(1)

De regler för mervärdesskattesatser som föreskrivs i rådets direktiv 2006/112/EG (3) syftar till att bevara en fungerande inre marknad och att undvika snedvridningar av konkurrensen. Dessa regler utformades för över två årtionden sedan på grundval av ursprungsprincipen. I sina meddelanden av den 7 april 2016 om en handlingsplan för mervärdesskatt, Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut, och av den 4 oktober 2017, Uppföljning av handlingsplanen för mervärdesskatt: Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut, tillkännagav kommissionen sin avsikt att anpassa dessa regler till ett slutgiltigt mervärdesskattesystem för gränsöverskridande handel av varor mellan företag i olika medlemsstater som ska bygga på beskattning i destinationsmedlemsstaten.

(2)

I ett system där leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster beskattas i destinationsmedlemsstaten gynnas inte leverantörer i någon högre grad av att vara etablerade i en medlemsstat med en lägre mervärdesskattesats. Enligt detta system skulle större skillnader mellan mervärdesskattesatser varken störa den inre marknadens funktion eller skapa snedvridningar av konkurrensen. Under dessa omständigheter vore det lämpligt att bevilja medlemsstaterna mer flexibilitet i fastställandet av skattesatserna.

(3)

De varor och tjänster som är berättigade till reducerade skattesatser bör syfta till att vara till fördel för slutkonsumenten och fullfölja mål av allmänt intresse. För att undvika onödig komplexitet och följaktligen höjda affärskostnader, särskilt vid gemenskapsintern handel, när medlemsstaterna väljer ut sådana varor och tjänster i enlighet därmed, kommer reducerade skattesatser normalt att tillämpas längs hela den kommersiella kedjan.

(4)

Den rättsliga ram som medger tillämpning av reducerade skattesatser bör överlag vara samstämmig med unionens politik inom andra områden, såsom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/522 (4) och meddelandet från kommissionen av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given. För att medlemsstaterna ska kunna tillämpa reducerade skattesatser i syfte att stärka sina hälso- och sjukvårdssystem bör en utvidgning göras av tillämpningsområdet för varor och tjänster som anses vara nödvändiga för att stödja tillhandahållandet av hälso- och sjukvård och för att kompensera och övervinna funktionsnedsättningar. Vidare bör medlemsstaterna ges möjlighet att bidra till en klimatneutral och grön ekonomi genom att tillämpa reducerade skattesatser på miljövänliga leveranser och tillhandahållanden medan de samtidigt förbereder utfasningen av den befintliga förmånsbehandlingen av miljöskadliga leveranser och tillhandahållanden.

(5)

Alla medlemsstater ska behandlas lika och bör därför ges samma möjligheter att tillämpa reducerade skattesatser, vilka emellertid bör fortsätta att utgöra en avvikelse från normalskattesatsen. En sådan likabehandling kan uppnås genom att samtliga medlemsstater ges möjlighet att inom fastställda gränser på berättigade varor och tjänster tillämpa högst två reducerade skattesatser på minst 5 %, en reducerad skattesats som är lägre än minimiskattesatsen på 5 % och ett undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt.

(6)

Med hänsyn till behovet att av budgetskäl och principen om likabehandling undvika en spridning av reducerade skattesatser bör medlemsstaterna tillåtas att tillämpa reducerade skattesatser som inte understiger miniminivån på 5 % på leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av högst 24 punkter i bilaga III till direktiv 2006/112/EG. Av samma skäl bör medlemsstaterna fritt kunna tillämpa en reducerad skattesats som understiger miniminivån på 5 % och ett undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt, men endast på leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av högst sju punkter i bilaga III till direktiv 2006/112/EG som de har valt bland de leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som anses täcka grundläggande behov, nämligen sådana som avser leverans och tillhandahållande av livsmedel, vatten, mediciner, läkemedelsprodukter, hälso- och hygienprodukter, transport av personer och vissa kulturföremål (böcker, tidningar och tidskrifter), eller bland andra leveranser och tillhandahållanden av varor och tjänster som förtecknas i bilaga III till direktiv 2006/112/EG på vilka andra medlemsstater tillämpar reducerade skattesatser som understiger miniminivån på 5 % eller undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt, förutsatt att de respekterar tillämpliga tidsfrister. Medlemsstater som redan tillämpar sådana reducerade skattesatser eller undantag bör ges den tid som krävs för att anpassa dessa gränser.

(7)

Det är lämpligt att inkludera solpaneler bland dessa sju punkter i linje med unionens miljöåtaganden om minskning av koldioxidutsläpp och med den europeiska gröna given, och medlemsstaterna bör ges möjlighet att främja användning av förnybara energikällor även genom reducerade mervärdesskattesatser. För att främja övergången till användning av förnybara energikällor och främja unionens självförsörjning vad gäller energi måste medlemsstaterna tillåtas att förbättra slutkonsumenternas tillgång till miljövänliga energikällor.

(8)

Utnyttjandet av någon av dessa valmöjligheter bör anses utgöra en åtgärd som följer av logiken bakom systemet med mervärdesskattesatser och som har valts av tydligt definierade sociala skäl för att vara till fördel för slutkonsumenten eller av allmänt intresse.

(9)

De allmänna reglerna om mervärdesskattesatser åtföljs av en rad undantag som ger vissa medlemsstater möjlighet att tillämpa lägre skattesatser. Dessa lägre skattesatser berättigas av särskilda geografiska särdrag eller av sociala skäl som är till fördel för slutkonsumenten eller är av allmänt intresse. Sådana lägre skattesatser skulle kunna vara relevanta för andra medlemsstater. I linje med principen om likabehandling bör det således föreskrivas en valmöjlighet, öppen för alla medlemsstater, att tillämpa lägre skattesatser på samma varor och tjänster som de på vilka lägre skattesatser är tillämpliga i andra medlemsstater och på samma villkor. För att efterleva taket på sju punkter bör de medlemsstater som den 1 januari 2021 tillämpade sådana lägre skattesatser på leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av fler än sju punkter i bilaga III till direktiv 2006/112/EG begränsa tillämpningen av reducerade skattesatser som understiger miniminivån på 5 % och beviljandet av undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt till leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av sju punkter i bilaga III till direktiv 2006/112/EG senast den 1 januari 2032 eller den dag då den slutgiltiga ordningen antas, beroende på vad som inträffar först. Dessa ändringar påverkar inte ordningen för undantag när det gäller tillämpning av undantagen utan rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt i bilaga X till direktiv 2006/112/EG.

(10)

Vidare tillåts vissa medlemsstater för närvarande genom ett antal andra undantag att tillämpa reducerade skattesatser som inte understiger 12 % på varor och tjänster som inte förtecknas i bilaga III till direktiv 2006/112/EG. Med tanke på att dessa reducerade skattesatser ligger nära nivån för normalskattesatsen, och i linje med principen om likabehandling, bör det föreskrivas en valmöjlighet, öppen för alla medlemsstater, att tillämpa reducerade skattesatser som inte understiger 12 %, på samma varor och tjänster som de på vilka reducerade skattesatser som inte understiger 12 % är tillämpliga i andra medlemsstater och på samma villkor.

(11)

Andra medlemsstater bör kunna tillämpa reducerade skattesatser som inte understiger 12 % på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som inte förtecknas i bilaga III till direktiv 2006/112/EG, och reducerade skattesatser som understiger 5 % och undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som omfattas av andra punkter i bilaga III till direktiv 2006/112/EG än punkterna 1–6 och 10c, förutsatt att de respekterar den struktur för mervärdesskattesatser som föreskrivs i det här direktivet och de motsvarande villkor som tillämpas av de medlemsstater som hade infört reducerade skattesatser eller undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt den 1 januari 2021. Dessa andra medlemsstater bör inkludera medlemsstater som för närvarande tillämpar reducerade skattesatser och undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt och som skulle vilja tillämpa reducerade skattesatser som inte understiger 12 % på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som inte förtecknas i bilaga III till direktiv 2006/112/EG, andra reducerade skattesatser som understiger 5 % eller undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt på andra leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster än dem som de för närvarande tillämpar.

(12)

De medlemsstater som den 1 januari 2021 tillämpade reducerade skattesatser eller beviljade undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt på grundval av avvikelser bör underrätta mervärdesskattekommittén de huvudsakliga bestämmelserna och villkoren för avvikelserna i deras nationella rätt, såsom den tillämpats den 1 januari 2021 till vilka andra medlemsstater kommer att ges tillgång. För att säkerställa rättssäkerhet och möjliggöra lika tillgång till dessa avvikelser för samtliga medlemsstater och på grundval av den information som lämnats av de berörda medlemsstaterna till och med den fastställda tidsfristen ska en fullständig förteckning över de varor och tjänster på vilka sådana reducerade skattesatser eller undantag tillämpas utarbetas och översändas till samtliga medlemsstater av kommissionen omedelbart efter det att den informationen har mottagits. Det är väsentligt att tidsfristen för meddelande av sådan information följs av medlemsstaterna för att säkerställa att samtliga medlemsstater har lika tillgång till avvikelser.

(13)

På grundval av den information som kommissionen har spridit bör medlemsstaterna kunna tillämpa reducerade skattesatser och undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster på vilka andra medlemsstater tillämpar sådana skattesatser och undantag, förutsatt att de reducerade skattesatserna och undantagen tillämpas på samma villkor som de som är tillämpliga i de medlemsstater som redan tillämpar dessa skattesatser och undantag. För att utnyttja dessa valmöjligheter bör medlemsstaterna anta närmare regler och överlämna texten till de antagna bestämmelserna till mervärdesskattekommittén. På grundval av den informationen bör kommissionen överlämna en rapport till rådet med en uttömmande förteckning över de varor och tjänster för vilka medlemsstaterna tillämpar reducerade skattesatser och undantag med rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt.

(14)

Med tanke på behovet av att modernisera och uppdatera förteckningen över varor och tjänster som är berättigade till reducerade skattesatser bör direktiv 2006/112/EG ändras för att medge tillämpning av reducerade skattesatser för specifika socialpolitiska mål, för att säkerställa tydlighet, och beakta principen om neutralitet genom att säkerställa samma behandling vad avser mervärdesskattesatser vid uthyrning eller leasing och leverans av vissa varor.

(15)

För att ge medlemsstaterna möjlighet att stödja övergången till användning av miljövänliga värmesystem och i linje med unionens miljöåtaganden om minskning av koldioxidutsläppen, bör en möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa en reducerad skattesats för leverans och installation av högeffektiva värmesystem med låga utsläpp som uppfyller kriterierna i miljölagstiftningen dessutom inkluderas i bilaga III till direktiv 2006/112/EG.

(16)

Digitaliseringen har en huvudroll när det gäller att skapa värde och främja konkurrenskraft. Med indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle mäts och rangordnas medlemsstaternas digitala prestanda på grundval av på förhand fastställda indikatorer, som påvisar avsevärda skillnader i digital utveckling. För att komma till rätta med internetanslutningstjänsternas dåliga täckning och i syfte att främja deras utveckling bör medlemsstaterna kunna tillämpa en reducerad skattesats på sådana tjänster. Tillämpningen av en reducerad skattesats på internetanslutningstjänster bör avpassas till de mål som fastställs i den nationella digitaliseringspolitiken och begränsas i enlighet därmed vad avser tillämpningsområdet. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 (5) erbjuder internetanslutningstjänster anslutning men omfattar inte det innehåll som tillhandahålls via internet.

(17)

Med tanke på den digitala omvandlingen av ekonomin bör medlemsstaterna vidare kunna föreskriva samma behandling av direktströmmade verksamheter, inklusive evenemang, som av de verksamheter som, när personer närvarar fysiskt, är berättigade till reducerade skattesatser.

(18)

För att säkerställa beskattning i konsumtionsmedlemsstaten är det nödvändigt att alla tjänster som kan tillhandahållas en kund på elektronisk väg är beskattningsbara på den plats där kunden är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas. Det är därför nödvändigt att modifiera reglerna för platsen för tillhandahållande av tjänster som avser sådana verksamheter.

(19)

För att skapa rättssäkerhet är det nödvändigt att klargöra att det, när det gäller organisationer av social karaktär, är den allmänna verksamheten och målen för organisationen som helhet, oberoende av den slutliga mottagaren av leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster, som bör beaktas vid bedömningen av kraven för tillämpning av en reducerad skattesats.

(20)

Vidare bör direktiv 2006/112/EG ändras för att möjliggöra att reducerade skattesatser tillämpas i ett begränsat antal specifika situationer av sociala skäl, till förmån för slutkonsumenten och för fullgörande av ett mål av allmänt intresse. Därför bör förteckningen över varor och tjänster som är berättigade till reducerade skattesatser i bilaga III till direktiv 2006/112/EG utökas till att omfatta ett begränsat antal av sådana befintliga avvikelser.

(21)

Covid-19-pandemin visade att direktiv 2006/112/EG behöver anpassas för att den rättsliga ramen ska kunna klara framtida kriser och därigenom göra det möjligt för medlemsstaterna att reagera snabbt på extraordinära omständigheter som pandemier, humanitära kriser och naturkatastrofer. I det syftet bör de medlemsstater som av kommissionen fått tillåtelse att tillämpa undantag från mervärdesskatt på varor som importeras till förmån för katastrofoffer, ha möjlighet att tillämpa, på samma villkor, ett undantag med rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt avseende gemenskapsinterna förvärv och inhemska leveranser av sådana varor, och avseende tillhandahållanden av tjänster som avser sådana varor, till berättigade organ så att dessa kan hjälpa offren för sådana katastrofer. Om villkoren för undantag inte längre uppfylls bör leverans av sådana varor och tillhandahållande av sådana tjänster vara föremål för mervärdesskatt.

(22)

Då huvudsyftet med detta direktiv, nämligen uppdateringen av förteckningen över varor och tjänster som är berättigade till reducerade skattesatser och fastställa grunderna för att säkerställa att medlemsstaterna har lika tillgång till reducerade skattesatser inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av befintliga begränsningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(23)

Direktiv 2006/112/EG har ändrats genom rådets direktiv (EU) 2020/285 (6). Mot bakgrund av de olika mervärdesskattesatsstrukturer som föreskrivs i det här direktivet bör hänvisningarna i direktiv (EU) 2020/285 ändras.

(24)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (7), har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.

(25)

Direktiven 2006/112/EG och (EU) 2020/285 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

Artikel 14.1 i rådets direktiv 2008/118/EG (3) ger medlemsstaterna möjlighet att undanta punktskattepliktiga varor som tillhandahålls av skattefria butiker som är belägna inom unionens flygplatser och hamnar för resenärer som reser till ett tredjeterritorium från betalning av punktskatt.

(2)

Den fasta förbindelsen under Engelska kanalen är ett tunnelsystem mellan Coquelles (Pas-de-Calais, Frankrike) och Folkestone (Kent, Förenade kungariket) och består av två järnvägstunnlar. Den har en servicetunnel samt terminalanläggningar för kontroll av på- och avstigning vid varje ände av tunnlarna. På grund av dessa infrastrukturer har den karaktären av en sjöförbindelse mellan Frankrike och Förenade kungariket, med gränskontroller vid de två påstigningsterminalerna. Sjöförbindelsen och den fasta förbindelsen under Engelska kanalen gör det möjligt att korsa Engelska kanalen på samma villkor.

(3)

Den franska terminalen till den fasta förbindelsen under Engelska kanalen i Coquelles ska därför anses som likvärdig med en hamn vid tillämpningen av artikel 14 i direktiv 2008/118/EG.

(4)

På grund av Förenade kungarikets utträde ur unionen som ledde till öppnandet av skattefria butiker i hamnarna i Calais och Dunkerque samt i den brittiska terminalen till den fasta förbindelsen under Engelska kanalen i Folkestone, är det lämpligt att tillåta att skattefria butiker öppnas även i den franska terminalen till den fasta förbindelsen under Engelska kanalen i Coquelles.

(5)

Eftersom passagerare som använder den fasta förbindelsen under Engelska kanalen inte kan gå ut förrän de har nått sin destination kommer risken för att reglerna för punktskatt och skattefri import och följaktligen tullmyndigheternas kontrollbörda inte respekteras att vara begränsad. För att förebygga risken för skatteflykt, skatteundandragande eller skattemissbruk bör dock Frankrike vidta nödvändiga kontrollåtgärder för att säkerställa att skattebefrielsen tillämpas korrekt i de skattefria butikerna i den franska terminalen till den fasta förbindelsen under Engelska kanalen i Coquelles.

(6)

Under förutsättning att rådets direktiv (EU) 2020/262 (4) upphäver och ersätter direktiv 2008/118/EG med verkan från den 13 februari 2023 bör motsvarande bestämmelse i direktiv (EU) 2020/262 också ändras.

(7)

Direktiven 2008/118/EG och (EU) 2020/262 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I enlighet med rådets beslut (EU) 2022/449 (2) undertecknades avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien om operativa åtgärder som genomförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i Republiken Moldavien (avtalet) den 17 mars 2022, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

(2)

Under omständigheter som kräver utplacering av gränsförvaltningsenheter från Europeiska gräns- och kustbevakningens stående styrka i ett tredjeland där medlemmarna i enheterna kommer att utöva verkställande befogenheter måste unionen enligt artikel 73.3 i förordning (EU) 2019/1896 (3) ingå ett statusavtal med det berörda tredjelandet på grundval av artikel 218 i EUF-fördraget.

(3)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (4); Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(4)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. Eftersom detta beslut är en utveckling av Schengenregelverket, ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om detta beslut, besluta huruvida landet ska genomföra det i sin nationella lagstiftning.

(5)

Avtalet bör godkännas.

(1)

I förordning (EU) 2019/2144 föreskrivs ett allmänt krav på att motorfordon ska vara utrustade med vissa avancerade fordonssystem. Bilaga II till den förordningen bör innehålla en förteckning över krav för typgodkännande av motorfordon med avseende på registreringsapparater för händelsedata och för typgodkännande av dessa apparater som separata tekniska enheter. Dessa krav behöver kompletteras genom fastställande av närmare harmoniserade bestämmelser om särskilda provningsförfaranden och tekniska krav för sådant typgodkännande.

(2)

De tekniska kraven och provningsförfarandena i den här förordningen gäller motorfordon av kategorierna M1 och N1 i enlighet med de tillämpliga datum för vägran att bevilja EU-typgodkännande för de kategorier av motorfordon som anges i förordning (EU) 2019/2144.

(3)

I enlighet med artikel 3.13 i förordning (EU) 2019/2144 är en registreringsapparat för händelsedata ett system utformat uteslutande för att registrera och lagra viktiga kollisionsrelaterade parametrar och uppgifter kort före, under och omedelbart efter en kollision i syfte att få mer exakta och ingående olycksdata som gör att medlemsstaterna kan genomföra trafiksäkerhetsanalyser och bedöma effektiviteten av specifika åtgärder.

(4)

Provningsförfarandena och de detaljerade tekniska kraven för typgodkännande av fordonstyper med avseende på registreringsapparater för händelsedata omfattas av bestämmelserna i FN-föreskrift nr 160 (2). Den FN-föreskriften bör därför läggas till i förteckningen över de tillämpliga krav som avses i artiklarna 4.5 och 5.3 i förordning (EU) 2019/2144.

(5)

FN-föreskrift nr 160 innehåller krav på vilka dataelement som ska registreras av registreringsapparater för händelsedata, formatet för dessa data, krav på datainsamling, registrering och lagring ombord samt krav på prestanda och fortlevnad vid ett krocktest.

(6)

Alla tekniska krav i ändringsserie 01 till FN-föreskrift nr 160 (3) ska tillämpas från och med de datum som anges i bilaga II till förordning (EU) 2019/2144, utan att det påverkar unionens internationella förpliktelser.

(7)

För att säkerställa att fordonstillverkarna vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa att data från registreringsapparater för händelsedata skyddas mot manipulation och är tillgängliga via det standardiserade gränssnittet samt för att göra det möjligt att anonymisera dessa data, bör dessa krav kompletteras med ytterligare krav på datahämtning, integritet och datasäkerhet.

(8)

För att säkerställa att de data som registreras av registreringsapparater för händelsedata förblir anonymiserade bör tillverkarna vara förpliktigade att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att dessa data rapporteras eller hämtas tillsammans med information som rör en fysisk person.

(9)

Till dess att standardiserade kommunikationsprotokoll för tillgång till och hämtning av händelsedata har införts genom en delegerad akt från kommissionen bör fordonstillverkare ge berörda parter information om hur de kan få tillgång till, hämta och tolka uppgifterna från registreringsapparaten för händelsedata.

(10)

Registreringsapparaten för händelsedata bör genom periodiska trafiksäkerhetsprovningar av fordon kontrolleras för att säkerställa korrekt driftsstatus, funktionalitet och programvaruintegritet.

(11)

Tabellen med förteckningen över krav i bilaga II till förordning (EU) 2019/2144 innehåller inga hänvisningar till regleringsakter gällande registreringsapparater för händelsedata. Det är därför nödvändigt att införa en hänvisning till den här förordningen och FN-föreskrift nr 160 i den bilagan.

(12)

Den förteckning över FN-föreskrifter som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 2019/2144 och som finns i bilaga I till den förordningen bör ändras så att den innehåller en hänvisning till ändringsserie 01 till FN-föreskrift nr 160.

(13)

Förordning (EU) 2019/2144 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Bestämmelserna i denna förordning är nära sammankopplade eftersom dessa bestämmelser fastställer regler för tekniska krav för typgodkännande av motorfordon med avseende på deras registreringsapparat för händelsedata samt för typgodkännande av registreringsapparater för händelsedata som separat teknisk enhet. Till följd av bestämmelserna i den här förordningen är det nödvändigt att lägga till en hänvisning till den här förordningen, FN-föreskrift nr 160 och ändringsserie 01 till FN-föreskrift nr 160 i bilaga II till förordning (EU) 2019/2144. Det är därför lämpligt att fastställa bestämmelserna i en enda delegerad förordning.

(15)

Eftersom kraven i förordning (EU) 2019/2144 vad gäller registreringsapparater för händelsedata för fordon av kategorierna M1 och N1 ska tillämpas från och med den 6 juli 2022 bör den här förordningen tillämpas från och med samma datum.

(1)

I rådets förordning (EU) 2022/109 (2) fastställs kvoter för 2022.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av beståndet av kungsfiskar i Nafo 3M, gjorda av fartyg som är registrerade i en medlemsstat i Europeiska unionen, eller som för en av Europeiska unionens medlemsstaters flagg, medfört att delkvoten för perioden före den 1 juli 2022 har uttömts.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda riktat fiske efter detta bestånd fram till och med den 30 juni 2022.

(1)

Den 18 februari 2021 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av superabsorberande polymerer (den undersökta produkten) med ursprung i Republiken Korea (Sydkorea eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs av European Superabsorbent Polymer Coalition (klaganden). Klagomålet ingavs för två unionstillverkare, som tillsammans står för 65 % av unionens sammanlagda tillverkning av superabsorberande polymerer, i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentligskada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Efter inledandet hävdade koalitionen av användare (3) att importörernas och användarnas intressen ignorerades i klagomålet, i strid med artikel 21 i grundförordningen, då det fastslogs att det ligger i unionens intresse att inleda en antidumpningsundersökning om import av superabsorberande polymerer med ursprung i Sydkorea.

(4)

Liknande påståenden framfördes av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, LG Chem Ltd. (LG Chem).

(5)

Kommissionen erinrar om att det i enlighet med artikel 5.2 och 5.9 i grundförordningen är motiverat att inleda ett förfarande när tillräcklig bevisning om dumpning, skada och orsakssamband mellan den påstått dumpade importen och den påstådda skadan läggs fram i klagomålet. Klaganden är enligt dessa bestämmelser inte skyldig att genomföra en analys av unionens intresse i klagomålet. Klagomålet var därför inte bristfälligt ur denna aspekt.

(6)

I detta avseende undersökte kommissionen riktigheten och tillförlitligheten hos den bevisning som lagts fram och fastställde att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av den aktuella undersökningen, i enlighet med artikel 5.3 i grundförordningen.

(7)

Dessa påståenden avvisades därför.

(8)

LG Chem hävdade att klaganden, genom att betrakta superabsorberande polymerer som en homogen produkt, hade artificiellt ökat de dumpnings- och prisunderskridandemarginaler som lades fram i klagomålet. I detta avseende upprepade LG Chem mestadels de synpunkter som redan lämnats om produktdefinitionen och som behandlas i avsnitt 2.3.

(9)

LG Chem hävdade vidare att det exportpris som angavs i klagomålet hade beräknats felaktigt. Enligt den källa som användes i klagomålet för att beräkna exportpriset, dvs. den koreanska handelsstatistiktjänsten, borde exportpriset ha varit mellan 13 % och 18 % högre än det pris som klaganden angett. Kommissionen gjorde därför fel när den godtog den bevisning om exportpriset som angetts i klagomålet.

(10)

Under klagomålsskedet är det tillräckligt att lägga fram dumpnings- och prisunderskridandemarginaler på grundval av de uppgifter som rimligen finns tillgängliga för klaganden och för produkten som helhet. Det faktum att LG Chem anser att den undersökta produkten inte är homogen gjorde inte klagandenas jämförelse felaktig vad gäller inledandets syfte. Det är snarare en del av kommissionens undersökning att göra en analys av huruvida ett krav på en mer detaljerad analys är berättigat.

(11)

När det gäller det exportpris som användes i klagomålet noterade kommissionen att de högre priser som LG Chem lyfte fram i bevis 8 i klagomålet i själva verket omfattade den totala exporten med varukod 3906 90 90, inklusive produkter som inte var den berörda produkten, medan de exportpriser som användes för att beräkna dumpningen i punkt 46 i klagomålet endast omfattade den berörda produkten, som filtrerats ut på grundval av en ytterligare hämtningsförfrågan i TRASS-systemet (4).

(12)

Kommissionen avvisade därför LG Chems påståenden.

(13)

LG Chem hävdade också att klaganden inte hade justerat exportpriset för skillnader i handelsled, eftersom deras exportförsäljning till unionens marknad vanligen kanaliseras via ett närstående företag. Därför var såväl dumpnings- som prisunderskridandemarginalerna som lades fram i klagomålet ökade på konstgjord väg.

(14)

Kommissionen erinrar om att för avdrag från exportpriserna justerade klaganden endast transportkostnaderna. Detta är sannolikt en försiktig metod, eftersom en justering av exportpriserna enligt artikel 2.9 eller ytterligare avdrag från försäljningsprovision från närstående handlare som deltar i importen av varorna endast skulle sänka exportpriset och öka dumpningsmarginalen. Även om inga avdrag gjordes för transport skulle dumpningen fortfarande vara betydande, vilket framgår av den icke-konfidentiella versionen av klagomålet. När det gäller den påstått onaturligt höga prisunderskridandemarginalen ansåg kommissionen att användande av ett exportpris på grundval för importstatistik utgör bevisning som rimligen fanns tillgänglig i det inledande skedet för att klagandena skulle kunna visa på prisunderskridande. Dessutom finns det två andra exporterande tillverkare i Sydkorea som säljer direkt på unionens marknad och LG Chem säljer själva också direkt en del av sin exportförsäljning. I vilket fall som helst kunde LG Chem inte visa hur ett annat exportpris skulle leda till en betydande minskning av det prisunderskridande som nämns i klagomålet [10 % – 30 %].

(15)

Detta påstående avvisades därför.

(16)

LG Chem hävdade att den bevisning som lämnats i den öppna versionen av klagomålet för att anföra den prissänkande inverkan av den sydkoreanska importen, dvs. bevis i form av ”Marknadsrapporter”, inte gjorde det möjligt att på ett korrekt sätt förstå informationen om prisunderskridande.

(17)

Först erinrade kommissionen om att syftet med den icke-konfidentiella versionen av klagomålet är att tillhandahålla en meningsfull sammanfattning av uppgifterna i den konfidentiella versionen. När man undersöker om sammanfattningen är meningsfull eller inte måste man beakta samtliga uppgifter i den icke-konfidentiella versionen om ett visst ämne. När det gäller påståendena om prisunderskridande och målprisunderskridande som utövas av de sydkoreanska exportörerna noterade kommissionen att avsnitt 5.3 i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet innehåller en omfattande sammanfattning av de prisjämförelser som ligger till grund för påståendena om prisunderskridande och målprisunderskridande, med stöd av meningsfulla sammanfattningar av de viktigaste uppgifterna i bevis 5-1–5-3-3 i klagomålet. Kommissionen ansåg att beskrivningen i klagomålet och de uppgifter som sammanfattas i bilagorna ger tillräcklig förståelse för påståendena om prispress. Marknadsrapporterna presenteras i klagomålet som en bekräftelse på att påståendena är giltiga. Dessutom ansåg kommissionen att de marknadsrapporter om superabsorberande polymerer som importerades till Europa innehöll en detaljerad analys av marknadsaktörernas potentiella strategier. Även att dela en sammanfattning av innehållet skulle ha skadlig inverkan på den tjänsteleverantör som samlade in de konfidentiella uppgifterna.

(18)

Det påminns om att artikel 19 i grundförordningen och artikel 6.5 i WTO:s antidumpningsavtal (5) medger skydd för konfidentiella uppgifter under omständigheter där utlämnandet av dem skulle medföra en betydande konkurrensfördel för en konkurrent eller en betydande negativ verkan för den som lämnat uppgifterna, eller för den från vilken uppgifterna har erhållits.

(19)

De uppgifter som lämnas i den konfidentiella versionen av klagomålet ingår i dessa kategorier. Vidare har klaganden tillhandahållit tillräckliga sammanfattningar av innehållet i de konfidentiella delarna av klagomålet.

(20)

Detta påstående avvisades därför.

(21)

När det gäller prissänkningseffekterna under 2019 kommenterade LG Chem bevis 5-3-1-C i klagomålet, som vagt hänvisade till ”aggressiva priser från importen från Fjärran Östern”. LG Chem hävdade att ordalydelsen även kunde ha hänvisat till import från Japan eller Kina.

(22)

Kommissionen håller med om att ordalydelsen ”import från Fjärran Östern” inte uteslutande avser import från Sydkorea. Ordalydelsen omfattar dock uppenbart även import från Sydkorea. Även om detta dokument inte enbart gäller prispressen från Sydkorea stöder det de övriga bevis som lagts fram när det gäller import från Sydkorea.

(23)

Påståendet att bevisningen inte stödde klagomålet avvisades därför.

(24)

När det gäller målprisunderskridande hävdade LG Chem att det inte finns något skäl att använda ett vinstmål på 10 % i klagomålet.

(25)

Till att börja med erinrade kommissionen om att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att importen från Sydkorea underskred unionsindustrins priser med en betydande marginal på [ 10 % – 30 %]. Detta utgör i sig redan tillräcklig bevisning för den dumpade importens inverkan på priserna i unionen. Detta framgår tydligt av ordalydelsen i artikel 3.3 i grundförordningen, enligt vilken prisunderskridande och prisnedgång är möjliga alternativa effekter som dumpad import kan ha på priserna i unionen. Påståendet i klagomålet om att priserna pressats ned med [30 % – 60 %] var därför inte nödvändigt för att visa att det fanns tillräcklig bevisning för att superabsorberande polymerer från Sydkorea importeras till skadevållande priser. Under alla omständigheter är det vinstmål som valts av klaganden inte bindande för kommissionens analys när det gäller dess analys av målprisunderskridande. I artikel 7.2c i grundförordningen anges att vinstmålet inte får vara lägre än 6 %. Även justerat till ett vinstmål på 6 % uppvisade klagandens beräkning fortfarande en hög målprisunderskridandemarginal. Det är därför inte relevant att klaganden inte underbyggde det valda vinstmålet på 10 %.

(26)

Kommissionen avvisade därför påståendet att en saknad motivering för det valda vinstmålet utgjorde ett fel i klagomålet.

(27)

När det gäller de investeringar som angavs i klagomålet hävdade LG Chem att det inte finns någon grund för varför dessa uppgifter behandlades konfidentiellt av klagandena.

(28)

Såsom redan påpekats i skäl 18 möjliggör artikel 19 i grundförordningen och artikel 6.5 i WTO:s antidumpningsavtal att konfidentiella uppgifter skyddas under omständigheter där ett utlämnande skulle innebära en betydande konkurrensfördel för en konkurrent.

(29)

De uppgifter som lämnas i den konfidentiella versionen av klagomålet ingår i denna kategori. Klaganden tillhandahöll dessutom ett intervall för indexutvecklingen för undersökningsperioden jämfört med 2017 för investeringar i den öppna versionen. Det visar hur investeringarna minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden och är tillräckligt för att förstå denna skadeindikator. Under alla omständigheter redovisas de relevanta tendenserna i tabell 10 nedan.

(30)

Kommissionen avvisade därför påståendet att det var nödvändigt att inkludera de detaljerade investeringsuppgifterna i den öppna versionen av klagomålet.

(31)

LG Chem hävdade att klagomålet, i strid med artikel 3.6 i grundförordningen, inte lyckades styrka orsakssambandet mellan den påstådda dumpade importen från Sydkorea och skadan för unionsindustrin. Enligt LG Chem hävdade unionsindustrin endast att den dumpade importen från Sydkorea utövade ett pristryck nedåt på EU:s försäljningspriser (...) vilket tvingade EU:s superabsorberande polymerindustri att sänka sina priser, vilket ledde till dramatiska förluster.

(32)

I motsats till vad LG Chem hävdar lämnade klaganden tillräcklig bevisning för ett orsakssamband mellan importen från det berörda landet och skadan. Klagandens analys av skadeindikatorerna visade att de ökade volymerna av lågprisimport från Sydkorea och unionsindustrins försämrade resultat sammanföll tidsmässigt, och därmed hur importen från Sydkorea på unionens marknad utövade en prispress nedåt på unionsindustrins försäljningspriser.

(33)

Detta påstående avvisades därför.

(34)

Den 17 september 2021 underrättade kommissionen i enlighet med artikel 19a.2 i grundförordningen medlemsstaterna och alla berörda parter om sin avsikt att inte införa provisoriska tullar på import av superabsorberande polymerer med ursprung i Sydkorea och att fortsätta undersökningen.

(35)

Eftersom inga provisoriska antidumpningsåtgärder infördes registrerade kommissionen inte importen enligt artikel 14.5a i grundförordningen. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för de slutliga undersökningsresultaten.

(36)

Efter det att kommissionen meddelat sin avsikt att inte införa provisoriska åtgärder genomfördes höranden med de två unionstillverkare som ingick i urvalet (BASF Antwerpen NV (BASF) och Nippon Shokubai Europe NV (BE) (Nippon Shokubai Europe eller NSE)), en känd unionstillverkare (Evonik Operations GmbH (Evonik)), samt den exporterande tillverkaren LG Chem, under vilka dessa parter yttrade sig om beslutet att inte införa provisoriska åtgärder. Efter hörandena inkom parterna med redogörelser och ytterligare synpunkter till akten.

(37)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2017 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(38)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klagandena, andra kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt är berörda om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(39)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. En unionstillverkare som ingick i urvalet (BASF), en känd unionstillverkare (Evonik), den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren LG Chem och två kända unionsanvändare (Procter & Gamble International Operations SA (P&G) och FATER SpA (Fater)) hördes.

(40)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(41)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde sitt urval baserat på volymen av tillverkning och försäljning av den likadana produkten samt den geografiska placeringen. Urvalet bestod av två unionstillverkare. Unionstillverkarna i urvalet stod för mer än 50 % av den uppskattade tillverkningen och försäljningen i unionen under den undersökta perioden, samtidigt som de säkerställde en god geografisk spridning samt ansågs vara representativa för unionsindustrin. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom, och urvalet bekräftades därför.

(42)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande.

(43)

En icke-närstående importör lämnade de begärda upplysningarna. Mot bakgrund av det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt och uppmanade den samarbetsvilliga importören att lämna in svar på frågeformulären.

(44)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen alla exporterande tillverkare i Sydkorea att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Sydkoreas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(45)

En exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet, och följaktligen ansågs ett stickprovsförfarande inte vara nödvändigt.

(46)

Kommissionen sände frågeformulär till den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, den samarbetsvilliga icke-närstående importören och de två unionstillverkare som ingick i urvalet. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga via internet (6) på dagen för inledandet.

(47)

Kommissionen mottog svar på frågeformulären från de två unionstillverkare som ingick i urvalet, en unionstillverkare som inte ingick i urvalet (det övergripande formuläret), två användare och den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren. Den enda icke-närstående importör som lämnade ett svar på stickprovsformuläret lämnade inte något svar på frågeformuläret.

(48)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att fastställa dumpning, därav följande skada och unionens intresse. På grund av covid-19-pandemins utbrott och de efterföljande åtgärder som vidtagits för att hantera utbrottet (tillkännagivandet om covid-19) (7) kunde kommissionen inte genomföra kontrollbesök på plats hos de samarbetsvilliga företagen och företagen i urvalet i enlighet med artikel 16 i grundförordningen. I stället genomförde kommissionen dubbelkontroller på distans av de uppgifter som följande företag lämnade via videokonferens:

—

BASF Antwerpen N.V. (BE)

—

Nippon Shokubai Europe NV (BE)

—

Företag B, vars identitet kommer att förbli konfidentiell under undersökningen (8).

—

LG Chem Europe GmbH (LG Chem Europe)

—

LG Chem, Ltd.

(49)

Den 24 januari 2022 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av superabsorberande polymerer med ursprung i Sydkorea (det slutliga utlämnandet). Kommissionen skickade dessutom två ytterligare slutliga utlämnanden den 4 februari 2022 respektive den 21 februari 2022. Alla parter beviljades en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet och på de ytterligare slutliga utlämnandena. Kommissionen mottog synpunkter från den exporterande tillverkaren LG Chem, från unionsindustrin och från flera användare.

(50)

Efter det slutliga utlämnandet gavs de berörda parterna möjlighet att bli hörda i enlighet med bestämmelserna i punkt 5.7 i tillkännagivandet om inledande. LG Chem, koalitionen för en öppen och konkurrenskraftig EU-marknad för superabsorberande polymerer och Evonik hördes.

(51)

Efter det andra ytterligare utlämnandet hävdade LG Chem att det faktum att man bara gavs en enda dag för att lämna synpunkter på betydande ändringar av kommissionens slutsatser utgör en överträdelse av LG Chems rätt till försvar, särskilt eftersom källan till felet inte hade avslöjats.

(52)

Kommissionen noterade att LG Chem inte begärde någon förlängning av tidsfristen för att lämna synpunkter på det andra ytterligare utlämnandet. Dessutom beviljades LG Chem två höranden efter den ursprungliga tidsfristen för att lämna synpunkter, under vilka parten hade möjlighet att framföra sina synpunkter om det andra ytterligare utlämnandet. Under hörandet med förhörsombudet efter det andra ytterligare utlämnandet påpekade kommissionen att LG Chem hade kommenterat oegentligheter i uppgifterna i klagomålet och i det slutliga utlämnandet, samt i sin egen marknadsinformation, i sitt svar på det slutliga utlämnandet. Kommissionen analyserade LG Chems synpunkter ingående och korrigerade det faktum att ett företags uppgifter inte ingick i de makroekonomiska uppgifterna på grund av ett skrivfel och gick vidare till det andra ytterligare utlämnandet.

(53)

LG Chem hävdade att utlämnandet av ytterligare uppgifter ledde till en betydande förändring jämfört med tidigare utlämnade makroekonomiska uppgifter, eftersom det inte bara var uppgifternas omfattning som förändrades väsentligt då även tendenserna visade på förbättringar för alla indikatorer. LG Chem hävdade vidare att användningen av intervall, som berodde på att uppgifter om ett enda företag lades till i det andra ytterligare utlämnandet, hindrade LG Chem från att bilda sig en rimlig uppfattning om de reviderade makroekonomiska indikatorerna.

(54)

Genom det andra ytterligare utlämnandet ändrades de makroekonomiska uppgifter som lämnats ut, och följaktligen även unionsindustrins och de importerande ländernas marknadsandelar. Denna ändring hade begärts av LG Chem själv i dess synpunkter på det slutliga utlämnandet före det andra ytterligare utlämnandet. Utöver att påpeka omfattningen av uppgifterna i klagomålet tillhandahöll LG Chem uppgifter från marknadsrapporterna, som visar liknande värden som intervallen i det andra ytterligare utlämnandet. Man kan därför inte dra slutsatsen att de ändrade uppgifterna inte redan förutsågs i LG Chems försvar.

(55)

På en marknad med ett begränsat antal tillverkare innebär naturligtvis uppgifter från ytterligare en tillverkare att de absoluta talen ökar betydligt, vilket LG Chem förutsåg i sina inledande synpunkter. Påståendet att detta ledde till förbättringar av tendenserna för alla indikatorer är dock vilseledande. Tendensen för alla indikatorer gick i samma riktning som för de indikatorer som ursprungligen angavs. Det totala produktionsindexet förblev detsamma, med endast en minimal ökning för 2018. Kapacitetsutnyttjandeindexet, det totala försäljningsindexet, det totala sysselsättningsindexet, produktivitetsindexet och exportindexet uppvisade tendenser i samma riktning, även om de inte var lika starka. I motsats till vad LG Chem hävdar förbättrades tendenserna inte, utan fortsatte att visa på samma skada, även om förändringarnas omfattning var annorlunda.

(56)

Dessutom hävdade LG Chem i sina synpunkter på det andra ytterligare utlämnandet att de reviderade siffrorna om marknadsandelar faktiskt bekräftade LG Chems tidigare påstående att importen från Sydkorea aldrig tog marknadsandelar från unionsindustrin. Detta påstående visar att de tendenser som redovisades i det andra ytterligare utlämnandet i allmänhet inte heller ledde till någon förändring av LG Chems bedömning. Eftersom analysen och kommissionens slutsatser inte ändrades förblev alla argument som parterna lämnade som svar på det allmänna informationsdokumentet giltiga.

(57)

Slutligen hindrade inte användningen av intervall i de makroekonomiska uppgifterna LG Chem från att förstå de reviderade makroindikatorerna. Dessa var nödvändiga för att bibehålla konfidentialiteten avseende den exakta försäljningen och annan statistik från unionstillverkaren, vars statistik av misstag inte hade beaktats vid det ursprungliga utlämnandet av uppgifter. De inlämnade indexen gav inte bara en tydlig bild av indikatorernas utveckling, utan intervallen fastställdes dessutom tillräckligt snävt för att man skulle få en rimlig förståelse för varje indikators omfattning. Därför avvisade kommissionen argumentet att den korta tidsfristen utgjorde en överträdelse av LG Chems rätt till försvar.

(58)

Den berörda produkten är ”superabsorberande polymerer” som består av oregelbundna, rundformiga eller agglomererade granulat i pulverform, vita till utseendet och ej lösliga i vatten, vilka är resultatet av en polymerisation vid vilken akrylmonomermolekyler och tvärbindningar formar ett tvärbundet polymernätverk, med hög förmåga att absorbera och binda vatten och gasformiga vätskor,, med ursprung i Sydkorea, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 3906 90 90 (Taric-nummer 3906909017) (den berörda produkten). KN-numren och Taric-numren nämns endast upplysningsvis.

(59)

Tack vare deras exceptionella absorptionskapacitet används superabsorberande polymerer främst i sanitetsprodukter för engångsbruk, t.ex. babyblöjor och inkontinensskydd för vuxna, och andra hygienrelaterade användningsområden, t.ex. hygienprodukter för kvinnor och amningskupor. Superabsorberande polymerer kan också användas i livsmedelsrelaterade industrier, t.ex. som kylmedel eller för att hålla livsmedel färska, och i hushållsprodukter, t.ex. värmepack för engångsbruk eller som miljödoft. Superabsorberande polymerer kan dessutom användas inom jordbruket för dämning. Användningen av superabsorberande polymerer i sanitära engångsprodukter är dock den dominerande användningen jämfört med andra användningsområden.

(60)

Av undersökningen framgick att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper samt användningsområden:

(61)

Kommissionen beslutade att dessa produkter därför är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(62)

På grundval av den bevisning som lagts fram i klagomålet definierade kommissionen ursprungligen den undersökta produkten enligt den beskrivning som unionsindustrin lämnat och angav ett enda produktkontrollnummer i mallarna för frågeformulär.

(63)

Den 8 mars 2021 lämnade den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, LG Chem, en rad synpunkter som hävdade att superabsorberande polymerer inte kunde anses vara en homogen produkt, eftersom skillnader i fysiska, tekniska och kemiska egenskaper påverkar slutanvändningen och utbytbarheten samt tillverkningsprocesserna och de därmed sammanhängande tillverknings- och försäljningskostnaderna för den undersökta produkten. Samma synpunkter lämnades också av användarkoalitionen om produktens slutanvändning, utbytbarhet, tillverkningsprocess och distributionskanaler. För att analysera dessa påståenden beslutade kommissionen att begära uppdaterade uppgifter som bygger på mer detaljerade produktkontrollnummer av den exporterande tillverkaren och unionstillverkarna, såsom framgår av avsnitt 2.3.5.

(64)

För det första begärde LG Chem att de så kallade ”produkterna enligt särskilda specifikationer” skulle undantas från undersökningen, dvs. superabsorberande polymerprodukter som är särskilt anpassade för att specifikt tillgodose kundernas krav och behov. Företaget förklarade att deras fysiska, tekniska och kemiska egenskaper gör att sådana produkttyper inte är utbytbara mot andra superabsorberande polymerprodukter.

(65)

Liknande påståenden framfördes för så kallade ”samutvecklade” superabsorberande polymerprodukter, dvs. produkter som har utvecklats av LG Chem tillsammans med en specifik kund för att uppfylla krav som är exklusiva för en sådan kund. Utöver de egenskaper som redan beskrivits för produkter enligt särskilda specifikationer uppvisar så kallade ”samutvecklade” produkter ytterligare skillnader i fråga om distributionskanaler, tillverkningsprocessen och tillverkningskostnaderna. LG Chem begärde därför att ”samutvecklade” superabsorberande polymerprodukter skulle undantas från undersökningen.

(66)

LG Chem begärde också att särskilda distributionskanaler för långfristiga inköp och globala fördelningskontrakt skulle undantas från den berörda produktens tillämpningsområde eftersom de inte konkurrerar på unionens marknad.

(67)

LG Chem hävdade dock inte att produkter enligt särskilda specifikationer eller samutvecklade produkter endast kunde tillverkas av LG Chem och att det inte skulle finnas någon konkurrens mellan olika leverantörer. Istället tillverkas produkter enligt särskilda specifikationer och ”samutvecklade” produkter även av unionstillverkarna, på specifika kunders begäran, såsom beskrivs i skälen 64 och 65. Dessutom drog kommissionen slutsatsen att även användarna av superabsorberande polymerer enligt särskilda specifikationer eller ”samutvecklade” superabsorberande polymerer fortfarande tillämpar en strategi med inköp från flera källor för försörjningsstabilitetens skull, inbegripet olika leverantörer och olika produktionsplatser, däribland leverantörer i unionen. Dessutom begärde LG Chem inte att produkter enligt särskilda specifikationer eller samutvecklade produkter skulle tas med som en av egenskaperna på produktkontrollnummernivå i syfte att ta hänsyn till de påstådda skillnaderna i tillverkningskostnader eller priser. Dessutom fann kommissionen inga bevis för att sådana skillnader förelåg.

(68)

Kommissionen avvisade därför begäran om att undanta produkter enligt särskilda specifikationer eller samutvecklade produkter.

(69)

För det andra begärde LG Chem att superabsorberande polymerprodukter för luktsanering skulle undantas från undersökningen, eftersom de skiljer sig från de andra superabsorberande polymerprodukterna i fråga om tekniska och kemiska egenskaper, tillverkningsprocessen, tillhörande kostnader och slutanvändning. Företaget förklarade att luktsaneringsfunktionen erhålls genom att extra råvaror tillsätts genom en viss kemisk sammansättning, vilket leder till ett dyrare pris för slutkunderna. Av dessa skäl hävdades det att luktsaneringsprodukter inte kan bytas ut mot andra superabsorberande polymerprodukter. LG Chem hävdade också att dess import av luktsaneringsprodukter var mycket begränsad och att import från Sydkorea av luktsaneringsprodukter därför inte kunde ha vållat unionstillverkarna av superabsorberande polymerer för luktsanering skada.

(70)

Kommissionen kontrollerade flera leveransavtal för superabsorberande polymerer som omfattade en möjlighet för kunden att välja mellan superabsorberande polymerer för luktsanering och superabsorberande polymerer som inte används för luktsanering utan någon prisskillnad. Detta visar att båda typerna av superabsorberande polymerer konkurrerar direkt med varandra, trots deras tekniska och kemiska skillnader.

(71)

Kommissionen avslog därför begäran om uteslutande. Som framgår av avsnitt 2.3.5 inkluderade kommissionen dock luktkontroll som en av egenskaperna på produktkontrollnummernivå för att ta hänsyn till eventuella prisskillnader till följd av tillsats av luktsaneringsmaterial.

(72)

För det tredje begärde LG Chem att organiska superabsorberande polymerprodukter (s.k. biobaserade superabsorberande polymerer) skulle undantas från undersökningen, då de kemiskt skiljer sig från icke-biobaserade superabsorberande polymerprodukter eftersom biodiesel, i stället för råolja, används som råvara. LG Chem förklarade vidare att biobaserade superabsorberande polymerer har en annan tillverkningsprocess och därmed sammanhängande kostnader jämfört med icke-biobaserade superabsorberande polymerprodukter, vilket leder till ett dyrare pris för slutkunderna. Av dessa skäl hävdades det att biobaserade superabsorberande polymerer inte kan bytas ut mot andra superabsorberande polymerprodukter. LG Chem kommenterade också att sydkoreanska tillverkare inte levererar biobaserade superabsorberande polymerprodukter till unionens marknad och att import från Sydkorea av biobaserade superabsorberande polymerer därför inte kunde ha vållat unionsindustrin skada. LG Chem upprepade dessa synpunkter efter det slutliga utlämnandet.

(73)

Klagomålet omfattade både icke-biobaserade superabsorberande polymerer och biobaserade superabsorberande polymerer eftersom unionsindustrin tillverkar båda. Dessutom tillverkas superabsorberande polymerer i en mängd olika varianter som skiljer sig åt i form och egenskaper. LG Chem underbyggde inte tillräckligt att biobaserade superabsorberande polymerer skulle ha en separat marknad och inte konkurrera med superabsorberande polymerer som tillverkats av råolja. Kommissionen avslog därför begäran om uteslutande.

(74)

För det fjärde begärde LG Chem att industriella superabsorberande polymerprodukter skulle undantas från undersökningen och hävdade att superabsorberande polymerer för icke-hygienrelaterade ändamål inte kan likställas med superabsorberande polymerer för hygienrelaterade ändamål. Företaget förklarade att de två kategorierna skiljer sig åt i fråga om fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, eftersom superabsorberande polymerprodukter för industriellt bruk tenderar att ha mindre partikelstorlek. Därför hävdades det att superabsorberande polymerer för hygienrelaterade ändamål inte kan bytas ut mot superabsorberande polymerer för industriellt bruk. LG Chem hävdade också att importen från Sydkorea av industriella superabsorberande polymerprodukter utgjorde en nischmarknad som stod för omkring 1 % – 3 % av hela marknaden för superabsorberande polymerer i unionen, och att därför inte kunde ha vållat unionsindustrin skada.

(75)

Klagomålet omfattar både superabsorberande polymerer för hygienrelaterad användning och för industriell användning, eftersom unionsindustrin tillverkar båda. Även om slutanvändningarna skiljer sig åt överlappar tillverkningsprocessen och de övergripande kemiska och tekniska egenskaperna i stort sett varandra. Det är inte heller nödvändigt att alla produkttyper i en undersökning konkurrerar med varandra direkt . Såsom framgår av avsnitt 2.3.5 följde kommissionen begäran om att göra åtskillnad mellan hygienrelaterad användning och industriell användning genom att införa dessa kategorier i produktkontrollnumret.

(76)

Den 12 mars 2021 lämnade LG Chem synpunkter och upprepade sina påståenden om den berörda produktens icke-homogena karaktär och motsatte sig klagandens påstående att superabsorberande polymerer kännetecknades av dess funktion snarare än av dess kemiska struktur. I detta avseende betonade LG Chem att användningen av ett enda produktkontrollnummer inte skulle ha möjliggjort en rättvis jämförelse mellan olika typer av superabsorberande polymerprodukter, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, och föreslog en uppdelning av produktkontrollnumret. Uppdelningen skulle innebära att det görs skillnad mellan olika superabsorberande polymerprodukter med avseende på de råvaror som används i produktionsprocessen, form, genomsnittlig centrifugalretentionskapacitet, tillsatser och ytterligare funktioner – inklusive svällda produkter, klumpförebyggande, motverkande av missfärgning och luktsanering – och användningsområden.

(77)

Den 19 mars 2021 lämnade de unionstillverkare som ingick i urvalet, BASF och Nippon Shokubai Europe, synpunkter som svar på LG Chems synpunkter. Som en inledande kommentar hävdade de att LG Chems synpunkter på produktdefinitionen inkom efter den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande och att de därför bör bortses från och avvisas.

(78)

När det gäller LG Chems inlaga om uppdelningen av produktkontrollnumret som nämns i skäl 76 hävdade unionstillverkarna att även om det var korrekt att bekräfta att superabsorberande polymerer kännetecknades av ett antal olika parametrar, som kan variera beroende på kundernas behov och preferenser, var ingen av parametrarna mer relevanta än de andra vid differentieringen av superabsorberande polymerprodukter. De hävdade särskilt, och lade fram bevisning till stöd för, att skillnader i form, centrifugalretentionskapacitet, tillsatser och ytterligare funktioner inte hindrade produkternas jämförbarhet och inte ledde till några betydande prisskillnader.

(79)

När det gäller differentieringen av superabsorberande polymerprodukter på grundval av användningsområde var unionstillverkarna ense om att bekräfta att superabsorberande polymerer som är avsedda för hygienrelaterad användning bör särskiljas från superabsorberande polymerer för icke-hygienrelaterade användningsområden, eftersom slutanvändningen kan leda till prisskillnader. Unionsindustrin motsatte sig dock varje åtskillnad som gjorts inom det marknadssegment för hygien som föreslagits av LG Chem – dvs. produkter för spädbarnsvård, vuxenvård eller kroppsvårdsprodukter för kvinnor – och hävdade att superabsorberande polymerprodukter för hygienrelaterade ändamål var jämförbara med varandra. Av dessa skäl motsatte sig BASF och Nippon Shokubai Europe den uppdelning av produktkontrollnumret som föreslagits av LG Chem och hävdade att ett enda produktkontrollnummer inte skulle hindra LG Chem från att begära en justering enligt artikel 2.10 i grundförordningen.

(80)

Sammanfattningsvis motsatte sig unionstillverkarna LG Chems begäran om undantag för produkter i enlighet med avsnitt 2.3.1 och hävdade att LG Chem inte hade påvisat några väsentliga skillnader mellan de superabsorberande polymerprodukter för vilka undantag begärdes med avseende på tekniska och fysiska egenskaper, användningsområden, kundernas uppfattning eller utbytbarhet, och andra superabsorberande polymerprodukter.

(81)

Efter begäran om uppdelning av produktkontrollnumret beslutade kommissionen att samla in fler uppgifter för att analysera begäran.

(82)

På grundval av den bevisning som lämnats in lämnade kommissionen den 9 april 2021 in en notering i ärendehandlingarna och uppmanade alla berörda parter att lämna uppgifter och synpunkter på en ny uppdelning av produktkontrollnumret som skulle ta hänsyn till skillnader mellan superabsorberande polymerprodukter med avseende på råvaror som används i tillverkningsprocessen, form, centrifugalretentionskapacitet, svällda och icke svällda produkter, klumpförebyggande, motverkande av missfärgning, luktsanering och användningsområden.

(83)

De unionstillverkare som ingick i urvalet, BASF och Nippon Shokubai Europe, tillsammans med unionstillverkaren Evonik, upprepade de påståenden som motsatte sig en uppdelning av produktkontrollnumret och hävdade att den skulle vara godtycklig och selektiv och endast skulle främja LG Chems egenintresse i undersökningen.

(84)

Å andra sidan välkomnade två användare, FATER och P&G, beslutet att införa en ny uppdelning av produktkontrollnumret. Båda användarna begärde vidare att ett särskiljningskriterium skulle läggas till, nämligen ”T20 – Dynamisk absorptionshastighet” i sekunder, dvs. den hastighet med vilken superabsorberande polymerer absorberar vätskor under tryck. I sina synpunkter förklarade de två användarna att T20-metoden hade utvecklats och avsevärt förbättrats av P&G under det föregående årtiondet, och att den för närvarande användes av både P&G och FATER i produkter av typen ”Superabsorberande polymerer generation 8”, som sannolikt övergår till produkter av typen ”Superabsorberande polymerer generation 9” år 2022. De två användarna ansåg därför att införandet av detta kriterium var nödvändigt för att säkerställa högsta möjliga grad av produkt- och prisjämförbarhet med andra superabsorberande polymerprodukter.

(85)

Kommissionen ansåg att absorptionshastigheten är en allmän egenskap som skiljer sig åt mellan alla superabsorberande polymerer. Att skilja mellan alla typer av superabsorberande polymerer skulle dock förhindra alla prisjämförelser. Kommissionen avvisade därför begäran om införande av detta kriterium i sin analys.

(86)

Den 22 april 2021 beslutade kommissionen, efter att ha beaktat alla synpunkter som inkommit från de berörda parterna och på grundval av bevisningen i ärendet, att göra den ändring av uppdelningen av produktkontrollnumret som föreslås i noteringen i ärendehandlingarna av den 9 april 2021. Den slutliga uppdelningen av produktkontrollnumret tog hänsyn till skillnader mellan superabsorberande polymerprodukter med avseende på vilka råvaror som används i tillverkningsprocessen, form, centrifugalretentionskapacitet, luktsanering och användningsområden och därmed förkastades skillnaderna avseende svällda och icke svällda produkter, klumpförebyggande och motverkande av missfärgning. Kommissionen bad de unionstillverkare som ingick i urvalet och den exporterande tillverkaren att lämna in nya svar på de delar av frågeformuläret som avsåg produktkontrollnumret och använda den slutliga uppdelningen av produktkontrollnumret.

(87)

Efter beslutet om den slutliga uppdelningen av produktkontrollnumret hävdade LG Chem den 27 maj 2021 att de synpunkter från berörda parter som motiverade ändringen av den slutliga uppdelningen av produktkontrollnumret inte hade inkluderats i de icke-konfidentiella ärendehandlingarna i undersökningen i tid, vilket strider mot artikel 6.7 i grundförordningen.

(88)

Kommissionen beviljade LG Chem en förlängning av tidsfristen för att inkomma med synpunkter på dessa synpunkter.

(89)

LG Chem hävdade vidare att de uppgifter som de andra parterna angett som svar på det detaljerade produktkontrollnumret inte var sådana att det var möjligt att på ett rimligt sätt förstå de uppgifter som lämnats i förtroende.

(90)

De uppgifter som LG Chem hänvisar till ansågs av kommissionen vara mycket konfidentiella, eftersom konkurrenter, genom att använda dessa uppgifter, skulle kunna förstå unionsindustrins affärsstrategier. Kommissionen ansåg att de icke-konfidentiella sammanfattningarna var representativa för de konfidentiella uppgifterna och gjorde det möjligt för andra berörda parter att på lämpligt sätt utöva sin rätt till försvar. Påståendet avvisades därför.

(91)

Efter meddelandet om den slutliga uppdelningen av produktkontrollnumret begärde två användare, FATER och P&G, att produkter av de så kallade typerna ”superabsorberande polymerer generation 8 och 9” skulle undantas, eftersom det fanns specifika fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som inte skulle möjliggöra utbytbarhet med andra typer av superabsorberande polymerprodukter. Såsom beskrivs i skäl 84 hävdade användarna att T20-metoden skiljer produkter av typen ”superabsorberande polymerer generation 8 och 9” från alla andra superabsorberande polymerprodukter på unionens marknad.

(92)

Kommissionen undersökte påståendena och drog slutsatsen att alla superabsorberande polymerprodukter i viss utsträckning omfattas av olika tekniska eller kemiska specifikationer. I slutändan har de emellertid samma slutanvändning och är utbytbara, och omfattas fortfarande av definitionen av den berörda produkten i enlighet med skäl 58. Eventuella mindre skillnader i specifikationerna beaktas genom de kompletterande uppgifterna i produktkontrollnumret . Den T20-metod som används för ”superabsorberande polymerer generation 8 och 9” motiverade därför inte att produkten utesluts från produktdefinitionen i undersökningen. Dessa påståenden avvisades därför.

(93)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet hävdade P&G och Fater att kommissionen felaktigt framställde absorptionshastigheten som en ”allmän egenskap” som skiljer sig åt mellan alla superabsorberande polymerprodukter. De påpekade att de fem deskriptorer som används i den slutliga uppdelningen av produktkontrollnumret därför också kunde betraktas som ”allmänna egenskaper” som skiljer sig åt mellan alla superabsorberande polymerprodukter. P&G och Fater ansåg därför att kommissionen skulle ha kunnat göra en mer exakt analys av produktkontrollnumret genom att använda T20-nivån som ett tröskelvärde i uppdelningen av produktkontrollnumret.

(94)

De hävdade vidare att kommissionen inte kunde styrka skälen till att den T20-metod som används för ”superabsorberande polymerer generation 8 och 9” inte motiverade att produkten utesluts från produktdefinitionen. De hävdade också att kommissionen underlåtit att beakta de ytterligare faktorer som kännetecknar T20-metoden, såsom tillverkningsprocessen och konsumenternas uppfattning, samt skillnaderna i fråga om fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, när den konstaterade att alla superabsorberande polymerprodukter har ”samma slutanvändning och är utbytbara” och att ”eventuella mindre skillnader i specifikationerna beaktas genom de kompletterande uppgifterna i produktkontrollnumret”.

(95)

P&G och Fater hävdade också att kommissionen inte tog hänsyn till den bevisning som lämnats för att styrka att tillverkningsprocessen för superabsorberande polymerer generation 8 och 9 i grunden skiljer sig från tillverkningsprocessen för andra typer av superabsorberande polymerer.

(96)

Slutligen hävdade P&G och Fater att det skulle ligga i unionens intresse att utesluta produkter av typen ”superabsorberande polymerer generation 8 och 9” från produktdefinitionen i undersökningen, eftersom man då skulle undvika en negativ inverkan på priserna på blöjor från P&G och Fater för återförsäljare samtidigt som antidumpningsåtgärderna på import av andra superabsorberande polymerprodukter skulle fortsätta att gälla.

(97)

Såsom meddelats de berörda parterna konstaterade kommissionen att de tekniska skillnaderna i sig inte var tillräckliga för att motivera ett uteslutande (se skäl 92). P&G och Fater bestred inte att tillverkningen av denna typ av superabsorberande polymerer baseras på samma råvaror som andra superabsorberande polymerer och att användningen i hygienprodukter för barn och vuxna konkurrerar med andra superabsorberande polymerer som används i samma typ av produkter. Det faktum att vissa användare har anpassat sin tillverkning till superabsorberande polymerer med särskilda egenskaper motiverar inte heller uteslutandet. Kommissionen avvisade därför påståendet om att den inte beaktade några faktorer i sin bedömning. Unionens intresse behandlas vidare i avsnitt 6.

(98)

I sin inlaga efter det slutliga utlämnandet begärde Kimberly-Clark att kommissionen skulle undanta en viss typ av superabsorberande polymerer som används i dess tillverkningsprocess från produktdefinitionen. .

(99)

Kommissionen noterade att Kimberly-Clark inte inkom med någon bevisning till stöd för sitt påstående om olika tekniska egenskaper. Företaget bestred inte heller att dess särskilda typ av superabsorberande polymerer baseras på samma råvaror som andra superabsorberande polymerer och att denna typ konkurrerar med andra superabsorberande polymerer som används i samma typ av produkter. Eftersom denna begäran om undantag lämnades in i ett mycket sent skede av förfarandet kunde kommissionen inte heller kontrollera påståendena om att vissa tillverkare inte skulle kunna tillverka denna typ av superabsorberande polymerer. Kommissionen avslog därför begäran om undantag.

(100)

Stickprovsförfarande tillämpades inte för exporterande tillverkare i Sydkorea. LG Chem var den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren av den berörda produkten i Sydkorea.

(101)

Kommissionen undersökte först huruvida LG Chems totala försäljningsvolym på hemmamarknaden var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare motsvarade minst 5 % av dennes totala exportförsäljning av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades det att LG Chems totala försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(102)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som LG Chem sålde på hemmamarknaden och som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes för export till unionen och för vilka företaget hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

(103)

Kommissionen undersökte sedan huruvida LG Chems försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs för export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen.

(104)

Kommissionen fastställde att fyra produkttyper inte såldes av LG Chem på hemmamarknaden. För dessa produkttyper konstruerades normalvärdet på det sätt som anges i skälen 111–112.

(105)

En produkttyp såldes i volymer som motsvarade 4,3 % av den totala volymen av LG Chems exportförsäljning till unionen, dvs. endast något under tröskelvärdet på 5 %. Eftersom dess försäljningspris låg i linje med priserna på jämförbara modeller som såldes på hemmamarknaden, ansåg kommissionen att det var representativt för den berörda marknaden.

(106)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden för att avgöra om den skulle använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(107)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(108)

I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden.

(109)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp av enbart den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om någotdera av följande villkor uppfylls:

(110)

Analysen av den inhemska försäljningen visade att mer än 80 % (9) av försäljningen av den produkttyp som är identisk eller jämförbar med de produkttyper som säljs på export till unionen var lönsam, och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet för dessa produkttyper som ett vägt genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning under undersökningsperioden.

(111)

För de produkttyper för vilka ingen försäljning av den likadana produkten i representativa kvantiteter förekommer på hemmamarknaden konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(112)

För de fyra produkttyper som inte sålts alls på hemmamarknaden adderades de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten för alla transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden.

(113)

LG Chem exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder eller indirekt via LG Chem Europe, en närstående importör i unionen.

(114)

För försäljning av den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(115)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet ifrågasatte LG Chem kommissionens ändring av justeringen för kreditkostnader för LG Chems direktförsäljning till unionen, vilken baserades på tremånadersräntan i Sydkorea och den valuta som används i företagets räkenskaper (sydkoreansk won). LG Chem ansåg att kommissionen borde ha använt den Libor som LG Chem använde i sitt svar på frågeformuläret och som baseras på faktureringsvalutan (euro).

(116)

LG Chem hävdade att justeringen borde återspegla en kostnad som beräknas på grundval av de betalningsvillkor som avtalades vid tidpunkten för försäljningen. Företaget anser att de överenskomna betalningsvillkoren är de valutor i vilka fakturorna är utställda och att kommissionen därför borde ha tillämpat de korta Liborräntorna för euro.

(117)

Kommissionen instämde inte i denna åsikt. Såsom också förklaras i frågeformuläret avses med kredit kostnaden för den tid som köparen får på sig för att betala varorna, dvs. vad som fastställs i betalningsvillkoren. De överenskomna villkoren är därför de dagar som köparen får på sig för att betala fakturan. När det gäller räntesatsen bör den återspegla den kostnad som företaget skulle ha betalat för sin egen kortfristiga upplåning av samma fakturabelopp. Den bör därför baseras på sydkoreansk won, som är företagets funktionella valuta.

(118)

Exportpriset för försäljning genom LG Chem Europe fastställdes på grundval av det pris till vilket den importerade produkten först såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I sådant fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst.

(119)

När det gäller den vinstmarginal som användes hävdade LG Chem Europe att dess egen vinstmarginal borde användas eftersom den enligt dem själva var korrekt och rimlig.

(120)

Fördelningsmetoden konstaterades dock vara helt påverkad av att de två företagen var närstående, eftersom LG Chem skötte fördelningen direkt. Internpriset var därför inte ett pris som skulle ha fastställts i en förhandling med en oberoende importör. Kommissionen drog därför slutsatsen att vinstmarginalen för LG Chem Europe inte var rimlig. Enligt artikel 2.9 i grundförordningen anses det lämpligt att använda en skälig vinstmarginal som är oberoende av den faktiska vinstmarginal som uppstår genom internpriset, i syfte att undvika eventuella snedvridande verkningar som internpriset skulle kunna ge upphov till, i linje med etablerad rättspraxis för unionens domstolar. Påståendet avvisades därför.

(121)

I avsaknad av samarbetsvilliga, icke-närstående importörer beslutade kommissionen att använda den vinstmarginal som använts i ett tidigare förfarande som avsåg en annan kemisk produkt som tillverkats av en liknande industri och importerats under liknande omständigheter, dvs. den vinstmarginal på 6,89 % (10) som fastslogs i undersökningen av polyvinylalkoholer.. Kommissionen anser att vinstmarginalen är det mest objektiva tillgängliga underlaget för att man ska komma fram till en nöjaktig uppskattning av ett marknadsmässigt exportpris.

(122)

Efter det slutliga utlämnandet upprepade företaget sitt påstående och lämnade in en beräkning som skulle visa att kostnaden för LG Chem Europes inköp från LG Chem var högre än försäljningspriset för identiska produktkontrollnummer som såldes direkt av LG Chem till icke-närstående kunder i unionen. Företaget ansåg att detta visade att LG Chem Europes vinstmarginal baserades på en armlängdskostnad för inköp och därför borde användas för justeringen enligt artikel 2.9.

(123)

LG Chem jämförde i sin beräkning LG Chem Europes pris (efter avdrag för de justeringar, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som fastslogs i undersökningen avseende polyvinylalkoholer) med LG Chems direkta försäljning i EU (efter avdrag för justeringar) och lade därför inte fram någon bevisning som motsade argumentet att vinstfördelningen var helt påverkad av att de två företagen var närstående, såsom fastställdes under undersökningen. Dessutom var LG Chem Europes priser från fabrik plus de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som fastslogs i undersökningen avseende polyvinylalkoholer i genomsnitt [5 % – 8 %] högre än LG Chems priser från fabrik för direktförsäljning. Enligt kommissionen överensstämmer detta intervall fullständigt med det påslag som en icke-närstående importör skulle ta ut. Påståendet avvisades därför.

(124)

LG Chem bestred också användningen av den vinstmarginal som fastställdes i undersökningen avseende polyvinylalkoholer. Företaget hävdade att vinstmarginalen hade fastställts under en annan tidsperiod än den nuvarande undersökningen och att det fanns stora skillnader i distributionen av superabsorberande polymerer jämfört med polyvinylalkohol. Företaget ansåg för det första att marknadsvillkoren för polyvinylalkoholer har förändrats avsevärt, vilket minskat vinstmarginalen för importörer inom den kemiska sektorn jämfört med den aktuella undersökningens undersökningsperiod, och för det andra att superabsorberande polymerer är en produkt som samutvecklas av tillverkaren och kunden och som vanligtvis säljs genom långfristiga avtal, medan polyvinylalkohol är en handelsvara som säljs genom spotförsäljning.

(125)

Kommissionen anser inte att den vinstmarginal som fastställts i undersökningen avseende polyvinylalkoholer är olämplig. För det första visade de uppgifter som samlats in från berörda parter att den genomsnittliga vinstmarginalen för importörer inom sektorn för särskilda kemikalier varierade mellan 10 % och 15 % 2020. För det andra är polyvinylalkoholer, i motsats till vad LG Chem hävdar, också en produkt som ofta utvecklas enligt kundernas specifikationer och ofta säljs genom långfristiga avtal, vilket bekräftades i undersökningen avseende polyvinylalkoholer. För det tredje visade de insamlade uppgifterna att vinsten för de samarbetsvilliga icke-närstående importörerna i undersökningen avseende polyvinylalkoholer låg kvar på samma nivå även före undersökningsperioden för den undersökningen. Detta påstående avvisades därför.

(126)

Efter det slutliga utlämnandet lämnade LG Chem, tillsammans med LG Chem Europe, inom de tidsfrister som anges i artikel 8.2 i grundförordningen, in ett erbjudande om ett prisåtagande, Företaget erbjöd två genomsnittliga minimiimportpriser som ska indexeras.

(127)

I en rad synpunkter till kommissionen motsatte sig klagandena och Evonik LG Chems erbjudande av flera skäl, såsom risken för korsvis priskompensation och risken för att minimiimportpriset kan bli ett referenspris på unionsmarknaden och därmed minska konkurrensen. De begärde att LG Chems erbjudande skulle avslås.

(128)

Klagandena och Evonik hävdade vidare att Sydkoreas bristande efterlevnad av vissa bestämmelser i ILO:s konventioner skulle kunna snedvrida tillverkningskostnaderna för sydkoreanska superabsorberande polymerer och i slutändan påverka varje jämförelse mellan unionsindustrins priser och de sydkoreanska importpriserna. De begärde att kommissionen skulle ta hänsyn till sådan snedvridning i den aktuella undersökningen, åtminstone när den granskar eventuella erbjudanden om prisåtagande från den exporterande tillverkaren.

(129)

Kommissionen ansåg inte att den inom ramen för den aktuella undersökningen förfogade över tillräcklig bevisning för att vissa bestämmelser i ILO:s konventioner inte hade följts för att den skulle kunna dra några slutsatser om snedvridningar av arbetskraftskostnaderna. I vilket fall som helst måste det erbjudande om åtagande som LG Chem lagt fram avvisas av andra skäl och en bedömning var därför inte nödvändig i detta avseende.

(130)

Enligt artikel 8 i grundförordningen måste ett erbjudande om ett prisåtagande vara tillräckligt för att undanröja dumpningens skadliga verkan och behöver inte godtas om det är praktiskt svårt att tillämpa det. Kommissionen bedömde erbjudandet på grundval av dessa kriterier och kom fram till att det vore praktiskt svårt att tillämpa det och inte skulle undanröja dumpningens skadliga verkan av följande orsaker.

(131)

För det första är priset på den berörda produkten och på de råvaror, på vilka den föreslagna indexeringen baserades, volatila. Mot bakgrund av en sådan volatilitet kan det inte garanteras att ett minimiimportpris kommer att vara tillräckligt för att undanröja dumpningens skadliga verkan under åtgärdernas giltighetstid.

(132)

För det andra exporterade LG Chem flera olika produkttyper under undersökningsperioden, med en prisvariation på [30 % – 40 %]. Ett vägt genomsnittligt minimiimportpris per kategori av den berörda produkten skulle leda till ett minimiimportpris som skulle vara lägre än det icke-dumpade priset för vissa typer av superabsorberande polymerprodukter, även med beaktande av den ovannämnda prisvolatiliteten.

(133)

För det tredje indexeras de föreslagna minimiimportpriserna efter de två viktigaste råvarorna för prisformeln för superabsorberande polymerer, nämligen propen och kaustiksoda. Andra viktiga faktorer såsom energikostnader beaktas dock inte i indexeringen.

(134)

För det fjärde är det inte lätt att skilja olika typer av superabsorberande polymerprodukter och produktkontrollnummer åt endast genom en fysisk inspektion. Detta innebär en stor risk för att dyrare produkttyper eventuellt felaktigt deklareras som billigare produkttyper. Detta gör att åtagandet blir svårt att övervaka och därmed också praktiskt svårt att tillämpa i den mening som avses i artikel 8 i grundförordningen.

(135)

För det femte har LG Chem en global struktur som består av flera närstående företag, både inom och utanför unionen, och säljer ett stort antal andra kemiska produkter till globala kunder i och utanför unionen. Superabsorberande polymerer säljs ofta via globala fördelningskontrakt där en kund som finns på flera platser i världen förhandlar med LG Chem om volym och priser för alla dess närstående enheter. Under dessa omständigheter skulle det vara omöjligt för kommissionen att effektivt övervaka dessa transaktioner eftersom de skulle äga rum utanför unionen, vilket skulle göra det möjligt för LG Chem att enkelt korsvis kompensera priserna i unionen med priserna utanför unionen för globala kunder. Enbart detta skulle göra att det blir praktiskt svårt att tillämpa åtagandet.

(136)

Kommissionen sände en skrivelse till sökanden i vilken den angav skälen till att åtagandeerbjudandet avslogs. Sökanden inkom med synpunkter på skrivelsen. Dessa synpunkter gjordes tillgängliga för de berörda parterna i ärendehandlingarna.

(137)

I sina synpunkter bestred LG Chem de skäl som kommissionen angav till att åtagandeerbjudandet avslogs. LG Chem anser att den föreslagna indexeringsmekanismen kunde fånga upp prisvolatiliteten och säkerställa att minimiimportpriset undanröjer dumpningsmarginalen under åtgärdernas hela varaktighet. När det gäller de olika produkttyperna hävdade LG Chem att den stora prisvariationen för de olika produkttyperna berodde på ett enda produktkontrollnummer som exporterades i begränsade mängder, och erbjöd sig att se över sitt erbjudande på grundval av de tre förenklade produktkontrollnummer som används för prisunderskridande. Företaget hävdade vidare att det inte fanns någon risk för korsvis kompensation mellan de olika produkttyperna, eftersom tullmyndigheterna lätt kan kontrollera de olika egenskaperna genom försäljningsdokument och tekniska datablad som LG Chem måste utarbeta för varje sändning. LG Chem hävdade slutligen att det inte fanns någon risk för korsvis kompensation genom långfristiga och globala fördelningskontrakt och erbjöd sig att tillhandahålla information om försäljning till globala kunder inom och utanför EU för att minska risken.

(138)

Kommissionen medgav att den föreslagna indexeringen skulle kunna fånga upp åtminstone en del av den observerade prisvolatiliteten. De föreslagna minimiimportpriserna baserades dock endast delvis på prisformeln för råvaror, medan den fasta delen, som står för omkring 50 % av priset på superabsorberande polymerer, var fast. Även när det gäller de olika produkttyperna skulle prisvariationen för de återstående nio produktkontrollnumren fortfarande vara omkring [15 % – 30 %], även om det enda produktkontrollnummer som exporterades i begränsade kvantiteter inte beaktades. När det gäller risken för korsvis kompensation anser kommissionen att försäljningsdokumenten i sig inte skulle förhindra risken för felaktiga deklarationer, eftersom tullmyndigheterna endast skulle ha dessa deklarationer att förlita sig på. Kommissionen noterar slutligen LG Chems erbjudande om att lämna information om försäljning till globala kunder. Kommissionen anser dock att detta inte skulle minska risken för korsvis kompensation, eftersom kommissionen inte skulle ha möjlighet att kontrollera att all relevant information har lämnats och eftersom det skulle vara ytterst svårt att kontrollera att LG Chem fullgör sitt åtagande. Påståendet avvisades därför.

(139)

LG Chem hävdade vidare att de skäl som kommissionen angav till att erbjudandet om ett prisåtagande avslogs inte överensstämde med slutsatserna i det allmänna informationsdokumentet. Företaget hävdade att i) kommissionen medgav att priset på den berörda produkten var volatilt, men ansåg att detta inte var förenligt med påståendet att den sydkoreanska importen inte tvingade ned unionsindustrins priser, ii) kommissionen hävdade att LG Chem exporterade tio olika produkttyper som kunde identifieras av faktorer som formen på produktens granulat, porositet, bulkdensitet och partikelstorleksfördelning, i motsats till det allmänna informationsdokumentet där kommissionen baserade underskridandet och beräkningen av skademarginalen på ett förenklat produktkontrollnummer, som endast beaktar införandet av luktsanering och användningen av produkten (hygienrelaterad användning och industriell användning), iii) kommissionen i det allmänna informationsdokumentet inte beaktade prisformeln för superabsorberande polymerer och unionstillverkarnas kostnader som relevanta faktorer som vållar unionsindustrin skada, fastän den ansåg att det var relevanta faktorer som ledde till att åtagandet avvisades, iv) kommissionen beaktade långfristiga och globala fördelningskontrakts relevans för att avslå LG Chems åtagandeerbjudande, men inte beaktade detta i det allmänna informationsdokumentet, särskilt i fråga om unionsindustrins exportresultat och effekterna av importen från Japan.

(140)

Dessa argument måste avvisas. För det första har kommissionen redan analyserat det faktum att priserna ansågs volatila, dvs. att de fluktuerade i förhållande till råvarupriserna. Detta konstaterades ha en försumbar inverkan på unionsindustrins lönsamhet och priser, såsom förklaras i skälen 283–288, eftersom unionsindustrin på grund av den dumpade importen från Sydkorea inte kunde höja sina priser i samma utsträckning som sina tillverkningskostnader (se även skäl 249). För det andra beaktade kommissionen de olika egenskaperna hos superabsorberande polymerer när det gäller tulltjänstemännens förmåga att skilja mellan de olika produkttyperna och genomförbarheten av det föreslagna åtagandet. Såsom förklaras i skäl 182 ansåg kommissionen dock att det förenklade produktkontrollnummer som användes i beräkningen av prisunderskridandet var tillräckligt detaljerat för att fånga upp kostnads- och prispåverkan av superabsorberande polymerers viktigaste egenskaper. För det tredje ansågs de globala fördelningskontrakten vara relevanta, eftersom de utgör ett hot mot övervakningen och genomförandet av åtagandet på grund av risken för korsvis kompensation. Dessutom analyserade kommissionen LG Chems synpunkter på de globala fördelningskontraktens inverkan på effekterna av importen från Japan, unionsindustrins exportresultat och de globala prisförhandlingarna i avsnitten 5.2.3, 5.2.4 och 5.2.8.

(141)

Kommissionen ansåg därför att åtagandeerbjudandet var omöjligt att genomföra och därmed också praktiskt svårt att genomföra i den mening som avses i artikel 8 i grundförordningen och avslog därför erbjudandet.

(142)

Kommissionen jämförde normalvärdet och den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpris på grundval av priset från fabrik.

(143)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Normalvärdet justerades för transport- och förpackningsutgifter, kreditkostnader och kostnader för tekniskt bistånd. Exportpriset för hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, transport-, försäkrings- och förpackningskostnader, importavgifter och tullrestitution, kreditkostnader, bankavgifter, kostnader för tekniskt bistånd när dessa befanns vara skäliga, korrekta och styrkta med kontrollerad bevisning.

(144)

LG Chem begärde en justering på grundval av handelsled för inhemsk försäljning. Företaget hävdade att försäljningsfunktionerna för exportförsäljning till unionen inte bara utförs av dess närstående importör LG Chem Europe, utan även av säljteamet vid LG Chems huvudkontor i Sydkorea. Eftersom kommissionen justerade exportpriset för den närstående importörens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, bör kommissionen analogt med detta även från det inhemska priset dra av försäljningskostnaderna för säljteamet i Sydkorea för dess försäljning på hemmamarknaden.

(145)

Detta påstående måste avvisas. För det första syftar justeringen enligt artikel 2.9 i grundförordningen till att konstruera ett tillförlitligt exportpris som inte påverkas av förhållandet mellan exportören i exportlandet och den närstående importören i unionen. Justeringarna måste täcka alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen (samt förväntad vinst) i den mån dessa poster normalt åligger en importör. LG Chem har inte lagt fram några bevis för att det exportpris som har konstruerats i enlighet med artikel 2.9 har gått utöver vad som krävs enligt denna bestämmelse. Det faktum att fastställandet av normalvärdet och exportpriset styrs av olika discipliner är inte i sig en faktor som påverkar prisjämförbarheten och måste behandlas inom ramen för en justering enligt artikel 2.10 i grundförordningen. LG Chem har inte lagt fram några bevis för att de justeringar som gjorts enligt artikel 2.10, såsom anges i skäl 143, inte är lämpliga för en rättvis jämförelse mellan exportpriset och normalvärdet, eller att de sålde till andra typer av kunder på hemmamarknaden än på unionens marknad.

(146)

Kommissionen jämförde det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(147)

På grundval av detta uppgår den slutgiltiga vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif (kostnad, försäkring och frakt) vid unionens gräns, före tull, till 13,4 % för den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren.

(148)

För alla övriga exporterande tillverkare i Sydkorea fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta ändamål fastställde kommissionen de exporterande tillverkarnas grad av samarbetsvilja.

(149)

Eftersom det fanns två andra tillverkare i Sydkorea som inte samarbetade i undersökningen ansåg kommissionen att samarbetsviljan var låg. Kommissionen ansåg således att det var lämpligt att fastställa den övriga dumpningsmarginalen till nivån för den högsta dumpningsmarginalen för en representativ produkttyp.

(150)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna uttryckta i procent av cif-priset vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(151)

Den likadana produkten tillverkades av fem unionstillverkare under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(152)

Unionens sammanlagda tillverkning uppgick till omkring 346 590 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter för unionsindustrin, däribland svaren på frågeformuläret om antidumpning från unionstillverkarna i urvalet och svaren på det övergripande formuläret från en unionstillverkare utanför urvalet. Uppgifternas tillförlitlighet och fullständighet dubbelkontrollerades mot siffrorna i klagomålet. Såsom anges i skäl 41 svarade de unionstillverkare som ingick i urvalet för mer än 50 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten.

(153)

Kommissionen fann att unionstillverkarnas sammanlagda tillverkning var avsedd för den öppna marknaden och därför var föremål för direkt konkurrens med importen från det berörda landet. På denna grund undersökte kommissionen alla ekonomiska indikatorer med avseende på unionsindustrin i dess helhet.

(154)

Kommissionen fastställde unionens förbrukning på grundval av de svar som unionstillverkarna i urvalet lämnat på frågeformuläret om antidumpning, det övergripande formuläret samt import baserad på uppgifter från Eurostat.

(155)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Unionens förbrukning (ton)

(156)

Under skadeundersökningsperioden förblev den totala förbrukningen på den öppna marknaden stabil, med minimala fluktuationer klart under 1 %.

(157)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av det KN-nummer (11) som hämtats ur Eurostats databas, justerat genom de uppgifter från TRASS som anges i klagomålet, för att skilja ut import av den berörda produkten. Denna justering var nödvändig eftersom Eurostats uppgifter för KN-numret omfattade en andel av andra produkter, vilket skulle snedvrida både kvantiteter och priser. Ingen av de berörda parterna bestred justeringen. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av importvolymen i det berörda landet i förhållande till volymen av unionens totala förbrukning, vilket framgår av tabell 2.

(158)

Efter det slutliga utlämnandet begärde LG Chem ytterligare upplysningar om den metod som använts för att fastställa importvolymer och importvärden samt utlämnande av detaljerade uppgifter från TRASS. Kommissionen lämnade följande kompletterande upplysningar:

(159)

Såsom förklaras i punkt 18 i klagomålet omfattar KN-nummer 3906 90 90 inte enbart superabsorberande polymerer. Klaganden har tillhandahållit en uppskattning av andelen superabsorberande polymerer i alla volymer som klarerats enligt KN-nummer 3906 90 90 på grundval av uppgifter från TRASS. Såsom framgår av den öppna versionen av bilaga 5-1 ”Import av superabsorberande polymerer till EU” till klagomålet motsvarade volymen av exporten av superabsorberande polymerer till EU under skadeundersökningsperioden 84 % av den totala import som tullklarerats under KN-nummer 3906 90 90. I bilagan anges vidare att klaganden använde dessa uppgifter för att göra justeringar av uppgifterna från Eurostat.

(160)

Kommissionen använde samma metod som klaganden, då denna ansågs lämplig och inte har bestridits, såsom nämns i skäl 119 i det allmänna informationsdokumentet från det slutliga utlämnandet.

(161)

Kommissionen klargjorde vidare att TRASS-databasen gör det möjligt att välja produktbeteckning. Man filtrerade på volym och värde enligt TRASS för export från Sydkorea till EU under HS-nummer 3906 90 90, så att endast produktbeteckningar som motsvarar superabsorberande polymerer inkluderades. Femton produkter valdes.

(162)

TRASS tillåter dock endast dataextrahering när uppgifter från minst tre företag finns tillgängliga. Så var inte fallet 2018. Eftersom förhållandet mellan exporten av superabsorberande polymerer i TRASS och Eurostats uppgifter avseende KN-nummer 3906 90 90 var stabilt för övriga år beräknade kommissionen ett värde för 2018 med hjälp av det genomsnittliga värdet för de andra åren.

(163)

De underliggande TRASS-uppgifterna är föremål för upphovsrättsskydd och kan inte lämnas ut av kommissionen, men kan köpas.

(164)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(165)

Importen från Sydkorea ökade från omkring 83 500 ton till omkring 110 900 ton under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar en total ökning med 33 % mellan 2017 och undersökningsperioden. Denna ökning var betydligt högre än ökningen i förbrukningen.

(166)

Den största ökningen av importvolymen från Sydkorea registrerades mellan 2018 och 2019, med en årlig ökning på 22 %, följt av en minskning med 3,5 % mellan 2019 och undersökningsperioden.

(167)

Till följd av detta ökade marknadsandelen för importerade sydkoreanska produkter från [12 % – 14 %] till [16 % – 18 %] under skadeundersökningsperioden, vilket utgjorde en ökning med 33 % mellan 2017 och undersökningsperioden. Det bör noteras att både importvolymen och marknadsandelen för Sydkorea uppvisade en sammantaget snabb ökning under skadeundersökningsperioden.

(168)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat, och använde sig av det Taric-nummer som anges i skäl 157, justerat med hjälp av uppgifter från TRASS, som anges i skälen 157–162.

(169)

Efter det slutliga utlämnandet påpekade LG Chem att Eurostats uppgifter innehöll priser på cif-nivå. Kommissionen beaktade detta och omvandlade således fob-importpriserna från TRASS-databasen till cif genom att tillämpa en kvot för fob-värdet på de cif-värden som anges i de kontrollerade uppgifterna från LG Chem. De justerade siffrorna visas nedan i tabell 3.

(170)

Det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

(171)

De genomsnittliga priserna på importen från Sydkorea sjönk med 10 % under skadeundersökningsperioden, från 1 191 euro/ton till 1 074 euro/ton. Dessa priser var fortfarande betydligt lägre än försäljningspriserna för unionstillverkarna i urvalet under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 7.

(172)

Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av uppgifter från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i det berörda landet och uppgifter om försäljningen på hemmamarknaden som lämnats av unionsindustrin för undersökningsperioden. Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(173)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av de utvalda unionstillverkarnas teoretiska omsättning under undersökningsperioden. Det vägda genomsnittliga prisunderskridandet var 14,7 %.

(174)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade LG Chem att företagets egna detaljerade uppgifter inte fanns med i bilaga 3b till det slutliga utlämnandet och att intervallen för konfidentiella uppgifter var olämpliga. Kommissionen bekräftade LG Chems synpunkter. LG Chem tillhandahölls därför sina egna konfidentiella uppgifter och intervallen begränsades. Dessa ändringar ingick i det ytterligare känsliga utlämnandet av uppgifter till LG Chem och unionsindustrin den 8 februari 2022.

(175)

LG Chem hävdade också att uppgifter för specifika produktkontrollnummer borde lämnas ut. I enlighet med artikel 19 i grundförordningen kunde kommissionen dock inte lämna ut de begärda uppgifterna per produkttyp. I det aktuella fallet fanns det bara två unionstillverkare och tre produktkontrollnummer. Ett utlämnande på en sådan detaljnivå skulle därför göra det möjligt att, antingen direkt eller tillsammans med marknadsinformation, rekonstruera konfidentiella försäljnings- eller produktionsuppgifter för enskilda unionstillverkare. LG Chem upprepade sitt argument efter det ytterligare slutliga utlämnandet.

(176)

Kommissionen kan inte lämna ut detaljerade uppgifter som endast samlats in från två företag, eftersom detta skapar en risk för att andra berörda parter kan rekonstruera konfidentiella uppgifter från enskilda tillverkare med hjälp av marknadsinformation. Detta är en objektiv risk som finns på alla marknader där endast ett fåtal kända tillverkare är verksamma på marknaden eller ingår i kommissionens undersökning. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(177)

LG Chem hävdade vidare att de siffror som använts för prisunderskridande och målprisunderskridande inte har någon grund i undersökningen och att dessa skillnader borde förklaras. LG Chem kunde inte få de uppgifter om cif-exportvärdet vid EU:s gräns som anges i bilaga 3b, samt de detaljerade beräkningar av prisunderskridande och skada som lämnats till LG Chem, att stämma överens med de uppgifter som rapporterats i LG Chems försäljningsförteckningar i tabellerna EUSALUR och RLSALUR. LG Chem hävdade också att det cif-exportvärde vid EU:s gräns som anges i sydkoreansk won i bilaga 2.1 till det slutliga utlämnandet skulle leda till ett annat värde i euro än det som används i bilaga 3b.

(178)

Kommissionen klargjorde att den för omräkningen av sydkoreansk won till euro konverterat cif-värdena för varje transaktion med ECB:s respektive månatliga växelkurs, medan LG Chem i sina synpunkter uppgav att man hade tillämpat ECB:s årliga växelkurs. På grund av de månatliga variationerna i kvantiteterna visade LG Chems omräkning, vilken baserades på den årliga växelkursen, med nödvändighet andra värden. Kommissionen avvisade därför påståendet att de siffror som använts för prisunderskridande och målprisunderskridande uppvisar skillnader jämfört med de tillgängliga uppgifterna.

(179)

LG Chem hävdade också att kommissionen inte förklarade hur den fastställde det konstruerade cif-värdet, som användes med avseende på prisunderskridande.

(180)

Kommissionen klargjorde att det konstruerade cif-värdet för försäljningen via LG Chem Europe konstruerades genom att man från nettofakturavärdet drog av de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som fastställts enligt skälen 118–125, och justeringarna för alla kostnader som uppkommit efter importen. I motsats till vad LG Chem hävdar förklaras dessutom i bilaga 3a till det slutliga utlämnandet hur cif-priset fastställdes med avseende på justeringen för kostnader efter import. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(181)

LG Chem hävdade vidare att kommissionen använde ett produktkontrollnummer för att jämföra LG Chems importpriser med priserna för de unionstillverkare som ingick i urvalet, vilket var alltför enkelt och inte tog hänsyn till alla egenskaper som nämndes i LG Chems inlaga av den 28 april 2021, dvs. råvara, form, centrifugalretentionskapacitet, luktsanering, svällda och icke svällda produkter, klumpförebyggande, motverkande av missfärgning och användning. I synnerhet kan skillnaderna i centrifugalretentionskapacitet ensamma förklara prisunderskridandemarginalen på 14,7 %.

(182)

Kommissionen hänvisar till avsnitt 2.3.5, som visar att kommissionen samlade in detaljerade uppgifter för att kunna analysera kostnads- och priseffekterna av de olika egenskaper, inklusive centrifugalretentionskapacitet, som LG Chem föreslog. Dessa uppgifter, tillsammans med de uppgifter från användarna som samlades in och kontrollerades, bekräftade dock inte den påstådda kostnads- och prispåverkan av andra egenskaper än de som kommissionen tillämpade. Kommissionen avvisade därför påståendet att ett mer detaljerat produktkontrollnummer borde ha använts.

(183)

LG Chem hävdade slutligen att en justering av det faktiska pris som LG Chem Europe tog ut med ett teoretiskt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst med avseende på prisunderskridande utgör ett uppenbart fel i bedömningen och är oförenlig med artikel 3.2 och 3.3 i grundförordningen, eftersom priserna vid en jämförelse av prisunderskridandet måste jämföras i samma handelsled, i enlighet med Jindal-domen (12). Tribunalen har i Hansol-målet (13) bekräftat att det vad gäller prisunderskridande är de priser som förhandlats fram mellan ett företag och kunderna som kan avgöra kundens beslut om förvärv, och inte priserna under ett mellansteg.

(184)

Detta påstående måste avvisas. För det första hänvisar artikel 3.2 i grundförordningen till inverkan av dumpad import som kan vålla unionsindustrin skada och inte till ett företags (närstående importörs) återförsäljningspris inom unionen till en annan kund.

(185)

För det andra, vad gäller prisunderskridandemarginaler, anger grundförordningen ingen specifik metod för det begreppet. Kommissionen har därmed ett stort handlingsutrymme för att bedöma denna skadefaktor. Denna skönsmässiga bedömning begränsas av kravet på att slutsatser ska grundas på faktiska bevis och på en objektiv granskning, såsom krävs i artikel 3.2 i grundförordningen.

(186)

Vad gäller de aspekter som beaktas i beräkningen av prisunderskridandemarginaler (särskilt exportpriset) måste kommissionen fastställa den punkt där konkurrensen först äger rum (eller kan äga rum) med unionsindustrin på unionsmarknaden. Denna punkt motsvarar egentligen den första icke-närstående importörens inköpspris, eftersom det företaget i princip har valet att antingen köpa från unionsindustrin eller från utländska kunder. Närstående importörers återförsäljningspriser återspeglar däremot inte den punkt där riktig konkurrens äger rum. Detta är endast den punkt där exportörens etablerade försäljningsstruktur försöker hitta kunder, men den ligger redan efter den punkt där beslutet om import hade fattats. När den exporterande tillverkaren har inrättat sitt system med närstående företag i unionen har dessa redan bestämt att deras varor ska hämtas utanför unionen. Därför bör jämförelsen göras omedelbart efter det att varan passerar unionsgränsen, och inte under ett senare skede i distributionskedjan, t.ex. vid försäljning av varan till slutanvändaren.

(187)

Denna metod säkerställer också samstämmighet i de fall när en exporterande tillverkare säljer varor direkt till en icke-närstående kund (importör eller slutanvändare), eftersom återförsäljningspriser per definition inte skulle användas i detta scenario. En annorlunda metod skulle medföra diskriminering mellan exporterande tillverkare enbart på grundval av den försäljningskanal som de använder.

(188)

I detta fall kan importprisets nominella värde inte användas eftersom den exporterande tillverkaren och importören är varandra närstående. För att fastställa ett tillförlitligt importpris enligt armslängdsprincipen måste därför ett sådant pris rekonstrueras genom att använda den närstående importörens återförsäljningspris som utgångspunkt. För att genomföra denna rekonstruktion är reglerna för hur exportpriset konstrueras enligt artikel 2.9 i grundförordningen relevanta, liksom de är relevanta för att fastställa exportpriset i dumpningshänseende. Tillämpning av artikel 2.9 i grundförordningen gör det möjligt att fastställa ett pris som är fullt jämförbart med cif-priset (vid unionens gräns) som används för att granska försäljning till icke närstående kunder.

(189)

Kommissionen noterade också att denna metod hade godkänts av tribunalen i Severstal-målet (14).

(190)

Slutligen lade LG Chem inte fram någon bevisning för någon systematisk prisskillnad mellan försäljning till distributörer och direktförsäljning till användare för liknande produkttyper. Kommissionen kunde inte heller hitta några belägg för skillnader i prissättningen mellan försäljning till distributörer och försäljning till användare från unionsindustrins sida.

(191)

När det gäller prissänkningseffekter under 2018 hävdade LG Chem att både priserna på import från Sydkorea och unionsindustrins priser ökade i förhållande till 2017 års nivåer. Därför kunde inget prisunderskridande ha förekommit.

(192)

Analysen av hur importpriserna utvecklades i förhållande till unionsindustrins priser gjordes emellertid med avseende på hela den berörda perioden, dvs. mellan 2017 och undersökningsperioden. Pristrenderna bedöms för hela skadeundersökningsperioden, men beräkningen av prisunderskridandet görs endast för undersökningsperioden (2020). Därför är ökningen av de sydkoreanska priserna och unionsindustrins priser under 2018 jämfört med deras nivåer för 2017 i detta fall inte relevant för beräkningen av prisunderskridandet under undersökningsperioden. Vidare tyder enbart detta faktum inte på att det skett något underskridande av unionsindustrins priser genom importen från Sydkorea under den berörda perioden, eftersom denna slutsats endast kunde dras på grundval av en detaljerad jämförelse mellan det faktiska exportpriset och EU-priserna.

(193)

Prisunderskridandemarginalen definieras som det belopp med vilket det faktiska importpriset från det berörda landet är lägre än unionsindustrins faktiska pris. Skillnaden mellan de båda priserna, efter nödvändiga justeringar, uttrycks i procent av unionsindustrins pris.

(194)

Under 2018 låg det genomsnittliga priset på importen från Sydkorea fortfarande på en lägre nivå än unionsindustrins genomsnittliga priser. Då både de sydkoreanska priserna och unionsindustrins priser ökade under den perioden tyder statistiken således ändå på att prisunderskridande förekom under 2018.

(195)

Detta påstående avvisades därför.

(196)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att man aldrig hade menat att inget prisunderskridande kunde ha skett under 2018. Denna tolkning av LG Chems påstående påstods ha kränkt LG Chems rätt till god förvaltning.

(197)

Kommissionen noterade LG Chems förtydligande om att företaget inte hade försökt komma med detta påstående. Eftersom LG Chem inte hänvisade till något argument som kommissionen hade underlåtit att bemöta ansåg kommissionen att den inte hade kränkt rätten till god förvaltning.

(198)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som har betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(199)

Såsom anges i skäl 41 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(200)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från tillverkarna i och utanför urvalet, som dubbelkontrollerades mot uppgifterna i klagomålet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingår i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Dessa uppgifter avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(201)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. Efter det slutliga utlämnandet framhöll de berörda parterna vissa skillnader i de makroekonomiska indikatorerna för tillverkning och försäljning mellan klagomålet och de utlämnade uppgifterna. Efter att ha gjort en analysbekräftade kommissionen dessa påståenden och korrigerade siffrorna. Kommissionen har därför uppdaterat de makroekonomiska siffrorna med siffrorna från ett företag. Av detta skäl visades de absoluta värdena som intervall för att säkerställa konfidentialitet.

(202)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(203)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(204)

Unionsindustrins produktionsvolym ökade med 5 procentenheter mellan 2017 och 2019, varefter den sjönk med 7 procentenheter mellan 2019 och undersökningsperioden. Den totala produktionsvolymen minskade under skadeundersökningsperioden med 2 %.

(205)

Produktionskapaciteten ökade stadigt under skadeundersökningsperioden, från [540 000 – 580 000] ton år 2017 till [650 000 – 690 000] ton år 2019 och låg kvar på den nivån under undersökningsperioden, vilket gav en total ökning med 17 %. Kapacitetsökningen inom industrin för superabsorberande polymerer i EU var ett resultat av en stor investering från en unionstillverkare under skadeundersökningsperioden.

(206)

Såsom framgår av tabell 4 ökade unionens produktionskapacitet betydligt under skadeundersökningsperioden, men unionens kapacitetsutnyttjande försämrades markant, från ett kapacitetsutnyttjande på [93 % – 95 %] under 2017 till [78 % – 80 %] under undersökningsperioden. Denna trend ledde till en total minskning av unionens kapacitetsutnyttjande med 17 % under skadeundersökningsperioden.

(207)

LG Chem kommenterade unionsindustrins minskade kapacitetsutnyttjande under skadeundersökningsperioden, med särskild hänvisning till en unionstillverkares investeringsprojekt som ökade produktionskapaciteten under 2018. Enligt LG Chem var extrakapaciteten aldrig avsedd att försörja unionens marknad, eftersom den befintliga kapaciteten under 2017 redan var större än efterfrågan på unionens marknad. Unionstillverkarnas överkapacitet kunde därför inte ha orsakats av importen från Sydkorea.

(208)

Kommissionen instämde i att det minskade kapacitetsutnyttjandet under skadeundersökningsperioden, samtidigt som en relativt stabil övergripande volym producerades, hade koppling till unionstillverkarnas kapacitetsökning. I motsats till påståendena från LG Chem översteg dock inte denna ytterligare kapacitet efterfrågan på unionens marknad. Under 2017 uppgick unionsindustrins totala produktionskapacitet endast till [86 % – 88 %] av unionsförbrukningen. Efter ökningen av produktionskapaciteten låg den i linje med unionsförbrukningen, med en överkapacitet på endast [1 % – 2 %]. Det finns därför inga bevis för att ytterligare kapacitet inte var avsedd för unionens marknad.

(209)

Efter det andra ytterligare slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att siffrorna inte stöder slutsatsen att unionsindustrins ytterligare kapacitet som byggts upp under skadeundersökningsperioden var avsedd för unionens marknad.

(210)

Kommissionen har dragit slutsatsen att kapacitetsökningarna endast leder till en minimal överkapacitet. Eftersom både användare och LG Chem i sina argument om unionens intresse har påpekat att inte all kapacitet automatiskt är avsedd för tillverkning av varje typ av superabsorberande polymerer är den minimala överkapaciteten på [1 % – 2 %] inget tecken på att den inte är avsedd för unionsmarknaden, utan snarare för att skapa tillräcklig kapacitet för en flexibel tillverkning av olika typer av superabsorberande polymerer för att hålla jämna steg med efterfrågan på olika typer av superabsorberande polymerer. Även efter kapacitetsökningen låg den faktiska tillverkningen dessutom klart under unionsförbrukningen. Därför avvisade kommissionen detta argument.

(211)

Dessutom hävdade LG Chem att den överkapacitet för unionsindustrin som presenterades i klagomålet underskattades, eftersom den inte tog hänsyn till unionstillverkaren Sumitomo Seikas produktionskapacitet. LG Chem uppmanade kommissionen att klargöra varför unionstillverkaren Sumitomo Seikas kapacitet och skadeindikatorer inte hade beaktats, eftersom de kunde ha påverkat och snedvridit skadebilden i klagomålet.

(212)

Kommissionen erinrade om att företaget i fråga inte samarbetade i undersökningen. I motsats till vad LG Chem hävdar innebär detta inte att kommissionen bortsåg från företagets kapacitet och skadeindikatorer. Den siffra på 47 000 ton som LG Chem angav användes också i kommissionens makroekonomiska uppgifter för produktionskapaciteten, och uppskattningar gjordes för de återstående skadeindikatorerna för detta företag.

(213)

Påståendet avvisades därför.

(214)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(215)

Den totala försäljningen på unionens marknad minskade totalt sett under skadeundersökningsperioden och minskade med 11 % mellan 2017 och undersökningsperioden. Mellan 2017 och 2018 ökade den totala försäljningsvolymen till unionen med 4 % och sjönk sedan stadigt fram till undersökningsperioden. Den mest betydande minskningen registrerades mellan 2019 och undersökningsperioden, när den totala försäljningsvolymen på unionens marknad minskade med 14 %.

(216)

Trots den stabila unionsförbrukning som visas i tabell 1 minskade unionsindustrins försäljningsvolym stadigt under skadeundersökningsperioden och därmed minskade marknadsandelen med 12 % mellan 2017 och undersökningsperioden. Något liknande gäller för trenden för unionens försäljningsvolym, där den mest markanta minskningen av marknadsandelen registrerades mellan 2019 och undersökningsperioden, med en årlig minskning med 15 %.

(217)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att kommissionen inte kan analysera utvecklingen av försäljningsvolymen på unionsmarknaden separat från försäljningen på exportmarknaderna. Snarare än att ha ”gått förlorad” har försäljningen omdirigerats från unionsmarknaden till exportmarknader.

(218)

Kommissionen måste analysera utvecklingen på unionsmarknaden för att fastställa om unionsmarknaden vållats skada. Den ökade exporten har analyserats i avsnitt 5.2.4 för att fastställa om detta orsakade den skada som vållats. Därför avvisade kommissionen argumentet att den hade analyserat utvecklingen separat, utan hänsyn till unionsindustrins export.

(219)

Unionsförbrukningen var stabil under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym på unionens marknad minskade med 12 %. Unionsindustrin upplevde därmed en viss förlust av marknadsandelar, i motsats till importen från det berörda landet vars marknadsandel ökade betydligt under samma period.

(220)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(221)

Unionsindustrins sysselsättningsnivå minskade under skadeundersökningsperioden. Detta ledde till en minskning av arbetskraften med 9 %, utan beaktande av eventuell indirekt sysselsättning.

(222)

Produktiviteten utvecklades på samma sätt som unionens produktionsvolymer, som minskade fram till 2019, och sedan sjönk mellan 2019 och undersökningsperioden. Produktiviteten ökade med 15 % mellan 2017 och 2019 innan den minskade till följd av minskningen av produktionsvolymen. Den totala produktiviteten minskade således med 8 %. Detta beror på att även om produktionsvolymerna ökade fram till 2019 och sedan minskade under undersökningsperioden, minskade antalet anställda stadigt och markant under skadeundersökningsperioden. Från 2019 och fram till slutet av undersökningsperioden sjönk produktionen emellertid snabbare än sysselsättningen på grund av de lägre försäljningsvolymerna, vilket ledde till en motsvarande minskning av produktiviteten (–6 % från 2019 till undersökningsperioden).

(223)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att sysselsättningen hade minskat på grund av modernisering och att detta inte visar på skada. Trots att NSE:s investering väntas ge 70 extra arbetstillfällen har dessa extra arbetstillfällen troligen kompenserats genom den tekniska anpassning som BASF slutförde 2017 vid sin anläggning i Antwerpen och dess avsikt att följa en strategi för digitalisering av verksamheten rörande superabsorberande polymerer.

(224)

Det kan inte uteslutas att modernisering kan ha bidragit till den minskade sysselsättningen, men andra indikatorer visade fortfarande tydliga tecken på skada, även om man bortser från den minskade sysselsättningen. I avsaknad av skada skulle dessutom en modernisering ha förväntats leda till ökad produktivitet. Så var inte fallet. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(225)

LG Chems dumpningsmarginal översteg väsentligt miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(226)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(227)

De genomsnittliga vägda försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen

(228)

Försäljningspriserna på unionens marknad steg till en början med 4 % under 2018. De minskade därefter med 1 %, innan de minskade ytterligare med 17 % under undersökningsperioden. Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen minskade därför totalt med 15 % under skadeundersökningsperioden.

(229)

Tillverkningskostnaden per enhet för unionstillverkarna i urvalet ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 21 % mellan 2017 och 2018. Den minskade därefter med 3 % under 2019 och med ytterligare 11 % under undersökningsperioden. Denna trend kan förklaras med en plötslig ökning av råvarupriserna under 2018, som därefter minskade fram till undersökningsperioden.

(230)

Såsom framgår av tabell 7 anpassade unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser per enhet sig delvis efter variationerna i tillverkningskostnaden, men i mycket långsammare takt. Därför låg försäljningspriserna långt under nivån för tillverkningskostnaden per enhet från 2018 till slutet av undersökningsperioden.

(231)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att analysen av importen från Sydkorea stred mot LG Chems rätt till försvar, eftersom de intervall som anges i tabell 7, med priser på mellan 1 000 och 1 300 euro/ton under undersökningsperioden, dvs. 2020, var överdrivna och importen från Sydkorea lika väl kunde ligga över, på en jämförbar nivå eller under priserna för de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(232)

De intervall som visas i tabell 7 kränker inte LG Chems rätt till försvar. Eftersom kommissionen i skäl 171 uppgav att de sydkoreanska priserna fortfarande var betydligt lägre än unionsindustrins priser stod det klart för LG Chem, vad gäller dess försvar, att de sydkoreanska priserna för 2020 varken låg över, var lika höga som eller låg mycket nära unionsindustrins priser. Unionstillverkarens faktiska pris är känslig affärsinformation och måste skyddas. Ett snävare intervall skulle dock inte nödvändigtvis göra det möjligt för LG Chem att se den faktiska prisskillnaden och diskutera hur hög den är. Ett annat intervall skulle därför inte ha förbättrat LG Chems förmåga att lämna synpunkter. De intervall som anges i tabell 7 för tillverkningskostnaden gjorde det dessutom möjligt för LG Chem att se att det sydkoreanska priset var klart lägre än unionsindustrins tillverkningskostnad. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(233)

LG Chem hävdade vidare att tabell 7 omfattar alla produkter från de unionstillverkare som ingick i urvalet, däribland biobaserade superabsorberande polymerer och SAVIVA, som inte konkurrerar med den sydkoreanska importen.

(234)

Tabell 7 bör omfatta all import av den berörda produkten. Eftersom kommissionen avvisade LG Chems begäran om att undanta biobaserade superabsorberade polymerer och SAVIVA från produktdefinitionen (se skäl 73) ingår dessa produkter med rätta i siffrorna. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(235)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(236)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 7 % under 2018 och minskade sedan med 3,5 % under 2019 och med ytterligare 1 % under undersökningsperioden, vilket innebär en total ökning med 2 % under skadeundersökningsperioden.

(237)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingår i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagerhållning

(238)

Utgående lager minskade med 8 % under 2018,för att sedan öka stadigt och kraftigt mellan 2018 och slutet av undersökningsperioden. Utgående lager ökade med totalt 42 % under skadeundersökningsperioden.

(239)

Den totala unionsförbrukningen utgörs av förbrukningen på den fria marknaden och unionsindustrins försäljning på unionens marknad utsattes därför för direkt konkurrens från importen med ursprung i Sydkorea. Det ständiga trycket från importen från Sydkorea på unionens marknad, tillsammans med unionsindustrins minskade försäljning och marknadsandel, kan delvis förklara trenden med ökande utgående lager i tabell 9.

(240)

Utgående lager i procent av tillverkningen hos unionstillverkarna i urvalet minskade med 13 % under 2018, innan nivåerna steg över 2017 års nivåer under både 2019 och undersökningsperioden, med tillväxttakt på 5 % respektive 21 % jämfört med 2017.

(241)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(242)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(243)

Unionsindustrins försäljning till icke-närstående kunder gick från förlustbringande under 2017 till kraftigt förlustbringande både under 2018 och 2019 och till ännu större förluster under undersökningsperioden. Trots den lilla lönsamhetsökningen mellan 2018 och 2019 försämrades lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet markant under skadeundersökningsperioden och blev sju gånger lägre än under 2017.

(244)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att investera i sin verksamhet. Tendensen i nettokassaflödet varierade kraftigt under skadeundersökningsperioden, främst till följd av ökade tillverkningskostnader och negativ lönsamhet.

(245)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Den utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden enligt en minskande trend som liknar den för lönsamhet. Under samma period minskade unionsindustrin sina investeringar med totalt 81 %, med en ökning 2018 till följd av en betydande investering från en unionstillverkare, såsom anges i skäl 205. Unionsindustrins kapitalanskaffningsförmåga har icke desto mindre påverkats av de förluster som den dragit på sig under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av de minskade investeringarna.

(246)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att kommissionen borde ha tagit hänsyn till att de två tillverkarna i urvalet visar olika tendenser i fråga om lönsamhet. LG Chem påpekade att endast NSE gick med förlust 2017, medan BASF fortfarande var lönsamt och NSE:s lönsamhet förbättrades under perioden från 2018 till undersökningsperioden.

(247)

Kommissionen analyserade skadebilden för unionsindustrin som helhet och inte för enskilda tillverkare. För att få en balanserad bild använde kommissionen ett representativt urval av unionsindustrin. Dessutom analyserade kommissionen även huruvida enskilda faktorer, som investeringar, snedvred skadebilden. Sådana faktorer togs bort från skadeanalysen i den mån de inte ingick i den normala affärsverksamheten. Slutligen måste inte alla företag i ett urval uppvisa samma tendens för varje indikator. Påståendet avvisades därför.

(248)

Alla skadeindikatorer visade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins produktionsvolym minskade med omkring 2 % och dess försäljningsvolym på unionens marknad minskade med 11 %. Med tanke på den stabila förbrukningen på unionens marknad ledde detta till en minskning av marknadsandelen på unionens marknad från [56 % – 58 %] år 2017 till [49 % – 51 %] under undersökningsperioden, vilket motsvarar en minskning med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(249)

Importen från Sydkorea ökade med 33 % mellan 2017 och undersökningsperioden och ökade avsevärt i marknadsandel, även om förbrukningen på unionens marknad förblev stabil. Importerna från det berörda landet ledde till en kraftig ökning av dess marknadsandelar från [12 % – 14 %] till [16 % – 18 %]. Dessutom sjönk importpriserna från Sydkorea med 10 % under skadeundersökningsperioden och låg konsekvent under unionsindustrins priser. Under undersökningsperioden var importpriserna för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i genomsnitt 14,7 % lägre än unionspriserna. Dessutom, och oberoende av eventuellt prisunderskridande, noterade kommissionen, på grundval av trenderna i tabellerna 2, 3, 5 och 7, att den dumpade importen pressade ned unionsindustrins priser. Unionsindustrin kunde inte höja priserna på ett sätt som motsvarade de ökande tillverkningskostnaderna.

(250)

Unionsindustrins genomsnittliga priser sjönk med 15 % under skadeundersökningsperioden och efter 2018 var de genomsnittliga försäljningspriserna på unionens marknad betydligt lägre än motsvarande enhetskostnader för tillverkning. Unionsindustrins lönsamhet sjönk från [ mellan -2 % och -7 %] under 2017 till [mellan -15 % och -20 %] under undersökningsperioden. Vidare ökade unionsindustrins utgående lager totalt med 42 % under skadeundersökningsperioden och utgjorde 25 % av produktionen under undersökningsperioden.

(251)

Endast unionsindustrins produktionskapacitet uppvisade en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. Såsom framgår av tabell 4 ökade produktionskapaciteten från [540 000 – 580 000] ton under 2017 till [650 000 – 690 000] ton under undersökningsperioden, vilket innebar en total ökning med 17 %. Kapacitetsökningen berodde på en stor investering som en unionstillverkare gjorde under 2018, med tanke på det betydande kapacitetsutnyttjandet 2017 ([93 %–95 %]). Kapacitetsutnyttjandet minskade dock med 17 % under skadeundersökningsperioden, från [93 % – 95 %] under 2017 till [78 % – 80 %] under undersökningsperioden.

(252)

Sammanfattningsvis kunde unionsindustrin inte bibehålla sin marknadsandel trots att förbrukningen på unionens marknad förblev stabil. Importen från Sydkorea var betydande under hela skadeundersökningsperioden, till priser som var lägre än unionsindustrins priser. Sedan 2018 sålde unionsindustrin till priser som inte längre täckte dess kostnader, och följaktligen minskade unionsindustrins försäljnings- och prisnivåer.

(253)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(254)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att slutsatsen att alla skadeindikatorer visade en negativ trend under skadeundersökningsperioden är partiell, eftersom produktionen var stabil, kapaciteten ökade, en del av försäljningen omdirigerades till exportmarknader, det gjordes betydande investeringar, sysselsättningen påverkades av modernisering och lönsamheten helt enkelt återspeglar de massiva investeringar som gjordes under 2017–2018. I motsats till vad LG Chem påstår analyserade kommissionen var och en av faktorerna och besvarade LG Chems argument. Det faktum att kommissionen inte instämde i LG Chems argument gjorde inte analysen partiell. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(255)

Efter det andra ytterliga utlämnandet hävdade LG Chem att alla reviderade indikatorer uppvisade förbättrade trender jämfört med de indikatorer som ursprungligen angavs. I synnerhet uppvisade försäljnings- och sysselsättningssiffrorna en betydligt mer begränsad nedgång under skadeundersökningsperioden och bekräftar inte längre slutsatsen om skada.

(256)

Kommissionen visade ovan att siffrorna för varje indikator i det andra ytterligare utlämnandet bekräftar eller åtminstone inte motsäger kommissionens ursprungliga bedömning av förekomsten av skada. Kommissionen avvisade därför påståendet att dessa siffror inte bekräftar slutsatsen om skada.

(257)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet hävdade koalitionen för en öppen och konkurrensutsatt marknad för superabsorberande polymerer (15) (koalition H) att priserna på superabsorberande polymerer har ökat sedan undersökningsperiodens slut. Koalition H hävdade, och lade fram bevisning till stöd för, att de nuvarande priserna på superabsorberande polymerer är betydligt högre än de som registrerades under undersökningsperioden på grund av högre transportkostnader, och att de sydkoreanska priserna har överstigit unionstillverkarnas priser.

(258)

Kommissionen noterade att koalition H inte bestred kommissionens analys av priserna på superabsorberande polymerer under skadeundersökningsperioden. Dessa påståenden avser en period efter skadeundersökningsperioden och bidrar därför inte till analysen av denna period. Som koalition H själv har konstaterat beror prisökningen efter undersökningsperioden dessutom på högre transportpriser. Dessa transportpriser är kopplade till covid-19-pandemin. Det kan inte bekräftas att detta är en långsiktig prisförändring och att ytterligare skada därmed kan uteslutas i framtiden. Kommissionen ansåg därför inte att detta kunde ändra dess slutsatser om den skada som konstaterats under undersökningsperioden och avvisade påståendet.

(259)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: import från tredjeländer, avtal om produkter enligt särskilda specifikationer, unionsindustrins exportresultat, covid-19-pandemin, prisformeln i kontrakt för leverans av råvaror, prisformeln i kontrakt för leverans av superabsorberande polymerer, kostnader för kapacitetsökningar och kostnader för FoU.

(260)

Importvolymen från Sydkorea ökade (se tabell 2) med 33 % från 2017 fram till undersökningsperioden, och den sydkoreanska importens marknadsandel ökade följaktligen med 33 %, dvs. från [12 % – 14 %] till [16 % – 18 %]. Detta var till förfång för unionsindustrin. Under samma period (se tabell 5) minskade unionsindustrins försäljning mycket riktigt med 11 %, och dess marknadsandel på unionens marknad sjönk med 12 %. I synnerhet minskade unionsindustrins marknadsandel från [56 % – 58 %] under 2017 till [49 % – 51 %] under undersökningsperioden.

(261)

Priserna på den dumpade importen sjönk med 10 % under skadeundersökningsperioden (se tabell 3). Parallellt med detta minskade unionsindustrins priser på unionens marknad med 15 % under samma period. Importen från Sydkorea, som under skadeundersökningsperioden ökade stadigt på unionens marknad, skedde till priser som kontinuerligt underskred unionsindustrins.

(262)

Trycket från den dumpade importen ledde också till ett avsevärt pristryck , vilket bevisas av att unionsindustrin inte kunde höja sina priser i samma takt som kostnaderna ökade. Så som framgår av tabell 7 ökade tillverkningskostnaderna under skadeundersökningsperioden med 5 % medan unionsindustrins försäljningspriser minskade med 15 %. Under skadeundersökningsperioden ledde det faktum att det inte var möjligt att höja priserna till att unionsindustrins lönsamhet sjönk kraftigt från [mellan –2 % och –7 %] till [mellan –15 % och –20 %], vilket uppenbart är en ohållbar nivå.

(263)

Parallellt med detta ökade importen från Sydkorea betydligt i volym med 33 % och dess marknadsandel ökade med 33 %, medan unionsindustrins marknadsandel sjönk med 12 %. Trots en stabil förbrukning på unionens marknad mellan 2017 och undersökningsperioden fortsatte importen från Sydkorea att ta marknadsandelar från unionsindustrin. Under samma period minskade priserna på importen från Sydkorea med 10 % (se tabell 3), medan unionsindustrins priser minskade ännu mer, med 15 %, i motsats till produktionskostnaden som ökade med 5 %. Redan 2018 led unionsindustrin således väsentlig skada på grund av den dumpade importen.

(264)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att importen från Sydkorea vållade unionsindustrin väsentlig skada. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

(265)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att påståendena om prispress inte stöds av fakta, eftersom det i de senaste rapporterna från fackpressen uppges att minst två unionstillverkare har genomfört kraftiga prishöjningar för superabsorberande polymerer.

(266)

Dessa rapporter avser en period efter skadeundersökningsperioden och bidrog därför inte till analysen av denna period. Dessutom skulle sådana prisökningar kunna kopplas till flera kortsiktiga faktorer, däribland försörjningsbrist till följd av den internationella bristen på containrar, vilket framhölls av koalition H. Kommissionen ansåg därför inte att detta kunde förändra dess slutsatser i fråga om den skada som konstaterats under undersökningsperioden och avvisade detta påstående.

(267)

LG Chem hävdade vidare att de flesta skadeindikatorer började minska mellan 2019 och undersökningsperioden, medan den sydkoreanska importen bara ökade från 2017 till 2019, vilket var en period då unionsindustrin inte led någon skada volymmässigt. En depreciering av försäljningen och marknadsandelarna ägde rum under undersökningsperioden när unionsindustrin beslutade att i högre grad fokusera på exportmarknaderna och när importen från Japan ökade.

(268)

I detta påstående blandar LG Chem två påståenden som också framförts separat. Kommissionen bemöter påståendet att unionsindustrin beslutade att fokusera på exportmarknaderna i avsnitt 5.2.4 och påståendet att ökningen av importen från Japan under undersökningsperioden kunde ha bidragit till skadan i avsnitt 5.2.3. LG Chem hävdade vidare att det inte finns något samband mellan utvecklingen av den sydkoreanska exportens marknadsandel och utvecklingen av unionsindustrins marknadsandel, eftersom unionsindustrin förlorade de flesta marknadsandelar under 2020, vilket var det år då importen från Sydkorea också förlorade marknadsandelar.

(269)

Detta argument är nära kopplat till LG Chems argument att förlusten av marknadsandelar under 2020 berodde på importen från Japan och inte importen från Sydkorea, och diskuterades och avvisades i skälen 299–306.

(270)

LG Chem hävdade vidare att importen från Sydkorea aldrig hade någon inverkan på investeringarna, vilket framgår av unionstillverkarnas kontinuerliga utveckling av nya produkter.

(271)

Unionstillverkarnas investeringar ökade visserligen mellan 2017 och 2019, men minskade kraftigt under undersökningsperioden på grund av prispressen från den sydkoreanska importen. LG Chem inkluderade inte undersökningsperioden i sin analys av en kontinuerlig utveckling av nya produkter. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(272)

I sina synpunkter på inledandet av förfarandet bad LG Chem kommissionen att analysera huruvida unionsindustrins minskade försäljning och marknadsandelar berodde på import från Japan, den globala användningen av avtal med särskilda villkor, samt investeringar i kapacitetsökning. LG Chem hänvisade till klagomålet, där klagandena hävdade att unionstillverkarnas försäljning följde en varierande trend som liknar den för förbrukningen fram till 2019 och att unionsindustrins marknadsandel endast minskade i förhållande till trenden för unionsförbrukningen under undersökningsperioden. LG Chem hävdade att den stora ökningen av import från Japan orsakade unionsindustrins minskade marknadsandel, och att den lilla ökningen av import från Sydkorea orsakades av avtal med särskilda villkor.

(273)

Kommissionen analyserade om och i vilken utsträckning dessa faktorer bidrog till skadan.

(274)

LG Chem hävdade att en ökad efterfrågan på produkter enligt särskilda specifikationer, som inköptes från Sydkorea, har lett till ökad export från Sydkorea.

(275)

Produkter enligt särskilda specifikationer tillverkas och säljs i unionen av både unionstillverkare och sydkoreanska tillverkare. Kommissionen fann inte i sig någon ökad efterfrågan på produkter enligt särskilda specifikationer. Den fann dock ett globalt skifte mellan leverantörer, där fler beställningar av produkter enligt särskilda specifikationer över tid gick till sydkoreanska tillverkare.

(276)

Vidare analyserade kommissionen utvecklingen gällande avtalade volymer som levererades av unionstillverkarna under skadeundersökningsperioden och fann att även om volymerna varierade mellan unionstillverkarna påverkade inte de övergripande förändringarna i leveransvolymer under skadeundersökningsperioden trenden för skadeindikatorer, och mer specifikt lönsamheten för unionsindustrin som helhet, under skadeundersökningsperioden.

(277)

Kommissionen drog därför slutsatsen att denna faktor inte bidrog till den observerade skada som unionsindustrin lidit.

(278)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att eftersom superabsorberande polymerer inte är en handelsvara bygger förhandlingarna inte på priser utan på kvalitet. Användare kräver specifika kvaliteter av superabsorberande polymerer för specifika användningsområden. Avtal ingås därför helt enkelt med de tillverkare som bäst kan uppfylla kundernas krav.

(279)

Kommissionen noterade att tillverkare av superabsorberande polymerer normalt kan tillverka ett stort antal olika kvaliteter för specifika användningsområden och att tillverkare i både EU och Sydkorea tillverkar sådana produkter enligt särskilda specifikationer. Detta återspeglas också genom att många användare, särskilt stora användare, tillämpar en strategi med inköp från flera källor. Detta visar att det ofta inte bara finns en tillverkare av superabsorberande polymerer med en viss kvalitet som bäst uppfyller kundernas krav, utan flera. Följdriktigt kommer användarna i detta fall, som företag med vinstsyfte, att väga de karakteristiska fördelarna med en viss typ av superabsorberande polymerer som erbjuds av flera leverantörer, mot det mest kostnadseffektiva inköpet. Detta skiljer sig från en situation där användarna skulle hindras från att välja den billigaste leverantören på grund av kvalitet eller tekniska problem. Därför avvisade kommissionen argumentet att förhandlingarna inte skulle baseras på priser, utan enbart på kvalitet.

(280)

Koalitionen av användare hävdade att unionsindustrin led skada på grund av den prisformel som antogs i deras leveranskontrakt och således skulle inte införandet av antidumpningsåtgärder undvika prissänkningar för unionstillverkarna. De föreslog att unionsindustrins priser på superabsorberande polymerer skulle följa en indexeringsmekanism mot råvarupriser och därmed fluktuera i linje med fluktuationerna i råvarupriser, oavsett importvolymen från det berörda landet.

(281)

Dessutom hävdade både användarkoalitionen och LG Chem att den prisformelmekanism som antagits i leveranskontrakten var tillräcklig för att leverantörer av superabsorberande polymerer skulle kunna uppnå tillräckliga lönsamhetsnivåer, eftersom ökningar och sänkningar av råvarukostnaderna automatiskt återspeglades i slutpriset för superabsorberande polymerprodukter.

(282)

De påstådda lönsamhetsförluster som beskrivs i klagomålet kunde därför inte ha orsakats av unionsindustrins sjunkande försäljningspriser till följd av prissänkningarna på importen från Sydkorea, utan snarare av de ökade tillverkningskostnaderna för unionstillverkarna.

(283)

Kommissionen analyserade prisformelns inverkan på lönsamheten. Det är en global standard att avtal om försäljning av superabsorberande polymerer ingås för ett eller flera år. I dessa avtal är priset på superabsorberande polymerer under en viss månad regelbundet kopplat till priset på de viktigaste råvarorna under föregående kvartal. Detta försenade inflytande som råvarupriset utövar leder till en lägre eller högre vinstmarginal under månaden i fråga. När råvarupriset under föregående kvartal var lägre än under en innevarande månad påverkar det marginalen negativt. Även om effekter som överlag är positiva över tid kan uppväga negativa effekter fann kommissionen för undersökningsperioden en övergripande negativ effekt. Den effekten var dock så liten att den endast kunde förklara en mycket liten del av unionsindustrins förluster. Kommissionen drog därför slutsatsen att denna faktor inte har kunnat bidra till den observerade skada som unionsindustrin lidit.

(284)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att det inte förekom någon prisnedgång eller något pristryck. LG Chem hävdade att prisformlerna för superabsorberande polymerer, som återspeglar utvecklingen av råvarupriserna snarare än den sydkoreanska importen, delvis förklarade den negativa prisutvecklingen och därför hade en prisnedsättande eller prishämmande inverkan på de inhemska priserna. Kommissionen ställdes därför inför andra faktorer än import som kan förklara den betydande nedgången i de inhemska priserna eller varför det inte var möjligt att höja dem. Dessutom följde priserna på den sydkoreanska importen och unionsindustrins priser samma trender.

(285)

Kommissionen har beaktat att prisformlerna för superabsorberande polymerer återspeglar utvecklingen av råvarupriserna. Dessa formler säkerställer att vinsterna för tillverkare av superabsorberande polymerer som omfattas av befintliga försäljningsavtal som ingåtts under en viss period inte påverkas av ökade råvarupriser. Om prisformlerna var den enda förklaringen till de sjunkande priserna borde de ha lett till en stabilare vinstmarginal för de europeiska tillverkarna och endast orsakat en mindre priseffekt, såsom beskrivs i skäl 283, eftersom priserna är kopplade till råvarupriserna under föregående kvartal. Dessa prisformler kan dock inte ensamma stå bakom prisutvecklingen i omförhandlingar eller nyligen förhandlade avtal jämfört med befintliga äldre avtal.

(286)

Kommissionen analyserade därför de prisvariationer som inträffade under skadeundersökningsperioden, utöver prisutvecklingen kopplad till råvarupriserna. Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins priser mer än råvarupriserna. Det är denna ytterligare minskning av försäljningspriserna som orsakade skadan, eftersom denna ytterligare minskning inte var vinstneutral. Det faktum att priserna på den sydkoreanska importen och unionsindustrins priser följde samma trender, i olika takt, motsäger inte det faktum att det fanns en överlappande trend utöver den vinstneutrala trenden till följd av råvarupriserna. Kommissionen avvisade därför argumentet att den bortsåg från en faktor med en förklarande verkan på prisnedgången.

(287)

LG Chem hävdade vidare att de sjunkande inhemska priserna inte beror på en nedgång i den fasta delen av avtalen om försäljning av superabsorberande polymerer, utan snarare på den rörliga delen som återspeglar prisförändringarna för råvarorna C3 och NaOH. LG Chem hävdade att den större delen av minskningen av unionsindustrins priser mellan 2017 och 2020 berodde på priserna på C3 och NaOH, som minskade med 18 % under samma period, medan de fasta priserna endast minskade med 12 % under samma period enligt LG Chems beräkningar. LG Chem hävdade också att unionstillverkarnas lönsamhet på unionsmarknaden korrelerade med lönsamheten på unionstillverkarnas exportmarknader, vilket skulle vara ytterligare ett tecken på att orsaken var externa faktorer som påverkar de globala marknaderna för superabsorberande polymerer, nämligen prisformeln för superabsorberande polymerer och kostnadsbegränsningar.

(288)

Såsom nämns ovan beaktade kommissionen det faktum att förändringar av råvarorna påverkar försäljningspriset. Syftet med prisformlerna är just att upprätthålla en stabil vinstnivå och hålla förändringar av råvarorna neutrala när det gäller vinstmarginalen. Därför är ändringarna av prisformelns fasta belopp i samband med nya avtal eller omförhandlingar den faktor som påverkar unionsindustrins lönsamhet. Om bara de förändringar som orsakades av råvarupriserna hade ägt rum skulle lönsamheten under skadeundersökningsperioden ha varit mer stabil. Detta visar att prispressen från den sydkoreanska importen på förhandlingarna om prisfaktorn i avtalet är orsakssambandet för den minskade lönsamheten, och inte de förändrade råvarupriserna. Det faktum att prispressen också sker parallellt på exportmarknaderna motsäger inte den analys som gjorts med avseende på unionsmarknaden. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(289)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Import från tredjeländer

(290)

Trots att importen från Japan först minskade med 28 % mellan 2017 och 2018 och med 25 % mellan 2018 och 2019, kom den att öka betydligt med 75 % under undersökningsperioden. Det var en av de unionstillverkare som ingick i urvalet, Nippon Shokubai Europe, som stod för importen från Japan och utöver sin egen produktion säljer företaget vidare superabsorberande polymerer som tillverkas av moderbolaget Nippon Shokubai Japan (Nippon Shokubai). Fram till 2019 använde Nippon Shokubai en strategi för att minska importen från Japan till förmån för sin europeiska produktion, vilket återspeglas i högre produktionsvolym och ökade investeringar, vilket ledde till en betydande ökning av den europeiska kapaciteten under 2018. Över tid konfronterades dock Nippon Shokubai Europe alltmer av kunder som krävde lägre priser på grund av trycket från lågprisimporten från Sydkorea. Därför anpassade Nippon Shokubai sin strategi från och med undersökningsperioden.

(291)

För att kunna fortsätta konkurrera med importen från Sydkorea och inte förlora försäljningsvolymer i Europa ökade Nippon Shokubai Europe sin återförsäljning av superabsorberande polymerer som tillverkats i Japan.

(292)

Priserna på importen från Japan och Sydkorea följde generellt en i stort sett liknande trend (som unionsindustrins import), men det finns ett anmärkningsvärt undantag: De sydkoreanska importpriserna sjönk kraftigt under 2019, medan de japanska priserna fortfarande ökade och unionsindustrins priser nästan var stabila. Detta var inte hållbart och som en följd av detta var både den japanska industrin och unionsindustrin tvungna att följa efter och sänka sina priser betydligt under undersökningsperioden.

(293)

Marknadsandelarnas utveckling är också betydande. Sydkorea ökade sin marknadsandel med 4 procentenheter under hela skadeundersökningsperioden. Jämförelsevis minskade först den japanska importen betydligt under 2018 och 2019 och ökade endast under undersökningsperioden till följd av prispressen från den sydkoreanska importen, vilket gjorde den europeiska tillverkningen olönsam. Till följd av detta var de kvantiteter som importerades från Japan under undersökningsperioden högre än de som importerades i början av skadeundersökningsperioden, och Japans marknadsandel ökade med 20 % under hela skadeperioden.

(294)

Det finns inga bevis för att importen från Japan dumpades. Oavsett om importen från Japan kan ha bidragit till skadan för andra unionstillverkare eller inte var verkningarna av den sydkoreanska exporten därför betydligt högre under skadeundersökningsperioden på grund av det lägre priset och den högre volymökningen under hela denna period.

(295)

Dessutom fortsatte Nippon Shokubai Europe att lida förluster vid försäljningen av dess superabsorberande polymerer som tillverkats i Europa.

(296)

Importen från Turkiet ökade med 25 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period ökade landets marknadsandel från [6 % – 8 %] till [7 % – 9 %]. Det genomsnittliga priset på denna import följde samma trend som priserna på importen från Sydkorea, trots att de fastställdes till en lägre nivå från 2018 fram till undersökningsperioden. Under undersökningsperioden underskreds de sydkoreanska priserna och unionsindustrins priser med 3 % respektive 14 %. Importen från Turkiet borde därför anses vara en bidragande faktor till unionsindustrins skada.

(297)

Eftersom dessa importvolymer alltid utgjorde mindre än hälften av dem från Sydkorea står det dock klart att import från Sydkorea utgjorde ett mer betydande orsakssamband.

(298)

Förenta Staternas importvolym och marknadsandel minskade båda med 24 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt ökade landets genomsnittliga pris med 22 %. Den amerikanska importen kunde således inte ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit under denna period.

(299)

Efter det slutliga utlämnandet begärde LG Chem ytterligare upplysningar om den metod som använts för att fastställa volymer och värden för import från Sydkorea och Japan. Kommissionen klargjorde i det ytterligare utlämnandet av den 8 februari 2022 att Eurostats importuppgifter, som baseras på KN-nummer, har använts för import från tredjeländer. För Japans del kontrollerades Eurostats uppgifter om KN-nummer 3906 90 90 avseende Japan mot de konfidentiella uppgifterna i ärendehandlingarna. Såsom förklaras i skäl 195 i det allmänna informationsdokumentet genomfördes importen från Japan av en av de unionstillverkare som ingick i urvalet. Eftersom siffrorna härrör från en tillverkare är de konfidentiella. För Sydkorea lämnade kommissionen justerade siffror, vilket diskuteras i skälen 159–163.

(300)

När det gäller LG Chems kommentar att de intervall som tillhandahölls för importen från Japan inte möjliggör någon riktig jämförelse med vare sig den sydkoreanska importen eller unionsindustrins priser hänvisade kommissionen till det faktum att uppgifterna är konfidentiella och att snävare intervall inte skulle garantera uppgifternas konfidentialitet.

(301)

LG Chem hävdade också att skadan främst berodde på importen från Japan. Till stöd för sitt påstående uppgav LG Chem att den sydkoreanska importen vid sin topp 2019 inte hindrade unionsindustrin från att öka den fasta delen av sitt pris. Den fasta delen sjönk först 2020 när den sydkoreanska importen minskade, men unionsindustrins priser sjönk mer efter de sjunkande priserna på importen från Japan.

(302)

LG Chem pekar i sitt argument endast på en isolerad jämförelse av åren 2019 och 2020. Detta bortser dock från att avtal om superabsorberande polymerer regelbundet förhandlas för minst ett år, men även i form av fleråriga avtal, och att prisförhandlingarna oftast äger rum under året innan avtalet inleds. Detta innebär att priserna för avtal som inleds 2020 förhandlades fram 2019 och fleråriga avtal som inleds 2019 förhandlades fram redan 2018.

(303)

Importen från Japan minskade dock med 28 % 2018 och med 57 % 2019 jämfört med 2017. Under 2019 utgjorde den volym som importerades från Japan inte ens hälften av importen från Sydkorea under samma period, ens i den övre delen av intervallet i tabell 11. Av en jämförelse mellan importen från Japan, som visas i skäl 113 i klagomålet, för perioden juli 2019–juni 2020, [63 000 – 67 000 ton] och importen för hela år 2020, som visas i tabell 11, [105 000 – 115 000 ton], framgår det vidare att importen från Japan främst ökade först under andra halvåret 2020.

(304)

Det är därför högst osannolikt att ökningen av den japanska importen 2020 påverkade prisförhandlingarna för försäljningen 2020, utan snarare logiskt att den eventuella ytterligare effekten av den japanska importen 2020 kommer att visa sig först från och med 2021. I motsats till detta, vilket LG Chem medger, ökade den sydkoreanska importen avsevärt under 2018och nådde sin topp 2019 med en ökning på 38 %, dvs. under de två år då de flesta prisförhandlingarna för 2020 ägde rum. Det faktum att importen från Japan inte ökade avsevärt förrän under andra halvåret 2020 visar att denna import är en reaktion på den prispress som utövades av den sydkoreanska importen, vilket framhålls i skäl 291. Därför avvisade kommissionen argumentet att den ökade importen från Japan under 2020 är en orsak till de sjunkande priserna på unionsmarknaden 2020.

(305)

LG Chem hävdade vidare att priserna för de unionstillverkare som ingick i urvalet följde priserna på importen från Japan och inte på importen från Sydkorea.

(306)

LG Chem påvisade inte något samband mellan unionstillverkarnas priser och de japanska importpriserna. Mellan 2017 och 2018 ökade unionstillverkarnas priser och priserna på importen från Sydkorea med en liknande procentsats, medan de japanska importpriserna endast ökade marginellt. Mellan 2018 och 2019 ökade priserna på importen från Japan tydligt med 4 procentenheter, medan unionstillverkarnas priser minskade, liksom de sydkoreanska importpriserna. Det är först från 2019 fram till undersökningsperioden som det finns ett tydligt samband, vilket tyder på att både unionstillverkarna och importen från Japan befann sig under prispress från den rekordhöga sydkoreanska importen 2019.

(307)

LG Chem hävdade också att NSE inte anpassade sin strategi eftersom företaget hade en stabil unionsförsäljning under undersökningsperioden, utöver den betydande importen från Japan. Enligt LG Chem kan man dessutom inte byta leverantör över en natt på grund av den långa introduktionsfasen för användare. NSE genomförde en långsiktig strategi med underprissättning för att försörja unionsmarknaden från både japanska fabriker och unionsfabriker genom att öka kapaciteten i unionen och försäljningen, till nackdel för andra unionstillverkare.

(308)

Kommissionen noterade att importen från Japan, inklusive NSE:s import, minskade avsevärt mellan 2017 och 2019 och ökade först under undersökningsperioden. Detta visar att strategin anpassades för att ersätta återförsäljningen av den japanska importen med lokal produktion i EU. Importen från Japan ökade endast som en reaktion på konkurrensen från lågprisimporten från Sydkorea i slutet av 2020. Sådana anpassningar kan ske snabbare mellan dotterbolag till en multinationell koncern, med kortare anpassningstid från användarens sida. Detta överensstämmer också med det faktum att importen från Japan minskade medan unionens produktionskapacitet ökade. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(309)

LG Chem hävdade vidare att kommissionen sannolikt underskattade Japans marknadsandel genom att inte beakta andra japanska leverantörer, såsom Sumitomo Seika.

(310)

Kommissionen har dubbelkontrollerat Eurostats uppgifter mot tillgängliga uppgifter, inklusive uppgifter från användare. Det framgick inte av ärendehandlingarna att importen från andra japanska leverantörer hade underskattats. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(311)

Slutligen hävdade LG Chem att eftersom den turkiska importen vållade unionsindustrin skada borde kommissionen ha sett till att de skadevållande verkningarna av den turkiska importen separeras och inte tillskrivs den sydkoreanska importen.

(312)

Kommissionen noterade i skälen 296 och 297 att den turkiska importen varken ökade väsentligt under skadeundersökningsperioden eller kan jämföras i absoluta tal med den sydkoreanska importen. Därför avvisade kommissionen argumenten att den har tillskrivit den sydkoreanska importen verkningarna av den turkiska importen.

(313)

I sina synpunkter på inledandet av förfarandet begärde LG Chem att kommissionen skulle analysera om unionsindustrins avsiktliga fokus på export hade bidragit till skadan.

(314)

Exportvolymen för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Exportresultat för unionstillverkarna i urvalet

(315)

Det genomsnittliga priset på denna export ökade först med 23 % under 2018. Prisnivån sjönk sedan under 2019, men förblev 18 % högre än 2017 års nivå, och sjönk under undersökningsperioden till en nivå under 2017 års nivå (–2 %). Det genomsnittliga priset på denna export var lägre än unionsindustrins pris på unionens marknad under hela skadeundersökningsperioden och förblev stabilt. Exportvolymerna låg konsekvent under de volymnivåer som unionsindustrin uppnådde på unionens marknad, trots att de ökade med 45 % totalt sett under skadeundersökningsperioden.

(316)

Exportpriserna utvecklades närmare i linje med råvaruprisernas utveckling under skadeundersökningsperioden, och uppvisar således inte samma prisnedgång under skadeundersökningsperioden som försäljningen på unionens marknad (se tabell 5). Eftersom exportförsäljningen ökade hade de dessutom inga ytterligare negativa effekter på de fasta kostnaderna per tillverkad enhet. Kommissionen drog därför slutsatsen att exportresultaten inte bidrog i någon större utsträckning till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(317)

Med tanke på unionstillverkarnas outnyttjade produktionskapacitet från och med 2018 finns det inget som tyder på att unionstillverkarna hade en avsiktlig strategi för att ge upp marknadsandelar i EU till förmån för försäljning utanför EU. Den outnyttjade kapaciteten skulle ha gjort det möjligt för unionstillverkarna att öka sin försäljning utanför EU utan att förlora marknadsandelar i EU.

(318)

Kommissionen avvisade därför argumentet att ett avsiktligt fokus på export från unionsindustrins sida har bidragit till skadan.

(319)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att försäljningen på unionsmarknaden inte gick förlorad för unionsindustrin, utan snarare omdirigerades från unionsmarknaden till exportmarknaderna. Dessutom hävdade LG Chem att kommissionen i en undersökning av pentaerytritol från 2007 ansåg att en liten ökning av exportvolymerna till försäljningspriser som var lägre än de genomsnittliga försäljningspriserna på unionsmarknaden hade en negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation.

(320)

Kommissionen konstaterade att unionsindustrins kapacitetsutnyttjande under undersökningsperioden endast var [78 % – 80 %]. Detta bekräftar att unionsindustrin kunde ha ökat exportförsäljningen även utan att sälja mindre på unionsmarknaden. I motsats till den undersökning av pentaerytritol som beskrivs i skäl 316 bidrog därför inte den ökade exportförsäljningen i någon större utsträckning till den väsentliga skadan.

(321)

Påståendet avvisades därför.

(322)

LG Chem hävdade också att den ekonomiska nedgången till följd av covid-19-pandemin borde beaktas som en faktor som potentiellt kunde ha vållat unionsindustrin skada under perioden mellan mitten av 2019 och 2020. Företaget bad kommissionen att undersöka i vilken utsträckning denna faktor bidrog till unionsindustrins skadesituation.

(323)

Superabsorberande polymerer används huvudsakligen för grundläggande hygienbehov och påverkades därför inte negativt av covid-19-pandemin. Samtidigt som rädslan på marknaden i början av 2020 ledde till ökad efterfrågan på hygienprodukter, och därmed på superabsorberande polymerer, jämnade den ut sig över året. Pandemin orsakade inte heller några större produktionsstopp. Inga andra negativa effekter av covid-19-pandemin kunde noteras för tillverkare av superabsorberande polymerer. Kommissionen avvisade därför påståendet om att covid-19-pandemin har bidragit till skadan.

(324)

Koalitionen av användare och LG Chem hävdade vidare att den förlorade lönsamhet som unionsindustrin i klagomålet påstod ha uppstått skulle kunna vara ett resultat av extraordinära kostnader snarare än sedvanliga affärsmässiga överväganden. De hävdade att unionsindustrins investeringar i ny kapacitet – som redan beskrivits i skäl 205 – kunde ha spelat en roll i detta avseende genom att tillverkningskostnaderna ökat.

(325)

LG Chem tillade att sådana extraordinära kostnader också skulle kunna avse investeringar i unionsindustrins utveckling av ny teknik, som – i likhet med investeringar i produktionskapacitet – bidrog till ökade tillverkningskostnader.

(326)

Kommissionen noterade att det är en del av den normala affärsverksamheten att tillverkare av superabsorberande polymerer investerar i nya produktionsanläggningar, särskilt när kapaciteten utnyttjas nästan maximalt, vilket var en självklarhet i början av skadeundersökningsperioden. Kapacitetsökningarna var inte heller orimliga, särskilt inte med hänsyn till effektivitetsvinster i tillverkningen tack vare en högre kapacitet. Dessutom begärde kommissionen att de unionstillverkare som ingick i urvalet skulle utesluta alla extraordinära effekter från nedskrivningar eller extraordinära avskrivningar från skadeindikatorerna.

(327)

Kommissionen avvisade därför påståendet om att kostnaden för kapacitetsökningar har bidragit till skadan.

(328)

LG Chem hävdade att unionstillverkarna har fokuserat på utveckling av nya material, vilket innebar betydande FoU-kostnader som också av nödvändighet drev upp kostnaderna i väsentlig utsträckning.

(329)

Det är en del av den normala affärsverksamheten att tillverkare av superabsorberande polymerer investerar i utveckling av nya typer av superabsorberande polymerer. LG Chem investerar också regelbundet i utveckling av nya typer av superabsorberande polymerer och betonade uttryckligen vikten av sådana investeringar inom ramen för superabsorberande polymerer enligt särskilda specifikationer. Det faktum att FoU skapar kostnader är därför en normal del av affärsverksamheten. Under kontrollen av de unionstillverkare som ingick i urvalet konstaterades inga orimligt höga FoU-kostnader.

(330)

Kommissionen avvisade därför argumentet att FoU-kostnaderna bidrog till skadan för unionsindustrin.

(331)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att priserna för ett litet antal globala köpare fastställs på global nivå snarare än på grundval av enskilda tendenser på unionsmarknaden.

(332)

För det första är inte alla användare av superabsorberande polymerer verksamma på global nivå, vilket visades av olika användare som gav sig till känna under förfarandet och som har hela sin tillverkning i unionen. I sitt argument varken preciserade eller underbyggde LG Chem vilken andel av unionsförsäljningen som principen om globala prisförhandlingar är tillämplig på. För det andra måste dessa prisförhandlingar ta hänsyn till prisnivån på unionsmarknaden, även i fall där priserna förhandlas på global nivå. Ingen global aktör skulle betala ett högre globalt pris om ett billigare utbud på unionsmarknaden skulle vara möjligt. Om en leverantör inom ramen för ett globalt avtal går med på att leverera till unionen till dumpade och skadevållande priser är det globala avtalet samtidigt inte någon motivering för sådan dumpning. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(333)

En jämförelse mellan importsituationen och unionsindustrins situation i början och slutet av skadeundersökningsperioden visar tydligt en betydande ökning av importen från det berörda landet och en försämrad situation för unionsindustrin. Närmare bestämt försämrades situationen avsevärt under 2019 och 2020. Viktigt är att de sydkoreanska priserna minskade under 2019, medan unionsindustrin (och Japan) behöll sina prisnivåer. Detta skedde dock på bekostnad av deras försäljningsvolym, eftersom Sydkorea avsevärt ökade sin försäljning. Som svar på detta följde unionsindustrin den prisutveckling som fastställts av Sydkorea och minskade sina försäljningspriser 2020, men den fortsatte att förlora betydande försäljningsvolymer på marknaden. Den dumpade importen från Sydkorea vållade unionsindustrin väsentlig skada sedan 2017 på grund av den massiva marknadspenetration som uppnåtts på unionsindustrins bekostnad. I fråga om priser underskred importens ökande marknadsandel kontinuerligt unionsindustrins priser samt gav upphov till betydande prispress och omöjliggjorde de höjningar av marknadspriset i linje med kostnadsökningarna för råvaror som var nödvändiga för att unionsindustrin skulle uppnå skäliga lönsamhetsnivåer.

(334)

Andra faktorer, som minskande försäljningsvolymer och förändringar vad gäller superabsorberande polymerer enligt särskilda specifikationer eller fluktuationer i råvarupriserna bidrog inte till den konstaterade skadan för unionsindustrin.

(335)

Importen från Japan och Turkiet hade i sin tur en begränsad inverkan på industrin. Importen från Turkiet skedde till liknande priser som den sydkoreanska importen men i mycket lägre volymer, och denna import försvagade därför inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och skadan för unionsindustrin. På samma sätt försvagade inte den japanska importen orsakssambandet mellan den dumpade importen och skadan för unionsindustrin. Denna import minskade under skadeundersökningsperioden och ökade endast betydligt under undersökningsperioden. Importen från Japan bibehöll däremot en högre prisnivå än importen från Sydkorea. Importen från Sydkorea till mycket lägre priser än unionsindustrins är den största anledningen till att unionsindustrin förlorade försäljning och inte kunde höja sina priser i linje med tillverkningskostnaderna, något som ledde till stora lönsamhetsförluster.

(336)

Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållats av den dumpade importen från det berörda landet medan andra faktorer, oavsett om de bedömdes var och en för sig eller sammantaget, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(337)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada. Skadan är uppenbar när det gäller utvecklingen av tillverkning, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym på unionens marknad, marknadsandel, sysselsättning, genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen, tillverkningskostnad, utgående lager, lönsamhet och räntabilitet, med tanke på hur de sydkoreanska importvolymerna och priserna har utvecklats (både absoluta och i jämförelse med andra marknadsaktörer).

(338)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, däribland unionsindustrins och importörernas intresse. Eftersom produkten till största delen säljs direkt till kunden deltog inga icke-närstående importörer i förfarandet.

(339)

Införandet av åtgärder kommer att förbättra marknadsvillkoren för unionstillverkarna, som kommer att kunna stärka konkurrensställning på marknaden och återvinna förlorade försäljningsvolymer och marknadsandelar. Eftersom prispressen från den illojala importen skulle hävas kommer unionsindustrin att kunna höja sina försäljningspriser och nå en hållbar lönsamhet.

(340)

Om inga åtgärder införs skulle detta få betydande negativa effekter för unionsindustrin, eftersom importen skulle fortsätta att öka och leda till ytterligare prisnedgång i unionen. Detta skulle ha en negativ inverkan på unionsindustrins produktions- och försäljningsvolym samt marknadsandel. Detta skulle i sin tur påverka unionsindustrins finansiella indikatorer negativt, och i synnerhet skulle den redan förlustbringande situationen förvärras ytterligare med negativa konsekvenser för investeringar och sysselsättning i unionen.

(341)

Införandet av åtgärder skulle därför helt klart ligga i unionsindustrins intresse.

(342)

Två användare gav sig till känna under undersökningen, men endast två av dem besvarade frågeformuläret. Båda tillverkade främst producerade till största delen hälsovårdsprodukter för vuxna. Båda användarnas svar innehöll uppenbara brister och endast ett av företagen svarade på kommissionens begäran om ytterligare uppgifter inom den givna tidsfristen och svaret innehöll fortfarande brister. För en av användarna kunde kommissionen därför inte bedöma verkningarna av antidumpningstullarna över huvud taget. För den andra användaren kunde kommissionen, trots det ofullständiga svaret på frågeformuläret, uppskatta verkningarna av åtgärderna. För detta företag utgjorde superabsorberande polymerer [5 % – 15 %] av tillverkningskostnaden, men endast omkring en tredjedel av dessa superabsorberande polymerer härrörde från sydkoreanska leveranser. Företaget visade också att för viktiga nyckelmarknader förhindrar fleråriga avtal med folkhälsosektorn och försäkringsbolag ett övervältrande av ytterligare tillverkningskostnader. Företaget tillhandahöll också bevis för att olika länder minskade kostnaderna inom hälso- och sjukvårdssektorn, vilket satte press på företaget att sänka sina försäljningspriser. Trots dessa utmaningar, och särskilt de kostnadsbesparingar inom folkhälsosektorn som påverkade användarnas försäljning, visade företaget en sund vinst på [10 % – 20 %]. Kommissionen drog därför slutsatsen att åtgärder på 14,7 % på [5 % – 15 %] av dess tillverkningskostnad kunde absorberas eller åtminstone läggas över på konsumenterna.

(343)

Ytterligare fyra användare, inklusive Procter & Gamble, FATER och Essity, samt en koalition av användare, bestående av fyra användare, lade fram sina argument under utfrågningar och inlagor. Alla användare motsatte sig starkt åtgärder.

(344)

Procter & Gamble hävdade att tillgång till alla leverantörer av superabsorberande polymerer, inklusive sydkoreanska leverantörer, var avgörande för att upprätthålla en strategi om flera leveranskällor i syfte att säkerställa försörjningsstabilitet, i synnerhet för superabsorberande polymerer enligt särskilda specifikationer, som inte kan tillverkas av alla tillverkare av superabsorberande polymerer. Unionstillverkarnas kapacitet att tillverka de specifika superabsorberande polymererna av generation 8 som krävs av Procter & Gamble är inte tillräcklig för att tillhandahålla den volym som krävs. Om Procter & Gamble skulle tvingas använda andra superabsorberande polymerer som inte uppfyller specifikationerna för generation 8 skulle det kunna leda till betydande kostnader för att anpassa förpackningar och transporter samt ha en negativ inverkan på miljön genom att mängden avfall ökas. Dessutom kommer en ändring av superabsorberande polymerer att kräva en anpassningsprocess på minst sex månader.

(345)

FATER framförde liknande argument om leveransstabilitet och otillräcklig produktionskapacitet för superabsorberande polymerer av generation 8 och 9 och en erforderlig anpassningsperiod på sex till nio månader. FATER gjorde en uppskattning av företagets negativa inverkan om det skulle krävas att det använde andra typer av superabsorberande polymerer som visade att det skulle leda till mindre standardisering och skapa merkostnader till ett sjusiffrigt belopp i euro.

(346)

En tredje användare lade fram liknande argument om leveransstabilitet, anpassningskostnader för att ändringar i superabsorberande polymerer och miljöpåverkan.

(347)

Koalitionen av användare samt ytterligare en användare antydde att införandet av antidumpningsåtgärder, mot bakgrund av risken för att en av unionstillverkarna skulle överväga att sälja sin verksamhet rörande superabsorberande polymerer, skulle stärka ett duopol och riskera konkurrensen på unionens marknad.

(348)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren kommenterade också risken för att antidumpningsåtgärderna skulle kunna undergräva rättvis konkurrens på unionens marknad.

(349)

Liknande påståenden framfördes av en annan användare av superabsorberande polymerer, Essity. Företaget hävdade att utan ett konkurrenshot skulle unionsindustrin inte ha några större incitament att diversifiera sin produktion och utveckla nya lösningar för att tillgodose kundernas växande behov, vilket skulle hindra Essity från att satsa på diversifiering och göra det beroende av endast ett fåtal unionstillverkare.

(350)

Kommissionen anser att koalitionen av användare inte lämnade tillräcklig bevisning till stöd för sina påståenden om möjligheten att unionens marknad skulle bli ett duopol om antidumpningstullar infördes. I synnerhet ansåg koalitionen inte att den dumpade importen och den därav minskade lönsamheten för unionsindustrin kanske inte skulle öka risken för ett marknadsutträde för en unionstillverkare.

(351)

De uppgifter som samlades in under undersökningen visade dessutom inga bevis för konkurrenshämmande metoder från unionsindustrins sida. Tvärtom samlades konkret bevisning in som visar att industrin både har förmåga och är villig att leverera den berörda produkten till användarna.

(352)

Kommissionen drog slutsatsen att åtgärderna kommer att öka användarnas tillverkningskostnader och inte ligger i användarnas intresse. Med hänsyn till att det planerade tullbeloppet inte kommer att ha någon hämmande verkan eftersom superabsorberande polymerer endast utgör [5 % – 15 %] av tillverkningskostnaden för vuxenblöjor och babyblöjor drog kommissionen slutsatsen att användarnas intresse av att få tillgång till alla världsomfattande leverantörer av superabsorberande polymerer utan tullar inte har företräde framför unionsindustrins intresse av att skyddas mot dumpad import.

(353)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet motsatte sig P&G och Fater påståendet i skäl 351 avseende unionsindustrins förmåga att leverera den berörda produkten till användarna. De hävdade att unionsindustrin inte kan leverera de begärda mängderna superabsorberande polymerer generation 8 och 9, eftersom den saknar produktionskapacitet för denna specifika superabsorberande polymerprodukt.

(354)

Liknande påståenden framfördes av koalition H i dess inlagor efter utlämnandet. Den motsatte sig också kommissionens slutsats om unionsindustrins förmåga att leverera den berörda produkten till användarna. Den hävdade, och tillhandahöll bevis för, att användare av superabsorberande polymerer systematiskt drabbades av avbrott i leveranskedjan på unionsmarknaden och inte kunde säkerställa att de fick tillgång till de mängder av superabsorberande polymerer av de kvaliteteter som de behöver för sin tillverkning. Koalitionen drog slutsatsen att unionsindustrin, med tanke på de befintliga avbrotten i leveranskedjan, inte skulle kunna kompensera för förlusten av konkurrenskraftig import av superabsorberande polymerer från länder utanför EU.

(355)

Den bevisning som lagts fram av P&G, Fater och koalition H för att styrka en brist på utbud gäller främst perioden efter undersökningsperioden, men även andra och tredje kvartalet av undersökningsperioden. Den bevisning som lades fram under undersökningsperioden visar att nedstängningen till följd av covid-19 hade en tillfällig inverkan under perioden mars–juni 2020 på en av de europeiska leverantörerna. Uppgifterna visade emellertid också att detta var en tillfällig och exceptionell situation, eftersom leveranserna återupptogs snabbt efter nedstängningen. Dessutom visade uppgifterna inte på samma svårigheter för hela unionsindustrin. Tvärtom verkar uppgifterna tyda på att en unionstillverkares bristande utbud delvis mildrades av andra unionstillverkares ökade utbud (i kombination med import från länder utanför EU). Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte fanns tillräcklig bevisning under undersökningsperioden för att dra slutsatsen att unionsindustrin inte skulle kunna leverera till de berörda användarna under normala affärsförhållanden.

(356)

Alla återstående bevis gällde perioden efter undersökningsperioden, som påverkades av försörjningsavbrott från utomeuropeiska länder och den globala brist på transporter som orsakades av covid-19-pandemin, vilket ledde till en ökad efterfrågan på europeiska superabsorberande polymerer. Dessa var dock tillfälliga och inte strukturella fenomen, och förväntades försvinna i takt med att leveranskedjorna anpassades till effekterna av covid-19-pandemin. Såsom flera användare hävdar kan anpassningen till en ny leverantör ofta inte ske omedelbart, och leveranskontrakt ingås ofta för ett period på minst ett år. Denna struktur av långfristiga kontrakt ger unionsindustrin lite tid att anpassa sig, särskilt med hänsyn till dess bevisade förmåga att göra betydande investeringar. Den bevisning som tillhandahölls av koalition H visade inte heller på några större strukturella problem som påverkade de europeiska tillverkarnas förmåga eller leveransvilja under normala marknadsförhållanden. E-postmeddelanden som rör Nippon Shokubai belyste till exempel bara problem med leveranser från dess japanska fabrik, inte från den europeiska fabriken. Alla bevis som lämnades in avseende BASF rörde endast ett oväntat och tillfälligt problem som påverkade en enda kvalitet av superabsorberande polymerer. På samma sätt framkom inga strukturella försörjningsproblem i fråga om de två andra europeiska tillverkarna.

(357)

När det gäller P&G hävdade företaget inte att unionstillverkarna inte kan tillverka produkter av typen ”superabsorberande polymerer generation 8 och 9”, utan endast att den produktionskapacitet som för närvarande anpassas till och är avsedd för dessa superabsorberande polymerer inte är tillräcklig för P&G:s efterfrågan. Unionsindustrin har dock visat att den är villig att investera under undersökningsperioden, vilket tyder på att den befintliga outnyttjade kapaciteten kan anpassas eller utvidgas vid behov. Kommissionen avvisade därför påståendet att den inte beaktade den bevisning som P&G, Fater och koalition H lade fram.

(358)

P&G och Fater hävdade vidare att kommissionen inte kunde styrka vilken ”konkret bevisning” som hade samlats in för att dra slutsatsen att unionsindustrin hade förmåga och var villig att leverera den berörda produkten till användarna, såsom anges i skäl 351. Liknande påståenden framfördes av koalition H i dess inlagor efter utlämnandet.

(359)

Kommissionen klargör att den konkreta bevisning som samlats in avser outnyttjad kapacitet, investeringar för att anpassa sig till nya kunders behov och godkännande av nya kunder.

(360)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att försörjningssituationen har förändrats sedan 2020, inklusive priser och tillgång till leveranser av superabsorberande polymerer i unionen, vilket stöder P&G:s och andra användares argument. LG Chem hävdar också att priset på superabsorberande polymerer ökar, eftersom priserna på propen och kaustiksoda ökar. Kommissionen ansåg att användarna har lagt fram bevis för att covid-19-pandemin och den därav följande bristen på transporter utomlands har orsakat en tillfällig brist på superabsorberande polymerer och lett till stigande priser. Kommissionen ansåg dock att detta endast är en tillfällig förändring (se skäl 355). Dessutom är det inte heller troligt att ökningen av priserna på superabsorberande polymerer till följd av råvarupriserna kommer att förbättra unionsindustrins lönsamhet på lång sikt. Kommissionen ansåg därför att unionens intresse av att införa åtgärder för att motverka den skadevållande dumpning som hade konstaterats inte påverkades av den tillfälliga försörjningsbristen.

(361)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet instämde koalition H inte i kommissionens metod. Den påpekade särskilt att slutsatserna om unionens intresse bygger på begränsade och oriktiga uppgifter som kommissionen beskrev som bristfälliga i skäl 342.

(362)

Koalition H höll inte heller med om kommissionens slutsats i skäl 352, enligt vilken superabsorberande polymerer utgör [5 % – 15 %] av tillverkningskostnaden för vuxenblöjor och babyblöjor. Den hävdade, och lade fram bevisning för, att kostnaden för superabsorberande polymerer utgör upp till [20 % – 30 %] av den totala tillverkningskostnaden.

(363)

Den hävdade också att kommissionen grundade sin slutsats på de uppgifter som lämnats av endast en användare och därför inte tog hänsyn till de bevis som lämnats om svårigheterna att överföra den ytterligare bördan av tullar på sina kunder. Det förklarades särskilt att användare av superabsorberande polymerer normalt inte skulle kunna föra över prisökningarna på sina egna kunder av olika skäl, såsom långfristiga avtal, hård konkurrens från konkurrenter utanför EU och kundernas priskänslighet.

(364)

Vid bedömningen av alla handlingar som tillhandahållits av alla berörda parter grundade kommissionen inte sin bedömning på begränsade och oriktiga uppgifter. I den mån de berörda parterna samarbetade kontrollerade kommissionen riktigheten i de uppgifter som lämnats. Detta omfattade procentandelen superabsorberande polymerer i tillverkningskostnaden för hygienprodukter för barn och vuxna. Kommissionen tillbakavisade därför dessa påståenden från koalition H.

(365)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet hävdade Kimberly-Clark att priserna på superabsorberande polymerer på unionsmarknaden till stor del beror på inflationen i tillverkningskostnaderna snarare än på importen från Sydkorea. Den hävdade att priserna på superabsorberande polymerer absorberade inflationens inverkan på kostnaderna för råvaror, distribution, arbetskraft och energi under hela 2021 och att priserna på superabsorberande polymerer därför ökade. Sammanfattningsvis hävdade Kimberly-Clark att antidumpningsåtgärderna ytterligare skulle förstärka trenden med stigande priser för både användare i senare led och slutkunder av produkterna, inklusive superabsorberande polymerer.

(366)

Som svar noterade kommissionen att Kimberly-Clark helt riktigt påpekade att unionstillverkarna av superabsorberande polymerer absorberade de ökade tillverkningskostnaderna eftersom de inte kunde höja sina försäljningspriser i motsvarande grad. Detta visade dock bara på prispressen på marknaden och det faktum att tillverkarna inte kunde föra över de ökade tillverkningskostnaderna på sina kunder. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(367)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet invände Kimberly-Clark också mot kommissionens slutsats att tullarna inte kommer att ha någon hämmande verkan eftersom superabsorberande polymerer endast utgör [5 % – 15 %] av tillverkningskostnaden för vuxenblöjor och babyblöjor, såsom anges i skäl 352. Företaget hävdade att denna beräkningsmetod inte tog hänsyn till att superabsorberande polymerer inte är utbytbara handelsvaror.

(368)

I sin bedömning redogjorde kommissionen för det faktum att superabsorberande polymerer tillverkas med olika egenskaper och att användarna väljer en specifik typ av superabsorberande polymerer som passar deras produkt bäst. Enbart de tekniska skillnaderna motiverade dock inte att ytterligare produktkontrollnummerkategorier lades till. Kommissionen hade inledningsvis samlat in mer detaljerade uppgifter, och drog slutsatsen att endast en åtskillnad på grundval av användningsområde och tillsats av luktsaneringsmaterial var motiverad. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(369)

Koalition H hävdade vidare att kommissionen inte korrekt bedömde de farhågor som flera användare av superabsorberande polymerer uttryckt med avseende på införandet av tullar, vilket ledde till felaktiga slutsatser om unionens intresse. Den hävdade att kommissionen missade möjligheten att ge användarna vägledning om hur de ska lägga fram sina inlagor på ett mer fullständigt och användbart sätt och inte gjorde tillräckliga ansträngningar för att samarbeta med dessa användare, så att de uppgifter som slutligen samlades in skulle göra det möjligt att göra en korrekt bedömning av unionens intresse. Tillverkaren hävdade vidare att endast tre användare av superabsorberande polymerer bland koalition H-medlemmarna verkar ha fått ett frågeformulär från kommissionen och att kommissionen endast använde de uppgifter som lämnats i ett av de två frågeformulärssvaren, och bortsåg från de argument som framförts vid utfrågningar och inlagor från minst åtta andra användare av superabsorberande polymerer.

(370)

Kommissionen skickade tillkännagivandet om inledande med en länk till det relevanta frågeformuläret till alla kända användare, och alla användare som gav sig till känna underrättades om förfarandet. Alla uppgifter som lämnades av användarna beaktades vid bedömningen. Kommissionen kontaktade vidare alla användare som hade besvarat frågeformuläret för att kontrollera deras uppgifter. Via skrivelser med begäran om komplettering tillhandahölls vägledning om nödvändiga uppgifter. Därför avvisade kommissionen argumentet att den inte tog tillräcklig hänsyn till eller gav stöd till användarna i detta förfarande.

(371)

Flera användare uppgav att en ökning av tillverkningskostnaderna för hälso- och sjukvårdsprodukter kommer att öka kostnaderna för konsumenterna. Dessutom kan en begränsning av tillgången till superabsorberande polymerer av generation 8 och 9 leda till produkter av lägre kvalitet för konsumenterna.

(372)

Kommissionen ansåg att de ytterligare tillverkningskostnader som åtgärderna kan leda till kommer att öka priset för konsumenter av hälso- och sjukvårdsprodukter. Kommissionen anser dock att denna ökning inte kommer att bli så stor att konsumenternas intresse av tillgång till hälso- och sjukvårdsprodukter till rimliga priser har företräde framför unionsindustrins intresse att skyddas från dumpad import. Åtgärderna skulle inte heller hindra användarna från att fortsätta att tillverka hälso- och sjukvårdsprodukter, inklusive superabsorberande polymerer av generation 8 och 9.

(373)

I sina synpunkter efter utlämnandet hävdade Fater att kommissionen underlåtit att bemöta dess farhågor om möjligheten att antidumpningsåtgärderna skulle kunna påverka kundernas möjligheter att få tillgång till hälso- och sjukvårdsprodukter till ett rimligt pris. Företaget upprepade att dess tillverkning av medicintekniska produkter är beroende av samarbetet med sydkoreanska exportörer och att åtgärderna skulle innebära ytterligare tekniskt arbete och en ny utformning av dess produkter, vilket skulle leda till ett högre pris för slutkunderna.

(374)

Kommissionen har tagit upp den potentiella kostnadsökningen för konsumenter av hälso- och sjukvårdsprodukter i skäl 372 och vägt den mot unionsindustrins intresse av att skydda sig mot dumpad import. Kommissionen avvisade därför Faters påstående

(375)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl att det inte låg i unionens intresse att införa åtgärder beträffande import av superabsorberande polymerer med ursprung i Sydkorea.

(376)

På grundval av kommissionens slutsatser om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör slutgiltiga åtgärder införas för att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin mer skada.

(377)

För att kunna fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(378)

Kommissionen fastställde först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit. I detta fall skulle skadan undanröja om unionsindustrin kunde täcka sina tillverkningskostnader, inbegripet kostnader till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt ILO:s konventioner som förtecknas i bilaga Ia till grundförordningen, och kunde erhålla en skälig vinst (”vinstmål”) genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(379)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen, för fastställandet av vinstmålet, beaktade kommissionen lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet och den lönsamhetsnivå som kunde förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(380)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som täckte samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Under hela skadeundersökningsperioden uppvisade unionsindustrin förluster. Eftersom denna var lägre än den miniminivå på 6 % som krävs enligt artikel 7.2c i grundförordningen, ersattes denna vinstmarginal med 6 %.

(381)

Ingen påstådde att unionsindustrins investeringsnivå, forsknings- och utvecklingsnivå (FoU) och innovationsnivå under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden.

(382)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen framfördes inte heller några påståenden om de framtida kostnader som följer av multilaterala miljöavtal (inklusive protokoll till dessa), som unionen är part i, och som unionsindustrin kommer att ådra sig under den period då åtgärden tillämpas enligt artikel 11.2.

(383)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa vinstmålet på 6 % på tillverkningskostnaden för unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d i grundförordningen per produkttyp.

(384)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de exporterande tillverkarna i urvalet i det berörda landet per produkttyp, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på den öppna marknaden i unionen av unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen eventuellt resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(385)

Nivån för undanröjande av skada för ”alla övriga företag” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för det samarbetsvilliga företaget.

(386)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade LG Chem att fastställandet av skademarginalen påverkas av samma fel som beräkningarna av prisunderskridandet, och att deras överväganden för prisunderskridandet gäller i tillämpliga delar. Skademarginalen bör också justeras med hänsyn till inverkan av de andra faktorer som LG Chem anför.

(387)

Kommissionen hänvisade till sina argument i skälen 184–188 samt till sitt svar på LG Chems argument om inverkan av import från andra länder, prisformeln för superabsorberande polymerer och unionsindustrins investeringar, som beskrivs i respektive avsnitt av analysen av orsakssambandet. Dessa påståenden avvisades därför även med avseende på fastställandet av skademarginalen.