: De kortfristiga marginalkostnaderna för teknik med en daglig tidsplan bör täckas av det valda lösenpriset.

b)	Andra kriteriet: Kalibreringen av lösenpriset tar hänsyn till kalibreringskurvans form.

c)	Tredje kriteriet: Kalibreringen av lösenpriset tar hänsyn till utvecklingen på energimarknaden.

d)	Fjärde kriteriet: Lösenpriset är stabilt över tid.

e)	Femte kriteriet: Det finns en rimlig chans för att referenspriset ska uppnå lösenpriset.

(153)

För bedömningen av det första kriteriet granskas detta mot bakgrund av de resultat och hypoteser som användes i 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet, särskilt i avsnitt 2.9.3 och 2.9.4. Beräkningen av dessa kortfristiga marginalkostnader bygger på flera antaganden: en uppskattning av bränslepriserna, en uppskattning av den potentiella utvecklingen av koldioxidpriset och en uppskattning av prestanda (”effektivitet”) för de olika tekniker som beaktas i 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet (i detta fall gaskombiverk, gasturbiner med öppet kretslopp och dieselgeneratorer).

(154)

Belgien föreslog ett vägledande kalibrerat lösenprisintervall baserat på de senaste tre vinterperioderna (vintern 2016/2017 till vintern 2018/2019) som ska minskas till [320; 500] euro/MWh.

(155)

Detta innebär att lösenpriset kan utvecklas över tiden (men förblir fast under löptiden för en kapacitetsmarknadsenhets kapacitetsavtal), i linje med utvecklingen på energimarknaden, och att kapacitetsavtal till följd av en auktion inte nödvändigtvis omfattar samma lösenpris som kapacitetsavtal förknippade med en annan auktion. Under alla omständigheter kommer kapacitetsleverantörerna att informeras om det tillämpliga lösenpriset före varje auktion, så att de kan ta hänsyn till denna information när de lämnar anbud.

(156)

Dessutom har Belgien valt att erbjuda kapacitetsmarknadsenheter utan någon individuell planeringsskyldighet (leverantörer av efterfrågeflexibilitet och aggregatorer ingår vanligtvis i denna kategori) möjligheten att ersätta det enda lösenpriset med deras deklarerade marknadspris (dvs. deras kortfristiga marginalkostnader) i återbetalningsskyldigheten när detta är högre än det enda lösenpriset. Med andra ord omfattas dessa kapacitetsmarknadsenheter utan någon individuell planeringsskyldighet (och därmed leverantörer av efterfrågeflexibilitet) endast av återbetalningsskyldigheten om referenspriset överstiger deras deklarerade marknadspris, som motsvarar priset över det som dessa kapacitetsleverantörer har deklarerat för att leverera energi på energimarknaden. Dessa kapacitetsmarknadsenheter är alltså inte skyldiga att betala tillbaka intäkter som inte erhållits på energimarknaden (om referenspriset skulle överstiga lösenpriset men vara lägre än deras deklarerade marknadspris), om kalibreringen av det enda lösenpriset skulle leda till ett pris som ligger under deras aktiveringskostnad. Denna åtgärd infördes efter det offentliga samrådet för att minska oron hos leverantörer av efterfrågeflexibilitet och andra parter över att de annars skulle ha svårare att delta, eftersom de kan bli föremål för återbetalningar utan att ha dirigerats och fått intäkterna från första början. Enligt Belgien säkerställer det också en tekniköppenhet, samtidigt som de oförutsedda vinsterna begränsas. Enligt myndigheterna bör denna egenskap uttryckligen underlätta deltagandet av efterfrågeflexibilitet och annan teknik med högre kortfristiga marginalkostnader i kapacitetsmekanismen.

(157)

Dessutom kan kapacitetsmarknadsenheter utan någon individuell planeringsskyldighet besluta att deklarera flera dagen före-priser som deklarerat marknadspris. Detta är särskilt relevant för aggregatorer, som kan ha en portfölj bestående av kapacitetsmarknadsenheter med olika marginalpriser, och återspeglar deras faktiska kostnadskurva. Syftet med detta är att undvika att återbetalningsskyldigheten tillämpas på energi som inte har sålts på marknaden och där inga intäkter har erhållits.

2.7.3 Återbetalningar

2.7.3.1 Beskrivning

(158)

När elpriset på dagen före-grossistmarknaden överstiger lösenpriset måste kapacitetsleverantören betala skillnaden mellan referenspriset och lösenpriset till Elia, beräknat utifrån de avtalade kapacitetsvolymerna. Till följd av detta begränsas kapacitetsleverantörens intäkter på energy-only-marknaden till lösenpriset, men kapacitetsleverantörerna garanteras en fast och viss kapacitetsersättning i utbyte mot detta.

(159)

Kapacitetsleverantören kommer att omfattas av återbetalningsskyldigheten, oavsett om den sålde el till höga priser under den relevanta avräkningsperioden eller inte.

(160)

Det är viktigt att tillägga att tillförlitlighetsoptionerna är utformade på ett sådant sätt att planerade och oplanerade avbrott i tillgångarna som vederbörligen meddelats i förväg undantas från denna återbetalningsskyldighet, i den mån tillgångarna är otillgängliga. Återbetalningsskyldigheten syftar till att undvika oförutsedda vinster genom att oförutsedda intäkter från energimarknaden återbetalas. Vid avbrott (både planerade och oplanerade) levereras dock ingen energi. Följaktligen är det vid (vederbörligen meddelade) avbrott omöjligt för kapacitetsleverantören att erövra de högre energiintäkterna till följd av de stora prishöjningarna, och därför bör ingen återbetalningsskyldighet tillämpas under dessa omständigheter.

(161)

Enheter för efterfrågeflexibilitet och annan kapacitet utan en daglig planeringsskyldighet omfattas av återbetalningsskyldigheten om referenspriset överstiger deras deklarerade marknadspris (se skäl 156).

(162)

De belgiska myndigheterna åtog sig att genomföra en teknisk och ekonomisk analys för att granska anbuden och resultaten av auktionerna, med särskilt fokus på återbetalningsskyldigheten. Analysen kommer att genomföras vartannat år, med början efter den första auktionen under våren 2022. Resultaten av analysen kommer att läggas fram för ett offentligt samråd.

2.7.3.2 Mekanismer för stoplossorder

(163)

Belgien kommer också att införa en mekanism för stoplossorder för både återbetalningsskyldigheten (kopplad till tillförlitlighetsoptionerna) och sanktionerna för otillgänglighet, som tillämpas kumulativt (se avsnitt 1.8.4).

(164)

En sådan mekanism för stoplossorder innebär att kapacitetsleverantören enligt kapacitetsmekanismen aldrig kommer att behöva betala tillbaka ett belopp som överstiger värdet av kapacitetsleverantörens årliga kapacitetsersättning. Om avtalsvärdet sänks till noll finns det med andra ord ingen betalningsskyldighet (varken för tillförlitlighetsoptionerna eller för tillgänglighetsbetalningarna). Denna princip innebär en användbar riskbegränsning för kapacitetsleverantören genom att den tillåter nollanbud om de ”saknade pengarna” på energimarknaden minskas till noll. Utan en sådan mekanism för stoplossorder skulle kapacitetsleverantören tvärtom riskera att bli föremål för en återbetalningsskyldighet och/eller en sanktion, även om den inte skulle ha några saknade pengar och ett kapacitetsavtal med ett värde på 0 euro. För att täcka denna risk skulle en kapacitetsleverantör aldrig lämna anbud på 0 euro/MW/år (även om den inte skulle ha några saknade pengar) utan att införa denna mekanism för stoplossorder.

2.8 Tillgänglighetsövervakning, testning och sanktioner

2.8.1 Kontroll före leverans

(165)

Under perioden före leverans (dvs. perioden efter det att en kapacitetsmarknadsenhet valts vid auktionen men före leveransperiodens början) omfattas de utvalda kapacitetsleverantörerna av ett antal krav för att säkerställa att deras avtalade kapacitet kommer att vara tillgänglig i början av leveransperioden och bidra till försörjningstryggheten. Kraven är särskilt avsedda att minska risken för manipulation och täcka den osäkerhet som är förknippad med nya investeringar (t.ex. förseningar i byggnadsarbeten).

(166)

En villkorad ekonomisk säkerhet krävs för att säkerställa att alla de skyldigheter avseende kontroller före leverans som följer av kapacitetsavtalet och/eller reglerna om hur marknadsreglerna för kapacitetsmekanismen fungerar fullgörs i tid enligt kraven (se skäl 108). Om en kapacitetsleverantörs skyldigheter inte fullgörs under en period före leverans kan den ekonomiska säkerheten tas i anspråk.

(167)

För befintliga kapacitetsmarknadsenheter kommer tester av tillgänglighet före leverans att anordnas, för vilka sanktioner ska tillämpas vid bristande efterlevnad. För ytterligare och virtuella kapacitetsmarknadsenheter planeras dessutom ytterligare skyldigheter och övervakningskrav mellan Y-4 och leveransperioden. Övervakningen före leverans av dessa nya kapaciteter kommer att baseras på den detaljerade projektplanering som tillhandahålls av kapacitetsleverantören. Om kapacitetsleverantören inte uppfyller de delmål som fastställts i projektplaneringen, med en kvarstående försening som följd, kommer sanktioner att tillämpas, inklusive ekonomiska sanktioner (som täcks av den ekonomiska säkerheten), eller i vissa fall en minskning av den kapacitet som ursprungligen avtalats (och därmed kapacitetsersättningen per år) och/eller en förkortning av kapacitetsavtalets löptid (och därmed det antal år under vilka kapacitetsersättning kommer att erhållas).

2.8.2 Övervakning av tillgänglighet

(168)

Den belgiska systemansvarige för överföringssystemet ser till att alla avtalade kapacitetsmarknadsenheter är tillgängliga (med beaktande av reduktion) för att nå den eftersträvade nivån av försörjningstrygghet. Med tanke på att huvudsyftet med kapacitetsmekanismen är att säkerställa en tillräcklig kapacitetsnivå i systemet sker övervakningen av tillgänglighet vid tidpunkter som är relevanta för försörjningstryggheten. I detta avseende definieras en mekanism som utlöser övervakning av tillgänglighet (AMT, Availability Monitoring Trigger) för att identifiera de tidpunkter som är relevanta ur ett tillräcklighetsperspektiv och under vilka den systemansvarige för överföringssystemet kommer att övervaka kapacitetsmarknadsenheternas tillgänglighet.

(169)

AMT-mekanismen baseras på priset på dagen före-marknaden. Skälen till att välja priset på dagen före-marknaden är desamma som för återbetalningsskyldigheten, som beskrivs i avsnitt 1.7.2. Under AMT-tillfällen (dvs. tidpunkter då priset på dagen före-marknaden överstiger AMT) kan den systemansvarige för överföringssystemet kontrollera om den upphandlade kapaciteten faktiskt kan reagera på en signal på dagen före-marknaden. Om kapaciteten inte uppfyller den förpliktade kapaciteten (74) (baserat på villkoren i kapacitetsavtalet och reglerna om funktion) kan den del av skyldigheten som inte var tillgänglig bli föremål för sanktioner, såvida inte kapacitetsmarknadsenheten kan täcka den positiva skillnaden mellan förpliktad kapacitet och tillgänglig kapacitet (75) via andrahandsmarknaden för kapacitetsmekanismen (se avsnitt 1.9). Genom att sälja skyldigheter på andrahandsmarknaden kan kapacitetsleverantören effektivt minska den förpliktade kapaciteten för att undvika diskrepans mellan förpliktad kapacitet och tillgänglig kapacitet och därmed sanktioner.

(170)

Vid beräkningen av den förpliktade kapaciteten görs åtskillnad mellan energibegränsade och icke-energibegränsade tillgångar, eftersom de bidrar till försörjningstryggheten på olika sätt. En energibegränsad tillgång (t.ex. batterier, efterfrågeflexibilitet) kan endast vara tillgänglig under ett visst antal på varandra följande timmar, medan dessa begränsningar inte gäller för icke-begränsade tillgångar.

(171)

För icke-energibegränsade tillgångar (t.ex. värmeanläggningar, vindkraftparker) påverkar längden på AMT-tillfället (uttryckt i timmar) inte den tillgängliga kapaciteten. I genomsnitt bör dessa tillgångar åtminstone kunna leverera sin minsta tillgängliga kapacitet. Därför motsvarar den förpliktade kapaciteten vid varje AMT-timme under kapacitetsavtalet den minsta tillgängliga kapacitet för tillgången som fastställts under förhandsurvalet.

(172)

Eftersom energibegränsade tillgångar (t.ex. batterier, efterfrågeflexibilitet) endast kan vara tillgängliga under ett visst antal på varandra följande timmar kan dessa kapacitetsmarknadsenheter välja ett visst servicenivåavtal under förhandsurvalet. Därför motsvarar den förpliktade kapaciteten deras minsta tillgängliga kapacitet för timmar inom deras energibegränsningar. Den förpliktade kapaciteten kommer att motsvara 0 MW för alla andra AMT-timmar under samma dag. Kapacitetsmarknadsenheten behåller rätten att dirigera sina tillgångar för vilket AMT-tillfälle som helst under ett antal AMT-timmar som de väljer, så länge de åtminstone har levererat sitt servicenivåavtal under alla AMT-timmar per dag.

(173)

Kapacitetsleverantörer med en daglig planeringsskyldighet på energimarknaden förutsätts ha tillgänglig kapacitet vid varje tillgänglig AMT-timme med maximal effekt (Pmax) (76).

(174)

Å andra sidan är den faktiska tillgängligheten för kapacitetsleverantörer mindre synlig utan en sådan planeringsskyldighet. Dessa sistnämnda kapacitetsleverantörer är därför alltid skyldiga att före stängningen av dagen före-marknaden meddela ett dagen före-pris över vilket de skulle leverera energi till marknaden med kapacitetsmarknadsenheten i enlighet med åtminstone den förpliktade kapaciteten, som kan ligga över AMT-priset. Om marknadsklareringen sker under detta pris förutsätts enheten vara tillgänglig (men inte leverera energi) enligt en deklaration. Om marknadsklareringen sker över det deklarerade dagen före-priset kommer den systemansvarige för överföringssystemet att kontrollera energileveransen. På så sätt kräver övervakningen inte att energi levereras under alla AMT-tillfällen, utan endast om marknadsvillkoren är gynnsamma för kapacitetsmarknadsenheten (dvs. det deklarerade dagen före-priset).

(175)

Alternativt kan en kapacitetsleverantör utan planeringsskyldighet också deklarera andra priser för att indikera leverans på andra marknader (intradags- eller balansmarknader) och/eller för lägre volymer. Detta ska återspegla marknadens funktion, eftersom en del av energin kan säljas närmare realtid. Den systemansvarige för överföringssystemet kommer att övervaka tillgängligheten med hjälp av det pris som motsvarar när energin levererades. Om de deklarerade priserna aldrig överskrids på sina respektive marknader kommer tillgången inte att vara tillräckligt synlig på marknaden och följaktligen vara mer benägen att testas. Reglerna för kapacitetsmekanismens funktion kommer att innehålla en rättighet för den systemansvarige för överföringssystemet att begära ett visst antal tester under en leveransperiod (se avsnitt 1.8.3).

(176)

Enligt Belgien finns det två huvudsakliga drivkrafter för en kapacitetsleverantör att deklarera korrekta priser för sina kapacitetsmarknadsenheter när det gäller återbetalningsskyldigheten och övervakningen av tillgängligheten:

Framgångsrik dirigering av kapacitetsmarknadsenheten som svar på ett deklarerat pris bidrar till trovärdigheten i enhetens förmåga att reagera på marknaden. Som tidigare nämnts kommer detta att minska sannolikheten för tillgänglighetstester. Kostnaderna i samband med dessa tester bärs av kapacitetsleverantören (se skäl 181), vilket skapar ett incitament att visa tillgänglighet genom mekanismen för deklarerade priser.

Under AMT-timmar med återbetalningsskyldighet kommer kapacitetsmarknadsenhetens dirigering att kontrolleras i enlighet med de deklarerade priserna för kapacitetsleverantören. Med andra ord bör den systemansvarige för överföringssystemet kunna mäta den rapporterade volym som ska levereras samt den marginal som ska bibehållas. Till exempel: Om en kapacitetsmarknadsenhet har angett att den, baserat på de resulterande marknadspriserna, skulle dirigera energi till 90 % av den avtalade kapaciteten bör 90 % av leveranserna mätas tillsammans med 10 % marginal jämfört med den tekniska gränsen. Resultatet av att inte respektera vare sig den energileverans eller den marginal som meddelats kommer att leda till tillgänglighetssanktioner. På så sätt undviker man att felaktiga prisuppgifter deklareras för att undkomma återbetalningsskyldigheten. Utanför AMT-timmar med återbetalningsskyldighet kommer sådana kontroller inte att göras, eftersom det inte finns någon sådan potentiell vinst för kapacitetsleverantören.

2.8.3 Testning

(177)

Elia kan kontrollera en kapacitetsmarknadsenhets tillgänglighet genom oanmälda tillgänglighetstester. Elia ska anmäla sådana tester till kapacitetsleverantören mellan kl. 15.00 MET och kl. 15.30 MET senast dagen före tillgänglighetstestet, dvs. samma tidpunkt då fastställandet av AMT-timmar meddelas.

(178)

Elia kan testa en kapacitetsmarknadsenhet upp till tre gånger under vintern och en gång under andra perioder. Dessutom förbehåller sig Elia rätten att vid högst ett tillfälle testa hela löptiden för servicenivåavtalet (om ett sådant finns). Elia kommer inte att genomföra tillgänglighetstester under perioder då Elia har tidigare kännedom om planerad otillgänglighet för den berörda kapacitetsmarknadsenheten på den (del av) kapaciteten som inte är tillgänglig (dvs. den förpliktade kapaciteten är begränsad till vad man vet är tillgängligt).

(179)

Elia kommer att välja ut de kapacitetsmarknadsenheter som ska testas enligt ett internt förfarande som inte kommer att offentliggöras. Elia ska dock grunda sitt förfarande på kriterier som omfattar, men inte är begränsade till, följande:

a)	Den bekräftade tillgängligheten för kapacitetsmarknadsenheten i förhållande till alla andra kapacitetsmarknadsenheter som omfattas av ett kapacitetsavtal för den aktuella leveransperioden.

b)	Tidigare misslyckade tillgänglighetstester av kapacitetsmarknadsenheten.

c)	Saknad kapacitet under tillgänglighetsövervakningen.

d)	Sambandet mellan kapacitetsmarknadsenhetens produktion och de deklarerade marknadspriserna.

(180)

När Elia underrättar kapacitetsleverantören om tillgänglighetstestet tillsammans med dess förväntade varaktighet (servicenivåavtalets hela löptid eller en kvarts timme) ska även start- och sluttid meddelas. Under denna period är kapacitetsleverantören fri att organisera energiförsörjningen på det sätt som passar bäst.

(181)

Eventuell saknad kapacitet under denna period kan leda till tillgänglighetssanktioner. Eventuella kostnader för tillgänglighetstester bärs av kapacitetsleverantören.

2.8.4 Sanktioner

(182)

Eventuell saknad kapacitet, dvs. en positiv skillnad mellan förpliktad och tillgänglig kapacitet, under en AMT-timme kan leda till tillgänglighetssanktioner.

(183)

Det totala beloppet för tillgänglighetssanktioner som en kapacitetsleverantör kan få för en kapacitetsmarknadsenhet, för en leveransperiod och för saknad kapacitet med en primärmarknadsskyldighet eller för en andramarknadstransaktion där transaktionsperioden omfattar minst en fullständig leveransperiod, är begränsat till de tilldelade utvalda anbudspriserna i auktionerna för leveransperioden multiplicerade med den avtalade kapaciteten i auktionerna.

(184)

Det totala beloppet tillgänglighetssanktioner som en kapacitetsleverantör kan få för en kapacitetsmarknadsenhet, för en månad och för saknad kapacitet som beror på en primärmarknadsskyldighet eller för en andramarknadstransaktion där transaktionsperioden omfattar minst en fullständig leveransperiod, är begränsat till 20 % av de tilldelade utvalda anbudspriserna i auktionerna för leveransperioden multiplicerade med den avtalade kapaciteten i auktionerna.

(185)

Om saknad kapacitet över 20 % av den förpliktade kapaciteten fastställs under tre separata AMT-tillfällen och/eller tillgänglighetstester för samma kapacitetsmarknadsenhet utfärdar Elia en justering nedåt av kapacitetsersättningen för den kapacitetsmarknadsenheten i proportion till den högsta saknade kapacitet som fastställs under den perioden. Kapacitetsleverantören behåller dock en tillgänglighetsskyldighet och kan fortfarande bli skyldig att betala eventuella tillgänglighetssanktioner för den kapacitetsmarknadsenheten på samma sätt som i det ursprungliga kapacitetsavtalet. Det totala avtalsvärdet ändras inte. Den ursprungliga kapacitetsersättningen återinförs efter det att kapacitetsmarknadsenheten har tillhandahållit sin förpliktade kapacitet, motsvarande den avtalade kapaciteten och servicenivåavtalet i det primära avtalet, under tre på varandra följande AMT-tillfällen eller tillgänglighetstester.

(186)

Om kapacitetsmarknadsenheten varit föremål för en justering nedåt av kapacitetsersättningen under två efterföljande leveransperioder och kapacitetsmarknadsenheten varje gång misslyckats med att återinföra den ursprungliga kapacitetsersättningen inom 12 veckor efter varje justering kommer kapacitetsmarknadsenheten att förlora möjligheten att återinföra den ursprungliga kapacitetsersättningen, och alla kapacitetsavtal som gäller leveransperioder från och med den som omfattas av den första kommande Y-1-auktionen efter det att denna klausul har tillämpats kommer att upphöra att gälla.

2.9 Andrahandsmarknad

(187)

Belgien kommer att inrätta en andrahandsmarknad för att förse kapacitetsleverantörerna med en mekanism för att förbättra deras riskhantering inom ramen för kapacitetsmekanismen. Om en kapacitetsleverantör har lägre tillgänglighet än väntat (lägre än den förpliktade kapaciteten beräknad i enlighet med marknadsreglerna) har den möjlighet att täcka den positiva skillnaden mellan sin avtalsenliga förpliktade kapacitet och sin tillgängliga kapacitet på andrahandsmarknaden, utan att bli föremål för några sanktioner för otillgänglighet. Vid transaktioner på andrahandsmarknaden sker en fullständig överföring av skyldigheterna, inklusive lösenpriset för den ursprungliga skyldigheten.

(188)

Andrahandsmarknaden kommer att inrättas senast ett år innan den första leveransperioden inleds. Utformningen av mekanismen för andrahandsmarknaden beskrivs i reglerna för kapacitetsmekanismens funktion.

2.10 Gränsöverskridande deltagande av kapacitet

(189)

Belgien kommer att tillåta att utländsk kapacitet i en medlemsstat som har direkt nätanslutning till Belgien deltar från den första leveransen. Reglerna fastställs i ett kungl. dekret (77). Enligt Belgien godkändes metoderna, de gemensamma reglerna och villkoren i artikel 26.11 i elförordningen först i december 2020 (78), och eftersom de systemansvariga för överföringssystemen ännu inte har kunnat ingå de nödvändiga avtalen har det inte varit möjligt att organisera det gränsöverskridande deltagandet från och med den första Y-4-auktionen. Enligt de belgiska myndigheterna kommer detta att genomföras så snart som möjligt. Under tiden har en volym reserverats för Y-1-auktionen, vilket säkerställer att gränsöverskridande kapacitet kan delta från och med det första leveransåret, dvs. 2025.

(190)

Deltagandet kommer att vara öppet för all teknik. Det skiljer mellan två typer av utländsk kapacitet – direkt och indirekt.

2.10.1 Deltagande av indirekt utländsk kapacitet

(191)

Indirekt utländsk kapacitet är kapacitet belägen i angränsande medlemsstater. För var och en av de angränsande medlemsstaterna anordnas en förauktion. Med tanke på den begränsade kapaciteten på sammanlänkningar är syftet med förauktionen att säkerställa ett effektivt förhandsurval, eftersom det är en förutsättning för huvudauktionen. Varje förauktion ska inledas senast den 1 juni och anordnas av den systemansvarige för överföringssystemet i enlighet med de anvisningar som ges av den minister som avses i artikel 7.6j i ellagen och som fastställs av en angränsande medlemsstat. I sina anvisningar kan ministern, när så är lämpligt, besluta att en förauktion med en angränsande medlemsstat inte bör anordnas. Parametrarna för förauktionen är desamma som för den motsvarande auktionen. Referenspriset för varje angränsande medlemsstat ska dock återspegla det pris som den indirekta utländska kapacitetsleverantören skulle ha erhållit på de elmarknader som förvaltas av nemo (79), som utsetts av den indirekta utländska kapaciteten.

(192)

Varje år fastställer den systemansvarige för överföringssystemet den maximikapacitet kopplad till nya resurser som är tillgänglig för deltagande av indirekt utländsk kapacitet i varje angränsande medlemsstat, på grundval av den rekommendation från det regionala samordningscentrumet som avses i artikel 26.7 i elförordningen, i enlighet med den metod som godkänts av Acer och som avses i artikel 26.11 a i elförordningen.

(193)

I avvaktan på att relevanta strategier, förslag eller beslut om genomförande av artikel 26 i elförordningen antas ska bidraget från varje marknadsområde som är direkt anslutet till Belgien bestämmas av dessa områdens bidrag under simulerade bristtider på grundval av en europeisk eller nationell bedömning av resurstillräcklighet.

(194)

Andra villkor för gränsöverskridande deltagande anges i Acers beslut nr 36/2020 om tekniska specifikationer för gränsöverskridande deltagande i kapacitetsmekanismer.

(195)

Om det finns en förbindelse för nettoöverföringskapacitet som modellerats mellan Belgien och ett annat direkt anslutet marknadsområde ska följande gälla:

För varje simulerad bristtimme:

1)	Om marknadsområdet exporterar till Belgien motsvarar dess bidrag den simulerade marknadskursen.

2)	Om marknadsområdet importerar från Belgien är dess bidrag noll.

b)	Marknadsområdet för maximikapacitet kopplad till nya resurser definieras som lika med det genomsnittliga bidraget under simulerade bristtimmar.

(196)

Om en flödesbaserad domän definieras i den simulering som integrerar Belgien ska följande gälla:

Först kontrolleras Belgiens nettoposition under de simulerade bristtimmarna:

1)	Om Belgiens nettoposition är positiv är bidraget från andra marknadsområden i den flödesbaserade domänen noll.

Om Belgiens nettoposition är negativ kontrolleras nettopositionen för andra marknadsområden:

—	Om nettopositionen för de andra marknadsområdena är negativ är bidraget från detta marknadsområde noll.

—	För alla marknadsområden med en positiv nettoposition görs ett viktat genomsnitt av nettopositionerna mellan marknadsområdena för att nå nivån för Belgiens nettoposition.

b)	Marknadsområdet för maximikapacitet kopplad till nya resurser definieras som lika med det genomsnittliga bidraget under simulerade bristtimmar.

(197)

Den indirekta utländska kapacitet som vill lämna ett anbud i förauktionen ska förse den systemansvarige för överföringssystemet med information om den kapacitetsvolym som erbjuds efter tillämpning av reduktionsfaktorn, det erbjudna priset och den berörda kapacitetens koldioxidutsläpp.

(198)

Den indirekta utländska kapacitet vars anbud väljs ut i slutet av auktionen lämnar in dokumentation för förhandsurvalet. Bedömningen av denna dokumentation kommer att utföras av den angränsande systemansvarige för överföringssystemet i samarbete med Elia, i enlighet med de regler som fastställs i de metoder som avses i artikel 26.11 f i elförordningen och, i tillämpliga fall, i enlighet med det avtal som ingåtts mellan systemansvariga för överföringssystem.

2.10.2 Deltagande av direkt utländsk kapacitet belägen i en angränsande medlemsstat som har direkt anslutning till det belgiska nätet och är bortkopplad från de angränsande medlemsstaternas nät

(199)

Direkt utländsk kapacitet är enligt de belgiska myndigheterna kapacitet som finns i en angränsande medlemsstat men som har en direkt och exklusiv anslutning till det belgiska nätet och är bortkopplad från den angränsande medlemsstatens nät.

(200)

Kapaciteten måste också finnas i en angränsande medlemsstat med vilken Belgien har ingått ett avtal om deltagande av direkt utländsk kapacitet i kapacitetsmekanismen, som säkerställer att

deltagandet av direkt utländsk kapacitet är beroende av en förklaring från den angränsande medlemsstat där kapaciteten finns om att kapaciteten i fråga uppfyller ett antal tekniska, organisatoriska och finansiella krav som anges i avtalet och att alla nödvändiga tillstånd för kapaciteten i fråga har utfärdats regelbundet och ovillkorligen eller kommer att utfärdas inom rimlig tid,

deltagande av direkt utländsk kapacitet är beroende av en förklaring från den angränsande medlemsstat där kapaciteten finns om att ett sådant deltagande inte skapar allvarliga problem när det gäller försörjningstryggheten i den angränsande medlemsstaten eller berövar medlemsstaten den infrastruktur som krävs för att på ett adekvat sätt ta itu med kända överbelastningsproblem.

(201)

I enlighet med artikel 21.2 i elförordningen genomförde Belgien mellan oktober och december 2019 ett samråd med de angränsande medlemsstaterna.

2.10.3 Intäkter från överbelastning

(202)

Fördelningen av intäkter från tilldelningen av gränsöverskridande biljetter, dvs. rättigheter för utländska kapacitetsleverantörer att delta i den belgiska kapacitetsmekanismen, regleras fullt ut i artikel 26.9 i elförordningen.

(203)

Belgien angav att intäkterna från överbelastning kommer att användas för de ändamål som anges i artikel 19.2 i elförordningen i enlighet med artikel 26.9 i den förordningen.

(204)

Belgien bekräftade att landet kommer att följa Acers beslut nr 36/2020, som bland annat fastställer metoden för att fördela de intäkter som uppstår genom tilldelning av kapacitet kopplad till nya resurser.

2.11 Kumulering

(205)

Enligt artikel 3 i kungl. dekret om kriterier för stödberättigande avseende kumulativt stöd och minimitröskeln för deltagande utesluts kapacitet som redan åtnjuter driftsstöd från steget för förhandsurval. Kapacitet som får sådant stöd kan delta i förhandsurvalet på villkor att de avstår från stödet om de tilldelas ett kapacitetsmekanismavtal. Ett formulär som bekräftar detta åtagande om avstående offentliggörs av energiministeriet. Dessutom åtar sig kapaciteten att inte ansöka om annat driftstöd under perioden när den har ett kapacitetsavtal när den lämnar in en ansökan till förhandsurvalet.

2.12 Budget- och finansieringsmekanism

2.12.1 Budget

(206)

Den exakta kostnaden för åtgärden kommer att fastställas genom auktionerna. Enligt de belgiska myndigheternas senaste kostnadsberäkning, som gjordes i januari 2021 av konsultföretaget Haulogy på uppdrag av de belgiska myndigheterna, kan den totala kostnaden för åtgärden uppskattas till mellan 238 och 253 miljoner euro per år.

2.12.2 Finansiering av åtgärden

(207)

Det belgiska parlamentet antog den 16 juli 2020 en resolution (80) där det anges att kostnaderna för kapacitetsmekanismen kommer att finansieras genom en ”skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster” för Elia i nättarifferna.

(208)

De belgiska myndigheterna uppger att kapacitetsmekanismen finansieras genom skatteliknande avgifter eller skatter som åläggs en stödmottagare. Enligt artikel 12.1 i ellagen ska den systemansvariges anslutning, användning av infrastruktur och elsystem och, i förekommande fall, stödtjänster omfattas av tariffer för förvaltningen av överföringssystemet och av nät med en fraktfunktion. Enligt artikel 12.13 i ellagen ska den systemansvarige dessutom så snart som möjligt underrätta användarna av nätet om de tariffer som denne måste tillämpa och göra dem tillgängliga för alla som begär det.

(209)

Enligt artikel 12.5.11 i ellagen ska de nettokostnader för allmännyttiga tjänster som föreskrivs i denna lag beaktas i tarifferna på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar.

(210)

Enligt artikel 4.2 i det dekret som CREG antog den 28 juni 2018 på grundval av artikel 12 i ellagen (81), där nättarifferna för perioden 2020–2023 fastställs, är nättarifferna de priser som nätanvändarna ska betala till nätoperatören. Enligt artikel 4.7 i samma dekret skiljer den allmänna tariffstrukturen mellan frakttariffer, som täcker nätoperatörens totala intäkter, och tariffer för skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster. I artikel 6 i dekretet föreskrivs att tariffer för skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster ska ersätta de nettokostnader för skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, inklusive förvaltningskostnader och finansieringskostnader, som ålagts den systemansvarige och för vilka lagar, dekret eller domar, eller dekret om genomförande av dessa, inte har föreskrivit någon särskild ersättningsmekanism, i form av en tilläggsavgift eller annan avgift, i utbyte mot att systemet genomförs.

(211)

På grundval av detta kommer den systemansvarige för överföringssystemet varje år att lämna ett förslag till tariffer för skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster till CREG för godkännande, åtföljt av en budget som innehåller en prognos över alla kostnader (kapacitetsersättning samt förvaltnings- och utvecklingskostnader för systemansvariga för överföringssystem) och intäkterna från kapacitetsmekanismen för påföljande år. Den föreslagna tariffen för skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster kommer också att ta hänsyn till det saldo som överförts från föregående budgetår.

(212)

I slutet av året ska den systemansvarige för överföringssystemet lämna in en rapport om tariffer till CREG för godkännande, i vilken de faktiska kostnaderna och intäkterna för det senaste året och intäkterna från tillämpningen av tariffen anges. Efter att ha kontrollerat att uppgifterna är korrekta och att de kostnader för förvaltning och utveckling av kapacitetsmekanismen som uppstått för den systemansvarige för överföringssystemet är rimliga kommer CREG att fastställa det saldo som ska överföras.

(213)

Eventuella intäkter kopplade till kapacitetsmekanismen kommer att användas för att täcka de kostnader som ingår i tariffen för skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 26.9 i elförordningen.

(214)

Tariffen tillämpas enhetligt i euro/MWh för alla konsumenter (direkt för konsumenter som är anslutna till överföringsnätet eller indirekt, via den systemansvarige för distributionssystemet och leverantörerna, för konsumenter som är anslutna till distributionsnätet).

(215)

De särskilda formerna för finansieringen av kapacitetsmekanismen kommer att tillämpas tidigast 2022 i januari 2025, i enlighet med artikel 7.15j i ellagen.

(216)

Enligt parlamentets resolution kommer tariffen senast från och med 2029 att tas ut på grundval av toppeffekt, beroende på införandet av smarta mätare i regionerna. Regeringen kommer därför senast i slutet av 2023 att göra en analys av det förväntade införandet av smarta mätare.

2.13 Varaktighet

(217)

Belgien har begärt godkännande av kapacitetsmekanismen för den maximala tillåtna tiden på tio år (82) från och med datumet för den första auktionen.

(218)

Belgien har åtagit sig att i ellagen införa att om inget nytt kapacitetsavtal har ingåtts för tre på varandra följande år i enlighet med artikel 7.11j i ellagen kommer inga nya auktioner att anordnas från och med påföljande år inom ramen för kapacitetsmekanismen.

2.14 Överblickbart stöd och företag i svårigheter eller företag som är föremål för ett betalningskrav

(219)

Belgien uppgav att landet kommer att uppfylla kraven i meddelandet om öppenhet (83).

(220)

Belgien åtog sig att avbryta beviljandet och/eller utbetalningen av stöd inom ramen för den anmälda stödordningen till företag som tidigare har fått olagligt stöd som förklarats oförenligt genom ett kommissionsbeslut.

(221)

Belgien uppgav att inget stöd kommer att beviljas stödmottagare i svårigheter (84).

2.15 Skäl till att inleda förfarandet

(222)

Kommissionen hyste tvivel om huruvida vissa aspekter av åtgärden var förenliga med den inre marknaden.

(223)

På grundval av tillgängliga uppgifter och det som beskrivs i beslutet att inleda förfarandet försökte kommissionens få klargöranden och bad om synpunkter på följande frågor:

Åtgärdens nödvändighet:

—	Om problemet med resurstillräcklighet har identifierats tillräckligt och analyserats och kvantifierats ordentligt av de belgiska myndigheterna.

Åtgärdens ändamålsenlighet:

—	Om reglerna om berättigande till fleråriga avtal garanterar lika möjligheter för alla tekniker, särskilt för dem som har höga investeringskostnader och höga reduktionsfaktorer.

Åtgärdens proportionalitet:

—	Om den volym som ska upphandlas i auktionen står i proportion till målet om försörjningstrygghet.

Undvikande av negativa effekter på handel och konkurrens:

—	Om åtgärden undvikit sådana effekter eftersom indirekt utländsk kapacitet endast kommer att vara berättigad till ettåriga avtal och omfattas av det mellanliggande pristaket.

—	Om åtgärden inte minskar incitamenten att investera i sammanlänkningskapacitet.

(224)

Kommissionen hyste också tvivel om huruvida åtgärden var förenlig med nära sammankopplade bestämmelser i unionsrätten, nämligen artiklarna 22 och 24 i elförordningen.

3. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

(225)

I detta avsnitt sammanfattas de synpunkter som kommissionen mottog under samrådsperioden från 15 berörda parter, särskilt från intressenter som är verksamma inom energisektorn samt branschorganisationer och icke-statliga organisationer. Synpunkter mottogs också från ett grannland och dess systemansvariga för överföringssystem.

3.1 Åtgärdens nödvändighet

(226)

Olika berörda parter hade synpunkter på argumenten för behovet av en kapacitetsmekanism och beräkningen av volymen för auktionerna, och kombinerade ibland båda frågorna.

(227)

Fyra berörda parter ansåg att detta behov inte hade styrkts i tillräcklig utsträckning. Å andra sidan bekräftade tre andra behovet och underströk dess brådskande karaktär.

(228)

Tre berörda parter ansåg att det inte verkar lämpligt att använda EU-HiLo-scenariot för att fastställa nivån på problemet med resurstillräcklighet, eftersom det riskerar att överskatta problemet och snedvrida elmarknaden.

(229)

Fyra berörda parter påpekade att den senaste metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet och VoLL/CONE/RS-metoden är fullt tillämpliga på den föreslagna belgiska kapacitetsmekanismen.

(230)

Fem berörda parter hävdade att de tidigare tillräcklighetsstudier som använts för att påvisa behovet av kapacitetsmekanismen inte är förenliga med metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet, särskilt med avseende på följande:

a)	Enligt metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet ska klimatdatabasen begränsas till 30 historiska år, men Belgien använde 35.

b)	Studierna tar inte tillräcklig hänsyn till de förväntade resultaten av genomförandeplanen och/eller användningen av förväntade marknadsintäkter i stället för medianintäkter.

c)	Studierna tar inte hänsyn till funktionen för förväntad brist eller avsaknaden av pristak, vilket strider mot artiklarna 20.3 c och 23.5 e i elförordningen.

Ett påskyndat införande av smarta mätare och utveckling av havsbaserad vindkraft bör beaktas i den nationella bedömningen av resurstillräcklighet, i enlighet med rekommendationerna i kommissionens yttrande om den belgiska genomförandeplanen. Analysen av behovet av en kapacitetsmekanism bör också ta hänsyn till regeln om en minsta återstående tillgänglig marginal på 70 %.

(231)

En berörd part hävdade att Belgien inte kan anordna den första auktionen 2021 på grund av en föråldrad nationell bedömning av resurstillräcklighet som inte uppfyller kraven. Kommissionen anser att kapacitetsmekanismen inte ens bör genomföras i avvaktan på att den europeiska bedömningen av resurstillräcklighet offentliggörs.

(232)

Fyra berörda parter påpekade att den tillförlitlighetsnorm som Belgien använder för att påvisa behovet av en kapacitetsmekanism och/eller för att beräkna volymen för den första auktionen inte är förenlig med den metod som krävs enligt elförordningen.

(233)

En berörd part hävdade att konsekvens bör garanteras i de förfaranden, metoder, uppgifter och scenarier som å ena sidan används för att påvisa behovet av en kapacitetsmekanism och å andra sidan används för att fastställa vilken volym som måste auktioneras ut enligt en sådan kapacitetsmekanism.

(234)

En annan berörd part påpekade att tillförlitlighetsnormen och metoden för att definiera värdet av förlorad last och kostnaden för ny resurs skulle kunna ändras mellan den ursprungliga T-4-auktionen och efterföljande auktioner, vilket skulle leda till en annan volymdefinition.

3.2 Åtgärdens ändamålsenlighet

3.2.1 Val av instrument

(235)

Tre berörda parter anser att en strategisk reserv skulle lösa det konstaterade tillräcklighetsproblemet bättre än en marknadstäckande kapacitetsmekanism. Vissa parter uppgav att alternativet en strategisk reserv inte hade bedömts.

3.2.2 Är åtgärden öppen för alla relevanta kapacitetsleverantörer?

(236)

En berörd part föreslog att man skulle inrätta en T-2-auktion för att undvika anskaffning av överkapacitet i T-4 på grund av alltför säkra antaganden samt för att ta hänsyn till en ändrad tillförlitlighetsnorm baserad på Acers metod.

(237)

En berörd part hävdade också att kapacitetsinnehavare som är berättigade till deltagande (t.ex. kraftvärme med en kapacitet på mer än 1 MW) utesluts från deltagande om de under en viss period får driftsstöd genom gröna certifikat och/eller kraftvärmecertifikat.

3.3 Stimulanseffekt

3.3.1 Stödberättigande investeringskostnader

(238)

En berörd part påpekade att de utgifter som gör det möjligt för kapacitet att uppfylla miljökrav enligt artikel 3.2.1 i utkastet till kungl. dekret om investeringströsklar inte bör berättiga till längre avtal.

3.4 Proportionalitetsprincipen

3.4.1 Volym som ska upphandlas

(239)

Enligt en berörd part bör de parametrar som avgör vilken kapacitetsmängd som ska upphandlas i auktionen godkännas på grundval av ett förslag från tillsynsmyndigheten. Samma berörda part hävdade att ett förslag från tillsynsmyndigheten inte kan ändras och att medlemsstaten endast kan avvisa förslaget och begära ett nytt.

3.4.2 Finansieringsmekanism

(240)

En berörd part hävdade att lagringstillgångar bör undantas från skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster för att finansiera kapacitetsmekanismen. Undantaget bör omfatta lagring både framför och bakom mätaren.

(241)

En annan part hävdade att finansieringsmekanismen kan påverka kapacitetsmekanismens kapacitetsvolym. Att koppla avgifterna för att finansiera kapacitetsmekanismen till förbrukningen av el under efterfrågetoppar kan exempelvis ses som ett incitament för de berörda parterna att minska sin förbrukning under efterfrågetoppar, vilket leder till ett minskat behov av att auktionera kapacitet.

3.5 Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel

3.5.1 Är åtgärden öppen för alla relevanta kapacitetsleverantörer?

3.5.1.1 Aggregering

(242)

Två berörda parter hävdade att de nuvarande reglerna för stödberättigande för fleråriga avtal hindrar aggregering, närmare bestämt regeln att tillgången med den kortaste avtalstiden i en aggregerad portfölj bestämmer avtalstiden för hela portföljen.

(243)

Två andra berörda parter menade att tröskeln för individuell aggregering borde anpassas. För närvarande föreskriver utkastet till regler för kapacitetsmekanismens funktion att kapacitet som omfattas av en daglig planeringsskyldighet inte kan ingå i en aggregerad kapacitetsmarknadsenhet.

(244)

En berörd part hävdade att det inte är möjligt att delta via aggregering för anläggningar med en effekt på över 25 MW. Den berörda parten vill därför att detta tröskelvärde fastställs till 75 MW.

3.5.1.2 Investeringströsklar

(245)

Tre berörda parter hävdade att nivån på investeringströsklarna för fleråriga avtal inte är i linje med den senaste marknadsutvecklingen och därför inte respekterar teknikneutraliteten, och att den kommer att leda till diskriminering mellan vissa teknikklasser (klass H/HL över klass F för gaskombiverk och gasturbiner med öppet kretslopp) och mellan befintlig och ny kapacitet.

(246)

En part hävdade att investeringar som skapar flexibilitet eller ökar minsta tillgängliga kapacitet utan att öka den installerade kapaciteten också bör betraktas som stödberättigande kostnader. Enligt denna berörda part skulle investeringar i uppgiftslämnare, utvidgning av energibehållaren i ett befintligt batteri eller av lagringskapacitet för industriella processer därför uteslutas från fleråriga avtal.

3.5.1.3 Reduktionsfaktorer

(247)

Två berörda parter hävdade att de belgiska reduktionsfaktorerna, jämfört med kapacitetsmekanismer i grannländer som Frankrike eller Förenade kungariket, riskerar att kraftigt missgynna teknik såsom lagring, efterfrågeflexibilitet och förnybara energikällor.

(248)

En berörd part hävdade att de reduktionsfaktorer som övervägdes av den belgiska kapacitetsmekanismen som offentliggjordes i beslutet att inleda förfarandet skapar allvarliga inträdeshinder för lagring i synnerhet och leverantörer av energibegränsad kapacitet i allmänhet.

3.5.1.4 Återbetalningsskyldighet

(249)

Två berörda parter hävdade att återbetalningsskyldigheterna i kapacitetsavtalen gör åtskillnad mellan kapacitetsmarknadsenheter med en ”full tidtabell” och en ”icke full tidtabell” och bryter mot principen om ett enda lösenpris.

(250)

Enligt en berörd part diskriminerar det sätt på vilket återbetalningsskyldigheten fungerar kapacitetsaktörer med en full tidsplan, eftersom hänsyn inte tas till dessa aktörers hedgingverksamhet, varigenom de säljer en stor del av sin förväntade volym i förväg på terminsmarknaderna, vilket innebär att de måste återbetala intäkter som de inte har fått. Aktörer med en icke full tidtabell har däremot avsevärd flexibilitet när det gäller att deklarera enskilda marknadspriser som fungerar som lösenpris, vilket begränsar deras risk för att behöva betala tillbaka ej intjänade intäkter och även ger möjlighet att undvika återbetalningsskyldigheten.

(251)

En annan part hävdade att återbetalningsskyldigheten diskriminerar mellan kapacitetsmarknadsenheter med en full respektive icke full tidtabell, för det första på grund av avsaknaden av undantag från återbetalningsskyldigheten för kapacitet som redan har sålts på terminsmarknader (och inte fångar upp bristpriser) och för det andra på grund av införandet av det ”deklarerade marknadspriset” för kapacitetsmarknadsenheter som inte har fulla tidtabeller, i praktiken genom att införa flera lösenpriser.

3.5.1.5 Mellanliggande pristak

(252)

En berörd part uttryckte oro över att införandet av ett mellanliggande pristak kommer att snedvrida konkurrensen i auktionen, eftersom viss befintlig kapacitet som kräver investeringar för att förbli ekonomiskt lönsam kanske inte är garanterad att återfå sina ”saknade pengar” och kan tvingas lämna marknaden.

(253)

Enligt en berörd part finns det ett betydande ”investeringsgap” mellan investeringströskeln för treåriga avtal, som för närvarande ligger på 177 euro/kW, och det mellanliggande pristaket, som för närvarande förväntas ligga mellan 21–31 euro/kW, vilket leder till diskriminering av befintlig kapacitet som kräver investeringar och som också kan ha en stor mängd ”saknade pengar”.

3.5.1.6 Direkt gränsöverskridande kapacitet

(254)

Två berörda parter uppgav att möjligheten till direkt gränsöverskridande deltagande kan få otillbörliga negativa effekter på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna.

(255)

Enligt dessa berörda parter kan direkt gränsöverskridande deltagande minska incitamenten att investera i sammanlänkningskapacitet. Dessutom kan åtgärden undergräva marknadskopplingen, eftersom kapacitetsmekanismen skulle kunna leda till en situation där kapacitetsleverantörer söker tillträde till den mest attraktiva marknaden med en direkt och exklusiv anslutning. Inom ramen för åtgärden bör man även beakta i vilken utsträckning sammanlänkning kan bidra till att lösa eventuella problem med försörjningskapaciteten.

3.6 Efterlevnad av elförordningen

3.6.1 Tolkning av artikel 24.1

(256)

Enligt artikel 24.1 i elförordningen kan medlemsstaterna beakta känsliga aspekter i sin bedömning av tillräcklighet, som är kopplade till ”särdrag i den nationella tillgången och efterfrågan på el”. I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida kapacitetsmekanismen är förenlig med artikel 24.1, eftersom man i den belgiska studien om tillräcklighet och flexibilitet från 2019 använde sig av EU-HiLo-scenariot, som bygger på antaganden om den franska elförsörjningen. Fem berörda parter kritiserade kommissionens tolkning av artikel 24.1 i elförordningen och hävdade att den är alltför restriktiv.

(257)

Dessa berörda parter hävdade att metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet bekräftar att nationella bedömningar av resurstillräcklighet måste ha ett regionalt tillämpningsområde och kan omfatta ytterligare känsliga aspekter. Den specificerar eller begränsar inte arten av dessa ytterligare känsliga aspekter. Såsom nämns i artikel 3.6 om nämnda metod kan dessa känsliga aspekter omfatta ett brett spektrum av ändringar av antaganden över hela det geografiska område som beaktas, inbegripet olika antaganden om inmatningsdata, såsom installerad kapacitet.

(258)

En berörd part påpekade att även riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (85) (miljö- och energiriktlinjerna) uttryckligen bekräftar att bedömningen av resurstillräcklighet bör ta hänsyn till en ”bedömning av inverkan av variabel produktion, även av produktion som kommer från angränsande system”.

3.6.2 Administrativ utfasning

(259)

Två berörda parter påpekade att det inte finns någon bestämmelse om utfasning av kapacitetsmekanismen i lagar eller andra författningar.

3.7 Övriga kommentarer

3.7.1 Hållbarhet

(260)

Två berörda parter hävdade att den stora andelen kapacitet som reserverats för gas i kapacitetsmekanismen inte är förenlig med målen att minska koldioxidutsläppen i EU och fasa ut subventionerna till fossila bränslen i linje med den europeiska gröna given, miljö- och energiriktlinjerna och den belgiska federala regeringens stöd för klimatneutralitet senast 2050.

3.7.2 Kärnkraftsavveckling

(261)

En berörd part påpekade att Belgien överväger att behålla 2 GW kärnkraft om bedömningsrapporten om de första kapacitetsauktionerna visar på ett oväntat problem med försörjningstryggheten. Enligt denna part ger detta upphov till flera frågor om behovet och utformningen av kapacitetsmekanismen.

3.7.3 Varaktighet

(262)

En berörd part påpekade att det sätt på vilket långsiktiga kontrakt tilldelas bör ta hänsyn till det minskande problemet med tillräcklighet under året och undvika eventuella inlåsningseffekter.

(263)

En berörd part hänvisade till risken för att avtalens varaktighet (15 år) överskrider åtgärdens varaktighet (10 år), vilket enligt den berörda partens åsikt skulle strida mot åtgärdens tillfälliga karaktär.

4. KOMMENTARER FRÅN BELGIEN

(264)

I detta avsnitt sammanfattas de kommentarer som mottogs från Belgien den 22 oktober 2020 på beslutet att inleda förfarandet och de kommentarer som mottogs den 24 december 2020 om synpunkterna från tredje parter. Det innehåller också de uppdaterade uppgifter som Belgien lämnade den 28 januari 2021, den 1 mars 2021, den 13 och 27 april 2021, den 4, 5, 19 och 26 maj 2021 samt den 17 augusti 2021.

4.1 Åtgärdens nödvändighet

(265)

Enligt Belgien visar landets analys, som stöds av den systemansvarige för överföringssystemet, att avsaknaden av en kapacitetsmekanism skulle inverka negativt på Belgiens försörjningstrygghet på grund av utfasningen av kärnkraftskapaciteten mellan 2022 och 2025, som för närvarande står för mer än hälften av den termiska produktionskapaciteten i Belgien. Flera andra studier som genomförts under perioden 2017–2020 av akademiker, tekniska institut och den federala planeringsbyrån bekräftar också detta behov, oberoende av analysen från den systemansvarige för överföringssystemet.

(266)

Belgien uppgav att inte bara HiLo-scenariot utan även grundscenariot för EU visade på ett betydande problem med försörjningstryggheten, dvs. en förväntad förlorad last som är mer än tre gånger högre än landets lagstadgade kriterium för förväntad förlorad last, och motiverar ett ingripande genom en kapacitetsmekanism.

(267)

Belgien påpekade att den metod som ska ligga till grund för en europeisk/nationell bedömning av resurstillräcklighet godkändes av Acer först den 2 oktober 2020. Acers metod medför betydande förändringar och innebär därför ett gradvist genomförande, dvs. den första europeiska bedömningen av resurstillräcklighet, som kommer att offentliggöras i slutet av 2021, kommer endast att omfatta vissa aspekter av Acers metod. Entso-E förutser ett fullständigt genomförande av metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet senast 2023.

(268)

Belgien hävdade att man inte kunde ha förväntats tillämpa Acers metod för europeisk och nationell bedömning av resurstillräcklighet fullt ut i tidigare studier, eftersom metoden ännu inte var känd vid den tidpunkten. Belgien påpekade dock att många viktiga delar som härrör från metoden redan hade genomförts innan den godkändes, t.ex. bedömning av ekonomisk hållbarhet, flödesbaserad modellering, probabilistisk modellering och utveckling i andra länder.

(269)

Belgien bestred yttrandet att kapacitetsmekanismen inte borde genomföras i väntan på att den europeiska bedömningen av resurstillräcklighet ska offentliggöras. Enligt Belgien kan medlemsstaterna också göra kompletterande nationella bedömningar och bedöma behovet av en kapacitetsmekanism på grundval av en sådan nationell bedömning av resurstillräcklighet, och kan inte vänta tills en europeisk bedömning av resurstillräcklighet har genomförts helt (vilket planeras till 2023).

(270)

När det gäller tillförlitlighetsnormen påpekade Belgien att metoden för beräkning av värdet av förlorad last och kostnaden för ny resurs och metoden för fastställande av tillförlitlighetsnormen offentliggjordes av Acer först den 2 oktober 2020. Det är därför inte tidsmässigt möjligt att pausa kapacitetsmekanismen medan en ny tillförlitlighetsnorm håller på att fastställas. Det slutliga ansvaret för att fastställa den önskade nivån på försörjningstryggheten ligger dessutom hos medlemsstaten.

(271)

När det gäller de klimatår som används i de nationella tillräcklighetsstudierna förklarade Belgien att dessa studier, i avsaknad av en offentliggjord metod, använder samma klimatdatabas som i halvtidsprognosen för enhetlighetens skull.

(272)

När det gäller marknadsintäkter hävdade Belgien att de förväntade intäkterna modelleras med medianvärdet för intäkterna för alla simulerade år i de befintliga nationella tillräcklighetsstudierna fram till 2019. Denna metod är visserligen förenklad, men kan ses som en återspegling av förväntade intäkter, med beaktande av prisrisker, vilket i Acers metod erkänns som en relevant aspekt.

(273)

När det gäller pristaken och hela marknadsmodelleringen i allmänhet förklarade Belgien att den struktur som används i de nationella tillräcklighetsstudierna är identisk med den som används på europeisk nivå (Entso-E, Plef). Den anses vara den bästa tillgängliga metoden och återspeglar den europeiska marknadens utformning, inbegripet de rådande tekniska anbudstak som planeras av nominerade elmarknadsoperatörer.

(274)

När det gäller bristprissättningsfunktionen överväger Belgien i vilken utsträckning ett sådant initiativ skulle kunna planeras, såsom påpekas i Belgiens uppdaterade genomförandeplan. Belgien förklarade att den nationella regleringsmyndigheten och den systemansvarige för överföringssystemet håller på att genomföra en studie i detta avseende.

(275)

Belgien noterade att man i 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet redan använde de bästa tillgängliga prognoserna för införandet av flexibilitet och havsbaserad vindkraft, i enlighet med den nationella energi- och klimatplanen, och tillämpade regeln om en minsta återstående tillgänglig marginal på 70 %. I grundscenariot anses alla europeiska länder följa denna regel i tid.

(276)

När det gäller tillräcklighetsproblemet hävdade Belgien att det visserligen är korrekt att studierna tyder på en variation i det särskilt beräknade kapacitetsbehovet, men att detta inte förtar det faktum att kapacitetsbehovet 2025 kräver insatser som också är inriktade på ny kapacitet.

(277)

Den senaste studien om tillräcklighet och flexibilitet visar på ett ökande kapacitetsbehov mellan 2025 och 2032.

4.2 Åtgärdens ändamålsenlighet

4.2.1 Val av instrument

(278)

Belgien instämmer inte i vissa berörda parters åsikter om att en strategisk reserv vore bättre än en marknadstäckande kapacitetsmekanism.

(279)

Belgien hänvisade till 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet, där man undersökte ett scenario med en energy only-marknad + en strategisk reserv och ett scenario med en energy only-marknad + en kapacitetsmekanism. I studien drogs slutsatsen att kriteriet försörjningstrygghet inte skulle uppfyllas i scenariot med en energy only-marknad + en strategisk reserv.

4.2.2 Är åtgärden öppen för alla relevanta kapacitetsleverantörer?

(280)

När det gäller T-2-auktionen förklarade Belgien att en T-4-auktion och en T-1-auktion gör det möjligt för alla tekniker, med längre eller kortare leveranstid, att delta i mekanismen, vilket är fallet i andra medlemsstater med en kapacitetsmekanism, och innebär att medlemsstaten kan vara relativt säker på att tillräcklig volym kan upphandlas för att säkerställa försörjningstryggheten under leveransåret. En uppdelning av volymerna mellan en T-1- och T-2-auktion riskerar att minska konkurrensen alltför mycket i dessa auktioner.

(281)

När det gäller användningen av den installerade kapaciteten för att beräkna investeringströskeln hävdade Belgien att tilldelningen av fleråriga avtal till kapacitetsmarknadsenheter som bidrar mer till försörjningstryggheten ligger i linje med det gemensamma målet för kapacitetsmekanismen.

(282)

Belgien anser att om man i stället för den installerade kapaciteten skulle ta hänsyn till den minsta tillgängliga kapacitet som erbjuds av kapacitetsmarknadsenheten vid beräkningen av investeringströskeln skulle kapacitet med en hög reduktionsfaktor lättare nå investeringströskeln för fleråriga avtal. Detta skulle ge dem en fördel jämfört med andra, samtidigt som samma tjänst tillhandahålls.

(283)

När det gäller det faktum att kapacitetsleverantörer som omfattas av andra stödåtgärder inte är berättigade att delta i kapacitetsmekanismen påpekade Belgien att om man låter kraftvärmekapacitet utnyttja båda mekanismerna skulle detta skapa en risk för överkompensation av dessa kapaciteter, vilket också skulle skapa en orättvis konkurrensfördel i samband med kapacitetsmekanismsauktioner.

4.3 Stimulanseffekt

4.3.1 Stödberättigande investeringskostnader

(284)

Med hänvisning till kommentaren att utgifter som gör det möjligt att uppfylla miljökrav inte bör berättiga till längre avtal klargjorde Belgien att detta förslag syftar till att säkerställa likabehandling av ny och befintlig kapacitet när det gäller klassificeringen av kapacitet i avtal med längre löptid.

4.4 Åtgärdens proportionalitet

4.4.1 Volym som ska upphandlas

(285)

Enligt Belgien gjordes valet av kalibrering av kapacitetsmekanismens volym (referensscenario) för den första auktionen på grundval av ett utlåtande från FPS Economy. I detta utlåtande beaktas en minskad fransk kärnkraftstillgänglighet, som är mindre allvarlig än den som rekommenderats av den systemansvarige för överföringssystemet (och mindre allvarlig än det dimensioneringsscenario som använts under de senaste åren för att fastställa storleken på den belgiska strategiska reserven).

(286)

Belgien menade att landets höga sammanlänkningsgrad och importberoende utgör ett särdrag i den nationella elförsörjningen. Belgien hävdade vidare att inbegripande av den franska kärnkraftskapacitetens otillgänglighet är den enda känsliga aspekten som beaktas, även om Belgien ser olika andra risker i grannländerna (t.ex. påskyndad utfasning av kol, förseningar i idrifttagandet av nätinfrastruktur eller ny kapacitet).

(287)

Belgien angav att valet av referensscenario regleras i artikel 4 i utkastet till kungl. dekret om metoden för att definiera referensscenariot för varje auktion. För varje auktion bygger referensscenariot på de tre steg som beskrivs nedan och läggs fram för offentligt samråd:

Val av scenarier/känsliga aspekter från den senaste europeiska och/eller nationella bedömningen av resurstillräcklighet.

—	För den första auktionen (2021) valdes scenariot från halvtidsprognosen för 2019 (den senaste tillgängliga europeiska studien som var föremål för samråd på europeisk nivå).

Uppdatering av uppgifter och antaganden från de mest relevanta tillgängliga källorna.

—	För den första auktionen (2021) inkluderades uppdateringarna från Plefs bedömning av tillräcklighet 2020 (86).

Val av ytterligare känsliga aspekter som kan påverka Belgiens försörjningstrygghet

—

För den första auktionen (2021) ströks motsvarigheten till två kärnreaktorer i Frankrike, på grundval av vad som gjordes i Plefs studie för att öka samstämmigheten med de historiska/förväntade observationerna av kärnkraftsflottan i Frankrike, som inte ingår i leden a och b ovan, men som används av den franska systemansvarige för överföringssystemet i den franska nationella bedömningen av resurstillräcklighet (Bilan Prévisionnel 2019 (87)).

(288)

Belgien uppgav att i Plefs bedömning av tillräcklighet 2020 presenteras en ”låg kärnkraftskänslighet” för att efterlikna det grundscenario som den franska systemansvarige för överföringssystemet använt för sina tillräcklighetsbedömningar. Denna känslighet betraktar 1 700 MW kärnkraftskapacitet som ytterligare otillgänglighet.

(289)

Belgien hävdade att den känslighet som valts för kapacitetsmekanismen motsvarar uppgifter och antaganden från grundscenariot i den franska nationella bedömningen av resurstillräcklighet. Det bör därför också antas vara det lämpligaste grundscenariot för Belgien, eftersom denna uppdatering är i linje med uppgifter och antaganden från de mest relevanta tillgängliga källorna. Det ska därför inte betraktas som ett ”HiLo-scenario” utan som ett sannolikt grundscenario.

(290)

När det gäller påståendet att de parametrar som avgör vilken kapacitetsmängd som upphandlas i auktionen bör godkännas på grundval av ett förslag från tillsynsmyndigheten hävdade Belgien att en ändring av lagen om kapacitetsmekanismen har förberetts för att bekräfta detta. I avvaktan på det formella godkännandet av denna ändring respekteras elförordningen redan – tillsynsmyndigheten offentliggjorde sitt förslag till metod för att fastställa volymparametrarna i mars 2020, och tillsynsmyndigheten kommer att utarbeta ett förslag senast i februari 2021 för efterfrågekurvan för den första auktionen.

(291)

Den ändrade lagen om kapacitetsmekanismen offentliggjordes den 19 mars 2021. Det kungliga dekretet med metoden för att fastställa volymparametrarna offentliggjordes den 30 april 2021. CREG lade fram ett förslag om volymparametrar den 30 april 2021. Ett ministerdekret med anvisningar för T-4-auktionen för leveransåret 2025 utfärdades den 30 april 2021.

(292)

Belgien menade att resonemanget att en medlemsstat inte kan avvika från ett förslag från tillsynsmyndigheten är ett uttalande som saknar rättslig grund i elförordningen och som skulle strida mot medlemsstatens ansvar för försörjningstryggheten.

4.4.2 Finansieringsmekanism

(293)

Belgien förklarade att det för närvarande inte finns tillräckligt med smarta mätare installerade i Belgien för att möjliggöra en finansieringsmekanism baserad på höglastförbrukning. Lagen om kapacitetsmekanismen har ändrats så att en sådan modell kan införas 2025. Belgien förklarade vidare att man kommer att ompröva detta under 2023 när en rapport om införandet av smarta mätare läggs fram.

(294)

När det gäller synpunkten att lagringstillgångar bör undantas från skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster för att finansiera kapacitetsmekanismen förklarade Belgien att detta handlar om en bredare fråga om tariffer och avgifter som tillämpas på lagring av el. I detta avseende bekräftade Belgien att man skulle tillämpa riktlinjerna och förordningarna i paketet för ren energi (t.ex. Europaparlamentets direktiv (EU) 2019/944) och de undantag som föreskrivs i energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003).

4.5 Undvikande av negativa effekter på handel och konkurrens

4.5.1 Är åtgärden öppen för alla relevanta kapacitetsleverantörer?

4.5.1.1 Aggregering

(295)

När det gäller påståendet att de nuvarande reglerna för stödberättigande för fleråriga avtal hindrar aggregering, och mer specifikt regeln om att tillgången med den kortaste avtalstiden i en aggregerad portfölj bestämmer avtalstiden för hela portföljen, hävdade Belgien att utkastet till kungl. dekret och reglerna om funktion kommer att ändras så att kapacitet med längre avtal som vill aggregera kan välja ett avtal med längre löptid.

(296)

Detta ändrades i kungl. dekret om fastställande av investeringströsklar, kriterier för stödberättigande för investeringskostnader och rangordningsförfarandet, och i reglerna för kapacitetsmekanismens funktion.

(297)

När det gäller förbudet för kapacitet som omfattas av en daglig planeringsskyldighet att aggregera uppgav Belgien att det i nuläget inte verkar lämpligt att ändra denna aspekt av utformningen, men att man kommer att begära att detta förbud uppdateras regelbundet i bedömningarna av kapacitetsmekanismen för att möjliggöra ändringar om och när så är lämpligt. Enligt Belgien har enheter som ingår i denna kategori alltid omfattats och förväntas fortsätta att omfattas av särskilda samordningsförfaranden. Dessa förfaranden omfattar en MW-specifik daglig planeringsskyldighet, strikt samordning av avbrottsplaneringen och skyldigheter att ställa kapaciteten till förfogande för exempelvis balansering. Denna metod säkerställer en väl samordnad nätdrift i realtid. En individuell syn på sådana enheter möjliggör en korrekt prognostisering av flödena och gör det möjligt att hantera specifika begränsningar så effektivt som möjligt, medan denna syn skulle vara ”suddig” i en aggregerad reserv, vilket skulle göra nätdriften mindre enkel och effektiv.

(298)

Dessutom har utformningen av kapacitetsmekanismen kalibrerats för kapacitet som tillhör antingen en kategori eller en annan, och tillgänglighetsövervakningen har anpassats till kapacitetens sammanhang på energimarknaden. Att avvika från denna befintliga distinktion skulle kunna leda till en mer komplex och potentiellt mindre robust utformning av flera aspekter. Det är till exempel svårt att föreställa sig hur återbetalningsskyldigheten för en sådan kapacitetsmarknadsenhet skulle tillämpas, eftersom de två delarna av den aggregerade kapacitetsmarknadsenheten skulle kunna omfattas av olika system.

4.5.1.2 Investeringströsklar

(299)

När det gäller de investeringströsklar som avgör tillgången till mer långfristiga avtal uppgav Belgien att man kommer att analysera de olika aspekterna noggrannare och meddela Europeiska kommissionen hur man ska gå vidare.

(300)

Den 11 juni 2021 offentliggjorde Belgien ett kungl. dekret som beaktar de berörda parternas synpunkter på investeringströsklarna.

(301)

för Följande kan nämnas som exempel: i) För efterfrågeflexibilitet är investeringar som möjliggör en ökning av den installerade kapaciteten (dvs. skillnaden mellan den högsta förbrukningen (maximalt uttag) och det minsta uttaget (marginal som inte kan frånkopplas) berättigade till ett avtal med längre löptid. ii) För värmeenheter är investeringar som syftar till att öka tillförlitligheten och därmed reduktionen inte stödberättigande, på samma sätt som de inte är det i fråga om efterfrågeflexibilitet.

(302)

Belgien påpekade att även om dessa kostnader inte är berättigade till ett avtal med längre löptid kan de integreras i kapacitetens anbudspris.

4.5.1.3 Reduktionsfaktorer

(303)

När det gäller reduktionsfaktorer uppgav Belgien att förklaringen till de vid första anblicken ”lägre” reduktionsfaktorerna är att reduktionen av energibegränsad teknik är lägre när dess andel i systemet/landet ökar. Med en stor andel sådan teknik är dess bidrag inte begränsat till bristsituationer. Belgien har den största andelen energibegränsade resurser jämfört med andra länder med en kapacitetsmekanism, och detta kommer att öka ytterligare enligt referensscenariot för kapacitetsmekanismen (30 % år 2025, jämfört med mindre än 10 % i Frankrike, Förenade kungariket och Irland). Denna tendens, dvs. ju högre andel energibegränsade resurser desto lägre reduktionsfaktor, bekräftas också i andra länder/områden, såsom Irland och Förenade kungariket.

(304)

Belgien förklarade vidare att ett yttrande från tillsynsmyndigheten förväntas om de föreslagna reduktionsfaktorerna och att den systemansvarige för överföringssystemet anordnade ett särskilt möte om denna fråga i arbetsgruppen för alla berörda parter i början av januari 2021.

(305)

Ministerbeslutet med anvisningar för Y-4-auktionen för leveransåret 2025, som offentliggjordes den 30 april 2021, innehöll en uppdaterad uppsättning reduktionsfaktorer, som gav högre reduktionsfaktorer för energibegränsad kapacitet, med beaktande av deras maximala leveranstid.

4.5.1.4 Återbetalningsskyldighet

(306)

När det gäller återbetalningsskyldigheten förklarade Belgien att utformningen av lösenpriset har varit föremål för många diskussioner i arbetsgruppen för kapacitetsmekanismen. Den uppkomna lösningen syftar till att hitta en balans mellan två överväganden:

a)	Å ena sidan är återbetalningsskyldigheten ett grundläggande kännetecken för Belgiens kapacitetsmekanism, som bygger på tillförlitlighetsoptioner, och det bör finnas en realistisk chans att exponeras för lösenpriset i händelse av toppriser för att undvika oförutsedda vinster.

b)	Å andra sidan bör kapacitet inte uteslutas från kapacitetsmekanismen om den endast aktiveras till ett marknadspris som är högre än lösenprisnivån.

4.5.1.5 Mellanliggande pristak för nationell kapacitet

(307)

När det gäller det mellanliggande pristaket hävdade Belgien att man undersöker möjligheten att införa en undantagsmekanism.

(308)

I det kungliga dekret som offentliggjordes den 30 april 2021 föreskrivs ett undantagsförfarande och en mekanism för parter som kan visa att de har mer ”saknade pengar” än vad som kan återvinnas med hjälp av det mellanliggande pristaket.

4.5.2 Intäkter från överbelastning

(309)

Enligt Belgien följer fördelningen och användningen av den ersättning som följer av tilldelningen av gränsöverskridande biljetter till kapacitetsmekanismen helt och hållet de regler som fastställs i elförordningen, särskilt artikel 26.9.

(310)

Belgien uppgav att de nationella tillsynsmyndigheterna fattar beslut om fördelningen av intäkterna mellan de systemansvariga för överföringssystemen. Den belgiska systemansvariges användning av intäkter från överbelastning styrs av tariffmetoden, enligt vilken de totala intäkterna täcker de kostnader som är nödvändiga för att fortsätta den reglerade verksamheten.

(311)

Belgien uppgav att elförordningen reglerar användningen av dessa intäkter när de delas med angränsande systemansvariga för överföringssystem.

(312)

Belgien bekräftade även att landet kommer att följa Acers beslut nr 36/2020, som bland annat fastställer metoden för att fördela de intäkter som uppstår genom tilldelning av kapacitet kopplad till nya resurser.

4.5.3 Mellanliggande pristak för utländsk kapacitet

(313)

Belgien uppgav att begränsningen till ettåriga avtal för utländsk indirekt kapacitet förefaller motiverad, eftersom det inte kan garanteras att det kommer att finnas tillräckligt med gränsöverskridande biljetter för en viss gräns under ett flerårigt avtals löptid.

(314)

Belgien anger att om den allmänna tillämpningen av det mellanliggande pristaket på utländsk indirekt kapacitet leder till att deltagare avskräcks från att delta kan ändringar av den anmälda utformningen övervägas (t.ex. en mekanism för beviljande av undantag).

(315)

Den undantagsmekanism som nämns i skäl 308 gäller även utländsk indirekt kapacitet.

4.5.4 Direkt gränsöverskridande kapacitet

(316)

Belgien hävdade att en ändring av lagen om kapacitetsmekanismen hade utarbetats, enligt vilken ett villkor för deltagande av direkt utländsk kapacitet är att ett avtal ingås mellan Belgien och den medlemsstat på vars territorium kapaciteten finns. Detta avtal bör å ena sidan försäkra Belgien om att kapacitetsinnehavaren kommer att respektera tekniska, organisatoriska och ekonomiska villkor och å andra sidan försäkra värdmedlemsstaten om att detta deltagande inte kommer att vålla problem för dess försörjningstrygghet eller hantering av överbelastning.

(317)

Lagen om kapacitetsmekanismen, som införlivar denna ändring, offentliggjordes den 19 mars 2021.

4.6 Efterlevnad av elförordningen

4.6.1 Tolkning av artikel 24.1

(318)

Belgien uppgav att de tillgängliga studierna om resurstillräcklighet omfattar känsligheter för utländsk kapacitet. Belgien anser att detta är helt i linje med elförordningen, eftersom ett stort importberoende bör betraktas som ett ”särdrag i den nationella tillgången och efterfrågan på el”, såsom nämns i artikel 24.1 i elförordningen. Detta stöds av det regionala tillämpningsområde som krävs för den nationella bedömningen av resurstillräcklighet.

4.6.2 Administrativ utfasning

(319)

När det gäller klausulen om administrativ utfasning hävdade Belgien att avtalen med hänsyn till kapacitetsmekanismens utformning kan och bör ha en tendens mot nollersättning.

(320)

Såsom anges i skäl 218 har Belgien åtagit sig att i ellagen införa en bestämmelse om att ifall inget nytt kapacitetsavtal har ingåtts för tre på varandra följande år i enlighet med artikel 7.11j i ellagen kommer inga nya auktioner att anordnas från och med påföljande år inom ramen för kapacitetsmekanismen.

4.7 Övriga kommentarer

4.7.1 Hållbarhet

(321)

Belgien förklarade att kapacitetsmekanismen är utformad för att vara teknikneutral och inte reserverar någon kapacitet för gaseldade enheter. Dessutom har många utformningsval gjorts för att säkerställa lika villkor och aktivt främja deltagande av innovativ teknik, såsom efterfrågestyrning och andra former av flexibilitet. Till exempel innebär utformningen att en betydande mängd kapacitet reserveras för T-1-auktionen, vilket kommer att göra det lättare för tekniker med kortare leveranstider, såsom efterfrågestyrning och batterier, att delta i auktionen. Volymen uppskattas till mer än 1,5 GW till 100 % tillgänglighet, vilket är mer än 3 eller 4 GW efter tillämpning av reduktionsfaktorer. Jämfört med andra europeiska länder är denna andel som reserverats för T-1-auktionen betydligt högre – för leveransåret 2018/19 har Förenade kungariket avsatt 2,5 GW för T-1-auktionen, jämfört med 48,6 GW i T-4-auktionen. I den irländska kapacitetsmekanismen förväntas 2–5 % av kapacitetsbehovet reserveras för Y-1-auktionen.

(322)

Som anges i skäl 109 kommer nya anläggningar som eldas med fossila bränslen, som kommer att vara berättigade till 15-åriga avtal, att vara bundna av de mål som fastställts av Europeiska unionen och/eller Belgien för att minska utsläppen av växthusgaser för att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

(323)

Dessutom uppgav Belgien att landet har utvecklat ett attraktivt klimat för utvecklingen av så kallad energibegränsad teknik (t.ex. genom möjligheten att delta på marknaderna för stödtjänster eller genom en mekanism för överföring av energi). Detta har lett till stora andelar efterfrågestyrning, vilket är en trend som kommer att öka ännu mer i takt med att ytterligare lagring och efterfrågeflexibilitet förväntas läggas till i systemet fram till 2025.

(324)

Slutligen har Belgien för närvarande en sammanlänkningsnivå på cirka 24 %, som förväntas öka till 33 % år 2030.

4.7.2 Kärnkraftsavveckling

(325)

Belgien hävdade att anmälan fortfarande grundar sig på en fullständig kärnkraftsavveckling. Landet förklarade vidare att alla förslag till justeringar, efter en utvärdering i slutet av november 2021, kommer att anmälas.

4.7.3 Varaktighet

(326)

Belgien menade att det främsta skälet till att långsiktiga avtal har införts är att skapa lika villkor mellan befintlig, renoverad och ny kapacitet. Strävan att säkerställa lika villkor gäller lika mycket i den första auktionen som i efterföljande auktioner.

(327)

När det gäller avtalens löptid (15 år) och åtgärdens tillfälliga karaktär (10 år) påpekade Belgien att en åtskillnad måste göras mellan avtalslängden å ena sidan och den godkända organisationen av auktioner å den andra.

5. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN

5.1 Statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget

(328)

I beslutet att inleda förfarandet ansåg kommissionen preliminärt att åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Varken Belgien eller någon berörd part ifrågasatte detta.

(329)

I artikel 107.1 i EUF-fördraget definieras statligt stöd som ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är”.

(330)

Stöd som omfattas av artikel 107.1 i EUF-fördraget är oförenligt med den inre marknaden om det ”snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, […] i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

(331)

I artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget anges särskilda omständigheter under vilka stöd är eller ändå kan anses vara förenligt med den inre marknaden. Kommissionens bedömning av huruvida några av dessa omständigheter gäller i detta fall anges i avsnitt 4.3.

5.1.1 Statens ansvar och finansiering genom statliga medel

(332)

För att åtgärder ska betraktas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget måste de a) tillskrivas staten och b) inbegripa statliga medel. Det sistnämnda villkoret innebär att stödet ska beviljas direkt av staten eller av ett offentligt eller privat organ som utsetts eller inrättats av staten (88). Som förklaras i avsnitt 2.2 infördes kapacitetsmekanismen genom den federala lag som antogs den 22 april 2019 om ändring av den federala ellagen av den 29 april 1999 om organisationen av den belgiska elmarknaden (primärlagstiftning). Flera genomförandebestämmelser för denna kapacitetsmekanism föreskrivs i sekundärlagstiftning såsom kungliga dekret, ministerdekret och godkända marknadsregler och avtal. All denna sekundärlagstiftning har sin rättsliga grund i ovannämnda federala ellag. Följaktligen kan åtgärden tillskrivas belgiska staten.

(333)

I beslutet att inleda förfarandet ansåg kommissionen preliminärt att kapacitetsmekanismen finansieras med statliga medel. Belgien bestred inte denna uppfattning.

(334)

Med den finansieringsmekanism som beskrivs i avsnitt 1.12.2 skapar den belgiska staten ett system där de kostnader som uppstår för den systemansvarige för överföringssystemet på grund av kapacitetsmekanismen kompenseras fullt ut genom nättarifferna, som påminner om en skatteliknande avgift. Staten fastställer i lag en tilläggsavgift på elförbrukningen genom nättarifferna (se skälen 208 och 209). Å ena sidan föreskrivs i ellagen att den systemansvarige för överföringssystemet är skyldig att ta ut dessa tariffer direkt från nätanvändarna (se skäl 208). Å andra sidan ska de nätanvändare för vilka tarifferna tas ut betala dessa (se skäl 210). Såsom betonas i skäl 208 härrör dessutom de obligatoriska nättarifferna från staten, på så sätt att staten inte har begränsat sig till att göra det obligatoriskt för en grupp privatpersoner att betala ett bidrag som införts och förvaltats av en sammanslutning av sådana privatpersoner, såsom i rättspraxis från målen Pearle (89) och Doux Élevage (90) . I linje med domstolens dom i målet Tyskland mot Europeiska kommissionen kan nättarifferna följaktligen betraktas som en lagstadgad avgift (91).

(335)

Kommissionen anser därför att kapacitetsmekanismen finansieras med statliga medel eftersom finansieringen kommer från intäkter från en skatteliknande avgift som ålagts av staten och som förvaltas och fördelas i enlighet med bestämmelserna i lagstiftningen. Om det i nationell rätt föreskrivs att en avgift ska överföras till en viss grupp av personer är avgiften obligatorisk och de medel som anskaffas är således statliga medel (92).

5.1.2 Ekonomisk fördel som ges till vissa företag eller viss produktion (selektiv fördel)

(336)

En fördel, i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, är varje ekonomisk förmån som ett företag inte skulle ha fått under normala marknadsförhållanden, dvs. i avsaknad av statligt ingripande (93).

(337)

De utvalda anbudsgivarna i kapacitetsmekanismauktionerna får ersättning genom kapacitetsmekanismen som de inte skulle erhålla om de fortsatte att vara verksamma på elmarknaden under normala ekonomiska villkor och endast sålde el och stödtjänster. Åtgärden ger därför en ekonomisk fördel till de företag som väljs ut vid kapacitetsmekanismauktionerna. Denna fördel är selektiv i och med att den endast gynnar vissa företag, nämligen de anbudsgivare som väljs ut vid kapacitetsmekanismauktionerna, som befinner sig i en jämförbar faktisk och rättslig situation jämfört med övriga kapacitetsleverantörer som antingen inte kunde, eller inte deltog i dessa auktioner, eller som deltog men som inte valdes ut.

(338)

Åtgärden ger dessutom en selektiv fördel till vissa företag som kan hjälpa till att lösa det fastställda problemet med produktionskapacitetens tillräcklighet eftersom kapaciteter som är mindre än 1 MW (se skäl 69) inte får delta direkt i kapacitetsmekanismen (dvs. utan aggregering; se skäl 72), trots att de också kan bidra till att lösa detta fastställda problem. I framtiden kommer förekomsten av en minimitröskel för deltagande i kapacitetsmekanismen, även om den sänks (skäl 70), att fortsätta att utesluta vissa kapaciteter från att delta direkt (dvs. utan aggregering) i kapacitetsmekanismen. Dessutom kommer utländsk kapacitet i icke-angränsande medlemsstater att uteslutas från kapacitetsmekanismen (se skäl 199). Även ur detta perspektiv ger åtgärden följaktligen en selektiv fördel.

5.1.3 Snedvridning av konkurrensen och handeln i EU

(339)

Åtgärden riskerar att snedvrida konkurrensen och påverka handeln på den inre marknaden. Både elproduktion och grossist- och detaljförsäljning av el är verksamheter som är öppna för konkurrens i hela EU (94). Alla fördelar som ges med statliga medel till ett företag i den sektorn kan därför påverka handeln inom unionen och snedvrida konkurrensen.

5.1.4 Slutsats om bedömningen enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget

(340)

Åtgärden innebär således statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

5.2 Stödets lagenlighet

(341)

De belgiska myndigheterna har genom att anmäla åtgärden innan den genomförs fullgjort sin skyldighet enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.

5.3 Åtgärdens förenlighet med den inre marknaden

(342)

Kommissionen har bedömt den anmälda åtgärden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget och miljö- och energiriktlinjerna. Kommissionen har särskilt bedömt åtgärden enligt avsnitt 3.9 i miljö- och energiriktlinjerna (95), där det fastställs särskilda villkor för stöd för främjande av tillräcklig produktionskapacitet.

(343)

Enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget får kommissionen förklara ”stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset” förenligt med den inre marknaden. Därför måste stöd som är förenligt med den inre marknaden enligt denna bestämmelse i fördraget bidra till utvecklingen av vissa näringsverksamheter. Dessutom bör stödet inte snedvrida konkurrensen på ett sätt som strider mot det gemensamma intresset.

5.3.1 Bidrag till utvecklingen av en näringsverksamhet

(344)

Enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget ska åtgärden bidra till utvecklingen av vissa näringsverksamheter (96).

(345)

Den anmälda åtgärden stöder utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten inom elsektorn genom att direkt stimulera tillräckliga investeringar i ny och befintlig kapacitet för produktion, lagring och efterfrågeflexibilitet för att trygga elförsörjningen. Som en bieffekt kan den försörjningstrygghet som stöds av åtgärden förväntas stimulera den ekonomiska aktiviteten mer allmänt, eftersom en tryggad elförsörjning ger fördelar för olika näringsverksamheter som är beroende av el som insatsvara.

(346)

Den anmälda stödordningen bidrar till att utvecklingen av en näringsverksamhet i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget.

5.3.2 Underlättande av en näringsverksamhet och stimulanseffekt

(347)

Ett stöd har en stimulanseffekt om det uppmuntrar stödmottagaren att ändra sitt beteende för att utveckla en viss näringsverksamhet som eftersträvas genom stödet och om beteendeförändringen inte skulle ske utan stödet (97). Mer specifik vägledning om tolkningen av detta kriterium ges i punkt 227 jämförd med avsnitt 3.2.4 i miljö- och energiriktlinjerna.

(348)

Belgien lämnade in en försörjningsbedömning som visade att i ett kontrafaktiskt scenario utan åtgärden skulle elförsörjningen ha nått kritiska nivåer 2025, såsom framgår i skäl 49. Med andra ord skulle kapacitetsleverantörerna utan åtgärden inte gjort den nödvändiga kapaciteten tillgänglig för att uppfylla den tillförlitlighetsnorm som fastställs av Belgien för att leverera energi under perioder av hög belastning. Som förklaras i skäl 227 bekräftade vissa berörda parter behovet av kapacitetsmekanismen och underströk dess brådskande karaktär.

(349)

Enligt 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet kommer endast en mycket liten andel av den ytterligare kapaciteten att vara lönsam via energy only-marknaden år 2025 (skäl 50).

(350)

Åtgärden har därför en stimulanseffekt för ny kapacitet att komma in på marknaden. Åtgärden stimulerar nya och befintliga marknadsaktörer att bidra till att säkerställa försörjningstryggheten.

(351)

I enlighet med punkt 52 i miljö- och energiriktlinjerna delas stödet dessutom ut på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Det auktionsförfarande som beskrivs i avsnitt 2.5 är icke-diskriminerande och öppet för alla typer av kapacitet.

(352)

Den återbetalningsskyldighet som beskrivs i avsnitt 2.7.3 skapar vidare ett ekonomiskt incitament att vara tillgänglig under bristperioder. Belgien har dessutom infört förfaranden för övervakning av tillgängligheten före och under leveransperioden (se avsnitt 1.8.1 och 1.8.2) och lämpliga tester och sanktioner (som beskrivs i avsnitt 1.8.3 och 1.8.4) för att säkerställa att tillgänglighetsskyldigheten fullgörs.

(353)

Slutligen instämmer kommissionen i de synpunkter som mottagits från en berörd part om att de investeringar som krävs för att kapaciteten ska kunna uppfylla redan antagna miljökrav inte bör vara berättigade till avtal med längre löptid i enlighet med punkt 53 i miljö- och energiriktlinjerna (se skäl 238).

(354)

Kommissionen välkomnar därför ändringen av i kungl. dekret om fastställande av investeringströsklar, kriterier för stödberättigande för investeringskostnader och rangordningsförfarandet. I det ändrade kungliga dekretet anges att endast kostnader för anpassning till framtida EU-standarder kommer att vara stödberättigande enligt kapacitetsmekanismen (se skäl 142).

(355)

Kommissionen anser att åtgärden har en stimulanseffekt som ändrar stödmottagarnas beteende i riktning mot utveckling av en viss näringsverksamhet som eftersträvas genom stödet.

5.3.3 Efterlevnad av andra bestämmelser i unionsrätten

(356)

Statligt stöd som strider mot bestämmelser eller allmänna principer i unionsrätten kan inte förklaras vara förenligt (98).

(357)

Om en statlig stödåtgärd (inbegripet dess finansieringsmetod, om den har en bindande koppling till stödet) rör aspekter som är oupplösligt förbundna med stödets syfte och strider mot andra bestämmelser i unionsrätten skulle en sådan överträdelse kunna påverka bedömningen av huruvida det statliga stödet är förenligt med den inre marknaden (99). I detta fall kan denna fråga uppkomma med avseende på artiklarna 30 och 110 i EUF-fördraget samt vissa bestämmelser i elförordningen. Kommissionen måste därför kontrollera om delar av kapacitetsmekanismen kan bryta mot unionsrätten och, om så är fallet, om dessa delar är oupplösligt förbundna med stödets syfte inom ramen för kapacitetsmekanismen.

5.3.3.1 Efterlevnad av artiklarna 30 och 110 i fördraget

(358)

I beslutet att inleda förfarandet drog kommissionen den preliminära slutsatsen att finansieringsmekanismen för de anmälda stödåtgärderna inte innebär några begränsningar som skulle strida mot artikel 30 eller artikel 110 i EUF-fördraget. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter som bestrider denna uppfattning.

(359)

Såsom anges i punkt 29 i miljö- och energiriktlinjerna gäller att om en statlig stödåtgärd eller de villkor som är förbundna med den (t.ex. finansieringsmetoden när denna utgör en integrerad del av stödåtgärden) medför en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen kan stödet inte förklaras förenligt med den inre marknaden. På energiområdet måste alla avgifter som har som syfte att finansiera en statlig stödåtgärd i synnerhet uppfylla kraven i artiklarna 30 och 110 i EUF-fördraget. Kommissionen har därför kontrollerat om finansieringsmekanismen för de anmälda stödåtgärderna är förenlig med artiklarna 30 och 110 i EUF-fördraget.

(360)

Som förklaras i skäl 334 skapar den belgiska staten ett system där de kostnader som uppstår för den systemansvarige för överföringssystemet på grund av kapacitetsmekanismen kompenseras fullt ut genom nättarifferna, som påminner om en skatteliknande avgift. Som förklaras i skäl 214 tillämpas tariffen enhetligt på alla konsumenter utifrån euro/MWh. Kommissionen anser därför att dessa tariffer i hög grad liknar en skatt på den förbrukade elen.

(361)

Vad gäller artiklarna 30 och 110 i EUF-fördraget ska det erinras om att unionsrätten, enligt fast rättspraxis, inte på sitt nuvarande utvecklingsstadium begränsar varje medlemsstats frihet att upprätta ett differentierat avgiftssystem för vissa varor enligt objektiva kriterier, såsom de råvaror och produktionsmetoder som har använts, även om det är fråga om liknande varor i den mening som avses i artikel 110 första stycket i EUF-fördraget. Sådana olika beräkningsmetoder är emellertid förenliga med unionsrätten enbart om de tjänar mål vilka, även de, är förenliga med unionsrätten och om formerna för dem är av den arten att all direkt eller indirekt diskriminering av import från andra medlemsstater eller skydd av konkurrerande inhemska varor undviks (100).

(362)

Som förklaras i avsnitt 1.10 kommer Belgien, i linje med elförordningen, att tillåta att utländsk kapacitet belägen i en medlemsstat som har direkt nätanslutning till Belgien deltar i kapacitetsmekanismen från och med den första leveransen, dvs. 2025.

(363)

Med tanke på åtgärdens öppenhet för gränsöverskridande kapacitet drar kommissionen slutsatsen att finansieringsmekanismen för de anmälda stödåtgärderna inte innebär några begränsningar som strider mot artiklarna 30 eller 110 i EUF-fördraget.

5.3.3.2 Efterlevnad av elförordningen

Efterlevnad av artikel 20 i elförordningen

(364)

Enligt artikel 20.1 i elförordningen ska medlemsstaterna övervaka resurstillräckligheten inom sitt territorium på grundval av den europeiska bedömning av resurstillräcklighet som avses i artikel 23. För att komplettera den europeiska bedömningen av resurstillräcklighet får medlemsstaterna också genomföra en nationell bedömning av resurstillräcklighet i enlighet med artikel 24.

(365)

Kommissionen noterar att Entso-E ännu inte har uppfyllt sin skyldighet enligt artikel 23 i elförordningen att tillhandahålla en europeisk bedömning av resurstillräcklighet. Följaktligen har problemet med resurstillräcklighet i Belgien identifierats enbart på grundval av den nationella bedömningen av resurstillräcklighet. Jämförelsen mellan den nationella och den europeiska bedömningen av resurstillräcklighet enligt artikel 24.3 i elförordningen, som syftar till att identifiera eventuella skillnader mellan de båda bedömningarna, kunde inte göras. I enlighet med artikel 24.1 i elförordningen bör även den nationella bedömningen av resurstillräcklighet baseras på den metod som överenskommits för den europeiska bedömningen av resurstillräcklighet som avses i artikel 23 i elförordningen.

(366)

Den 25 juni 2021 offentliggjorde Elia en ny studie om resurstillräcklighet som bygger på metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet. I 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet konstateras ett resurstillräcklighetsproblem för Belgien från och med 2025.

(367)

Innan kapacitetsmekanismer införs måste medlemsstaterna kartlägga alla snedvridningar eller marknadsmisslyckanden till följd av lagstiftning som har orsakat eller bidragit till resurstillräcklighetsproblemet. Medlemsstaterna är skyldiga att vidta åtgärder för att undanröja de konstaterade snedvridningarna och offentliggöra en tidsplan för deras genomförande (artikel 20.2 i elförordningen).

(368)

Som beskrivs i avsnitt 1.3.4 utvecklade och offentliggjorde Belgien en genomförandeplan med åtgärder för att undanröja snedvridningar till följd av lagstiftning eller marknadsmisslyckanden på den belgiska elmarknaden.

(369)

På grundval av genomförandeplanen har de belgiska myndigheterna åtagit sig att genomföra flera marknadsreformer, särskilt för att stärka balansmarknaderna (se skäl 62), underlätta efterfrågeflexibilitet (se skäl 64) och öka sammanlänkningskapaciteten (se skäl 65).

(370)

Belgien åtog sig också att offentliggöra planen och övervaka dess tillämpning, offentliggöra resultaten av övervakningen i en årlig rapport och överlämna den till Europeiska kommissionen. Slutligen åtog sig Belgien att följa genomförandeplanen även efter det att konstaterade resurstillräcklighetsproblem har lösts.

(371)

Efter ett offentligt samråd antog kommissionen den 30 april 2020 ett yttrande om Belgiens genomförandeplan, i enlighet med artikel 20.5 i elförordningen (101). I sitt yttrande konstaterade kommissionen att Belgien borde förbättra sina balansmarknader ytterligare genom att ändra sitt system för bristprissättning genom att överväga att tillämpa bristprissättningsfunktionen även på leverantörer av balanstjänster (se skäl 62), men medgav också att flera förbättringar nyligen har genomförts eller planeras att genomföras. Såsom nämns i skäl 62 införde Belgien en så kallad alfakomponent i sin mekanism för obalansprissättning, genomförde nettning av obalanser och förbereder sig för att ansluta sig till unionens balansplattform för automatiska och manuella frekvensåterställningsreserver. När det gäller efterfrågeflexibilitet konstaterade kommissionen i sitt yttrande att Belgien bör fortsätta installationen av smarta mätare med de funktioner som krävs för att underlätta införandet av prisbaserad efterfrågeflexibilitet. Som nämns i skäl 64 åtog sig Belgien att installera fler smarta mätare i framtiden. Dessa åtgärder är tillräckliga för att undanröja de snedvridningar till följd av lagstiftning eller de marknadsmisslyckanden som konstaterades i Belgiens genomförandeplan, i enlighet med artikel 20.5 i elförordningen.

(372)

Åtgärden är förenlig med artikel 20 i elförordningen.

Efterlevnad av artikel 21 i elförordningen

(373)

Enligt artikel 21.1 i elförordningen får medlemsstaterna, för att undanröja kvarstående resurstillräcklighetsproblem, införa en kapacitetsmekanism endast som en sista utväg, särskilt med förbehåll för villkoren i artikel 21.2–21.8.

(374)

I enlighet med artikel 21.2 i elförordningen genomförde Belgien mellan oktober och december 2019 en studie om effekterna av sin mekanism på angränsande medlemsstater genom samråd med angränsande medlemsstater.

(375)

Enligt artikel 20.3 i elförordningen ska medlemsstaterna bedöma om en kapacitetsmekanism i form av en strategisk reserv kan lösa resurstillräcklighetsproblemen.

(376)

Som nämns i skäl 60 har Belgien för närvarande en strategisk reserv som kommer att behållas till och med den 31 mars 2022. Syftet med den strategiska reserven är att tillgodose efterfrågetoppar under vintern när marknaden inte lyckas göra det, genom att bibehålla viss befintlig kapacitet för produktion och efterfrågeflexibilitet utanför marknaden som en reserv som endast kan aktiveras när balansresurserna är uttömda.

(377)

Som förklaras i slutrapporten från branschutredningen av kapacitetsmekanismer (102) är det sannolikt att den lämpligaste kapacitetsmekanismen för att ta itu med problemet, när långsiktiga tillräcklighetsproblem konstateras, är ett volymbaserat marknadstäckande system. Som förklaras närmare i samma rapport skulle en strategisk reserv inte lösa det investeringsproblem som konstaterats för nya anläggningar. Däremot kan marknadstäckande kapacitetsmekanismer vara mer effektiva när det gäller att uppmuntra investeringar för att ta itu med farhågor om huruvida produktionskapaciteten är tillräcklig på lång sikt.

(378)

Med tanke på att 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet identifierade ett strukturellt behov av ny kapacitet (se skälen 49 och 50) anser kommissionen att en kapacitetsmekanism i form av en strategisk reserv inte skulle kunna lösa det resurstillräcklighetsproblem som konstaterats i Belgien från och med 2025.

(379)

Enligt artikel 20.3 i elförordningen får medlemsstaterna inte införa kapacitetsmekanismer innan kommissionen i enlighet med artikel 20.5 har avgett ett yttrande om den genomförandeplan som avses i artikel 20.3 i förordningen.

(380)

Som beskrivs i skäl 371 antog kommissionen den 30 april 2020 ett yttrande om Belgiens genomförandeplan. Belgien har börjat förbereda den första Y-4-auktionen, men har ännu inte infört kapacitetsmekanismen.

(381)

I enlighet med artikel 21.7 i elförordningen, som kräver en effektiv utfasning av kapacitetsmekanismen om inga nya avtal ingås under de tre påföljande åren, införde Belgien en klausul om att inga nya auktioner kommer att anordnas inom ramen för kapacitetsmekanismen om inget nytt kapacitetsavtal har ingåtts under de tre påföljande åren i enlighet med artikel 7.11j i ellagen (se skäl 218).

(382)

Som beskrivs i skäl 217 ansöker Belgien om godkännande av statligt stöd för en period på tio år, dvs. för den längsta period som föreskrivs i artikel 21.8 i elförordningen.

(383)

Slutligen har Belgien åtagit sig att tillämpa den genomförandeplan som avses i artikel 20.3 i elförordningen efter införandet av kapacitetsmekanismen, i enlighet med artikel 21.8 i förordningen.

(384)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärden är förenlig med artikel 21 i elförordningen.

Efterlevnad av artikel 22 i elförordningen

(385)

I artikel 22.1 i elförordningen definieras särskilda principer för utformning som alla kapacitetsmekanismer ska uppfylla. Enligt den artikeln ska en kapacitetsmekanism i) vara tillfällig, ii) inte leda till otillbörlig snedvridning av marknaden och inte begränsa handeln mellan elområden, iii) inte gå utöver vad som är nödvändigt för att lösa tillräcklighetsproblemen, iv) välja kapacitetsleverantörer på ett transparent, icke-diskriminerande och konkurrensbaserat sätt, v) ge kapacitetsleverantörer incitament att vara tillgängliga vid förväntade systempåfrestningar, vi) säkerställa att ersättningen bestäms genom en konkurrensbaserad process, vii) fastställa de tekniska villkoren för kapacitetsleverantörers deltagande före urvalsförfarandet, viii) vara öppna för deltagande av alla resurser, inklusive energilagring och efterfrågestyrning, som kan tillhandahålla den tekniska prestanda som krävs och ix) tillämpa lämpliga sanktioner för kapacitetsleverantörer som inte är tillgängliga under perioder av systempåfrestningar.

(386)

I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida åtgärden är förenlig med artikel 22.1 c i elförordningen, där det föreskrivs att en kapacitetsmekanism inte bör gå utöver vad som är nödvändigt för att lösa tillräcklighetsproblemen.

(387)

Den anmälda kapacitetsmekanismen är tillfällig, såsom förklaras i skäl 385.

(388)

Kapacitetsmekanismen är utformad på ett sådant sätt att effekten begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå de politiska målen och undvika otillbörlig snedvridning av elmarknaden. Kapacitetsmekanismen är öppen för alla befintliga och nya producenter, aktörer inom efterfrågeflexibilitet och systemansvariga för lagringssystem. Kapacitetsmekanismen är också öppen för gränsöverskridande kapacitet. Dessutom omfattar utformningen av kapacitetsmekanismen flera särskilda åtgärder för att undvika missbruk av marknadsinflytande, t.ex. tillförlitlighetsoptioner, pristak och ett konkurrensutsatt auktionsförfarande (se avsnitt 1.5 och 1.7). Dessutom förväntas öppenheten för ny kapacitet och tillgången till långfristiga avtal säkerställa att befintlig dominans inte stärks på ett otillbörligt sätt (se skälen 66 och 117).

(389)

När det gäller villkoret att kapacitetsmekanismen inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att åtgärda tillräcklighetsproblemen har de parametrar som avgör den kapacitetsmängd som ska anskaffas i kapacitetsmekanismen godkänts av Belgien på grundval av tillsynsmyndighetens förslag, i enlighet med artikel 25.4 i elförordningen (se skälen 88 och 290).

(390)

Som anges i skäl 92 måste de relevanta delarna av elförordningen respekteras under processen för att färdigställa den mängd kapacitet som ska upphandlas. För att fastställa den volym som ska upphandlas i den första Y-4-auktionen för leveransperioden 2025–2026 använde Belgien scenariot från halvtidsprognosen för 2019, som uppdaterats enligt uppdateringarna från Plef 2020. Belgien klargjorde att samma känslighet för den franska kärnkraftskapacitetens otillgänglighet användes i 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet i scenariot EU-BASE (skäl 102).

(391)

Som anges i skäl 103 har de belgiska myndigheterna avsatt en betydande volym för Y-1-auktionen, vilket innebär att en ny kalibrering av efterfrågekurvan kommer att äga rum närmare leveransåret och att inte alltför mycket kapacitet auktioneras ut i den första Y-4-auktionen. Denna stora Y-1-reservation gör det möjligt för de belgiska myndigheterna att hantera smärre avvikelser till följd av nya inmatningsdata och metodförbättringar.

(392)

Kommissionen konstaterar att endast omkring 54 % av de genomsnittliga förbrukningstopparna vid bristsituationer kommer att avtalas i Y-4-auktionen 2021 (se skäl 104).

(393)

Kommissionen konstaterar också att tillförlitlighetsnormen avgör hur mycket kapacitet som auktioneras ut på kapacitetsmarknaden och att den nya tillförlitlighetsnormen, beräknad enligt RS-metoden, inte avviker från den gamla tillförlitlighetsnormen (skäl 22).

(394)

Som anges i skälen 28 och 105 åtog sig Belgien att vid behov fastställa en ny tillförlitlighetsnorm före september 2022, i syfte att använda den nya tillförlitlighetsnormen för att fastställa den volym som ska upphandlas senast för 2023 års auktion. Belgien åtog sig även att dubbelkontrollera och vid behov justera de volymer som ska upphandlas i T-4-auktionen 2023 och T-1-auktionen 2026 till resultaten av den nationella bedömningen av resurstillräcklighet 2023. Kommissionen uppmanar de belgiska myndigheterna att samråda med Acer vid uppdateringen av tillförlitlighetsnormen och den nationella bedömningen av resurstillräcklighet för att bättre förstå de relaterade Acer-beslut som nämns i skälen 18 och 40.

(395)

Mot bakgrund av ovanstående, särskilt de ytterligare synpunkter som Belgien lämnade under det formella granskningsförfarandet, anser kommissionen att kapacitetsmekanismen inte går utöver vad som är nödvändigt för att lösa tillräcklighetsproblemen.

(396)

På grundval av reglerna för den belgiska kapacitetsmekanismens funktion kommer kapacitet att upphandlas genom ett transparent, icke-diskriminerande och konkurrensbaserat förfarande.

(397)

Kapacitetsmekanismen ger incitament för kapacitetsleverantörer att vara tillgängliga vid förväntade systempåfrestningar (se skälen 182–186).

(398)

Ersättningen fastställs dessutom genom det konkurrensutsatta anbudsförfarandet, och det auktionsförfarande som beskrivs i avsnitt 2.5 är icke-diskriminerande och öppet för alla typer av kapacitet.

(399)

Belgien fastställde de tekniska villkoren för kapacitetsleverantörers deltagande före urvalsförfarandet. Dessa villkor fastställs i reglerna för den belgiska kapacitetsmekanismens funktion (se skäl 12).

(400)

Kapacitetsmekanismen kommer att vara öppen för all kapacitet som kan bidra till resurstillräcklighet. Den kommer att vara teknikneutral och i synnerhet öppen för både befintlig och ny kapacitet, lagring och efterfrågeflexibilitet. Kapacitetsmekanismen kommer också att vara öppen för gränsöverskridande kapacitet.

(401)

Slutligen, såsom förklaras i skäl 182, föreskrivs i kapacitetsmekanismen sanktioner för otillgänglighet under perioder av systempåfrestningar.

(402)

Kommissionen drar därför slutsatsen att kraven i artikel 22.1 i elförordningen är uppfyllda.

(403)

Enligt artikel 22.3 i elförordningen ska kapacitetsmekanismer dessutom i) vara utformade så att de garanterar att det pris som betalas för tillgänglighet automatiskt rör sig mot noll när den levererade kapacitetsnivån förväntas vara tillräcklig för att tillgodose den efterfrågade kapacitetsnivån, ii) ersätta deltagande resurser enbart för deras tillgänglighet och iii) säkerställa att kapacitetsskyldigheter är överförbara mellan stödberättigade kapacitetsleverantörer.

(404)

(405)

Som förklaras i skäl 8 består den kapacitetsavgift som betalas till kapacitetsleverantörer med en tillförlitlighetsoption av en fast betalning för att upprätthålla den avtalade kapacitet som är tillgänglig under perioder med brist. Den ersätter således kapacitetens tillgänglighet och omfattar inte ersättning för den mängd el som kapacitetsleverantörerna kommer att erbjuda på marknaden.

(406)

Som beskrivs i skäl 187 kommer Belgien att inrätta en andrahandsmarknad för att förse kapacitetsleverantörerna med en mekanism för att förbättra deras riskhantering inom ramen för kapacitetsmekanismen. När det gäller transaktioner på andrahandsmarknaden kommer en fullständig överföring av skyldigheter att säkerställas.

(407)

Kommissionen drar därför slutsatsen att kraven i artikel 22.2 i elförordningen är uppfyllda.

(408)

Slutligen anges i artikel 22.4 i elförordningen kraven på gränsvärden för koldioxidutsläpp.

(409)

Som förklaras i skäl 107 omfattar kraven för förhandsurvalet en utsläppsgräns. Kapacitetsleverantörer som överskrider följande utsläppsgränser får inte delta i kapacitetsauktionen:

a)	Kapacitet som påbörjade produktion den 4 juli 2019 eller senare omfattas av en utsläppsgräns på 550 g koldioxid från fossilt bränsle per kWh el.

b)	Kapacitet som påbörjade produktion före den 4 juli 2019 omfattas av en utsläppsgräns på 550 g koldioxid från fossilt bränsle per kWh el och en gräns på 350 kg koldioxid från fossilt bränsle i genomsnitt årligen per installerad kWe.

(410)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärden är förenlig med artikel 22 i elförordningen.

Efterlevnad av artikel 24 i elförordningen

(411)

Enligt artikel 24.1 i elförordningen ska nationella bedömningar av resurstillräcklighet ha ett regionalt tillämpningsområde och baseras på den metod som avses i artikel 23.3 i förordningen, särskilt bestämmelserna i artikel 23.5 b–m.

(412)

I detta avseende konstaterar kommissionen att den senaste studien om resurstillräcklighet för Belgien, dvs. 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet, har ett regionalt tillämpningsområde och baseras på den metod som avses i artikel 23.3.

(413)

Enligt artikel 12.1 i Acers beslut ska metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet vara helt genomförd i slutet av 2023. Acers beslut föreskriver därför ett gradvis genomförande av metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet, på grundval av en färdplan som beskriver genomförandefasen enligt artikel 11.8 i Acers beslut.

(414)

Även om metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet godkändes kort innan Belgien genomförde 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet integrerade den olika delar av den metod för europeisk bedömning av resurstillräcklighet som beskrivs i skäl 42.

(415)

Kommissionen konstaterar emellertid att en automatisk höjning av det högsta jämviktspriset modelleras först från och med 2025 i 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet. Belgien har dock visat att även om den automatiska höjningen av det högsta jämviktspriset börjar från och med 2022 skulle resultaten av bedömningen av ekonomisk hållbarhet för 2025 inte förändras. Belgien åtog sig dessutom att se till att den nya tillräcklighetsstudien, som ska offentliggöras senast i juni 2023, fullt ut beaktar metoden för dynamiska prisökningar från början av simuleringstiden och framåt (se skäl 48).

(416)

2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet bygger på lämpliga centrala referensscenarier, i enlighet med artikel 24.1 i elförordningen (se skäl 45).

(417)

Enligt artikel 24.1 a i elförordningen kan medlemsstaterna beakta känsliga aspekter i sin bedömning av tillräcklighet som är kopplade till särdrag i den nationella tillgången och efterfrågan på el.

(418)

I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida kapacitetsmekanismen var förenlig med artikel 24.1 i elförordningen, eftersom 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet använde EU-HiLo-scenariot, som bygger på antaganden om utländsk elförsörjning, dvs. ytterligare otillgänglighet för franska kärnkraftverk.

(419)

Flera berörda parter kritiserade kommissionens tolkning av artikel 24.1 i elförordningen och hävdade att den är alltför restriktiv. Enligt de berörda parterna bekräftar metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet att nationella bedömningar av resurstillräcklighet måste ha ett regionalt tillämpningsområde och kan omfatta ytterligare känsliga aspekter. Den specificerar eller begränsar inte arten av dessa ytterligare känsliga aspekter. Som nämns i artikel 3.6 i nämnda metod kan dessa känsliga aspekter omfatta ett brett spektrum av ändringar av antaganden över hela det geografiska område som beaktas, inbegripet olika antaganden om inmatningsdata, såsom installerad kapacitet (se skälen 256–258).

(420)

Belgien menar att landets höga sammanlänkningsgrad och importberoende utgör ett särdrag i den nationella elförsörjningen (se skälen 286 och 318).

(421)

Kommissionen konstaterar att 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet innehåller känslighet för den franska kärnkraftskapacitetens otillgänglighet, vilket är i linje med de uppgifter som den franska systemansvarige för överföringssystemet använder i den franska nationella bedömningen av resurstillräcklighet (se skälen 287–289).

(422)

Kommissionen noterar att artikel 24.1 i elförordningen och metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet kräver att nationella bedömningar av resurstillräcklighet har ett regionalt tillämpningsområde och att artikel 3.6 i metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet gör det möjligt att komplettera de centrala referensscenarierna med ytterligare scenarier och/eller känsliga aspekter. Enligt punkt 224 a i miljö- och energiriktlinjerna ska medlemsstaten dessutom tillhandahålla en bedömning av inverkan av variabel produktion, även av produktion som kommer från angränsande system.

(423)

Mot bakgrund av detta anser kommissionen att artikel 24.1 a i elförordningen inte utgör hinder för användning av ytterligare känsliga aspekter som rör utländsk elförsörjning i nationella bedömningar av resurstillräcklighet.

(424)

Som förklaras i skäl 365 kunde den erforderliga jämförelsen mellan den nationella och den europeiska bedömningen av resurstillräcklighet enligt artikel 24.3 inte genomföras på grund av Entso-E:s underlåtenhet att lämna in den europeiska bedömningen av resurstillräcklighet.

(425)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärden är förenlig med artikel 24 i elförordningen.

Efterlevnad av artikel 25 i elförordningen

(426)

Enligt artikel 25.1 i elförordningen ska medlemsstaterna vid tillämpningen av kapacitetsmekanismer ha en tillförlitlighetsnorm.

(427)

Som anges i skäl 22 har Belgien en tillförlitlighetsnorm som är fastställd till tre timmars förväntad förlorad last.

(428)

Enligt artikel 25.2 i elförordningen ska tillförlitlighetsnormen fastställas av medlemsstaten eller en behörig myndighet som har utsetts av medlemsstaten, på förslag av tillsynsmyndigheten. Tillförlitlighetsnormen ska baseras på den metod som anges i artikel 23.6.

(429)

Tillförlitlighetsnormen fastställdes genom i kungl. dekret om fastställande av tillförlitlighetsnormen och godkännande av värden för värdet av förlorad last och kostnaden för ny resurs på förslag av tillsynsmyndigheten (se skäl 20). Den fastställda tillförlitlighetsnormen avviker något från den som föreslagits av tillsynsmyndigheten av de skäl som förklaras i skäl 21. Artikel 25 i elförordningen utgör emellertid inte hinder för detta.

(430)

Belgien beräknade tillförlitlighetsnormen med den metod som anges i artikel 23.6.

(431)

Enligt artikel 25.3 i elförordningen ska tillförlitlighetsnormen beräknas med hjälp av minst värdet av förlorad last och kostnaden för ny resurs för en viss tidsram och uttryckas som förväntad energi ej levererad och förväntad förlorad last.

(432)

Enligt artikel 2.9 i elförordningen är värdet av förlorad last en uppskattning i euro/MWh av det högsta elpris som kunderna är villiga att betala för att undvika strömavbrott.

(433)

Som anges i skäl 25 genomförde CREG en undersökning om betalningsviljan, men på grund av undersökningens begränsningar kunde dess resultat endast användas i begränsad utsträckning för att fastställa en enda uppskattning av värdet av förlorad last. Belgien åtog sig att uppdatera värdet av förlorad last på grundval av en ny undersökning om betalningsviljan och vid behov fastställa en ny tillförlitlighetsnorm före september 2022 (se skäl 28).

(434)

Kommissionen anser därför att tillförlitlighetsnormen har fastställts på grundval av uppskattningen av värdet av förlorad last och den förväntade kostnaden för ny resurs (se skälen 23 och 24), i enlighet med artikel 25.3 i elförordningen.

(435)

Vid tillämpning av kapacitetsmekanismer ska, enligt artikel 25.4 i elförordningen, de parametrar som avgör vilken kapacitetsmängd som upphandlas inom kapacitetsmekanismen godkännas av medlemsstaten eller av en behörig myndighet som har utsetts av medlemsstaten, på förslag från tillsynsmyndigheten.

(436)

Som förklaras i skälen 86 och 290 föreslog CREG metoden för att fastställa de parametrar som avgör inköpsvolymen inom kapacitetsmekanismen.

(437)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärden är förenlig med artikel 25 i elförordningen.

Efterlevnad av artikel 26 i elförordningen

(438)

Enligt artikel 26.1 i elförordningen ska andra kapacitetsmekanismer än strategiska reserver och, när det är tekniskt genomförbart, strategiska reserver, vara öppna för direkt gränsöverskridande deltagande av kapacitetsleverantörer i en annan medlemsstat, på de villkor som fastställs i denna artikel.

(439)

Enligt artikel 26.2 i elförordningen får dock medlemsstaterna kräva att den utländska kapaciteten är lokaliserad i en medlemsstat och att den har direkt nätanslutning med den medlemsstat som tillämpar kapacitetsmekanismen.

(440)

Belgien kommer att tillåta att utländsk kapacitet i en medlemsstat som har direkt nätanslutning med Belgien deltar i kapacitetsmekanismen från det första leveransåret, dvs. 2025. Enligt Belgien antogs de metoder, gemensamma regler och villkor som nämns i artikel 26.11 i elförordningen först i december 2020, och en rimlig tid bör medges för deras genomförande och för de nödvändiga förberedelserna för gränsöverskridande deltagande. Eftersom de systemansvariga för överföringssystemen ännu inte har kunnat ingå de nödvändiga avtalen har det inte varit möjligt att organisera det gränsöverskridande deltagandet från den första Y-4-auktionen. Enligt de belgiska myndigheterna har dock en volym reserverats för Y-1-auktionen, vilket säkerställer att gränsöverskridande kapacitet kan delta och bidra från och med det första leveransåret (se skäl 189).

(441)

I beslutet att inleda förfarandet ville kommissionen klargöra hur intäkterna från överbelastning skulle användas och hur dessa intäkter skulle fördelas mellan de systemansvariga för överföringssystemen.

(442)

Belgien klargjorde att intäkter från överbelastning kommer att användas och delas i enlighet med bestämmelserna i elförordningen, särskilt artikel 26.9.

(443)

Belgien bekräftade dessutom att landet kommer att följa Acers beslut nr 36/2020, som fastställer tekniska specifikationer för gränsöverskridande deltagande i kapacitetsmekanismer, inbegripet metoden för att fördela intäkterna från tilldelningen av kapacitet kopplad till nya resurser.

(444)

Åtgärden är därför förenlig med artikel 26 i elförordningen.

5.3.3.3 Slutsats om efterlevnaden av andra bestämmelser i unionsrätten

(445)

Åtgärden är förenlig med artiklarna 30 och 110 i fördraget och elförordningen.

(446)

Den anmälda åtgärden strider därför inte mot relevant unionslagstiftning.

5.3.4 Stödet är utformat för att begränsa effekterna på konkurrens och handel

5.3.4.1 Behov av statligt ingripande

(447)

Enligt underavsnitt 3.2.2 i miljö- och energiriktlinjerna måste medlemsstaten visa att det finns ett behov av statligt ingripande och i synnerhet att stödet är nödvändigt för att avhjälpa ett marknadsmisslyckande som annars inte skulle ha åtgärdats.

(448)

I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida resurstillräcklighetsproblemet har fastställts tillräckligt exakt och om det har analyserats och kvantifierats ordentligt av de belgiska myndigheterna, särskilt när det gäller punkterna 221 och 222 i miljö- och energiriktlinjerna. Dessa tvivel stöddes av flera berörda parter som också ifrågasatte nödvändigheten och/eller omfattningen av den planerade kapacitetsmekanismen (se skälen 227–234).

(449)

Enligt 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet kommer Belgien från och med 2025, när utfasningen av kärnkraften är klar, att ställas inför ett tillräcklighetsproblem och ett strukturellt behov av ny kapacitet. Detta behov uppgår till 2 GW år 2025 i det centrala scenariot EU-BASE, och ökar gradvis till 3,9 GW år 2032 (se skäl 49). 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet offentliggjordes i juni 2021 och bygger på metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet (se punkt 221 i miljö- och energiriktlinjerna).

(450)

Nu när metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet har godkänts av Acer (se skäl 40) är kommissionens tvivel om tonvikten vid EU-HiLo-scenariot i 2019 års studie om tillräcklighet och flexibilitet eller avsaknaden av ett lämpligt kontrafaktiskt scenario för att uppskatta omfattningen av resurstillräcklighetsproblemet i halvtidsprognosen för 2019 för Belgien inte längre relevant, eftersom de metodologiska skillnaderna nu har gjorts enhetliga i en gemensam, mer robust metod som bekräftar att det finns ett tillräcklighetsproblem.

(451)

Två berörda parter hävdade att de tidigare studierna av resurstillräcklighet i Belgien inte tog hänsyn till funktionen för förväntad brist (skäl 230), men vid den tidpunkten fanns inte något sådant krav. Enligt kommissionens yttrande om Belgiens genomförandeplan uppmanas Belgien emellertid att överväga att ändra sitt system för bristprissättning i enlighet med detta och senast den 1 januari 2022. I detta avseende noterar kommissionen det arbete som tillsynsmyndigheten och den systemansvarige för överföringssystemet för närvarande utför när det gäller införandet av en bristprissättningsfunktion för balansering i Belgien.

(452)

Belgien har för närvarande en sammanlänkningsnivå på cirka 24 %, som förväntas öka till 33 % år 2030. Som anges i skäl 323 har Belgien också underlättat utvecklingen av så kallad energibegränsad teknik, t.ex. genom möjligheten att delta på marknaderna för stödtjänster eller genom en mekanism för överföring av energi. Detta har lett till en hög andel efterfrågestyrning.

(453)

Som beskrivs i avsnitt 1.3.4 har dessutom de belgiska myndigheterna åtagit sig att genomföra flera marknadsreformer, särskilt för att stärka balansmarknaderna (se skäl 62), underlätta efterfrågeflexibilitet (se skäl 64) och öka sammanlänkningskapaciteten (se skäl 65).

(454)

Trots dessa reformer identifieras i 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet risker för den belgiska resurstillräckligheten, med hänvisning till den tillförlitlighetsnorm som beskrivs i skäl 22. Enligt 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet kommer endast en mycket liten del av den nya kapaciteten att vara lönsam via energy only-marknaden år 2025.

(455)

Kommissionen anser därför att Belgien har visat varför marknaden ännu inte kan leverera tillräcklig produktionskapacitet i avsaknad av ett ingripande, i enlighet med punkt 223 i miljö- och energiriktlinjerna.

(456)

Enligt punkt 224 i miljö- och energiriktlinjerna ska kommissionen ta hänsyn till olika bedömningar som ska lämnas av medlemsstaterna när det gäller inverkan av variabel produktion, efterfrågesidans deltagande, länkar och eventuella andra faktorer som kan orsaka eller förvärra problemet med produktionskapacitetens tillräcklighet.

(457)

I 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet integreras all pågående och planerad marknadsutveckling och de senaste planerade politiska målen, som integreras eller som det hänvisas till i genomförandeplanen, med avseende på alla fyra faktorer som nämns i punkt 224 i miljö- och energiriktlinjerna.

(458)

Som förklaras i skäl 454 identifieras i 2021 års studie om tillräcklighet och flexibilitet, trots dessa reformer, risker för den belgiska resurstillräckligheten jämfört med vad som skulle behövas för att uppnå målet om tre timmars förväntad förlorad last.

(459)

Kommissionen anser att den anmälda åtgärden är nödvändig, i linje med avsnitt 3.9.2 i miljö- och energiriktlinjerna.

5.3.5 Åtgärdens ändamålsenlighet

(460)

Som en allmän princip är en statlig stödåtgärd lämplig om den är utformad på ett sådant sätt att den på ett korrekt sätt åtgärdar de marknadsmisslyckanden som konstaterats. I punkterna 225 och 226 i miljö- och energiriktlinjerna anges vidare att när det gäller stöd för främjande av tillräcklig produktionskapacitet innebär detta att stödet endast bör utgå för en ren ersättning för den tillgänglighet som tillhandahålls av producenten och att åtgärden bör vara öppen och på lämpligt sätt stimulera både befintliga och framtida producenter och aktörer som använder ersättningsbara tekniker, såsom laststyrningsåtgärder eller lagringslösningar.

(461)

I detta avsnitt analyseras först huruvida en marknadstäckande kapacitetsmekanism är det lämpligaste bland de olika alternativen för att hantera det konstaterade tillräcklighetsproblemet (avsnitt 4.3.5.1 i detta beslut). Därefter analyseras huruvida den specifika utformningen av kapacitetsmekanismen överensstämmer med de ovannämnda särskilda kraven i miljö- och energiriktlinjerna (avsnitt 4.3.5.2 i detta beslut).

5.3.5.1 Kapacitetsmekanismens lämplighet som instrument

(462)

Som nämns i skäl 235 ansåg vissa berörda parter att en strategisk reserv skulle lösa det konstaterade tillräcklighetsproblemet bättre än en marknadstäckande kapacitetsmekanism. Belgien ansåg däremot att en strategisk reserv inte skulle bidra till att korrigera de underliggande marknadsmisslyckandena (se skälen 278 och 279).

(463)

(464)

Som förklaras i skälen 377 och 378 förefaller en marknadstäckande kapacitetsmekanism, som skulle innebära en kapacitetsmarknad som kompletterar energimarknaden, vara den effektivaste lösningen för att säkerställa försörjningstryggheten i Belgien i samband med strukturella förändringar såsom utfasningen av kärnkraften.

5.3.5.2 Lämpligheten i den särskilda utformningen av kapacitetsmekanismen

Ersättning som uteslutande baseras på ren tillgång till kapacitet

(465)

Enligt punkt 225 i miljö- och energiriktlinjerna bör stöd endast utgå för en ren ersättning för tillgänglighet.

(466)

I beslutet att inleda förfarandet drog kommissionen den preliminära slutsatsen att åtgärden uteslutande ersatte tillgången till kapacitet. Varken Belgien eller någon berörd part ifrågasatte kommissionens uppfattning.

(467)

Kapacitetsmekanismen ersätter således kapacitetens tillgänglighet och omfattar inte ersättning för den mängd el som kapacitetsleverantörerna kommer att erbjuda på marknaden.

(468)

Sålunda uppfyller åtgärden villkoren i punkt 225 i riktlinjerna.

Är åtgärden öppen för alla relevanta kapacitetsleverantörer?

(469)

I punkt 226 i miljö- och energiriktlinjerna fastställs att kapacitetsmekanismer bör vara i) öppna för olika tekniker, ii) beakta i vilken utsträckning sammanlänkningskapacitet kan bidra till att lösa det identifierade problemet med produktionskapacitetens tillräcklighet och iii) på lämpligt sätt stimulera både ny och befintlig kapacitet.

(470)

Som anges i skäl 66 planeras åtgärden vara öppen för all kapacitet som kan bidra till resurstillräcklighet, vara teknikneutral och särskilt öppen för både befintlig och ny kapacitet, lagring och efterfrågeflexibilitet. Aggregering av kapacitet, även från olika tekniker, kommer att tillåtas. Alla tekniker kan också delta i alla auktioner (både Y-4 och Y-1) under en leveransperiod.

(471)

Belgien vidtog ett antal åtgärder för att säkerställa möjligheten för alla tekniker att delta i auktionerna. Kommissionen noterar särskilt beslutet att reservera en del av den volym som ska upphandlas för Y-1 för att uppmuntra leverantörer av efterfrågeflexibilitet att delta. Dessutom planeras en särskild kategori av ”kapacitet som inte är bekräftad” (öppen för all teknik som inte kräver dagliga program och individuellt deltagande på grund av systemrelevans) under Y-4 för att även främja deltagande av kapacitet som kan ha svårare att tillhandahålla den standardmognadsgrad som krävs under Y-4 (se skälen 83 och 98).

(472)

När det gäller förnybara energikällor är befintliga eller nya leverantörer av kapacitet för förnybar energi berättigade att delta i kapacitetsmekanismen, utom om de får driftstöd genom särskilda statliga stödordningar (se skäl 205).

(473)

Efter beslutet att inleda förfarandet hävdade en berörd part också att kapacitetsinnehavare som är berättigade till deltagande (t.ex. kraftvärme med en kapacitet på mer än 1 MW) utesluts från deltagande om de under en viss period får driftsstöd genom gröna certifikat och/eller kraftvärmecertifikat (se skäl 237).

(474)

Kommissionen anser att kraftvärmecertifikaten redan är utformade för att täcka de nödvändiga kostnaderna för kraftvärmeoperatörer och stimulera deras fortsatta drift. För att förhindra att stödet kumuleras och efterföljande överkompensation bör producenterna inte ta emot något annat stöd, t.ex. stödsystem för förnybara energikällor eller kraftvärme som redan i tillräcklig utsträckning täcker dessa stödmottagares driftskostnader, såsom beskrivs i skäl 205.

(475)

Som anges i skäl 205 blir dessa operatörer berättigade att delta i kapacitetsmekanismen om de slutar få driftsstöd för förnybara energikällor/kraftvärme.

(476)

De regler som beskrivs i skäl 205 leder inte till att kapacitetsleverantörer som inte får sådant stöd utesluts.

(477)

När det gäller gränsöverskridande deltagande kommer deltagande av gränsöverskridande kapacitet i en medlemsstat som har direkt nätanslutning med Belgien att tillåtas från och med den första leveransperioden (se skäl 189).

(478)

Dessutom möjliggörs deltagande av ny kapacitet eller befintlig kapacitet som kräver betydande kapitalutgifter för att förbli tillgänglig genom att fleråriga avtal erbjuds, förutsatt att det visas att det krävs en på förhand fastställd investeringsnivå för att utveckla och bygga dessa nya anläggningar eller renovera befintliga anläggningar (se skäl 138).

(479)

Investeringströsklarna baseras på en uppsättning stödberättigande investeringskostnader enligt beskrivningen i skäl 137. Vid beräkningen av gränserna beaktas den nominella installerade kapaciteten (dvs. den högsta kapacitet som enheten är utformad för att drivas i) i stället för minsta tillgängliga installerad kapacitet (dvs. deras på förhand fastställda tillgänglighetsgrad och deras bidrag till målen om resurstillräcklighet).

(480)

I detta avseende uttryckte kommissionen i beslutet att inleda förfarandet tvivel om användningen av den nominella installerade kapaciteten för att beräkna investeringströsklarna. Enligt kommissionen kommer en sådan utformning sannolikt att diskriminera tekniker med höga reduktionsfaktorer, särskilt intermittenta förnybara energikällor för solenergi och vindkraft. Minsta tillgängliga installerad kapacitet är den åtgärd som återspeglar en tekniks faktiska bidrag till den totala kapaciteten och skulle ge alla tekniker lika möjligheter när det gäller deras möjlighet att få tillgång till fleråriga avtal.

(481)

Trots de ursprungliga tvivlen, och med tanke på den nuvarande situationen på den belgiska elmarknaden och avsaknaden av synpunkter från berörda parter på denna punkt, har kommissionen för närvarande inga bevis för att mekanismens utformning i praktiken kommer att leda till diskriminering av viss teknik i detta specifika fall. Dessutom åtog sig Belgien att se över reglerna för kapacitetsmekanismens funktion för att säkerställa att de inte leder till en eventuell diskriminering av teknik mot bakgrund av marknadsutvecklingen.

(482)

Som anges i skäl 236 föreslog en berörd part att man skulle inrätta en T-2-auktion för att undvika anskaffning av överkapacitet i T-4-auktionen.

(483)

I detta avseende förklarade Belgien att en auktion uppdelad i två perioder (T-4 och T-1) redan gjorde det möjligt för alla tekniker, med längre eller kortare leveranstid, att delta i mekanismen och att medlemsstaten kan vara relativt säker på att tillräcklig volym kan upphandlas för att säkerställa försörjningstryggheten under leveransåret. Att dela upp kapacitetsvolymerna ytterligare och lägga till en T-2-auktion skulle riskera att minska konkurrensen alltför mycket i dessa auktioner (se skäl 280).

(484)

Kommissionen anser att myndigheternas val att upphandla kapacitet genom två auktioner Y-4 och Y-1 är legitimt.

(485)

Kommissionen noterar myndigheternas åtagande att se över reglerna för kapacitetsmekanismens funktion för att säkerställa att de inte leder till en eventuell diskriminering av teknik mot bakgrund av marknadsutvecklingen.

(486)

Den utsläppsgräns som beskrivs i skäl 107 gäller all teknik och är ett sätt för Belgien att respektera punkterna 220 och 233 e i miljö- och energiriktlinjerna. Slutligen kommer nya anläggningar som eldas med fossila bränslen, som kommer att vara berättigade till 15-åriga avtal, att vara bundna av de mål som fastställts av Europeiska unionen och/eller Belgien för att minska utsläppen av växthusgaser för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 (se skäl 109).

(487)

Kommissionen anser därför att stödet är lämpligt.

5.3.6 Proportionalitet

(488)

Stödbeloppet är proportionerligt om det är begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet. I punkterna 228–231 i miljö- och energiriktlinjerna specificeras detta krav på åtgärder för tillräcklig produktionskapacitet, som syftar till att säkerställa att stödmottagarnas intäkter är rimliga och att oväntade intäkter inte kan uppstå.

5.3.6.1 Konkurrensutsatt anbudsförfarande

(489)

I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen oro över den eventuella diskrimineringen av kapacitet med höga reduktionsfaktorer (som beskrivs i skälen 480 och 481) och följaktligen över det konkurrensutsatta anbudsförfarandet.

(490)

Trots inledande tvivel, såsom förklaras i skäl 485, har kommissionen i nuläget inga bevis för att mekanismens utformning i praktiken kommer att leda till diskriminering mellan olika tekniker i detta specifika fall och följaktligen försämra det konkurrensutsatta anbudsförfarandet.

(491)

Den anmälda åtgärden är en marknadstäckande teknikneutral kapacitetsmekanism, enligt vilken alla berättigade kapacitetsleverantörer konkurrerar i en enda kapacitetsauktion för att hitta det lägsta hållbara pris till vilket den nödvändiga kapaciteten kan tillhandahållas. Auktionens konkurrensmässiga karaktär bör pressa ned priserna till noll om det finns tillräckligt med tillgång för att tillgodose efterfrågan. Förfarandet omfattas av öppna, icke-diskriminerande kriterier, inklusive kriterierna för stödberättigande. Den främsta orsaken till att kapacitetsleverantörer inte är stödberättigade är att de gynnas av andra stödåtgärder som skulle leda till kumulering och eventuell överkompensation. När det gäller avtalens löptid är de flesta kapacitetsleverantörer endast berättigade till ettåriga kapacitetsavtal. Ny och renoverad kapacitet, som medför höga investeringskapitalkostnader, är berättigad till längre kapacitetsavtal för att dessa investerare ska kunna säkra nödvändig finansiering (se skälen 117 och 326).

(492)

En marknadstäckande utformning av kapacitetsmarknaden återspeglar det sannolika resultatet av en effektiv energimarknad. Auktionerna kommer att anordnas som pay-as-bid för de två första auktionerna (Y-4-auktioner för de två första leveransåren) och sedan som pay-as-cleared (se skälen 112 och 113). Två olika pristak ingår i kapacitetsmekanismen för att undvika oförutsedda vinster och begränsa missbruket av marknadsinflytande: i) det globala pristaket för auktioner och ii) det mellanliggande pristaket (se avsnitt 1.5.4.2). Syftet med taken är att minska marknadsinflytandet och därmed begränsa stödbeloppet till vad som är en rimlig ersättning för tillgänglighetstjänsten.

(493)

Kommissionen drar därför slutsatsen att åtgärden är utformad som ett konkurrensutsatt anbudsförfarande på grundval av tydliga, öppna och icke-diskriminerande kriterier och att den också uppfyller kravet på att förhindra oförutsedda vinster.

5.3.6.2 Volym som ska upphandlas

(494)

Som nämns i skäl 223 uttryckte kommissionen i beslutet att inleda förfarandet tvivel om huruvida användningen av ett orealistiskt scenario för att beräkna volymen i kapacitetsmekanismen kommer att leda till finansiering av onödig kapacitet.

(495)

En berörd part hävdade att finansieringsmekanismen kan påverka kapacitetsmekanismens kapacitetsvolym. Att koppla avgifterna för att finansiera kapacitetsmekanismen till förbrukningen av el under efterfrågetoppar kan exempelvis ses som ett incitament för de berörda parterna att minska sin förbrukning under efterfrågetoppar, vilket leder till ett minskat behov av att auktionera kapacitet (se skäl 241).

(496)

Som Belgien har förklarat (se skäl 293) finns det för närvarande inte tillräckligt med smarta mätare installerade i landet för att möjliggöra en finansieringsmekanism baserad på höglastförbrukning. Lagen om kapacitetsmekanismen har ändrats så att en sådan modell kan införas 2025. Belgien förklarade även att man kommer att se över den befintliga finansieringsmekanismen under 2023 när en rapport om införandet av smarta mätare läggs fram.

(497)

Kommissionen har också fått försäkringar från Belgien om vilken metod som ska användas för att fastställa efterfrågekurvan för auktionen enligt avsnitt 1.5.2. Belgien bekräftade vidare att landet skulle upphandla en kapacitetsmängd som står i proportion till det uppdaterade tillräcklighetsproblemet och anpassa den mängd som ska upphandlas över tid för att återspegla uppdateringar i bedömningen av tillräcklighet och tillförlitlighetsnormen, samtidigt som auktionernas konkurrenskraft säkerställs. Belgien åtog sig särskilt att vid behov justera volymerna för att återspegla den uppdaterade bedömningen av tillräcklighet och tillförlitlighetsnormen enligt beskrivningen ovan. Mot bakgrund av ovanstående och resonemanget i skälen 395 och 400 anser kommissionen att kapacitetsmekanismen inte går utöver vad som är nödvändigt för att ta itu med tillräcklighetsproblemen.

5.3.6.3 Slutsats avseende proportionalitet

(498)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärden är proportionerlig.

5.3.7 Snedvridning av konkurrensen och avvägning

(499)

De negativa effekterna av kapacitetsmekanismen på handeln och konkurrensen på den inre elmarknaden måste vara så pass begränsade att åtgärdens övergripande balans blir positiv. Domstolen har klargjort att för att bedöma om en åtgärd påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset måste kommissionen väga det planerade stödets positiva effekter på utvecklingen av den verksamhet som stödet är avsett att stödja och de negativa effekter som stödet kan ha på den inre marknaden (103).

5.3.7.1 Positiva effekter

(500)

På plussidan för balansen noterar kommissionen att stödordningen har positiva effekter när det gäller att upprätthålla den befintliga kapaciteten på elmarknaden eller skapa ny kapacitet och därmed trygga elförsörjningen. I detta avseende är säkerställandet av en trygg energiförsörjning ett av målen för unionens energipolitik, i enlighet med artikel 194 i EUF-fördraget.

(501)

Kommissionen noterar vidare att en produktionsanläggning som släpper ut mer än 550 g koldioxid per kWh el inte kan avtalas inom ramen för kapacitetsmekanismen (se skäl 107) och att stödberättigade anläggningar måste förbinda sig till klimatneutralitet senast 2050. Slutsatsen kan därför dras att kapacitetsmekanismen ger företräde till utsläppssnåla producenter, i linje med punkt 233 e i miljö- och energiriktlinjerna.

5.3.7.2 Negativa effekter

(502)

På minussidan för balansen kan stöd till kapacitetsleverantörer snedvrida handeln och konkurrensen på elmarknaden, även mellan företag som får stödet och deras konkurrenter inom samma sektor.

(503)

I punkterna 232 och 233 i miljö- och energiriktlinjerna specificeras kravet på att undvika otillbörliga negativa effekter på handel och konkurrens, vilket understryker behovet av ett brett deltagande i stödordningen och undvikande av effekter som undergräver marknaden, såsom att stärka dominansen eller påverka investeringsbeslut.

(504)

Åtgärden är öppen för alla befintliga och nya producenter, aktörer inom efterfrågeflexibilitet och systemansvariga för lagringssystem. Åtgärden är också öppen för gränsöverskridande kapacitet.

Öppenhet för aggregering av utbud och efterfrågan

(505)

I punkt 232 a i miljö- och energiriktlinjerna anges att åtgärden för tillräcklig produktionskapacitet bör vara öppen för eventuell aggregering av både utbud och efterfrågan.

(506)

Som nämns i själ 242 uppgav vissa berörda parter att de nuvarande reglerna för stödberättigande för fleråriga avtal hindrar aggregering, närmare bestämt regeln att tillgången med den kortaste avtalstiden i en aggregerad portfölj bestämmer avtalstiden för hela portföljen.

(507)

Kommissionen är medveten om att de nuvarande reglerna för stödberättigande för fleråriga avtal kan hindra aggregering. Kommissionen välkomnar därför Belgiens förslag att ändra i kungl. dekret om fastställande av investeringströsklar, kriterier för stödberättigande för investeringskostnader och rangordningsförfarandet (se skäl 141). I ändringsförslaget anges att förvaltaren av det aggregerade anbudet kan välja den kapacitetskategori som gäller för det aggregerade anbudet.

(508)

När det gäller synpunkten från en berörd part om hinder för aggregering av tillgångar med en daglig planeringsskyldighet (se skäl 243) noterar kommissionen de argument som lagts fram av Belgien (skälen 297 och 298) och den berörda parten (skäl 243). Med tanke på att kapacitet som omfattas av en daglig planeringsskyldighet påverkas av särskilda samordningsförfaranden anser kommissionen att Belgiens strategi för dessa kapaciteter är motiverad för att ta hänsyn till deras särdrag på elmarknaden. Belgien kommer dock att göra regelbundna bedömningar av kapacitetsmekanismen för att möjliggöra ändringar om och när så är lämpligt, inbegripet möjligheten för tillgångar med en daglig planeringsskyldighet att aggregera.

Investeringströsklar

(509)

När det gäller synpunkterna från vissa berörda parter om nivån på investeringströsklarna för fleråriga avtal och påståendet att dessa kan leda till diskriminering mellan vissa teknikklasser noterar kommissionen Belgiens åtagande att uppdatera dessa tröskelvärden om nya bevis, inklusive berörda parters synpunkter, skulle visa på ett behov av detta. De nya investeringströsklarna för fleråriga avtal, som var föremål för det offentliga samrådet, anges i skäl 138. CREG kommer att uppdatera investeringströsklarna när det förefaller nödvändigt, men minst vart tredje år. Kommissionen har därför ingen anledning att anse att de nya tröskelvärdena för fleråriga avtal kommer att leda till diskriminering mellan tekniker.

Reduktionsfaktorer

(510)

Som nämns i skälen 247 och 248 hävdade vissa berörda parter att de nuvarande reduktionsfaktorerna riskerar att kraftigt missgynna teknik som lagring, efterfrågeflexibilitet och förnybara energikällor.

(511)

Belgien förklarade (se skäl 303) att reduktionsfaktorerna för energibegränsad teknik är lägre när dess andel i systemet/landet ökar. Detta förklarar den skillnad mellan reduktionsfaktorerna i Belgien, Frankrike och Förenade kungariket som de berörda parterna nämner. För att tillmötesgå de berörda parternas farhågor uppdaterade Belgien dock reduktionsfaktorerna på grundval av tillsynsmyndighetens rekommendationer och ett särskilt möte om denna fråga i arbetsgruppen för alla berörda parter, som hölls i början av januari 2021. De uppdaterade reduktionsfaktorerna anges i skäl 79. Kommissionen har därför ingen anledning att anse att de reviderade reduktionsfaktorerna är olämpliga.

Återbetalningsskyldighet

(512)

När det gäller synpunkterna från vissa berörda parter om att det sätt på vilket återbetalningsskyldigheten fungerar diskriminerar kapacitetsaktörer med en full tidsplan (skälen 250 och 251) hävdade Belgien att kapacitetsmekanismen skapar en balans mellan att inkludera återbetalningsskyldigheten och undvika diskriminering av kapacitet som endast kan aktiveras till ett pris som är högre än lösenpriset.

(513)

Kommissionen noterar att medlemsstater som har liknande marknadstäckande kapacitetsmekanismer har olika praxis när det gäller återbetalningsskyldigheten. Kommissionen noterar också att mekanismen för återbetalningsskyldigheten i den belgiska kapacitetsmekanismen har ändrats och förbättrats avsevärt efter offentliga samråd.

(514)

Kommissionen anser därför att mekanismen för återbetalningsskyldigheten skapar en lämplig balans mellan de två konkurrerande mål som avses i skäl 512.

Mellanliggande pristak

(515)

I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida införandet av ett mellanliggande pristak för kapacitet i den ettåriga avtalskategorin, utan möjlighet till ett enskilt undantag, skulle kunna utesluta vissa kapacitetsinnehavare från kapacitetsmekanismen. Dessa tvivel stöddes av vissa berörda parter (se skäl 252).

(516)

Kommissionen välkomnar därför Belgiens åtagande att införa en undantagsmekanism. Undantagsmekanismen var föremål för det offentliga samrådet och har införts i kungl. dekret om fastställande av investeringströsklar och kriterier för stödberättigande för investeringskostnader. Undantagsmekanismen kommer att gälla på samma sätt för både nationell och indirekt gränsöverskridande kapacitet (se skälen 129 och 130).

(517)

Såsom anges i skäl 131 kommer undantaget för den första auktionen att beviljas i efterhand, dvs. efter det att auktionen har avslutats. Mot bakgrund av Belgiens argument i skäl 131 anser kommissionen att undantaget från det mellanliggande pristaket för den första auktionen i efterhand är motiverat.

Slutsats om åtgärdens öppenhet för all teknik

(518)

Åtgärden gör det möjligt för producenter som använder olika tekniker och aktörer som erbjuder åtgärder med motsvarande teknisk prestanda att delta, i linje med punkt 232 a i miljö- och energiriktlinjerna.

Gränsöverskridande kapacitet

(519)

Punkt 232 b i miljö- och energiriktlinjerna innehåller garantier för att säkerställa att aktörer från andra medlemsstater kan delta i en åtgärd.

(520)

I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen farhågor om att en begränsning av stödberättigandet för indirekt gränsöverskridande kapacitet till ettåriga avtal, som omfattas av det mellanliggande pristaket, kan avskräcka aktörer från andra medlemsstater från att delta i kapacitetsmekanismen.

(521)

Kommissionen godtar Belgiens argument i detta avseende. I synnerhet kan tillräcklig kapacitet kopplad till nya resurser inte alltid garanteras på lång sikt, eftersom den är beroende av de olika faktorer som anges i skäl 143. Kommissionen välkomnar Belgiens åtagande att se över möjligheten för utländsk kapacitet att få tillgång till fleråriga avtal (se skäl 144).

(522)

Som nämns i skäl 516 gäller det undantag från det mellanliggande pristaket som Belgien införde efter beslutet att inleda förfarandet på samma sätt för både nationell och indirekt gränsöverskridande kapacitet.

(523)

När det gäller direkt gränsöverskridande deltagande i kapacitetsmekanismen hävdade två berörda parter att ett sådant deltagande skulle kunna minska incitamenten att investera i sammanlänkningskapacitet och motverka marknadskopplingen (skälen 254 och 255).

(524)

Som förklaras av Belgien (se skäl 316) har lagen om kapacitetsmekanismen ändrats för att tillmötesgå de farhågor som framförts av de berörda parterna. Enligt de nya reglerna kommer ett avtal mellan Belgien och den medlemsstat på vars territorium kapaciteten är belägen att vara en förutsättning för deltagande av direkt gränsöverskridande kapacitet i kapacitetsmekanismen.

Intäkter från överbelastning

(525)

I beslutet att inleda förfarandet ville kommissionen även klargöra hur intäkterna från överbelastning skulle användas och hur dessa intäkter skulle fördelas mellan de systemansvariga för överföringssystemen.

(526)

Belgien klargjorde att intäkter från överbelastning kommer att användas och delas i enlighet med bestämmelserna i elförordningen, särskilt artikel 26.9.

(527)

Slutsats om åtgärdens öppenhet för gränsöverskridande kapacitet

(528)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärden inte minskar incitamenten att investera i sammanlänkningskapacitet eller marknadskoppling, i linje med punkt 233 a och b i miljö- och energiriktlinjerna.

(529)

När det gäller otillbörligt stärkande av marknadsdominansen (punkt 233 d i miljö- och energiriktlinjerna) omfattar utformningen av kapacitetsmekanismen flera åtgärder som är särskilt avsedda att förhindra missbruk av marknadsinflytande, t.ex. tillförlitlighetsoptioner, pristak och ett konkurrensutsatt auktionsförfarande (se skälen 94, 111 och 147). Dessutom förväntas öppenheten för ny kapacitet och tillgången till långfristiga avtal säkerställa att befintlig dominans inte stärks på ett otillbörligt sätt.

(530)

När det slutligen gäller att ge företräde till utsläppssnåla producenter i händelse av motsvarande tekniska och ekonomiska parametrar (punkt 233 e i miljö- och energiriktlinjerna) konstaterar kommissionen att åtgärden är öppen för utsläppssnåla producenter. För att förhindra att stödet kumuleras och efterföljande överkompensation får producenterna inte ta emot något annat stöd enligt beskrivningen i skäl 205.

(531)

Åtgärden överensstämmer med avsnitt 3.9.6 i miljö- och energiriktlinjerna.

5.3.7.3 Slutsats om snedvridning av konkurrensen och avvägning

(532)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärden har stora positiva effekter när det gäller att underlätta en näringsverksamhet samtidigt som försörjningstryggheten säkerställs och otillbörlig snedvridning av handel och konkurrens undviks. Härav följer att stödets positiva effekter uppväger dess negativa effekter på handel och konkurrens. Det föreslagna stödet underlättar därför utvecklingen av vissa näringsverksamheter utan att påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget.

5.3.8 Överblickbart stöd och företag i svårigheter eller företag som är föremål för ett betalningskrav

(533)

Belgien har åtagit sig att tillämpa de öppenhetsvillkor som anges i avsnitt 3.2.7 i miljö- och energiriktlinjerna i den mån de är tillämpliga på det stöd som beviljats inom ramen för kapacitetsmekanismen (se skäl 219).

(534)

I linje med punkt 16 i miljö- och energiriktlinjerna kommer inget stöd att beviljas företag som befinner sig i svårigheter (se skäl 221).

(535)

I linje med punkt 17 i miljö- och energiriktlinjerna kan inget stöd inom ramen för kapacitetsmekanismen beviljas företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden (se skäl 220).

6. SLUTSATS

Åtgärden är förenlig med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget och de relevanta bestämmelserna i miljö- och energiriktlinjerna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det stöd i form av en kapacitetsmekanism som Konungariket Belgien planerar att genomföra är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget. Stödordningen godkänns för en period på högst tio år från och med dagen för den första auktionen.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien.

Om detta beslut innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör offentliggöras, ber vi er att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av skrivelsen. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, anses ni ha samtyckt till att beslutet offentliggörs i sin helhet. Begäran med relevanta uppgifter skickas elektroniskt till följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för statligt stöd

B-1049 Bryssel

Stateaidgreffe@ec.europa.eu

Utfärdat i Bryssel den 27 augusti 2021

På kommissionens vägnar

Margrethe VESTAGER

Ledamot av kommissionen

(1) EUT C 346, 16.10.2020, s. 27.

(2) Se fotnot 1.

(3) Rådets förordning nr 1 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385).

(4) https://ec.europa.eu/energy/en/content/national-energy-and-climate-plans-necps-belgium.

(5) Lag av den 22 april 2019 om inrättande av en kapacitetsmekanism (Loi modifiant la loi du 29 avril 1999 relative à l'organisation du marché de l'électricité portant la mise en place d'un mécanisme de rémunération de capacité//Wet tot wijziging van de wet van 29 april 1999 betreffende de organisatie van de elektriciteitsmarkt en tot wijziging van de wet van 22 april 2019 tot wijziging van de wet van 29 april 1999 betreffende de organisatie van de elektriciteitsmarkt teneinde een capaciteitsvergoedingsmechanisme in te stellen) (lagen om en kapacitetsmekanism) och lag av den 15 mars 2021 om ändring av lagen av den 22 april 2019 (Loi modifiant la loi du 29 avril 1999 relative à l'organisation du marché de l'électricité et modifiant la loi du 22 avril 2019 modifiant la loi du 29 avril 1999 relative à l'organisation du marché de l'électricité portant la mise en place d'un mécanisme de rémunération de capacité//Wet tot wijziging van de wet van 29 april 1999 betreffende de organisatie van de elektriciteitsmarkt en tot wijziging van de wet van 22 april 2019 tot wijziging van de wet van 29 april 1999 betreffende de organisatie van de elektriciteitsmarkt teneinde een capaciteitsvergoedingsmechanisme in te stellen) (den ändrade lagen om en kapacitetsmekanism).

(6) Dessa texter finns tillgängliga på energiministeriets webbplats. Se https://economie.fgov.be/fr/themes/energie/securite-dapprovisionnement/mecanisme-de-remuneration-de.

(7) Det första förslaget överlämnades därefter till den nationella tillsynsmyndigheten den 13 november 2020. Efter diskussioner mellan den systemansvarige för överföringssystemet och tillsynsmyndigheten lade den systemansvarige fram ett nytt förslag för tillsynsmyndigheten den 30 april 2021. Tillsynsmyndigheten inledde ytterligare ett offentligt samråd mellan den 30 april och den 7 maj 2021 om de ändringar som den ansåg behövde göras av förslaget från den systemansvarige för överföringssystemet. Reglerna för den belgiska kapacitetsmekanismens funktion fastställdes sedan av tillsynsmyndigheten genom ett beslut av den 14 maj 2021 och godkändes genom ett kungl. dekret av den 30 maj 2021.

(8) Arrêté royal du 28 avril 2021 fixant les paramètres avec lesquels le volume de la capacité à prévoir est déterminé, y compris leurs méthodes de calcul, et les autres paramètres nécessaires pour l'organisation des mises aux enchères, ainsi que la méthode pour et les conditions à l'octroi d'une dérogation individuelle à l'application du ou des plafond(s) de prix intermédiaire(s) dans le cadre du mécanisme de rémunération de capacité.

(9) Arrêté royal du 21 mai 2021 relatif à l'établissement des critères de recevabilité visés à l'article 7undecies, § 8, alinéa 1er, 1° et 2°, de la loi du 29 avril 1999 relative à l'organisation du marché de l'électricité, en ce qui concerne les conditions dans lesquelles les détenteurs de capacité bénéficiant ou ayant bénéficié de mesures de soutien ont le droit ou l'obligation de participer à la procédure de préqualification et en ce qui concerne le seuil minimal, en MW.

(10) Arrêté royal du 4 juin 2021 fixant les seuils d'investissements, les critères d'éligibilité des coûts d'investissement et la procedure de classement.

(11) Projet d’arrêté royal relatif à l’établissement des conditions auxquelles les détenteurs de capacité étrangère directe et indirecte peuvent participer à la procédure de préqualification dans le cadre du mécanisme de rémunération de capacité. Vid tidpunkten för antagandet av detta beslut har detta kungliga dekret ännu inte antagits.

(12) Arrêté royal du 30 mai 2021 déterminant des modalités du contrôle du bon fonctionnement du mécanisme de rémunération de capacité par la commission de régulation de l'électricité et du gaz.

(13) Se https://www.elia.be/en/public-consultation/20200828_public-consultation-crm-functioning-rules.

(14) Med LOLE95 avses en standard för den 95:e percentilen, enligt vilken den förväntade förlorade lasten under svåra förhållanden som har en sannolikhet på 5 % att uppstå (t.ex. en mycket kall vintern som inträffar en gång vart tjugonde år) måste vara lägre än den givna standarden, som i Belgien är 20 timmar.

(15) EUT L 158, 14.6.2019, s. 54.

(16) Acers beslut av den 2 oktober 2020, Methodology for calculating the value of lost load, the cost of new entry, and the reliability standard: https://www.acer.europa.eu/Official_documents/Acts_of_the_Agency/Individual%20decisions%20Annexes/ACER%20Decision%20No%2023-2020_Annexes/ACER%20Decision%2023-2020%20on%20VOLL%20CONE%20RS%20-%20Annex%20I.pdf.

(17) Det tidigare värdet av förlorad last i Belgien var 23,3 euro/kWh, och det uppskattade värdet för kostnaden för ny resurs var 65 euro/kW/år.

(18) https://www.elia.be/fr/actualites/communiques-de-presse/2019/06/20190628_press-release-adequacy-and-flexibility-study-for-belgium-2020-2030.

(19) Se beslut C(2018) 589 final om statligt stöd i ärende SA.48648 (2017/NN) – Belgien – Strategisk reserv.

(20) Scenariot ”EU-BASE” beaktar den senast kända politiken i alla europeiska länder som scenariot bygger på (banor för kärn- och kolkraft, förväntad nybyggd gasproduktion, efterfrågeflexibilitet och lagringsutveckling, kapacitetsmekanismer, flödesbaserad politik, regler i paketet om ren energi, förväntad nätutveckling osv.).

(21) https://www.creg.be/fr/publications/etude-f1957.

(22) https://eepublicdownloads.blob.core.windows.net/public-cdn-container/clean-documents/sdc-documents/MAF/2019/MAF%202019%20Appendix%201%20-%20Detailed%20Results%2C%20Sensitivities%20and%20Input%20Data.pdf.

(23) En känslighetsanalys görs för kolutfasning. Totalt avlägsnades en produktionskapacitet på cirka 23,6 GW från referensscenariot för 2025, främst genom minskningar av kapaciteten för brunkol och stenkol.

(24) Enligt Belgien utgick man i studien från en termisk produktion på 2,5 GW, och valet av teknik var godtyckligt.

(25) https://www.benelux.int/files/4515/8998/1576/PENTAreport_FINAL.pdf.

(26) Pentalateralt energiforum är ramen för regionalt samarbete i centrala Västeuropa mellan Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Schweiz, Tyskland och Österrike.

(27) Precis som i halvtidsprognosen för 2019 förutsätts det i denna studie att ett behov på 2,5 GW ny kapacitet för 2025 tillgodoses genom kapacitetsmekanismen under 2025 för att Belgien ska uppnå tillräcklig kapacitet.

(28) För ”Låg gaskänslighet” i Plef för Belgien avlägsnades den antagna nya kapaciteten på 2,5 GW från Plefs grundscenario. Den belgiska och den franska gaskapaciteten är 2,5 GW respektive 2,2 GW lägre än i grundscenariot. För Österrike är den 1,2 GW lägre, för Nederländerna 1,6 GW lägre och för Luxemburg 0,1 GW lägre.

(29) För ”Låg kärnkraftskänslighet/Känslighet för schweizisk nettoöverföringskapacitet” är kärnkraftskapaciteten 1 700 MW lägre i Frankrike och 1 190 MW lägre i Schweiz. För alla andra länder är den installerade kapaciteten oförändrad jämfört med grundscenariot. Dessutom minskas nettoöverföringskapaciteten mellan Schweiz och angränsande områden för att ta hänsyn till ökande oplanerade flöden genom Schweiz, eftersom Schweiz eventuellt inte kommer att ingå i den flödesbaserade marknadskopplingen 2025.

(30) Acers beslut om metoden för europeisk bedömning av resurstillräcklighet: https://www.acer.europa.eu/Official_documents/Acts_of_the_Agency/Individual%20decisions%20Annexes/ACER%20Decision%20No%2024-2020_Annexes/ACER%20Decision%2024-2020%20on%20ERAA%20-%20Annex%20I.pdf.

(31) I Acers beslut nr 04/2017 av den 14 november 2017 anges att om jämviktspriset överstiger 60 % av det harmoniserade högsta jämviktspriset för gemensam dagen före-koppling i minst en tidsenhet på marknaden under en dag i ett enskilt elområde eller i flera elområden ska det harmoniserade högsta jämviktspriset höjas med 1 000 euro/MWh.

(32) EUT L 197, 25.7.2015, s. 24.

(33) Se beslut C(2018) 589 final om statligt stöd i ärende SA.48648 (2017/NN) – Belgien – Strategisk reserv.

(34) https://ec.europa.eu/energy/consultations/consultation-belgiums-market-reform-plan_en.

(35) Kommissionens yttrande C(2020) 2654 final: https://ec.europa.eu/energy/topics/markets-and-consumers/capacity-mechanisms_en.

(36) https://economie.fgov.be/sites/default/files/Files/Energy/Belgian-electricity-market-Final-implementation-plan-CRM-22062020.pdf.

(37) År 2020 beslutade den flamländska regeringen att påskynda införandet av smarta mätare i syfte att ersätta 80 % av alla energimätare i flamländska hushåll före utgången av 2024. I det ändrade energidekretet av den 17 juli 2020 fastställde den flamländska regeringen dessutom ambitionen att alla traditionella mätare i Flandern skulle ersättas med digitala energimätare senast den 1 juli 2029.

(38) https://www.elia.be/en/grid-data/grid-development/investment-plan/federal-development-plan-2020-2030.

(39) Dessa procentsatser bygger på de definitioner som används av expertgruppen för sammanlänkningsmål, dvs. sammanlänkningsnivå = total import/total produktionskapacitet, där total import innebär högsta energiflöde som den gränsöverskridande tillgången kan överföra i enlighet med kriterierna för systemsäkerhet.

(40) I slutet av 2020 slutfördes sammanlänkningen ALEGrO mellan Belgien och Tyskland, vilket gjorde det möjligt att utbyta el mellan de två länderna. Sedan november 2020 är denna sammanlänkning tillgänglig för kommersiell verksamhet.

(41) Kapacitetsleverantörer är endast berättigade till kapacitetsavtal upp till sin stödberättigande volym, definierad som deras referenseffekt (med beaktande av de volymer som omfattas av opt-out) multiplicerad med reduktionsfaktorn.

(42) Finns även på CRM-bijlage-reductiefactoren-veiling-10-2021.pdf (fgov.be).

(43) https://www.elia.be/fr/users-group/implementation-crm.

(44) https://www.creg.be/fr/publications/avis-a2030.

(45) CREG menade att användningen av ett HiLo-scenario, där extrema händelser antas vara grundscenariot, knappast kan anses vara ett ”statistiskt normalt år”. Tvärtom innebär ett HiLo-scenario per definition en exceptionell situation. CREG förnekar inte att extrema situationer faktiskt kan uppstå, men dessa måste tas med tillsammans med sannolikheten i en sannolikhetsbaserad simulering. Elias analyser av försörjningstrygghet, som baseras på ett HiLo-scenario, innebär i stället en beräkning av en genomsnittlig förväntad förlorad last med ett statistiskt avvikande grundantagande (dvs. ”låg sannolikhet”).

(46) https://www.creg.be/fr/publications/note-z2024.

(47) https://www.creg.be/fr/publications/proposition-e2064.

(48) Förväntad energiförlust: Prognos för årlig efterfrågan som inte kan tillgodoses genom tillgängliga resurser på energimarknaden, uttryckt i MWh.

(49) https://www.plan.be/admin/uploaded/201403170843050.WP_1403.pdf.

(50) https://www.acer.europa.eu/electricity/infrastructure/network-development

(51) Andra delar av CREG:s förslag finns på https://www.creg.be/fr/publications/proposition-e2064.

(52) https://economie.fgov.be/fr/themes/energie/securite-dapprovisionnement/mecanisme-de-remuneration-de.

(53) Artikel 23 i elförordningen.

(54) Artikel 24 i elförordningen.

(55) Det referensscenario som används för kalibreringen av den första efterfrågekurvan beskrivs i skäl 287.

(56) Nettokostnaden för ny resurs motsvarar de intäkter som den bästa tekniken för nya aktörer skulle behöva få på kapacitetsmarknaden för att kompensera för sina ”saknade pengar” på energimarknaden under ett år. Den beräknas genom att marknadsintäkter och intäkter från stödtjänster tas bort från bruttokostnaden för ny resurs.

(57) Tillsynsmyndigheten CREG höll ett offentligt samråd mellan den 1 juli 2020 och den 13 juli 2020 om ett förslag till värden för kostnaden för ny resurs för en slutlista över referenstekniker, vägd genomsnittlig kapitalkostnad och korrektionsfaktorn X (se skäl 99 b).

(58) Med beaktande av gaskombiverk, gasturbiner med öppet kretslopp och biodiesel i slutlistan över referensteknik och med utgångspunkt i förmodade genomsnittsvärden för bruttokostnaden för ny resurs, intäkter från energimarknaden och intäkter från stödtjänster.

(59) https://www.elia.be/en/public-consultation/20200505_public-consultation-on-the-scenarios-sensitivities-and-data-for-the-crm.

(60) 2.2.1 Fransk kärnkraftstillgänglighet – Den första känsligheten är i linje med tioårsstudien om tillräcklighet och flexibilitet 2020–2030 (Elia, 2019) och presenteras i § 2.6.8. Den inbegriper en minskning av kärnkraftstillgängligheten med fyra reaktorer på vintern.

(61) https://www.creg.be/fr/publications/proposition-c2105.

(62) https://economie.fgov.be/sites/default/files/Files/Energy/avis-dg-energie-projet-proposition-2105-signed.pdf.

(63) https://www.creg.be/fr/consultations-publiques/consultation-publique-relative-au-projet-de-proposition-2086-relative-au.

(64) Elia inledde ett offentligt samråd om scenarier, känsliga aspekter och data för beräkningen av parametrar för kapacitetsmekanismen inför Y-4-auktionen för leveransperioden 2025–2026 (se skäl 99 a).

(65) Uppgifter från Elias kalibreringsrapport. Finns på https://www.elia.be/nl/users-group/implementatie-crm.

(66) Med tanke på att reduktionsfaktorn för ”storskalig termisk teknik” varierar mellan 85–95 % tillämpas en reduktionsfaktor på minst 90 % för teknik för gaskombiverk, gasturbiner med öppet kretslopp och turbojetmotorer. För tekniken för marknadsrespons motsvarar reduktionsfaktorn ett genomsnitt för att ta hänsyn till de många olika möjligheter som ingår i tekniken för marknadsrespons.

(67) Uppgifter från Elias kalibreringsrapport. Finns på https://www.elia.be/nl/users-group/implementatie-crm.

(68) Det bör noteras att endast reservationsavgifter för manuella frekvensåterställningsreserver under 10 euro/MW/h beaktas i förhållande till det totala genomsnittsvärdet, eftersom priser över denna brytpunkt anses utgöra perioder med tillräcklighetsproblem och därför inte är representativa för denna analys. Värdena LÅG/MEDEL/HÖG beräknas som 60/75/90 % av det totala genomsnittsvärdet, för att ta hänsyn till rörliga kostnader i samband med reservation av manuella frekvensåterställningsreserver, t.ex. kostnaden för att lämna ett anbud. För att undvika dubbelräkning och endast beakta nettointäkter har nettointäkterna från tillhandahållande av frekvensrelaterade balanstjänster beaktats i följande utsträckning: Intäkter från frekvenshållningsreserver beaktas inte, eftersom batterier sannolikt kommer att bli den dominerande tekniken för att tillhandahålla frekvenshållningsreserver. Batteriteknik beaktas inte vid kalibreringen av det mellanliggande pristaket, eftersom den anses skapa affärsnytta genom tillhandahållandet av frekvenshållningsreserver. Inte heller intäkter från automatiska frekvensåterställningsreserver beaktas, eftersom det antas att teknik som tillhandahåller sådana reserver leder till arbitrage mellan tillhandahållande av dessa och försäljning av energi. Därför antas reservationsavgifter för automatiska frekvensåterställningsreserver inte utgöra en nettointäkt utöver den inframarginella ersättning som erhålls på energimarknaden. Intäkter från manuella frekvensåterställningsreserver anses vara relevanta för teknikerna för turbojetmotorer (som antas tillhandahålla standardprodukter för manuella frekvensåterställningsreserver) och marknadsrespons (som antas tillhandahålla flexprodukter för manuella frekvensåterställningsreserver), eftersom de vanligtvis tillhandahåller dessa tjänster på marknaden. Mer specifikt bestäms intäkterna för turbojetmotorer och marknadsrespons av en procentandel av den genomsnittliga reservationsavgiften för manuella frekvensåterställningsreserver eller de inframarginella intäkterna från energimarknaden, beroende på vilket av dessa två som leder till det högsta värdet.

(69) Uppgifter från Elias kalibreringsrapport. Finns på https://www.elia.be/nl/users-group/implementatie-crm.

(70) En metod för att erhålla ett enskilt undantag diskuterades under ett offentligt samråd i februari 2021.

(71) Kapacitetsleverantörer är skyldiga att lämna koldioxidinformation om sina kapacitetsmarknadsenheter under förhandsurvalet. Reglerna för den belgiska kapacitetsmekanismens funktion (se avsnitt 18.1.17) innehåller riktlinjer för beräkning av specifika och årliga utsläpp, baserat på Acers yttrande nr 22/2019.

(72) https://www.creg.be/fr/publications/proposition-c1907.

(73) Investeringströsklarna fastställs genom ett kungl. dekret på grundval av ett förslag från tillsynsmyndigheten (artikel 6.2 i det kungliga dekretet).

(74) Den volym som en kapacitetsmarknadsenhet är skyldig att tillgängliggöra under tillgänglighetstester och tillgänglighetsövervakning.

(75) Den kapacitet hos kapacitetsmarknadsenheten som faktiskt är tillgänglig under tillgänglighetstester och tillgänglighetsövervakning.

(76) Den maximala effekt (i MW) som leveranspunkten kan mata in i (eller ta bort från) Elias nät under en viss kvart, med beaktande av alla tekniska, driftsmässiga, meteorologiska eller andra begränsningar som var kända vid tidpunkten för anmälan till Elia med dagsplanen, utan att ta hänsyn till leveranspunktens deltagande i tillhandahållandet av balanstjänster.

(77) Förslag till kungl. dekret om fastställande av de villkor enligt vilka innehavare av direkt och indirekt utländsk kapacitet kan delta i förhandsurvalet inom ramen för kapacitetsmekanismen.

(78) Se Acers beslut nr 36/2020 av den 22 december 2020 om tekniska specifikationer för gränsöverskridande deltagande i kapacitetsmekanismer.

(79) Med nominerad elmarknadsoperatör (nemo) avses en enhet som av den behöriga myndigheten utsetts att utföra arbetsuppgifter i samband med gemensam dagen före- eller intradagskoppling – se artikel 2 i elförordningen.

(80) https://www.dekamer.be/kvvcr/showpage.cfm?section=/none&leftmenu=no&language=fr&cfm=/site/wwwcfm/flwb/flwbn.cfm?lang=F&legislat=55&dossierID=1220.

(81) https://www.creg.be/sites/default/files/assets/Publications/Decisions/Z1109-10FR.pdf.

(82) Se artikel 21.8 i elförordningen.

(83) Meddelande från kommissionen om ändring av kommissionens meddelanden om EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd angående den snabba utbyggnaden av bredbandsnät, om riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020, om statligt stöd för filmer och andra audiovisuella verk, om riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar, och om riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (EUT C 198, 27.6.2014, s. 30).

(84) Enligt definitionen i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).

(85) EUT C 200, 28.6.2014, s. 1, korrigerad genom den rättelse som antogs av kommissionen i EUT C 290, 10.8.2016, s. 11. Den 2 juli 2020 antog kommissionen ett meddelande för att förlänga riktlinjerna för miljö- och energistöd fram till den 31 december 2021, samt ändra dem. Se meddelande C(2020) 4355 final.

(86) https://www.elia.be/en/news/press-releases/2020/05/20200520_third-regional-generation-adequacy-assessment-report.

(87) https://assets.rte-france.com/prod/public/2020-06/bp2019_synthegse_12_1_0.pdf.

(88) Mål 76/78, Steineke & Weinlig/Tyskland, REG 1977, s. 595, punkt 21; mål C-379/98, PreussenElektra, REG 2001, s I-2099, punkt 58; mål C-706/17, Achema, REU 2019, punkt 47 och följande.

(89) Dom i mål C-345/02, Pearle m.fl. (2004), ECLI:EU:C:2004:448.

(90) Dom i mål C-677/11, Doux Élevage och Coopérative agricole UKL-ARREE (2013), ECLI:EU:C:2013:348.

(91) Dom i mål 405/16 P, Förbundsrepubliken Tyskland/Europeiska kommissionen (2019), ECLI:EU:C:2019:268, punkt 68.

(92) Se dom i mål 405/16 P, Förbundsrepubliken Tyskland/Europeiska kommissionen (2019), ECLI:EU:C:2019:268, punkterna 68 och 72; mål C-706/17, Achema m.fl. (2019), ECLI:EU:C:2019:407, punkt 57, och mål T-217/17, FVE Holýšov I m.fl./kommissionen (2019), ECLI:EU:T:2019:633, punkt 111.

(93) Domstolens dom av den 11 juli 1996, SFEI m.fl., C-39/94, ECLI:EU:C:1996:285, punkt 60, och domstolens dom av den 29 april 1999, Spanien/kommissionen, C-342/96, ECLI:EU:C:1999:210, punkt 41.

(94) Se elförordningen och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (EUT L 158, 14.6.2019, s. 125).

(95) I punkt 16 i miljö- och energiriktlinjerna lades följande mening till i meddelande C(2020) 4355 final: ”Dessa riktlinjer gäller dock för företag som inte befann sig i svårigheter den 31 december 2019 men som blev företag i svårigheter under perioden 1 januari 2020–30 juni 2021.”

(96) Dom av den 22 september 2020, Österrike/kommissionen, C-594/18 P, EU:C:2020:742, punkterna 20 och 24.

(97) Se i detta avseende punkterna 49 och 144 i miljö- och energiriktlinjerna.

(98) Dom av den 22 september 2020 i mål C-594/18 P, Österrike/kommissionen, EU:C:2020:742, punkt 44.

(99) Se skäl 25 i kommissionens beslut om statligt stöd SA.40029 (2014/N), Reintroduction of the winding-up scheme, compensation scheme, Model I and Model II – H1 2015, EUT C 136, 24.4.2015, s. 4. Se skäl 29 i kommissionens beslut om statligt stöd SA.42215 (2015/N), Prolongation of the Greek financial support measures (Article 2 law 3723/2008), EUT C 277, 21.8.2015, s. 11.

(100) Mål C-213/96, Outokumpu, REG 1998, s. I-1777, punkt 30.

(101) Kommissionens yttrande C(2020) 2654 final: https://ec.europa.eu/energy/topics/markets-and-consumers/capacity-mechanisms_en.

(102) Final Report of the Sector Inquiry on Capacity Mechanisms, SWD(2016) 385 final.

(103) Dom av den 22 september 2020 i mål C-594/18 P, Österrike/kommissionen, EU:C:2020:742, punkt 101.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 117

Svensk utgåva	Lagstiftning	65 årgången 19 april 2022

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/630 av den 8 april 2022 om godkännande av en annan ändring än en mindre ändring av produktspecifikationen för ett namn som tagits upp i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Carne Mertolenga [SUB])	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/631 av den 13 april 2022 om ändring av de tekniska standarder för genomförande som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2021/637 vad gäller offentliggörande av exponering för ränterisk för positioner som inte ingår i handelslagret ( 1 )	3
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/632 av den 13 april 2022 om fastställande av tillfälliga åtgärder i fråga om angivna frukter med ursprung i Argentina, Brasilien, Sydafrika, Uruguay och Zimbabwe för att förhindra introduktion i och spridning inom unionens territorium av skadegöraren Phyllosticta citricarpa (McAlpine) Van der Aa	11
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/633 av den 13 april 2022 om godkännande av preparatet av Lactiplantibacillus plantarum DSM 26571 som ensileringstillsats för alla djurarter ( 1 )	26
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/634 av den 13 april 2022 om ändring av förordning (EU) nr 37/2010 vad gäller klassificering av substansen bambermycin med avseende på MRL-värden i animaliska livsmedel ( 1 )	29
		BESLUT
	*	Rådets beslut (Gusp) 2022/635 av den 13 april 2022 om ändring av beslut (Gusp) 2017/1869om Europeiska unionens rådgivande uppdragtill stöd för reform av säkerhetssektorn(EUAM Irak)	32
	*	Rådets beslut (Gusp) 2022/636 av den 13 april 2022 om ändring av beslut (Gusp) 2022/338 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för tillhandahållande till den ukrainska försvarsmakten av militär utrustning och militära plattformar som är utformade för att åstadkomma dödligt våld	34
	*	Rådets beslut (Gusp) 2022/637 av den 13 april 2022 om ändring av beslut (Gusp) 2022/339 om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för den ukrainska försvarsmakten	36
	*	Rådets beslut (Gusp) 2022/638 av den 13 april 2022 om ändring av beslut 2014/486/Gusp om Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina)	38
	*	Kommissionens beslut (EU) 2022/639 av den 27 augusti 2021 om stödordningen SA.54915 – 2020/C (f.d. 2019/N) Belgien – Kapacitetsmekanism (delgivet med nummer C(2021)6431) ( 1 )	40
	*	Kommissionens beslut (EU) 2022/640 av den 7 april 2022 om genomförandebestämmelser rörande roller och ansvarsområden för huvudaktörerna på säkerhetsområdet	106

	Rättelser
*	Rättelse till rådets genomförandeförordning (EU) 2022/396 av den 9 mars 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende ( EUT L 80, 9.3.2022 )	117
*	Rättelse till rådets beslut (GUSP) 2022/397 av den 9 mars 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende ( EUT L 80, 9.3.2022 )	118

Rad nr	Kvalitativ information – Fri text	Rättslig grund
a)	En beskrivning av hur instituten definierar IRRBB med avseende på riskkontroll och riskmätning	Artikel 448.1 e
b)	En beskrivning av institutens allmänna strategier för hantering och reducering av IRRBB	Artikel 448.1 f
c)	Hur ofta beräkningen av institutens IRRBB-mått beräknas och en beskrivning av de särskilda mått som instituten använder för att mäta sin känslighet för IRRBB	Artikel 448.1 e i och v Artikel 448.2
d)	En beskrivning av de räntechocks- och stresscenarier som instituten använder för att uppskatta förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital och av nettoränteintäkter (om tillämpligt)	Artikel 448.1 e iii Artikel 448.2
e)	En beskrivning av de grundläggande modellantaganden och parametriska antaganden som skiljer sig från dem som används för offentliggörande i mall EU IRRBB1 (om tillämpligt)	Artikel 448.1 e ii Artikel 448.2
f)	En övergripande beskrivning av hur instituten säkrar sina IRRBB samt av den därmed sammanhängande redovisningsmässiga behandlingen (om tillämpligt)	Artikel 448.1 e iv Artikel 448.2
g)	En beskrivning av de grundläggande modellantaganden och parametriska antaganden som används för IRRBB-måtten i mall EU IRRBB1 (om tillämpligt)	Artikel 448.1 c Artikel 448.2
h)	Förklaring av innebörden av IRRBB-måtten och av betydande variationer i dessa sedan föregående offentliggöranden	Artikel 448.1 d
i)	All annan relevant information om de IRRBB-mått som offentliggörs i mall EU IRRBB1 (frivillig uppgift)
1), 2)	Offentliggörande av den genomsnittliga och längsta räntejusteringsperiod som tilldelats inlåningar utan avtalad löptid	Artikel 448.1 g

Tillsynsrelaterade chockscenarier		a	b	c	d
		Förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital		Förändringar av nettoränteintäkterna
		Innevarande period	Föregående period	Innevarande period	Föregående period
1	Parallellt uppåt
2	Parallellt nedåt
3	Brantare räntekurva
4	Plattare räntekurva
5	Korta räntorna uppåt
6	Korta räntorna nedåt

Farmakologiskt aktiv substans	Restmarkör	Djurslag	MRL	Målvävnader	Andra bestämmelser (i enlighet med artikel 14.7 i förordning (EG) nr 470/2009)	Terapeutisk klassificering
”Bambermycin	EJ TILLÄMPLIGT	Kanin	MRL-värde krävs inte	Ej tillämpligt	Endast för oral administrering.	Medel mot infektioner/Antibiotika”
	Flavofosfolipol A	Fjäderfä	100 μg/kg	Muskel	Ej till djur som producerar ägg för humankonsumtion.
			100 μg/kg	Skinn och fett i naturliga proportioner
			3 000 μg/kg	Lever
			20 000 μg/kg	Njure