27.12.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 461/13

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/2306

av den 21 oktober 2021

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 med regler om offentlig kontroll avseende sändningar med ekologiska produkter och produkter under omställning som är avsedda för import till unionen och om kontrollintyget

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (1), särskilt artikel 38.8 a ii, artikel 46.7 b och artiklarna 48.4 och 57.3, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 45.1 i förordning (EU) 2018/848 får en produkt importeras från ett tredjeland i syfte att släppas ut på marknaden i unionen som en ekologisk produkt eller som en produkt under omställning, om produkten uppfyller unionens regler för ekologisk produktion eller likvärdiga produktions- och kontrollregler i ett tredjeland såsom avses i artikel 48 i den förordningen som har erkänts enligt artikel 33.2 i rådets förordning (EG) nr 834/2007 (2) eller har kontrollerats av en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan såsom avses i artikel 57 i förordning (EU) 2018/848 som har erkänts enligt artikel 33.3 i förordning (EG) nr 834/2007.

(2)

För att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska kunna kontrollera huruvida importerade produkter uppfyller kraven i förordning (EU) 2018/848 bör varje sändning omfattas av ett kontrollintyg som kontrollmyndigheten eller kontrollorganet i tredjelandet utfärdat efter att ha utfört relevanta verifieringar av sändningarna. Dessa verifieringar bör alltid inkludera en dokumentkontroll och, beroende på risken, en fysisk kontroll av sändningen.

(3)	Det är nödvändigt att fastställa regler om kontrollintygets innehåll, hur det utfärdas och de tekniska medel som används för att utfärda det. Dessa regler bör också omfatta de skyldigheter som medlemsstaternas behöriga myndigheter har när det gäller utdraget ur kontrollintyget.

(4)

Den offentliga kontroll som utförs på produkter som är avsedda att släppas ut på unionsmarknaden som ekologiska produkter eller produkter under omställning för att verifiera deras överensstämmelse med förordning (EU) 2018/848 ingår i den offentliga kontroll som utförs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (3).

(5)

Det är nödvändigt att fastställa ytterligare regler för att klargöra kriterierna och villkoren för utförandet av den offentliga kontrollen före övergången till fri omsättning i unionen av ekologiska produkter och produkter under omställning som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med artikel 45.5 i förordning (EU) 2018/848. Dessa regler bör också omfatta produkter som är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2305 (4).

(6)	Vissa särskilda regler om offentlig kontroll vad gäller sändningar som hänförs till särskilda tullförfaranden bör fastställas.

(7)	Det bör dessutom fastställas vilka skyldigheter de kontrollmyndigheter och kontrollorgan som utfärdar kontrollintyget har om Traces-systemet som avses i artikel 2.36 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 (5) är otillgängligt.

(8)

Vidare är det nödvändigt att fastställa regler om situationer där behöriga myndigheter, kontrollmyndigheter eller kontrollorgan i tredjeländer måste göra en undersökning efter anmälan av misstänkt eller konstaterad bristande efterlevnad av förordning (EU) 2018/848 som upptäcks vid den verifiering av sändningen som medlemsstaternas behöriga myndigheter utför.

(9)

Medlemsstaternas behöriga myndigheters användning av den kvalificerade elektroniska stämpeln i Traces för utfärdande av kontrollintyget i tredjeländer och för påteckning av detta intyg, och av utdrag ur detta, kommer kanske inte att vara möjlig före den 1 juli 2022. Det är därför nödvändigt att fastställa övergångsbestämmelser till och med den 30 juni 2022 för användningen av kontrollintyg i pappersform som undertecknats för hand, och utdrag ur dessa, som ett alternativ till elektroniska kontrollintyg, och utdrag ur dessa, med en kvalificerad elektronisk stämpel.

(10)

För närvarande fastställs reglerna om kontrollintyg och utdrag ur kontrollintyg för tillämpningen av förordning (EG) nr 834/2007 i kommissionens förordning (EG) nr 1235/2008 (6). Eftersom den här förordningen och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2307 (7) fastställer regler för tillämpningen av förordning (EU) 2018/848 bör förordning (EG) nr 1235/2008 upphävas.

(11)	Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl bör denna förordning tillämpas från och med det datum då förordning (EU) 2018/848 börjar tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs regler om

a)	verifiering i tredjeländer av sändningar med produkter som är avsedda att släppas ut på marknaden i unionen som ekologiska produkter eller produkter under omställning och utfärdande av kontrollintyget,

b)	offentlig kontroll av produkter som förs in i unionen från tredjeländer och som är avsedda att släppas ut på unionsmarknaden som ekologiska produkter eller produkter under omställning, och

c)	åtgärder som ska vidtas av behöriga myndigheter, kontrollmyndigheter och kontrollorgan i tredjeländer vid misstänkt eller konstaterad bristande efterlevnad av förordning (EU) 2018/848.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

sändning: sändning, enligt definitionen i artikel 3.37 i förordning (EU) 2017/625, med produkter som är avsedda att släppas ut på marknaden i unionen som ekologiska produkter eller produkter under omställning; när det gäller ekologiska produkter och produkter under omställning som är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med delegerad förordning (EU) 2021/2305 avses dock en kvantitet produkter enligt ett eller flera KN-nummer som omfattas av ett enda kontrollintyg, transporteras med samma transportmedel och importeras från samma tredjeland.

2.	gränskontrollstation: gränskontrollstation enligt definitionen i artikel 3.38 i förordning (EU) 2017/625.

3.	plats för övergång till fri omsättning: plats för övergång till fri omsättning där offentlig kontroll av ekologiska produkter och produkter under omställning som är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer utförs i enlighet med delegerad förordning (EU) 2021/2305.

4.	kontrollställe: annat kontrollställe än en gränskontrollstation enligt vad som avses i artikel 53.1 a i förordning (EU) 2017/625.

5.	dokumentkontroll: dokumentkontroll enligt definitionen i artikel 3.41 i förordning (EU) 2017/625.

6.	identitetskontroll: identitetskontroll enligt definitionen i artikel 3.42 i förordning (EU) 2017/625.

7.	fysisk kontroll: fysisk kontroll enligt definitionen i artikel 3.43 i förordning (EU) 2017/625.

8.	kvalificerad elektronisk stämpel: kvalificerad elektronisk stämpel enligt definitionen i artikel 3.27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 (8).

Artikel 3

Verifiering i tredjelandet

1. Den berörda kontrollmyndighet eller det berörda kontrollorgan som erkänts i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) 2018/848 ska verifiera sändningen i enlighet med artikel 16 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1698 (9).

2. Vid tillämpning av artiklarna 48 och 57 i förordning (EU) 2018/848 ska den berörda kontrollmyndigheten eller det berörda kontrollorganet verifiera att sändningen uppfyller kraven i förordning (EG) nr 834/2007 och de produktionsstandarder och kontrollåtgärder som godtagits som likvärdiga. Denna verifiering ska omfatta systematiska dokumentkontroller och, när så är lämpligt enligt en riskbedömning, fysiska kontroller innan sändningen lämnar det tredjeland som är export- eller ursprungsland.

3. Vid tillämpning av punkterna 2–5 ska den berörda kontrollmyndigheten eller det berörda kontrollorganet vara

a)	en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan enligt artikel 57 i förordning (EU) 2018/848 som har erkänts för de berörda produkterna och för det tredjeland där produkterna har sitt ursprung eller, i tillämpliga fall, där den sista åtgärden för beredning utförs, eller

b)	en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan som har utsetts av en behörig myndighet i ett erkänt tredjeland enligt artikel 48 i förordning (EU) 2018/848 där produkterna har sitt ursprung eller, i tillämpliga fall, där den sista åtgärden för beredning utförs.

4. Den verifiering som avses i punkt 2 ska utföras av

a)	kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för producenten eller förädlaren av den berörda produkten, eller

kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för den aktör eller aktörsgrupp som utför den sista åtgärden för beredning, om den aktör eller aktörsgrupp som utför den sista åtgärden för beredning enligt definitionen i artikel 3.44 i förordning (EU) 2018/848 är en annan än producenten eller förädlaren av produkten.

5. De dokumentkontroller som avses i punkt 2 ska verifiera följande:

a)	Produkternas och ingrediensernas spårbarhet.

b)	Att volymen av de produkter som ingår i sändningen överensstämmer med massbalanskontrollerna av respektive aktörer enligt den bedömning som utförts av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

c)	Relevanta transportdokument och handelsdokument (inbegripet fakturor) för produkterna.

När det gäller bearbetade produkter: att alla ekologiska ingredienser i sådana produkter har producerats av aktörer eller aktörsgrupper som certifierats i ett tredjeland av en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan som erkänts i enlighet med artikel 46 eller som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2018/848 eller av ett tredjeland som erkänts i enlighet med artikel 47 eller 48 i förordning (EU) 2018/848, eller har producerats och certifierats i unionen i enlighet med den förordningen.

Dessa dokumentkontroller ska baseras på alla relevanta dokument, inbegripet det certifikat för aktörer som avses i artikel 45.1 b i) i förordning (EU) 2018/848, dokumentation om inspektionerna, produktionsplanen för den berörda produkten och dokumentation som bevaras av aktörerna eller aktörsgrupperna, tillgängliga transportdokument, handelsdokument och finansiella dokument och alla andra dokument som kontrollmyndigheten eller kontrollorganet bedömer vara relevanta.

Artikel 4

Utfärdande av kontrollintyget

1. Den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som har verifierat sändningen i enlighet med artikel 3 ska utfärda ett kontrollintyg i enlighet med artikel 5 för varje sändning innan sändningen lämnar det tredjeland som är export- eller ursprungsland.

2. Om kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har erkänts i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) 2018/848 ska myndigheten eller organet utfärda kontrollintyget för sändningar som innehåller högriskprodukter som avses i artikel 8 i delegerad förordning (EU) 2021/1698 först när myndigheten eller organet har tillgång till fullständig dokumentation om spårbarheten och har mottagit och bedömt resultaten av analyserna av de prover som tagits på sändningen i enlighet med artikel 16.6 i den delegerade förordningen.

Artikel 5

Format för kontrollintyget och användning av Traces

1. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet ska i Traces utfärda kontrollintyget i enlighet med mallen och anmärkningarna i bilagan och ska fylla i fälten 1–18 i kontrollintyget.

2. Vid utfärdandet av kontrollintyget ska kontrollorganet eller kontrollmyndigheten ladda upp alla styrkande handlingar i Traces, inbegripet följande:

a)	Resultaten av analyser eller tester som utförts på tagna prover, i tillämpliga fall.

b)	Handels- och transportdokument såsom konossement, fakturor och packlistor och, om kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har erkänts i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) 2018/848, den resplan som upprättats i enlighet med artikel 16.5 i delegerad förordning (EU) 2021/1698.

3. Kontrollintyget ska utfärdas i Traces och ska vara försett med en kvalificerad elektronisk stämpel.

Om systemet är otillgängligt vid utfärdandet ska de uppgifter om antalet förpackningar som avses i fält 13 i kontrollintyget och de uppgifter som avses i fälten 16 och 17, samt de dokument som avses i punkt 2, inkluderas eller uppdateras i kontrollintyget inom 10 dagar efter dess utfärdande och under alla omständigheter innan det verifieras och påtecknas av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 6.

4. Kontrollintyget ska upprättas

a)	på det officiella språket eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat där gränskontrollstationen för införsel till unionen är belägen, när det gäller produkter som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer,

b)	på det officiella språket eller på ett av de officiella språken i den medlemsstat där sändningen ska övergå till fri omsättning, när det gäller produkter som är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med delegerad förordning (EU) 2021/2305.

5. Genom undantag från punkt 4 får en medlemsstat godta intyg som upprättats på ett annat av unionens officiella språk och som om nödvändigt åtföljs av en bestyrkt översättning.

Artikel 6

Offentlig kontroll av sändningar

1. Den behöriga myndigheten vid en gränskontrollstation eller en plats för övergång till fri omsättning, beroende på vad som är tillämpligt, ska utföra offentlig kontroll av sändningar för att verifiera efterlevnaden av förordning (EU) 2018/848 enligt följande:

a)	Dokumentkontroller av alla sändningar.

b)	Identitetskontroller som utförs slumpmässigt.

c)	Fysiska kontroller med en frekvens som beror på sannolikheten för bristande efterlevnad av förordning (EU) 2018/848.

Dokumentkontrollerna ska inkludera en granskning av kontrollintyget, av alla andra styrkande handlingar enligt artikel 5 och, i tillämpliga fall, av resultaten av analyser eller tester som utförts på tagna prover.

Om det krävs rättelser av rena skrivfel eller redaktionella fel i ett kontrollintyg får den behöriga myndigheten godta att den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som har utfärdat kontrollintyget uppdaterar uppgifterna i Traces genom att ersätta dokumentet i enlighet med det förfarande som finns tillgängligt i Traces utan att ändra de uppgifter i det ursprungliga intyget som rör identifieringen av sändningen, dess spårbarhet och garantier.

2. För sändningar med högriskprodukter som avses i artikel 8 i delegerad förordning (EU) 2021/1698 ska den behöriga myndighet som avses i punkt 1 i den här artikeln utföra systematiska identitetskontroller och fysiska kontroller, ta minst ett representativt prov av sändningarna och kontrollera den dokumentation som avses i artikel 16.6 i den förordningen. Den behöriga myndigheten ska fastställa ett representativt provtagningsförfarande som är lämpligt för produktens kategori, kvantitet och förpackning.

3. Efter den kontroll som avses i punkt 1 och, i tillämpliga fall, punkt 2, ska den behöriga myndigheten fatta ett beslut om varje sändning. Beslutet om sändningen ska anges i fält 30 på kontrollintyget i enlighet med mallen och anmärkningarna i bilagan, med angivande av något av följande:

a)	Sändningen kan övergå till fri omsättning som ekologisk.

b)	Sändningen kan övergå till fri omsättning som under omställning.

c)	Sändningen kan övergå till fri omsättning som icke-ekologisk.

d)	Sändningen kan inte övergå till fri omsättning.

e)	En del av sändningen kan övergå till fri omsättning med ett utdrag ur kontrollintyget.

Den behöriga myndigheten ska påteckna kontrollintyget i Traces med en kvalificerad elektronisk stämpel.

4. För produkter som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer ska följande gälla:

Punkt 3 ska tillämpas utöver reglerna för användningen av det gemensamma hälsodokumentet för införsel (CHED) av de behöriga myndigheterna vid gränskontrollstationer i enlighet med artikel 56.3 b i) i förordning (EU) 2017/625 och vid kontrollställen i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2123 (10) och med reglerna om beslut om sändningar som fastställs i artikel 55 i förordning (EU) 2017/625.

b)	De dokumentkontroller som avses i punkt 1 a får utföras någon annanstans än vid gränskontrollstationer för vissa ekologiska produkter och produkter under omställning i enlighet med artiklarna 7 och 8 i delegerad förordning (EU) 2019/2123.

c)	De identitetskontroller och fysiska kontroller som avses i punkt 1 b och c får utföras vid kontrollställen för vissa ekologiska produkter och produkter under omställning i enlighet med artiklarna 2–6 i delegerad förordning (EU) 2019/2123.

5. Det beslut om sändningar som fattas i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) 2017/625 ska hänvisa till en av de angivelser som avses i punkt 3 första stycket i den här artikeln. Om importören har begärt hänförande till ett särskilt tullförfarande i enlighet med artikel 7.1 i den här förordningen genom att fylla i fält 23 i kontrollintyget, ska det tillämpliga tullförfarandet anges i beslutet om sändningar i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) 2017/625.

Det beslut som angivits i kontrollintyget om att sändningen eller en del av sändningen inte kan övergå till fri omsättning ska utan dröjsmål anmälas i Traces till den relevanta behöriga myndighet som utför offentlig kontroll för att verifiera efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.2 a–h och j i förordning (EU) 2017/625.

Om det beslut som fattats i CHED i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) 2017/625 visar att sändningen inte uppfyller de regler som avses i artikel 1.2 i den förordningen, ska den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen genom Traces underrätta den behöriga myndighet som har fattat beslutet i enlighet med punkt 3 i den här artikeln i syfte att uppdatera kontrollintyget. Dessutom ska varje behörig myndighet som utför offentlig kontroll för att verifiera efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.2 a–h och j i förordning (EU) 2017/625 genom Traces tillhandahålla all relevant information, t.ex. resultat av laboratorieanalyser, till den behöriga myndighet som har fattat beslutet i enlighet med punkt 3 i den här artikeln i syfte att vid behov uppdatera kontrollintyget.

6. Om endast en del av en sändning övergår till fri omsättning ska sändningen delas upp i olika partier innan den övergår till fri omsättning. Importören ska för varje parti fylla i och till Traces lämna in ett utdrag ur kontrollintyget i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2021/2307. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där partiet är avsett att övergå till fri omsättning ska utföra verifieringen av partiet och påteckna utdraget ur kontrollintyget i Traces med en kvalificerad elektronisk stämpel.

7. För sändningar som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer som avses i punkt 4 ska tullmyndigheterna tillåta sändningens övergång till fri omsättning endast efter uppvisande av ett vederbörligen ifyllt CHED i enlighet med artikel 57.2 b i förordning (EU) 2017/625 och av ett kontrollintyg som är påtecknat i enlighet med punkt 6 i den här artikeln och där det anges att sändningen kan övergå till fri omsättning.

Om sändningen är uppdelad i olika partier ska tullmyndigheterna kräva uppvisande av ett vederbörligen ifyllt CHED i enlighet med artikel 57.2 b i förordning (EU) 2017/625 och av ett utdrag ur kontrollintyget i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2021/2307 där det i fält 12 anges att partiet kan övergå till fri omsättning.

Artikel 7

Särskilda tullförfaranden

1. Om en sändning har hänförts till ett tullagerförfarande eller ett förfarande för aktiv förädling enligt artiklarna 240.1 och 256.3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (11) och genomgår en eller flera av de beredningar som avses i andra stycket i den här punkten ska den behöriga myndigheten verifiera sändningen i enlighet med artikel 6 i den här förordningen innan den första beredningen utförs. Referensnumret för den tulldeklaration genom vilken varorna har deklarerats för tullagerförfarandet eller förfarandet för aktiv förädling ska anges av importören i fält 23 i kontrollintyget.

De beredningar som avses i första stycket ska vara begränsade till följande typer av åtgärder:

a)	Förpackning eller ändring av förpackning.

b)	Anbringande, borttagande och ändring av märkningar avseende ekologisk produktionsmetod.

2. Efter de beredningar som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten verifiera sändningen och påteckna kontrollintyget i enlighet med artikel 6 innan sändningen övergår till fri omsättning.

3. Innan övergången till fri omsättning får en sändning delas upp i olika partier under tullövervakning efter verifieringen och påtecknandet av kontrollintyget i enlighet med artikel 6. Importören ska fylla i och till Traces lämna in ett utdrag ur kontrollintyget i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2021/2307 för varje parti som uppdelningen ger.

4. Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där partiet avses övergå till fri omsättning ska utföra verifieringen av partiet i enlighet med artikel 6.1 och 6.2, och ska påteckna utdraget ur kontrollintyget i Traces med en kvalificerad elektronisk stämpel.

5. Den beredning och uppdelning som avses i punkterna 1 och 3 ska utföras i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i kapitlen III och IV i förordning (EU) 2018/848.

Artikel 8

Beredskapsarrangemang för Traces vid otillgänglighet och vid force majeure

1. Kontrollmyndigheter och kontrollorgan som utfärdar kontrollintyget i enlighet med artikel 4 ska hålla tillgänglig en ifyllbar mall för intyget enligt mallen i bilagan och för alla dokument som krävs enligt förordning (EU) 2018/848 och som kan laddas upp i Traces.

2. Om Traces, eller någon av dess funktioner, är fortlöpande otillgängligt under mer än 24 timmar får användarna använda en ifyllbar tryckt eller elektronisk mall enligt punkt 1 för att registrera och utbyta information.

Den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som avses i punkt 1 ska förse varje kontrollintyg med en referens och föra register över alla utfärdade kontrollintyg i kronologisk ordning för att säkerställa överensstämmelse med den alfanumeriska referens som anges av Traces när det blir funktionellt.

Om kontrollintyg i pappersform används ska obestyrkta ändringar eller raderingar göra dem ogiltiga.

3. När Traces, eller dess funktioner, åter blir tillgängligt ska användarna använda den information som registrerats i enlighet med punkt 2 för att på elektronisk väg utarbeta kontrollintyget och ladda upp de dokument som avses i punkt 1.

4. Intyg och dokument som utarbetats i enlighet med punkt 2 ska vara märkta med texten ”har utarbetats enligt beredskapsarrangemang”.

5. Vid force majeure ska punkterna 1–4 vara tillämpliga. Dessutom ska de behöriga myndigheterna, kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen utan dröjsmål underrätta kommissionen om en sådan händelse, och kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen ska föra in alla nödvändiga uppgifter i Traces inom tio kalenderdagar efter det att händelsen har upphört.

6. Artikel 5.4 och 5.5 ska i tillämpliga delar gälla för intyg och dokument som utarbetats i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

Artikel 9

Tullmyndigheters användning av kontrollintyget och utdrag ur kontrollintyget

För produkter som omfattas av offentlig kontroll vid en plats för övergång till fri omsättning i unionen i enlighet med artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2021/2305 ska tullmyndigheterna endast tillåta övergång till fri omsättning vid uppvisande av ett kontrollintyg där det i fält 30 anges att sändningen kan övergå till fri omsättning.

Om sändningen är uppdelad i olika partier ska tullmyndigheterna kräva uppvisande av ett utdrag ur kontrollintyget i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2021/2307 där det i fält 12 anges att partiet kan övergå till fri omsättning.

Artikel 10

Information som ska lämnas av en behörig myndighet, en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan i ett tredjeland om misstänkt eller konstaterad bristande efterlevnad avseende sändningar

1. Om en behörig myndighet, en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan i ett tredjeland underrättas av kommissionen, efter det att kommissionen har mottagit en anmälan från en medlemsstat i enlighet med artikel 9 i genomförandeförordning (EU) 2021/2307 om misstänkt eller konstaterad bristande efterlevnad som påverkar integriteten hos ekologiska produkter eller produkter under omställning i en sändning, ska myndigheten eller organet genomföra en undersökning. Den behöriga myndigheten, kontrollmyndigheten eller kontrollorganet ska svara kommissionen och den medlemsstat som skickade den ursprungliga anmälan (anmälande medlemsstat) inom 30 kalenderdagar från dagen för mottagandet av anmälan och ska meddela vilka åtgärder som vidtagits, inbegripet resultaten av undersökningen, och tillhandahålla all annan information som finns tillgänglig och/eller begärs av den anmälande medlemsstaten, med hjälp av mallen i avsnitt X i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/279 (12).

2. Den behöriga myndigheten, kontrollmyndigheten eller kontrollorganet ska tillhandahålla all ytterligare information som en medlemsstat begär om ytterligare åtgärder som vidtagits.

Kommissionen eller en medlemsstat får begära att den behöriga myndigheten, kontrollmyndigheten eller kontrollorganet utan dröjsmål tillgängliggör förteckningen över alla aktörer eller aktörsgrupper i den ekologiska produktionskedja som sändningen ingår i samt över deras kontrollmyndigheter eller kontrollorgan.

3. Om kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har erkänts i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) 2018/848 ska artikel 21.2 och 21.3 i delegerad förordning (EU) 2021/1698 vara tillämplig.

Artikel 11

Övergångsbestämmelser för kontrollintyg i pappersform och utdrag ur dessa

1. Genom undantag från artikel 5.3 första stycket får kontrollintyget till och med den 30 juni 2022 utfärdas på papper efter att ha ifyllts i Traces och skrivits ut. Detta pappersintyg ska uppfylla följande krav:

a)	Fält 18 ska innehålla en namnteckning av den bemyndigade personen vid den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som utfärdar intyget samt en officiell stämpel.

b)	Intyget ska vara utfärdat innan den sändning som det avser lämnar det tredjeland som är export- eller ursprungsland.

2. Genom undantag från artikel 6.3 ska följande gälla till och med den 30 juni 2022:

Om kontrollintyget utfärdas på papper i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska detta intyg påtecknas på papper med en namnteckning i fält 23, 25 och 30, beroende på vad som är tillämpligt, av den bemyndigade personen vid den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen eller vid platsen för övergång till fri omsättning, efter det att intyget har ifyllts i Traces och skrivits ut.

Om kontrollintyget utfärdas i Traces och är försett med en kvalificerad elektronisk stämpel i enlighet med artikel 5.3 första stycket, får detta intyg påtecknas på papper med en namnteckning i fält 23, 25 och 30, beroende på vad som är tillämpligt, av den bemyndigade personen vid den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen eller vid platsen för övergång till fri omsättning, efter det att intyget har ifyllts i Traces och skrivits ut.

3. Kontrollmyndigheter, kontrollorgan och behöriga myndigheter ska i varje skede av utfärdandet och påteckningen av kontrollintyget, beroende på vad som är tillämpligt, verifiera att uppgifterna i kontrollintyget i pappersform motsvarar uppgifterna i det intyg som har ifyllts i Traces.

Om uppgifterna om antalet förpackningar i fält 13 i kontrollintyget eller uppgifterna i fälten 16 och 17 i det intyget inte ifyllts i kontrollintyget i pappersform, eller om dessa uppgifter skiljer sig från de uppgifter som ifyllts i intyget i Traces, ska de behöriga myndigheterna för verifieringen av sändningen och för påteckningen av intyget endast beakta de uppgifter som ifyllts i Traces.

4. Det kontrollintyg i pappersform som avses i punkt 1 ska uppvisas för den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen för införsel till unionen där sändningen är föremål för offentlig kontroll eller för den behöriga myndigheten vid platsen för övergång till fri omsättning, beroende på vad som är tillämpligt. Den behöriga myndigheten ska återlämna detta pappersintyg till importören.

5. Genom undantag från artiklarna 6.6 och 7.4 får utdraget ur kontrollintyget till och med den 30 juni 2022 påtecknas på papper efter att ha ifyllts i Traces och skrivits ut. Detta pappersutdrag ur kontrollintyget ska uppfylla följande krav:

a)	Det ska påtecknas på papper med en namnteckning av den bemyndigade personen vid den behöriga myndigheten i fält 12.

b)	Det ska ha en namnteckning av mottagaren av partiet i fält 13.

Den behöriga myndighet som avses i första stycket a ska återlämna utdraget i pappersutdraget ur intyget till den person som uppvisade det.

Artikel 12

Upphävande

Förordning (EG) nr 1235/2008 ska upphöra att gälla.

Den förordningen ska dock fortsätta att gälla för ifyllande och påteckning av pågående kontrollintyg som utfärdats före den 1 januari 2022 och pågående utdrag ur kontrollintyg som importören lämnat in före den 1 januari 2022, samt för den första mottagarens eller mottagarens förklaring i kontrollintyget eller utdraget ur kontrollintyget.

Artikel 13

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpasfrån och med den 1 januari 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 oktober 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 150, 14.6.2018, s. 1.

(2) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2305 av den 21 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 med bestämmelser om i vilka fall och på vilka villkor ekologiska produkter och produkter under omställning är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och på vilken plats den offentliga kontrollen av sådana produkter ska utföras samt om ändring av kommissionens delegerade förordningar (EU) 2019/2123 och (EU) 2019/2124 (se sidan 5 i detta nummer av EUT).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261, 14.10.2019, s. 37).

(6) Kommissionens förordning (EG) nr 1235/2008 av den 8 december 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer (EUT L 334, 12.12.2008, s. 25).

(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2307 av den 21 oktober 2021 om fastställande av regler om dokument och anmälningar som krävs för ekologiska produkter och produkter under omställning som är avsedda för import till unionen (se sidan 30 i detta nummer av EUT).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

(9) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1698 av den 13 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 med förfarandekrav för erkännande av kontrollmyndigheter och kontrollorgan som är behöriga att utföra kontroller av ekologiskt certifierade aktörer och aktörsgrupper och av ekologiska produkter i tredjeländer samt med regler om deras tillsyn och de kontroller och andra åtgärder som dessa kontrollmyndigheter och kontrollorgan ska utföra (EUT L 336, 23.9.2021, s. 7).

(10) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2123 av den 10 oktober 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller bestämmelser om i vilka fall och på vilka villkor identitetskontroll och fysisk kontroll av vissa varor får utföras vid kontrollställen och dokumentkontroll får utföras någon annanstans än vid gränskontrollstationer (EUT L 321, 12.12.2019, s. 64).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(12) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/279 av den 22 februari 2021 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om kontroller och andra åtgärder för att säkerställa spårbarhet och regelefterlevnad inom ekologisk produktion samt märkning av ekologiska produkter (EUT L 62, 23.2.2021, s. 6).

BILAGA

DEL I

KONTROLLINTYG FÖR IMPORT AV EKOLOGISKA PRODUKTER OCH PRODUKTER UNDER OMSTÄLLNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

1.	Utfärdande kontrollmyndighet eller kontrollorgan

Förfarande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 (1):

☐	Efterlevnad (artikel 46)

☐	Likvärdigt tredjeland (artikel 48)

☐	Likvärdig kontrollmyndighet eller likvärdigt kontrollorgan (artikel 57)

☐	Likvärdighet inom ramen för ett handelsavtal (artikel 47)

3.	Kontrollintygets referensnummer

4.	Producent eller förädlare av produkten

Exportör

6.	Aktör som köper eller säljer produkten utan att lagra eller fysiskt hantera produkten

7.	Kontrollmyndighet eller kontrollorgan

8.	Ursprungsland

9.	Exportland

10.	Gränskontrollstation/plats för övergång till fri omsättning

11.	Destinationsland

12.

Importör

13.	Beskrivning av produkterna

Ekologiska eller under omställning

KN-nummer

Handelsnamn

Kategori

Antal förpackningar

Partinummer

Nettovikt

14.	Containernummer

15.	Förseglingsnummer

16.	Total bruttovikt

17.	Transportmedel

Transportsätt

Identifiering

Internationellt transportdokument

18.	Förklaring av den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som utfärdar det intyg som avses i fält 1

Härmed intygas att detta intyg har utfärdats på grundval av den kontroll som krävs enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1698 (2) avseende efterlevnad (artikel 46 i förordning (EU) 2018/848) eller kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1342 (3) avseende likvärdighet (artikel 47, 48 eller 57 i förordning (EU) 2018/848) och att de produkter som anges ovan överensstämmer med kraven i förordning (EU) 2018/848

Datum

Den bemyndigade personens namn och namnteckning/kvalificerad elektronisk stämpel

Stämpel för utfärdande myndighet eller organ

19.	Aktör som ansvarar för sändningen

20.	Förhandsanmälan

Datum

Tid

21.	För överföring till:

22.	Uppgifter om kontrollstället

23.	Särskilda tullförfaranden

Tullagerförfarande ☐

Aktiv förädling ☐

Namn och adress för den aktör som ansvarar för tullförfarandet/tullförfarandena:

Kontrollmyndighet eller kontrollorgan som certifierar den aktör som ansvarar för tullförfarandet/tullförfarandena:

☐	Verifiering av sändningen före det eller de särskilda tullförfarandena

Ytterligare information:

Myndighet och medlemsstat:

Datum:

Den bemyndigade personens namn och namnteckning

Tulldeklarationens referensnummer för tullförfarandet/tullförfarandena

24.	Första mottagare i Europeiska unionen

25.	Kontroll utförd av berörd behörig myndighet

Dokumentkontroller

☐	Tillfredsställande

☐	Ej tillfredsställande

Utvald för identitetskontroller och fysiska kontroller

☐

Nej

Myndighet och medlemsstat:

Datum:

Den bemyndigade personens namn och namnteckning/kvalificerad elektronisk stämpel

26.	För överföring från gränskontrollstationen till ett kontrollställe:

27.	Uppgifter om kontrollstället

☐ Ja

☐ Nej

28.	Transportmedel från gränskontrollstationen till ett kontrollställe

29.	Identitetskontroller och fysiska kontroller

Identitetskontroller

☐	Tillfredsställande

☐	Ej tillfredsställande

Fysiska kontroller

☐	Tillfredsställande

☐	Ej tillfredsställande

Laboratorietest

☐ Ja

☐ Nej

Testresultat

☐ Tillfredsställande

☐ Ej tillfredsställande

30.

Beslut av berörd behörig myndighet

☐	Sändningen kan övergå till fri omsättning som ekologisk

☐	Sändningen kan övergå till fri omsättning som under omställning

☐	Sändningen kan övergå till fri omsättning som icke-ekologisk

☐	Sändningen kan inte övergå till fri omsättning

☐	En del av sändningen kan övergå till fri omsättning

Ytterligare information:

Myndighet vid gränskontrollstationen/kontrollstället/platsen för övergång till fri omsättning och medlemsstat:

Datum:

Den bemyndigade personens namn och namnteckning/kvalificerad elektronisk stämpel

31.	Förklaring av den förste mottagaren

Härmed bekräftas att förpackningen eller behållaren och, i förekommande fall, kontrollintyget vid mottagandet av produkterna är

☐	i överensstämmelse med punkt 6 i bilaga III till förordning (EU) 2018/848, eller

☐	inte i överensstämmelse med punkt 6 i bilaga III till förordning (EU) 2018/848.

Den bemyndigade personens namn och namnteckning

Datum:

DEL II

ANMÄRKNINGAR TILL IFYLLANDET AV MALLEN TILL KONTROLLINTYGET

Fälten 1–20 ska fyllas i av den berörda kontrollmyndigheten eller det berörda kontrollorganet i tredjelandet.

Fält 1: Namn, adress och kod för den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som erkänts enligt artikel 46 eller som avses i artikel 57 i förordning (EU) 2018/848 eller en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan som utsetts av en behörig myndighet i ett tredjeland som avses i artikel 47 eller 48 i den förordningen. Denna kontrollmyndighet/detta kontrollorgan ska också fylla i fälten 2–18.

Fält 2: I detta fält anges vilka bestämmelser i förordning (EU) 2018/848 som är relevanta för utfärdandet och användningen av detta intyg. Ange relevant bestämmelse.

Fält 3: Det nummer för intyget som tilldelats automatiskt av det elektroniska Traces-systemet.

Fält 4: Namn och adress för den eller de aktörer som har producerat eller bearbetat produkterna i det tredjeland som anges i fält 8.

Fält 5: Namn och adress för den aktör som exporterar produkterna från det land som anges i fält 9. Exportören är den aktör som utför den sista åtgärden för beredning enligt definitionen i artikel 3.44 i i förordning (EU) 2018/848 av de produkter som anges i fält 13 och som förseglar produkterna i lämpliga förpackningar eller behållare, i enlighet med punkt 6 i bilaga III till förordning (EU) 2018/848.

Fält 6: Fyll i tillämpliga fall i namn och adress för en eller flera aktörer som köper eller säljer produkterna utan att lagra eller fysiskt hantera dem.

Fält 7: Namn och adress för kontrollorgan eller kontrollmyndigheter som övervakar att produktionen eller bearbetningen av produkterna är förenlig med reglerna för ekologisk produktion i det land som anges i fält 8.

Fält 8: Ursprungsland är det eller de länder där produkten har producerats/odlats eller bearbetats.

Fält 9: Exportland är det land där produkten har genomgått den sista åtgärden för beredning enligt definitionen i artikel 3.44 i förordning (EU) 2018/848 och förseglats i lämpliga förpackningar eller behållare.

Fält 10: När det gäller sändningar som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med artikel 45.5 i förordning (EU) 2018/848: ange det namn och den unika alfanumeriska kod som Traces tilldelat gränskontrollstationen för första ankomst till unionen, där offentlig kontroll utförs i enlighet med artikel 6.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2306 (4).

När det gäller sändningar som är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer i enlighet med artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2305 (5): ange det namn och den unika alfanumeriska kod som Traces tilldelat platsen för övergång till fri omsättning i Europeiska unionen, beroende på vad som är tillämpligt, där offentlig kontroll utförs i enlighet med artikel 6.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2306.

Informationen i detta fält kan uppdateras av importören eller importörens ombud innan sändningen anländer till gränskontrollstationen eller till platsen för övergång till fri omsättning, beroende på vad som är tillämpligt.

Fält 11: Destinationsland är landet för den första mottagaren i Europeiska unionen.

Fält 12: Namn, adress och registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer (Eori-nummer), enligt definitionen i artikel 1.18 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (6) för den importör, enligt definitionen i artikel 2.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2307 (7), som, antingen på egen hand eller genom ett ombud, uppvisar sändningen för övergång till fri omsättning.

Fält 13: Beskrivning av produkterna, där följande ingår:

—	Uppgift om huruvida produkterna är ekologiska eller under omställning.

—	Nummer enligt Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (8) för de berörda produkterna (8-siffrig nivå om möjligt).

—	Handelsnamn.

—	Produktkategori i enlighet med bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1378 (9).

—	Antal förpackningar (antal lådor, kartonger, säckar, behållare etc.).

—	Partinummer.

—	Nettovikt.

Fält 14: Containernummer: frivilligt.

Fält 15: Förseglingsnummer: frivilligt.

Fält 16: Total bruttovikt uttryckt i lämplig enhet (kg, liter etc.).

Fält 17: Transportmedel som använts från ursprungslandet till dess att produkten anlänt till gränskontrollstationen eller platsen för övergång till fri omsättning för verifiering av sändningen och påteckning av kontrollintyget.

Transportsätt: flygplan, fartyg, järnvägar, vägfordon, övriga.

Identifikationsuppgifter för transportmedlet: flightnummer (flygplan), fartygets namn (fartyg), tågets identitetsnummer och vagnnumret (järnvägar), numren på fordonets och det eventuella släpets registreringsskyltar(vägfordon).

När det gäller färjetransport, uppge fartyg och vägfordon med identifikation av vägfordonet och den planerade färjan.

Fält 18: Förklaring av den kontrollmyndighet eller det kontrollorgan som utfärdar kontrollintyget. Välj tillämplig delegerad förordning från kommissionen. Den bemyndigade personens namnteckning och stämpeln krävs endast för kontrollintyg som utfärdas på papper till och med den 30 juni 2022 i enlighet med artikel 11.1 i delegerad förordning (EU) 2021/2306.

Fält 19: Namn, adress och Eori-nummer, enligt definitionen i artikel 1.18 i delegerad förordning (EU) 2015/2446, för den aktör som ansvarar för sändningen, enligt definitionen i artikel 2.2 i genomförandeförordning (EU) 2021/2307. Detta fält ska fyllas i av den importör som anges i fält 12, om den aktör som ansvarar för sändningen är en annan än den importören.

Fält 20: När det gäller sändningar med produkter som är avsedda att släppas ut på unionsmarknaden som ekologiska produkter eller produkter under omställning och som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer enligt artikel 45.5 i förordning (EU) 2018/848: ange beräknad dag och tid för ankomst till gränskontrollstationen.

När det gäller sändningar med produkter som är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2305: ange beräknad dag och tid för ankomst till platsen för övergång till fri omsättning i enlighet med den förordningen.

Fält 21: Ska fyllas i av importören, eller i tillämpliga fall den aktör som ansvarar för sändningen, för att begära att produkterna överförs till ett kontrollställe i unionen för ytterligare offentlig kontroll, om sändningen väljs ut för identitetskontroll och fysisk kontroll av de behöriga myndigheterna vid gränskontrollstationen. Detta fält gäller endast produkter som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer enligt artikel 45.5 i förordning (EU) 2018/848.

Fält 22: Ange namnet på det kontrollställe i den medlemsstat dit produkterna ska överföras för identitetskontroll och fysisk kontroll om sändningen väljs ut för sådana kontroller av de behöriga myndigheterna vid gränskontrollstationen. Ska fyllas i av importören eller, i tillämpliga fall, av den aktör som ansvarar för sändningen. Detta fält gäller endast produkter som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer enligt artikel 45.5 i förordning (EU) 2018/848.

Fält 23: Detta fält ska fyllas i av den berörda behöriga myndigheten och importören.

När det gäller produkter som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer ska detta fält fyllas i av den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen.

Den bemyndigade personens namnteckning krävs för kontrollintyg som påtecknas på papper till och med den 30 juni 2022 i enlighet med artikel 11.2 i delegerad förordning (EU) 2021/2306.

Fält 24: Namn och adress för den förste mottagaren i Europeiska unionen. Detta fält ska fyllas i av importören.

Fält 25: Detta fält ska fyllas i av den behöriga myndigheten efter det att dokumentkontroll har utförts i enlighet med artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2021/2306. Om dokumentkontrollen inte är tillfredsställande ska fält 30 fyllas i.

Denna myndighet ska ange om sändningen väljs ut för identitetskontroll och fysisk kontroll.

Den bemyndigade personens namnteckning/kvalificerad elektronisk stämpel krävs endast om den behöriga myndigheten är en annan än den myndighet som anges i fält 30. Den bemyndigade personens namnteckning krävs endast för kontrollintyg som påtecknas på papper till och med den 30 juni 2022 i enlighet med artikel 11.2 i delegerad förordning (EU) 2021/2306.

Fält 26: Ska fyllas i av den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen om sändningen väljs ut för identitetskontroll och fysisk kontroll och om sändningen godkänns för överföring till kontrollstället för ytterligare offentlig kontroll. Detta fält gäller endast produkter som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer enligt artikel 45.5 i förordning (EU) 2018/848.

Fält 27: När det gäller överföring till ett kontrollställe: ange namnet på kontrollstället i den medlemsstat dit varorna ska överföras för identitetskontroll och fysisk kontroll, dess kontaktuppgifter och den unika alfanumeriska kod som Traces tilldelat kontrollstället. Ska fyllas i av den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen. Detta fält gäller endast produkter som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer enligt artikel 45.5 i förordning (EU) 2018/848.

Fält 28: Se vägledningen för fält 17. Detta fält ska fyllas i om sändningen överförs till ett kontrollställe för identitetskontroll och fysisk kontroll.

Fält 29: Detta fält ska fyllas i av den behöriga myndigheten om produkterna väljs ut för identitetskontroll och fysisk kontroll.

Fält 30: Detta fält ska fyllas i av den behöriga myndigheten efter de beredningar som avses i artikel 7.1 i delegerad förordning (EU) 2021/2306, i tillämpliga fall, och under alla omständigheter efter verifieringen av sändningen i enlighet med artikel 6.1 och 6.2 i den förordningen.

Den behöriga myndigheten ska välja lämpligt alternativ och vid behov ange ytterligare information som anses relevant. Detta gäller särskilt om alternativet ”Sändningen kan inte övergå till fri omsättning” eller ”En del av sändningen kan övergå till fri omsättning” väljs, då relevant information ska anges under rubriken ”Ytterligare information”.

När det gäller produkter som omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer ska detta fält fyllas i av den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen. Om sändningen överförs till ett kontrollställe för de identitetskontroller och fysiska kontroller som avses i artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2021/2306 ska detta fält fyllas i av den behöriga myndigheten vid det kontrollstället.

Ange namnet på den berörda myndigheten under ”Myndighet vid gränskontrollstationen/kontrollstället/platsen för övergång till fri omsättning”, beroende på vad som är tillämpligt.

Den bemyndigade personens namnteckning krävs endast för kontrollintyg som påtecknas på papper till och med den 30 juni 2022 i enlighet med artikel 11.2 i delegerad förordning (EU) 2021/2306.

Fält 31: Detta fält ska fyllas i av den förste mottagaren vid mottagandet av produkterna efter övergången till fri omsättning genom att välja ett alternativ efter det att de kontroller som föreskrivs i punkt 6 i bilaga III till förordning (EU) 2018/848 har utförts.

Den förste mottagarens namnteckning krävs för kontrollintyg som påtecknas på papper till och med den 30 juni 2022 i enlighet med artikel 11.2 i delegerad förordning (EU) 2021/2306.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1).

(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1698 av den 13 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 med förfarandekrav för erkännande av kontrollmyndigheter och kontrollorgan som är behöriga att utföra kontroller av ekologiskt certifierade aktörer och aktörsgrupper och av ekologiska produkter i tredjeländer samt med regler om deras tillsyn och de kontroller och andra åtgärder som dessa kontrollmyndigheter och kontrollorgan ska utföra (EUT L 336, 23.9.2021, s. 7).

(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1342 av den 27 maj 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 med bestämmelser om den information som ska sändas av tredjeländer och av kontrollmyndigheter och kontrollorgan för tillsynen av deras erkännande enligt artikel 33.2 och 33.3 i rådets förordning (EG) nr 834/2007 när det gäller importerade ekologiska produkter och de åtgärder som ska vidtas vid utövandet av denna tillsyn (EUT L 292, 16.8.2021, s. 20).

(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2306 av den 21 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 med regler om offentlig kontroll avseende sändningar med ekologiska produkter och produkter under omställning som är avsedda för import till unionen och om kontrollintyget (EUT L 461, 27.12.2121, s. 13).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2305 av den 21 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 med bestämmelser om i vilka fall och på vilka villkor ekologiska produkter och produkter under omställning är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och på vilken plats den offentliga kontrollen av sådana produkter ska utföras samt om ändring av kommissionens delegerade förordningar (EU) 2019/2123 och (EU) 2019/2124 (EUT L 461, 27.12.2021, s. 5).

(6) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1).

(8) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1378 om fastställande av vissa regler för det certifikat som utfärdas till aktörer, aktörsgrupper och exportörer i tredjeländer som deltar i import av ekologiska produkter och produkter under omställning till unionen och om upprättande av förteckningen över erkända kontrollmyndigheter och kontrollorgan i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 (EUT L 297, 20.8.2021, s. 24).

27.12.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 461/40

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/2308

av den 22 december 2021

om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artikel 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar hållna och vilda svin och kan ha allvarliga konsekvenser för den berörda djurpopulationen och för lönsamheten inom uppfödningen. Den kan även leda till störningar vid förflyttning av sändningar av dessa djur och av produkter av dem inom unionen och vid export till tredjeländer.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 (2), som har antagits inom ramen för förordning (EU) 2016/429, fastställs särskilda åtgärder för sjukdomsbekämpning avseende afrikansk svinpest som de medlemsstater som förtecknas i bilaga I till den förordningen (de berörda medlemsstaterna) ska tillämpa under en begränsad tid i restriktionszonerna I, II och III som förtecknas i den bilagan.

(3)

De områden som förtecknas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 baseras på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ändrades senast genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2249 (3) till följd av förändringar i den epidemiologiska situationen vad gäller den sjukdomen i Tyskland och Polen.

(4)

Alla ändringar av restriktionszonerna I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 bör grundas på den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i de områden som drabbats av sjukdomen och den allmänna epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i den berörda medlemsstaten, risknivån för ytterligare spridning av sjukdomen, vetenskapligt baserade principer och kriterier för geografisk avgränsning på grund av afrikansk svinpest och unionens riktlinjer som överenskommits med medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och som finns tillgängliga för allmänheten på kommissionens webbplats (4). Sådana ändringar bör också ta hänsyn till internationella standarder, såsom OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code (5) och de motiveringar för zonindelning som lämnats av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

(5)	Sedan genomförandeförordning (EU) 2021/2249 antogs har nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna och vilda svin konstaterats i Polen.

(6)

I december 2021 konstaterades även ett utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin i regionen Świętokrzyskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos hållna svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon III i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(7)

Vidare konstaterades i december 2021 flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i regionen Dolnośląskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon II i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan, och som ligger i närheten av det område som förtecknas som en restriktionszon II och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I.

(8)

Dessutom konstaterades i december 2021 flera utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin i regionen Wielkopolskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 och som ligger i närheten av ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan. Dessa nya utbrott av afrikansk svinpest hos vilda svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan, och som ligger i närheten av det område som förtecknas som en restriktionszon III och som drabbats av dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I.

(9)

I december 2021 konstaterades även ett utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin i regionen Wielkopolskie i Polen i ett område som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Detta nya utbrott av afrikansk svinpest hos ett vilt svin utgör en ökning av risknivån som bör återspeglas i den bilagan. Det område i Polen som för närvarande förtecknas som en restriktionszon I i den bilagan och som drabbats av detta nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest, bör därför nu förtecknas som en restriktionszon II i den bilagan i stället för som en restriktionszon I, och de nuvarande gränserna för restriktionszon I måste också omdefinieras för att ta hänsyn till detta nyligen inträffade utbrott.

(10)

Efter dessa nyligen inträffade utbrott av afrikansk svinpest hos hållna och vilda svin i Polen har zonindelningen i denna medlemsstat omprövats och uppdaterats med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen. Gällande riskhanteringsåtgärder har också omprövats och uppdaterats. Dessa ändringar bör återspeglas i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605.

(11)

För att beakta den senaste utvecklingen av den epidemiologiska situationen vad gäller afrikansk svinpest i unionen och för att proaktivt bekämpa riskerna kopplade till spridningen av sjukdomen, bör nya tillräckligt stora restriktionszoner avgränsas i Polen och upptas som restriktionszoner I, II och III i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605. Eftersom situationen när det gäller afrikansk svinpest är mycket dynamisk i unionen har hänsyn tagits till situationen i de omgivande områdena när dessa nya restriktionszoner avgränsas.

(12)	Med tanke på den allvarliga epidemiologiska situationen i unionen vad gäller spridningen av afrikansk svinpest är det viktigt att de ändringar som genom denna genomförandeförordning görs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 träder i kraft så snart som möjligt.

(13)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/605 av den 7 april 2021 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 129, 15.4.2021, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2249 av den 16 december 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest (EUT L 453, 17.12.2021, s. 48).

(4) Arbetsdokument SANTE/7112/2015/Rev. 3 ”Principles and criteria for geographically defining ASF regionalisation” (https://ec.europa.eu/food/animals/animal-diseases/control-measures/asf_en).

(5) OIE Terrestrial Animal Health Code, 28:e upplagan, 2019. ISBN för volym I: 978-92-95108-85-1; ISBN för volym II: 978-92-95108-86-8 (https://www.oie.int/standard-setting/terrestrial-code/access-online/).

BILAGA

Bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 ska ersättas med följande:

”BILAGA I

RESTRIKTIONSZONER

DEL I

1. Tyskland

Följande restriktionszoner I i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

—

Landkreis Dahme-Spreewald:

—	Gemeinde Alt Zauche-Wußwerk,

—	Gemeinde Byhleguhre-Byhlen,

—	Gemeinde Märkische Heide, mit den Gemarkungen Alt Schadow, Neu Schadow, Pretschen, Plattkow, Wittmannsdorf, Schuhlen-Wiese, Bückchen, Kuschkow, Gröditsch, Groß Leuthen, Leibchel, Glietz, Groß Leine, Dollgen, Krugau, Dürrenhofe, Biebersdorf und Klein Leine,

—	Gemeinde Neu Zauche,

—	Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Groß Liebitz, Guhlen, Mochow und Siegadel,

—	Gemeinde Spreewaldheide,

—	Gemeinde Straupitz,

—

Landkreis Märkisch-Oderland:

—	Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Müncheberg, Eggersdorf bei Müncheberg und Hoppegarten bei Müncheberg,

—	Gemeinde Bliesdorf mit den Gemarkungen Kunersdorf - westlich der B167 und Bliesdorf - westlich der B167

—	Gemeinde Märkische Höhe mit den Gemarkungen Reichenberg und Batzlow,

—	Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Haselberg, Frankenfelde, Schulzendorf, Lüdersdorf Biesdorf, Rathsdorf - westlich der B 167 und Wriezen - westlich der B167

—	Gemeinde Buckow (Märkische Schweiz),

—	Gemeinde Strausberg mit den Gemarkungen Hohenstein und Ruhlsdorf,

—	Gemeine Garzau-Garzin,

—	Gemeinde Waldsieversdorf,

—	Gemeinde Rehfelde mit der Gemarkung Werder,

—	Gemeinde Reichenow-Mögelin,

—	Gemeinde Prötzel mit den Gemarkungen Harnekop, Sternebeck und Prötzel östlich der B 168 und der L35,

—	Gemeinde Oberbarnim,

—	Gemeinde Bad Freienwalde mit der Gemarkung Sonnenburg,

—	Gemeinde Falkenberg mit den Gemarkungen Dannenberg, Falkenberg westlich der L 35, Gersdorf und Kruge,

—	Gemeinde Höhenland mit den Gemarkungen Steinbeck, Wollenberg und Wölsickendorf,

—

Landkreis Barnim:

—	Gemeinde Joachimsthal östlich der L220 (Eberswalder Straße), östlich der L23 (Töpferstraße und Templiner Straße), östlich der L239 (Glambecker Straße) und Schorfheide (JO) östlich der L238,

—	Gemeinde Friedrichswalde mit der Gemarkung Glambeck östlich der L 239,

—	Gemeinde Althüttendorf,

—	Gemeinde Ziethen mit den Gemarkungen Groß Ziethen und Klein Ziethen westlich der B198,

—	Gemeinde Chorin mit den Gemarkungen Golzow, Senftenhütte, Buchholz, Schorfheide (Ch), Chorin westlich der L200 und Sandkrug nördlich der L200,

—	Gemeinde Britz,

—	Gemeinde Schorfheide mit den Gemarkungen Altenhof, Werbellin, Lichterfelde und Finowfurt,

—	Gemeinde (Stadt) Eberswalde mit der Gemarkungen Finow und Spechthausen und der Gemarkung Eberswalde südlich der B167 und westlich der L200,

—	Gemeinde Breydin,

—	Gemeinde Melchow,

—	Gemeinde Sydower Fließ mit der Gemarkung Grüntal nördlich der K6006 (Landstraße nach Tuchen), östlich der Schönholzer Straße und östlich Am Postweg,

—	Hohenfinow südlich der B167,

—

Landkreis Uckermark:

—	Gemeinde Passow mit den Gemarkungen Briest, Passow und Schönow,

—	Gemeinde Mark Landin mit den Gemarkungen Landin nördlich der B2, Grünow und Schönermark,

—	Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Frauenhagen, Mürow, Angermünde nördlich und nordwestlich der B2, Dobberzin nördlich der B2, Kerkow, Welsow, Bruchhagen, Greiffenberg, Günterberg, Biesenbrow, Görlsdorf, Wolletz und Altkünkendorf,

—	Gemeinde Zichow,

—	Gemeinde Casekow mit den Gemarkungen Blumberg, Wartin, Luckow-Petershagen und den Gemarkungen Biesendahlshof und Casekow westlich der L272 und nördlich der L27,

—	Gemeinde Hohenselchow-Groß Pinnow mit der Gemarkung Hohenselchow nördlich der L27,

—	Gemeinde Tantow,

—	Gemeinde Mescherin

—	Gemeinde Gartz (Oder) mit der Gemarkung Geesow sowie den Gemarkungen Gartz und Hohenreinkendorf nördlich der L27 und B2 bis Gartenstraße,

—	Gemeinde Pinnow nördlich und westlich der B2,

—

Landkreis Oder-Spree:

—	Gemeinde Storkow (Mark),

—	Gemeinde Spreenhagen mit den Gemarkungen Braunsdorf, Markgrafpieske, Lebbin und Spreenhagen,

—	Gemeinde Grünheide (Mark) mit den Gemarkungen Kagel, Kienbaum und Hangelsberg,

—	Gemeinde Fürstenwalde westlich der B 168 und nördlich der L 36,

—	Gemeinde Rauen,

—	Gemeinde Wendisch Rietz bis zur östlichen Uferzone des Scharmützelsees und von der südlichen Spitze des Scharmützelsees südlich der B246,

—	Gemeinde Reichenwalde,

—	Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Petersdorf und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow westlich der östlichen Uferzone des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze westlich der L35,

—	Gemeinde Tauche mit der Gemarkung Werder,

—	Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Jänickendorf, Schönfelde, Beerfelde, Gölsdorf, Buchholz, Tempelberg und den Gemarkungen Steinhöfel, Hasenfelde und Heinersdorf westlich der L36 und der Gemarkung Neuendorf im Sande nördlich der L36,

—

Landkreis Spree-Neiße:

—	Gemeinde Peitz,

—	Gemeinde Turnow-Preilack,

—	Gemeinde Drachhausen,

—	Gemeinde Schmogrow-Fehrow,

—	Gemeinde Drehnow,

—	Gemeinde Teichland mit den Gemarkungen Maust und Neuendorf,

—	Gemeinde Dissen-Striesow,

—	Gemeinde Briesen,

—	Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen, Sellessen, Spremberg, Bühlow, Laubsdorf, Bagenz und den Gemarkungen Groß Buckow, Klein Buckow östlich des Tagebaues Welzow-Süd,

—	Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Kathlow, Haasow, Roggosen, Koppatz, Neuhausen, Frauendorf, Groß Oßnig, Groß Döbern und Klein Döbern,

—

Landkreis Oberspreewald-Lausitz:

—	Gemeinde Grünewald,

—	Gemeinde Hermsdorf,

—	Gemeinde Kroppen,

—	Gemeinde Ortrand,

—	Gemeinde Großkmehlen,

—	Gemeinde Lindenau.

—

Landkreis Elbe-Elster:

—	Gemeinde Großthiemig,

—

Landkreis Prignitz:

—	Gemeinde Groß Pankow mit den Gemarkungen Baek, Tangendorf und Tacken,

—	Gemeinde Karstadt mit den Gemarkungen Groß Warnow, Klein Warnow, Reckenzin, Streesow, Garlin, Dallmin, Postlin, Kribbe, Neuhof, Strehlen und Blüthen,

—	Gemeinde Pirow mit der Gemarkung Bresch,

—	Gemeinde Gülitz-Reetz,

—	Gemeinde Putlitz mit den Gemarkungen Lockstädt, Mansfeld und Laaske,

—	Gemeinde Triglitz,

—	Gemeinde Marienfließ mit der Gemarkung Frehne,

—	Gemeinde Kümmernitztal mit der Gemarkungen Buckow, Preddöhl und Grabow,

—	Gemeinde Gerdshagen mit der Gemarkung Gerdshagen,

—	Gemeinde Meyenburg,

—	Gemeinde Pritzwalk mit der Gemarkung Steffenshagen,

Bundesland Sachsen:

—

Landkreis Bautzen

—	Gemeinde Arnsdorf,

—	Gemeinde Burkau,

—	Gemeinde Crostwitz,

—	Gemeinde Cunewalde,

—	Gemeinde Demitz-Thumitz,

—	Gemeinde Doberschau-Gaußig,

—	Gemeinde Elsterheide,

—	Gemeinde Frankenthal,

—	Gemeinde Göda,

—	Gemeinde Großharthau,

—	Gemeinde Großnaundorf,

—	Gemeinde Großpostwitz/O.L.,

—	Gemeinde Haselbachtal,

—	Gemeinde Hochkirch, sofern nicht bereits der Sperrzone II,

—	Gemeinde Königswartha, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Kubschütz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Lichtenberg,

—	Gemeinde Lohsa, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Nebelschütz,

—	Gemeinde Neschwitz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Neukirch,

—	Gemeinde Neukirch/Lausitz,

—	Gemeinde Obergurig,

—	Gemeinde Ohorn,

—	Gemeinde Oßling,

—	Gemeinde Panschwitz-Kuckau,

—	Gemeinde Puschwitz,

—	Gemeinde Räckelwitz,

—	Gemeinde Radibor, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Ralbitz-Rosenthal,

—	Gemeinde Rammenau,

—	Gemeinde Schmölln-Putzkau,

—	Gemeinde Schwepnitz,

—	Gemeinde Sohland a. d. Spree,

—	Gemeinde Spreetal, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Stadt Bautzen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Stadt Bernsdorf,

—	Gemeinde Stadt Bischhofswerda,

—	Gemeinde Stadt Elstra,

—	Gemeinde Stadt Großröhrsdorf,

—	Gemeinde Stadt Hoyerswerda, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Stadt Kamenz,

—	Gemeinde Stadt Lauta,

—	Gemeinde Stadt Pulsnitz,

—	Gemeinde Stadt Radeberg,

—	Gemeinde Stadt Schirgiswalde-Kirschau,

—	Gemeinde Stadt Wilthen,

—	Gemeinde Stadt Wittichenau, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Steina,

—	Gemeinde Steinigtwolmsdorf,

—	Gemeinde Wachau,

—

Stadt Dresden:

—	Stadtgebiet, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—

Landkreis Görlitz:

—	Gemeinde Beiersdorf,

—	Gemeinde Bertsdorf-Hörnitz,

—	Gemeinde Dürrhennersdorf,

—	Gemeinde Großschönau,

—	Gemeinde Großschweidnitz,

—	Gemeinde Hainewalde,

—	Gemeinde Kurort Jonsdorf,

—	Gemeinde Kottmar,

—	Gemeinde Lawalde,

—	Gemeinde Leutersdorf,

—	Gemeinde Mittelherwigsdorf,

—	Gemeinde Oderwitz,

—	Gemeinde Olbersdorf,

—	Gemeinde Oppach,

—	Gemeinde Oybin,

—	Gemeinde Rosenbach, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Schönau-Berzdorf a. d. Eigen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Schönbach,

—	Gemeinde Stadt Bernstadt a. d. Eigen, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Stadt Ebersbach-Neugersdorf,

—	Gemeinde Stadt Herrnhut,

—	Gemeinde Stadt Löbau, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Stadt Neusalza-Spremberg,

—	Gemeinde Stadt Ostritz, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Stadt Seifhennersdorf,

—	Gemeinde Stadt Zittau,

—

Landkreis Meißen:

—	Gemeinde Diera-Zehren östlich der Elbe,

—	Gemeinde Klipphausen östlich der S 177,

—	Gemeinde Lampertswalde, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Niederau,

—	Gemeinde Priestewitz,

—	Gemeinde Stadt Coswig, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

—	Gemeinde Stadt Großenhain,

—	Gemeinde Stadt Meißen im Norden östlich der Elbe bis zur Bahnlinie, im Süden östlich der S 177,

—	Gemeinde Stadt Radebeul,

—	Gemeinde Weinböhla, sofern nicht bereits Teil der Sperrzone II,

Bundesland Mecklenburg-Vorpommern:

—

Landkreis Vorpommern Greifswald

—	Gemeinde Penkun südlich der Autobahn A11,

—	Gemeinde Nadrense südlich der Autobahn A11,

—

Landkreis Ludwigslust-Parchim:

—	Gemeinde Balow mit dem Ortsteil: Balow

—	Gemeinde Barkhagen mit den Ortsteilen und Ortslagen: Altenlinden, Kolonie Lalchow, Plauerhagen, Zarchlin, Barkow-Ausbau, Barkow

—	Gemeinde Blievenstorf mit dem Ortsteil: Blievenstorf

—	Gemeinde Brenz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Neu Brenz, Alt Brenz

—	Gemeinde Domsühl mit den Ortsteilen und Ortslagen: Severin, Bergrade Hof, Bergrade Dorf, Zieslübbe, Alt Dammerow, Schlieven, Domsühl, Domsühl-Ausbau, Neu Schlieven

—	Gemeinde Gallin-Kuppentin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Kuppentin, Kuppentin-Ausbau, Daschow, Zahren, Gallin, Penzlin

—	Gemeinde Ganzlin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dresenow, Dresenower Mühle, Twietfort, Ganzlin, Tönchow, Wendisch Priborn, Liebhof, Gnevsdorf

—	Gemeinde Granzin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Lindenbeck, Greven, Beckendorf, Bahlenrade, Granzin

—	Gemeinde Grabow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Böschungsbereich und angrenzende Ackerfläche an der Alten Elde (angrenzend an die Gemeinden Prislich und Zierzow)

—	Gemeinde Groß Laasch mit den Ortsteilen und Ortslagen: Waldgebiet zwischen der Ortslage Groß Laasch und der Elde

—	Gemeinde Kremmin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Wiesen- und Ackerflächen zwischen K52, B5 und Bahnlinie Hamburg-Berlin

—	Gemeinde Kritzow mit den Ortsteilen und Ortslagen:

—	Schlemmin, Kritzow

—	Gemeinde Lewitzrand mit dem Ortsteil und Ortslage:

—	Matzlow-Garwitz (teilweise)

—	Gemeinde Lübz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Broock, Wessentin, Wessentin Ausbau, Bobzin, Lübz, Broock Ausbau, Riederfelde, Ruthen, Lutheran, Gischow, Burow, Hof Gischow, Ausbau Lutheran, Meyerberg

—	Gemeinde Muchow mit dem Ortsteil und Ortslage: Muchow

—	Gemeinde Neustadt-Glewe mit den Ortsteilen und Ortslagen: Flugplatz mit angrenzendem Waldgebiet entlang der K38 und B191 bis zur A24, Wabel

—	Gemeinde Obere Warnow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Grebbin und Wozinkel, Gemarkung Kossebade teilweise, Gemarkung Herzfeld mit dem Waldgebiet Bahlenholz bis an die östliche Gemeindegrenze, Gemarkung Woeten unmittelbar östlich und westlich der L16

—	Gemeinde Parchim mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dargelütz, Neuhof, Kiekindemark, Neu Klockow, Möderitz, Malchow, Damm, Parchim, Voigtsdorf, Neu Matzlow

—	Gemeinde Passow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Unterbrüz, Brüz, Welzin, Neu Brüz, Weisin, Charlottenhof, Passow

—	Gemeinde Plau am See mit den Ortsteilen und Ortslagen: Reppentin, Gaarz, Silbermühle, Appelburg, Seelust, Plau-Am See, Plötzenhöhe, Klebe, Lalchow, Quetzin, Heidekrug

—	Gemeinde Prislich mit den Ortsteilen und Ortslagen: Neese, Werle, Prislich, Marienhof

—	Gemeinde Rom mit den Ortsteilen und Ortslagen: Lancken, Stralendorf, Rom, Darze, Klein Niendorf, Paarsch

—	Gemeinde Spornitz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dütschow, Primark, Steinbeck, Spornitz

—	Gemeinde Stolpe mit den Ortsteilen und Ortslagen: Granzin, Barkow, Stolpe Ausbau, Stolpe

—	Gemeinde Werder mit den Ortsteilen und Ortslagen: Neu Benthen, Benthen, Tannenhof, Werder

—	Gemeinde Zierzow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Kolbow, Zierzow.

2. Estland

Följande restriktionszoner I i Estland:

—	Hiiu maakond.

3. Grekland

Följande restriktionszoner I i Grekland:

—

in the regional unit of Drama:

—	the community departments of Sidironero and Skaloti and the municipal departments of Livadero and Ksiropotamo (in Drama municipality),

—	the municipal department of Paranesti (in Paranesti municipality),

—	the municipal departments of Kokkinogeia, Mikropoli, Panorama, Pyrgoi (in Prosotsani municipality),

—	the municipal departments of Kato Nevrokopi, Chrysokefalo, Achladea, Vathytopos, Volakas, Granitis, Dasotos, Eksohi, Katafyto, Lefkogeia, Mikrokleisoura, Mikromilea, Ochyro, Pagoneri, Perithorio, Kato Vrontou and Potamoi (in Kato Nevrokopi municipality),

—

in the regional unit of Xanthi:

—	the municipal departments of Kimmerion, Stavroupoli, Gerakas, Dafnonas, Komnina, Kariofyto and Neochori (in Xanthi municipality),

—	the community departments of Satres, Thermes, Kotyli, and the municipal departments of Myki, Echinos and Oraio and (in Myki municipality),

—	the community department of Selero and the municipal department of Sounio (in Avdira municipality),

—

in the regional unit of Rodopi:

—	the municipal departments of Komotini, Anthochorio, Gratini, Thrylorio, Kalhas, Karydia, Kikidio, Kosmio, Pandrosos, Aigeiros, Kallisti, Meleti, Neo Sidirochori and Mega Doukato (in Komotini municipality),

—	the municipal departments of Ipio, Arriana, Darmeni, Archontika, Fillyra, Ano Drosini, Aratos and the Community Departments Kehros and Organi (in Arriana municipality),

—	the municipal departments of Iasmos, Sostis, Asomatoi, Polyanthos and Amvrosia and the community department of Amaxades (in Iasmos municipality),

—	the municipal department of Amaranta (in Maroneia Sapon municipality),

—

in the regional unit of Evros:

—	the municipal departments of Kyriaki, Mandra, Mavrokklisi, Mikro Dereio, Protokklisi, Roussa, Goniko, Geriko, Sidirochori, Megalo Derio, Sidiro, Giannouli, Agriani and Petrolofos (in Soufli municipality),

—	the municipal departments of Dikaia, Arzos, Elaia, Therapio, Komara, Marasia, Ormenio, Pentalofos, Petrota, Plati, Ptelea, Kyprinos, Zoni, Fulakio, Spilaio, Nea Vyssa, Kavili, Kastanies, Rizia, Sterna, Ampelakia, Valtos, Megali Doxipara, Neochori and Chandras (in Orestiada municipality),

—	the municipal departments of Asvestades, Ellinochori, Karoti, Koufovouno, Kiani, Mani, Sitochori, Alepochori, Asproneri, Metaxades, Vrysika, Doksa, Elafoxori, Ladi, Paliouri and Poimeniko (in Didymoteixo municipality),

—

in the regional unit of Serres:

—

the municipal departments of Kerkini, Livadia, Makrynitsa, Neochori, Platanakia, Petritsi, Akritochori, Vyroneia, Gonimo, Mandraki, Megalochori, Rodopoli, Ano Poroia, Katw Poroia, Sidirokastro, Vamvakophyto, Promahonas, Kamaroto, Strymonochori, Charopo, Kastanousi and Chortero and the community departments of Achladochori, Agkistro and Kapnophyto (in Sintiki municipality),

—	the municipal departments of Serres, Elaionas and Oinoussa and the community departments of Orini and Ano Vrontou (in Serres municipality),

—	the municipal departments of Dasochoriou, Irakleia, Valtero, Karperi, Koimisi, Lithotopos, Limnochori, Podismeno and Chrysochorafa (in Irakleia municipality).

4. Lettland

Följande restriktionszoner I i Lettland:

—	Dienvidkurzemes novada Vērgales, Medzes, Grobiņas, Nīcas pagasta daļa uz ziemeļiem no apdzīvotas vietas Bernāti, autoceļa V1232, A11, V1222, Bārtas upes, Otaņķu pagasts, Grobiņas pilsēta,

—	Ropažu novada Stopiņu pagasta daļa, kas atrodas uz rietumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes.

5. Litauen

Följande restriktionszoner I i Litauen:

—	Klaipėdos rajono savivaldybė: Agluonėnų, Dovilų, Gargždų, Priekulės, Vėžaičių, Kretingalės ir Dauparų-Kvietinių seniūnijos,

—	Palangos miesto savivaldybė.

6. Ungern

Följande restriktionszoner I i Ungern:

—

Békés megye 950950, 950960, 950970, 951950, 952050, 952750, 952850, 952950, 953050, 953150, 953650, 953660, 953750, 953850, 953960, 954250, 954260, 954350, 954450, 954550, 954650, 954750, 954850, 954860, 954950, 955050, 955150, 955250, 955260, 955270, 955350, 955450, 955510, 955650, 955750, 955760, 955850, 955950, 956050, 956060, 956150 és 956160 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Bács-Kiskun megye 600150, 600850, 601550, 601650, 601660, 601750, 601850, 601950, 602050, 603250, 603750 és 603850 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Budapest 1 kódszámú, vadgazdálkodási tevékenységre nem alkalmas területe,

—	Csongrád-Csanád megye 800150, 800160, 800250, 802220, 802260, 802310 és 802450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Fejér megye 400150, 400250, 400351, 400352, 400450, 400550, 401150, 401250, 401350, 402050, 402350, 402360, 402850, 402950, 403050, 403450, 403550, 403650, 403750, 403950, 403960, 403970, 404650, 404750, 404850, 404950, 404960, 405050, 405750, 405850, 405950,

—	406050, 406150, 406550, 406650 és 406750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Győr-Moson-Sopron megye 100550, 100650, 100950, 101050, 101350, 101450, 101550, 101560 és 102150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Jász-Nagykun-Szolnok megye 750150, 750160, 750260, 750350, 750450, 750460, 754450, 754550, 754560, 754570, 754650, 754750, 754950, 755050, 755150, 755250, 755350 és 755450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Komárom-Esztergom megye 250150, 250250, 250450, 250460, 250550, 250650, 250750, 251050, 251150, 251250, 251350, 251360, 251650, 251750, 251850, 252250, kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—

Pest megye 571550, 572150, 572250, 572350, 572550, 572650, 572750, 572850, 572950, 573150, 573250, 573260, 573350, 573360, 573450, 573850, 573950, 573960, 574050, 574150, 574350, 574360, 574550, 574650, 574750, 574850, 574860, 574950, 575050, 575150, 575250, 575350, 575550, 575650, 575750, 575850, 575950, 576050, 576150, 576250, 576350, 576450, 576650, 576750, 576850, 576950, 577050, 577150, 577350, 577450, 577650, 577850, 577950, 578050, 578150, 578250, 578350, 578360, 578450, 578550, 578560, 578650, 578850, 578950, 579050, 579150, 579250, 579350, 579450, 579460, 579550, 579650, 579750, 580250 és 580450 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe.

7. Polen

Följande restriktionszoner I i Polen:

w województwie kujawsko - pomorskim:

—	powiat rypiński,

—	powiat brodnicki,

—	powiat grudziądzki,

—	powiat miejski Grudziądz,

—	powiat wąbrzeski,

w województwie warmińsko-mazurskim:

—	gminy Wielbark i Rozogi w powiecie szczycieńskim,

w województwie podlaskim:

—	gminy Wysokie Mazowieckie z miastem Wysokie Mazowieckie, Czyżew i część gminy Kulesze Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię koleją w powiecie wysokomazowieckim,

—	gminy Miastkowo, Nowogród, Śniadowo i Zbójna w powiecie łomżyńskim,

—	gminy Szumowo, Zambrów z miastem Zambrów i część gminy Kołaki Kościelne położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

—	gminy Grabowo, Kolno i miasto Kolno, Turośl w powiecie kolneńskim,

w województwie mazowieckim:

—	powiat ostrołęcki,

—	powiat miejski Ostrołęka,

—	gminy Bielsk, Brudzeń Duży, Bulkowo, Drobin, Gąbin, Łąck, Nowy Duninów, Radzanowo, Słupno, Staroźreby i Stara Biała w powiecie płockim,

—	powiat miejski Płock,

—	powiat ciechanowski,

—	gminy Baboszewo, Dzierzążnia, Joniec, Nowe Miasto, Płońsk i miasto Płońsk, Raciąż i miasto Raciąż, Sochocin w powiecie płońskim,

—	powiat sierpecki,

—	gmina Siemiątkowo w powiecie żuromińskim,

—	część powiatu ostrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

—	gminy Radzanów, Strzegowo, Stupsk w powiecie mławskim,

—	powiat przasnyski,

—	powiat makowski,

—	powiat pułtuski,

—	część powiatu wyszkowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

—	część powiatu węgrowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

—	część powiatu wołomińskiego niewymieniona w części II załącznika I,

—	gminy Mokobody i Suchożebry w powiecie siedleckim,

—	gminy Dobre, Jakubów, Kałuszyn, Stanisławów w powiecie mińskim,

—	gminy Bielany i gmina wiejska Sokołów Podlaski w powiecie sokołowskim,

—	gminy Kowala, Wierzbica, część gminy Wolanów położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 12 w powiecie radomskim,

—	powiat miejski Radom,

—	gminy Jastrząb, Mirów, Orońsko w powiecie szydłowieckim,

—	powiat gostyniński,

w województwie podkarpackim:

—	powiat jasielski,

—	powiat strzyżowski,

—	część powiatu ropczycko – sędziszowskiego niewymieniona w części I i II załącznika I,

—	gminy Pruchnik, Rokietnica, Roźwienica, w powiecie jarosławskim,

—	gminy Fredropol, Krasiczyn, Krzywcza, Medyka, Orły, Żurawica, Przemyśl w powiecie przemyskim,

—	powiat miejski Przemyśl,

—	gminy Gać, Jawornik Polski, Kańczuga, część gminy Zarzecze położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Mleczka w powiecie przeworskim,

—	powiat łańcucki,

—	gminy Trzebownisko, Głogów Małopolski, część gminy Świlcza położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 94 i część gminy Sokołów Małopolski położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 875 w powiecie rzeszowskim,

—	gmina Raniżów w powiecie kolbuszowskim,

—	gminy Brzostek, Jodłowa, miasto Dębica, część gminy wiejskiej Dębica położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

w województwie świętokrzyskim:

—	gminy Nowy Korczyn, Solec–Zdrój, Wiślica, część gminy Busko Zdrój położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Siedlawy-Szaniec-Podgaje-Kołaczkowice w powiecie buskim,

—	powiat kazimierski,

—	powiat skarżyski,

—	część powiatu opatowskiego niewymieniona w części II załącznika I,

—	część powiatu sandomierskiego niewymieniona w części II załącznika I,

—	gminy Bogoria, Osiek, Staszów i część gminy Rytwiany położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 764, część gminy Szydłów położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 756 w powiecie staszowskim,

—

gminy Pawłów, Wąchock, część gminy Brody położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 oraz na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie, drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno - wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

—	powiat ostrowiecki,

—	gminy Fałków, Ruda Maleniecka, Radoszyce, Smyków, część gminy Końskie położona na zachód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na południe od linii kolejowej w powiecie koneckim,

—	gminy Bodzentyn, Bieliny, Łagów, Nowa Słupia, część gminy Raków położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 756 i 764, w powiecie kieleckim,

—	gminy Działoszyce, Michałów, Pińczów, Złota w powiecie pińczowskim,

—	gminy Imielno, Jędrzejów, Nagłowice, Sędziszów, Słupia, Wodzisław w powiecie jędrzejowskim,

—	gminy Moskorzew, Radków, Secemin w powiecie włoszczowskim,

w województwie łódzkim:

—

gminy Łyszkowice, Kocierzew Południowy, Kiernozia, Chąśno, Nieborów, część gminy wiejskiej Łowicz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 92 biegnącej od granicy miasta Łowicz do zachodniej granicy gminy oraz część gminy wiejskiej Łowicz położona na wschód od granicy miasta Łowicz i na północ od granicy gminy Nieborów w powiecie łowickim,

—	gminy Cielądz, Rawa Mazowiecka z miastem Rawa Mazowiecka w powiecie rawskim,

—	gminy Bolimów, Głuchów, Godzianów, Lipce Reymontowskie, Maków, Nowy Kawęczyn, Skierniewice, Słupia w powiecie skierniewickim,

—	powiat miejski Skierniewice,

—	gminy Mniszków, Paradyż, Sławno i Żarnów w powiecie opoczyńskim,

—	powiat tomaszowski,

—	powiat brzeziński,

—	powiat łaski,

—	powiat miejski Łódź,

—	powat łódzki wschodni,

—	powiat pabianicki,

—	powiat wieruszowski,

—	gminy Aleksandrów Łódzki, Stryków, miasto Zgierz w powiecie zgierskim,

—	gminy Bełchatów z miastem Bełchatów, Drużbice, Kluki, Rusiec, Szczerców, Zelów w powiecie bełchatowskim,

—	powiat wieluński,

—	powiat sieradzki,

—	powiat zduńskowolski,

—	gminy Aleksandrów, Czarnocin, Grabica, Moszczenica, Ręczno, Sulejów, Wola Krzysztoporska, Wolbórz w powiecie piotrkowskim,

—	powiat miejski Piotrków Trybunalski,

—	gminy Masłowice, Przedbórz, Wielgomłyny i Żytno w powiecie radomszczańskim,

w województwie śląskim:

—	gmina Koniecpol w powiecie częstochowskim,

w województwie pomorskim:

—

gminy Ostaszewo, miasto Krynica Morska oraz część gminy Nowy Dwór Gdański położona na południowy - zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

—	gminy Lichnowy, Miłoradz, Nowy Staw, Malbork z miastem Malbork w powiecie malborskim,

—	gminy Mikołajki Pomorskie, Stary Targ i Sztum w powiecie sztumskim,

—	powiat gdański,

—	Miasto Gdańsk,

—	powiat tczewski,

—	powiat kwidzyński,

w województwie lubuskim:

—	gmina Lubiszyn w powiecie gorzowskim,

—	gmina Dobiegniew w powiecie strzelecko – drezdeneckim,

w województwie dolnośląskim:

—	gminy Dobroszyce, Dziadowa Kłoda, Międzybórz, Syców, Twardogóra, część gminy wiejskiej Oleśnica położona na północ od linii wyznaczonej przez droge nr S8 w powiecie oleśnickim,

—	gminy Jordanów Śląski, Kąty Wrocławskie, Kobierzyce, Mietków, Sobótka, część gminy Długołęka położona na północ od linii wyznaczonej przez droge nr S8, część gminy Żórawina położona na zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie wrocławskim,

—	część gminy Domaniów położona na południowy zachód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie oławskim,

—	część powiatu miejskiego Wrocław położona na północny zachód od linii wyznaczonej przez autostradę nr A8,

—	gmina Wiązów w powiecie strzelińskim,

—	powiat średzki,

—	miasto Świeradów Zdrój w powiecie lubańskim,

—	część powiatu wołowskiego niewymieniona w części III załącznika I,

—	powiat miejski Legnica,

—	gminy Krotoszyce, Kunice, Legnickie Pole, Miłkowice, Prochowice, Ruja w powiecie legnickim,

—	gminy Pielgrzymka, Świerzawa, Złotoryja z miastem Złotoryja, miasto Wojcieszów w powiecie złotoryjskim,

—	powiat lwówecki,

—	gmina Ścinawa w powiecie lubińskim,

—	część powiatu trzebnickiego niewymieniona w części III załącznika I,

—	gmina Wądroże Wielkie w powiecie jaworskim,

—	gmina Krośnice w powiecie milickim,

w województwie wielkopolskim:

—

gminy Koźmin Wielkopolski, Rozdrażew, miasto Sulmierzyce, część gminy Krotoszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 15 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 36, nr 36 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 15 do skrzyżowana z drogą nr 444, nr 444 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 36 do południowej granicy gminy w powiecie krotoszyńskim,

—	gminy Borek Wielkopolski, Gostyń, Piaski, Pogorzela, w powiecie gostyńskim,

—	gminy Granowo, Grodzisk Wielkopolski i część gminy Kamieniec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

—	gminy Czempiń, Kościan i miasto Kościan, Krzywiń, część gminy Śmigiel położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie kościańskim,

—	powiat miejski Poznań,

—

gminy Buk, Dopiewo, Komorniki, Tarnowo Podgórne, Stęszew, Swarzędz, Pobiedziska, Czerwonak, Mosina, miasto Luboń, miasto Puszczykowo i część gminy Kórnik położona na zachód od linii wyznaczonych przez drogi: nr S11 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 434 i drogę nr 434 biegnącą od tego skrzyżowania do południowej granicy gminy, część gminy Rokietnica położona na południowy zachód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz oraz część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na południe od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie poznańskim,

—	gmina Kiszkowo i część gminy Kłecko położona na zachód od rzeki Mała Wełna w powiecie gnieźnieńskim,

—	powiat czarnkowsko-trzcianecki,

—

gmina Kaźmierz, część gminy Duszniki położona na południowy – wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Duszniki, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez ul. Niewierską oraz drogę biegnącą przez miejscowość Niewierz do zachodniej granicy gminy, część gminy Ostroróg położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 i 184 biegnące od granicy gminy do miejscowości Ostroróg, a następnie od miejscowości Ostroróg przez miejscowości Piaskowo – Rudki do południowej granicy gminy, część gminy Wronki położona na północ od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy, miasto Szamotuły i część gminy Szamotuły położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 i drogę łączącą miejscowości Lipnica - Ostroróg do linii wyznaczonej przez wschodnią granicę miasta Szamotuły i na południe od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły, do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na zachód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na zachód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

—	gmina Budzyń w powiecie chodzieskim,

—	gminy Mieścisko, Skoki i Wągrowiec z miastem Wągrowiec w powiecie wągrowieckim,

—	powiat pleszewski,

—	gmina Zagórów w powiecie słupeckim,

—	gmina Pyzdry w powiecie wrzesińskim,

—	gminy Kotlin, Żerków i część gminy Jarocin położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogi nr S11 i 15 w powiecie jarocińskim,

—	powiat ostrowski,

—	powiat miejski Kalisz,

—

gminy Blizanów, Brzeziny, Żelazków, Godziesze Wielkie, Koźminek, Lisków, Opatówek, Szczytniki, część gminy Stawiszyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zbiersk, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Zbiersk – Łyczyn – Petryki biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 do południowej granicy gminy, część gminy Ceków- Kolonia położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Młynisko – Morawin - Janków w powiecie kaliskim,

—

gminy Brudzew, Dobra, Kawęczyn, Przykona, Władysławów, Turek z miastem Turek część gminy Tuliszków położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Turek a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącej od skrzyżowania z drogą nr 72 w mieście Turek do zachodniej granicy gminy w powiecie tureckim,

—

gminy Rzgów, Grodziec, Krzymów, Stare Miasto, część gminy Rychwał położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Rychwał, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 w miejscowości Rychwał do wschodniej granicy gminy w powiecie konińskim,

—	powiat kępiński,

—	powiat ostrzeszowski,

w województwie opolskim:

—	gminy Domaszowice, Pokój, część gminy Namysłów położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie namysłowskim,

—	gminy Wołczyn, Kluczbork, Byczyna w powiecie kluczborskim,

—	gminy Praszka, Gorzów Śląski w powiecie oleskim,

—	gminy Grodków, Lewin Brzeski, Olszanka, miasto Brzeg, część gminy Skarbimierz położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 39 w powiecie brzeskim,

—	gmina Popielów w powiecie opolskim,

w województwie zachodniopomorskim:

—

gminy Nowogródek Pomorski, Barlinek, Myślibórz, część gminy Dębno położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na północ od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na północ od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

—	gmina Stare Czarnowo w powiecie gryfińskim,

—	gmina Bielice, Kozielice, Pyrzyce w powiecie pyrzyckim,

—	gminy Bierzwnik, Krzęcin, Pełczyce w powiecie choszczeńskim,

—

część powiatu miejskiego Szczecin położona na zachód od linii wyznaczonej przez rzekę Odra Zachodnia biegnącą od północnej granicy gminy do przecięcia z drogą nr 10, następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 10 biegnącą od przecięcia z linią wyznaczoną przez rzekę Odra Zachodnia do wschodniej granicy gminy,

—	gminy Dobra (Szczecińska), Kołbaskowo, Police w powiecie polickim,

w województwie małopolskim:

—	powiat brzeski,

—	powiat gorlicki,

—	powiat proszowicki,

—	powiat nowosądecki,

—	powiat miejski Nowy Sącz,

—	część powiatu dąbrowskiego niewymieniona w części III załącznika I,

—	część powiatu tarnowskiego niewymieniona w części III załącznika I.

8. Slovakien

Följande restriktionszoner I i Slovakien:

—	in the district of Nové Zámky: Mužla, Obid, Štúrovo, Nána, Kamenica nad Hronom, Chľaba, Leľa, Bajtava, Salka, Malé Kosihy, Kolta, Jasová, Dubník, Rúbaň, Strekov,

—	in the district of Komárno: Bátorové Kosihy, Búč, Kravany nad Dunajom,

—	in the district of Veľký Krtíš, the municipalities of Ipeľské Predmostie, Veľká nad Ipľom, Hrušov, Kleňany, Sečianky,

—	in the district of Levice, the municipalities of Ipeľské Úľany, Plášťovce, Dolné Túrovce, Stredné Túrovce, Šahy, Tešmak, Pastovce, Zalaba, Malé Ludince, Hronovce, Nýrovce, Želiezovce, Málaš, Čaka,

—	the whole district of Krupina, except municipalities included in part II,

—	the whole district of Banska Bystrica, except municipalities included in part II,

—

in the district of Liptovsky Mikulas – municipalities of Pribylina, Jamník, Svatý Štefan, Konská, Jakubovany, Liptovský Ondrej, Beňadiková, Vavrišovo, Liptovská Kokava, Liptovský Peter, Dovalovo, Hybe, Liptovský Hrádok, Liptovský Ján, Uhorská Ves, Podtureň, Závažná Poruba, Liptovský Mikuláš, Pavčina Lehota, Demänovská Dolina, Gôtovany, Galovany, Svätý Kríž, Lazisko, Dúbrava, Malatíny, Liptovské Vlachy, Liptovské Kľačany, Partizánska Ľupča, Kráľovská Ľubeľa, Zemianska Ľubeľa, Východná – a part of municipality north from the highway D1,

—	in the district of Ružomberok, the municipalities of Liptovská Lužná, Liptovská Osada, Podsuchá, Ludrová, Štiavnička, Liptovská Štiavnica, Nižný Sliač, Liptovské Sliače,

—	the whole district of Banska Stiavnica,

—	the whole district of Žiar nad Hronom.

DEL II

1. Bulgarien

Följande restriktionszoner II i Bulgarien:

—	the whole region of Haskovo,

—	the whole region of Yambol,

—	the whole region of Stara Zagora,

—	the whole region of Pernik,

—	the whole region of Kyustendil,

—	the whole region of Plovdiv, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Pazardzhik, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Smolyan,

—	the whole region of Dobrich,

—	the whole region of Sofia city,

—	the whole region of Sofia Province,

—	the whole region of Blagoevgrad,

—	the whole region of Razgrad,

—	the whole region of Kardzhali,

—	the whole region of Burgas excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Varna excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Silistra, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Ruse, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Veliko Tarnovo, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Pleven, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Targovishte, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Shumen, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Sliven, excluding the areas in Part III,

—	the whole region of Vidin, excluding the areas in Part III.

2. Tyskland

Följande restriktionszoner II i Tyskland:

Bundesland Brandenburg:

—

Landkreis Oder-Spree:

—	Gemeinde Grunow-Dammendorf,

—	Gemeinde Mixdorf

—	Gemeinde Schlaubetal,

—	Gemeinde Neuzelle,

—	Gemeinde Neißemünde,

—	Gemeinde Lawitz,

—	Gemeinde Eisenhüttenstadt,

—	Gemeinde Vogelsang,

—	Gemeinde Ziltendorf,

—	Gemeinde Wiesenau,

—	Gemeinde Friedland,

—	Gemeinde Siehdichum,

—	Gemeinde Müllrose,

—	Gemeinde Briesen,

—	Gemeinde Jacobsdorf

—	Gemeinde Groß Lindow,

—	Gemeinde Brieskow-Finkenheerd,

—	Gemeinde Ragow-Merz,

—	Gemeinde Beeskow,

—	Gemeinde Rietz-Neuendorf,

—	Gemeinde Tauche mit den Gemarkungen Stremmen, Ranzig, Trebatsch, Sabrodt, Sawall, Mitweide, Lindenberg, Falkenberg (T), Görsdorf (B), Wulfersdorf, Giesensdorf, Briescht, Kossenblatt und Tauche,

—	Gemeinde Langewahl,

—	Gemeinde Berkenbrück,

—	Gemeinde Steinhöfel mit den Gemarkungen Arensdorf und Demitz und den Gemarkungen Steinhöfel, Hasenfelde und Heinersdorf östlich der L 36 und der Gemarkung Neuendorf im Sande südlich der L36,

—	Gemeinde Fürstenwalde östlich der B 168 und südlich der L36,

—	Gemeinde Diensdorf-Radlow,

—	Gemeinde Wendisch Rietz östlich des Scharmützelsees und nördlich der B 246,

—	Gemeinde Bad Saarow mit der Gemarkung Neu Golm und der Gemarkung Bad Saarow-Pieskow östlich des Scharmützelsees und ab nördlicher Spitze östlich der L35,

—

Landkreis Dahme-Spreewald:

—	Gemeinde Jamlitz,

—	Gemeinde Lieberose,

—	Gemeinde Schwielochsee mit den Gemarkungen Goyatz, Jessern, Lamsfeld, Ressen, Speichrow und Zaue,

—

Landkreis Spree-Neiße:

—	Gemeinde Schenkendöbern,

—	Gemeinde Guben,

—	Gemeinde Jänschwalde,

—	Gemeinde Tauer,

—	Gemeinde Teichland mit der Gemarkung Bärenbrück,

—	Gemeinde Heinersbrück,

—	Gemeinde Forst,

—	Gemeinde Groß Schacksdorf-Simmersdorf,

—	Gemeinde Neiße-Malxetal,

—	Gemeinde Jämlitz-Klein Düben,

—	Gemeinde Tschernitz,

—	Gemeinde Döbern,

—	Gemeinde Felixsee,

—	Gemeinde Wiesengrund,

—	Gemeinde Spremberg mit den Gemarkungen Groß Luja, Türkendorf, Graustein, Waldesdorf, Hornow, Schönheide und Liskau,

—	Gemeinde Neuhausen/Spree mit den Gemarkungen Kahsel, Drieschnitz, Gablenz, Komptendorf und Sergen,

—

Landkreis Märkisch-Oderland:

—	Gemeinde Bleyen-Genschmar,

—	Gemeinde Neuhardenberg,

—	Gemeinde Golzow,

—	Gemeinde Küstriner Vorland,

—	Gemeinde Alt Tucheband,

—	Gemeinde Reitwein,

—	Gemeinde Podelzig,

—	Gemeinde Gusow-Platkow,

—	Gemeinde Seelow,

—	Gemeinde Vierlinden,

—	Gemeinde Lindendorf,

—	Gemeinde Fichtenhöhe,

—	Gemeinde Lietzen,

—	Gemeinde Falkenhagen (Mark),

—	Gemeinde Zeschdorf,

—	Gemeinde Treplin,

—	Gemeinde Lebus,

—	Gemeinde Müncheberg mit den Gemarkungen Jahnsfelde, Trebnitz, Obersdorf, Münchehofe und Hermersdorf,

—	Gemeinde Märkische Höhe mit der Gemarkung Ringenwalde,

—

Gemeinde Bliesdorf mit der Gemarkung Metzdorf und Gemeinde Bliesdorf – östlich der B167 bis östlicher Teil, begrenzt aus Richtung Gemarkungsgrenze Neutrebbin südlich der Bahnlinie bis Straße „Sophienhof“ dieser westlich folgend bis „Ruesterchegraben“ weiter entlang Feldweg an den Windrädern Richtung „Herrnhof“, weiter entlang „Letschiner Hauptgraben“ nord-östlich bis Gemarkungsgrenze Alttrebbin und Kunersdorf – östlich der B167,

—	Gemeinde Bad Freienwalde mit den Gemarkungen Altglietzen, Altranft, Bad Freienwalde, Bralitz, Hohenwutzen, Schiffmühle, Hohensaaten und Neuenhagen,

—	Gemeinde Falkenberg mit der Gemarkung Falkenberg östlich der L35,

—	Gemeinde Oderaue,

—	Gemeinde Wriezen mit den Gemarkungen Altwriezen, Jäckelsbruch, Neugaul, Beauregard, Eichwerder, Rathsdorf – östlich der B167 und Wriezen – östlich der B167,

—	Gemeinde Neulewin,

—	Gemeinde Neutrebbin,

—	Gemeinde Letschin,

—	Gemeinde Zechin,

—

Landkreis Barnim:

—	Gemeinde Lunow-Stolzenhagen,

—	Gemeinde Parsteinsee,

—	Gemeinde Oderberg,

—	Gemeinde Liepe,

—	Gemeinde Hohenfinow (nördlich der B167),

—	Gemeinde Niederfinow,

—	Gemeinde (Stadt) Eberswalde mit den Gemarkungen Eberswalde nördlich der B167 und östlich der L200, Sommerfelde und Tornow nördlich der B167,

—	Gemeinde Chorin mit den Gemarkungen Brodowin, Chorin östlich der L200, Serwest, Neuehütte, Sandkrug östlich der L200,

—	Gemeinde Ziethen mit der Gemarkung Klein Ziethen östlich der Serwester Dorfstraße und östlich der B198,

—

Landkreis Uckermark:

—	Gemeinde Angermünde mit den Gemarkungen Crussow, Stolpe, Gellmersdorf, Neukünkendorf, Bölkendorf, Herzsprung, Schmargendorf und den Gemarkungen Angermünde südlich und südöstlich der B2 und Dobberzin südlich der B2,

—	Gemeinde Schwedt mit den Gemarkungen Criewen, Zützen, Schwedt, Stendell, Kummerow, Kunow, Vierraden, Blumenhagen, Oderbruchwiesen, Enkelsee, Gatow, Hohenfelde, Schöneberg, Flemsdorf und der Gemarkung Felchow östlich der B2,

—	Gemeinde Pinnow südlich und östlich der B2,

—	Gemeinde Berkholz-Meyenburg,

—	Gemeinde Mark Landin mit der Gemarkung Landin südlich der B2,

—	Gemeinde Casekow mit der Gemarkung Woltersdorf und den Gemarkungen Biesendahlshof und Casekow östlich der L272 und südlich der L27,

—	Gemeinde Hohenselchow-Groß Pinnow mit der Gemarkung Groß Pinnow und der Gemarkung Hohenselchow südlich der L27,

—	Gemeinde Gartz (Oder) mit der Gemarkung Friedrichsthal und den Gemarkungen Gartz und Hohenreinkendorf südlich der L27 und B2 bis Gartenstraße,

—	Gemeinde Passow mit der Gemarkung Jamikow,

—	Kreisfreie Stadt Frankfurt (Oder),

—

Landkreis Prignitz:

—	Gemeinde Berge,

—	Gemeinde Pirow mit den Gemarkungen Hülsebeck, Pirow und Burow,

—	Gemeinde Putlitz mit den Gemarkungen Sagast, Nettelbeck, Porep, Lütkendorf, Putlitz, Weitgendorf und Telschow,

—	Gemeinde Marienfließ mit den Gemarkungen Jännersdorf, Stepenitz und Krempendorf,

Bundesland Sachsen:

—

Landkreis Bautzen:

—	Gemeinde Großdubrau,

—	Gemeinde Hochkirch nördlich der B6,

—	Gemeinde Königswartha östlich der B96,

—	Gemeinde Kubschütz nördlich der B6,

—	Gemeinde Laußnitz,

—	Gemeinde Lohsa östlich der B96,

—	Gemeinde Malschwitz,

—	Gemeinde Neschwitz östlich der B96,

—	Gemeinde Ottendorf-Okrilla,

—	Gemeinde Radibor östlich der B96,

—	Gemeinde Spreetal östlich der B97,

—	Gemeinde Stadt Bautzen östlich des Verlaufs der B96 bis Abzweig S 156 und nördlich des Verlaufs S 156 bis Abzweig B6 und nördlich des Verlaufs der B 6 bis zur östlichen Gemeindegrenze,

—	Gemeinde Stadt Hoyerswerda südlich des Verlaufs der B97 bis Abzweig B96 und östlich des Verlaufs der B96 bis zur südlichen Gemeindegrenze,

—	Gemeinde Stadt Königsbrück mit dem Ortsteil Röhrsdorf,

—	Gemeinde Stadt Weißenberg,

—	Gemeinde Stadt Wittichenau östlich der B96,

—

Stadt Dresden:

—	Stadtteile Gomlitz, Lausa/Friedersdorf, Marsdorf, Weixdorf,

—

Landkreis Görlitz:

—	Gemeinde Boxberg/O.L.,

—	Gemeinde Gablenz,

—	Gemeinde Groß Düben,

—	Gemeinde Hähnichen,

—	Gemeinde Hohendubrau,

—	Gemeinde Horka,

—	Gemeinde Kodersdorf,

—	Gemeinde Königshain,

—	Gemeinde Krauschwitz i.d. O.L.,

—	Gemeinde Kreba-Neudorf,

—	Gemeinde Markersdorf,

—	Gemeinde Mücka,

—	Gemeinde Neißeaue,

—	Gemeinde Quitzdorf am See,

—	Gemeinde Rietschen,

—	Gemeinde Rosenbach nördlich der S129,

—	Gemeinde Schleife,

—	Gemeinde Schönau-Berzdorf a. d. Eigen nördlich der S129,

—	Gemeinde Schöpstal,

—	Gemeinde Stadt Bad Muskau,

—	Gemeinde Stadt Bernstadt a. d. Eigen nördlich der S129,

—	Gemeinde Stadt Görlitz,

—	Gemeinde Stadt Löbau nördlich der B 6 von der Kreisgrenze Bautzen bis zum Abzweig der S 129, auf der S129 bis Gemeindegrenze,

—	Gemeinde Stadt Niesky,

—	Gemeinde Stadt Ostritz nördlich der S129 und K8616,

—	Gemeinde Stadt Reichenbach/O.L.,

—	Gemeinde Stadt Rothenburg/O.L.,

—	Gemeinde Stadt Weißwasser/O.L.,

—	Gemeinde Trebendorf,

—	Gemeinde Vierkirchen,

—	Gemeinde Waldhufen,

—	Gemeinde Weißkeißel,

—

Landkreis Meißen:

—	Gemeinde Ebersbach,

—	Gemeinde Lampertswalde mit den Ortsteilen Lampertswalde, Mühlbach, Quersa, Schönborn,

—	Gemeinde Moritzburg,

—	Gemeinde Schönfeld,

—	Gemeinde Stadt Coswig nördlich der S80 und östlich der S81,

—	Gemeinde Stadt Radeburg,

—	Gemeinde Thiendorf,

—	Gemeinde Weinböhla östlich der S81.

Bundesland Mecklenburg-Vorpommern:

—

Landkreis Ludwigslust-Parchim:

—	Gemeinde Brunow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Bauerkuhl,

—	Brunow (bei Ludwigslust), Klüß, Löcknitz (bei Parchim),

—	Gemeinde Dambeck mit dem Ortsteil und der Ortslage:

—	Dambeck (bei Ludwigslust),

—	Gemeinde Ganzlin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Barackendorf, Hof Retzow, Klein Damerow, Retzow, Wangelin,

—	Gemeinde Gehlsbach mit den Ortsteilen und Ortslagen: Ausbau Darß, Darß, Hof Karbow, Karbow, Karbow-Ausbau, Quaßlin, Quaßlin Hof, Quaßliner Mühle, Vietlübbe, Wahlstorf

—	Gemeinde Groß Godems mit den Ortsteilen und Ortslagen:

—	Groß Godems, Klein Godems,

—	Gemeinde Karrenzin mit den Ortsteilen und Ortslagen: Herzfeld, Karrenzin, Karrenzin-Ausbau, Neu Herzfeld, Repzin, Wulfsahl,

—	Gemeinde Kreien mit den Ortsteilen und Ortslagen: Ausbau Kreien,

—	Hof Kreien, Kolonie Kreien, Kreien, Wilsen,

—	Gemeinde Kritzow mit dem Ortsteil und der Ortslage: Benzin,

—	Gemeinde Lübz mit den Ortsteilen und Ortslagen: Burow, Gischow, Meyerberg,

—	Gemeinde Möllenbeck mit den Ortsteilen und Ortslagen: Carlshof, Horst, Menzendorf, Möllenbeck,

—	Gemeinde Parchim mit dem Ortsteil und Ortslage: Slate,

—	Gemeinde Rom mit dem Ortsteil und Ortslage: Klein Niendorf,

—	Gemeinde Ruhner Berge mit den Ortsteilen und Ortslagen: Dorf Poltnitz, Drenkow, Griebow, Jarchow, Leppin, Malow, Malower Mühle, Marnitz, Mentin, Mooster, Poitendorf, Poltnitz, Suckow, Tessenow, Zachow,

—	Gemeinde Siggelkow mit den Ortsteilen und Ortslagen: Groß Pankow, Klein Pankow, Neuburg, Redlin, Siggelkow,

—	Gemeinde Ziegendorf mit den Ortsteilen und Ortslagen: Drefahl, Meierstorf, Neu Drefahl, Pampin, Platschow, Stresendorf, Ziegendorf.

3. Estland

Följande restriktionszoner II i Estland:

—	Eesti Vabariik (välja arvatud Hiiu maakond).

4. Lettland

Följande restriktionszoner II i Lettland:

—	Aizkraukles novads,

—	Alūksnes novads,

—	Augšdaugavas novads,

—	Ādažu novads,

—	Balvu novads,

—	Bauskas novads,

—	Cēsu novads,

—

Dienvidkurzemes novada Aizputes, Cīravas, Lažas, Kalvenes, Kazdangas, Durbes, Dunalkas, Tadaiķu, Vecpils, Bārtas, Sakas, Bunkas, Priekules, Gramzdas, Kalētu, Virgas, Dunikas, Embūtes, Vaiņodes, Gaviezes, Rucavas pagasts, Nīcas pagasta daļa uz dienvidiem no apdzīvotas vietas Bernāti, autoceļa V1232, A11, V1222, Bārtas upes, Aizputes, Durbes, Pāvilostas, Priekules pilsēta,

—	Dobeles novads,

—	Gulbenes novads,

—	Jelgavas novads,

—	Jēkabpils novads,

—	Krāslavas novads,

—	Kuldīgas novads,

—	Ķekavas novads,

—	Limbažu novads,

—	Līvānu novads,

—	Ludzas novads,

—	Madonas novads,

—	Mārupes novads,

—	Ogres novads,

—	Olaines novads,

—	Preiļu novads,

—	Rēzeknes novads,

—	Ropažu novada Garkalnes, Ropažu pagasts, Stopiņu pagasta daļa, kas atrodas uz austrumiem no autoceļa V36, P4 un P5, Acones ielas, Dauguļupes ielas un Dauguļupītes, Vangažu pilsēta,

—	Salaspils novads,

—	Saldus novads,

—	Saulkrastu novads,

—	Siguldas novads,

—	Smiltenes novads,

—	Talsu novads,

—	Tukuma novads,

—	Valkas novads,

—	Valmieras novads,

—	Varakļānu novads,

—	Ventspils novads,

—	Daugavpils valstspilsētas pašvaldība,

—	Jelgavas valstspilsētas pašvaldība,

—	Jūrmalas valstspilsētas pašvaldība,

—	Rēzeknes valstspilsētas pašvaldība.

5. Litauen

Följande restriktionszoner II i Litauen:

—	Alytaus miesto savivaldybė,

—	Alytaus rajono savivaldybė,

—	Anykščių rajono savivaldybė,

—	Akmenės rajono savivaldybė,

—	Birštono savivaldybė,

—	Biržų miesto savivaldybė,

—	Biržų rajono savivaldybė,

—	Druskininkų savivaldybė,

—	Elektrėnų savivaldybė,

—	Ignalinos rajono savivaldybė,

—	Jonavos rajono savivaldybė,

—	Joniškio rajono savivaldybė,

—	Jurbarko rajono savivaldybė,

—	Kaišiadorių rajono savivaldybė,

—	Kalvarijos savivaldybė,

—	Kauno miesto savivaldybė,

—	Kauno rajono savivaldybė,

—	Kazlų rūdos savivaldybė,

—	Kelmės rajono savivaldybė,

—	Kėdainių rajono savivaldybė,

—	Klaipėdos rajono savivaldybė: Judrėnų, Endriejavo ir Veiviržėnų seniūnijos,

—	Kupiškio rajono savivaldybė,

—	Kretingos rajono savivaldybė,

—	Lazdijų rajono savivaldybė,

—	Marijampolės savivaldybė,

—	Mažeikių rajono savivaldybė,

—	Molėtų rajono savivaldybė,

—	Pagėgių savivaldybė,

—	Pakruojo rajono savivaldybė,

—	Panevėžio rajono savivaldybė,

—	Panevėžio miesto savivaldybė,

—	Pasvalio rajono savivaldybė,

—	Radviliškio rajono savivaldybė,

—	Rietavo savivaldybė,

—	Prienų rajono savivaldybė,

—	Plungės rajono savivaldybė,

—	Raseinių rajono savivaldybė,

—	Rokiškio rajono savivaldybė,

—	Skuodo rajono savivaldybės,

—	Šakių rajono savivaldybė,

—	Šalčininkų rajono savivaldybė,

—	Šiaulių miesto savivaldybė,

—	Šiaulių rajono savivaldybė,

—	Šilutės rajono savivaldybė,

—	Širvintų rajono savivaldybė,

—	Šilalės rajono savivaldybė,

—	Švenčionių rajono savivaldybė,

—	Tauragės rajono savivaldybė,

—	Telšių rajono savivaldybė,

—	Trakų rajono savivaldybė,

—	Ukmergės rajono savivaldybė,

—	Utenos rajono savivaldybė,

—	Varėnos rajono savivaldybė,

—	Vilniaus miesto savivaldybė,

—	Vilniaus rajono savivaldybė,

—	Vilkaviškio rajono savivaldybė,

—	Visagino savivaldybė,

—	Zarasų rajono savivaldybė.

6. Ungern

Följande restriktionszoner II i Ungern:

—

Békés megye 950150, 950250, 950350, 950450, 950550, 950650, 950660, 950750, 950850, 950860, 951050, 951150, 951250, 951260, 951350, 951450, 951460, 951550, 951650, 951750, 952150, 952250, 952350, 952450, 952550, 952650, 953250, 953260, 953270, 953350, 953450, 953550, 953560, 953950, 954050, 954060, 954150, 956250, 956350, 956450, 956550, 956650 és 956750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Borsod-Abaúj-Zemplén megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—	Fejér megye 403150, 403160, 403250, 403260, 403350, 404250, 404550, 404560, 404570, 405450, 405550, 405650, 406450 és 407050 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Hajdú-Bihar megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—	Heves megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe,

—

Jász-Nagykun-Szolnok megye 750250, 750550, 750650, 750750, 750850, 750970, 750980, 751050, 751150, 751160, 751250, 751260, 751350, 751360, 751450, 751460, 751470, 751550, 751650, 751750, 751850, 751950, 752150, 752250, 752350, 752450, 752460, 752550, 752560, 752650, 752750, 752850, 752950, 753060, 753070, 753150, 753250, 753310, 753450, 753550, 753650, 753660, 753750, 753850, 753950, 753960, 754050, 754150, 754250, 754360, 754370, 754850, 755550, 755650 és 755750 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Komárom-Esztergom megye: 250350, 250850, 250950, 251450, 251550, 251950, 252050, 252150, 252350, 252450, 252460, 252550, 252650, 252750, 252850, 252860, 252950, 252960, 253050, 253150, 253250, 253350, 253450 és 253550 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Nógrád megye valamennyi vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Pest megye 570150, 570250, 570350, 570450, 570550, 570650, 570750, 570850, 570950, 571050, 571150, 571250, 571350, 571650, 571750, 571760, 571850, 571950, 572050, 573550, 573650, 574250, 577250, 580050 és 580150 kódszámú vadgazdálkodási egységeinek teljes területe,

—	Szabolcs-Szatmár-Bereg megye valamennyi vadgazdálkodási egységének teljes területe.

7. Polen

Följande restriktionszoner II i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

—	gminy Kalinowo, Stare Juchy, Prostki oraz gmina wiejska Ełk w powiecie ełckim,

—	powiat elbląski,

—	powiat miejski Elbląg,

—	powiat gołdapski,

—	powiat piski,

—	powiat bartoszycki,

—	powiat olecki,

—	powiat giżycki,

—	powiat braniewski,

—	powiat kętrzyński,

—	powiat lidzbarski,

—	gminy Jedwabno, Szczytno i miasto Szczytno i Świętajno w powiecie szczycieńskim,

—	powiat mrągowski,

—	powiat węgorzewski,

—	gminy Dobre Miasto, Dywity, Świątki, Jonkowo, Gietrzwałd, Olsztynek, Stawiguda, Jeziorany, Kolno, część gminy Biskupiec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 57 w powiecie olsztyńskim,

—	powiat miejski Olsztyn,

—	powiat nidzicki,

—	gminy Kisielice, Susz, Zalewo w powiecie iławskim,

—	część powiatu ostródzkiego niewymieniona w części III załącznika I,

w województwie podlaskim:

—	powiat bielski,

—	powiat grajewski,

—	powiat moniecki,

—	powiat sejneński,

—	gminy Łomża, Piątnica, Jedwabne, Przytuły i Wizna w powiecie łomżyńskim,

—	powiat miejski Łomża,

—	powiat siemiatycki,

—	powiat hajnowski,

—	gminy Ciechanowiec, Klukowo, Szepietowo, Kobylin-Borzymy, Nowe Piekuty, Sokoły i część gminy Kulesze Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie wysokomazowieckim,

—	gmina Rutki i część gminy Kołaki Kościelne położona na północ od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie zambrowskim,

—	gminy Mały Płock i Stawiski w powiecie kolneńskim,

—	powiat białostocki,

—	powiat suwalski,

—	powiat miejski Suwałki,

—	powiat augustowski,

—	powiat sokólski,

—	powiat miejski Białystok,

w województwie mazowieckim:

—	gminy Domanice, Korczew, Kotuń, Mordy, Paprotnia, Przesmyki, Siedlce, Skórzec, Wiśniew, Wodynie, Zbuczyn w powiecie siedleckim,

—	powiat miejski Siedlce,

—	gminy Ceranów, Jabłonna Lacka, Kosów Lacki, Repki, Sabnie, Sterdyń w powiecie sokołowskim,

—	powiat łosicki,

—	powiat sochaczewski,

—	powiat zwoleński,

—	powiat kozienicki,

—	powiat lipski,

—	gminy Gózd, Iłża, Jastrzębia, Jedlnia Letnisko, Pionki z miastem Pionki, Skaryszew, Jedlińsk, Przytyk, Zakrzew w powiecie radomskim,

—	gminy Bodzanów, Słubice, Wyszogród i Mała Wieś w powiecie płockim,

—	powiat nowodworski,

—	gminy Czerwińsk nad Wisłą, Naruszewo, Załuski w powiecie płońskim,

—

gminy: miasto Kobyłka, miasto Marki, miasto Ząbki, miasto Zielonka, część gminy Tłuszcz ograniczona liniami kolejowymi: na północ od linii kolejowej biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Tłuszcz oraz na wschód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy do miasta Tłuszcz, część gminy Jadów położona na północ od linii kolejowej biegnącej od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie wołomińskim,

—	powiat garwoliński,

—

gminy Boguty – Pianki, Brok, Zaręby Kościelne, Nur, Małkinia Górna, część gminy Wąsewo położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 60, część gminy wiejskiej Ostrów Mazowiecka położona na południe od miasta Ostrów Mazowiecka i na południe od linii wyznaczonej przez drogę 60 biegnącą od zachodniej granicy miasta Ostrów Mazowiecka do zachodniej granicy gminy w powiecie ostrowskim,

—	część gminy Sadowne położona na północny- zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową, część gminy Łochów położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez linię kolejową w powiecie węgrowskim,

—	gminy Brańszczyk, Długosiodło, Rząśnik, Wyszków, część gminy Zabrodzie położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr S8 w powiecie wyszkowskim,

—	gminy Chlewiska i Szydłowiec w powiecie szydłowieckim,

—	gminy Cegłów, Dębe Wielkie, Halinów, Latowicz, Mińsk Mazowiecki i miasto Mińsk Mazowiecki, Mrozy, Siennica, miasto Sulejówek w powiecie mińskim,

—	powiat otwocki,

—	powiat warszawski zachodni,

—	powiat legionowski,

—	powiat piaseczyński,

—	powiat pruszkowski,

—	powiat grójecki,

—	powiat grodziski,

—	powiat żyrardowski,

—	powiat białobrzeski,

—	powiat przysuski,

—	powiat miejski Warszawa,

w województwie lubelskim:

—	powiat bialski,

—	powiat miejski Biała Podlaska,

—	gminy Batorz, Godziszów, Janów Lubelski, Modliborzyce w powiecie janowskim,

—	powiat puławski,

—	powiat rycki,

—	powiat łukowski,

—	powiat lubelski,

—	powiat miejski Lublin,

—	powiat lubartowski,

—	powiat łęczyński,

—	powiat świdnicki,

—	gminy Aleksandrów, Biszcza, Józefów, Księżpol, Łukowa, Obsza, Potok Górny, Tarnogród w powiecie biłgorajskim,

—	gminy Dołhobyczów, Mircze, Trzeszczany, Uchanie i Werbkowice w powiecie hrubieszowskim,

—	powiat krasnostawski,

—	powiat chełmski,

—	powiat miejski Chełm,

—	powiat tomaszowski,

—	część powiatu kraśnickiego niewymieniona w części III załącznika I,

—	powiat opolski,

—	powiat parczewski,

—	powiat włodawski,

—	powiat radzyński,

—	powiat miejski Zamość,

—	gminy Adamów, Grabowiec, Komarów – Osada, Krasnobród, Łabunie, Miączyn, Nielisz, Sitno, Skierbieszów, Stary Zamość, Zamość w powiecie zamojskim,

w województwie podkarpackim:

—	część powiatu stalowowolskiego niewymieniona w części III załącznika I,

—	gminy Cieszanów, Horyniec - Zdrój, Narol, Stary Dzików, Oleszyce, Lubaczów z miastem Lubaczów w powiecie lubaczowskim,

—	gmina Stubno w powiecie przemyskim,

—	gminy Chłopice, Jarosław z miastem Jarosław, Pawłosiów i Wiązownice w powiecie jarosławskim,

—	gmina Kamień w powiecie rzeszowskim,

—	gminy Cmolas, Dzikowiec, Kolbuszowa, Majdan Królewski i Niwiska powiecie kolbuszowskim,

—	powiat leżajski,

—	powiat niżański,

—	powiat tarnobrzeski,

—	gminy Adamówka, Sieniawa, Tryńcza, Przeworsk z miastem Przeworsk, Zarzecze w powiecie przeworskim,

—	część gminy Sędziszów Małopolski położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4, część gminy Ostrów nie wymieniona w części III załącznika I w powiecie ropczycko – sędziszowskim,

w województwie pomorskim:

—	gminy Dzierzgoń i Stary Dzierzgoń w powiecie sztumskim,

—	gmina Stare Pole w powiecie malborskim,

—	gminy Stegny, Sztutowo i część gminy Nowy Dwór Gdański położona na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 55 biegnącą od południowej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 7, następnie przez drogę nr 7 i S7 biegnącą do zachodniej granicy gminy w powiecie nowodworskim,

w województwie świętokrzyskim:

—	gmina Tarłów i część gminy Ożarów położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 74 biegnącą od miejscowości Honorów do zachodniej granicy gminy w powiecie opatowskim,

—

część gminy Brody położona wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 9 i na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 0618T biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania w miejscowości Lipie oraz przez drogę biegnącą od miejscowości Lipie do wschodniej granicy gminy i część gminy Mirzec położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 744 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Tychów Stary a następnie przez drogę nr 0566T biegnącą od miejscowości Tychów Stary w kierunku północno – wschodnim do granicy gminy w powiecie starachowickim,

—	gmina Gowarczów, część gminy Końskie położona na wschód od linii kolejowej, część gminy Stąporków położona na północ od linii kolejowej w powiecie koneckim,

—	gminy Dwikozy i Zawichost w powiecie sandomierskim,

w województwie lubuskim:

—	gminy Bogdaniec, Deszczno, Kłodawa, Kostrzyn nad Odrą, Santok, Witnica w powiecie gorzowskim,

—	powiat miejski Gorzów Wielkopolski,

—	gminy Drezdenko, Strzelce Krajeńskie, Stare Kurowo, Zwierzyn w powiecie strzelecko – drezdeneckim,

—	powiat żarski,

—	gmina Cybinka w powiecie słubickim,

—	gminy Gozdnica i Wymiarki w powiecie żagańskim,

—	powiat krośnieński,

—	powiat zielonogórski

—	powiat miejski Zielona Góra,

—	część powiatu nowosolskiego niewymieniona w części III załącznika I,

w województwie dolnośląskim:

—	powiat zgorzelecki,

—	gminy Grębocice i Polkowice w powiecie polkowickim,

—	gminy Rudna, Lubin z miastem Lubin w powiecie lubińskim,

—	gminy Leśna, Lubań i miasto Lubań, Olszyna, Platerówka, Siekierczyn w powiecie lubańskim,

—	część powiatu miejskiego Wrocław położona na południowy wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A8,

—	gminy Czernica, Siechnice, część gminy Długołęka położona na południe od linii wyznaczonej przez droge nr S8, część gminy Żórawina położona na wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie wrocławskim,

—	gminy Jelcz - Laskowice, Oława z miastem Oława i część gminy Domaniów położona na północny wschód od linii wyznaczonej przez autostradę A4 w powiecie oławskim,

—	gmina Bierutów, miasto Oleśnica, część gminy wiejskiej Oleśnica położona na południe od linii wyznaczonej przez droge nr S8 w powiecie oleśnickim,

—	gmina Cieszków, część gminy Milicz położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15 biegnącej od północnej granicy gminy do południowej granicy gminy w miejcowości Lasowice w powiecie milickim,

w województwie wielkopolskim:

—	powiat wolsztyński,

—	gmina Wielichowo, Rakoniewice część gminy Kamieniec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 308 w powiecie grodziskim,

—	gminy Lipno, Osieczna, Święciechowa, Wijewo, Włoszakowice w powiecie leszczyńskim,

—	powiat miejski Leszno,

—	część gminy Śmigiel położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr S5 w powiecie kościańskim,

—	powiat obornicki,

—	część gminy Połajewo na położona na południe od drogi łączącej miejscowości Chraplewo, Tarnówko-Boruszyn, Krosin, Jakubowo, Połajewo - ul. Ryczywolska do północno-wschodniej granicy gminy w powiecie czarnkowsko-trzcianeckim,

—

gmina Suchy Las, część gminy wiejskiej Murowana Goślina położona na północ od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy miasta Murowana Goślina do północno-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Rokietnica położona na północ i na wschód od linii kolejowej biegnącej od północnej granicy gminy w miejscowości Krzyszkowo do południowej granicy gminy w miejscowości Kiekrz w powiecie poznańskim,

—

część gminy Duszniki położona na północny – zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Duszniki, a następnie na północ od linii wyznaczonej przez ul. Niewierską oraz drogę biegnącą przez miejscowość Niewierz do zachodniej granicy gminy, część gminy Szamotuły położona na wschód od wschodniej granicy miasta Szamotuły i na północ od linii kolejowej biegnącej od południowej granicy miasta Szamotuły do południowo-wschodniej granicy gminy oraz część gminy Obrzycko położona na wschód od drogi nr 185 łączącej miejscowości Gaj Mały, Słopanowo i Obrzycko do północnej granicy miasta Obrzycko, a następnie na wschód od drogi przebiegającej przez miejscowość Chraplewo w powiecie szamotulskim,

—

gmina Malanów, część gminy Tuliszków położona na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 72 biegnącej od wschodniej granicy gminy do miasta Turek, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 72 w mieście Turek do zachodniej granicy gminy w powiecie tureckim,

—

część gminy Rychwał położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od południowej granicy gminy do miejscowości Rychwał, a następnie na południe od linii wyznaczonej przez drogę nr 443 biegnącą od skrzyżowania z drogę nr 25 w miejscowości Rychwał do wschodniej granicy gminy w powiecie konińskim,

—

gmina Mycielin, część gminy Stawiszyn położona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 25 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Zbiersk, a następnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Zbiersk – Łyczyn – Petryki biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 25 do południowej granicy gminy, część gminy Ceków - Kolonia położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Młynisko – Morawin - Janków w powiecie kaliskim,

—	gmina Pępowo w powiecie gostyńskim,

—

gminy Kobylin, Zduny, część gminy Krotoszyn położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi: nr 15 biegnącą od północnej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 36, nr 36 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 15 do skrzyżowana z drogą nr 444, nr 444 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 36 do południowej granicy gminy w powiecie krotoszyńskim,

w województwie łódzkim:

—	gminy Białaczów, Drzewica, Opoczno i Poświętne w powiecie opoczyńskim,

—	gminy Biała Rawska, Regnów i Sadkowice w powiecie rawskim,

—	gmina Kowiesy w powiecie skierniewickim,

w województwie zachodniopomorskim:

—

gmina Boleszkowice i część gminy Dębno położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 126 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 23 w miejscowości Dębno, następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 23 do skrzyżowania z ul. Jana Pawła II w miejscowości Cychry, następnie na południe od ul. Jana Pawła II do skrzyżowania z ul. Ogrodową i dalej na południe od linii wyznaczonej przez ul. Ogrodową, której przedłużenie biegnie do wschodniej granicy gminy w powiecie myśliborskim,

—	gminy Banie, Cedynia, Chojna, Gryfino, Mieszkowice, Moryń, Trzcińsko – Zdrój, Widuchowa w powiecie gryfińskim,

w województwie opolskim:

—	gmina Lubsza część gminy Skarbimierz położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr 39 w powiecie brzeskim,

—	gminy Świerczów, Wilków, część gminy Namysłów położona na południe od linii wyznaczonej przez linię kolejową biegnącą od wschodniej do zachodniej granicy gminy w powiecie namysłowskim.

8. Slovakien

Följande restriktionszoner II i Slovakien:

—	the whole district of Gelnica,

—	the whole district of Poprad

—	the whole district of Spišská Nová Ves,

—	the whole district of Levoča,

—	the whole district of Kežmarok

—	in the whole district of Michalovce except municipalities included in zone III,

—	the whole district of Košice-okolie,

—	the whole district of Rožnava,

—	the whole city of Košice,

—	the whole district of Sobrance,

—	the whole district of Vranov nad Topľou,

—	the whole district of Humenné except municipalities included in zone III,

—	the whole district of Snina,

—	the whole district of Prešov,

—	the whole district of Sabinov,

—	the whole district of Svidník,

—	the whole district of Medzilaborce,

—	the whole district of Stropkov

—	the whole district of Bardejov,

—	the whole district of Stará Ľubovňa,

—	the whole district of Revúca,

—	the whole district of Rimavská Sobota except municipalities included in zone III,

—	in the district of Veľký Krtíš, the whole municipalities not included in part I,

—	the whole district of Lučenec,

—	the whole district of Poltár

—	the whole district of Zvolen,

—	the whole district of Detva,

—	in the district of Krupina the whole municipalities of Senohrad, Horné Mladonice, Dolné Mladonice, Čekovce, Lackov, Zemiansky Vrbovok, Kozí Vrbovok, Čabradský Vrbovok, Cerovo, Trpín, Litava,

—	In the district of Banska Bystica, the whole municipalites of Kremnička, Malachov, Badín, Vlkanová, Hronsek, Horná Mičiná, Dolná Mičiná, Môlča Oravce, Čačín, Čerín, Bečov, Sebedín, Dúbravica, Hrochoť, Poniky, Strelníky, Povrazník, Ľubietová, Brusno, Banská Bystrica,

—	the whole district of Brezno,

—	in the district of Liptovsky Mikuláš, the municipalities of Važec, Malužiná, Kráľova lehota, Liptovská Porúbka, Nižná Boca, Vyšná Boca a Východná – a part of municipality south of the highway D1.

DEL III

1. Bulgarien

Följande restriktionszoner III i Bulgarien:

—	the whole region of Gabrovo,

—	the whole region of Lovech,

—	the whole region of Montana,

—

the Pazardzhik region:

—	the whole municipality of Pazardzhik,

—	the whole municipality of Panagyurishte,

—	the whole municipality of Lesichevo,

—	the whole municipality of Septemvri,

—	the whole municipality of Strelcha,

—

the Pleven region:

—	the whole municipality of Belene,

—	the whole municipality of Gulyantzi,

—	the whole municipality of Dolna Mitropolia,

—	the whole municipality of Dolni Dabnik,

—	the whole municipality of Iskar,

—	the whole municipality of Knezha,

—	the whole municipality of Nikopol,

—	the whole municipality of Pordim,

—	the whole municipality of Cherven bryag,

—

the Plovdiv region

—	the whole municipality of Hisar,

—	the whole municipality of Suedinenie,

—	the whole municipality of Maritsa

—	the whole municipality of Rodopi,

—	the whole municipality of Plovdiv,

—

the Ruse region:

—	the whole municipality of Dve mogili,

—

the Shumen region:

—	the whole municipality of Veliki Preslav,

—	the whole municipality of Venetz,

—	the whole municipality of Varbitza,

—	the whole municipality of Kaolinovo,

—	the whole municipality of Novi pazar,

—	the whole municipality of Smyadovo,

—	the whole municipality of Hitrino,

—

the Silistra region:

—	the whole municipality of Alfatar,

—	the whole municipality of Glavinitsa,

—	the whole municipality of Dulovo

—	the whole municipality of Kaynardzha,

—	the whole municipality of Tutrakan,

—

the Sliven region:

—	the whole municipality of Kotel,

—	the whole municipality of Nova Zagora,

—	the whole municipality of Tvarditza,

—

the Targovishte region:

—	the whole municipality of Antonovo,

—	the whole municipality of Omurtag,

—	the whole municipality of Opaka,

—

the Vidin region,

—	the whole municipality of Belogradchik,

—	the whole municipality of Boynitza,

—	the whole municipality of Bregovo,

—	the whole municipality of Gramada,

—	the whole municipality of Dimovo,

—	the whole municipality of Kula,

—	the whole municipality of Makresh,

—	the whole municipality of Novo selo,

—	the whole municipality of Ruzhintzi,

—	the whole municipality of Chuprene,

—

the Veliko Tarnovo region:

—	the whole municipality of Veliko Tarnovo,

—	the whole municipality of Gorna Oryahovitza,

—	the whole municipality of Elena,

—	the whole municipality of Zlataritza,

—	the whole municipality of Lyaskovetz,

—	the whole municipality of Pavlikeni,

—	the whole municipality of Polski Trambesh,

—	the whole municipality of Strazhitza,

—	the whole municipality of Suhindol,

—	the whole region of Vratza,

—

in Varna region:

—	the whole municipality of Avren,

—	the whole municipality of Beloslav,

—	the whole municipality of Byala,

—	the whole municipality of Dolni Chiflik,

—	the whole municipality of Devnya,

—	the whole municipality of Dalgopol,

—	the whole municipality of Provadia,

—	the whole municipality of Suvorovo,

—	the whole municipality of Varna,

—	the whole municipality of Vetrino,

—

in Burgas region:

—	the whole municipality of Burgas,

—	the whole municipality of Kameno,

—	the whole municipality of Malko Tarnovo,

—	the whole municipality of Primorsko,

—	the whole municipality of Sozopol,

—	the whole municipality of Sredets,

—	the whole municipality of Tsarevo,

—	the whole municipality of Sungurlare,

—	the whole municipality of Ruen,

—	the whole municipality of Aytos.

2. Italien

Följande restriktionszoner III i Italien:

—	tutto il territorio della Sardegna.

3. Polen

Följande restriktionszoner III i Polen:

w województwie warmińsko-mazurskim:

—	powiat działdowski,

—	część powiatu iławskiego niewymieniona w części II załącznika I,

—	powiat nowomiejski,

—	gminy Dąbrówno, Grunwald i Ostróda z miastem Ostróda w powiecie ostródzkim,

—	gminy Barczewo, Purda, część gminy Biskupiec położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr w powiecie olsztyńskim,

—	gminy Dźwierzuty, Pasym w powiecie szczycieńskim,

w województwie mazowieckim:

—	część powiatu żuromińskiego niewymieniona w części I załącznika I,

—	część powiatu mławskiego niewymieniona w części I załącznika I,

w województwie lubelskim:

—	gminy Radecznica, Sułów, Szczebrzeszyn, Zwierzyniec w powiecie zamojskim,

—	gminy Biłgoraj z miastem Biłgoraj, Goraj, Frampol, Tereszpol i Turobin w powiecie biłgorajskim,

—	gminy Horodło, Hrubieszów z miastem Hrubieszów w powiecie hrubieszowskim,

—	gminy Dzwola, Chrzanów i Potok Wielki w powiecie janowskim,

—	gminy Gościeradów i Trzydnik Duży w powiecie kraśnickim,

w województwie podkarpackim:

—	powiat mielecki,

—	gminy Radomyśl nad Sanem i Zaklików w powiecie stalowowolskim,

—

część gminy Ostrów położona na północ od drogi linii wyznaczonej przez drogę nr A4 biegnącą od zachodniej granicy gminy do skrzyżowania z drogą nr 986, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 986 biegnącą od tego skrzyżowania do miejscowości Osieka i dalej na zachód od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Osieka_- Blizna w powiecie ropczycko – sędziszowskim,

—	gminy Czarna, Pilzno, Żyraków i część gminy wiejskiej Dębica położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę nr A4 w powiecie dębickim,

—	gmina Wielkie Oczy w powiecie lubaczowskim,

—	gminy Laszki, Radymno z miastem Radymno, w powiecie jarosławskim,

w województwie lubuskim:

—	gminy Górzyca, Ośno Lubuskie, Rzepin, Słubice w powiecie słubickim,

—	gminy Brzeźnica, Iłowa, Małomice, Niegosławice, Szprotawa, Żagań z miastem Żagań w powiecie żagańskim,

—	powiat sulęciński,

—	powiat międzyrzecki,

—	gminy Bytom Odrzański, Nowe Miasteczko, Siedlisko w powiecie nowosolskim,

—	powiat wschowski,

—	powiat świebodziński,

w województwie wielkopolskim:

—	gminy Krzemieniewo, Rydzyna w powiecie leszczyńskim,

—	gminy Krobia i Poniec w powiecie gostyńskim,

—	powiat rawicki,

—	powiat nowotomyski,

—	powiat międzychodzki,

—

gmina Pniewy, część gminy Ostroróg położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 186 i 184 biegnące od granicy gminy do miejscowości Ostroróg, a następnie od miejscowości Ostroróg przez miejscowości Piaskowo – Rudki do południowej granicy gminy, część gminy Wronki położona na południe od linii wyznaczonej przez rzekę Wartę biegnącą od zachodniej granicy gminy do przecięcia z droga nr 182, a następnie na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 182 oraz 184 biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 182 do południowej granicy gminy, część gminy Szamotuły położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 306 i drogę łączącą miejscowości Lipnica - Ostroróg w powiecie szamotulskim,

w województwie dolnośląskim:

—	powiat górowski,

—	gminy Prusice i Żmigród w powiecie trzebnickim,

—	powiat głogowski,

—	powiat bolesławiecki,

—	gminy Chocianów, Gaworzyce, Radwanice i Przemków w powiecie polkowickim,

—	gmina Chojnów i miasto Chojnów w powiecie legnickim,

—	gmina Zagrodno w powiecie złotoryjskim,

—

część gminy Wołów położona na północ od linii wyznaczonej prze drogę nr 339 biegnącą od wschodniej granicy gminy do miejscowości Pełczyn, a następnie na północny - wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 339 i łączącą miejscowości Pełczyn – Smogorzówek, część gminy Wińsko polożona na wschód od linii wyznaczonej przez drogę nr 36 biegnącą od północnej granicy gminy do miejscowości Wińsko, a nastęnie na wschód od linii wyznaczonej przez drogę biegnącą od skrzyżowania z drogą nr 36 w miejscowości Wińsko i łączącą miejscowości Wińsko_- Smogorzów Wielki – Smogorzówek w powiecie wołowskim,

—	część gminy Milicz położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 15 biegnącej od północnej granicy gminy do południowej granicy gminy w miejcowości Lasowice w powiecie milickim,

w województwie świętokrzyskim:

—	gminy Gnojno, Pacanów, Stopnica, Tuczępy, część gminy Busko Zdrój położona na północ od linii wyznaczonej przez drogę łączącą miejscowości Siedlawy-Szaniec- Podgaje-Kołaczkowice w powiecie buskim,

—	gminy Łubnice, Oleśnica, Połaniec, część gminy Rytwiany położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 764, część gminy Szydłów położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogę nr 756 w powiecie staszowskim,

—	gminy Chęciny, Chmielnik, Daleszyce, Górno, Masłów, Miedziana Góra, Mniów, Morawica, Łopuszno, Piekoszów, Pierzchnica, Sitkówka-Nowiny, Strawczyn, Zagnańsk, część gminy Raków położona na zachód od linii wyznaczonej przez drogi nr 756 i 764 w powiecie kieleckim,

—	powiat miejski Kielce,

—	gminy Kluczewsko, Krasocin, Włoszczowa w powiecie włoszczowskim,

—	gmina Kije w powiecie pińczowskim,

—	gminy Małogoszcz, Oksa, Sobków w powiecie jędrzejowskim,

—	gmina Słupia Konecka w powiecie koneckim,

w województwie małopolskim:

—	gminy Dąbrowa Tarnowska, Radgoszcz, Szczucin w powiecie dąbrowskim,

—	gminy Lisia Góra, Pleśna, Ryglice, Skrzyszów, Tarnów, Tuchów w powiecie tarnowskim,

—	powiat miejski Tarnów.

4. Rumänien

Följande restriktionszoner III i Rumänien:

—	Zona orașului București,

—	Județul Constanța,

—	Județul Satu Mare,

—	Județul Tulcea,

—	Județul Bacău,

—	Județul Bihor,

—	Județul Bistrița Năsăud,

—	Județul Brăila,

—	Județul Buzău,

—	Județul Călărași,

—	Județul Dâmbovița,

—	Județul Galați,

—	Județul Giurgiu,

—	Județul Ialomița,

—	Județul Ilfov,

—	Județul Prahova,

—	Județul Sălaj,

—	Județul Suceava

—	Județul Vaslui,

—	Județul Vrancea,

—	Județul Teleorman,

—	Judeţul Mehedinţi,

—	Județul Gorj,

—	Județul Argeș,

—	Judeţul Olt,

—	Judeţul Dolj,

—	Județul Arad,

—	Județul Timiș,

—	Județul Covasna,

—	Județul Brașov,

—	Județul Botoșani,

—	Județul Vâlcea,

—	Județul Iași,

—	Județul Hunedoara,

—	Județul Alba,

—	Județul Sibiu,

—	Județul Caraș-Severin,

—	Județul Neamț,

—	Județul Harghita,

—	Județul Mureș,

—	Județul Cluj,

—	Județul Maramureş.

5. Slovakien

Följande restriktionszoner III i Slovakien:

—

In the district of Lučenec: Lučenec a jeho časti, Panické Dravce, Mikušovce, Pinciná, Holiša, Vidiná, Boľkovce, Trebeľovce, Halič, Stará Halič, Tomášovce, Trenč, Veľká nad Ipľom, Buzitka (without settlement Dóra), Prša, Nitra nad Ipľom, Mašková, Lehôtka, Kalonda, Jelšovec, Ľuboreč, Fiľakovské Kováče, Lipovany, Mučín, Rapovce, Lupoč, Gregorova Vieska, Praha,

—	In the district of Poltár: Kalinovo, Veľká Ves,

—	The whole district of Trebišov’,

—	The whole district of Vranov and Topľou,

—	In the district of Humenné: Lieskovec, Myslina, Humenné, Jasenov, Brekov, Závadka, Topoľovka, Hudcovce, Ptičie, Chlmec, Porúbka, Brestov, Gruzovce, Ohradzany, Slovenská Volová, Karná, Lackovce, Kochanovce, Hažín nad Cirochou,

—	In the district of Michalovce: Strážske, Staré, Oreské, Zbudza, Voľa, Nacina Ves, Pusté Čemerné, Lesné, Rakovec nad Ondavou, Petríkovce, Oborín, Veľké Raškovce, Beša,

—	In the district of Nové Zámky: Sikenička, Pavlová, Bíňa, Kamenín, Kamenný Most, Malá nad Hronom, Belá, Ľubá, Šarkan, Gbelce, Nová Vieska, Bruty, Svodín,

—	In the district of Levice: Veľké Ludince, Farná, Kuraľany, Keť, Pohronský Ruskov, Čata,

—	In the district of Rimavská Sobota: Jesenské, Gortva, Hodejov, Hodejovec, Širkovce, Šimonovce, Drňa, Hostice, Gemerské Dechtáre, Jestice, Dubovec, Rimavské Janovce, Rimavská Sobota, Belín, Pavlovce, Sútor, Bottovo, Dúžava, Mojín, Konrádovce, Čierny Potok, Blhovce, Gemerček, Hajnáčka.

”

27.12.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 461/78

RÅDETS BESLUT (Gusp) 2021/2309

av den 22 december 2021

om unionens utåtriktade verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28.1 och 31.1,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Vapenhandelsfördraget antogs av Förenta nationernas (FN) generalförsamling den 2 april 2013 och trädde i kraft den 24 december 2014. Samtliga unionens medlemsstater är parter i vapenhandelsfördraget.

(2)

Syftet med vapenhandelsfördraget är att fastställa högsta möjliga gemensamma internationella normer för att reglera laglig handel med konventionella vapen och att förebygga och utrota olaglig handel med konventionella vapen samt förhindra att dessa avleds. De centrala utmaningarna är vapenhandelsfördragets effektiva genomförande av de stater som är parter i vapenhandelsfördraget samt dess universella tillämpning, varvid man bör beakta att regleringen av den internationella vapenhandeln är en global fråga. För att bidra till hanteringen av dessa utmaningar antog rådet beslut 2013/768/Gusp (1) den 16 december 2013, varvid det utvidgade unionens exportkontrollrelaterade biståndsportfölj med verksamhet som specifikt rör vapenhandelsfördraget. Det beslutet följdes av rådets beslut (Gusp) 2017/915 (2) av den 29 maj 2017 om unionens utåtriktade verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande.

(3)

Verksamhet enligt besluten 2013/768/Gusp och (Gusp) 2017/915 har hjälpt partnerländerna att täcka en lång rad olika områden som är relevanta för inrättandet och utvecklingen av ett nationellt kontrollsystem för vapenöverföring såsom krävs enligt vapenhandelsfördraget. Vissa partnerländer har identifierats som mogna och kommer att fasas ut från, eller inte längre att omfattas av, den tredje projektfasen. Samarbetet har fortsatt med ett antal mottagarländer som tidigare inte har varit föremål för unionens övriga biståndsverksamhet med avseende på exportkontroll, något som visar på vapenhandelsfördragets globala karaktär. Uppföljning med vissa av dessa mottagarländer bör därför ske för att säkerställa att framstegen fortsätter och för att främja utåtriktad regional verksamhet även från dessa mottagarländer.

(4)

Förutom fortsatt verksamhet riktad till de partnerländer som nämns i bilagan, bör man tillämpa ett efterfrågedrivet tillvägagångssätt som innebär att biståndsverksamhet kan aktiveras på begäran av länder som har identifierat behov när det gäller vapenhandelsfördragets genomförande. Ett sådant tillvägagångssätt har visat sig vara framgångsrikt vid tillhandahållandet av bistånd till länder som genom sina framställningar om unionsbistånd har visat prov på engagemang och egenansvar när det gäller vapenhandelsfördraget. I detta beslut kvarstår därför vissa former av verksamhet som kommer att finnas tillgängliga för länder på begäran, inklusive stater som ännu inte är parter i fördraget.

(5)

Unionsbistånd enligt rådets beslut (Gusp) 2020/1464 (3) om främjande av effektiv vapenexportkontroll riktar sig till ett antal länder i unionens nära östra och södra grannskap. Unionen stöder sekretariatet för vapenhandelsfördraget i dess genomförande av vapenhandelsfördraget genom rådets beslut (Gusp) 2021/649 (4). Unionen lämnar även sedan lång tid exportkontrollbistånd för varor med dubbla användningsområden och stöder på så sätt utvecklingen av de rättsliga ramarna och den institutionella kapaciteten för upprättande och efterlevnad av effektiva exportkontroller avseende varor med dubbla användningsområden.

(6)

Unionen stöder även genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004), vilken bemyndigar till effektiv kontroll av överföring av varor med anknytning till massförstörelsevapen. De kontroller som utvecklats för genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004) och inom ramen för unionens biståndsprogram för exportkontroll av varor med dubbla användningsområden bidrar därför i sig till den övergripande kapaciteten att effektivt genomföra vapenhandelsfördraget eftersom lagar och administrativa förfaranden som rör, och organ med ansvar för, exportkontroll av varor med dubbla användningsområden i många fall överlappar de för exportkontroll av konventionella vapen. Det är således mycket viktigt att sörja för nära samordning mellan verksamhet som genomförs inom ramen för exportkontroll av varor med dubbla användningsområden och verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande, inbegripet verksamhet till stöd för sekretariatet för vapenhandelsfördraget.

(7)

Den stora omfattningen på den verksamhet som föreskrivs i detta beslut gör att det behövs två genomförandeorgan, så att arbetsbördan kan fördelas på ett effektivt sätt. Det tyska förbundskontoret för ekonomi och exportkontroll (Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle – Bafa) har av rådet och kommissionen utsetts som ansvarigt för det tekniska genomförandet av tidigare exportkontrollrelaterade projekt. Bafa har därför förvärvat stor kunskap och sakkunskap på området. Expertise France ansvarar för unionens projekt för partnerskap mellan offentliga aktörer som avser varor med dubbla användningsområden. Den roll som Expertise France har i samband med genomförandet av detta beslut kommer att bidra till att säkerställa adekvat samordning med projekt som avser varor med dubbla användningsområden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. För att stödja vapenhandelsfördragets effektiva genomförande och universella tillämpning ska unionen genomföra verksamhet med följande mål:

a)	Stärkt eller utvecklad kapacitet för kontroll av vapenöverföring och sakkunskap för genomförande av vapenhandelsfördraget i nya och befintliga mottagarländer genom instrument såsom juridiskt bistånd och utbildning av tjänstemän med ansvar för tillståndsgivning och efterlevnad.

b)	Utåtriktad verksamhet avseende andra länder, däribland stater som inte är parter i vapenhandelsfördraget, i syfte att stödja en universell tillämpning av vapenhandelsfördraget på nationell, regional och multilateral nivå.

2. För att uppnå de mål som anges i punkt 1 ska unionen genomföra följande projektverksamhet:

Kontakter med experter på området: Sådan verksamhet kommer att inriktas på att intensifiera samarbetet med och mellan experter från den projektpool av experter som inrättades inom ramen för besluten 2013/768/Gusp och (Gusp) 2017/915, och med nya experter, särskilt från mottagarländerna och tidigare mottagarländer i samband med utfasningen.

b)	Nationell verksamhet: Nationell verksamhet kommer att erbjudas enskilda mottagarländer på grundval av ett riktat biståndsprogram som är anpassat till det berörda mottagarlandets specifika behov.

c)	Studiebesök: Studiebesök ger tillfälle för mottagarländerna att komma i kontakt med myndigheter och tjänstemän i andra länder som tillämpar vapenhandelsfördraget.

d)	Riktat bistånd på kort sikt i specifika frågor eller problem som mottagarländerna har tagit upp.

e)	Utbilda utbildaren genom workshoppar och en onlineplattform.

f)	Regional, regionöverskridande och internationell verksamhet på begäran av mottagarländer som vill lära av erfarenheterna från länder i andra delar av världen.

g)	Evenemang i anslutning till konferenserna för de stater som är parter i vapenhandelsfördraget

h)	En slutkonferens för att öka medvetenheten och egenansvaret när det gäller vapenhandelsfördraget hos partnerländerna, berörda aktörer som nationella parlament, regionala och internationella organisationer, och civilsamhällesföreträdare.

En detaljerad beskrivning av de projektåtgärder som avses i denna punkt återfinns i bilagan.

Artikel 2

1. Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) ska ansvara för genomförandet av detta beslut.

2. Det tekniska genomförandet av de projektåtgärder som avses i artikel 1.2 ska organiseras av det tyska förbundskontoret för ekonomi och exportkontroll (Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle – Bafa) samt Expertise France.

3. Bafa och Expertise France ska utföra sina uppgifter under den höga representantens ansvar. I detta syfte ska den höga representanten ingå nödvändiga överenskommelser med Bafa och Expertise France.

Artikel 3

1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av den projektverksamhet som avses i artikel 1.2 ska vara 3 499 892,39 EUR. Den totala beräknade budgeten för projektet som helhet ska vara 3 824 892,39 EUR. Den del av den beräknade budgeten som inte omfattas av referensbeloppet ska tillhandahållas genom medfinansiering av Förbundsrepubliken Tysklands regering.

2. De utgifter som ska finansieras med det referensbelopp som fastställs i punkt 1 ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som är tillämpliga på unionens budget.

3. Kommissionen ska övervaka att de utgifter som avses i punkt 1 förvaltas korrekt. För detta ändamål ska den ingå nödvändiga överenskommelser med Bafa och Expertise France. I överenskommelserna ska det fastställas att Bafa och Expertise France ska säkerställa att unionens bidrag synliggörs i proportion till dess storlek.

4. Kommissionen ska sträva efter att ingå de överenskommelser som avses i punkt 3 så snart som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft. Den ska underrätta rådet om eventuella svårigheter i samband med detta och om tidpunkten för ingåendet av dessa överenskommelser.

Artikel 4

1. Den höga representanten ska rapportera till rådet om genomförandet av detta beslut på grundval av regelbundna rapporter utarbetade av genomförandeorganen. Dessa rapporter ska ligga till grund för rådets utvärdering.

2. Kommissionen ska informera om de finansiella aspekterna av projektverksamhetens genomförande enligt artikel 1.2.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Det ska upphöra att gälla 36 månader efter dagen för ingåendet av de överenskommelser som avses i artikel 3.3 eller sex månader efter dagen för dess antagande om dessa överenskommelser inte har ingåtts inom den perioden.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2021.

På rådets vägnar

G. DOVŽAN

Ordförande

(1) Rådets beslut 2013/768/Gusp av den 16 december 2013 om EU:s verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande, inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin (EUT L 341, 18.12.2013, s. 56).

(2) Rådets beslut (Gusp) 2017/915 av den 29 maj 2017 om unionens utåtriktade verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande (EUT L 139, 30.5.2017, s. 38).

(3) Rådets beslut (Gusp) 2020/1464 av den 12 oktober 2020 om främjande av effektiv vapenexportkontroll (EUT L 335, 13.10.2020, s. 3).

(4) Rådets beslut (Gusp) 2021/649 av den 16 april 2021 om unionens stöd till verksamhet som bedrivs av sekretariatet för vapenhandelsfördraget till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande (EUT L 133, 20.4.2021, s. 59).

BILAGA

PROJEKTDOKUMENT

Projekt för utåtriktad verksamhet avseende vapenhandelsfördraget – tredje fasen

1. Bakgrund och motivering till unionsstödet

Detta beslut bygger på tidigare rådsbeslut till stöd för den FN-process som ledde fram till vapenhandelsfördraget och till stöd för främjandet av vapenfördragets effektiva genomförande och universella tillämpning. Fördraget antogs av FN:s generalförsamling den 2 april 2013 och trädde i kraft den 24 december 2014.

Det uttalade målet med fördraget är att ”fastställa högsta möjliga gemensamma internationella normer för att reglera eller förbättra regleringen av den internationella handeln med konventionella vapen” och att ”förebygga och utrota den olagliga handeln med konventionella vapen samt förhindra deras avledning”. Fördragets uttalade syfte är att ”bidra till internationell och regional fred, säkerhet och stabilitet, [...] minska mänskligt lidande” och ”främja samarbete, öppenhet och ansvarsfullt agerande av statsparterna i den internationella handeln med konventionella vapen och därigenom skapa ömsesidigt förtroende mellan statsparterna” (1). Vapenhandelsfördragets mål och syfte är därför förenliga med unionens övergripande utrikes- och säkerhetspolitiska strävan i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen.

Efter antagandet av vapenhandelsfördraget 2013 består de huvudsakliga utmaningar nu av detta fördrags faktiska genomförande och universella tillämpning.

Detta beslut innehåller en övergripande uppsättning biståndsverksamhet och utåtriktad verksamhet som ska bidra till att man kan bemästra utmaningarna i form av ett effektivt genomförande och en universell tillämpning. Det bygger på resultaten och de tillvaratagna erfarenheterna från de båda tidigare faser som har finansierats genom beslut 2013/768/Gusp och beslut (Gusp) 2017/915 och är ett uttryck för unionens och dess medlemsstaters fortsatta och helhjärtade stöd till vapenhandelsfördraget.

2. Övergripande mål

Det centrala målet med detta beslut är att fortsätta att stödja ett antal stater som ska stärka sina kontrollsystem för vapenöverföring för ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget med sikte på egenansvar och egenmakt och att fortsätta att främja fördragets universella tillämpning. Samarbetet kommer att graderas efter och anpassas till varje mottagarlands behov och framsteg, med beaktande av mognadsnivån och autonomin hos det nationella kontrollsystemet för vapenöverföring. Det kommer att finnas annan verksamhet för att uppmuntra stater som inte är parter i vapenhandelsfördraget att ansluta sig till detta och att börja genomföra det på nationell nivå.

Unionens insatser kommer särskilt att innebära följande:

a)	Stärkt och/eller utvecklad kapacitet för kontroll av vapenöverföring och sakkunskap för genomförande av vapenhandelsfördraget i nya och befintliga mottagarländer genom instrument såsom juridiskt bistånd och utbildning av tjänstemän med ansvar för tillståndsgivning och efterlevnad.

b)	Utåtriktad verksamhet avseende andra länder, däribland stater som inte är parter i vapenhandelsfördraget, i syfte att stödja en universell tillämpning av fördraget på nationell, regional och multilateral nivå.

3. Beskrivning av projektverksamheten

3.1 Bistånd till vapenhandelsfördragets genomförande

Målet med de riktade biståndsprogrammen för vapenhandelsfördragets genomförande är att stärka mottagarländernas kapacitet att globalt och varaktigt uppfylla vapenhandelsfördragets krav. Mottagarländerna kommer att inbegripa vissa av de länder som har fått bistånd via tidigare rådsbeslut och som anges under punkt 3.1.2.3 i det här beslutet samt länder som begär bistånd efter detta besluts antagande. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas kontakterna med och stödet till sådana länder som i nuläget inte är parter i vapenhandelsfördraget.

Biståndsverksamheten kommer att göra det möjligt för unionen att reagera på ett flexibelt och lyhört sätt och kommer att utformas för att kunna motsvara varje mottagarlands föränderliga och enskilda behov vad avser vapenhandelsfördragets genomförande. För mottagarländer som redan har dragit nytta av tidigare EU-biståndsprogram och har gjort betydande framsteg med vapenhandelsfördragets genomförande kommer fokus för samarbetet att övergå från ett djupgående tekniskt bistånd till prioritering av autonomi och självständighet (utfasningsprocessen) (2). Delar av denna process kommer närhelst detta är lämpligt och låter sig göras att ingå i de olika projektverksamheterna.

Verksamheten kommer att rikta sig till antingen ett enskilt mottagarland eller ett antal mottagarländer med liknande behov. Den kommer att äga rum i olika format (personligen, online, hybrid och e-lärande), och sakkunskapen kommer att förmedlas av experter som det tyska förbundskontoret för ekonomi och exportkontroll (Bafa) och Expertise France har valt från expertpoolen.

3.1.1 Kontakterna med experter på området

3.1.1.1 Verksamhetens mål

Verksamheten kommer att inriktas på att intensifiera samarbetet med och mellan experter från den projektpool av experter som inrättades inom ramen för rådets beslut 2013/768/Gusp och (Gusp) 2017/915 och med nya experter, särskilt från mottagarländerna och tidigare mottagarländer i samband med utfasningen. Den kommer att främja konstruktiva utbyten om projektets genomförande och resultat, såväl mellan experterna i poolen som mellan experterna och mottagarländerna, och på så sätt stimulera till långsiktig medverkan i projektet och mobilisera sakkunskapen hos de berörda aktörerna på området. Verksamheten kommer även att bidra till syd–syd-samarbetet genom medverkan i förekommande fall av experter från angränsande länder.

För kontakterna med experter kommer man att ha ett tredelat upplägg enligt följande:

—	Möten mellan experter från expertpoolen för att man ska utarbeta gemensamma mål och arbetssätt för kontakterna med mottagarländerna.

—	Samarbetsmöten med experter från expertpoolen och kontaktpunkter i mottagarländerna för att öka de senares medverkan i projektet.

—	Användning av onlineplattformen (vilken ursprungligen utvecklades under projektets andra fas) och dess verktyg för att främja kommunikation mellan experterna och stödja informationsutbytet om vapenhandelsfördraget och projektets genomförande (verksamhet, experter etc.).

3.1.1.2 Beskrivning av verksamheten

Expertmötena kommer att sammankallas av genomförandeorganen och kommer huvudsakligen – men inte uteslutande – att vara inriktade på de experter som medverkade i projektets tidigare faser och/eller som ofta har medverkat i projektverksamheterna. Möten kan äga rum på distans, personligen eller i hybridformat och kommer särskilt att syfta till att man ska

—	nå en samsyn mellan experter om de utmaningar och insatser som rör stödverksamhet inriktad på vapenhandelsfördragets genomförande samt harmonisera och rationalisera de centrala budskap som ska förmedlas vid den utåtriktade verksamheten,

—	ge experterna uppdaterad information om de framsteg som görs av partnerländerna när det gäller vapenhandelsfördragets genomförande samt det bistånd som ges inom ramen för projektet, samt

—	utveckla och/eller ändra – beroende på vad som är lämpligt – gemensamma upplägg för experternas bistånd, så att experternas rådgivning är konsekvent och anpassad till mottagarländernas behov.

Den befintliga expertpoolen kommer att ses över och uppdateras regelbundet och vid behov utökas med nya experter. Bland annat ska nya experter utses, i synnerhet från mottagarländer med avancerade system som håller på att fasas ut från det tekniska biståndet inom ramen för detta projekt. Som en del av den processen kommer de nya experterna även att erbjudas utbildning i enlighet med de workshoppar för utbildning av utbildare som beskrivs i punkt 3.1.5.2. De (tidigare) partnerländernas större deltagande som experter kommer att ytterligare stödja deras övergång till att bli kunskapsspridare inom projektet och i sina regioner.

Utöver expertmötena kommer det att anordnas samarbetsmöten med relevanta experter från expertpoolen och mottagarländernas kontaktpunkter, särskilt de som kan komma att ingå i expertpoolen i framtiden, för att diskutera samarbetet inom ramen för projektet. Dessa möten ska bidra till att stärka kommunikationskanalerna med mottagarländerna och till att få återkoppling som kan användas för att förbättra biståndsverksamhetens kvalitet och effektivitet. De kommer dessutom att fungera som forum där kontaktpunkterna informeras om den senaste utvecklingen och om nya initiativ som diskuteras bland annat på EU-nivå och inom systemen när det gäller såväl vapenhandelsfördragets genomförande som vapenhandelskontroller. Därmed byggs sakkunskapen upp hos mottagarländernas blivande experter, vilket är särskilt relevant för de mottagarländer som deltar i utfasningsprocessen så att de kan säkerställa att de även fortsättningsvis uppfyller gällande internationella normer.

Den onlineplattform som först utvecklades inom ramen för det tidigare beslutet kommer också att spela en viktig roll när det gäller att stärka samarbetet med experterna och bygga upp en expertgemenskap. På plattformen kan experterna

—	registrera sig, skapa en profil och specificera sina expertområden så att poolen kan utnyttjas för projektverksamheten på ett diversifierat och effektivt sätt,

—	få tillgång till ett bibliotek med relevant information och relevanta dokument som rör projektet och genomförandet av vapenhandelsfördraget, så att alla experter har tillgång till ett gemensamt kunskapsmaterial om vapenhandelsfördraget,

—	ansluta sig till ett forum där de kan utbyta och diskutera alla eventuella problem, frågor och erfarenheter i samband med vapenhandelsfördraget och den utåtriktade verksamheten.

3.1.2 Nationell verksamhet

3.1.2.1 Verksamhetens mål

De enskilda mottagarländerna kommer att erbjudas nationell verksamhet på grundval av ett särskilt biståndsprogram som är anpassat till mottagarlandets särskilda behov. Innan biståndsverksamheten inleds ska man komma överens med mottagarlandet om programmet så att mottagarstaterna kan förutsäga vilket bistånd som planeras, och i programmet ska en beskrivning göras av de förväntade förbättringarna i landets överföringskontrollkapacitet. Mottagarländerna kommer att inbegripa de länder som redan har angetts under punkt 3.1.2.3 i det här beslutet samt länder som begär bistånd efter detta besluts antagande.

3.1.2.2 Beskrivning av verksamheten

För varje mottagarland som får individuellt nationellt bistånd kommer ett särskilt biståndsprogram att fastställas innan samarbetet inleds och efter en inledande bedömning, med beaktande av det aktuella läget när det gäller mottagarlandets åtgärder för att genomföra vapenhandelsfördraget och de resultat som uppnåtts. Detta kommer att utföras av genomförandeorganet och vid behov med stöd av relevanta experter. Det särskilda biståndsprogrammet ska innehålla uppgifter om de viktigaste frågor som ska tas upp och de övergripande mål som ska uppnås inom ramen för samarbetet.

Verksamheten kommer främst att bedrivas i form av workshoppar och seminarier och kommer på ett flexibelt och efterfrågestyrt sätt att fördelas efter behov, intresse och mottagarländernas absorptionsförmåga. Den planerade tidsramen för varje verksamhet är två till tre dagar.

Mottagarländerna får i förekommande fall begära att företrädare för andra mottagarländer eller tredjeländer bjuds in till en nationell verksamhet. Återkoppling som erhållits inom ramen för tidigare beslut visar att partnerländerna i hög grad välkomnar och även utnyttjar möjligheten att utbyta kunskap, idéer och god praxis bilateralt eller subregionalt, vilket också främjar ett närmare samarbete grannländer emellan.

Ett antal verksamheter inom ramen för rådets beslut (Gusp) 2017/915 var tvungna att organiseras i virtuellt format på grund av rese- och kontaktrestriktioner i samband med utbrottet av covid-19. Även om inte alla verksamheter är väl lämpade för det virtuella formatet, visar de många lyckade onlineverksamheterna inom ramen för det tidigare beslutet att en blandning av virtuella, fysiska och hybrida (där några av deltagarna deltar personligen, medan övriga deltagare är uppkopplade på distans) format kan användas på ett ändamålsenligt sätt i det nuvarande beslutet.

Ett antal länder som omfattas av detta beslut omfattades också av det färdplansbaserade samarbetet inom ramen för rådets beslut 2013/768/Gusp och rådets beslut (Gusp) 2017/915 (se punkt 3.1.3 nedan). Mot bakgrund av det bistånd som dessa länder redan har mottagit kommer det särskilda biståndsprogrammet för dessa mottagarländer, med vilka EU har ett långsiktigt partnerskap, att behöva ta hänsyn till de framsteg som hittills gjorts och fördelarna med fortsatt verksamhet i samma utsträckning som inom ramen för de tidigare besluten. Det särskilda biståndsprogrammet kommer vid behov att anpassas så att det omfattar utfasningsåtgärder och en översyn av mottagarlandets roll i projektet. I förekommande fall kommer detta bland annat att innebära att man successivt överger det fördjupade nationella biståndet och i stället inriktar samarbetet på mer avancerade frågor som rör vapenhandelskontroller, såsom ny teknik och asymmetriska aktörer, samt stöder mottagarlandets övergång till en mer aktiv roll där det delar med sig av sina erfarenheter och sin sakkunskap till andra länder, särskilt inom den egna regionen.

3.1.2.3 Partnerländer

Den inledande förteckningen över partnerländer enligt detta beslut återges i bilagan. Ett antal partnerländer som fått bistånd inom ramen för rådets beslut 2013/768/Gusp och/eller rådets beslut (Gusp) 2017/915 kommer att fortsätta att få bistånd inom ramen för detta beslut på grundval av en rekommendation från genomförandeorganen. Utöver dessa och beroende på antalet tillgängliga verksamheter kommer ett fastställt antal nya länder att väljas ut för samarbete och bistånd under det nya projektet. I detta avseende kommer fokus att ligga på stater som inte är parter i fördraget eller på stater som först nyligen har ratificerat vapenhandelsfördraget.

Nya länder som uttrycker intresse för att delta i projektet kommer att ombes upprätta en framställning om bistånd för att genomföra vapenhandelsfördraget. Denna framställning bör så långt som möjligt motiveras och helst redan i detalj ange allt som biståndet är avsett för. I förekommande fall bör det ansökande landet också ange tidigare eller pågående samarbete med andra biståndsgivare och informera om sin nationella genomförandestrategi avseende vapenhandelsfördraget.

På grundval av hur välmotiverad framställningen är och på grundval av kriterierna i punkt 4 ska den höga representanten, i samarbete med arbetsgruppen för export av konventionella vapen och med genomförandeorganet, besluta om det ansökande landet är berättigat till bistånd.

Om framställningen om bistånd godkänns kommer en inledande bedömning att göras av behoven och prioriteringarna i det land som ansöker om bistånd, till exempel med hjälp av frågeformulär och insamling av befintlig information. På grundval av resultaten av denna bedömning kommer genomförandeorganet och mottagarlandet gemensamt att utarbeta ramarna för ett särskilt biståndsprogram med beaktande av eventuellt bistånd med anknytning till vapenhandelsfördraget som tillhandahållits genom vapenhandelsfördragets frivilliga fond, FN:s fond till stöd för samarbetet för reglering av vapenhandeln, sekretariatet för vapenhandelsfördraget eller andra organisationer. Om det land som ansöker om bistånd redan har utarbetat en nationell genomförandestrategi för vapenhandelsfördraget ska genomförandeorganet också säkerställa att färdplanen är förenlig med den nationella genomförandestrategin.

3.1.3 Studiebesök

3.1.3.1 Verksamhetens mål

Studiebesök ger mottagarländerna möjlighet att komma i kontakt med myndigheter och tjänstemän i andra länder som tillämpar vapenhandelsfördraget. De utgör således ett viktigt komplement till den nationella verksamheten i mottagarländerna genom att de ger dessa länder en bredare referensram för det praktiska genomförandet av fördraget. På grund av det nära samspelet mellan värdlandets företrädare och de besökande tjänstemännen har studiebesöken dessutom en stor utbildningspotential, särskilt för blivande experter och utbildare. Studiebesök kommer därför att erbjudas regeringstjänstemän, bland annat dem med ansvar för politik, tillståndsgivning och tillsyn, i vart och ett av de mottagarländer som avses i punkt 3.1.2.3.

Utöver studiebesök hos berörda myndigheter i medlemsstaterna kan en del av studiebesöken genomföras i tredjeländer för att främja internationellt samarbete och syd–syd-samarbete. Särskilt de länder som under lång tid varit partnerländer (dvs. stödmottagare enligt rådets beslut 2013/768/Gusp och/eller rådets beslut (Gusp) 2017/915) skulle kunna betraktas som möjliga värdar för studiebesök. Denna strategi skulle utgöra ytterligare en del av utfasningsprocessen.

3.1.3.2 Beskrivning av verksamheten

Varje studiebesök kommer att pågå i upp till tre dagar och är i allmänhet avsett för ett enda mottagarland, men om det anses lämpligt och/eller om länderna själva begär det, kan flera mottagarländer inbjudas att delta i samma studiebesök.

Med tanke på studiebesökens karaktär bör de endast genomföras med fysisk närvaro. De kan äga rum i en medlemsstat eller i ett tredjeland (tredjeländer behöver inte nödvändigtvis vara mottagarländer enligt detta rådsbeslut). Studiebesöket kommer att anordnas av det genomförandeorgan som har ansvar för det partnerland som deltar i studiebesöket).

3.1.4 Kortsiktigt riktat bistånd

3.1.4.1 Verksamhetens mål

En del av det bistånd som mottagarländerna ofta begär gäller kortfristigt bistånd som avser specifika frågor eller problem som de tar upp. Denna typ av konkret, målinriktat och praktiskt stöd, som kan erbjudas på distans och/eller fysiskt, kan vara ett användbart och flexibelt verktyg för att hjälpa mottagarländerna att ta itu med enskilda frågor utanför workshoppar och seminarier. Exempel på åtgärder som kan vidtas inom ramen för denna form av bistånd är översyn och bedömning av rättsakter och andra officiella dokument (t.ex. utkast till, uppdateringar och ändringar av lagstiftning), rådgivning i enskilda fall, frågor eller situationer (t.ex. i samband med utfärdandet av en viss licens eller klassificeringen av en specifik vara), även genom direkt stöd på plats samt utveckling av material för att underlätta det praktiska genomförandet av vapenhandelsfördraget i mottagarlandet (t.ex. riktlinjer, diagram eller kompendier om utvalda vapenhandelsrelaterade ämnen).

3.1.4.2 Beskrivning av verksamheten

Kortfristigt riktat bistånd kan genomföras antingen

a)	på distans, av experter i form av skrivbordsarbete eller med hjälp av online-verktyg/online-alternativ,

b)	fysiskt, till exempel i form av direkta enskilda genomgångar eller längre ett till två veckors uppdrag som utförs av en liten expertgrupp (vanligtvis endast en eller två) som ger omfattande rådgivning och praktiska råd till en berörd myndighet i mottagarlandet, eller

c)	en kombination av båda (en så kallad blandad metod där viss verksamhet, beroende på vad det rör sig om, genomförs virtuellt medan annan verksamhet äger rum fysiskt).

Denna form av bistånd kommer att göras tillgängligt för alla mottagarländer. I budgeten kommer ett maximalt antal expertdagar att avsättas för sådan biståndsverksamhet. En del av budgeten kommer också att täcka de tekniska verktyg och den utrustning som behövs för att genomföra verksamheten, t.ex. abonnemangsavgifter för onlineplattformar avsedda för delning av dokument.

3.1.5 Strategin utbilda utbildaren

3.1.5.1 Verksamhetens mål

För att främja egenansvaret för det nationella genomförandet av vapenhandelsfördrag och säkerställa hållbarheten i unionens biståndsåtgärder enligt detta och tidigare beslut är det av avgörande betydelse att mottagarländerna utvecklar kapacitet och verktyg för att fortsätta genomförandet av vapenhandelsfördrag oberoende av externt bistånd. För att bidra till detta kommer det att vara viktigt att erbjuda stöd till mottagarländerna så att de kan utveckla den nationella kapaciteten när det gäller a) utbildning av egen personal och b) uppbyggnaden av ett organ för information och resurser avseende genomförandet av vapenhandelsfördraget som kommer att stödja utvecklingen av det institutionella minnet (3).

För att undvika onödigt dubbelarbete kommer genomförandeorganen, när så är tillämpligt och lämpligt, att säkerställa samordningen med andra EU-finansierade åtgärder på detta område, inbegripet de som genomförs av sekretariatet för vapenhandelsfördraget.

3.1.5.2 Beskrivning av verksamheten

Strategin ”utbilda utbildaren” kommer att bestå av två kompletterande delar som kommer att anpassas till de olika framstegen och mognadsnivån i mottagarländernas system för handelskontroll.

En del av denna modul kommer att bestå i att anordna utbildningsseminarier för ett antal experter från mottagarländerna för att på ett effektivt sätt ge dem möjlighet att i ett senare skede utbilda sina egna kollegor med hänsyn till deras sakkunskaper. Nyutbildade experter kommer att fungera som förmedlare av vapenhandelsrelaterad expertis i sina egna länder och kommer att bidra till att stärka den självförsörjande institutionella kapaciteten.

Målet med denna verksamhet är att ge framtida utbildare de pedagogiska färdigheter och den utbildningskompetens som behövs för att utbilda personalen i det egna landet, samtidigt som mottagarländernas förmåga när det gäller kunskapshantering och institutionellt minne förbättras. När så är lämpligt kan partnerländerna uppmuntras att utveckla sina egna program i syfte att utbilda utbildaren med utgångspunkt i den utbildningsstrategi och det material som utarbetats under denna och tidigare faser av programmet. Syftet med denna verksamhet är därför att göra det möjligt för mottagarländerna, särskilt de länder som klassificerats som länder som ska fasas ut, att bli mer oberoende och självständiga när det gäller att skapa, sprida och upprätthålla kunskap om vapenhandel inom relevanta statliga myndigheter. På grund av denna verksamhets konkreta och praktiska karaktär skulle ett format med fysisk närvaro lämpa sig bäst. En blandad strategi som omfattar såväl fysisk som virtuell verksamhet kan dock också vara effektiv.

Den andra delen kommer att utgöras av en onlineplattform ska hjälpa framtida utbildare att ta fram sitt eget utbildningsmaterial genom att förvalta material och dokument av relevans för genomförandet av vapenhandelsfördraget som sammanställs och/eller, vid behov, utvecklas av genomförandeorganen och görs tillgängliga för mottagarländerna. Plattformen kommer också att göra det möjligt för framtida utbildare att söka råd från expertgrupper och diskutera eventuella svårigheter som de kan ställas inför vid genomförandet av sina nationella utbildningar. Plattformen kommer också att användas för att följa upp verksamhet och arkivera resultat som erhållits inom ramen för detta och tidigare beslut.

Med utgångspunkt i det arbete som utförts inom ramen för det tidigare beslutet kommer genomförandeorganen att ha möjlighet att delegera utvecklingen, förvaringen och framställningen av sådant material till externa experter, även bland expertpoolen, beroende på vad som är lämpligt. I syfte att stärka den institutionella kapaciteten hos mottagarländernas berörda myndigheter bör utbildningsverksamheten också inriktas på att uppmuntra mottagarländerna att utveckla och upprätthålla sin egen samling av information och dokumentation om genomförandet av vapenhandelsfördraget.

Projektplattformen kommer att öka programmets synlighet, underlätta kontakterna mellan berörda parter, främja dialog mellan genomförare och partner och upprätthålla samarbetet, särskilt med mottagarländer som håller på att fasas ut. När så är möjligt kommer material som utvecklats inom ramen för projektet att göras tillgängligt, och genom att använda en typ av teknik som används för sociala nätverk kommer man att möjliggöra aktiv kommunikation och informationsutbyte online mellan deltagarna i en bekant miljö. EU-institutionerna och medlemsstaterna kommer också att dra nytta av denna särskilda plattform där genomförandeorganen kommer att utbyta information om hur verksamheten bedrivs.

När så är möjligt kommer genomförandeorganen att informera om workshoppar och material för utbildare och söka efter framtida utbildare när de genomför biståndsverksamhet i mottagarländerna enligt detta beslut (det slutliga beslutet om utnämning av framtida utbildare kommer dock att förbli mottagarlandets ansvar). Beroende på dessa tjänstemäns lämplighet kan de sedan registreras i expertpoolen och inbjudas att delta som expert i annan verksamhet som beskrivs i detta beslut. Detta skulle också utgöra en del av utfasningsprocessen, med tanke på hur stora framsteg som redan har gjorts i dessa länder och den stora potential de har att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till andra mottagarländer. Samtidigt kommer det att ytterligare stödja målet att öka dessa mottagarländers deltagande i projektet som regionala förebilder.

3.2 Stöd för universalisering

Förutom att ge mottagarländerna tekniskt bistånd att stödja genomförandet av vapenhandelsfördraget syftar detta beslut också till att främja och påskynda fördragets universalisering och därigenom bidra till bredare multilaterala insatser för att förhindra avledning av och olaglig handel med konventionella vapen samt främja ökad säkerhet för alla.

Därför kommer åtgärder som vidtas inom ramen för detta beslut också att inriktas på att upprätta samarbete med länder som inte är parter i vapenhandelsfördraget och främja anslutning till det fördraget. Den tillhörande verksamheten kommer att förbättra fördragets synlighet, öka allmänhetens medvetenhet om de risker och hot som avledning av och olaglig handel med konventionella vapen innebär och samtidigt främja dialog mellan stater som är parter och stater som inte är det i syfte att bidra till att skapa förtroende och transparens.

Stater som inte är parter och som omfattas av detta beslut kommer därför att erbjudas stöd, i lämpliga fall i form av teknisk biståndsverksamhet enligt punkt 3.1, inbegripet nationell verksamhet och kortsiktigt riktat bistånd. Denna verksamhet kommer att organiseras på begäran av stater som inte är parter i vapenhandelsfördraget och att organiseras i enlighet med efterfrågan och tillgänglighet i det ansökande landet.

Utöver detta och för att ytterligare uppmuntra universell tillämpning av fördraget kommer regional och internationell verksamhet, som beskrivs nedan, att organiseras för att

—	öka medvetenheten om riskerna och utmaningarna med avledning av och olaglig handel med konventionella vapen,

—	tillhandahålla en plattform där experter och tjänstemän från berörda myndigheter i olika länder kan utbyta åsikter i strategiska handelsfrågor,

—	främja unionens målsättning att uppnå en universalisering, ett fullständigt genomförande och en förbättring av vapenhandelsfördraget.

Verksamheten ska genomföras i nära samverkan med respektive nationella regeringars myndigheter och, när så är lämpligt, med relevanta delar av den akademiska världen, icke-statliga organisationer och/eller regionala organisationer.

3.2.1 Regional, regionöverskridande och internationell verksamhet

3.2.1.1 Verksamhetens mål

Den regionalt inriktade verksamheten kommer att samla flera länder, antingen från en enda region eller från olika regioner (regionöverskridande och internationell verksamhet), för att utbyta erfarenheter och diskutera frågor av gemensamt intresse i samband med vapenhandelsfördragets genomförande och vapenhandelskontroll. Mottagarländer som tidigare har fått stöd inom ramen för rådets beslut 2013/768/Gusp och/eller rådets beslut (Gusp) 2017/915 och visat betydande framsteg och engagemang när det gäller genomförandet av vapenhandelsfördraget kommer att spela en särskilt viktig roll i sådan verksamhet som förebilder för sina respektive regioner. Detta skulle kunna uppmuntra egenansvar för genomförandet av vapenhandelsfördraget på regional nivå och främja syd–syd-samarbete på längre sikt.

Regionöverskridande och internationell verksamhet har inkluderats i detta beslut på begäran av mottagarländer som vill lära sig av erfarenheterna i länder i andra delar av världen. På detta sätt kan regionöverskridande och internationell verksamhet bidra till att stimulera och främja ett mer globalt utbyte av strategier och praxis med anknytning till vapenhandelsfördraget.

3.2.1.2 Beskrivning av verksamheten

Regional verksamhet kommer att anordnas som två eller tre dagar långa evenemang och fördelas per region. Verksamheten bör omfatta minst tre deltagande länder. Utöver de mottagarländer som förtecknas i punkt 3.1.2.3 kommer det att vara viktigt att i förekommande fall öppna denna verksamhet för tredjeländer som annars inte omfattas av detta beslut, särskilt stater som inte är parter i vapenhandelsfördraget. När så är möjligt är det dessutom tillrådligt att involvera minst ett av de mer avancerade fastställda mottagarländerna – dvs. länder som fick bistånd enligt rådets beslut 2013/768/Gusp och/eller rådets beslut (Gusp) 2017/915 enligt beskrivningen i punkt 3.1.2.3 och vars system för vapenhandelskontroll redan nått en viss grad av mognad – för att dessa ska verka som en multiplikator, och/eller att bjuda in experter från dessa länder att delta som ett sätt att främja uppbyggnaden av regional expertis och syd–syd-samarbete.

Minst en regional verksamhet ska genomföras i varje region. Den återstående verksamheten kommer att organiseras i enlighet med värdländernas efterfrågan och tillgänglighet. Personligt deltagande kommer att vara det format som föredras för sådan verksamhet eftersom det kommer att säkerställa störst effekt. Online- eller hybridformat kan dock också användas beroende på deltagarnas omständigheter och preferenser.

I motsats till rådets beslut 2013/768/Gusp och rådets beslut (Gusp) 2017/915 kommer den regionala verksamheten inte att begränsas till enskilda regioner utan i stället ge mottagarländer från olika regioner möjlighet att delta i regionöverskridande verksamhet. Under genomförandet av de föregående projektfaserna visade det sig att det finns stor efterfrågan bland partnerländerna på att inte bara lära av och utbyta information inom, men även utanför sina respektive regioner.

För att nå bredast möjliga publik och främja inte bara universaliseringen av vapenhandelsfördraget utan även EU:s insatser för att uppnå detta mål kommer Bafa och Expertise France att anordna internationella konferenser som ett multilateralt sidoevenemang på FN-nivå, t.ex. under det årliga mötet i FN:s generalförsamlings första utskott i New York eller, om inte det är möjligt, på EU-nivå, helst i Bryssel.

Utöver denna verksamhet kommer projektet också att engagera samtliga partnerländer, intressenter i vapenhandelsfördraget samt stater som inte är parter i vapenhandelsfördraget genom regelbundna webbinarier om ämnen med anknytning till vapenhandelsfördraget. Webbinarierna kommer att ledas av dem som genomför dem och ska bidra till att mobilisera expertpoolen och ge partnerländerna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Varje session kommer att simultantolkas, spelas in och laddas upp på plattformen för avspelning.

Platsen för och omfattningen av den regionala och internationella verksamheten kommer att fastställas gemensamt av genomförandeorganen och eventuella värdländer.

3.2.1.3 Regioner

Denna verksamhet kommer att stå öppen för alla regioner på grundval av mottagarländernas önskemål.

3.2.2 Evenemang i anslutning till konferenserna för de stater som är parter i vapenhandelsfördraget

3.2.2.1 Verksamhetens mål

De årliga partskonferenserna ger en unik möjlighet till kontakter med berörda tjänstemän och aktörer med ansvar för frågor som rör vapenhandelsfördraget. I anslutning till dessa kommer EU att finansiera evenemang som särskilt kommer att öka medvetenheten om EU:s stödverksamhet för genomförandet, underlätta kontakterna med länder som i ett senare skede kan komma att ansöka om bistånd och främja god praxis från i synnerhet mottagarländernas sida.

3.2.2.2 Beskrivning av verksamheten

Tre evenemang kommer att äga rum under programmets löptid – ett för varje årskonferens för de stater som är parter i vapenhandelsfördraget – och de kommer att finansieras gemensamt av genomförandeorganen. EU-medlen kan särskilt täcka reseutgifterna för ett fastställt antal experter eller tjänstemän från mottagarländerna.

3.2.3 Avslutningskonferens

3.2.3.1 Verksamhetens mål

Syftet med avslutningskonferensen är att öka medvetenheten om och egenansvaret för vapenhandelsfördraget inte bara bland partnerländerna, utan också hos berörda intressenter såsom nationella parlament, regionala och internationella organisationer och företrädare för det civila samhället som är intresserade av den bredare inverkan som fördraget bör ha. Genom att sammankalla företrädare för många olika delar av världen kommer konferensen dessutom att fungera som ett forum för att stärka det internationella nätverket och det internationella samfundet av aktörer som deltar i genomförandet av fördraget och arbetar för dess universalisering.

3.2.3.2 Beskrivning av verksamheten

Verksamheten kommer att utgöras av en tvådagarskonferens som ska anordnas i nära anslutning till att detta beslutupphör att gälla, och eventuellt i direkt anslutning till ett möte i arbetsgruppen för export av konventionella vapen. Genomförandeorganen kommer att gemensamt ansvara för konferensens genomförande. Denna konferens kommer att samla relevanta företrädare för de länder som drar nytta av den verksamhet som avses i punkt 3.1 samt andra intressenter som är involverade i att främja fördraget och dess mål.

Konferensen ska underlätta utbytet av erfarenheter mellan mottagarländerna och ge information om dessa länders ståndpunkt med avseende på vapenhandelsfördraget och om vapenhandelsfördragets ratificerings- och genomförandestatus och kommer att möjliggöra utbyte av relevant information med företrädare för nationella parlament, regionala organisationer och civilsamhället.

Deltagarna i konferensen bör därför inbegripa

—	berörd personal från mottagarländerna, såsom diplomatisk personal, militär personal/försvarspersonal, teknisk personal och brottsbekämpande personal, särskilt från myndigheter med ansvar för nationell politik och nationellt genomförande av vapenhandelsfördraget,

—	företrädare för nationella, regionala och internationella organisationer som deltar i tillhandahållandet av bistånd samt företrädare för länder som är intresserade av att tillhandahålla eller motta strategiskt bistånd för handelskontroll,

—	företrädare för berörda icke-statliga organisationer, tankesmedjor, nationella parlament och industrin.

Plats, format (fysiskt, på distans eller i hybridformat), slutligt antal deltagare och slutlig förteckning över länder och organisationer som ska bjudas in kommer att fastställas i samråd med arbetsgruppen för export av konventionella vapen på grundval av ett förslag från genomförandeorganen.

4. Målgrupp för projektverksamhet som avses i punkt 3.1.2.3

Förutom de mottagarstater som redan nämns i detta beslut kan målgruppen för den projektverksamhet som avses i avsnitt 3 vara stater som ansöker om bistånd i syfte att genomföra vapenhandelsfördraget och som ska väljas ut på grundval av bland annat följande kriterier:

—	Graden av politiskt och rättsligt engagemang för anslutning till fördraget samt statusen för genomförandet av internationella instrument som rör kontroll av vapenhandel och vapenöverföring och som är tillämpliga på landet i fråga.

—	Sannolikheten för att biståndsverksamheten ska ge ett gott resultat.

—	Bedömningen av eventuellt bistånd som redan mottagits eller som planeras inom området för kontroll av varor med dubbla användningsområden och vapenöverföring.

—	Landets betydelse för den globala vapenhandeln.

—	Landets betydelse för unionens säkerhetsintressen.

—	Berättigande till offentligt utvecklingsbistånd.

5. Genomförandeorgan

Med tanke på den arbetsbörda som genereras av den verksamhet som föreskrivs i detta beslut är det lämpligt att ha två behöriga genomförandeorgan: Bafa och Expertise France. De kommer vid behov att samarbeta med – och/eller delegera till – medlemsstaternas exportkontrollorgan, relevanta regionala och internationella organisationer, tankesmedjor, forskningsinstitut och icke-statliga organisationer.

Bafa och Expertise France ansvarade för genomförandet av beslut (Gusp) 2017/915 och av andra tidigare och pågående EU-program för utåtriktad verksamhet. De båda genomförandeorganen kommer därför att tillsammans ha styrkt erfarenhet, kvalifikationer och nödvändiga sakkunskap när det gäller all relevant unionsverksamhet inom exportkontroll, såväl i fråga om varor med dubbla användningsområden som kontroll av vapenexport.

6. Samordning med övrig relevant biståndsverksamhet

Genomförandeorganen ska säkerställa ordentlig samordning mellan de olika unionsinstrumenten och, när så är lämpligt, utnyttja formella samordningsmekanismer som redan inrättats inom ramen för andra av EU:s P2P-program, såsom samordningsmekanismen i arbetsgruppen för export av konventionella vapen enligt rådets beslut (Gusp) 2020/1464), i syfte att

—	säkerställa en enhetlig strategi för unionens utåtriktade verksamhet gentemot tredjeländer,

—	undvika överlappningar i fråga om verksamhetens tidsplanering och innehåll,

—	utbyta erfarenheter om projektgenomförande och identifiera potentiella synergieffekter mellan de olika biståndsprojekten på området exportkontroll.

Genomförandeorganen bör också i högsta grad ta hänsyn till vapenhandelsfördragsrelaterad verksamhet som utförs inom ramen för FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och stödsystemet för handlingsprogrammets genomförande, FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004), vapenhandelsfördragets frivilliga fond och FN:s fond till stöd för samarbetet för reglering av vapenhandeln samt bilateral biståndsverksamhet. Genomförandeorganen bör vid behov samarbeta med andra biståndsgivare för att dela information, undvika onödigt dubbelarbete och säkerställa samstämmighet och komplementaritet.

Projektet ska också syfta till att bland mottagarländerna öka medvetenheten om de unionsinstrument som kan stödja syd–syd-samarbetet i fråga om exportkontroller. I detta hänseende bör man genom biståndsverksamheten informera om och främja tillgängliga instrument, såsom initiativet inom ramen för EU:s kompetenscentrum på det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära området och andra av EU:s P2P-program.

7. Unionens synlighet och tillgången till material om biståndsverksamheten

Material och verktyg som produceras inom ramen för projektet, inbegripet den onlineplattform som beskrivs i punkt 3.1.2.2, kommer att säkerställa och öka unionens synlighet. Alla sådana resultat kommer att stämma överens med logotypen och den grafiska framställningen i handboken om kommunikation och synliggörande av Europeiska unionens yttre åtgärder, inbegripet logotypen EU P2P export control programme. Unionens delegationer bör medverka i evenemang i tredjeländer i syfte att stärka den politiska uppföljningen och synligheten.

Man kommer även att främja EU:s webbportal från partner till partner (P2P) (https://circabc.europa.eu/ui/welcome) i samband med biståndsverksamhet med koppling till vapenhandelsfördraget enligt detta beslut. Genomförandeorganen bör därför i samband med den biståndsverksamhet som de genomför informera om webbportalen och uppmuntra till sökning i och användning av portalens tekniska resurser. Genomförandeorganen bör vid främjandet av webbportalen sörja för unionens synlighet. Man bör vidare främja verksamheten genom EU:s nyhetsbrev från partner till partner (P2P).

8. Konsekvensbedömning

Konsekvenserna av de verksamheter som anges i detta beslut bör bedömas tekniskt när de har slutförts. På grundval av informationen och rapporterna från genomförandeorganen kommer konsekvensbedömningen att göras av den höga representanten i samarbete med arbetsgruppen för export av konventionella vapen och i förekommande fall unionens delegationer i mottagarländerna samt andra berörda aktörer.

Konsekvensbedömningen bör särskilt uppmärksamma hur många mottagarländer som har ratificerat vapenhandelsfördraget och utvecklingen av deras kapacitet att kontrollera vapenöverföring. Denna bedömning av mottagarländernas kapacitet att kontrollera vapenöverföring bör särskilt omfatta utarbetandet och utfärdandet av relevanta nationella förordningar, uppfyllandet av skyldigheterna enligt vapenhandelsfördraget att rapportera om vapenexport och vapenimport samt bemyndigandet av ett behörigt organ som ansvarar för vapenöverföringskontroll.

9. Rapportering

Genomförandeorganen kommer att utarbeta regelbundna rapporter, bland annat efter slutförandet av varje verksamhet. Rapporterna bör överlämnas till den höga representanten senast sex veckor efter det att verksamheten i fråga har slutförts.

Tillägg

Genomförandeorganen kommer att rikta sig till partnerländerna enligt följande:

Bafas partnerländer i EU:s projekt för utåtriktad verksamhet inom ramen för vapenhandelsfördraget III (EU ATT OP III):

—

Colombia*

—	Costa Rica*

—

Malaysia*

—

Peru*

—

Zambia*

—

Chile‘

—	Kazakstan‘

—

Thailand‘

Expertise Frances partnerländer i EU:s projekt för utåtriktad verksamhet inom ramen för vapenhandelsfördraget III (EU ATT OP III):

—

Benin*

—	Burkina Faso*

—

Kamerun*

—

Guyana‘

—	Filippinerna*

—	Elfenbenskusten*

—

Senegal*

—

Togo*.

Av dessa ska följande partnerländer anses vara mer mogna (redo att inleda arbete som syftar till utfasning)

1.	Burkina Faso

2.	Costa Rica

Malaysia

4.	Filippinerna

Senegal

Zambia

*:	Länder som tidigare omfattades av färdplanen enligt EU:s projekt för utåtriktad verksamhet inom ramen för vapenhandelsfördraget II (EU ATT OP II)

’:	F.d. ad hoc-länder enligt EU ATT OP II

fetstil:

Nya partnerländer för EU ATT OP III

(1) Vapenhandelsfördraget, art. 1.

(2) ”Utfasning” bör förstås som ett gradvis förfaringssätt för att justera landets/ländernas medverkan under projektets genomförande. Detta förfaringssätt syftar till att minska ländernas beroende av externt bistånd genom att man stärker institutionerna och utvecklar den inhemska kapaciteten. Under denna process kommer samarbetet mellan EU och respektive länder att omdefinieras, och mottagarländernas status kommer att undergå en förändring från traditionell mottagare av tekniskt bistånd till spridare och tillhandahållare av kunskap och sakkunskap.

(3) En ytterligare fördel med denna verksamhet kommer att vara att utvidga projektets expertpool enligt beskrivningen i avsnitt 3.1.1.

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 461

Svensk utgåva	Lagstiftning	64 årgången 27 december 2021

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
	*	Meddelande om dagen för ikraftträdandet av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Australien enligt artikel XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden när det gäller alla tullkvoter på EU:s lista CLXXV till följd av Förenade Kungarikets utträde ur Europeiska unionen	1
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2304 av den 18 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 med regler om utfärdande av kompletterande certifikat som intygar att antibiotika inte har använts i ekologisk produktion av animalieprodukter för export ( 1 )	2
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2305 av den 21 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 med bestämmelser om i vilka fall och på vilka villkor ekologiska produkter och produkter under omställning är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer och på vilken plats den offentliga kontrollen av sådana produkter ska utföras samt om ändring av kommissionens delegerade förordningar (EU) 2019/2123 och (EU) 2019/2124 ( 1 )	5
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2306 av den 21 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 med regler om offentlig kontroll avseende sändningar med ekologiska produkter och produkter under omställning som är avsedda för import till unionen och om kontrollintyget ( 1 )	13
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2307 av den 21 oktober 2021 om fastställande av regler om dokument och anmälningar som krävs för ekologiska produkter och produkter under omställning som är avsedda för import till unionen ( 1 )	30
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2308 av den 22 december 2021 om ändring av bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2021/605 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest ( 1 )	40
		BESLUT
	*	Rådets beslut (Gusp) 2021/2309 av den 22 december 2021 om unionens utåtriktade verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande	78