INLEDNING

Med artikel 306 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund antog Regionkommittén följande arbetsordning den 12 oktober 2021.

AVDELNING I

KOMMITTÉNS LEDAMÖTER OCH ORGAN

KAPITEL 1

ORGAN

Artikel 1 – Kommitténs organ

Kommitténs organ ska vara plenarförsamlingen, ordföranden, presidiet, ordförandekonferensen och utskotten.

Artikel 2 – Könsfördelning

1.

Könsfördelningen vid Europeiska regionkommittén bör så långt det är möjligt återspeglas i dess organs sammansättning.

2.

Presidiet ska anta en jämställdhetshandlingsplan som syftar till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all kommittéverksamhet. Jämställdhetshandlingsplanen ska följas upp varje år och ses över åtminstone vart femte år.

KAPITEL 2

KOMMITTÉNS LEDAMÖTER

Artikel 3 – Ledamöternas och suppleanternas ställning

I enlighet med artikel 300 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska ledamöterna och suppleanterna vara företrädare för regionala och lokala organ. De ska ha valts till ett regionalt eller lokalt organ eller vara politiskt ansvariga inför en vald församling. De får inte bindas av några instruktioner och ska i unionens allmänna intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

Artikel 4 – Mandatperiod

1.

En ledamots eller suppleants mandatperiod ska inledas den dag då rådets utnämning träder i kraft.

2.

En ledamots eller suppleants mandat ska upphöra genom avgång, när det mandat som ligger till grund för utnämningen upphör eller på grund av dödsfall.

3.

En avgående ledamot eller suppleant måste skriftligen underrätta kommitténs ordförande om sin avsikt och ange avgångsdatum. Ordföranden ska underrätta rådet, som ska konstatera att det finns en vakans och genomföra ersättningsförfarandet.

4.

En ledamot eller suppleant vars mandatperiod vid kommittén upphör till följd av att det mandat som ligger till grund för utnämningen upphör ska omedelbart och skriftligen underrätta kommitténs ordförande om detta.

5.

I de fall som avses i artikel 4.2 ska rådet utnämna en efterträdare för återstoden av mandatperioden.

Artikel 5 – Immunitet och privilegier

Ledamöterna och deras vederbörligen bemyndigade suppleanter ska åtnjuta immunitet och privilegier i enlighet med protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 6 – Ledamöters och suppleanters närvaro

1.

En ledamot som är förhindrad att delta i en plenarsession kan låta sig företrädas av en suppleant från sin nationella delegation, även i fråga om enskilda plenarsessionsdagar. Alla ledamöter och deras vederbörligen bemyndigade suppleanter ska skriva på en närvarolista.

2.

En ledamot som är förhindrad att delta i ett utskottssammanträde eller ett annat sammanträde som godkänts av presidiet kan låta sig företrädas av en annan ledamot eller en suppleant från sin nationella delegation eller politiska grupp. Alla ledamöter och deras vederbörligen bemyndigade suppleanter ska skriva på en närvarolista.

3.

En ledamot eller suppleant som är uppförd på listan över ersättare för medlemmar av en arbetsgrupp som inrättats enligt artikel 37 eller 61 i arbetsordningen kan ersätta en medlem av den arbetsgruppen som tillhör samma politiska grupp.

4.

En suppleant eller en ledamot som ersätter en annan ledamot kan enbart ersätta en ledamot. Han eller hon ska ha samma befogenheter som en ledamot vid det aktuella sammanträdet. Överlåtelse av rösträtt ska anmälas till generalsekretariatet, i enlighet med gällande anvisningar för detta, senast dagen före sammanträdet. I samband med en plenarsession ska antingen ledamoten eller suppleanten ha rätt till kostnadsersättning. Presidiet ska fastställa detaljerade bestämmelser i tillämpningsföreskrifterna om kostnader för resa och uppehälle.

5.

En suppleant som utnämnts till föredragande kan lägga fram det utkast till yttrande som han eller hon ansvarar för vid den plenarsession där utkastet till yttrande är uppfört på dagordningen. Ledamoten kan överlåta sin rösträtt till denna suppleant under behandlingen av detta utkast till yttrande. Generalsekreteraren måste informeras skriftligen om överlåtelsen av rösträtt före det aktuella sammanträdet.

6.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.1 ska överlåtelsen upphöra att gälla när den ledamot som inte kan delta inte längre är ledamot av kommittén.

Artikel 7 – Överlåtelse av rösträtt

Rösträtten får inte överlåtas på andra grunder än enligt artiklarna 6 och 32.

Artikel 8 – Nationella delegationer och politiska grupper

De nationella delegationerna och de politiska grupperna ska bidra till organisationen av kommitténs arbete på ett balanserat sätt.

Artikel 9 – Nationella delegationer

1.

Ledamöterna och suppleanterna från en medlemsstat ska bilda en nationell delegation. Varje nationell delegation ska anta sina interna regler och välja en ordförande. Kommitténs ordförande ska officiellt informeras om den valda personens namn.

2.

Generalsekreteraren ska inom kommitténs administration vidta åtgärder till stöd för de nationella delegationerna. Detta ska också göra att de enskilda ledamöterna kan få information och stöd på sina officiella språk. Dessa åtgärder ska genomföras av en särskild tjänst som bemannas av tjänstemän eller andra anställda vid Regionkommittén och ska säkerställa att de nationella delegationerna kan utnyttja kommitténs resurser på lämpligt sätt. Generalsekreteraren ska i synnerhet ge de nationella delegationerna tillräckliga medel för att hålla sammanträden omedelbart före eller under plenarsessionerna.

3.

De nationella delegationerna ska även bistås av nationella samordnare, som inte är anställda vid generalsekretariatet. De ska hjälpa ledamöterna att fullgöra sina uppgifter inom kommittén.

Artikel 10 – Politiska grupper och grupplösa ledamöter

1.

Ledamöterna och suppleanterna kan bilda grupper som återspeglar deras politiska tillhörighet. Kriterierna för medlemskap ska fastställas i de politiska gruppernas interna regler.

2.

Det ska krävas minst 18 ledamöter/suppleanter, varav minst hälften måste vara ledamöter, som företräder minst en femtedel av medlemsstaterna för att bilda en politisk grupp. En ledamot eller suppleant får enbart tillhöra en politisk grupp. En politisk grupp ska upplösas om antalet medlemmar understiger det föreskriva antalet.

3.

Kommitténs ordförande ska i ett meddelande underrättas när en politisk grupp bildas, upplöses eller ändras på annat sätt. I meddelandet om att en politisk grupp har bildats ska dess namn, dess medlemmar och dess presidium anges.

4.

Varje politisk grupp ska bistås av ett sekretariat vars medarbetare är anställda vid generalsekretariatet. De politiska grupperna kan lägga fram förslag för tillsättningsmyndigheten beträffande urval, anställning, befordran och kontraktsförlängning för dessa anställda. Tillsättningsmyndigheten ska fatta beslut efter samråd med den berörda politiska gruppens ordförande.

5.

Generalsekreteraren ska ge de politiska grupperna och deras organ tillräckliga resurser för sammanträden, verksamhet och publikationer samt för gruppsekretariatens arbete. Resurserna till varje politisk grupp ska öronmärkas i budgeten. De politiska grupperna och deras sekretariat får utnyttja kommitténs resurser på lämpligt sätt.

6.

De politiska grupperna och deras presidier kan sammanträda omedelbart före eller under plenarsessionerna. De kan hålla extra sammanträden två gånger om året. En suppleant som närvarar vid dessa sammanträden ska enbart ha rätt till ersättning för kostnader för resa och uppehälle om han eller hon företräder en ledamot från sin politiska grupp.

7.

Grupplösa ledamöter ska ges administrativt stöd. Presidiet ska fastställa de detaljerade bestämmelserna för detta på förslag av generalsekreteraren.

Artikel 11 – Mellanregionala grupper

Ledamöter och suppleanter kan bilda mellanregionala grupper. De ska informera kommitténs ordförande om detta. En mellanregional grupp ska bildas reglementsenligt på beslut av presidiet.

AVDELNING II

KOMMITTÉNS ORGANISATION OCH ARBETSSÄTT

KAPITEL 1

KALLELSE TILL DET FÖRSTA SAMMANTRÄDET OCH KOMMITTÉNS KONSTITUERANDE

Artikel 12 – Kallelse till det första sammanträdet

Kommittén ska i början av varje ny femårig mandatperiod sammankallas av den avgående ordföranden eller i hans eller hennes frånvaro i första hand av den avgående första vice ordföranden, i andra hand av den äldsta avgående vice ordföranden eller i tredje hand av kommitténs äldsta ledamot, och ska sammanträda senast en månad efter det att rådet utnämnt ledamöterna.

Den ledamot som i enlighet med första stycket i denna artikel är interimsordförande ska också företräda kommittén under denna period, fortsätta att handlägga löpande ärenden och leda det första sammanträdet i egenskap av interimsordförande.

Han eller hon ska tillsammans med de fyra yngsta närvarande ledamöterna och kommitténs generalsekreterare utgöra interimspresidiet.

Artikel 13 – Kommitténs konstituerande och kontroll av mandat

1.

Vid det första sammanträdet ska interimsordföranden informera kommittén om meddelandet från rådet om utnämningen av ledamöterna och redogöra för de åtgärder som han eller hon vidtagit för att företräda kommittén och handlägga löpande ärenden. Interimsordföranden kan på begäran besluta att kontrollera ledamöternas utnämning och mandat, varefter han eller hon ska förklara kommittén konstituerad för den nya mandatperioden.

2.

Interimspresidiet ska sitta kvar till dess att resultaten av valen av presidiemedlemmar tillkännagetts.

KAPITEL 2

PLENARFÖRSAMLINGEN

Artikel 14 – Plenarförsamlingens uppgifter

Kommittén ska sammanträda som en plenarförsamling, som ska följande huvuduppgifter:

a)

Att anta yttranden, rapporter och resolutioner.

b)

Att anta utkastet till beräkning av kommitténs utgifter och inkomster.

c)

Att anta kommitténs politiska prioriteringar.

d)

Att välja ordföranden, första vice ordföranden och övriga presidiemedlemmar.

e)

Att inrätta utskott.

f)

Att anta och se över kommitténs arbetsordning.

g)

Att anta och se över uppförandekoderna för ledamöterna.

h)

Att, efter att ha kontrollerat att beslutsmässighet föreligger enligt artikel 22.1 första meningen i arbetsordningen och på förslag av kommitténs ordförande eller av det behöriga utskottet i enlighet med artiklarna 57 och 58, fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna om att väcka talan eller inge en interventionsansökan vid Europeiska unionens domstol. När ett sådant beslut har antagits ska ordföranden väcka talan på kommitténs vägnar.

Artikel 15 – Sammankallande av plenarförsamlingen

1.

Kommitténs ordförande ska sammankalla plenarförsamlingen minst en gång per kvartal. Datumen för plenarsessionerna ska fastställas av presidiet under första halvåret föregående år. En plenarsession kan omfatta en eller flera sammanträdesdagar.

2.

På skriftlig begäran av minst en fjärdedel av ledamöterna ska ordföranden sammankalla en extra plenarsession, som ska äga rum tidigast en vecka och senast en månad efter begäran. I begäran ska det anges vilken fråga som ska diskuteras vid den extra plenarsessionen. Inga andra frågor får behandlas.

Artikel 16 – Dagordning för plenarsessionen

1.

Presidiet ska upprätta ett preliminärt förslag till dagordning, med en preliminär förteckning över de utkast till yttranden, rapporter och resolutioner som ska behandlas under den plenarsession som följer på den närmast kommande plenarsessionen samt alla andra dokument om vilka beslut ska fattas (nedan kallade beslutsdokument).

2.

Förslaget till dagordning och alla beslutsdokument som nämns i detta ska ställas till ledamöternas och suppleanternas förfogande i elektronisk form på deras respektive officiella språk minst 21 arbetsdagar före plenarsessionens öppnande.

3.

Det är ordförandens ansvar att upprätta förslaget till dagordning efter samråd med ordförandekonferensen.

4.

Om tidsgränsen i punkt 2 inte kan hållas kan ordföranden i vederbörligen motiverade undantagsfall besluta att föra upp ett beslutsdokument på förslaget till dagordning, under förutsättning att ledamöterna och suppleanterna har fått det berörda dokumentet på sina officiella språk senast en vecka före plenarsessionens öppnande. Motiveringen till att detta förfarande tillämpas ska anges av ordföranden på beslutsdokumentets försättsblad.

5.

Skriftliga ändringsförslag till förslaget till dagordning måste vara generalsekreteraren till handa senast tre arbetsdagar före plenarsessionens öppnande.

6.

Vid det presidiesammanträde som omedelbart föregår plenarsessionens öppnande ska presidiet fastställa det slutgiltiga förslaget till dagordning. Under detta sammanträde kan presidiet med en majoritet på två tredjedelar av de avgivna rösterna besluta att föra upp sådana brådskande eller aktuella ärenden på dagordningen som inte kan skjutas upp till nästa plenarsession.

7.

På förslag av ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter kan presidiet eller plenarförsamlingen före omröstningen om ändringsförslagen besluta att skjuta upp behandlingen av ett dokument till en senare plenarsession. Denna bestämmelse ska inte tillämpa om en tidsgräns som fastställts av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet gör att det inte är möjligt att skjuta upp antagandet av ett beslutsdokument. Ett beslutsdokument som skjutits upp till en senare plenarsession ska åtföljas av alla giltiga ändringsförslag till dokumentet. En senareläggning av omröstningen ger även upphov till en ny tidsgräns för inlämnande av ändringsförslag.

Artikel 17 – Plenarsessionens öppnande

Ordföranden ska förklara plenarsessionen öppnad och lägga fram det slutgiltiga förslaget till dagordning för godkännande.

Artikel 18 – Offentlighet, gäster och gästtalare

1.

Plenarsessionerna ska vara öppna för allmänheten om inte plenarförsamlingen beslutar annat med avseende på hela sammanträdet eller en viss punkt på dagordningen.

2.

Företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen får delta i plenarsessionerna, och kan bli ombedda att yttra sig.

3.

Ordföranden kan också på eget initiativ eller på presidiets begäran bjuda in andra framstående personer för att hålla ett anförande inför plenarförsamlingen.

Artikel 19 – Ordningsregler och talartid

1.

Utan att det påverkar yttrandefriheten ska ledamöterna uppträda på ett sätt som präglas av ömsesidig respekt, baseras på de värden och principer som fastställs i Europeiska unionens grundläggande texter, bevarar kommitténs värdighet och inte stör arbetet i kommitténs organ eller ordningen i kommitténs lokaler.

2.

Plenarförsamlingen ska i början av sammanträdet och på förslag av presidiet tilldela talartid för varje punkt på dagordningen. Under en plenarsession ska ordföranden, på eget initiativ eller på begäran av en ledamot, besluta att begränsa talartiden.

3.

I samband med debatter om allmänna eller specifika frågor kan ordföranden föreslå plenarförsamlingen att fördela talartiden mellan de politiska grupperna och de nationella delegationerna.

4.

I allmänhet ska talartiden vara begränsad till en minut när det gäller kommentarer om protokollet, ordningsfrågor samt kommentarer till ändringar av det slutgiltiga förslaget till dagordning eller dagordningen.

5.

Om talare överskrider sin tilldelade talartid kan ordföranden ta ifrån dem ordet.

6.

Ordföranden ska lägga fram en ledamots begäran om att debatten ska avslutas för omröstning.

Artikel 20 – Talare inför plenarförsamlingen

1.

Namnen på de ledamöter som begär ordet ska föras upp på talarlistan i den ordning i vilken deras begäran mottogs. Ordföranden ska tilldela ledamöterna ordet på grundval av denna lista, och ska så långt det är möjligt säkerställa mångfald bland talarna.

2.

Det berörda utskottets föredragande samt de politiska gruppernas och nationella delegationernas företrädare som önskar tala på sin grupps eller delegations vägnar kan dock ges företräde.

3.

Ingen kan få ordet mer än två gånger i samma fråga utan ordförandens godkännande. Det berörda utskottets ordförande och föredragande ska dock på egen begäran tillåtas att tala under en tidslängd som bestäms av ordföranden.

Artikel 21 – Ordningsfrågor

1.

En ledamot ska ges ordet för att ta upp en ordningsfråga eller göra ordföranden uppmärksam på att arbetsordningen inte följs. Ordningsfrågan måste avse dagordningen eller det ärende som diskuteras.

2.

En begäran om att ta upp en ordningsfråga ska ha företräde framför alla andra begäranden om att tilldelas ordet.

3.

Ordföranden ska omedelbart fatta beslut angående ordningsfrågor i enlighet med arbetsordningen och ska meddela sitt beslut omedelbart efter det att arbetsordningen har åberopats. Ordförandens beslut ska inte bli föremål för omröstning.

Artikel 22 – Beslutsmässighet

1.

Plenarförsamlingen ska vara beslutsmässig om en majoritet av ledamöterna är närvarande. Beslutsmässigheten ska kontrolleras på begäran av en ledamot om minst 16 ledamöter röstar för begäran. Om ingen har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras, ska alla omröstningar vara giltiga oavsett antalet närvarande ledamöter. Ordföranden kan avbryta plenarsessionen i upp till tio minuter innan beslutsmässigheten kontrolleras. Ledamöter som har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras men inte längre befinner sig i plenisalen ska betraktas som närvarande när räkningen genomförs. Om färre än sexton ledamöter är närvarande kan ordföranden konstatera att beslutsmässighet inte föreligger.

2.

Om det konstateras att beslutsmässighet inte föreligger ska alla punkter på dagordningen som kräver omröstning skjutas upp till nästa sammanträdesdag, då plenarförsamlingen med giltig verkan får rösta om dessa punkter oavsett antalet närvarande ledamöter. Alla beslut som fattats eller omröstningar som hållits vid sammanträdet innan beslutsmässigheten kontrollerades ska fortfarande vara giltiga.

Artikel 23 – Omröstning

1.

Plenarförsamlingen ska fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna, om inte annat föreskrivs i denna arbetsordning.

2.

För att vara giltig ska en röst vara ”för”, ”emot” eller ”nedlagd”. När majoriteten beräknas ska hänsyn enbart tas till röster ”för” och ”emot”. Vid lika röstetal ska texten eller förslaget anses ha förkastats.

3.

Rösträtten ska vara en personlig rättighet. Ledamöterna ska enbart rösta individuellt och personligen.

4.

Om resultatet av rösträkningen ifrågasätts kan en ny omröstning genomföras på initiativ av ordföranden, eller på begäran av en ledamot, förutsatt att minst sexton ledamöter stöder begäran.

5.

På ett förslag av ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter som lagts fram innan den slutgiltiga dagordningen antagits kan plenarförsamlingen besluta att hålla omröstning med namnupprop avseende en eller flera punkter på dagordningen, vilket ska anges i protokollet från plenarsessionen. Omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på ändringsförslag, om inte plenarförsamlingen beslutar annat.

6.

På förslag av ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter kan beslut fattas om sluten omröstning i beslutsärenden som rör personer.

7.

Ordföranden kan när som helst besluta att en omröstning ska hållas elektroniskt. Registreringen av det siffermässiga resultatet av en elektronisk omröstning ska göras tillgänglig för allmänheten efter plenarsessionen.

Artikel 24 – Inlämnande av ändringsförslag

1.

Enbart ledamöter och vederbörligen bemyndigade suppleanter – samt, för sitt eget yttrande, suppleanter utan bemyndigande som utnämnts till föredragande – får lämna in ändringsförslag till beslutsdokument, i enlighet med reglerna om inlämnande av ändringsförslag. Rätten att lämna in ändringsförslag vid en plenarsession kan utövas antingen av en ledamot eller av ledamotens vederbörligen bemyndigade suppleant. Om en ledamot delegerar hela eller delar av en plenarsession till en suppleant, får enbart en av dem lämna in ändringsförslag. Om ledamoten lämnar in ändringsförslag till någon del av plenarsessionen får inte suppleanten göra detta efteråt. På samma sätt får ledamoten, om suppleanten är delegerad för någon del av plenarsessionen och lämnar in ändringsförslag till ett yttrande innan ledamoten har lämnat in ändringsförslag, inte lämna in ändringsförslag till plenarsessionen. Ändringsförslag som lämnats in enligt gällande bestämmelser av en ledamot eller suppleant som sedan förlorar sitt mandat, eller innan en rösträtt överlåts eller dras tillbaka, ska förbli giltiga.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 28 måste ändringsförslag till beslutsdokument läggas fram antingen av en politisk grupp eller av minst sex ledamöter eller vederbörligen bemyndigade suppleanter, med uppgift om deras namn. Nationella delegationer med färre än sex ledamöter får lägga fram ändringsförslag om dessa läggs fram av och innehåller namnet på alla delegationens ledamöter eller deras vederbörligen bemyndigade suppleanter.

3.

Ändringsförslagen måste lämnas in före kl. 15.00 den elfte arbetsdagen före dagen för plenarsessionens öppnande. Ändringsförslag ska göras tillgängliga i elektronisk form så snart de har översatts, dock senast fyra arbetsdagar före plenarsessionen. Ändringsförslagen ska översättas med prioritet och översändas till föredraganden så att han eller hon kan lämna in föredragandens ändringsförslag till generalsekretariatet minst tre arbetsdagar före plenarsessionens öppnande. Föredragandens ändringsförslag måste uttryckligen hänföra sig till ett eller flera av de ändringsförslag som avses i första stycket och som föredraganden ska ange. Föredragandens ändringsförslag ska vara tillgängliga dagen före plenarsessionens öppnande. Ordföranden kan förkorta tidsgränsen för inlämnande av ändringsförslag till minst tre arbetsdagar när artikel 16.4 tillämpas. Tidsgränsen ska inte heller gälla för ändringsförslag till brådskande ärenden enligt artikel 16.6.

4.

Alla ändringsförslag ska delas ut till ledamöterna innan plenarsessionen inleds.

Artikel 25 – Behandling av ändringsförslag

1.

Följande omröstningsförfarande ska gälla: a) Först omröstning om ändringsförslag till utkastet till dokument. Ändringsförslag ska ha förtur framför den text som de hänför sig till. b) Sedan omröstning om texten som helhet, med eller utan ändringar.

2.

Principer för omröstningen: a) Kompromissändringsförslag som läggs fram under sammanträdet. Om ett eller flera ändringsförslag lagts fram avseende ett visst textavsnitt, kan ordföranden, föredraganden eller författarna till dessa ändringsförslag undantagsvis lägga fram kompromissändringsförslag. Dessa kompromissändringsförslag ska ha förtur vid omröstning. Om föredraganden eller någon av författarna till det ursprungliga ändringsförslaget har invändningar mot kompromissändringsförslaget, ska detta inte gå till omröstning. b) Gemensam omröstning. Innan ett visst ändringsförslag antas eller avslås kan ordföranden besluta att flera andra ändringsförslag med liknande innehåll eller syfte ska gå till omröstning samtidigt (gemensam omröstning). Dessa ändringsförslag kan avse olika delar av den ursprungliga texten. c) Blockomröstning. Föredragandena kan upprätta en lista över de ändringsförslag som lagts fram beträffande deras utkast till yttrande och som de föreslår ska antas (röstrekommendation). Om det föreligger en röstrekommendation från föredraganden, kan ordföranden besluta om gemensam omröstning om vissa av de ändringsförslag som berörs av rekommendationen (blockomröstning). En ledamot kan dock invända mot röstrekommendationen och ska då specificera vilka ändringsförslag som bör bli föremål för separat omröstning. d) Delad omröstning. Om den text som ska gå till omröstning innehåller två eller flera bestämmelser, hänför sig till två eller flera punkter eller kan indelas i två eller flera delar som har en egen betydelse och/eller ett eget normativt värde, kan föredraganden, en politisk grupp, en nationell delegation eller någon av de ledamöter som lämnade in ändringsförslaget begära delad omröstning. Denna begäran bör framföras minst en timme innan plenarsessionen inleds, om inte ordföranden har fastställt en annan tidsgräns. Ordföranden ska fatta beslut om denna begäran. Delad omröstning ska inte vara möjlig vid kompromissändringsförslag eller föredragandens ändringsförslag.

3.

Omröstning om ändringsförslag: Omröstning om ändringsförslag ska genomföras i samma ordning som punkterna i texten och i följande prioritetsordning: — Kompromissändringsförslag, om ingen av författarna till de ursprungliga ändringsförslagen motsätter sig detta. — Föredragandens ändringsförslag. — Övriga ändringsförslag. När de antagits ersätter föredragandens ändringsförslag och kompromissändringsförslagen de ändringsförslag som de hänför sig till. När två eller flera identiska ändringsförslag lämnats in av olika författare, ska de gå till omröstning som ett enda ändringsförslag. Ändringsförslag som konstaterats vara av språklig karaktär ska inte gå till omröstning.

4.

Om två eller flera inbördes oförenliga ändringsförslag har lagts fram till samma ställe i texten, ska det ändringsförslag som ligger längst ifrån den ursprungliga texten ha förtur och gå till omröstning först.

5.

Ordföranden ska före omröstningen meddela om antagandet av ett ändringsförslag innebär att ett eller flera andra ändringsförslag blir inaktuella, antingen för att dessa ändringsförslag är inbördes oförenliga om de avser samma ställe i texten eller för att de är motstridiga. Ett ändringsförslag ska anses ha blivit inaktuellt om det är oförenligt med resultatet av en tidigare omröstning om samma yttrande. Om författarna till ett ändringsförslag ifrågasätter ordförandens beslut i detta avseende, ska plenarförsamlingen besluta om det omstridda ändringsförslaget ska gå till omröstning.

6.

Om texten som helhet inte får en majoritet av de avgivna rösterna i den slutliga omröstningen, ska plenarförsamlingen besluta om utkastet till yttrande ska återremitteras till det behöriga utskottet eller dras tillbaka. Ett yttrande ska anses ha förfallit om den interinstitutionella tidsplanen inte medger fortsatt behandling. Kommitténs ordförande ska i så fall underrätta den institution som har begärt yttrandet. Om utkastet till yttrande återremitteras till det behöriga utskottet, ska det utskottet besluta att antingen — på nytt lägga fram sitt utkast till yttrande för diskussion och antagande, med de ändringar som antagits vid plenarsessionen, — utnämna en ny föredragande och därmed inleda arbetet med ett nytt yttrande, eller — avstå från att utarbeta ett yttrande.

Artikel 26 – Samstämmighet i den slutgiltiga texten

Om samstämmigheten i den slutgiltiga texten påverkas till följd av antagandet av ändringsförslag som inte förklarats inaktuella i enlighet med artikel 25.5 eller av ett antaget ändringsförslag som kräver att andra berörda delar av texten ändras på motsvarande sätt, ska administrationen – efter samråd med de politiska grupperna, föredraganden och författaren till de berörda ändringsförslagen – införa ändringar i syfte att göra den slutgiltiga texten samstämmig igen. Varje ingrepp i texten ska vara begränsat till det absoluta minimum som krävs för att texten ska bli samstämmig. Ledamöterna ska informeras om de ändringar som har införts.

Artikel 27 – Brådskande yttranden

I brådskande fall, där en tidsgräns som fastställts av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet inte kan hållas enligt det normala förfarandet, och det berörda utskottet har antagit sitt utkast till yttrande enhälligt, ska ordföranden översända utkastet till yttrande till rådet, kommissionen och Europaparlamentet för kännedom. Utkastet till yttrande ska läggas fram vid nästföljande plenarsession för antagande utan ändring. Alla dokument med anknytning till detta yttrande måste bekräfta dess brådskande karaktär.

Artikel 28 – Förenklade förfaranden

Utkast till yttranden eller rapporter som antagits enhälligt av ett utskott ska läggas fram för plenarförsamlingen för antagande utan ändring, om inte minst 32 ledamöter eller vederbörligen bemyndigade suppleanter eller en politisk grupp lämnar in ändringsförslag i enlighet med artikel 24.3 första meningen. I så fall ska plenarförsamlingen behandla ändringsförslaget. Utkastet till yttrande eller rapport ska presenteras av föredraganden vid plenarsessionen och kan bli föremål för debatt. Det ska skickas till ledamöterna tillsammans med förslaget till dagordning.

Artikel 29 – Plenarsessionens avslutande

Innan plenarsessionen avslutas ska kommitténs ordförande meddela tid och plats för nästa plenarsession, samt de punkter på dess dagordning som redan är kända.

Artikel 30 – Symboler

1.

Kommittén erkänner och ansluter sig till följande symboler för unionen: a) Flaggan, som föreställer en cirkel av tolv gula stjärnor på blå botten. b) Hymnen, som grundas på ”Hymn till glädjen” i Ludwig van Beethovens nionde symfoni. c) Mottot ”Förenade i mångfalden”.

2.

Kommittén ska högtidlighålla Europadagen den 9 maj och uppmuntra ledamöterna att göra detsamma.

3.

Flaggan ska visas i kommitténs byggnader och vid officiella arrangemang.

4.

Hymnen ska spelas när den konstituerande plenarsessionen öppnas vid mandatperiodens början och vid andra högtidliga plenarsammanträden, t.ex. för att välkomna stats- eller regeringschefer eller för att hälsa nya ledamöter välkomna efter en utvidgning.

KAPITEL 3

PRESIDIET OCH ORDFÖRANDEN

Artikel 31 – Presidiets sammansättning

Presidiet ska bestå av

a)

ordföranden,

b)

första vice ordföranden,

c)

en vice ordförande per medlemsstat,

d)

26 andra medlemmar, och

e)

de politiska gruppernas ordförande.

Presidieposterna (utom ordförandens, första vice ordförandes och de politiska gruppordförandenas poster) ska fördelas mellan de nationella delegationerna enligt följande:

—	Tre poster: Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Polen.

—	Två poster: Belgien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Grekland, Irland, Litauen, Ungern, Nederländerna, Österrike, Portugal, Rumänien, Slovakien, Finland och Sverige.

—	En post: Estland, Cypern, Lettland, Luxemburg, Malta och Slovenien.

Artikel 32 – Ersättare vid presidiesammanträden

1.

Varje nationell delegation ska inom sig utnämna en ledamot eller en suppleant till ersättare för var och en av sina presidiemedlemmar, utom för ordföranden och första vice ordföranden.

2.

Varje politisk grupp ska inom sig utnämna en ledamot eller suppleant till ersättare för sin ordförande.

3.

En ersättare ska ha rätt att delta i sammanträden med yttrande- och rösträtt enbart när han eller hon ersätter den berörda presidiemedlemmen. Överlåtelsen av rösträtt, som görs av den ledamot som är förhindrad att delta i presidiesammanträdet, måste meddelas generalsekreteraren före det berörda sammanträdet i enlighet med det förfarande som föreskrivs för detta.

Artikel 33 – Valbestämmelser

1.

Presidiet ska väljas av plenarförsamlingen för en period på två och ett halvt år.

2.

Valet ska förrättas under interimsordförandens ledning i enlighet med artiklarna 12 och 13. Alla kandidaturer ska ha inkommit skriftligen till generalsekreteraren senast en timme före plenarsessionens öppnande. Valet får genomföras först efter en kontroll av att beslutsmässighet föreligger enligt artikel 22.1 första meningen.

Artikel 34 – Val av ordförande och första vice ordförande

1.

Före valet kan kandidaterna till posterna som ordförande och första vice ordförande hålla ett kort anförande inför plenarförsamlingen. Kandidaternas talartid ska vara jämnt fördelad och fastställas av interimsordföranden.

2.

Val av ordförande och första vice ordförande ska göras separat. De ska väljas med en majoritet av de avgivna rösterna.

3.

För att vara giltig ska en röst vara ”för” eller ”nedlagd”. Vid fastställandet av majoritet ska enbart rösterna ”för” beaktas.

4.

Om ingen kandidat får majoritet i den första omröstningen, ska en andra omröstning genomföras där den kandidat som får flest röster ska anses ha valts. Vid lika röstetal ska avgörande ske genom lottning.

Artikel 35 – Val av medlemmar och ersättare i presidiet

1.

En gemensam lista kan upprättas för kandidater från de nationella delegationer som bara nominerar en kandidat till var och en av de poster som de har rätt till i presidiet. Denna lista kan antas i en enda omröstning om den får en majoritet av de avgivna rösterna. Om en gemensam kandidatlista inte antas, eller om det finns fler kandidater från en nationell delegation än det antal poster i presidiet som denna har rätt till, ska varje post tillsättas genom separata omröstningar; i detta fall ska bestämmelserna om val av ordförande och första vice ordförande tillämpas i enlighet med artiklarna 33 och 34.2–34.4.

2.

Samma regler ska gälla för valet av ersättare, som kan väljas samtidigt som presidiemedlemmarna.

3.

De politiska gruppernas ordförande, som har valts inom sin respektive grupp, är medlemmar av presidiet i kraft av sitt ämbete.

Artikel 36 – Tilläggsval till vakanta presidieposter

Om en presidiemedlem eller hans eller hennes ersättare avgår som kommittéledamot eller från presidiet, ska han eller hon ersättas för återstoden av mandatperioden i enlighet med förfarandet i artiklarna 31–35. Tilläggsvalet till en vakant post som medlem eller ersättare i presidiet ska genomföras under en plenarsession under ledning av ordföranden eller av hans eller hennes företrädare i enlighet med artikel 39.3.

Artikel 37 – Presidiets uppgifter

Presidiet ska ha följande uppgifter:

a)

Utarbetande och föreläggande för plenarförsamlingen av de politiska prioriteringarna i början av mandatperioden samt bevakning av deras genomförande; i slutet av mandatperioden, föreläggande för plenarförsamlingen av en rapport om genomförandet av de politiska prioriteringarna.

b)

Planering och samordning av plenarförsamlingens och utskottens arbete.

c)

Utarbetande och föreläggande för plenarförsamlingen av en uppförandekod.

d)

Övergripande ansvar för finansiella, organisatoriska och administrativa frågor som berör ledamöter och suppleanter; den interna organisationen av kommittén, dess generalsekretariat, inklusive tjänsteförteckningen, och dess organ.

e)

Presidiet kan — tillsätta arbetsgrupper med presidiemedlemmar eller kommittéledamöter för rådgivning i specifika frågor; dessa grupper kan ha upp till tretton medlemmar, — bjuda in andra kommittéledamöter på grundval av deras kompetens eller mandat samt utomstående personer till sina sammanträden.

f)

Bevakning av uppföljningen av yttranden, rapporter och resolutioner samt kommitténs årliga genomslagsrapport, liksom rådgivning till ordföranden om genomförandet av resultaten.

g)

Tillsättning av generalsekreteraren och de tjänstemän och övriga anställda som nämns i artikel 71.

h)

Framläggande av utkastet till beräkning av utgifter och inkomster för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 73.

i)

Beviljande av sammanträden på annan ort.

j)

Fastställande av bestämmelser om sammansättning av och arbetssätt för arbetsgrupper, gemensamma kommittéer med ansökarländer och andra politiska organ som kommitténs ledamöter medverkar i. De gemensamma rådgivande kommittéerna inrättas med företrädare för de lokala och regionala myndigheterna i ansökarländerna på grundval av bestämmelserna i stabiliserings- och associeringsavtalen. Ansökarländernas medlemmar i de gemensamma rådgivande kommittéerna utnämns formellt av sina regeringar med uppdrag att företräda sina lokala och regionala myndigheter. Beslut i de gemensamma rådgivande kommittéerna fattas gemensamt med partnerlandets företrädare under delat ordförandeskap mellan Regionkommittén och ansökarlandet. De gemensamma rådgivande kommittéerna bör anta rapporter och rekommendationer med fokus på områden som är relevanta för de lokala myndigheterna under utvidgningsprocessen. Rapporter kan även riktas till associeringsrådet.

k)

Efter att ha kontrollerat att beslutsmässighet föreligger enligt artikel 38.2 första meningen, fattande av beslut om att väcka talan eller inge en interventionsansökan vid Europeiska unionens domstol, när plenarförsamlingen inte kan fatta beslut inom tidsgränsen, med en majoritet av de avlagda rösterna, på förslag av kommitténs ordförande eller av det behöriga utskottet i enlighet med artiklarna 57 och 58. När ett sådant beslut har antagits ska ordföranden väcka talan på kommitténs vägnar, och vid nästa plenarsession be plenarförsamlingen att besluta om talan ska vidhållas. Om plenarförsamlingen, efter att ha kontrollerat att beslutsmässighet föreligger enligt artikel 22.1 första meningen, med den majoritet som krävs enligt artikel 14 h beslutar att inte väcka talan, ska ordföranden dra tillbaka talan.

Artikel 38 – Sammankallande av presidiet, beslutsmässighet och beslutsfattande

1.

Presidiet ska sammankallas av ordföranden, som ska fastställa datum för sammanträdet och dagordningen i överenskommelse med första vice ordföranden. Presidiet ska sammanträda minst en gång per kvartal, eller inom 14 dagar efter det att en skriftlig begäran inkommit från minst en fjärdedel av dess medlemmar.

2.

Presidiet ska vara beslutsmässigt om minst hälften av dess medlemmar är närvarande. Beslutsmässigheten ska kontrolleras på begäran av en medlem, förutsatt att minst sex medlemmar röstar för begäran. Om ingen har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras, ska alla omröstningar vara giltiga oavsett antalet närvarande medlemmar. Om det konstateras att beslutsmässighet inte föreligger, kan presidiet fortsätta sina överläggningar, men omröstningar ska skjutas upp till påföljande sammanträde.

3.

Presidiet ska fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna, om inte annat föreskrivs i denna arbetsordning. Artikel 23.2 och 23.6 ska tillämpas.

4.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 40.4 b kan ordföranden, som en förberedelse för presidiets beslut, ge generalsekreteraren i uppdrag att utarbeta diskussionsunderlag och beslutsrekommendationer för varje punkt som ska diskuteras. Dessa underlag och rekommendationer ska bifogas förslaget till dagordning.

5.

Dokumenten ska ställas till medlemmarnas förfogande i elektronisk form minst tio dagar före sammanträdet. Ändringsförslag till presidiets dokument ska vara generalsekreteraren till handa minst två arbetsdagar innan presidiesammanträdet inleds, i enlighet med de tillämpliga reglerna, och göras tillgängliga i elektronisk form så snart de har översatts. Om möjligt ska de dokument som utarbetas för presidiet innehålla olika alternativ som presidiet kan välja mellan och kunna bli föremål för ändringsförslag så snart de har offentliggjorts.

6.

I undantagsfall kan ordföranden tillämpa ett skriftligt förfarande för att anta beslut som inte gäller personer. Ordföranden ska skicka det föreslagna beslutet till medlemmarna och uppmana dem att inom tre arbetsdagar skriftligen framföra eventuella invändningar. Beslutet ska anses ha antagits om det inte inkommer invändningar från minst sex medlemmar.

Artikel 39 – Ordföranden

1.

Ordföranden ska leda kommitténs arbete.

2.

Ordföranden ska vara kommitténs företrädare och kan delegera denna befogenhet.

3.

Vid frånvaro ska ordföranden företrädas av första vice ordföranden. Vid första vice ordförandens frånvaro ska ordföranden företrädas av en av de andra vice ordförandena.

4.

Ordföranden ska ansvara för säkerheten i kommitténs lokaler och för deras okränkbarhet.

Artikel 40 – Kommittén för administrativa och finansiella frågor

1.

Presidiet ska i enlighet med artikel 37 inrätta en rådgivande kommitté för administrativa och finansiella frågor (KAFF) med en presidiemedlem som ordförande.

2.

Datumen och dagordningarna för sammanträdena ska fastställas av KAFF:s ordförande i överenskommelse med dess första vice ordförande.

3.

KAFF kan bland sina medlemmar utnämna en föredragande med uppgift att bistå KAFF med utarbetandet av KAFF-rapporter till presidiet om de uppgifter som KAFF tilldelats. Medlemmen ska rapportera till KAFF och presidiet, vid behov och i överenskommelse med KAFF:s ordförande, inom ramen för sina ämnesområden. Medlemmen kan lägga fram sin rapport för KAFF skriftligen eller muntligen.

4.

KAFF ska ha följande uppgifter: a) Rådgivning om och antagande i enlighet med artikel 73 av det preliminära utkast till beräkning av kommitténs utgifter och inkomster som lagts fram av generalsekreteraren. b) Utarbetande av utkast till presidiets genomförandebestämmelser och beslut i finansiella, organisatoriska och administrativa frågor, även avseende ledamöter och suppleanter. Dessa dokument ska tillsammans med en sammanfattning av KAFF:s beslut skickas till presidiets medlemmar i enlighet med artikel 38.4 och 38.5. c) Rådgivning i viktiga frågor som kan äventyra en sund förvaltning av anslag eller förhindra att fastställda mål uppnås, i synnerhet när det gäller prognoser för användningen av anslag, särskilt genom att bedöma genomförandet av den aktuella budgeten, anslagsöverföringar, förfaranden i anslutning till tjänsteförteckningar, administrativa anslag och verksamhet som är knuten till byggnadsprojekt.

5.

I undantagsfall kan ordföranden tillämpa ett skriftligt förfarande för att anta beslut. Ordföranden ska skicka det föreslagna beslutet till medlemmarna och uppmana dem att inom tre arbetsdagar skriftligen framföra eventuella invändningar. Beslutet ska anses ha antagits om det inte inkommer invändningar från minst tre medlemmar.

6.

KAFF:s ordförande ska företräda kommittén gentemot unionens budgetmyndigheter.

Yttranden, rapporter och resolutioner – förfarande i presidiet

Artikel 41 – Yttranden – rättslig grund

Kommittén ska anta yttranden i enlighet med artikel 307 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

a)

när kommittén hörs av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen i de fall som anges i fördragen och i alla övriga fall, särskilt sådana som rör gränsöverskridande samarbete, där en av dessa institutioner finner det lämpligt,

b)

på eget initiativ i sådana fall där kommittén anser att det är lämpligt, antingen i) på grundval av ett meddelande, ett betänkande eller ett lagstiftningsförslag från en annan EU-institution som har skickats till kommittén för kännedom, eller på grundval av en begäran från en medlemsstat som innehar det innevarande eller kommande rådsordförandeskapet, eller ii) helt och hållet på eget initiativ och, i enlighet med artikel 14, på grundval av kommitténs politiska prioriteringar i alla övriga fall,

c)

i de fall då Ekonomiska och sociala kommittén hörs i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Regionkommittén anser att särskilda regionala intressen berörs.

Artikel 42 – Yttranden – tilldelning till utskott

1.

Ordföranden ska tilldela det ansvariga utskottet de dokument som inkommit från Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet eller kommissionen. Presidiet ska informeras om detta vid därpå följande sammanträde.

2.

Om ämnet för ett yttrande hör till fler än ett utskotts ansvarsområde, ska ordföranden, efter samråd med de berörda utskottens ordförande, utnämna ett huvudansvarigt utskott. Före ordförandens samråd med utskottsordförandena ska generalsekreteraren säkerställa en grundlig analys av de objektiva skälen till att dokumentet i fråga rör fler än ett utskotts ansvarsområden. Om ämnet otvetydigt faller inom flera utskotts ansvarsområden, kan ordföranden föreslå att en tillfällig arbetsgrupp tillsätts med lika många företrädare för de berörda utskotten. Denna arbetsgrupp kan utnämna en föredragande för att utarbeta ett enda yttrande eller en resolution som ska läggas fram för plenarförsamlingen.

3.

Om ett utskott inte instämmer i ett beslut som ordföranden har fattat i enlighet med artikel 42.1 och 42.2, kan det via sin ordförande begära ett beslut av presidiet.

Artikel 43 – Utnämning av huvudföredragande

1.

Om det berörda utskottet inte hinner utarbeta ett utkast till yttrande före den fastställda tidsgränsen, kan presidiet föreslå plenarförsamlingen att utnämna en huvudföredragande, som ska lägga fram sitt utkast till yttrande direkt för plenarförsamlingen.

2.

Om den fastställda tidsgränsen innebär att plenarförsamlingen inte hinner utnämna en huvudföredragande, kan huvudföredraganden utnämnas av ordföranden. Plenarförsamlingen ska informeras om detta vid därpå följande sammanträde.

3.

Huvudföredraganden ska vara medlem av det berörda utskottet.

4.

I båda fallen ska det berörda utskottet om möjligt sammanträda för att hålla en allmän, orienterande debatt om frågan.

Artikel 44 – Yttranden på eget initiativ

1.

Framställningar om utarbetande av yttranden på eget initiativ enligt artikel 41 b ii kan läggas fram för presidiet av fyra presidiemedlemmar, av ett utskott via dess ordförande eller av 32 kommittéledamöter. Sådana framställningar måste åtföljas av en motivering och alla andra diskussionsunderlag enligt artikel 38.4, om möjligt innan det årliga arbetsprogrammet antas.

2.

Utskotten ska fatta beslut om framställningar om utarbetande av yttranden på eget initiativ enligt artikel 41 b ii med en majoritet på två tredjedelar av de avgivna rösterna. Presidiet ska fatta beslut om framställningar om utarbetande av yttranden på eget initiativ enligt artikel 41 b ii med en majoritet av de avgivna rösterna. Yttrandena ska tilldelas de berörda utskotten i enlighet med artikel 42. Ordföranden ska underrätta plenarförsamlingen om alla presidiebeslut om godkännande och tilldelning av dessa yttranden på eget initiativ.

Artikel 45 – Framläggande av resolutioner

1.

Resolutioner får föras upp på dagordningen enbart om de avser frågor som omfattas av Europeiska unionens verksamhetsområden, som är viktiga för regionala och lokala myndigheter och som är aktuella.

2.

Utkast till resolutioner eller framställningar om utarbetande av en resolution kan läggas fram för kommittén av minst 32 ledamöter eller en politisk grupp. Sådana utkast eller framställningar ska läggas fram för presidiet i skriftlig form med uppgift om namn på de ledamöter eller den politiska grupp som står bakom dem. De måste vara generalsekreteraren till handa senast fem arbetsdagar innan presidiesammanträdet inleds. De ska vara tillgängliga för ledamöterna på alla språk senast tre dagar före presidiesammanträdet. Utkast till ändringsförslag kan lämnas in elektroniskt från det att utkastet till resolution är tillgängligt. Om presidiet fattar ett positivt beslut ska utkasten till ändringsförslag automatiskt lämnas in som ändringsförslag. Om presidiet fattar ett negativt beslut ska utkasten till ändringsförslag automatiskt tas bort från systemet.

3.

Om presidiet beslutar att kommittén ska behandla ett utkast till resolution eller en framställan om utarbetande av en resolution, kan den a) föra upp utkastet till resolution på den preliminära dagordningen för plenarsessionen i enlighet med artikel 16.1, b) föra upp utkastet till resolution på dagordningen för nästa plenarsession i enlighet med artikel 16.6 andra meningen. Sådana utkast ska behandlas under plenarsessionens andra dag.

4.

Utkast till resolutioner som avser en oförutsebar händelse som inträffat efter det att tidsgränsen i artikel 45.2 löpt ut (brådskande resolutioner), och som är förenliga med bestämmelserna i artikel 45.1, kan läggas fram i början av presidiesammanträdet. Om presidiet konstaterar att förslaget avser kommitténs kärnuppgifter ska det behandlas i enlighet med artikel 45.3 b. Alla ledamöter kan lämna in ändringsförslag till brådskande resolutioner under plenarsessionen.

KAPITEL 4

ORDFÖRANDEKONFERENSEN

Artikel 46 – Sammansättning

Ordförandekonferensen ska bestå av ordföranden, första vice ordföranden och de politiska gruppernas ordförande. De politiska gruppernas ordförande kan låta sig företrädas av en annan medlem av sin grupp.

Artikel 47 – Ansvarsområden

Ordförandekonferensen ska diskutera alla frågor som ordföranden lägger fram för den, i syfte att förbereda och underlätta strävan efter politiskt samförstånd om beslut som ska fattas av kommitténs övriga organ.

Ordföranden bör i sina meddelanden till presidiet redogöra för de diskussioner som ägt rum vid ordförandekonferensens sammanträde.

KAPITEL 5

UTSKOTTEN

Artikel 48 – Sammansättning och ansvarsområden

1.

Plenarförsamlingen ska i början av varje femårig mandatperiod tillsätta utskott som ska förbereda dess arbete. Den ska besluta om deras sammansättning och ansvarsområden på förslag av presidiet.

2.

Utskottens sammansättning ska återspegla kommitténs nationella sammansättning.

3.

Kommitténs ledamöter ska tillhöra minst ett och högst två utskott. Presidiet kan göra undantag för ledamöter som tillhör nationella delegationer som har färre ledamöter än det finns utskott.

Artikel 49 – Ordförande och vice ordförande

1.

Varje utskott ska bland sina medlemmar välja en ordförande, en första vice ordförande och ytterligare högst två vice ordförande. De ska väljas för en period på två och ett halvt år.

2.

Om antalet kandidater motsvarar antalet lediga poster, kan valet ske med acklamation. Om så inte är fallet, eller på begäran av en sjättedel av utskottets medlemmar, ska valet genomföras i enlighet med bestämmelserna om val av kommitténs ordförande och första vice ordförande i artikel 34.2–34.4.

3.

Om en ordförande eller vice ordförande för ett utskott avgår som kommittéledamot eller som utskottets ordförande eller vice ordförande, ska den vakanta posten tillsättas i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

Artikel 50 – Utskottens uppgifter

1.

I enlighet med de ansvarsområden som de tilldelats av plenarförsamlingen med stöd av artikel 48 ska utskotten behandla unionens politik. De ska i synnerhet utarbeta utkast till yttranden, rapporter och resolutioner för antagande av plenarförsamlingen.

2.

Utskotten ska fatta beslut om utarbetandet av yttranden i enlighet med — artikel 41 a, — artikel 41 b i, — artikel 41 c.

3.

Utskotten ska utarbeta sitt årliga arbetsprogram i enlighet med kommitténs politiska prioriteringar och översända det till presidiet för kännedom.

Artikel 51 – Sammankallande av utskott och deras dagordning

1.

Datumen och dagordningarna för sammanträdena ska fastställas av respektive utskotts ordförande i överenskommelse med dess första vice ordförande.

2.

Ett utskott ska sammankallas av sin ordförande. Kallelsen till ett ordinarie sammanträde ska tillsammans med dagordningen vara medlemmarna till handa senast fyra veckor före sammanträdesdagen.

3.

På skriftlig begäran av minst en fjärdedel av medlemmarna ska ordföranden sammankalla utskottet till ett extra sammanträde, som ska äga rum senast fyra veckor efter denna begäran. Dagordningen för ett extra sammanträde ska fastställas av de medlemmar som begärt sammanträdet. Den ska skickas till medlemmarna tillsammans med kallelsen.

4.

Alla utkast till yttranden och andra diskussionsunderlag som kräver översättning ska vara det berörda utskottets sekretariat till handa senast fem veckor före sammanträdesdagen. De ska sedan göras tillgängliga för medlemmarna i elektronisk form minst fjorton arbetsdagar före sammanträdesdagen. Utskottsordföranden kan i undantagsfall ändra ovannämnda tidsgränser.

5.

Dokumenten ska skickas till sekretariatet per e-post enligt det standardformat som presidiet antagit. De politiska rekommendationerna i dokumentet får omfatta högst tio sidor (15 000 tecken), med en avvikelse på högst 10 % av språkliga skäl. Utskottsordföranden kan dock i undantagsfall bevilja undantag när frågan kräver en mer omfattande behandling.

Artikel 52 – Närvaro och offentlighet

1.

Alla ledamöter och suppleanter som deltar i sammanträdet ska skriva på en närvarolista för varje sammanträdesdag.

2.

Utskottens överläggningar ska vara öppna för allmänheten om inte ett utskott beslutar annat med avseende på hela sammanträdet eller en viss punkt på dagordningen.

3.

Företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt andra personer kan bjudas in att delta i utskottens sammanträden och för att svara på frågor från deras medlemmar.

Artikel 53 – Tidsgränser för utarbetande av yttranden

1.

Utskotten ska lägga fram sina utkast till yttranden inom de tidsgränser som anges i den interinstitutionella tidsplanen. De ska behandla utkasten till yttranden under högst två sammanträden, utöver det första sammanträde där arbetet planeras.

2.

I undantagsfall kan presidiet ge tillstånd till att ett utkast till yttrande behandlas under fler sammanträden, eller senarelägga tidsgränsen för att lägga fram detta utkast.

Artikel 54 – Yttrandenas innehåll

1.

Ett yttrande från kommittén ska omfatta kommitténs ståndpunkt och rekommendationer i ärendet.

2.

När kommitténs yttranden rör förslag till rättsakter på områden där unionen inte har exklusiv befogenhet, ska de omfatta en ståndpunkt om huruvida förslagen är förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Övriga yttranden från kommittén kan hänvisa till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna när så är lämpligt.

3.

Dessa yttranden ska också om möjligt behandla de konsekvenser som kan förväntas för det administrativa genomförandet och för de regionala och lokala finanserna.

4.

Kommitténs yttranden om lagstiftningsakter bör innehålla ändringsrekommendationer till kommissionens text.

5.

Vid behov ska en motivering, som inte ska gå till omröstning, utarbetas på föredragandens ansvar. Den måste dock stämma överens med den text i yttrandet som gått till omröstning.

6.

Ett utkast till yttrande som innehåller förslag till ny kommittéaktivitet med budgetkonsekvenser ska åtföljas av en bilaga med en beräkning av kostnaderna för den aktiviteten.

Artikel 55 – Uppföljning av kommitténs yttranden, rapporter och resolutioner

Under perioden efter antagandet av ett yttrande, en rapport eller en resolution, ska föredraganden och/eller det ansvariga utskottets ordförande med bistånd av generalsekretariatet följa utvecklingen i det förfarande som låg till grund för att kommittén hördes och genomföra lämpliga aktiviteter för att lyfta fram de ståndpunkter som kommittén antagit i yttrandet, med vederbörlig hänsyn tagen till den interinstitutionella tidsplanen.

Artikel 56 – Reviderade yttranden

1.

Om utskottet anser det nödvändigt kan det utarbeta ett utkast till reviderat yttrande i samma ärende och om möjligt med samma föredragande, i syfte att ta hänsyn till och reagera på den interinstitutionella utvecklingen i det berörda lagstiftningsförfarandet.

2.

Utskottet ska om möjligt sammanträda för att diskutera och anta utkastet till yttrande, som ska läggas fram vid nästa plenarsession.

3.

Om utvecklingen i det förfarande som ligger till grund för att kommittén hörts gör att utskottet inte hinner anta utkastet till reviderat yttrande, ska utskottets ordförande omedelbart informera kommitténs ordförande så att förfarandet för att utnämna en huvudföredragande enligt artikel 43 kan tillämpas.

Artikel 57 – Talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen

1.

Kommitténs ordförande eller det utskott som ansvarar för att utarbeta utkastet till yttrande kan föreslå att väcka talan eller inge en interventionsansökan vid Europeiska unionens domstol om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen genom en lagstiftningsakt om vilken kommittén enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska höras.

2.

Utskottet ska fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna, efter att ha kontrollerat att beslutsmässighet föreligger enligt artikel 63.1. Utskottets förslag ska läggas fram för plenarförsamlingen för beslut i enlighet med artikel 14 h eller för presidiet i de fall som avses i artikel 37 k. Utskottet ska redogöra för skälen till sitt förslag i en detaljerad rapport, som i förekommande fall ska innehålla skälen till att fatta ett brådskande beslut på grundval av artikel 37 k.

Artikel 58 – Underlåtelse att höra kommittén när det är obligatoriskt

1.

Om kommittén inte har hörts i fall som anges i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kan kommitténs ordförande eller ett utskott föreslå för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 14 h eller för presidiet i enlighet med artikel 37 k att talan ska väckas eller en interventionsansökan inges vid Europeiska unionens domstol.

2.

Utskottet ska fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna, efter att ha kontrollerat att beslutsmässighet föreligger enligt artikel 63.1. Utskottet ska redogöra för skälen till sitt förslag i en detaljerad rapport, som i förekommande fall ska innehålla skälen till att fatta ett brådskande beslut på grundval av artikel 37 k.

Artikel 59 – Rapport om yttrandenas genomslag

Generalsekretariatet ska minst en gång per år lägga fram en rapport för plenarförsamlingen om genomslaget av kommitténs yttranden på grundval av bl.a. information som alla behöriga utskott lämnat till generalsekretariatet för detta ändamål och information som samlats in från de berörda institutionerna.

Artikel 60 – Föredragande

1.

Varje utskott ska på förslag av sin ordförande utnämna en eller, i vederbörligen motiverade fall, två föredragande bland sina medlemmar eller vederbörligen bemyndigade suppleanter för att utarbeta ett utkast till yttrande.

2.

Vid utnämningen av föredragande ska varje utskott säkerställa en rättvis och balanserad fördelning av yttrandena.

3.

I brådskande fall kan utskottsordföranden tillämpa ett skriftligt förfarande för att utnämna en föredragande. Ordföranden ska uppmana utskottets medlemmar att inom tre arbetsdagar skriftligen inkomma med eventuella invändningar mot utnämningen av den föredragande som föreslås. I händelse av invändningar ska utskottets ordförande och första vice ordförande fatta beslut i samförstånd.

4.

Om ordföranden eller en vice ordförande för ett utskott utnämns till föredragande, ska han eller hon under behandlingen av sitt utkast till yttrande överlåta ledningen för sammanträdet till en vice ordförande eller en annan närvarande medlem.

5.

Om en föredragande upphör att vara ledamot eller suppleant i kommittén, ska en ny föredragande från samma politiska grupp utnämnas inom utskottet, i förekommande fall i enlighet med förfarandet i punkt 3.

Artikel 61 – Utskottens arbetsgrupper

1.

I vederbörligen motiverade fall kan utskotten tillsätta arbetsgrupper efter godkännande av presidiet. Även medlemmar av andra utskott kan ingå i dessa arbetsgrupper.

2.

En medlem av en arbetsgrupp som är förhindrad att delta i ett sammanträde kan låta sig ersättas av en ledamot eller suppleant från sin politiska grupp som är uppförd på listan över ersättare i den arbetsgruppen. Om det inte går att få tag på en ersättare från denna lista, kan medlemmen ersättas av en annan ledamot eller suppleant från sin politiska grupp.

3.

Varje arbetsgrupp kan bland sina medlemmar utse en ordförande och en vice ordförande.

4.

Arbetsgrupperna kan anta slutsatser som de lägger fram för sina utskott.

Artikel 62 – Föredragandenas sakkunniga

1.

Varje föredragande kan bistås av en sakkunnig.

2.

Föredragandenas sakkunniga och de sakkunniga som bjudits in av utskottet ska ha rätt till ersättning för kostnader för resa och uppehälle.

3.

Sakkunniga företräder inte kommittén och kan inte uttala sig på kommitténs vägnar.

Artikel 63 – Beslutsmässighet

1.

Ett utskott ska vara beslutsmässigt om mer än hälften av dess medlemmar är närvarande.

2.

Beslutsmässigheten ska kontrolleras på begäran av en medlem om minst tio medlemmar röstar för begäran. Om ingen har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras, ska alla omröstningar vara giltiga oavsett antalet närvarande medlemmar. Ordföranden kan avbryta utskottssammanträdet i upp till tio minuter innan beslutsmässigheten kontrolleras. Medlemmar som har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras men inte längre befinner sig i sammanträdeslokalen ska betraktas som närvarande när räkningen genomförs. Om färre än tio medlemmar är närvarande kan ordföranden konstatera att beslutsmässighet inte föreligger.

3.

Om det konstateras att beslutsmässighet inte föreligger, kan utskottet behandla de punkter på dagordningen som inte kräver omröstning och skjuta upp diskussion och omröstning om de återstående punkterna till nästa sammanträde. Alla beslut som fattats eller omröstningar som hållits vid sammanträdet innan beslutsmässigheten kontrollerades ska fortfarande vara giltiga.

Artikel 64 – Ändringsförslag

1.

Ändringsförslag måste lämnas in före kl. 15.00 den nionde arbetsdagen före sammanträdesdagen. Utskottsordföranden kan i undantagsfall ändra ovannämnda tidsgräns. Ändringsförslag på utskottsnivå får enbart lämnas in av medlemmar av det utskottet, eller vederbörligen bemyndigade ledamöter eller suppleanter enligt artikel 6.2, och, för sitt eget yttrande, suppleanter utan bemyndigande som utnämnts till föredragande, eller av en politisk grupp. Rätten att lämna in ändringsförslag på utskottsnivå kan enbart utövas antingen av en medlem av det utskottet eller av en annan vederbörligen bemyndigad ledamot eller suppleant. Om en ledamot delegerar hela eller delar av ett utskottssammanträde till en suppleant, får enbart en av dem lämna in ändringsförslag. Om ledamoten lämnar in ändringsförslag till någon del av utskottssammanträdet får inte suppleanten göra detta efteråt. På samma sätt får ledamoten, om suppleanten är delegerad för någon del av utskottssammanträdet och lämnar in ändringsförslag till ett yttrande innan ledamoten har lämnat in ändringsförslag, inte lämna in ändringsförslag till utskottssammanträdet. Ändringsförslag som lämnats in enligt gällande bestämmelser av en ledamot eller suppleant som sedan förlorar sitt mandat, eller innan en rösträtt överlåts eller dras tillbaka, ska förbli giltiga. Ändringsförslagen ska översättas med prioritet och översändas till föredraganden så att han eller hon kan lämna in föredragandens ändringsförslag till generalsekretariatet i elektronisk form minst tre arbetsdagar före sammanträdesdagen. Föredragandens ändringsförslag måste uttryckligen hänföra sig till ett eller flera av de ändringsförslag som avses i första stycket. Föredragandens ändringsförslag ska göras tillgängliga i elektronisk form så snart de har översatts och måste delas ut i pappersform senast när sammanträdet inleds. Bestämmelserna i artikel 25.1–25.6 ska gälla i tillämpliga delar.

2.

Omröstningen om ändringsförslagen ska följa punktnumreringen i det aktuella utkastet till yttrande.

3.

Den slutliga omröstningen ska avse texten som helhet, med eller utan ändringar. Om ett yttrande inte får en majoritet av de avgivna rösterna, ska utskottet fatta beslut om att antingen — på nytt lägga fram utkastet till yttrande för diskussion och antagande, med de ändringar som antagits i utskottet, med beaktande av bestämmelserna i artikel 53, — utnämna en ny föredragande och därmed inleda arbetet med ett nytt yttrande, eller — avstå från att utarbeta ett yttrande.

4.

När ett utskott har antagit ett utkast till yttrande ska dess ordförande översända det till kommitténs ordförande.

Artikel 65 – Beslut om att inte utarbeta något yttrande

1.

Om det ansvariga utskottet anser att en remiss som det tilldelats enligt artikel 41 a inte har något regionalt eller lokalt intresse eller saknar politisk betydelse, kan det besluta att inte utarbeta något yttrande. Generalsekreteraren ska informera de berörda EU-institutionerna om beslutet.

2.

Om det ansvariga utskottet anser att en remiss som det tilldelats enligt artikel 41 a är viktig, men det av prioriteringsskäl och/eller på grund av att relevanta yttranden nyligen har antagits inte anses vara nödvändigt med ett nytt yttrande, kan det ansvariga utskottet besluta att inte utarbeta något yttrande. I sådana fall kan kommittén svara EU-institutionerna genom ett motiverat beslut om att inte utarbeta något yttrande.

Artikel 66 – Skriftligt förfarande

1.

I undantagsfall kan en utskottsordförande tillämpa ett skriftligt förfarande för att anta ett beslut om utskottets arbetssätt.

2.

Ordföranden ska skicka förslaget till beslut till medlemmarna och uppmana dem att inom tre arbetsdagar skriftligen framföra eventuella invändningar.

3.

Beslutet ska anses ha antagits om det inte inkommer invändningar från minst sex medlemmar.

Artikel 67 – Bestämmelser som är tillämpliga på utskotten

Artikel 12 – Kallelse till det första sammanträdet,

artikel 13.2 – Kommitténs konstituerande och kontroll av mandat,

artikel 16.7 – Dagordning för plenarsessionen,

artikel 18 – Offentlighet, gäster och gästtalare,

artikel 21 – Ordningsfrågor,

artikel 23 – Omröstning, och

artikel 26 – Samstämmighet i den slutgiltiga texten,

ska i tillämpliga delar gälla för utskotten.

KAPITEL 6

KOMMITTÉNS ADMINISTRATION

Artikel 68 – Generalsekretariatet

1.

Kommittén ska bistås av ett generalsekretariat.

2.

Generalsekretariatet ska ledas av en generalsekreterare.

3.

På förslag av generalsekreteraren ska presidiet organisera generalsekretariatet på ett sådant sätt att det kan säkerställa att kommittén och dess organ fungerar effektivt och bistå ledamöterna i fullgörandet av deras uppdrag. Generalsekretariatets tjänster till ledamöterna, de nationella delegationerna, de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna ska fastställas i samband med detta.

4.

Generalsekretariatet ska upprätta protokollen från sammanträdena i kommitténs organ.

Artikel 69 – Generalsekreteraren

1.

Generalsekreteraren ska ha administrativt ansvar för genomförandet av de beslut som presidiet eller ordföranden fattar med stöd av denna arbetsordning och av gällande rättsliga bestämmelser. Generalsekreteraren ska delta i en rådgivande funktion i presidiets sammanträden och föra protokoll vid dessa. Generalsekreteraren ska bistå ordföranden med att garantera säkerheten i kommitténs lokaler och deras okränkbarhet.

2.

I tjänsteutövningen ska generalsekreteraren vara underställd ordföranden, som företräder presidiet. Generalsekreteraren ska inför presidiet avge en högtidlig försäkran om att han eller hon kommer att utföra sina uppgifter samvetsgrant och helt opartiskt. Han eller hon får inte företräda kommittén politiskt utan förhandstillstånd från ordföranden. Generalsekreteraren ska varje år ställa den årliga verksamhetsrapporten med en redogörelse för hans eller hennes utövande av sin verksamhet som delegerad utanordnare till presidiets förfogande samt lägga fram en sammanfattning av denna rapport för eventuell diskussion.

Artikel 70 – Tillsättning av generalsekreteraren

1.

Presidiet ska tillsätta generalsekreteraren på grundval av ett beslut som antas med en majoritet på två tredjedelar av de avgivna rösterna, efter en kontroll av att beslutsmässighet föreligger enligt artikel 38.2 första meningen.

2.

Generalsekreteraren ska tillsättas för en femårsperiod. De närmare villkoren i anställningsavtalet ska fastställas av presidiet i enlighet med artikel 2 och motsvarande bestämmelser i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. Generalsekreterarens mandat kan förlängas en enda gång för en period på högst fem år. Generalsekreterarens funktioner ska i händelse av frånvaro eller förhinder utövas av en direktör som utnämnts av presidiet.

3.

De befogenheter som enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen tillkommer till den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal ska i fråga om generalsekreteraren utövas av presidiet.

Artikel 71 – Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda

1.

De befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen tillkommer tillsättningsmyndigheten ska utövas enligt följande: — I fråga om tjänstemän i lönegraderna 5–12 i tjänstegrupp AD samt i fråga om tjänstemän i tjänstegrupperna AST och AST-SC, av generalsekreteraren. — I fråga om övriga tjänstemän, av presidiet på förslag av generalsekreteraren.

2.

De befogenheter som enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen tillkommer den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal ska utövas enligt följande: — I fråga om tillfälligt anställda i lönegraderna 5–12 i tjänstegrupp AD samt i fråga om tillfälligt anställda i tjänstegrupperna AST och AST-SC, av generalsekreteraren. — I fråga om övriga tillfälligt anställda, av presidiet på förslag av generalsekreteraren. — I fråga om tillfälligt anställda i ordförandens eller första vice ordförandens kansli: — I fråga om lönegraderna 5–12 i tjänstegrupp AD samt tjänstegrupperna AST och AST-SC, av generalsekreteraren på förslag av ordföranden. — I fråga om övriga lönegrader i tjänstegrupp AD, av presidiet på förslag av ordföranden. Tillfälligt anställda i ordförandens eller första vice ordförandens kansli ska anställas fram till slutet av ordförandens eller första vice ordförandens mandatperiod. — I fråga om kontraktsanställda, särskilda rådgivare och lokalt anställda, av generalsekreteraren i enlighet med villkoren i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

3.

Presidiet och generalsekreteraren kan delegera de befogenheter som tillkommer dem enligt denna artikel. I delegeringsakterna ska man fastställa omfattningen av och gränserna för de befogenheter som delegeras, tidsperioden för delegeringen samt huruvida befogenheterna kan vidaredelegeras.

Artikel 72 – Sammanträden bakom stängda dörrar

Presidiet ska sammanträda bakom stängda dörrar när det fattar beslut som rör personer enligt artiklarna 70 och 71.

Artikel 73 – Budget

1.

Kommittén för administrativa och finansiella frågor ska lägga fram det preliminära utkastet till beräkning av kommitténs utgifter och inkomster för följande budgetår för presidiet. Presidiet ska lägga fram utkastet för plenarförsamlingen för beslut. Ordföranden ska, efter samråd med ordförandekonferensen, för presidiet lägga fram de övergripande strategiska riktlinjer som ska presenteras för kommittén för administrativa och finansiella frågor inför utarbetandet av budgeten för år n+2.

2.

Plenarförsamlingen ska anta beräkningen av kommitténs utgifter och inkomster och översända den till kommissionen, rådet och Europaparlamentet i så god tid att tidsgränserna i budgetbestämmelserna kan hållas.

3.

Regionkommitténs ordförande ska efter att ha hört kommittén för administrativa och finansiella frågor genomföra eller låta genomföra sammanställningen av inkomster och utgifter i enlighet med de interna finansiella regler som antagits av presidiet. Han eller hon ska fullgöra dessa uppgifter i enlighet med budgetförordningen för unionens allmänna budget.

4.

I enlighet med budgetförordningen och de interna finansiella reglerna delegeras ordförandens befogenheter att genomföra budgeten till generalsekreteraren, som blir delegerad utanordnare vid tillsättningen.

AVDELNING III

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

SAMARBETE, ÖVERSÄNDANDE OCH OFFENTLIGGÖRANDE

Artikel 74 – Samarbetsavtal

Presidiet kan på förslag av generalsekreteraren sluta samarbetsavtal som syftar till att underlätta utövandet av kommitténs befogenheter i samband med tillämpningen av fördragen eller till att förbättra dess politiska samarbete.

Artikel 75 – Översändande och offentliggörande av yttranden och resolutioner

1.

Kommitténs yttranden ska, liksom meddelanden om tillämpning av ett förenklat förfarande i enlighet med artikel 28 eller beslut om att inte utarbeta något yttrande i enlighet med artikel 65, översändas till rådet, kommissionen och Europaparlamentet. De ska liksom resolutioner översändas av ordföranden.

2.

Kommitténs yttranden och resolutioner ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

KAPITEL 2

ÖPPENHET, INSYN OCH FÖRKLARNG OM LEDAMÖTERNAS EKONOMISKA INTRESSEN

Artikel 76 – Allmänhetens tillgång till handlingar

1.

Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till kommitténs handlingar i enlighet med artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, de principer, villkor och gränser som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 och de särskilda bestämmelser som fastställs av kommitténs presidium. I möjligaste mån ska även andra fysiska eller juridiska personer ges tillgång till kommitténs handlingar på samma sätt.

2.

Kommittén ska upprätta ett register över kommitténs handlingar. Presidiet ska anta de interna bestämmelserna om tillgång och upprätta en förteckning över direkt tillgängliga handlingar.

Artikel 77 – Förklaring om ledamöternas ekonomiska intressen och uppförandekod avseende ekonomiska intressen och intressekonflikter

När ledamöterna inleder sitt uppdrag vid kommittén ska de fylla i en förklaring om ekonomiska intressen enligt den mall som antagits av presidiet. De ska hålla förklaringen uppdaterad, och den ska vara tillgänglig för allmänheten. Vid fullgörandet av sitt uppdrag ska ledamöterna också följa uppförandekoden avseende ekonomiska intressen och intressekonflikter.

KAPITEL 3

SPRÅKANVÄNDNING

Artikel 78 – Tolkning

I möjligaste mån ska följande principer iakttas med avseende på tolkning:

a)

Kommitténs debatter ska vara tillgängliga på de officiella språken, om inte presidiet beslutar annat.

b)

Samtliga ledamöter ska ha rätt att hålla sina anföranden vid plenarsessioner på det officiella språk de önskar. Anföranden på ett av de officiella språken ska simultantolkas till övriga officiella språk och till varje annat språk som presidiet anser nödvändigt. Detta ska också gälla för de språk för vilka denna möjlighet föreskrivs i administrativa överenskommelser som kommittén har ingått med olika medlemsstater.

c)

Vid presidie-, utskotts- och arbetsgruppssammanträden ska tolkning finnas tillgänglig från och till de språk som används av de ledamöter som bekräftat att de kommer att delta i sammanträdet.

KAPITEL 4

OBSERVATÖRER

Artikel 79 – Observatörer

1.

Om ett fördrag om en stats anslutning till Europeiska unionen har undertecknats kan ordföranden, efter att presidiet gett sitt samtycke, uppmana anslutningsstatens regering att utnämna ett antal observatörer som motsvarar den statens framtida antal platser i kommittén.

2.

Observatörerna ska helt eller delvis delta i kommitténs överläggningar i avvaktan på anslutningsfördragets ikraftträdande och ha rätt att uttala sig i kommitténs organ. De ska inte ha rösträtt och inte heller vara valbara för poster inom kommittén. Deras deltagande ska inte ha någon rättslig inverkan på kommitténs överläggningar.

3.

De ska likställas med ledamöterna vad gäller användning av kommitténs resurser och ersättning för kostnader som de ådrar sig i egenskap av observatörer, inom gränserna för de medel som anslagits för detta syfte i motsvarande budgetpost.

KAPITEL 5

EXCEPTIONELLA OMSTÄNDIGHETER

Artikel 80 – Extraordinära åtgärder

1.

Om Regionkommittén är förhindrad att utföra sina uppgifter och utöva sina befogenheter enligt fördragen på grund av exceptionella och oförutsebara omständigheter som ligger utanför dess kontroll, kan ett tillfälligt undantag från vissa av kommitténs bestämmelser tillämpas för att ge kommittén möjlighet att fortsätta att utföra dessa uppgifter och utöva dessa befogenheter. Sådana omständigheter ska anses föreligga om ordföranden, på grundval av tillförlitliga belägg som läggs fram av generalsekreteraren, konstaterar att det av säkerhetsskäl eller till följd av bristande tillgång till tekniska hjälpmedel är, eller kommer att bli, omöjligt eller farligt för kommittén att sammanträda eller bedriva verksamhet i enlighet med sedvanliga bestämmelser och förfaranden.

2.

Om villkoren i punkt 1 är uppfyllda kan ordföranden, med ordförandekonferensens godkännande och efter att när så är möjligt ha samrått med de berörda organens ordförande, besluta att tillämpa en eller flera av följande extraordinära åtgärder: a) Ställa in eller skjuta upp en planerad plenarsession, ett sammanträde i ett annat organ eller en annan aktivitet. b) Anordna en plenarsession, ett sammanträde i ett annat organ eller en annan aktivitet i enlighet med det system för distansnärvaro som fastställs i artikel 81. c) Vidta andra åtgärder som anses lämpliga och nödvändiga med hänsyn till de särskilda och exceptionella omständigheterna.

3.

Alla extraordinära åtgärder som antas i enlighet med punkt 2 ska vara begränsade i tid, till en period av högst fyra månader, som kan förlängas, och omfattning till den utsträckning som är nödvändig för att hantera de särskilda och exceptionella omständigheterna. Beslutet om antagande av de extraordinära åtgärderna ska träda i kraft när det offentliggörs på kommitténs webbplats eller, om omständigheterna förhindrar ett sådant offentliggörande, när det offentliggörs på bästa möjliga sätt, och skälen till beslutet ska anges i det. Alla ledamöter ska utan dröjsmål underrättas om beslutet. Ordföranden ska återkalla alla eventuella åtgärder som antagits enligt denna artikel så snart de exceptionella omständigheter som avses i punkt 1, och som ledde till deras antagande, inte längre föreligger.

Artikel 81 – System för distansnärvaro

1.

Om ordföranden i enlighet med artikel 80.2 b beslutar att tillämpa systemet för distansnärvaro, kan kommittén genomföra sina överläggningar på distans, bl.a. genom att tillåta ledamöterna att utöva vissa av sina rättigheter på elektronisk väg.

2.

Systemet för distansnärvaro ska i största möjliga utsträckning säkerställa att ledamöterna kan fullgöra sina uppgifter, särskilt följande: — Rätten att uttala sig och lyssna vid plenarsessioner och sammanträden i andra organ, även i enlighet med bestämmelserna i artikel 78. — Rätten att avge sina röster individuellt och att kontrollera att rösterna räknas.

3.

När ordföranden fattar det beslut som avses i punkt 1 ska han eller hon avgöra huruvida detta system enbart är tillämpligt på plenarsessionerna eller även på sammanträden i andra organ och på annan aktivitet i kommittén.

4.

Vid tillämpningen av bestämmelserna om kontroll av beslutsmässighet och omröstning i organ ska de ledamöter som deltar på distans anses vara fysiskt närvarande. Ordföranden ska när så krävs avgöra på vilket sätt och i vilken omfattning ledamöterna har tillträde till sammanträdeslokalen i samband med att systemet för distansnärvaro tillämpas, och i synnerhet hur många ledamöter som maximalt får vara fysiskt närvarande.

KAPITEL 6

ARBETSORDNINGEN

Artikel 82 – Översyn av arbetsordningen

1.

Plenarförsamlingen ska med en majoritet av de avgivna rösterna besluta om en fullständig eller partiell översyn av denna arbetsordning är nödvändig. Presidiet utfärdar efter varje halv mandatperiod för kommittén en rekommendation till plenarförsamlingen om huruvida det är lämpligt att se över arbetsordningen.

2.

Plenarförsamlingen ska tillsätta en tillfällig kommitté med uppgift att utarbeta en rapport och ett utkast som ska ligga till grund för antagandet av nya bestämmelser av en majoritet av ledamöterna. De nya bestämmelserna ska träda i kraft dagen efter det att de har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 83 – Presidiets anvisningar

Presidiet kan fastställa anvisningar för tillämpningen av denna arbetsordning, med beaktande av bestämmelserna i denna.

Artikel 84 – Arbetsordningens ikraftträdande

Denna arbetsordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.