(1)

Ryska federationens invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har lett till en massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina till flera medlemsstater. Detta innebär ett förnyat tryck på medlemsstaternas ekonomiska resurser när de hanterar brådskande migrations-, gränsförvaltnings- och säkerhetsbehov som mot bakgrund av krisens art och omfattning kommer att kvarstå efter 2022.

(2)

Sedan den 1 januari 2014 har unionens politik för inrikes frågor avseende migration, gränsförvaltning och säkerhet understötts genom finansiering från asyl-, migrations- och integrationsfonden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 (2), och genom fonden för inre säkerhet som består av instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 (3) och instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 (4) (fonderna för inrikes frågor 2014–2020).

(3)

Det är nödvändigt att förlänga genomförandeperioden för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 med ett år så att medlemsstaterna fullt ut kan använda outnyttjade belopp från de programmen och så att de, vid behov, snabbt kan se över genomförandet av sina program om det behövs för att hantera de oförutsedda utmaningarna till följd av invasionen av Ukraina.

(4)

Det är nödvändigt att skapa större flexibilitet i användningen av öronmärkta medel enligt förordning (EU) nr 516/2014, som för närvarande förhindrar att outnyttjade belopp från programperioden 2014–2020 används för åtgärder för att tillgodose akuta behov till följd av invasionen av Ukraina.

(5)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 (5) anges allmänna bestämmelser för genomförandet av fonderna för inrikes frågor 2014–2020 i fråga om bland annat finansiering av utgifter och genomförandeperioden. De bestämmelserna begränsar stödberättigandet för medlemsstaternas utbetalningar till senast den 30 juni 2023 och fastställer den 31 december 2023 som slutet på genomförandeperioden.

(6)

Den 1 januari 2021 började ett förnyat paket med fonder på området migration och gränsförvaltning tillämpas inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027, i form av den nya Asyl-, migrations- och integrationsfonden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1147 (6), instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1148 (7) samt Fonden för inre säkerhet, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1149 (8) (fonderna för inrikes frågor 2021–2027).

(7)

Även om fonderna för inrikes frågor 2021–2027 trädde i kraft den 15 juli 2021 med retroaktiv tillämplighet från den 1 januari 2021, har alla medlemsstaters program ännu inte godkänts.

(8)

För att säkerställa kontinuitet i genomförandet av de politiska målen för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 och 2021–2027 och för att möjliggöra en smidig övergång mellan programperioderna 2014–2020 och 2021–2027, och därigenom minimera den administrativa bördan för medlemsstaterna, är det nödvändigt med viss överlappning mellan genomförandet av de finansieringsinstrumenten. Den nödvändigheten erkänns uttryckligen genom fonderna för inrikes frågor 2021–2027 och genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (9), som tillåter retroaktivt stödberättigande för utgifter från och med den 1 januari 2021.

(9)

Trots bestämmelserna för att överbrygga klyftan mellan fonderna för inrikes frågor 2014–2020 och fonderna för inrikes frågor 2021–2027 riskerar slutdatumet för genomförandet av fonderna för inrikes frågor 2014–2020 och de förväntade datumen för godkännande av programmen inom ramen för fonderna för inrikes frågor 2021–2027 att utsätta medlemsstaterna för ett betydande finansieringsunderskott. Det finansieringsunderskottet kan leda till likviditetsproblem på grund av det ökade trycket på medlemsstaternas migrationshantering och gränsförvaltning till följd av den massiva tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina.

(10)

Risken för ett avsevärt finansieringsunderskott förvärras av att fonderna för inrikes frågor 2014–2020 följer en kortare cykel för genomförande av budgetåtaganden (N+2-regeln) som inte är anpassad till andra unionsfinansieringsinstrument med delad förvaltning, såsom sammanhållningsfonderna, där en längre genomförandeperiod (N+3-regeln) är tillämplig. N+3-regeln är tillämplig på fonderna för inrikes frågor 2021–2027 i enlighet med förordning (EU) 2021/1060. N+3-regeln innebär att ett åtagande som gjorts år n måste täckas med samma belopp av förfinansiering och ansökningar om mellanliggande betalningar före den 31 december år N+3 (ett åtagande som gjordes 2014 måste till exempel täckas helt av förfinansiering och betalningsansökningar före den 31 december 2017). Det belopp som inte täcks dras tillbaka, vilket innebär att medlemsstaten förlorar den berörda finansieringen.

(11)

Tillgänglig information om läget i medlemsstaternas genomförande tyder på en hög risk för tillbakadragande av medel som annars skulle kunna användas för att hantera nyuppkomna behov. Den risken beror delvis på orsaker utanför medlemsstaternas kontroll, såsom uppskjutet genomförande till följd av covid-19-pandemin 2020–2021. Samtidigt skulle en förlängning av tidsfristen för genomförandet av fonderna med ett år göra det möjligt för medlemsstaterna att fullt ut utnyttja budgetåtagandena inom programmen för 2014–2020 för att hantera utmaningarna på grund av kriget i Ukraina.

(12)

Enligt förordning (EU) nr 514/2014 får ett godkänt nationellt program, mot bakgrund av nya eller oförutsedda omständigheter, på kommissionens eller den berörda medlemsstatens initiativ granskas på nytt och om nödvändigt ändras för resten av programperioden. Det är lämpligt att betrakta kriget i Ukraina som ”nya eller oförutsedda omständigheter” som motiverar en ny granskning och operativ omläggning av ett program, mot bakgrund av de nya behoven och inom ramen för de specifika mål för programmet såsom det tidigare antagits.

(13)

För att ge medlemsstaterna fortsatt tillgång till outnyttjade belopp inom ramen för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 är det nödvändigt att förlänga stödberättigandeperioden för dessa fonder med ett år och att göra de nödvändiga följdjusteringarna av datumen för genomförande, rapportering, utvärdering och avslutande av programmen samt datumen för tillbakadragande av belopp.

(14)

För att säkerställa att förlängningen av stödberättigandeperioden införs på ett så tydligt sätt som möjligt är det nödvändigt att fastställa ett slutdatum för när utgifterna måste ha både uppkommit och utbetalats.

(15)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/2000 (10) ändrades förordning (EU) nr 516/2014 för att frigöra medel som öronmärkts för överföringen av personer som ansöker om internationellt skydd eller personer som åtnjuter internationellt skydd och för att göra det möjligt att använda medlen för vissa andra åtgärder inom ramen för det nationella programmet. Det är nödvändigt att utvidga den flexibilitetsprincipen till att omfatta akuta behov mot bakgrund av nya eller oförutsedda omständigheter, framför allt för att tillgodose medlemsstaternas nya behov i fråga om asyl- och migrationshantering till följd av invasionen av Ukraina.

(16)

För att frigöra alla tillgängliga medel och undvika att de går förlorade genom tillbakadragande av outnyttjade medel som tidigare öronmärkts för vissa specifika ändamål enligt förordning (EU) nr 516/2014, inbegripet resurser för särskilda åtgärder och för unionsprogrammet för vidarebosättning, är det nödvändigt att ge medlemsstaterna flexibilitet att undantagsvis använda dessa medel mot bakgrund av nya eller oförutsedda omständigheter, såsom de som uppstår till följd av invasionen av Ukraina.

(17)

För att öka urvalet av tillgängliga finansieringskällor som kan bidra till att hantera oförutsedda framtida händelser är det lämpligt att tillåta medlemsstater och andra offentliga eller privata givare att under programperioden 2021–2027 lämna ytterligare ekonomiska bidrag till asyl- och migrationshantering i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Dessa externa inkomster avsatta för särskilda ändamål kommer att utgöra ett särskilt bidrag från medlemsstaterna och andra offentliga eller privata givare för att finansiera specifika utgiftsposter inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden för 2021–2027 och kommer att möjliggöra ytterligare beredskapsåtgärder för att finansiera asyl- och migrationsverksamhet i medlemsstaterna under kriser som den som uppstår till följd av invasionen av Ukraina.

(18)

Det stöd som tillhandahålls inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden för 2014–2020 och asyl-, migrations- och integrationsfonden för 2021–2027 kompletterar åtgärder som finansieras genom andra unionsfonder, särskilt inom ramen för sammanhållningspolitiken, för att maximera effekten av tillgänglig finansiering.

(19)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(20)

Med beaktande av det brådskande behovet av att göra ekonomiska resurser tillgängliga för medlemsstaterna för att hantera migrations-, gränsförvaltnings- och säkerhetsbehov till följd av den massiva tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina anses det lämpligt att åberopa det undantag från tidsfristen på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(21)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(22)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(23)

Förordningarna (EU) nr 514/2014, (EU) nr 516/2014 och (EU) 2021/1147 bör därför ändras i enlighet med detta.

(24)

Denna förordning bör på grund av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att skyndsamt göra ekonomiska resurser tillgängliga för medlemsstaterna för att hantera migrations-, gränsförvaltnings- och säkerhetsbehov orsakade av den massiva tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina.

(1)

Ämnet tetraetylbly uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt (kategori 1A) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (2) och uppfyller därför de kriterier för upptagande i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 som fastställs i artikel 57 c i den förordningen.

(2)

Ämnet 4,4’-bis(dimetylamino)-4"-(metylamino)tritylalkohol (med ≥ 0,1 % av Michlers keton (EG-nr 202-027-5) eller Michlers bas (EG-nr 202-959-2)) uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande (kategori 1B) i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 och uppfyller därför de kriterier för upptagande i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 som fastställs i artikel 57 a i den förordningen.

(3)

Reaktionsprodukter av 1,3,4-tiadiazolidin-2,5-dition, formaldehyd och 4-heptylfenol, grenad och linjär (RP-HP) (med ≥ 0,1 viktprocent 4-heptylfenol, grenad och linjär) är ämnen som har hormonstörande egenskaper, för vilka det finns vetenskapliga belägg för sannolika allvarliga effekter på miljön. De ger upphov till betänkligheter som motsvarar dem som föranleds av andra ämnen som förtecknas i artikel 57 a–e i förordning (EG) nr 1907/2006 och uppfyller därför de kriterier för upptagande i bilaga XIV till den förordningen som fastställs i artikel 57 f i samma förordning.

(4)

Ämnet 2-etylhexyl-10-etyl-4,4-dioktyl-7-oxo-8-oxa-3,5-ditia-4-tenntetradekanoat (DOTE) uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt (kategori 1B) i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 och uppfyller därför de kriterier för upptagande i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 som fastställs i artikel 57 c i den förordningen.

(5)

Reaktionsblandningen av 2-etylhexyl-10-etyl-4,4-dioktyl-7-oxo-8-oxa-3,5-ditia-4-tenntetradekanoat och 2-etylhexyl-10-etyl-4-[[2-[(2-etylhexyl)oxi]-2-oxoetyl]-tio]-4-oktyl-7-oxo-8-oxa-3,5-ditia-4-tenntetradekanoat (reaktionsblandning av DOTE och MOTE) uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt (kategori 1B) i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 och uppfyller därför de kriterier för upptagande i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 som fastställs i artikel 57 c i den förordningen.

(6)

Alla ovannämnda ämnen har konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006 och upptagits på kandidatförteckningen för eventuellt införande i bilaga XIV till den förordningen. Europeiska kemikaliemyndigheten (kemikaliemyndigheten) har dessutom i sin rekommendation av den 1 oktober 2019 (3) prioriterat dem för upptagande i den bilagan.

(7)

Kemikaliemyndigheten genomförde ett offentligt samråd om utkastet till rekommendation, där berörda parter uppmanades att lämna synpunkter. Kommissionen har dessutom mottagit inlagor från berörda parter om att begära information om eventuella ekonomiska, sociala, hälsomässiga och miljömässiga konsekvenser (kostnader och fördelar) av att de ämnen som föreslås av kemikaliemyndigheten i utkastet till rekommendation tas upp i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006.

(8)

Ovannämnda ämnen bör därför införas i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006.

(9)

För vart och ett av de ämnen som upptas i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 genom denna förordning ska ett datum, från och med vilket det ska vara förbjudet att släppa ut ämnet på marknaden och att använda ämnet såvida inte tillstånd beviljas, fastställas enligt artikel 58.1 c i i förordning (EG) nr 1907/2006, med hänsyn till kemikaliemyndighetens kapacitet att handlägga tillståndsansökningar. När det gäller dessa ämnen finns det inte i något fall skäl till att förlägga det datum som avses i artikel 58.1 c ii i förordning (EG) nr 1907/2006 tidigare än 18 månader före det datum som avses i artikel 58.1 c i i den förordningen.

(10)

I artikel 58.1 e jämförd med artikel 58.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 föreskrivs att användningar eller användningskategorier får undantas från kravet på tillstånd, förutsatt att det finns en ordentlig kontroll av risken genom befintlig specifik unionsslagstiftning som anger minimikrav avseende skyddet för människors hälsa eller miljön. Enligt de uppgifter som finns tillgängliga bör det inte föreskrivas några undantag som grundar sig på dessa bestämmelser.

(11)

Under kemikaliemyndighetens offentliga samråd om utkastet till rekommendation inkom inga särskilda synpunkter på eventuella undantag för produkt- och processinriktad forskning och utveckling. På grundval av de uppgifter som finns tillgängliga bör det därför inte föreskrivas några undantag.

(12)

Eftersom de tillgängliga uppgifterna om användningen av de ämnen som förtecknas i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 genom den här förordningen är begränsade, är det inte lämpligt att i detta skede fastställa de omprövningsperioder som avses i artikel 58.1 d i den förordningen.

(13)

Ämnena 2-metoxietanol (EGME) och 2-etoxietanol (EGEE) uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiska (kategori 1B) i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 och uppfyller därför de kriterier för upptagande i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 som fastställs i artikel 57 c i den förordningen. Utsläppandet på marknaden och användningen av båda ämnena som sådana, som beståndsdelar i andra ämnen eller i blandningar som säljs till allmänheten är begränsad i enlighet med bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006. När det gäller skydd av arbetstagare har indikativa yrkeshygieniska gränsvärden fastställts för dessa ämnen på unionsnivå genom kommissionens direktiv 2009/161/EU (4) i enlighet med rådets direktiv 98/24/EG (5). Eftersom dessa värden inte är bindande kan medlemsstaternas genomförande av det direktivet variera. Kommissionen håller på att bedöma vilken regleringsmetod som är lämpligast för dessa ämnen. Därför bör upptagandet av ämnena i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 senareläggas.

(14)

Ämnena cyklohexan-1,2-dikarboxylsyraanhydrid[1], cis-cyklohexan-1,2-dikarboxylsyraanhydrid[2], trans-cyklohexan-1,2-dikarboxylsyraanhydrid[3] (HHPA) och hexahydrometylftalsyraanhydrid[1], hexahydro-4-metylftalsyraanhydrid[2], hexahydro-1-metylftalsyraanhydrid[3], hexahydro-3-metylftalsyraanhydrid[4] (MHHPA) uppfyller kriterierna för att klassificeras som luftvägssensibiliserande (kategori 1) i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008. Kemikaliemyndigheten konstaterade att det finns vetenskapliga belägg för sannolika allvarliga effekter på människors hälsa och som ger upphov till betänkligheter som motsvarar dem som föranleds av andra ämnen som förtecknas i artikel 57 a–e i förordning (EG) nr 1907/2006, och att dessa ämnen därför uppfyller de kriterier för upptagande i bilaga XIV till den förordningen som fastställs i artikel 57 f i samma förordning. Enligt tillgänglig information används dessa ämnen på industrianläggningar, där det största problemet är att arbetstagarna exponeras, och det finns inte någon yrkesmässig användning eller konsumentanvändning. När det gäller skydd av arbetstagare finns det inga indikativa yrkeshygieniska gränsvärden fastställda för dessa ämnen på unionsnivå i enlighet med direktiv 98/24/EG, och det kan vara svårt att fastställa en säker exponeringsnivå för ett luftvägssensibiliserande ämne. Kommissionen håller på att bedöma vilken regleringsmetod som är lämpligast för dessa ämnen. Därför bör upptagandet av dessa ämnen i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 senareläggas.

(15)

Ämnet 1,6,7,8,9,14,15,16,17,17,18,18-dodekaklorpentacyklo[12.2.1.16,9.02,13.05,10]oktadeka-7,15-dien (Dechlorane Plus™) (som omfattar någon av dess enskilda anti- och synisomerer eller någon kombination av dessa) är ett mycket långlivat och mycket bioackumulerande ämne i enlighet med kriterierna i bilaga XIII till förordning (EG) nr 1907/2006 och uppfyller därför de kriterier för upptagande i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 som fastställs i artikel 57 e i den förordningen. Dokumentation enligt bilaga XV har utarbetats för att begränsa användningen av detta ämne. Dessutom har åtgärder vidtagits för att införa ämnet i Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (6). När ett ämne omfattas av konventionen ska tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av ämnet förbjudas, fasas ut så snart som möjligt eller begränsas på unionsnivå genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 (7). Ämnen för vilka alla användningar har förbjudits genom annan unionslagstiftning kan inte förtecknas i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006. För att säkerställa en enhetlig reglering bör resultaten av dessa initiativ beaktas innan ett beslut fattas om införande av Dechlorane Plus™ i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006. Därför bör upptagandet av det ämnet i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 senareläggas.

(16)

De sju blyföreningarna triblydioxobis(stearat), fettsyror, C16-18, blysalt, triblydioxidfosfonat, blysulfit, dibasisk, [Ftalat(2-)]dioxotribly, triblybis(karbonat)dihydroxid och blyoxidsulfat uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt (kategori 1A) i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 och uppfyller därför de kriterier för upptagande i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 som fastställs i artikel 57 c i den förordningen. Dessa ämnen förekommer huvudsakligen i återvunnen polyvinylklorid (PVC) och kan inte avlägsnas med nuvarande teknik. Kommissionen arbetar på en förordning för att förbjuda användningen av bly och blyföreningar i PVC-varor och begränsa utsläppandet på marknaden av PVC-varor som innehåller mer än 0,1 % bly, med vissa undantag. Dessutom håller man på att se över unionens nuvarande bindande yrkeshygieniska gränsvärde och bindande biologiska gränsvärde för blyföreningar som upprättats i direktiv 98/24/EG. Med anledning av de pågående diskussionerna om begränsning av användningen av bly och blyföreningar samt ett eventuellt antagande av strängare åtgärder på arbetsplatsen är det därför lämpligt att skjuta upp beslutet om upptagande av dessa ämnen i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006.

(17)

Ämnet 4,4’-isopropylidendifenol (bisfenol A, BPA) uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt (kategori 1B) i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008. Det har också hormonstörande egenskaper för vilka det finns vetenskapliga belägg för sannolika allvarliga effekter på människors hälsa och miljön. Det ger upphov till betänkligheter som motsvarar dem som föranleds av de andra ämnen som förtecknas i artikel 57 a–e i förordning (EG) nr 1907/2006. Ämnet uppfyller därför de kriterier för upptagande i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 som fastställs i artikel 57 c och f i den förordningen. Dokumentation enligt bilaga XV håller på att utarbetas för att begränsa användningen av bisfenol A och strukturlika bisfenoler med liknande effekter på miljön. Denna begränsning ska omfatta de användningar av bisfenol A som omfattas av godkännandeförfarandet. Upptagandet av detta ämne i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 bör därför senareläggas. Förordning (EG) nr 1907/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(18)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 (2), som har antagits inom ramen för förordning (EU) 2016/429, fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende afrikansk svinpest som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till den förordningen (de berörda medlemsstaterna) ska tillämpa under en begränsad tid i restriktionszonerna I, II och III som förtecknas i den bilagan.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/491 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Lettland och Slovakien.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5)

Sedan genomförandeförordning (EU) 2022/491 antogs har nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin konstaterats i Lettland och Polen. Dessutom har den epidemiologiska situationen i vissa zoner som förtecknas som restriktionszoner III och II i Polen förbättrats när det gäller hållna och vilda svin, tack vare de åtgärder för sjukdomsbekämpning som denna medlemsstat tillämpar i enlighet med unionslagstiftningen.

(6)

I mars 2022 konstaterades flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i kommunen Dienvidkurzemes i Lettland i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av ett område som för närvarande förtecknas som restriktionszon I i den bilagan. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Lettland som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan, och som ligger i närheten av det område som förtecknas som en restriktionszon II och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till dessa nyligen inträffade utbrott.

(7)

Vidare konstaterades i april 2022 ett utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin i regionen Pomorskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av ett område som för närvarande förtecknas som restriktionszon I i den bilagan. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan, och som ligger i närheten av det område som förtecknas som en restriktionszon II och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(8)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i Lettland och Polen har zonindelningen i dessa medlemsstater omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa ändringar bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605.

(9)

Med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna svin i de restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605, vilka tillämpas i Polen i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i OIE:s Terrestrial Animal Health Code, bör dessutom vissa zoner i regionen Warmińsko – Mazurskie i Polen som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 nu förtecknas som restriktionszoner II i den bilagan, eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna svin i dessa restriktionszoner III under de senaste tre månaderna. Dessa restriktionszoner III bör nu förtecknas som restriktionszoner II med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(10)

Med hänsyn till effektiviteten hos de åtgärder för sjukdomsbekämpning av afrikansk svinpest hos hållna och vilda svin i de restriktionszoner III som förtecknas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605, vilka tillämpas i Polen i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687, särskilt åtgärderna i artiklarna 22, 25 och 40, och i överensstämmelse med de riskreducerande åtgärder avseende afrikansk svinpest som fastställs i OIE:s Terrestrial Animal Health Code, bör dessutom vissa zoner i regionerna Podkarpackie och Małopolskie i Polen som för närvarande förtecknas som restriktionszoner III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 nu förtecknas som restriktionszoner I i den bilagan, eftersom inga utbrott av afrikansk svinpest har förekommit hos hållna svin i dessa restriktionszoner I under de senaste tre månaderna eller hos vilda svin under de senaste tolv månaderna. Dessa restriktionszoner III bör nu förtecknas som restriktionszoner I med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest.

(11)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Lettland och Polen och förtecknas som restriktionszoner I och II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(12)

Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 träder i kraft så snart som möjligt.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.