(1)

Den 9 december 2019 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Grönlands regering och Danmarks regering i syfte att ingå ett nytt partnerskapsavtal om hållbart fiske och ett nytt genomförandeprotokoll.

(2)

Förhandlingarna slutfördes med framgång genom att partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan (partnerskapsavtalet), och protokollet om genomförande av partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan (protokollet), paraferades den 11 januari 2021.

(3)

Genom partnerskapsavtalet upphävs partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala myndigheter, å andra sidan (2), vilket trädde i kraft den 28 juni 2007.

(4)

I enlighet med rådets beslut (EU) 2021/793 (3) undertecknades partnerskapsavtalet och protokollet den 22 april 2021.

(5)

Partnerskapsavtalet och protokollet har tillämpats provisoriskt från och med dagen för deras undertecknande.

(6)

Partnerskapsavtalet och protokollet bör godkännas.

(7)

Genom artikel 12 i partnerskapsavtalet inrättas den gemensamma kommitté vars uppgift är att övervaka avtalets genomförande. Dessutom får gemensamma kommittén, i enlighet med den artikeln samt artiklarna 4 och 7 i protokollet, anta vissa ändringar av protokollet. I syfte att underlätta godkännandet av sådana ändringar är det lämpligt att kommissionen, med förbehåll för vissa särskilda materiella och formella villkor, bemyndigas att godkänna ändringarna på unionens vägnar genom ett förenklat förfarande.

(8)

Unionens ståndpunkt med avseende på föreslagna ändringar av protokollet bör fastställas av rådet. De föreslagna ändringarna bör godkännas om inte en blockerande minoritet av medlemsstater, i enlighet med artikel 16.4 i fördraget om Europeiska unionen, motsätter sig ändringarna.

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Italiens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Nostrano Valtrompia”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 629/2012 (2).

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

(1)

Ämnena bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP), benzylbutylftalat (BBP), dibutylftalat (DBP) och diisobutylftalat (DIBP) finns förtecknade i posterna 4–7 i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 eftersom de uppfyller kriterierna i artikel 57 c i den förordningen. I enlighet med artikel 59 i förordning (EG) nr 1907/2006 har DEHP därefter konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 57 f i den förordningen, nämligen att det har hormonstörande egenskaper för vilka det finns vetenskapliga belägg för sannolika allvarliga effekter på miljön (2). Dessutom har alla fyra ämnen i enlighet med artikel 59 i förordning (EG) nr 1907/2006 konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 57 f i den förordningen, nämligen att det har hormonstörande egenskaper för vilka det finns vetenskapliga belägg för sannolika allvarliga effekter på människors hälsa (3). Den 10 juli 2019 rekommenderade (4) Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten), i enlighet med artikel 58.3 i förordning (EG) nr 1907/2006, att de uppgifter som avses i artikel 58.1 i den förordningen skulle specificeras för vart och ett av dessa ämnen.

(2)

Upptagandet av de inneboende egenskaper som rör miljöfaror i posten för DEHP i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006 innebär att det krävs tillstånd för användningen av detta ämne i medicintekniska produkter som omfattas av rådets direktiv 90/385/EEG (5), rådets direktiv 93/42/EEG (6) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG (7) eftersom det i artikel 60.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1907/2006 föreskrivs att kommissionen inte ska beakta de hälsorisker som enbart uppkommer i samband med dessa användningar. När det gäller användningar av ämnet i material som kommer i kontakt med livsmedel och som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 (8) innebär upptagandet av de inneboende egenskaper som rör miljöfaror att det krävs tillstånd för dessa användningar eftersom artikel 56.5 i förordning (EG) nr 1907/2006 inte längre är tillämpliga på dem.

(3)

Genom att ta med de inneboende egenskaper som avses i artikel 57 f i förordning (EG) nr 1907/2006 i posterna för DEHP, BBP, DBP och DIBP får koncentrationsgränsen för dessa ämnen i blandningar vara högst 0,1 viktprocent vid tillämpning av undantaget i artikel 56.6 i den förordningen.

(4)

I artikel 58.1 e jämförd med artikel 58.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 föreskrivs att användningar eller användningskategorier får undantas från kravet på tillstånd, förutsatt att det finns en ordentlig kontroll av risken genom befintlig specifik unionsslagstiftning som anger minimikrav avseende skyddet för människors hälsa eller miljön. Enligt de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga bör det inte föreskrivas några undantag som grundar sig på dessa bestämmelser.

(5)

Genom kommissionens förordning (EU) nr 143/2011 (9) undantogs användningen av DEHP, BBP och DBP i innerförpackningar till läkemedel som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (10), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG (11) och/eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG (12) från kravet på tillstånd. I domstolens dom av den 13 juli 2017 i mål C-651/15 P, VECCO m.fl./kommissionen (13), förtydligas vissa aspekter i artikel 58.2 i förordning (EG) nr 1907/2006 angående beviljande av undantag från tillståndskravet. Kommissionen har gjort en ny bedömning av det undantag som anges i bilaga XIV till den förordningen och dragit slutsatsen att det inte uppfyller villkoren i artikel 58.2. Mot bakgrund av den domen utgör förordning (EG) nr 726/2004 och direktiven 2001/82/EG och 2001/83/EG inte någon befintlig specifik unionslagstiftning som anger minimikrav avseende skyddet för människors hälsa eller miljön för användning av DEHP, BBP och DBP i innerförpackningar till läkemedel i den mening som avses i artikel 58.2 i förordning (EG) nr 1907/2006, eftersom de inte innehåller särskilda bestämmelser om sådana krav för dessa ämnen. I förordning (EG) nr 726/2004 och direktiven 2001/82/EG och 2001/83/EG anges dessutom endast krav avseende skyddet för människors hälsa, medan de inneboende egenskaper som rör miljöfaror har införts i posten för DEHP i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006. Dessa undantag är därför inte motiverade och bör strykas.

(6)

För de användningar av DEHP, BBP, DBP och DIBP som inte längre kommer att undantas från tillståndskravet är det lämpligt att ange de datum som avses i artikel 58.1 c i i förordning (EG) nr 1907/2006, med beaktande av kemikaliemyndighetens rekommendation av den 10 juli 2019 och dess kapacitet att handlägga ansökningar om tillstånd. När det gäller användningen av DEHP i medicintekniska produkter bör datumen också ta hänsyn till övergångsbestämmelserna för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2017/745 (14) och (EU) 2017/746 (15).

(7)

För var och en av de användningar av DEHP, BBP, DBP och DIBP som inte längre kommer att undantas från tillståndskravet finns det inga skäl till att förlägga det datum som avses i artikel 58.1 c ii i förordning (EG) nr 1907/2006 till tidigare än 18 månader före det datum som avses i artikel 58.1 c i i den förordningen.

(8)

Under kemikaliemyndighetens offentliga samråd om utkastet till rekommendation inkom inga särskilda synpunkter på eventuella undantag för produkt- och processinriktad forskning och utveckling. Eftersom det inte finns några uppgifter som motiverar behovet av ett sådant undantag beaktades inte undantaget.

(9)

Eftersom den tillgängliga informationen om användningen av de ämnen som berörs av denna förordning är begränsad är det inte lämpligt att fastställa omprövningsperioder i detta skede, i enlighet med artikel 58.1 d i förordning (EG) nr 1907/2006.

(10)

Förordning (EG) nr 1907/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

(1)

I enlighet med artikel 5.1 och 5.2 i Genèveakten får de behöriga myndigheterna för varje avtalsslutande part i Genèveakten ge in ansökningar om internationell registrering av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning till den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, som registrerar den i det internationella registret i enlighet med artikel 6 i Genèveakten. I enlighet med artikel 9 i Genèveakten ska varje avtalsslutande part skydda registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar på sitt territorium inom sitt egna rättssystem, med förbehåll för eventuella avslag, avståenden, upphävanden eller annulleringar.

(2)

I enlighet med artikel 6.4 i Genèveakten underrättade den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten den 14 december 2020 kommissionen att namnet ”ម្រេចកំពត”/”Kampot Pepper”, som Kambodja ansökt om, hade registrerats som en geografisk beteckning i det internationella registret för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar enligt Genèveakten.

(3)

Den internationella registreringen av den geografiska beteckningen ”ម្រេចកំពត”/”Kampot Pepper” offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (2) i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1753 för att göra det möjligt att ge in eventuella invändningar.

(4)

I enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2019/1753 gjorde kommissionen en bedömning av den internationella registreringen av den geografiska beteckningen ”ម្រេចកំពត”/”Kampot Pepper” mot bakgrund av de villkor som anges i den artikeln, och slog fast att de är uppfyllda.

(5)

Eftersom inga invändningar enligt artikel 6 i förordning (EU) 2019/1753 har inkommit till kommissionen bör namnet ”ម្រេចកំពត”/”Kampot Pepper” skyddas i unionen, i enlighet med Genèveakten.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för kvalitetspolitik för jordbruksprodukter.

(1)

Förordning (EG) nr 1831/2003 innehåller bestämmelser om godkännande av fodertillsatser samt om de skäl och förfaranden som gäller för sådana godkännanden.

(2)

En ansökan om godkännande av amproliumhydroklorid (COXAM) har lämnats in i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1831/2003. Till ansökan bifogades de uppgifter och handlingar som krävs enligt artikel 7.3 i den förordningen.

(3)

Ansökan gäller godkännande av amproliumhydroklorid (COXAM) som fodertillsats i kategorin ”koccidiostatika och histomonostatika” för slaktkycklingar och kycklingar som föds upp till värphöns.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) konstaterade i sina yttranden av den 13 juni 2018 (2) och den 27 januari 2021 (3) att amproliumhydroklorid (COXAM) under föreslagna användningsvillkor inte inverkar negativt på djurs hälsa eller på miljön. Livsmedelsmyndigheten konstaterade också att tillsatsen bör betraktas som potentiellt hud- och luftvägssensibiliserande. Kommissionen anser därför att lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas för att motverka negativa effekter på människors hälsa, framför allt vad gäller användare av tillsatsen. Livsmedelsmyndigheten konstaterade även att den inte kan utvärdera alla uppgifter som är relevanta för ansökan eftersom det saknas uppgifter, och att den därför inte kan dra några slutsatser om säkerheten för konsumenterna. Livsmedelsmyndigheten drog också slutsatsen att tillsatsen är effektiv mot koccidios hos slaktkycklingar och att denna slutsats även omfattar kycklingar som föds upp till värphöns. Den konstaterade också att en plan för övervakning efter utsläppandet på marknaden bör tillämpas för att övervaka resistensen mot Eimeria spp. Den bekräftade även den rapport om analysmetoden för fodertillsatsen i foder som lämnats av det referenslaboratorium som inrättats genom förordning (EG) nr 1831/2003.

(5)

Amproliumhydroklorid har redan utvärderats av Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för veterinärmedicinska läkemedel (kommittén). I sin rapport från januari 2001 (4) konstaterade kommittén att det inte finns något behov av att fastställa ett värde för högsta tillåtna restmängd (MRL) för amprolium. Amprolium för fjäderfä förtecknas därför i tabell 1 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 37/2010 (5). Mot bakgrund av detta har säkerheten för konsumenterna när det gäller amproliumhydroklorid bevisats på ett tillfredsställande sätt i enlighet med artikel 8.4 e i förordning (EG) nr 1831/2003.

(6)

Bedömningen av amproliumhydroklorid (COXAM) visar att villkoren för godkännande i artikel 5 i förordning (EG) nr 1831/2003 är uppfyllda. Användningen av ämnet bör därför godkännas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.