(1)

Genom förordning (EU) 2019/818, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (2), inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan EU-informationssystemen på områdena gränser, viseringar, polissamarbete, rättsligt samarbete, asyl och migration.

(2)

Denna ram omfattar ett antal komponenter och verktyg till stöd för interoperabilitet, bland annat en central databas för rapporter och statistik (den centrala databasen). Den centrala databasen lagrar anonymiserade uppgifter som extraherats från de underliggande EU-informationssystemen, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, den gemensamma databasen för identitetsuppgifter och detektorn för multipla identiteter, för att tillhandahålla systemöverskridande statistisk rapportering för politiska och operativa syften samt för uppgiftskvaliteten.

(3)

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) ansvarar för att inrätta, implementera och hysa den centrala databasen och för dess operativa förvaltning.

(4)

För att den centrala databasen ska kunna tillhandahålla systemöverskridande statistiska uppgifter är det nödvändigt att fastställa detaljerade bestämmelser om dess drift, inbegripet särskilda standarder för behandlingen av personuppgifter samt säkerhetsregler.

(5)

För att göra det omöjligt att identifiera enskilda personer ur de statistiska uppgifterna i den centrala databasen bör eu-LISA utveckla ett verktyg för anonymisering av uppgifter som en del av dess arkitektur. Anonymiseringsprocessen bör automatiseras.

(6)

Kontrollerad och säker åtkomst bör endast beviljas bemyndigad personal vid de behöriga myndigheterna samt unionens institutioner och byråer, så att de kan inhämta uppgifter och statistik i den centrala databasen. För detta ändamål bör eu-LISA utveckla ett rapporteringsverktyg som en del av sin arkitektur. Personal vid eu-LISA bör inte ha direkt åtkomst till personuppgifter som lagras i EU-informationssystemen eller interoperabilitetskomponenterna.

(7)

För att det ska gå att spåra korsmatchning av identitetsakter inom eller mellan motsvarande EU-informationssystem för relevanta statistiska ändamål bör den centrala databasen behålla ett unikt referensnummer. Det bör inte vara möjligt att använda detta nummer för att hämta information från identitetsakterna.

(8)

Den tekniska lösning som hyser den centrala databasen bör implementeras i eu-LISA:s tekniska anläggning och vid backup-enheten för att säkerställa att den alltid är tillgänglig.

(9)

Eftersom förordning (EU) 2019/818 är en utveckling av Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, lämnat ett meddelande om genomförande av förordning (EU) 2019/818 i sin nationella lagstiftning. Danmark är därför bundet av denna förordning.

(10)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (3). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(11)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (4), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (5).

(12)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (6), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (7).

(13)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (8), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (9).

(14)

När det gäller Cypern, Bulgarien och Rumänien samt Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(15)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (10) och avgav ett yttrande den 17 juni 2021.

(1)

Genom förordning (EU) 2019/817, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 (2), inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan EU-informationssystemen på områdena gränser, viseringar, polissamarbete, rättsligt samarbete, asyl och migration.

(2)

Denna ram omfattar ett antal komponenter och verktyg till stöd för interoperabilitet, bland annat en central databas för rapporter och statistik (nedan kallad den centrala databasen). Den centrala databasen lagrar anonymiserade uppgifter som extraherats från de underliggande EU-informationssystemen, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, den gemensamma databasen för identitetsuppgifter och detektorn för multipla identiteter, för att tillhandahålla systemöverskridande statistisk rapportering för politiska och operativa syften samt för uppgiftskvaliteten.

(3)

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) ansvarar för att inrätta, implementera och hysa den centrala databasen och för dess operativa förvaltning.

(4)

För att den centrala databasen ska kunna tillhandahålla systemöverskridande statistiska uppgifter är det nödvändigt att fastställa detaljerade bestämmelser om dess drift, inbegripet särskilda standarder för behandlingen av personuppgifter samt säkerhetsregler.

(5)

För att göra det omöjligt att identifiera enskilda personer ur de statistiska uppgifterna i den centrala databasen bör eu-LISA utveckla ett verktyg för anonymisering av uppgifter som en del av dess arkitektur. Anonymiseringsprocessen bör automatiseras.

(6)

Kontrollerad och säker åtkomst bör endast beviljas bemyndigad personal vid de behöriga myndigheterna samt unionens institutioner och byråer, så att de kan inhämta uppgifter och statistik i den centrala databasen. För detta ändamål bör eu-LISA utveckla ett rapporteringsverktyg som en del av sin arkitektur. Personal vid eu-LISA bör inte ha direkt åtkomst till personuppgifter som lagras i EU-informationssystemen eller interoperabilitetskomponenterna.

(7)

För att det ska gå att spåra korsmatchning av identitetsakter inom eller mellan motsvarande EU-informationssystem för relevanta statistiska ändamål bör den centrala databasen behålla ett unikt referensnummer. Det bör inte vara möjligt att använda detta nummer för att hämta information från identitetsakterna.

(8)

Den tekniska lösning som hyser den centrala databasen bör implementeras i eu-LISA:s tekniska anläggning och vid backup-enheten för att säkerställa att den alltid är tillgänglig.

(9)

Eftersom förordning (EU) 2019/817 är en utveckling av Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, lämnat ett meddelande om genomförande av förordning (EU) 2019/817 i sin nationella lagstiftning. Danmark är därför bundet av denna förordning.

(10)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (3). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(11)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (4), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (5).

(12)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (6), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (7).

(13)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (8), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (9).

(14)

När det gäller Cypern, Bulgarien och Rumänien samt Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(15)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (10) och avgav ett yttrande den 17 juni 2021.

(1)

Genom förordning (EU) 2019/818, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 (2), inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan EU-informationssystemen på området gränser, visering, polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration.

(2)

För att förbättra uppgiftskvalitet och harmonisera kvalitetskrav är det nödvändigt att fastställa detaljerna om de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet och minimikvalitetsstandarderna för de uppgifter som förs in och lagras i underliggande EU-informationssystem, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och den gemensamma databasen för identitetsuppgifter.

(3)

Dessa åtgärder bör genomföras och utvärderas av Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) med beaktande av de särskilda bestämmelser som fastställs för varje EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenten. För att utföra dessa uppgifter bör eu-Lisa bistås med rådgivning av experter från kommissionen, medlemsstaterna och unionens byråer som använder EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.

(4)

Mekanismer och förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet bör fastställa om indata är i enlighet med de blockerande och mjuka regler som är tillämpliga på underliggande EU-informationssystem, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och den gemensamma databasen för identitetsuppgifter. eu-LISA bör ansvara för att säkerställa att reglerna för uppgiftskvalitet fortlöpande är lämpliga för att uppnå målen för EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.

(5)

För varje kvalitetskontrollindikator bör eu-LISA fastställa och bedöma lämpligheten hos den minimikvalitetsstandard som är absolut nödvändig för att lagra uppgifterna i EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna. Uppgiftskvalitetsstandarder bör möjliggöra automatisk identifiering av inmatade uppgifter som verkar vara inkorrekta eller inkonsistenta, så att ursprungsmedlemsstaten kan verifiera uppgifterna och vidta eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder.

(6)

Datarensnings- och feldetekteringsmekanismer bör fastställas för att regelbundet kontrollera att de uppgifter som lagras i underliggande EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter är giltiga och överensstämmer med uppgiftskvalitetsstandarderna.

(7)

eu-LISA bör säkerställa en central kapacitet för att övervaka uppgiftskvalitet och regelbundet ta fram rapporter om uppgiftskvalitet till medlemsstaterna. Rapporterna bör tas fram av den centrala databasen för rapporter och statistik i enlighet med artikel 39.1 i förordning (EU) 2019/818 och de regler som fastställs i kommissionens delegerade förordning 2021/2222 (3).

(8)

Eftersom förordning (EU) 2019/818 bygger på Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, meddelat att landet har genomfört förordning (EU) 2019/818 i sin nationella lagstiftning. Danmark är därför bundet av denna förordning.

(9)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (4). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(10)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (5) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG (6).

(11)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (7) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (8).

(12)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (9) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i beslut 2011/350/EU (10).

(13)

När det gäller Cypern, Bulgarien och Rumänien samt Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(14)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (11) och avgav ett yttrande den 30 april 2021.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från interoperabilitetskommittén.

(1)

Genom förordning (EU) 2019/817, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 (2), inrättas en ram för att säkerställa interoperabilitet mellan EU-informationssystemen på området gränser, visering, polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration.

(2)

För att förbättra uppgiftskvalitet och harmonisera kvalitetskrav är det nödvändigt att fastställa detaljerna om de automatiska mekanismerna och förfarandena för kontroll av uppgifternas kvalitet, de gemensamma indikatorerna för uppgifternas kvalitet och minimikvalitetsstandarderna för de uppgifter som förs in och lagras i underliggande EU-informationssystem, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och den gemensamma databasen för identitetsuppgifter.

(3)

Dessa åtgärder bör genomföras och utvärderas av Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) med beaktande av de särskilda bestämmelser som fastställs för varje EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenten. För att utföra dessa uppgifter bör eu-Lisa bistås med rådgivning av experter från kommissionen, medlemsstaterna och unionens byråer som använder EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.

(4)

Mekanismer och förfaranden för kontroll av uppgifternas kvalitet bör fastställa om indata är i enlighet med de blockerande och mjuka regler som är tillämpliga på underliggande EU-informationssystem, den gemensamma biometriska matchningstjänsten och den gemensamma databasen för identitetsuppgifter. eu-LISA bör ansvara för att säkerställa att reglerna för uppgiftskvalitet fortlöpande är lämpliga för att uppnå målen för EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna.

(5)

För varje kvalitetskontrollindikator bör eu-LISA fastställa och bedöma lämpligheten hos den minimikvalitetsstandard som är absolut nödvändig för att lagra uppgifterna i EU-informationssystemen och interoperabilitetskomponenterna. Uppgiftskvalitetsstandarder bör möjliggöra automatisk identifiering av inmatade uppgifter som verkar vara inkorrekta eller inkonsistenta, så att ursprungsmedlemsstaten kan verifiera uppgifterna och vidta eventuellt nödvändiga korrigerande åtgärder.

(6)

Datarensnings- och feldetekteringsmekanismer bör fastställas för att regelbundet kontrollera att de uppgifter som lagras i underliggande EU-informationssystem och interoperabilitetskomponenter är giltiga och överensstämmer med uppgiftskvalitetsstandarderna.

(7)

eu-LISA bör säkerställa en central kapacitet för att övervaka uppgiftskvalitet och regelbundet ta fram rapporter om uppgiftskvalitet till medlemsstaterna. Rapporterna bör tas fram av den centrala databasen för rapporter och statistik i enlighet med artikel 39.1 i förordning (EU) 2019/817 och de regler som fastställs i kommissionens delegerade förordning 2021/2223 (3).

(8)

Eftersom förordning (EU) 2019/817 bygger på Schengenregelverket har Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, meddelat att landet har genomfört förordning (EU) 2019/817 i sin nationella lagstiftning. Danmark är därför bundet av denna förordning.

(9)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar (4). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(10)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (5) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG (6).

(11)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (7) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (8).

(12)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (9) som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (10).

(13)

När det gäller Cypern, Bulgarien och Rumänien samt Kroatien utgör denna förordning en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.1 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.1 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.1 i 2011 års anslutningsakt.

(14)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (11) och avgav ett yttrande den 30 april 2021.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från interoperabilitetskommittén.

(1)

När det gäller vissa medicintekniska produkter kan det vara fördelaktigt att få bruksanvisningen i elektronisk form i stället för i pappersform. Det kan minska miljöbelastningen och minska kostnaderna för den medicintekniska industrin, samtidigt som säkerheten upprätthålls eller förbättras.

(2)

I kommissionens förordning (EU) nr 207/2012 (2) fastställs villkoren för att få tillhandahålla bruksanvisningar för medicintekniska produkter som omfattas av rådets direktiv 90/385/EEG (3) och rådets direktiv 93/42/EEG (4) i elektronisk form i stället för i pappersform. Bägge rådsdirektiven har upphävts och ersatts av förordning (EU) 2017/745. Bestämmelserna om elektroniska bruksanvisningar bör därför anpassas till de nya kraven i förordning (EU) 2017/745 och den tekniska utvecklingen på området.

(3)

Möjligheten att tillhandahålla bruksanvisningar i elektronisk form i stället för i pappersform bör begränsas till vissa medicintekniska produkter och tillbehör avsedda att användas under särskilda omständigheter. Av säkerhets- och effektivitetsskäl bör användarna alltid ha möjlighet att på begäran få bruksanvisningen i pappersform.

(4)

För att hålla de potentiella riskerna så låga som möjligt bör tillverkaren göra en särskild riskbedömning av lämpligheten att tillhandahålla bruksanvisningen i elektronisk form i stället för i pappersform.

(5)

För att säkerställa att användarna har villkorslös tillgång till bruksanvisningar i elektronisk form och för att det ska vara lätt att sprida information om uppdateringar bör bruksanvisningarna finnas tillgängliga på tillverkarens webbplats på ett eller flera av unionens officiella språk, som fastställs av den medlemsstat där produkten tillhandahålls användaren eller patienten.

(6)

Av säkerhets- och enhetlighetsskäl bör bruksanvisningar i elektronisk form som tillhandahålls som komplement till bruksanvisningar i pappersform omfattas av denna förordning vad gäller krav avseende innehåll och webbplatser.

(7)

Möjligheten att tillhandahålla bruksanvisningar i elektronisk form bör inte påverka skyldigheterna i samband med tillhandahållande av implantatkort i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2017/745.

(8)

Eftersom både tillverkare och anmälda organ bör säkerställa integritetsskydd för fysiska personer i samband med behandling av personuppgifter, bör det föreskrivas att webbplatser som innehåller bruksanvisningar för medicintekniska produkter ska uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (5).

(9)

För att det ska säkerställas att bestämmelserna om elektroniska bruksanvisningar anpassas till de nya kraven i förordning (EU) 2017/745 bör kommissionens förordning (EU) nr 207/2012 därför upphävas. Den bör dock fortsätta att tillämpas på produkter som släpps ut på marknaden eller tas i bruk under den övergångsperiod som anges i artikel 120.3 i förordning (EU) 2017/745.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för medicintekniska produkter.

(1)

I bilaga I (Del-FCL) till kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 (2) fastställs krav avseende utbildning, prov och kontroll för flygcertifikat, inklusive krav för att erhålla befogenheter att genomföra inflygningar i enlighet med instrumentflygregler (IFR) ned till beslutshöjder (DH) på mindre än 200 fot, och för instrument- och typbehörighetsutbildning i helikopter.

(2)

I kommissionens förordning (EU) nr 965/2012 (3) fastställs detaljerade regler för flygdrift, inbegripet krav på att operatörer ska erbjuda sina besättningar regelbunden utbildning och kontroll. Den förordningen håller på att ändras för att återspegla de senaste standarderna från Icao (International Civil Aviation Organization) avseende allvädersverksamhet. Ändringarna av förordning (EU) nr 965/2012 är utformade för att ge en övergripande ram för IFR-inflygning vid låga siktvärden, inklusive aspekter som rör pilotutbildning. Därför bör motsvarande krav för IFR-inflygning vid låga siktvärden i förordning (EU) nr 1178/2011 utgå eller, om så är nödvändigt, ersättas med hänvisningar till förordning (EU) nr 965/2012.

(3)

Eftersom enmotoriga helikoptrar nu är certifierade även för flygning enligt IFR bör kraven för instrumentbehörighet för helikopter ses över så att de blir mer relevanta för de nya helikoptertyperna och ger större flexibilitet när det gäller deras användning. Instrumentbehörigheten för helikopter och tillhörande utbildning bör utformas så att den omfattar instrumentflygning i både enmotoriga och flermotoriga helikoptrar, vilket skulle medföra att ytterligare utbildning för konvertering från en instrumentbehörighet för enmotoriga helikoptrar till en instrumentbehörighet för flermotoriga helikoptrar inte längre behövs.

(4)

I dag gäller de strängare bestämmelserna i Del-FCL för pilotutbildning på flerpilotshelikoptrar även för flerpilotsverksamhet på helikoptrar som är certifierade för enpilotsverksamhet. Till följd av denna tillkommande börda tillämpas enpilotsverksamhet för nästan all helikopterverksamhet som utförs i sådana helikoptrar som är certifierade för enpilotsverksamhet, såvida inte flerpilotsverksamhet påbjuds genom operativa krav. Följaktligen går säkerhetsfördelen med att flyga med en biträdande pilot förlorad. För att undvika denna situation bör kraven och befogenheterna för flerpilotsverksamhet i helikopter ses över för att skapa större flexibilitet. Lämpliga krav bör införas för att möjliggöra säker flerpilotsverksamhet i enpilotshelikoptrar.

(5)

Eftersom endast flermotoriga helikoptrar hittills har använts för helikopterflygningar enligt IFR har de befintliga instrumentbehörigheterna för helikoptrar erhållits i flermotoriga helikoptrar. Av denna anledning, och med tanke på den framtida användningen av enmotoriga helikoptrar enligt IFR, bör övergångsbestämmelser införas för att säkerställa att piloter som för närvarande innehar instrumentbehörigheter för helikoptrar kan använda de tillhörande befogenheterna i både enmotoriga och flermotoriga helikoptrar.

(6)

Utbildningsorganisationer bör ges tillräckligt med tid för att anpassa sina utbildningsprogram.

(7)

Förordning (EU) nr 1178/2011 bör också ändras för att korrigera vissa inaktuella eller felaktiga korshänvisningar samt förtydliga vissa bestämmelser.

(8)

Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet har utarbetat utkast till genomförandebestämmelser och överlämnat dem till kommissionen med yttrande nr 2/2021 (4), i enlighet med artikel 75.2 b och 75.2 c samt artikel 76.1 i förordning (EU) 2018/1139.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 127 i förordning (EU) 2018/1139.

(1)

I enlighet med artikel 6a i förordning (EU) nr 531/2012 ska nationella leverantörer från och med den 15 juni 2017 inte ta ut någon tilläggsavgift utöver det nationella slutkundspriset för roamingkunder i någon medlemsstat för mottagna reglerade roamingsamtal, när dessa samtal är inom gränserna för normal användning.

(2)

Enligt förordning (EU) nr 531/2012 är det tillåtet att ta ut en tilläggsavgift, dock begränsas eventuella tilläggsavgifter för att ta emot reglerade roamingsamtal till det vägda genomsnittet av de högsta mobiltermineringstaxorna i hela unionen.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2082 (2) fastställs det vägda genomsnittet av de högsta mobiltermineringstaxorna i hela unionen som ska tillämpas under 2021 på grundval av värdena för dessa data den 1 juli 2020.

(4)

Organet för europeiska tillsynsmyndigheter för elektronisk kommunikation har försett kommissionen med uppdaterad information från medlemsstaternas nationella regleringsmyndigheter om de högsta mobiltermineringstaxor de tog ut, i enlighet med artiklarna 32, 67 och 74 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 (3), på varje nationell marknad för samtalsterminering i grossistledet i enskilda mobilnät, och om det totala antalet abonnenter i medlemsstaterna.

(5)

I enlighet med förordning (EU) nr 531/2012 har kommissionen beräknat det vägda genomsnittet av de högsta mobiltermineringstaxorna i hela unionen genom att multiplicera den högsta mobiltermineringstaxan som är tillåten i en viss medlemsstat med det totala antalet abonnenter i den medlemsstaten, summera denna produkt för alla medlemsstater, och dividera den erhållna totalsumman med det totala antalet abonnenter i alla medlemsstater, på grundval av värdena för dessa data den 30 juni 2021. För medlemsstater vars valuta är en annan än euro är den relevanta växelkursen genomsnittet för andra kvartalet 2021 som erhållits från Europeiska centralbankens databas.

(6)

Värdet av det vägda genomsnittet av de högsta mobiltermineringstaxorna i hela unionen behöver därför uppdateras.

(7)

Genomförandeförordning (EU) 2020/2082 bör därför upphöra att gälla.

(8)

Enligt förordning (EU) nr 531/2012 bör kommissionen årligen se över det vägda genomsnittet av de högsta mobiltermineringstaxorna i hela unionen såsom fastställs genom denna genomförandeförordning.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommunikationskommittén.

(1)

Europeiska kommissionen (kommissionen) har tagit emot en begäran enligt artiklarna 23.4 och 24.5 i förordning (EU) 2016/1037 om undersökning av ett eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och om att göra import av vissa vävda eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet till föremål för registrering, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Turkiet eller inte.

(2)

Begäran ingavs den 3 november 2021 av TECH-FAB Europe e.V.

(3)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, med eller utan annat material, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, som den dag då kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 (2) trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7019 39 00, ex 7019 40 00, ex 7019 59 00 och ex 7019 90 00 (Taric-nummer 7019390080, 7019400080, 7019590080 och 7019900080) och med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (den berörda produkten). Detta är den produkt som de gällande åtgärderna är tillämpliga på.

(4)

Den undersökta produkten är samma produkt som anges i föregående skäl och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 39 00, ex 7019 40 00, ex 7019 59 00 och ex 7019 90 00, men som avsänds från Turkiet, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (Taric-nr 7019390083, 7019400083, 7019590083 och 7019900083) (den undersökta produkten).

(5)

De åtgärder som för närvarande är i kraft och som eventuellt kringgås är de utjämningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (de gällande åtgärderna).

(6)

Begäran innehåller tillräcklig bevisning för att de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av den berörda produkten kringgås genom import av den produkt som är föremål för undersökningen. Av den bevisning som kommissionen förfogar över framgår särskilt följande:

(7)

En förändring i handelsmönstret för export från Folkrepubliken Kina och Egypten samt Turkiet till unionen har ägt rum efter det att åtgärderna infördes för den berörda produkten.

(8)

Det förefaller som om förändringen härrör från ett bruk för vilket det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, nämligen att den berörda produkten avsänds från Turkiet till unionen efter att eventuellt ha genomgått viss sammansättning eller färdigställande i Turkiet.

(9)

Dessutom tyder bevisningen på att de positiva verkningarna av de gällande utjämningsåtgärderna beträffande den berörda produkten undergrävs av det beskrivna förfarandet i fråga om både kvantitet och priser. Betydande importvolymer av den undersökta produkten förefaller ha förts in på EU-marknaden. Det finns dessutom tillräcklig bevisning för att påvisa att importen av den undersökta produkten sker till skadevållande priser.

(10)

Slutligen tyder bevisningen på att den undersökta produkten och/eller delar därav fortfarande subventioneras. Den undersökta produkten och delar därav tillverkas och exporteras till Turkiet av företag i Kina och Egypten som konstaterats få utjämningsbara subventioner för tillverkning och försäljning av den undersökta produkten under de gällande åtgärderna.

(11)

Om det vid undersökningen konstateras någon annan form av kringgående enligt artikel 23 i grundförordningen än de som nämns ovan, får undersökningen även omfatta dessa former av kringgående.

(12)

Mot bakgrund av ovanstående har kommissionen dragit slutsatsen att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds enligt artikel 23.4 i grundförordningen och att importen av den undersökta produkten registreras enligt artikel 24.5 i grundförordningen.

(13)

För att kommissionen ska kunna erhålla all information som är nödvändig för denna undersökning bör alla berörda parter under alla omständigheter utan dröjsmål kontakta kommissionen, dock senast inom den tidsfrist som anges i artikel 3.2 i denna förordning. Den tidsfrist som anges i artikel 3.2 i denna förordning gäller alla berörda parter. Vid behov kan uppgifter även inhämtas från unionsindustrin.

(14)

Myndigheterna i Turkiet, Folkrepubliken Kina och Egypten kommer att underrättas om att undersökningen har inletts.

(15)

Uppgifter som lämnas in till kommissionen inom ramen för en undersökning avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter a) kommissionen att använda dessa uppgifter och/eller dessa data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och att b) dessa uppgifter och/eller dessa data lämnas till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar.

(16)

Alla skriftliga inlagor, inklusive sådana uppgifter som begärs i denna förordning, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna och för vilka de berörda parterna begär konfidentiell behandling ska vara märkta ”Sensitive” (3). Parter som lämnar uppgifter inom ramen för denna undersökning uppmanas att ange skälen till att de begär konfidentiell behandling.

(17)

Parter som lämnar uppgifter märkta ”Sensitive” ska i enlighet med artikel 29.2 i förordning (EU) 2016/1037 även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Sammanfattningen ska vara tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna.

(18)

Om en part som lämnar konfidentiella uppgifter inte kan visa att begäran om konfidentiell behandling är välgrundad eller inte lämnar in en icke-konfidentiell sammanfattning i begärt format och av begärd kvalitet, kan kommissionen komma att lämna uppgifterna utan beaktande om det inte med hjälp av lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga.

(19)

Berörda parter uppmanas att skicka alla inlagor och framställningar via TRON.tdi (https://webgate.ec.europa.eu/tron/TDI), även skannade fullmakter och intyganden.

För att få tillgång till TRON.tdi behöver berörda parter ett EU Login-konto. Fullständiga anvisningar om hur man registrerar och använder TRON.tdi finns på https://webgate.ec.europa.eu/tron/resources/documents/gettingStarted.pdf.

Genom att använda TRON.tdi eller e-post godkänner de berörda parterna de regler som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet ”KORRESPONDENS MED EUROPEISKA KOMMISSIONEN I ÄRENDEN SOM RÖR HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER” som finns på GD Handels webbplats: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/june/tradoc_148003.pdf.

De berörda parterna måste uppge namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (fungerande officiell företagsadress) och se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa uppgifter kommer all korrespondens att ske uteslutande via e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. I det ovannämnda dokumentet finns närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller inlagor via e-post.

TRON.tdi: https://webgate.ec.europa.eu/tron/tdi

E-post: TRADE-GFFTU-AC@ec.europa.eu

(20)

Alla berörda parter, inbegripet unionsindustrin, importörer och alla relevanta intresseorganisationer, uppmanas att skriftligen lämna sina synpunkter samt att lägga fram bevisning till stöd för dessa, under förutsättning att dessa synpunkter lämnas in inom den tidsfrist som anges i artikel 3.2. Kommissionen kan dessutom höra berörda parter om de lämnar in en skriftlig begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem.

(21)

Enligt artikel 23.5 i grundförordningen får import av den undersökta produkten befrias från åtgärder om importen inte utgör kringgående.

(22)

Eftersom det eventuella kringgåendet äger rum utanför unionen kan, enligt artikel 23.6 i grundförordningen, befrielse beviljas sådana tillverkare av den undersökta produkten i Turkiet som kan visa att de inte är involverade i kringgående enligt definitionen i artikel 23.3 i grundförordningen. Tillverkare som eventuellt vill beviljas befrielse bör ge sig till känna inom den tidsfrist som anges i artikel 3.1 i denna förordning. Kopior av frågeformuläret för exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina och Egypten, formuläret för ansökan om befrielse för exporterande tillverkare i Turkiet och frågeformuläret för importörer i EU finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats: https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2572. Frågeformuläret måste lämnas in inom den tidsfrist som anges i artikel 3.2 i denna förordning.

(23)

I enlighet med artikel 24.5 i grundförordningen ska importen av den undersökta produkten göras till föremål för registrering så att utjämningstullar, i det fall undersökningen skulle visa att kringgående sker, kan tas ut till ett lämpligt belopp, vilket inte bör överskrida den tull för alla övriga företag som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 för Folkrepubliken Kina respektive Egypten, från och med den dag som registreringen av sådan import infördes.

(24)

Enligt god förvaltningssed bör det fastställas tidsfrister inom vilka

(25)

Det bör noteras att de flesta av de processuella rättigheter som anges i grundförordningen därför är avhängiga av att parterna ger sig till känna inom de tidsfrister som anges i artikel 3 i denna förordning.

(26)

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande mån hindrar undersökningen, kan enligt artikel 28 i grundförordningen positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(27)

Om det konstateras att en berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, ska dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter kan användas i stället i enlighet med artikel 28 i grundförordningen.

(28)

Om en berörd part inte samarbetar eller endast samarbetar till viss del och avgörandena därför i enlighet med artikel 28 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

(29)

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 23.4 i grundförordningen att avslutas inom nio månader efter den dag då denna förordning träder i kraft.

(30)

Alla personuppgifter som samlas in inom ramen för denna undersökning kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (4).

(31)

Ett meddelande om skydd av personuppgifter för att informera alla personer om behandlingen av personuppgifter inom ramen för kommissionens handelspolitiska verksamhet finns på GD Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/policy/accessing-markets/trade-defence/.

(32)

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden ingriper. Förhörsombudet behandlar ansökningar om tillgång till ärendehandlingar, tvister rörande konfidentiell behandling av dokument, ansökningar om förlängning av tidsfrister och alla andra ansökningar rörande berörda parters eller tredje parters rätt till försvar som kan inkomma under förfarandets gång.

(33)

Förhörsombudet kan anordna ett hörande och agera som medlare mellan den berörda parten/de berörda parterna och kommissionens avdelningar så att de berörda parterna ges möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. En begäran om att bli hörd av förhörsombudet bör göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. Förhörsombudet kommer att pröva skälen för begäran. Dessa höranden bör endast anordnas om frågan inte lösts med kommissionens avdelningar i vederbörlig ordning.

(34)

Varje begäran måste lämnas i god tid och så snart som möjligt för att förfarandet ska kunna genomföras på ett korrekt sätt. I detta syfte ska berörda parter begära att förhörsombudet ingriper så snart som möjligt efter det att den händelse som motiverar ett ingripande har inträffat. När en begäran om att bli hörd lämnas utanför de givna tidsramarna kommer förhörsombudet även att undersöka skälen till den sena begäran, vilken typ av frågor som tas upp och vilken inverkan dessa frågor har på rätten till försvar, med vederbörlig hänsyn tagen till nödvändigheten av att säkerställa en god förvaltning och av att kunna slutföra undersökningar i tid.

(35)

Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på webbplatsen för generaldirektoratet för handel: http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/contacts/hearing-officer/.

(1)

Europeiska kommissionen (kommissionen) har tagit emot en begäran enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i förordning (EU) 2016/1036 om undersökning av ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten och om att göra import av vissa vävda eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet till föremål för registrering, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Turkiet eller inte.

(2)

Begäran ingavs den 3 november 2021 av TECH-FAB Europe e.V.

(3)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, med eller utan annat material, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, som den dag då kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 (2) trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7019 39 00, ex 7019 40 00, ex 7019 59 00 och ex 7019 90 00 (Taric-nummer 7019390080, 7019400080, 7019590080 och 7019900080) och med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (den undersökta produkten). Detta är den produkt som de gällande åtgärderna är tillämpliga på.

(4)

Den undersökta produkten är samma produkt som anges i föregående skäl och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 39 00, ex 7019 40 00, ex 7019 59 00 och ex 7019 90 00, men som avsänds från Turkiet, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (Taric-nr 7019390083, 7019400083, 7019590083 och 7019900083) (den undersökta produkten).

(5)

De åtgärder som för närvarande är i kraft och som eventuellt kringgås är de antidumpningsåtgärder som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (de gällande åtgärderna) (3).

(6)

Begäran innehåller tillräcklig bevisning för att påvisa att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av den berörda produkten kringgås genom import av den produkt som är föremål för undersökningen.

(7)

Av bevisningen i begäran framgår följande.

(8)

En förändring i handelsmönstret för export från Folkrepubliken Kina och Egypten samt Turkiet till unionen har ägt rum efter det att åtgärderna infördes för den berörda produkten.

(9)

Det förefaller som om förändringen uppstått på grund av att den berörda produkten avsänds från Turkiet till unionen efter sammansättning i Turkiet. Bevisningen visar att sådan sammansättning utgör kringgående, eftersom verksamheten inleddes eller har ökat väsentligt sedan antidumpningsundersökningen inleddes eller strax dessförinnan. Vidare innehåller begäran tillräcklig bevisning för att delarna med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten utgör mer än 60 % av det sammanlagda värdet av den sammansatta produkten och det mervärde som tillförs under sammansättningen eller färdigställandet är lägre än 25 % av tillverkningskostnaden.

(10)

Dessutom tyder bevisningen på att de positiva verkningarna av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande den berörda produkten undergrävs av det beskrivna förfarandet i fråga om både kvantitet och priser. Betydande importvolymer av den undersökta produkten förefaller ha förts in på EU-marknaden. Det finns dessutom tillräcklig bevisning för att påvisa att importen av den undersökta produkten sker till skadevållande priser.

(11)

Slutligen tyder bevisningen på att importen på den undersökta produkten dumpas i förhållande till det tidigare fastställda normalvärdet för den berörda produkten.

(12)

Om det vid undersökningen konstateras någon annan form av kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen än de som nämns ovan, får undersökningen även omfatta dessa former av kringgående.

(13)

Mot bakgrund av ovanstående har kommissionen dragit slutsatsen att bevisningen är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds enligt artikel 13.3 i grundförordningen och att importen av den undersökta produkten registreras enligt artikel 14.5 i grundförordningen.

(14)

För att kommissionen ska kunna erhålla all information som är nödvändig för denna undersökning bör alla berörda parter under alla omständigheter utan dröjsmål kontakta kommissionen, dock senast inom den tidsfrist som anges i artikel 3.2 i denna förordning. Den tidsfrist som anges i artikel 3.2 i denna förordning gäller alla berörda parter. Vid behov kan uppgifter även inhämtas från unionsindustrin.

(15)

Myndigheterna i Turkiet, Folkrepubliken Kina och Egypten kommer att underrättas om att undersökningen har inletts.

(16)

Uppgifter som lämnas in till kommissionen inom ramen för en undersökning avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter a) kommissionen att använda dessa uppgifter och/eller dessa data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och att b) dessa uppgifter och/eller dessa data lämnas till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar.

(17)

Alla skriftliga inlagor, inklusive sådana uppgifter som begärs i denna förordning, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna och för vilka de berörda parterna begär konfidentiell behandling ska vara märkta ”Sensitive” (4). Parter som lämnar uppgifter inom ramen för denna undersökning uppmanas att ange skälen till att de begär konfidentiell behandling.

(18)

Parter som lämnar uppgifter märkta ”Sensitive” ska i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EU) 2016/1036 även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Sammanfattningen ska vara tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna.

(19)

Om en part som lämnar konfidentiella uppgifter inte kan visa att begäran om konfidentiell behandling är välgrundad eller inte lämnar in en icke-konfidentiell sammanfattning i begärt format och av begärd kvalitet, kan kommissionen komma att lämna uppgifterna utan beaktande om det inte med hjälp av lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga.

(20)

Berörda parter uppmanas att skicka alla inlagor och framställningar via TRON.tdi (https://webgate.ec.europa.eu/tron/TDI), även skannade fullmakter och intyganden.

För att få tillgång till TRON.tdi behöver berörda parter ett EU Login-konto. Fullständiga anvisningar om hur man registrerar och använder TRON.tdi finns på https://webgate.ec.europa.eu/tron/resources/documents/gettingStarted.pdf.

Genom att använda TRON.tdi eller e-post godkänner de berörda parterna de regler som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet ”KORRESPONDENS MED EUROPEISKA KOMMISSIONEN I ÄRENDEN SOM RÖR HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER” som finns på GD Handels webbplats: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/june/tradoc_148003.pdf.

De berörda parterna måste uppge namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (fungerande officiell företagsadress) och se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa uppgifter kommer all korrespondens att ske uteslutande via e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. I det ovannämnda dokumentet finns närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller inlagor via e-post.

TRON.tdi: https://webgate.ec.europa.eu/tron/tdi

E-post: TRADE-GFFTU-AC@ec.europa.eu

(21)

Alla berörda parter, inbegripet unionsindustrin, importörer och alla relevanta intresseorganisationer, uppmanas att skriftligen lämna sina synpunkter samt att lägga fram bevisning till stöd för dessa, under förutsättning att dessa synpunkter lämnas in inom den tidsfrist som anges i artikel 3.2. Kommissionen kan dessutom höra berörda parter om de lämnar in en skriftlig begäran om detta och visar att det finns särskilda skäl att höra dem.

(22)

Enligt artikel 13.4 i grundförordningen får import av den undersökta produkten befrias från åtgärder om importen inte utgör kringgående.

(23)

Eftersom det eventuella kringgåendet äger rum utanför unionen kan, enligt artikel 13.4 i grundförordningen, befrielse beviljas sådana tillverkare av den undersökta produkten i Turkiet som kan visa att de inte är involverade i kringgående enligt definitionen i artikel 13.1 och 13.2 i grundförordningen. Tillverkare som eventuellt vill beviljas befrielse bör ge sig till känna inom den tidsfrist som anges i artikel 3.1 i denna förordning. Kopior av frågeformuläret för exporterande tillverkare i Folkrepubliken Kina och Egypten, formuläret för ansökan om befrielse för exporterande tillverkare i Turkiet och frågeformuläret för importörer i EU finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats: https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2571. Formuläret måste lämnas in inom den tidsfrist som anges i artikel 3.2 i denna förordning.

(24)

I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen ska importen av den undersökta produkten göras till föremål för registrering så att antidumpningstullar, i det fall undersökningen skulle visa att kringgående sker, kan tas ut till ett lämpligt belopp, vilket inte bör överskrida den tull för alla övriga företag som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 för Folkrepubliken Kina respektive Egypten, från och med den dag som registreringen av sådan import infördes.

(25)

Enligt god förvaltningssed bör det fastställas tidsfrister inom vilka

(26)

Det bör noteras att de flesta av de processuella rättigheter som anges i grundförordningen därför är avhängiga av att parterna ger sig till känna inom de tidsfrister som anges i artikel 3 i denna förordning.

(27)

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande mån hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(28)

Om det konstateras att en berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, ska dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter kan användas i stället i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(29)

Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

(30)

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen att avslutas inom nio månader efter den dag då denna förordning träder i kraft.

(31)

Alla personuppgifter som samlas in inom ramen för denna undersökning kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (5).

(32)

Ett meddelande om skydd av personuppgifter för att informera alla personer om behandlingen av personuppgifter inom ramen för kommissionens handelspolitiska verksamhet finns på GD Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/policy/accessing-markets/trade-defence/.

(33)

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden ingriper. Förhörsombudet behandlar ansökningar om tillgång till ärendehandlingar, tvister rörande konfidentiell behandling av dokument, ansökningar om förlängning av tidsfrister och alla andra ansökningar rörande berörda parters eller tredje parters rätt till försvar som kan inkomma under förfarandets gång.

(34)

Förhörsombudet kan anordna ett hörande och agera som medlare mellan den berörda parten/de berörda parterna och kommissionens avdelningar så att de berörda parterna ges möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. En begäran om att bli hörd av förhörsombudet bör göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. Förhörsombudet kommer att pröva skälen för begäran. Dessa höranden bör endast anordnas om frågan inte lösts med kommissionens avdelningar i vederbörlig ordning.

(35)

Varje begäran måste lämnas i god tid och så snart som möjligt för att förfarandet ska kunna genomföras på ett korrekt sätt. I detta syfte ska berörda parter begära att förhörsombudet ingriper så snart som möjligt efter det att den händelse som motiverar ett ingripande har inträffat. När en begäran om att bli hörd lämnas utanför de givna tidsramarna kommer förhörsombudet även att undersöka skälen till den sena begäran, vilken typ av frågor som tas upp och vilken inverkan dessa frågor har på rätten till försvar, med vederbörlig hänsyn tagen till nödvändigheten av att säkerställa en god förvaltning och av att kunna slutföra undersökningar i tid.

(36)

Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på webbplatsen för generaldirektoratet för handel: http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/contacts/hearing-officer/.

(1)

Fördraget om upprättande av en transportgemenskap (fördraget om en transportgemenskap) ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2019/392 (1) och trädde i kraft den 1 maj 2019.

(2)

Enligt artikel 35 i fördraget om en transportgemenskap ska transportgemenskapens regionala styrkommitté (styrkommittén) varje år anta transportgemenskapens budget. Artikel 35 i fördraget om en transportgemenskap ger också styrkommittén befogenhet att anta beslut med närmare föreskrifter när det gäller förfarandet för genomförandet av budgeten.

(3)

Styrkommittén ska anta ett beslut om transportgemenskapens budget för 2022 vid sitt möte i december 2021.

(4)

Transportgemenskapens föreslagna budget för 2022 är nödvändig för att transportgemenskapens organ ska fungera väl. Den täcker kostnader för personal, resor, it-utrustning och programvara samt löpande utgifter för t.ex. studier, tekniskt stöd och anordnande av konferenser och möten.

(5)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i styrkommittén, eftersom ett sådant beslut är nödvändigt för att transportgemenskapens ständiga sekretariat ska kunna fullgöra sin funktion och kommer att vara bindande för unionen.

(1)

I enlighet med artikel 255 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har en kommitté (kommittén) inrättats med uppgift att avge yttrande om kandidaternas lämplighet att utöva ämbetena som domare och generaladvokat i domstolen och tribunalen innan medlemsstaternas regeringar ombesörjer utnämningarna.

(2)

Kommittén ska bestå av sju personer utsedda bland före detta ledamöter av domstolen och tribunalen, ledamöter av nationella högsta domstolar och jurister med allmänt erkända kvalifikationer, varav en ska föreslås av Europaparlamentet.

(3)

Det bör tillses att kommitténs sammansättning är välavvägd, särskilt när det gäller det geografiska området och de företrädda nationella rättsordningarna.

(4)

Kommitténs ledamöter och ordförande bör därför utnämnas.

(1)

Frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Singapore (avtalet) trädde i kraft den 21 november 2019.

(2)

Genom artikel 16.1 i avtalet inrättas en handelskommitté, som bland annat får överväga ändringar av avtalet eller ändra bestämmelser i avtalet i de fall som särskilt föreskrivs i avtalet.

(3)

I artikel 10.17.3 i avtalet föreskrivs att handelskommittén, så snart som möjligt efter det att förfarandena för att skydda geografiska beteckningar har slutförts, ska fatta beslut om att i förteckningen i bilaga 10-B (Skyddade geografiska beteckningar) till avtalet uppta de namn som finns förtecknade i bilaga 10-A (Förteckning över namn som ska skyddas som geografiska beteckningar inom parternas territorium) till avtalet.

(4)

I artikel 10.18 i avtalet föreskrivs att parterna enas om möjligheten att ändra förteckningen över geografiska beteckningar för vin och spritdrycker, jordbruksprodukter och livsmedel i bilaga 10-B som ska skyddas av respektive part.

(5)

Republiken Singapore har slutfört förfarandet för att på sitt territorium skydda två namn (Bardolino Superiore, Tiroler Speck) som förtecknas i bilaga 10-A till avtalet och som skyddas som geografiska beteckningar i unionen.

(6)

Republiken Singapore har slutfört förfarandet för att på sitt territorium skydda ett namn (Saint-Emilion Grand Cru) som inte förtecknas i bilaga 10-A till avtalet och som skyddas som geografisk beteckning i unionen.

(7)

Till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen från och med den 1 januari 2021 bör namnet ”Scotch Whisky” strykas från de namn som förtecknas i bilaga 10-B till avtalet i enlighet med artikel 10.18 i samma avtal.

(8)

Namnet ”Polska Cherry” är inte längre skyddat i unionen och bör utgå ur bilaga 10-A till avtalet.

(9)

Bilagorna 10-A och 10-B till avtalet bör därför ändras så att de ytterligare tre namnen förtecknas som unionens skyddade geografiska beteckningar i bilaga 10-B och så att två av dessa namn utgår i bilaga 10-A. Namnen ”Scotch Whisky” och ”Polish Cherry” bör också strykas från bilaga 10-B respektive bilaga 10-A i enlighet med det bifogade utkastet till beslut av handelskommittén, och ändringarna bör godkännas på unionens vägnar.

(10)

I syfte att så snart som möjligt fullgöra skyldigheterna i artiklarna 10.17.3 och 10.18 i avtalet är det lämpligt att detta beslut träder i kraft dagen efter att det har offentliggjorts.