(1)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/592 (2) infördes ett antal undantag från vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 1308/2013, bland annat inom vinsektorn i syfte att underlätta för vinaktörerna och hjälpa dem att hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin. Trots nyttan med dessa åtgärder har vinmarknaden dock inte lyckats återupprätta balansen mellan utbud och efterfrågan.

(2)

Covid-19-pandemin är inte under kontroll. Vaccinationskampanjerna i vissa regioner i unionen och runt om i världen är otillräckliga, och åtgärder för att begränsa rörelsefriheten och för social distansering tillämpas fortfarande i de flesta länder. Dessa åtgärder fortsätter att omfatta bland annat begränsningar vad gäller resor, storleken på sociala sammankomster, privata fester, offentliga evenemang och möjligheten att äta och dricka utanför hemmet. Dessa begränsningar har lett till en ytterligare minskning av vinkonsumtionen i unionen, större lager och mer generellt till marknadsstörningar. I vissa medlemsstater är en tredjedel av vinkonsumtionen kopplad till turism. Vinkonsumtionen fortsätter därför att minska och lagren är fortfarande stora. Dessa effekter av pandemin i kombination med Förenta staternas införande av tullar och frostknäppen i Europa i april 2021 har allvarligt påverkat vinproducenternas inkomster i unionen. Det uppskattas att kombinationen av alla dessa faktorer har lett till att omsättningen inom unionens vinsektor har minskat med i genomsnitt 15–20 %, och vissa företag har rapporterat förluster på upp till 40 %.

(3)

Osäkerheten kring krisens varaktighet, vilken är svår att förutsäga eftersom viruset muterar snabbt, förvärrar dessutom ytterligare de betydande störningarna inom unionens vinmarknad. Detta innebär att sektorns återhämtning kommer att ta längre tid än vad som kunde förutses i början av 2021. Det är därför lämpligt att fortsätta att erbjuda tillfälligt och extraordinärt stöd till unionens vinsektor för att motverka den ökning av konkurser som rapporterats.

(4)

Med tanke på att skördeförsäkring är ett viktigt instrument för att hantera risker, inklusive risker kopplade till allvarliga klimathändelser, såsom de sena och särskilt långa perioderna av svår frost i april 2021, samt risker kopplade till marknadsstörningar, såsom de som orsakas av covid-19-pandemin, är det lämpligt att ge vinodlarna ett starkare incitament att teckna skördeförsäkringsavtal genom att öka unionens stöd för denna åtgärd. Det är också lämpligt att detta incitament omfattar mer än ett regleringsår, eftersom erfarenhet har visat att utnyttjandet av stöd för skördeförsäkring har varit mycket begränsat under tidigare år. Följaktligen är det mycket viktigt att det finns tillräckligt med tid för att informera och uppmuntra medlemsstaterna och aktörer inom vinsektorn att dra nytta av denna exceptionella stödnivå. Det är därför nödvändigt att öka unionens ekonomiska bidrag till det stöd för skördeförsäkring som avses i artikel 8 i delegerad förordning (EU) 2020/592 från och med den 16 oktober 2021 fram till slutet av programperioden 2019–2023.

(5)

Eftersom unionens vinmarknad inte förväntas återupprätta balansen mellan utbud och efterfrågan på kort sikt är det dessutom nödvändigt att förlänga tillämpningen av åtgärderna i artiklarna 5a, 6, 7.2 och 9 i delegerad förordning (EU) 2020/592 till och med den 15 oktober 2022.

(6)

Delegerad förordning (EU) 2020/592 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

För att säkerställa kontinuitet mellan budgetåren 2021 och 2022 bör denna förordning träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och tillämpas från och med den 16 oktober 2021.

(1)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/884 (3) infördes ett antal tillfälliga undantag från de befintliga reglerna, bland annat från kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1149 (4) inom vinsektorn i syfte att underlätta för aktörerna och hjälpa dem att hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin. Trots nyttan med dessa åtgärder har vinmarknaden dock inte lyckats återupprätta balansen mellan utbud och efterfrågan.

(2)

Covid-19-pandemin är inte under kontroll. Vaccinationskampanjerna i vissa regioner i unionen och runt om i världen är otillräckliga, och åtgärder för att begränsa rörelsefriheten och för social distansering tillämpas fortfarande i de flesta länder. Dessa åtgärder fortsätter att omfatta bland annat begränsningar vad gäller resor, storleken på sociala sammankomster, privata fester, offentliga evenemang och möjligheten att äta och dricka utanför hemmet. Dessa begränsningar har lett till en ytterligare minskning av vinkonsumtionen i unionen, större lager och mer generellt till marknadsstörningar. I vissa medlemsstater är en tredjedel av vinkonsumtionen kopplad till turism. Vinkonsumtionen fortsätter därför att minska och lagren är fortfarande stora. Dessa effekter av pandemin i kombination med Förenta staternas införande av tullar och frostknäppen i Europa i april 2021 har allvarligt påverkat vinproducenternas inkomster i unionen. Det uppskattas att kombinationen av alla dessa faktorer har lett till att omsättningen inom unionens vinsektor har minskat med i genomsnitt 15–20 %, och vissa företag har rapporterat förluster på upp till 40 %.

(3)

Osäkerheten kring krisens varaktighet, vilken är svår att förutsäga eftersom viruset muterar snabbt, förvärrar dessutom ytterligare de betydande störningarna inom unionens vinmarknad. Detta innebär att sektorns återhämtning kommer att ta längre tid än vad som kunde förutses i början av 2021. Det är därför lämpligt att fortsätta att erbjuda tillfälligt och extraordinärt stöd till unionens vinsektor för att motverka den ökning av konkurser som rapporterats.

(4)

Eftersom covid-19-pandemin och dess effekter på vinmarknaden förväntas fortsätta efter 2021 och därmed under en betydande del av budgetåret 2022, är det nödvändigt att förlänga tillämpningen av åtgärderna i artikel 2.1, 2.3, 2.4 och 2.6 i delegerad förordning (EU) 2020/884 till att omfatta hela budgetåret 2022.

(5)

I artikel 25.1 i delegerad förordning (EU) 2016/1149 föreskrivs att det stöd för gemensamma fonder som avses i artikel 48 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska begränsas till 10 %, 8 % och 4 % av producentens bidrag till den gemensamma fonden under det första, andra respektive tredje året av dess genomförande. Hittills har erfarenheten dock visat att sådana stödnivåer inte räcker för att medlemsstaterna ska inkludera denna åtgärd i sina stödprogram inom vinsektorn och för att aktörerna ska ansöka om stöd inom denna ram. Med tanke på att gemensamma fonder är ett viktigt instrument för att hantera risker, inklusive risker kopplade till allvarliga klimathändelser, såsom de sena och särskilt långa perioderna av svår frost i april 2021, samt risker kopplade till marknadsstörningar, såsom de som orsakas av covid-19-pandemin, är det lämpligt att fördubbla de stödnivåer som fastställs i artikel 25.1 i delegerad förordning (EU) 2016/1149 för att öka incitamentet för aktörer inom vinsektorn att bilda gemensamma fonder och för att ge dem ett verktyg och stöd som de kan använda för att skydda sig själva mot framtida risker.

(6)

Det är också lämpligt att detta ökade incitament omfattar mer än ett regleringsår, eftersom erfarenhet har visat att utnyttjandet av stöd för bildande av gemensamma fonder har varit mycket begränsat under tidigare år. Följaktligen är det mycket viktigt att det finns tillräckligt med tid för att informera och uppmuntra medlemsstaterna och aktörer inom vinsektorn att dra nytta av denna exceptionella stödnivå. Dessutom kan det ta mer än ett år att bilda gemensamma fonder. Det ökade stödet bör därför omfatta minst två år. Av alla dessa skäl är det nödvändigt att öka unionens ekonomiska bidrag till stödet för gemensamma fonder fram till slutet av programperioden 2019–2023.

(7)

De delegerade förordningarna (EU) 2020/884 och (EU) 2016/1149 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

För att säkerställa kontinuitet mellan budgetåren 2021 och 2022 bör denna förordning träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och tillämpas från och med den 16 oktober 2021.

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Spaniens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Cerezas de la Montaña de Alicante”, vilken registrerades i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (2) ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 106/2011 (3) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/123 (4). Denna ändring omfattar en ändring av namnet ”Cerezas de la Montaña de Alicante” till ”Cerezas de la Montaña de Alicante”/”Cireres de la Muntanya d’Alacant”.

(2)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (5) i enlighet med artikel 50.2 a i den förordningen.

(3)

Inga invändningar enligt artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 har inkommit till kommissionen och därför bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

(1)

Enligt förordning (EU) 2015/2283 får endast nya livsmedel som godkänts och införts i unionsförteckningen släppas ut på marknaden i unionen.

(2)

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/2283 antogs kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2470 (2) genom vilken en unionsförteckning över godkända nya livsmedel upprättas.

(3)

Den 1 oktober 2019 lämnade företaget DuPont Nutrition & Biosciences ApS (sökanden) in en ansökan till kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) 2015/2283 om att få släppa ut 3-fukosyllaktos (3-FL), som framställs genom mikrobiell fermentering med en genetiskt modifierad stam av Escherichia coli (stam K12 MG1655), på marknaden i unionen som ett nytt livsmedel. Sökanden begärde att 3-FL skulle få användas som ett nytt livsmedel i ej smaksatta pastöriserade och ej smaksatta steriliserade (inklusive UHT-behandlade) mjölkprodukter, smaksatta och ej smaksatta fermenterade mjölkbaserade produkter inklusive värmebehandlade produkter, müslistänger, icke mjölkbaserade motsvarigheter till mjölkprodukter, mjölkfri yoghurt, drycker (smaksatta drycker, energidrycker, sportdrycker) samt i modersmjölkersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn, komplett kostersättning för viktkontroll och livsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 (3), i mjölkbaserade drycker och liknande produkter som är avsedda för småbarn samt i kosttillskott enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG (4) avsedda för befolkningen i allmänhet, utom spädbarn. Under ansökningsförfarandet godtog sökanden att småbarn (upp till tre år) inte skulle omfattas av ansökan för godkännande av det nya livsmedlet i kosttillskott. Sökanden föreslog också att kosttillskott som innehåller 3-FL inte bör användas om andra livsmedel som tillsatts 3-FL intas samma dag.

(4)

Den 1 oktober 2019 ansökte sökanden även hos kommissionen om skydd av äganderättsligt skyddade data för ett antal studier som lämnats till stöd för ansökan, närmare bestämt detaljerade uppgifter om karakteriseringen av den bakteriella produktionsstammen (5), produktionsprocessen för det nya livsmedlet (6), analyser av de olika partierna av 3-FL (7), analytiska rapporter om karakteriseringen genom NMR (kärnmagnetisk resonans) av 3-FL och av 3-FL som finns naturligt i modersmjölk (8), stabilitetsrapporter för 3-FL (9), bedömningsrapporter om intag av 3-FL (10), ett omvänt bakteriellt mutationstest (11), ett mikrokärntest in vitro på möss (12), ett mikrokärntest in vitro med äggstocksceller från kinesisk hamster (13), ett kromosomavvikelsetest in vitro på däggdjur med lymfocyter från människa (14), ett test av akut oral toxicitet på råttor (15), en 90-dagars oral toxicitetsstudie på råttor inklusive analys av serum och urin (16), en 6-dagars oral toxicitetsstudie på smågrisar (17) och en 3-veckors oral toxicitetsstudie på nyfödda grisar (18).

(5)

Den 29 januari 2020 bad kommissionen Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) att genomföra en bedömning av 3-FL som ett nytt livsmedel i enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) 2015/2283.

(6)

Den 25 maj 2021 antog livsmedelsmyndigheten ett vetenskapligt yttrande om säkerheten hos 3-fukosyllaktos (3-FL) som ett nytt livsmedel i enlighet med förordning (EU) 2015/2283 (19).

(7)

I det vetenskapliga yttrandet konstaterade livsmedelsmyndigheten att 3-FL är säkert under föreslagna användningsvillkor för de föreslagna målgrupperna. Det vetenskapliga yttrandet ger därför tillräckligt underlag för att fastställa att 3-FL uppfyller kraven i artikel 12.1 i förordning (EU) 2015/2283 när det används i ej smaksatta pastöriserade och ej smaksatta steriliserade (inklusive UHT-behandlade) mjölkprodukter, smaksatta och ej smaksatta fermenterade mjölkbaserade produkter inklusive värmebehandlade produkter, müslistänger, icke mjölkbaserade motsvarigheter till mjölkprodukter, mjölkfri yoghurt, drycker (smaksatta drycker, energidrycker, sportdrycker) samt i modersmjölkersättning, tillskottsnäring, beredda spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn, komplett kostersättning för viktkontroll och livsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionerna i förordning (EU) nr 609/2013, i mjölkbaserade drycker och liknande produkter som är avsedda för småbarn samt i kosttillskott enligt definitionen i direktiv 2002/46/EG avsedda för befolkningen i allmänhet, utom spädbarn och småbarn.

(8)

I sitt vetenskapliga yttrande tog livsmedelsmyndigheten hänsyn till att den inte hade kunnat nå sina slutsatser om säkerheten hos 3-FL utan data från de detaljerade uppgifterna om karakteriseringen av den bakteriella produktionsstammen, produktionsprocessen för det nya livsmedlet, analyser av de olika partierna av 3-FL, analytiska rapporter om karakteriseringen genom NMR (kärnmagnetisk resonans) av 3-FL och av 3-FL som finns naturligt i modersmjölk, stabilitetsrapporter för 3-FL, bedömningsrapporter om intag av 3-FL, ett omvänt bakteriellt mutationstest, ett mikrokärntest in vitro på möss, ett mikrokärntest in vitro med äggstocksceller från kinesisk hamster, ett kromosomavvikelsetest in vitro på däggdjur med lymfocyter från människa, ett test av akut oral toxicitet på råttor, en 90-dagars oral toxicitetsstudie på råttor inklusive analys av serum och urin, en 6-dagars oral toxicitetsstudie på smågrisar och en 3-veckors oral toxicitetsstudie på nyfödda grisar.

(9)

Efter att ha fått livsmedelsmyndighetens vetenskapliga yttrande bad kommissionen sökanden att ytterligare klargöra sin motivering till anspråket på äganderätten till data från de detaljerade uppgifterna om karakteriseringen av den bakteriella produktionsstammen, produktionsprocessen för det nya livsmedlet, analyser av de olika partierna av 3-FL, analytiska rapporter om karakteriseringen genom NMR (kärnmagnetisk resonans) av 3-FL och av 3-FL som finns naturligt i modersmjölk, stabilitetsrapporter för 3-FL, bedömningsrapporter om intag av 3-FL, ett omvänt bakteriellt mutationstest, ett mikrokärntest in vitro på möss, ett mikrokärntest in vitro med äggstocksceller från kinesisk hamster, ett kromosomavvikelsetest in vitro på däggdjur med lymfocyter från människa, ett test av akut oral toxicitet på råttor, en 90-dagars oral toxicitetsstudie på råttor inklusive analys av serum och urin, en 6-dagars oral toxicitetsstudie på smågrisar och en 3-veckors oral toxicitetsstudie på nyfödda grisar.

(10)

Sökanden har förklarat att när ansökan lämnades in hade sökanden äganderätt och ensamrätt till studierna enligt nationell rätt, och att tredje part därför inte kunde få tillgång till eller använda studierna på laglig väg.

(11)

Kommissionen bedömde alla uppgifter som sökanden lämnat och ansåg att sökanden lämnat tillräckliga belägg för att villkoren i artikel 26.2 i förordning (EU) 2015/2283 är uppfyllda. De uppgifter som ingår i ansökan, som tjänade som underlag för livsmedelsmyndighetens slutsatser om det nya livsmedlets säkerhet och säkerheten hos 3-FL, och utan vilka det nya livsmedlet inte hade kunnat bedömas av livsmedelsmyndigheten, bör därför inte användas av livsmedelsmyndigheten till förmån för en senare sökande under en period av fem år från och med det datum då denna förordning träder i kraft. Följaktligen bör enbart sökanden få släppa ut 3-FL på marknaden i unionen under den perioden.

(12)

Att godkännandet av 3-FL enbart gäller sökanden och att enbart sökanden får hänvisa till uppgifterna i ansökan innebär dock inte att andra sökande förbjuds att ansöka om godkännande att få släppa ut samma nya livsmedel på marknaden, förutsatt att deras ansökan bygger på lagligen erhållna uppgifter till stöd för ett sådant godkännande enligt förordning (EU) 2015/2283.

(13)

I linje med de användningsvillkor för kosttillskott som innehåller 3-FL som sökanden föreslagit och som livsmedelsmyndigheten bedömt, måste konsumenterna genom lämplig märkning informeras om att kosttillskott som innehåller 3-FL inte bör intas samma dag som andra livsmedel som tillsatts 3-FL.

(14)

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2017/2470 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

N,N-dimetylformamid är ett aprotiskt medelpolärt organiskt lösningsmedel som klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1B, akut toxiskt i kategori 4 (via inandning och huden) och irriterande för ögonen i kategori 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (2). N,N-dimetylformamid är ett högvolymämne som används i många industriella miljöer och typer av yrkesverksamhet i hela Europa.

(2)

Den 5 oktober 2018 överlämnade Italien (nedan kallad inlämnaren av dokumentationen) till Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten) dokumentation (3) enligt artikel 69.4 i förordning (EG) nr 1907/2006 (nedan kallad dokumentationen enligt bilaga XV), för att inleda ett begränsningsförfarande enligt artiklarna 69–73 i den förordningen. I dokumentationen enligt bilaga XV visades att åtgärder på unionsnivå var nödvändiga och där föreslogs att industriell och yrkesmässig användning samt utsläppande på marknaden av N,N-dimetylformamid som sådant eller i blandningar skulle begränsas.

(3)

Inlämnaren av dokumentationen grundade sin farlighetsbedömning av N,N-dimetylformamid på ämnets systemiska effekter på flera endpoints. Detta ledde till en långsiktig härledd nolleffektnivå (DNEL) för inandning och en långsiktig DNEL för exponering via huden på grundval av djurdata om minskad kroppsvikt, förändringar i klinisk kemi och leverskador.

(4)

Den 20 september 2019 antog kemikaliemyndighetens riskbedömningskommitté (RAC) ett yttrande (4) där den drog slutsatsen att den föreslagna begränsningen, i sin lydelse efter riskbedömningskommitténs ändringar, är den lämpligaste unionsövergripande åtgärden för att hantera de identifierade riskerna i samband med exponering för N,N-dimetylformamid såväl i fråga om effektiviteten när det gäller att minska riskerna som i fråga om praktisk genomförbarhet och övervakningsbarhet.

(5)

Eftersom inlämnaren av dokumentationen i sin bedömning övervägde flera bidragande scenarier för ämnen som innehåller N,N-dimetylformamid i låga koncentrationer, föreslog RAC att formuleringen av tillämpningsområdet skulle förtydligas genom att inbegripa förekomsten av ämnet, oavsett om N,N-dimetylformamid är en beståndsdel, huvudbeståndsdel, förorening eller stabilisator.

(6)

Inlämnaren av dokumentationen föreslog en långsiktig DNEL för inandning på 3,2 mg/m3 på grundval av levereffekter hos djur. RAC rekommenderade dock en långsiktig DNEL för inandning på 6 mg/m3 på grundval av en kombination av humandata och djurdata, med beaktande av levertoxicitet respektive utvecklingstoxicitet.

(7)

I fråga om långsiktig DNEL för exponering via huden rekommenderade RAC en DNEL grundad på en dermal studie i stället för att göra en extrapolering från en exponeringsväg till en annan utifrån en oral 28-dagarsstudie enligt förslaget från inlämnaren av dokumentationen. RAC föreslog därför att värdet 1,1 mg/kg/dag skulle användas som långsiktig DNEL för exponering via huden.

(8)

Den 5 december 2019 antog kemikaliemyndighetens kommitté för socioekonomisk analys (SEAC) ett yttrande (5) där det konstaterades att den föreslagna begränsningen, i sin lydelse efter RAC:s ändringar, är den lämpligaste unionsövergripande åtgärden för att minska den hälsorisk för arbetstagare som uppstår på grund av N,N-dimetylformamid, med hänsyn till socioekonomiska fördelar och kostnader. SEAC rekommenderade att tillämpningen av begränsningen skulle skjutas fram 24 månader för alla sektorer, i enlighet med dokumentationen enligt bilaga XV, för att ge berörda parter tillräckligt med tid för att genomföra begränsningens krav fullt ut.

(9)

Forumet för informationsutbyte om verkställighet rådfrågades om den föreslagna begränsningen, och dess rekommendationer har beaktats.

(10)

Den 1 april 2020 överlämnade kemikaliemyndigheten yttrandena från RAC och SEAC till kommissionen. I dessa yttranden bekräftades att hälsoriskerna för arbetstagare i alla yrkesmiljöer vid tillverkning och användning av N,N-dimetylformamid inte kontrolleras på ett adekvat sätt.

(11)

Med beaktande av dokumentationen enligt bilaga XV och yttrandena från RAC och SEAC anser kommissionen att det föreligger en oacceptabel risk för arbetstagare till följd av exponering för N,N-dimetylformamid över specifika DNEL:er och att den föreslagna begränsningen om fastställande av en DNEL för arbetstagares exponering för N,N-dimetylformamid både genom inandning och via huden är den lämpligaste unionsövergripande åtgärden för att hantera denna risk.

(12)

Kommissionen anser att den föreslagna begränsningen, i sin lydelse efter ändringarna av RAC och SEAC, är lämplig av följande skäl: Den övergripande riskkarakteriseringskvoten baseras på kvantifierade DNEL:er för exponering för N,N-dimetylformamid via inandning och huden. En harmonisering av kemikaliesäkerhetsrapporter i registreringsunderlaget via harmoniserade DNEL:er kan endast uppnås i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006. Säkerhetsdatabladen kommer att inkludera dessa DNEL:er i lämpliga särskilda avsnitt.

(13)

Berörda parter bör ges tillräckligt med tid för att följa kraven i den föreslagna begränsningen, och nedströmsanvändare i synnerhet bör få lika mycket tid som tillverkare och importörer för att vidta lämpliga riskhanteringsåtgärder och tillhandahålla lämpliga driftsförhållanden för att säkerställa att arbetstagarnas exponering för N,N-dimetylformamid understiger DNEL:erna. Kommissionen anser därför, i enlighet med dokumentationen enligt bilaga XV och yttrandet från SEAC, att tillämpningen av begränsningen bör senareläggas med 24 månader.

(14)

Det förväntas att sektorerna för polyuretanbeläggningar och polyuretanmembran samt syntetfibertillverkning kommer att behöva mer tid för att kunna efterleva DNEL:erna för arbetstagares exponering för N,N-dimetylformamid. Därför föreslås längre övergångsperioder för sektorn för polyuretanbeläggningar och polyuretanmembran, där N,N-dimetylformamid används som lösningsmedel i direkta processer eller överföringsprocesser för polyuretanbeläggning av textilier och pappersmaterial eller vid tillverkning av polyuretanmembran (36 månader), samt för syntetfibertillverkning, där N,N-dimetylformamid används som lösningsmedel vid torr- och våtspinning av syntetfibrer (48 månader).

(15)

Förordning (EG) nr 1907/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 133.1 i förordning (EG) nr 1907/2006.

(1)

Enligt förordning (EU) 2016/429 ska sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung komma från ett tredjeland eller territorium, eller en zon eller anläggningskrets däri, som förtecknas i enlighet med artikel 230.1 i den förordningen för att få föras in till unionen.

(2)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 (2) fastställs djurhälsokrav som måste uppfyllas för införsel till unionen av sändningar av vissa arter och kategorier av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från tredjeländer, territorier eller zoner däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar däri.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 (3) fastställs förteckningar över tredjeländer, territorier och zoner eller anläggningskretsar däri, från vilka de arter och kategorier av djur, avelsmaterial och de produkter av animaliskt ursprung som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692 får föras in till unionen.

(4)

Närmare bestämt innehåller bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 förteckningar över tredjeländer eller territorier eller zoner däri från vilka sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt får föras in till unionen.

(5)

Den 12 november 2021 underrättade Förenade kungariket kommissionen om ett utbrott av högpatogen aviär influensa hos fjäderfä. Utbrottet har skett i närheten av Frinton-on-Sea, Tendring, Essex i England, och det bekräftades den 12 november 2021 genom laboratorieanalys (RT-PCR).

(6)

Den 14 november 2021 underrättade Förenade kungariket kommissionen om utbrott av högpatogen aviär influensa hos fjäderfä. Utbrotten har skett i närheten av Leeming Bar, Hambleton, North Yorkshire i England och i närheten av Salwick, Fylde, Lancashire i England, och de bekräftades den 14 november 2021 genom laboratorieanalys (RT-PCR).

(7)

Förenade kungarikets veterinärmyndigheter har upprättat en zon för sjukdomsbekämpning på 10 km kring de berörda anläggningarna och har genomfört utslaktning för att bekämpa högpatogen aviär influensa och begränsa sjukdomens spridning.

(8)

Förenade kungariket har lämnat information till kommissionen om den epidemiologiska situationen på landets territorium och om de åtgärder som vidtagits för att förhindra ytterligare spridning av högpatogen aviär influensa. Den informationen har utvärderats av kommissionen. Mot bakgrund av den utvärderingen bör införsel till unionen av sändningar av fjäderfä, avelsmaterial från fjäderfä samt färskt kött från fjäderfä och fjädervilt inte längre tillåtas från de områden som omfattas av restriktioner som fastställts av Förenade kungarikets veterinärmyndigheter på grund av de senaste utbrotten av högpatogen aviär influensa.

(9)

Bilagorna V och XIV till genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Med beaktande av den aktuella epidemiologiska situationen i Förenade kungariket vad gäller högpatogen aviär influensa bör de ändringar som genom den här förordningen görs i genomförandeförordning (EU) 2021/404 träda i kraft så snart som möjligt.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I enlighet med rådets beslut (Gusp) 2021/509 (1) har en europeisk fredsfacilitet (den europeiska fredsfaciliteten) inrättats för medlemsstaternas finansiering av unionsåtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet i enlighet med artikel 21.2 c i fördraget. I synnerhet kan den europeiska fredsfaciliteten, i enlighet med artikel 1.2 b i) i beslut (Gusp) 2021/509, finansiera åtgärder för att stärka tredjestaters och regionala och internationella organisationers kapacitet när det gäller militära och försvarsrelaterade frågor.

(2)

Den nuvarande krisen i provinsen Cabo Delgado i norra Moçambique är mångdimensionell, med en allvarlig risk för spridning till andra provinser i landet och till grannländerna. Moçambiques regering har välkomnat utplaceringen av ett icke-verkställande militärt EU-utbildningsuppdrag som en del av EU:s integrerade strategi för krisen i Cabo Delgado.

(3)

Den 12 juli 2021 antog rådet beslut (Gusp) 2021/1143 (2) om inrättande av Europeiska unionens militära utbildningsuppdrag i Moçambique (EUTM Moçambique). Det strategiska målet för EUTM Moçambique är att stödja kapacitetsuppbyggnad av de enheter inom Moçambiques försvarsmakt som valts ut för att bilda en framtida snabbinsatsstyrka, så att dessa enheter kan utveckla den hållbara kapacitet som krävs för att återupprätta säkerhet och trygghet i Cabo Delgado.

(4)

Den 30 juli 2021 godkände rådet ett konceptdokument om en stödåtgärd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för militära enheter som utbildas av EUTM Moçambique, inbegripet en brådskande åtgärd för att tillhandahålla den utrustning och de förnödenheter som mest brådskande behövs för att korrekt utbilda de två moçambikiska kompanier som enligt planerna ska vara de första som utbildas av EUTM Moçambique.

(5)

I sin skrivelse av den 27 augusti 2021 till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) begärde Republiken Moçambiques utrikesminister att unionen skulle tillhandahålla utrustning som inte är utformad för att åstadkomma dödligt våld och förnödenheter till alla moçambikiska kompanier som ska utbildas av EUTM Moçambique.

(6)

Denna stödåtgärd kommer att genomföras med beaktande av de principer och krav som anges i beslut (Gusp) 2021/509, och särskilt i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp (3), och i enlighet med reglerna för verkställandet av inkomster och utgifter som finansieras inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

(7)

Rådet bekräftar sin beslutsamhet att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och de demokratiska principerna och att stärka rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning i enlighet med Förenta nationernas stadga, med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt med folkrätten, särskilt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt.

(1)

Den 21 januari 2019 antog rådet beslut (Gusp) 2019/97 (1), som föreskriver en genomförandeperiod på 36 månader, från och med dagen för ingåendet av den finansieringsöverenskommelse som avses i artikel 3.3 i det beslutet, för de projekt som avses i artikel 1 i det beslutet.

(2)

Genomförandeperioden för finansieringsöverenskommelsen löper ut den 4 februari 2022.

(3)

Den 8 juli 2021 begärde FN:s kontor för nedrustningsfrågor (Unoda), som ansvarar för det tekniska genomförandet av de projekt som avses i artikel 1 i beslut (Gusp) 2019/97, en förlängning på tolv månader utan kostnad av beslutets genomförandeperiod. Denna förlängning gör det möjligt för Unoda att genomföra flera av de projekt som avses i artikel 1 i beslut (Gusp) 2019/97 vars genomförande försenades på grund av covid-19-pandemin.

(4)

Förlängningen av genomförandeperioden för de projekt som avses i artikel 1 i beslut (Gusp) 2019/97 till och med den 4 februari 2023 medför inte några konsekvenser vad gäller de finansiella resurserna.

(5)

Beslut (Gusp) 2019/97 bör därför ändras i enlighet med detta.