(1)

Den 18 januari 2016 antog rådet förordning (EU) 2016/44.

(2)

På grundval av en översyn gjord av rådet bör uppgifterna avseende en person som är uppförd på förteckningen strykas.

(3)

Bilaga III till förordning (EU) 2016/44 bör därför ändras i enlighet med detta.

(1)

I förordning (EU) nr 576/2013 fastställs de djurhälsovillkor som ska tillämpas vid förflyttningar av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte, inklusive de fåglar som avses i del B i bilaga I till den förordningen (nedan kallade sällskapsfåglar), och där föreskrivs att förebyggande hälsoåtgärder får antas genom delegerade akter för att skydda djurs och människors hälsa mot sjukdomar eller infektioner som kan spridas i samband med förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till en medlemsstat från ett territorium eller tredjeland.

(2)

I förordning (EU) nr 576/2013 föreskrivs också att förebyggande hälsoåtgärder ska baseras på adekvata, pålitliga och validerade vetenskapliga uppgifter och att de ska stå i proportion till risken för människors eller djurs hälsa när det gäller spridningen av dessa sjukdomar eller infektioner vid gränsöverskridande förflyttningar av sällskapsfåglar.

(3)

Av skäl som rör enkelhet och insyn avseende unionens bestämmelser samt i syfte att underlätta tillämpningen av dessa bestämmelser och undvika överlappning bör bestämmelser om förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till en medlemsstat från ett territorium eller tredjeland fastställas i en enda akt, snarare än i ett antal separata akter med många korshänvisningar. Detta tillvägagångssätt överensstämmer också med den nuvarande strategin i unionslagstiftningen om djurhälsa, exempelvis i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (2), som främjar en förenkling av unionens bestämmelser för att underlätta tillämpningen av dem och minska den administrativa bördan.

(4)

Aviär influensa är en smittsam virussjukdom hos fåglar som kan ha en negativ inverkan på djurs och människors hälsa. I synnerhet orsakar infektioner med aviära influensavirus hos tamfjäderfä två huvudformer av denna sjukdom som har olika virulens. Den lågpatogena formen orsakar vanligen endast milda symtom, medan den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet hos de flesta fjäderfäarter. Sjukdomen kan därför få allvarliga konsekvenser för lönsamheten inom fjäderfäuppfödningen. Fastän aviär influensa förekommer huvudsakligen hos fåglar kan under vissa omständigheter även människor bli smittade, även om risken i allmänhet är mycket låg.

(5)

Efter den första förekomsten 2005 av ett fall av högpatogen aviär influensa (HPAI) av subtyp H5N1 hos en fågel i fångenskap som förts in i unionen, fastställdes genom kommissionens beslut 2005/759/EG (3) skyddsåtgärder som syftar till att förhindra att HPAI-virus introduceras och sprids i unionen vid förflyttningar av sällskapsfåglar som åtföljer sin ägare. Beslut 2005/759/EG upphävdes och ersattes med kommissionens beslut 2007/25/EG (4) på grund av den fortsatta risken för djurhälsan som sådana förflyttningar utgör. Beslut 2007/25/EG ändrades därefter på grund av att den epidemiologiska situationen i unionen förändrades och dess tillämpningsdatum har sedan förlängts flera gånger, senast genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/2107 (5). Beslut 2007/25/EG kommer att upphöra att gälla den 31 december 2021.

(6)

Eftersom det globala hotet från aviär influensa har ökat under de senaste åren och den epidemiologiska situationen inte förväntas förbättras inom en nära framtid, är det lämpligt att fastställa permanenta skyddsåtgärder på grundval av förordning (EU) nr 576/2013 för att säkerställa att förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till unionen inte utgör någon risk för att aviärt influensavirus introduceras och sprids.

(7)

Vissa territorier och tredjeländer tillämpar djurhälsobestämmelser för förflyttning av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till sitt territorium, vilka motsvarar bestämmelserna i denna förordning. Förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte från dessa territorier och tredjeländer till unionen kan därför anses utgöra en minimal djurhälsorisk för unionen och de bestämmelser för förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte som fastställs i denna förordning bör inte gälla vid förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till unionen från dessa särskilda territorier och tredjeländer.

(8)

För att förhindra att kommersiella förflyttningar av fåglar till unionen i bedrägligt syfte utges för att vara förflyttningar utan kommersiellt syfte, bör det högsta antalet sällskapsfåglar som får åtfölja sin ägare eller en auktoriserad person begränsas till fem sällskapsfåglar i en enstaka förflyttning utan kommersiellt syfte. Eftersom ett större antal fåglar utgör en större risk för att det aviära influensaviruset introduceras och sprids, bör förflyttningar till unionen av fler än fem sällskapsfåglar inte betraktas som en enstaka förflyttning av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte, och sådana förflyttningar bör inte omfattas av bestämmelserna i denna akt. Dessa förflyttningar bör i stället även framöver genomföras i enlighet med kraven för införsel till unionen av fåglar i fångenskap i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 (6) och också omfattas av offentlig kontroll vid gränskontrollstationer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (7).

(9)

I denna akt bör det dessutom fastställas bestämmelser om hur de sällskapsfåglar som ska flyttas till en medlemsstat från ett territorium eller tredjeland ska identifieras, för att säkerställa att det finns ett samband mellan sällskapsfågeln och den motsvarande identitetshandlingen.

(10)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har i sitt vetenskapliga yttrande om aviär influensa, som offentliggjordes den 16 oktober 2017 (8), konstaterat att de djurhälsokrav som fastställs i beslut 2007/25/EG är effektiva när det gäller att minska risken för att aviärt influensavirus introduceras i unionen vid förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till medlemsstater från territorier eller tredjeländer. Därför bör djurhälsokraven i det beslutet ligga till grund för de krav som fastställs i denna förordning.

(11)

De förebyggande hälsoåtgärderna vid förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till unionen bör innehålla flera alternativ vad gäller kraven för införsel, inklusive isolering antingen före sådana förflyttningar utan kommersiellt syfte eller på destinationsorten samt även testning före förflyttning med avseende på HPAI-virusets subtyper H5 och H7 och vaccinering mot HPAI-virusets subtyper H5 och H7.

(12)

Alternativet med isolering före förflyttningen utan kommersiellt syfte till unionen bör dock endast vara tillåtet för sällskapsfåglar med ursprung i territorier eller tredjeländer som har bedömts med avseende på aviär influensa och andra sjukdomar som är relevanta för de fågelarterna. Detta alternativ bör därför begränsas till de tredjeländer eller territorier som förtecknas i tabellen i del 1 i bilaga V, XIV eller XIX till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 (9) för införsel till unionen av fjäderfä och avelsmaterial från fjäderfä, färskt kött från fjäderfä och fjädervilt respektive ägg och äggprodukter.

(13)

När det gäller alternativet med isolering av sällskapsfåglar på destinationsorten bör detta dessutom endast genomföras i en anläggning som kan garantera djurens hälsostatus. Därför bör det enligt detta alternativ krävas att sällskapsfåglar placeras i en karantänanläggning som godkänts i enlighet med artikel 14 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 (10).

(14)

För att ytterligare minska risken för spridning av aviärt influensavirus till unionen via förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte från territorier eller tredjeländer, bör det under en lämplig tidsperiod efter införseln till unionen vara förbjudet för dessa sällskapsfåglar att delta i föreställningar, mässor, utställningar eller andra platser där fåglar samlas. Det bör därför krävas att sällskapsfåglar under den tidsperioden hålls isolerade under officiell kontroll, i enlighet med den officiella kontroll som föreskrivs i artikel 35.1 b i förordning (EU) nr 576/2013.

(15)

Efterlevnaden av de krav som fastställs i den här förordningen bör intygas av en officiell veterinär i det avsändande territoriet eller tredjelandet eller alternativt av en förordnad veterinär och därefter godkännas av den behöriga myndigheten i det avsändande territoriet eller tredjelandet i enlighet med det veterinärintyg som fastställs i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1938 (11), vilken ska tillämpas parallellt med bestämmelserna i den här förordningen.

(16)

För att undvika ett rättsligt tomrum vad gäller bestämmelserna för förflyttning av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till en medlemsstat från territorier eller tredjeländer bör denna förordning börja tillämpas från och med den 1 januari 2022, eftersom de bestämmelser som fastställs i denna förordning ersätter ett antal bestämmelser som för närvarande fastställs i beslut 2007/25/EG som ska tillämpas till och med den 31 december 2021.

(1)

I artikel 60 i förordning (EU) nr 952/2013 fastställs regler för att bestämma icke-förmånsberättigande ursprung för varor. I enlighet med punkt 1 i den artikeln ska varor som är helt framställda i ett enda land eller territorium anses ha sitt ursprung i det landet eller territoriet. I syfte att klargöra hur icke-förmånsberättigande ursprung för vegetabiliska produkter som anses vara helt framställda i ett enda land eller territorium bör bestämmas är det nödvändigt att ändra artikel 31 b i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (2) för att precisera att vegetabiliska produkter inte bara måste ha skördats utan även måste ha odlats uteslutande i det berörda landet eller territoriet.

(2)

I syfte att anpassa fastställandet av icke-förmånsberättigande ursprung för produkter vars bearbetning eller behandling inte är ekonomiskt berättigad, oavsett om de omfattas eller inte av bilaga 22-01 till delegerad förordning (EU) 2015/2446, är det nödvändigt att ändra artikel 33 tredje stycket i den förordningen för att precisera att kriteriet avseende fastställande av den största delen av materialen bör baseras på materialens vikt eller värde. Preciseringen bör göras per kapitel i nomenklaturen för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, vilken antagits av den organisation som inrättats genom konventionen om inrättandet av ett tullsamarbetsråd, undertecknad i Bryssel den 15 december 1950 (Harmoniserade systemet).

(3)

I enlighet med artikel 34 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 betraktas minimal bearbetning eller behandling inte som väsentlig, ekonomiskt berättigad bearbetning eller behandling som ger ursprungsstatus. I de fall då den sista bearbetningen eller behandlingen av varorna består av en minimal bearbetning eller behandling är det därför nödvändigt att fastställa en metod som gör det möjligt att bestämma icke-förmånsberättigande ursprung för de berörda varorna. Artikel 34 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör kompletteras så att det anges att sådana varor bör anses ha genomgått den sista väsentliga bearbetningen eller behandlingen i det land eller territorium där den största delen av materialen har sitt ursprung, på grundval av materialens vikt eller värde, beroende på vad som är lämpligt i enlighet med aktuellt kapitel i Harmoniserade systemet.

(4)

I enlighet med artikel 35.2 i delegerad förordning (EU) 2015/2446 gäller att viktiga reservdelar som används tillsammans med varor som förtecknas i vissa avdelningar i Kombinerade nomenklaturen och som tidigare övergått till fri omsättning i unionen ska anses ha samma ursprung som dessa varor, förutsatt att införlivandet av sådana viktiga reservdelar vid tillverkningen inte ändrar deras ursprung. För konsekvensens skull bör definitionen av viktiga reservdelar i artikel 35.3 i förordningen ändras så att hänvisningen till varor som tidigare exporterats i led a i den bestämmelsen utgår.

(5)

Bilaga 22-01 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 innehåller särskilda regler för fastställandet av i vilket land vissa varor har genomgått en sista väsentlig bearbetning eller behandling i den mening som avses i artikel 32 i den förordningen. Reglerna i den bilagan måste tillämpas på de varor som förtecknas där på grundval av hur varorna klassificeras i Harmoniserade systemet. Eftersom Harmoniserade systemet har ändrats i 2022 års version bör bilaga 22-01 uppdateras i enlighet därmed.

(6)

I bilaga 22-03 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 fastställs det enligt vilka villkor produkter anses ha ursprung i förmånsländer inom ramen för det allmänna preferenssystemet. Reglerna i den bilagan bör tillämpas på dessa produkter och på grundval av deras klassificering i Harmoniserade systemet. Eftersom Harmoniserade systemet har ändrats i 2022 års version bör bilaga 22-03 uppdateras i enlighet därmed.

(7)

I bilaga 22-04 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 förtecknas de material som inte omfattas av regional kumulation inom ramen för det allmänna preferenssystemet. Reglerna i den bilagan bör tillämpas på materialen på grundval av deras klassificering i Harmoniserade systemet. Eftersom Harmoniserade systemet har ändrats i 2022 års version bör bilaga 22-04 uppdateras i enlighet därmed.

(8)

2022 års version av Harmoniserade systemet kommer att tillämpas först från och med den 1 januari 2022 och därför bör de ändringar av bilagorna 22-01, 22-03 och 22-04 till delegerad förordning (EU) 2015/2446 som följer av 2022 års version av Harmoniserade systemet tillämpas från och med den 1 januari 2022.

(9)

Delegerad förordning (EU) 2015/2446 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 31 ska led b ersättas med följande:

2.

I artikel 33 ska tredje stycket ersättas med följande:

”För varor som inte omfattas av bilaga 22-01, när den sista bearbetningen eller behandlingen inte anses vara ekonomiskt berättigad, ska varorna anses ha genomgått den sista väsentliga och ekonomiskt berättigade bearbetningen eller behandlingen, som resulterade i tillverkningen av en ny produkt eller innebar ett viktigt steg i tillverkningen, i det land eller territorium där den största delen av materialen har sitt ursprung. Om slutprodukten ska klassificeras enligt kapitlen 1-29 eller 31-40 i Harmoniserade systemet, ska den största delen av materialen bestämmas på grundval av materialens vikt. Om slutprodukten ska klassificeras enligt kapitel 30 eller kapitlen 41–97 i Harmoniserade systemet, ska den största delen av materialen bestämmas på grundval av materialens värde.”

3.

I artikel 34 ska följande stycke läggas till:

”För varor som omfattas av bilaga 22-01 ska de subsidiära kapitelreglerna gälla. För varor som inte omfattas av bilaga 22-01, för vilka den sista bearbetningen eller behandlingen anses vara en minimal bearbetning eller behandling, ska slutproduktens ursprung vara det land eller territorium där den största delen av materialen har sitt ursprung. Om slutprodukten ska klassificeras enligt kapitlen 1-29 eller 31-40 i Harmoniserade systemet, ska den största delen av materialen bestämmas på grundval av materialens vikt. Om slutprodukten ska klassificeras enligt kapitel 30 eller kapitlen 41–97 i Harmoniserade systemet, ska den största delen av materialen bestämmas på grundval av materialens värde.”

4.

I artikel 35.3 ska led a ersättas med följande:

5.

Bilaga 22-01 ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

6.

Bilaga 22-03 ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.

7.

Bilaga 22-04 ska ändras i enlighet med bilaga III till denna förordning.

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/723 (2) fastställs den standardiserade förlaga som ska användas i den årliga rapport som varje medlemsstat överlämnar i enlighet med artikel 113.1 i förordning (EU) 2017/625.

(2)

I avsnitt 9 i den standardiserade förlagan krävs att medlemsstaterna rapporterar de ekologiska uppgifterna enligt de mallar som anges i bilaga XIIIc till kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 (3).

(3)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 (4) fastställs nya regler för kontroller av ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, inklusive kontroller för verifiering av utformning av och funktionssätt för aktörsgruppers interna kontrollsystem, samt förnyade kontroller av ett minimiantal aktörer som är medlemmar i en aktörsgrupp. Dessutom kommer medlemsstaterna att behöva ta fram en nationell förteckning över åtgärder som ska vidtas vid bristande efterlevnad, vilken omfattar en klassificering av bristande efterlevnad och motsvarande åtgärder. Medlemsstaterna kommer att vara skyldiga att rapportera om de offentliga kontroller som görs till följd av dessa nya regler och att lämna information om upptäckta fall av bristande efterlevnad och verkställigheten av åtgärderna enligt den nationella förteckningen över åtgärder.

(4)

För att dessa nya regler och krav ska beaktas i de årliga rapporter som överlämnas i enlighet med artikel 113.1 i förordning (EU) 2017/625 behöver avsnitt 9 i del II i den standardiserade förlagan uppdateras.

(5)

Genomförandeförordning (EU) 2019/723 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för ekologisk produktion.

1.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

2.

I bilagan ska avsnitt 9 i den standardiserade förlagan ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (2) upprättas, på grundval av en preliminär bedömning, en förteckning över högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål.

(2)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2018 (3) fastställs särskilda regler för det förfarande som ska följas vid genomförandet av den riskvärdering som avses i artikel 42.4 i förordning (EU) 2016/2031 för dessa högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål.

(3)

Efter en preliminär bedömning togs 35 växter för plantering med ursprung i alla tredjeländer upp i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019 som högriskväxter, däribland arten Ficus carica L. och släktet Persea Mill.

(4)

Om det på grundval av en riskvärdering konstateras att en växt, en växtprodukt eller ett annat föremål med ursprung i ett tredjeland, en grupp av tredjeländer eller ett särskilt område i det berörda tredjelandet utgör en oacceptabelt hög risk, men att den risken kan reduceras till en acceptabel nivå genom tillämpning av vissa åtgärder, ska kommissionen enligt förordning (EU) 2016/2031 avlägsna den växten, den växtprodukten eller det andra föremålet från den förteckning som upprättats i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019 och lägga till den i den förteckning som avses i artikel 41.2 i förordning (EU) 2016/2031.

(5)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1213 (4) fastställs växtskyddsåtgärder för införsel till unionens territorium av vissa växter, växtprodukter och andra föremål som strukits från den förteckning som upprättats i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019.

(6)

Den 18 september 2019 lämnade Israel in en begäran till kommissionen om att till unionen få exportera ett år gamla vilande växter för plantering med bara rötter och fria från blad där stammens diameter vid basen är högst 2 cm och ett år gamla rotade sticklingar av växter för plantering med odlingssubstrat och fria från blad där stammens diameter vid basen är högst 1 cm av Ficus carica L. Till denna begäran bifogades teknisk dokumentation.

(7)

Den 26 november 2020 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) ett vetenskapligt yttrande om riskvärdering av varan växter för plantering av Ficus carica L. från Israel (5)). Myndigheten identifierade Aonidiella orientalis, Colletotrichum siamense, Euwallacea fornicatus sensu lato, Hypothenemus leprieuri, Icerya aegyptiaca, Neocosmospora euwallaceae, Neoscytalidium dimidiatum, Nipaecoccus viridis, Oligonychus mangiferus, Phenacoccus solenopsis, Plicosepalus acaciae, Retithrips syriacus, Russellaspis pustulans, Scirtothrips dorsalis och Spodoptera frugiperda som relevanta skadegörare för de växterna för plantering, utvärderade de riskreducerande åtgärder som angavs i dokumentationen med avseende på de skadegörarna och uppskattade sannolikheten för att uppnå frihet från skadegörare.

(8)

Den 1 september 2019 lämnade Israel in en begäran till kommissionen om att till unionen få exportera rotade, ympade växter för plantering med odlingssubstrat och blad där stammens diameter vid basen är högst 1 cm och icke rotade sticklingar av växter för plantering av Persea americana Mill. Till denna begäran bifogades teknisk dokumentation.

(9)

Den 26 november 2020 antog myndigheten ett vetenskapligt yttrande om riskvärdering av varan växter för plantering av Persea americana Mill. från Israel (6)). Myndigheten identifierade Aonidiella orientalis, Aulacaspis tubercularis, Avocado sunblotch viroid, Bemisia tabaci, Colletotrichum aenigma, Colletotrichum alienum, Colletotrichum fructicola, Colletotrichum perseae, Colletotrichum siamense, Colletotrichum theobromicola, Euwallacea fornicatus, Icerya aegyptiaca, Lasiodiplodia pseudotheobromae, Maconellicoccus hirsutus, Milviscutulus mangiferae, Neocosmospora euwallaceae, Neoscytalidium dimidiatum, Nipaecoccus viridis, Oligonychus perseae, Paracoccus marginatus, Penthimiola bella, Pseudococcus cryptus, Pulvinaria psidii, Retithrips syriacus, Scirtothrips dorsalis och Tetraleurodes perseae som relevanta skadegörare för de växterna för plantering, utvärderade de riskreducerande åtgärder som angavs i dokumentationen med avseende på de skadegörarna och uppskattade sannolikheten för att uppnå frihet från skadegörare.

(10)

För att hantera risken med avseende på de angivna skadegörarna bör man på grundval av de yttrandena anta de nödvändiga åtgärderna som importkrav gällande växtskydd, i syfte att säkerställa att växtskyddsrisken från införsel till unionen av de angivna växterna reduceras till en acceptabel nivå. Därför bör ett år gamla vilande växter för plantering med bara rötter och fria från blad där stammens diameter vid basen är högst 2 cm av Ficus carica L. och ett år gamla rotade sticklingar av växter för plantering med odlingssubstrat och fria från blad där stammens diameter vid basen är högst 1 cm av Ficus carica L. med ursprung i Israel samt rotade, ympade växter för plantering med odlingssubstrat och blad där stammens diameter vid basen är högst 1 cm av Persea americana Mill. och icke rotade sticklingar av växter för plantering av Persea americana Mill. med ursprung i Israel strykas från bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019 och de nödvändiga växtskyddsåtgärderna för import bör läggas till i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2020/1213.

(11)

Med tanke på det stora antalet skadegörare som identifierats för varje angiven växt och den osäkerhet som myndigheten konstaterat, anses den enda tillämpningen av de åtgärder som Israel föreslår i dokumentationen inte kunna reducera risken till en acceptabel nivå vid införsel till unionen av de angivna växterna. För att reducera växtskyddsrisken till en acceptabel nivå, och utan att det påverkar importkraven i bilaga VII till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (7), bör det krävas att dessa växter odlas på produktionsanläggningar som är fria från skadegörare och har fysiskt skydd mot introduktion av de angivna insektsskadegörarna samt att de genomgår officiell inspektion för att påvisa dessa skadegörare. När det gäller icke-rotade sticklingar av växter för plantering av Persea americana Mill. med ursprung i Israel för vilka stammens diameter vid basen inte anges i dokumentationen, bör en högsta diameter vid basen av stammen på 2 cm godtas för sådana växter som uppvisas för import till unionen. Den inspektion av sändningar av de angivna växterna som sker omedelbart före export bör också förstärkas jämfört med den inspektion som anges i den dokumentation som Israel lämnat in.

(12)

Bemisia tabaci, Euwallacea fornicatus sensu lato (tillhör familjen Scolytidae [icke-europeiska]), Hypothenemus leprieuri (tillhör familjen Scolytidae [icke-europeiska]), Scirtothrips dorsalis och Spodoptera frugiperda förtecknas som EU-karantänskadegörare i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072. Aonidiella orientalis, Aulacaspis tubercularis, Avocado sunblotch viroid, Colletotrichum aenigma, Colletotrichum alienum, Colletotrichum fructicola, Colletotrichum perseae, Colletotrichum siamense, Colletotrichum theobromicola, Icerya aegyptiaca, Lasiodiplodia pseudotheobromae, Maconellicoccus hirsutus, Milviscutulus mangiferae, Neocosmospora euwallaceae, Neoscytalidium dimidiatum, Nipaecoccus viridis, Oligonychus mangiferus, Oligonychus perseae, Paracoccus marginatus, Penthimiola bella, Phenacoccus solenopsis, Plicosepalus acaciae, Pseudococcus cryptus, Pulvinaria psidii, Retithrips syriacus, Russellaspis pustulans och Tetraleurodes perseae är ännu inte upptagna i förteckningen över EU-karantänskadegörare i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072, men en fullständig riskvärdering kan visa att de uppfyller villkoren för upptagande. De ovan nämnda växtskyddsåtgärderna är därför också nödvändiga när det gäller dessa skadegörare till dess att en fullständig riskvärdering har genomförts.

(13)

Genomförandeförordningarna (EU) 2018/2019 och (EU) 2020/1213 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Bilagan till genomförandeförordning (EU) 2020/1213 innehåller flera fel när det gäller hänvisningar till annan unionslagstiftning om växtskydd.

(15)

Genomförandeförordning (EU) 2020/1213 bör därför rättas i enlighet med detta.

(16)

Med hänsyn till unionens skyldigheter enligt Världshandelsorganisationens avtal om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder bör importen av dessa varor återupptas snarast möjligt. Den här förordningen bör därför träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

I förordning (EU) 2016/429, som tillämpas från och med den 21 april 2021, fastställs bland annat djurhälsokrav för införsel till unionen av sändningar av djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung. Ett av dessa djurhälsokrav är att dessa sändningar ska komma från ett tredjeland eller territorium, eller en zon eller anläggningskrets däri, som är upptagen på en förteckning i enlighet med artikel 230.1 i den förordningen.

(2)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/692 (2) kompletteras förordning (EU) 2016/429 vad gäller djurhälsokrav för införsel till unionen av bland annat sändningar av vissa arter och kategorier av vattenlevande djur från tredjeländer eller territorier, eller zoner däri eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskretsar däri. I delegerad förordning (EU) 2020/692 föreskrivs att sändningar av vattenlevande djur som omfattas av den delegerade förordningen endast får föras in till unionen om de kommer från ett tredjeland eller ett territorium, eller en zon eller, när det gäller vattenbruksdjur, anläggningskrets däri, som förtecknas för de specifika arterna och kategorierna av dessa vattenlevande djur i enlighet med djurhälsokraven i samma delegerade förordning.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/404 (3) fastställs en förteckning över tredjeländer eller territorier, eller zoner eller anläggningskretsar däri, från vilka arter och kategorier av de vattenlevande djur som omfattas av delegerad förordning (EU) 2020/692 får föras in till unionen.

(4)

Under många år har blötdjur och kräftdjur avsedda att hållas för prydnadsändamål i slutna anläggningar förts in till unionen från tredjeländer eller territorier som har förtecknats av Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) i enlighet med kapitel IV i rådets direktiv 2006/88/EG (4), som nu har upphävts genom förordning (EU) 2016/429, och artikel 11 i kommissionens förordning (EG) nr 1251/2008 (5), som nu har upphävts genom genomförandeförordning (EU) 2020/2236 (6). Importen av dessa vattenlevande djur har inte förknippats med utbrott av förtecknade sjukdomar för blötdjur eller kräftdjur och under den tiden har erfarenheter inhämtats från offentlig kontroll av sådana sändningar vid införselställen till unionen, samt i vissa fall från offentlig kontroll som kommissionen genomfört i det berörda tredjelandet eller territoriet.

(5)

Enligt artikel 230.1 i) i förordning (EU) 2016/429 får kommissionen genom genomförandeakter upprätta en förteckning över tredjeländer och territorier från vilka införsel till unionen av specifika djurarter och djurkategorier ska tillåtas, på grundval av erfarenheter från tidigare införsel av djur från det berörda tredjelandet eller territoriet och resultaten av den offentliga kontroll som genomförts vid införselstället till unionen av sådana djur.

(6)

Genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör ändras för att ta hänsyn till erfarenheterna från tidigare handel med dessa blötdjur eller kräftdjur av förtecknade arter och säkerställa en smidig övergång från det tidigare regelverket, enligt direktiv 2006/88/EG och förordning (EG) nr 1251/2008, till det nya regelverket, enligt förordning (EU) 2016/429.

(7)

Artikel 3.1 t i genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras för att ta hänsyn till den nya förteckning som fastställs genom den här förordningen över tredjeländer eller territorier, eller zoner eller anläggningskretsar däri, från vilka sändningar av blötdjur och kräftdjur av förtecknade arter avsedda att hållas för prydnadsändamål i slutna anläggningar får föras in till unionen.

(8)

Bilaga XXI till genomförandeförordning (EU) 2021/404, som innehåller förteckningen över tredjeländer eller territorier, eller zoner eller anläggningskretsar däri, från vilka sändningar av vissa vattenlevande djur får föras in till unionen, bör därför ändras genom att den nya förteckningen införs och den befintliga förteckningen uppdateras i enlighet med detta. För att säkerställa tydligheten bör gällande version av bilaga XXI till genomförandeförordning (EU) 2021/404 ersättas med en ny version.

(9)

Genomförandeförordning (EU) 2021/404 bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

Eftersom genomförandeförordning (EU) 2021/404 tillämpas från och med den 21 april 2021 bör de ändringar som görs i den genomförandeförordningen genom den här förordningen av rättssäkerhetsskäl träda i kraft så snart som möjligt.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.

I artikel 3.1 ska led t ersättas med följande:

2.

Bilaga XXI ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

(1)

I förordning (EU) nr 576/2013 fastställs de djurhälsovillkor som ska tillämpas vid förflyttningar av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte, inklusive de fåglar som avses i del B i bilaga I till den förordningen (nedan kallade sällskapsfåglar), till en medlemsstat från ett territorium eller tredjeland, inklusive bestämmelser för dokument- och identitetskontroller vid sådana förflyttningar utan kommersiellt syfte.

(2)

Enligt artikel 14 i förordning (EU) nr 576/2013 ska sällskapsfåglar som flyttas till en medlemsstat från ett territorium eller tredjeland åtföljas av en identitetshandling. I artikel 30 i den förordningen föreskrivs också att en förlaga till identitetshandling ska antas av kommissionen genom en genomförandeakt och att identitetshandlingen ska innehålla en skriftlig förklaring från ägaren eller en auktoriserad person som bekräftar att förflyttningen av sällskapsdjuret till unionen är en förflyttning utan kommersiellt syfte (nedan kallad den skriftliga förklaringen). I enlighet med detta bör denna förordning fastställa förlagan till identitetshandling, som ska bestå av ett veterinärintyg och den skriftliga förklaringen.

(3)

Djurhälsokrav för förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till en medlemsstat från ett territorium eller tredjeland fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1933 (2), som ska tillämpas från och med den 1 januari 2022. Förlagan till identitetshandling bör därför ta hänsyn till de bestämmelser som fastställs i den delegerade förordningen.

(4)

De befintliga bestämmelserna för utfärdande av intyg vid förflyttningar av sällskapsfåglar utan kommersiellt syfte till en medlemsstat från ett territorium eller tredjeland fastställs i kommissionens beslut 2007/25/EG (3). Eftersom bestämmelserna i det beslutet ska ersättas med bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2021/1933 och i den här förordningen bör beslut 2007/25/EG upphöra att gälla och alla hänvisningar till det beslutet bör anses som hänvisningar till den här förordningen och till delegerad förordning (EU) 2021/1933.

(5)

För att undvika störningar i samband med införsel av sällskapsfåglar till unionen bör det, under en övergångsperiod på tre månader efter den dag då denna förordning börjar tillämpas, på vissa villkor vara tillåtet att använda ett veterinärintyg och en försäkran i enlighet med bestämmelserna i beslut 2007/25/EG.

(6)

Eftersom bestämmelserna i den här förordningen ska tillämpas parallellt med bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2021/1933 bör även den här förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2022.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

(1)

Handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia, Peru och Ecuador, å andra sidan (nedan kallat avtalet) undertecknades av unionen den 26 juni 2012 i enlighet med rådets beslut 2012/735/EU (1) med avseende på Colombia och Peru och den 11 november 2016 i enlighet med rådets beslut (EU) 2016/2369 (2) med avseende på Ecuador. På grundval av artikel 330.3 i avtalet har det tillämpats provisoriskt sedan den 1 mars 2013 mellan unionen och Peru, sedan den 1 augusti 2013 mellan unionen och Colombia och sedan den 1 januari 2017 mellan unionen och Ecuador.

(2)

I enlighet med artikel 13.2 g iii i avtalet får handelskommittén ändra de särskilda ursprungsreglerna i bilaga II (Definition av begreppet ursprungsprodukter och metoder för administrativt samarbete) till avtalet.

(3)

Handelskommittén bör, genom skriftligt förfarande, vilket väntas äga rum före utgången av 2021, anta ett beslut om ändring av tillägg 2 (Förteckning över den bearbetning eller behandling av icke-ursprungsmaterial som krävs för att den tillverkade produkten ska få ursprungsstatus), tillägg 2A (Tillägg till förteckningen över den bearbetning eller behandling av icke-ursprungsmaterial som krävs för att den tillverkade produkten ska få ursprungsstatus) och tillägg 5 (Produkter för vilka led b i Europeiska unionens förklaring om artikel 5 i fråga om ursprungsprodukter från Colombia, Ecuador och Peru ska tillämpas) till bilaga II. Dessa tillägg bygger på 2007 års version av Harmoniserade systemet. De produktspecifika ursprungsregler som ingår i dessa tillägg ska anpassas efter de produktspecifika ursprungsreglerna i den aktualiserade version av HS som gäller sedan 2017. En sådan anpassning skulle omfatta de ändringar av de produktspecifika reglerna i tilläggen 2, 2A och 5 som införts genom HS 2012 och HS 2017. Av tydlighetsskäl och med hänsyn till antalet ändringar som behöver göras i tilläggen, ska tilläggen ersättas i sin helhet.

(4)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i handelskommittén, vad gäller ändringarna av tilläggen 2, 2A och 5 till bilaga II till avtalet, eftersom handelskommitténs beslut kommer att ha rättslig verkan i unionen.

(5)

Unionens ståndpunkt i handelskommittén bör därför baseras på utkastet till handelskommitténs beslut.

(1)

Avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vitryssland om förenklat viseringsförfarande (nedan kallat förenklingsavtalet) trädde i kraft den 1 juli 2020, parallellt med avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vitryssland om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (2) (nedan kallat återtagandeavtalet).

(2)

Syftet med förenklingsavtalet är att ömsesidigt förenkla utfärdandet av viseringar för planerade vistelser på högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod för unionsmedborgare och belarusiska medborgare. Förenklingsavtalet bidrar till att stärka de mellanfolkliga kontakterna och främja gemensamma värderingar, inbegripet respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer.

(3)

Enligt artikel 14.5 i förenklingsavtalet får varje part tillfälligt upphäva hela eller delar av förenklingsavtalet. Den andra parten ska underrättas om ett beslut om tillfälligt upphävande senast 48 timmar innan det träder i kraft. Den part som tillfälligt upphäver tillämpningen av förenklingsavtalet ska så snart skälen för det tillfälliga upphävandet inte längre är tillämpliga omedelbart informera den andra parten om detta.

(4)

Som en reaktion på det fortsatta brutala förtrycket av alla delar av det belarusiska samhället, särskilt på kapningen av ett passagerarflyg den 23 maj 2021, förbjöd unionen belarusiska lufttrafikföretag att flyga över unionens luftrum och få tillträde till unionens flygplatser och införde det fjärde paketet med sanktioner mot fysiska och juridiska personer, enheter och organ samt riktade ekonomiska sanktioner genom rådets förordning (EG) nr 765/2006 (3) och rådets beslut 2012/642/Gusp (4).

(5)

Som vedergällning för dessa restriktiva åtgärder meddelade Belarus (tidigare Vitryssland) den 28 juni 2021 att landet skulle avbryta sitt deltagande i det östliga partnerskapet och att återtagandeavtalet skulle upphävas tillfälligt. Den 8 september 2021 överlämnades ett lagförslag om tillfälligt upphävande av återtagandeavtalet till Belarus parlament.

(6)

Samtidigt har Litauen och, på senare tid, Polen och Lettland sett en ökning utan motstycke av de irreguljära migrationsströmmarna från Belarus. Denna plötsliga ökning tyder på att den belarusiska regimen uppmuntrar irreguljär migration av politiska skäl, särskilt såsom vedergällning mot Litauen, Polen och Lettland på grund av deras inställning till Belarus.

(7)

Åtgärderna från Belarus sida strider både mot de grundläggande principer som förenklingsavtalet bygger på och mot unionens och dess medlemsstaters intressen. I synnerhet visar dessa åtgärder inte respekt för mänskliga rättigheter eller demokratiska principer och leder till irreguljär migration från Belarus territorium till unionens territorium.

(8)

Tillämpningen av vissa bestämmelser i förenklingsavtalet avseende utfärdande av viseringar för kortare vistelse till vissa kategorier av sökande, nämligen medlemmar av officiella delegationer från Belarus, medlemmar av Belarus nationella och regionala regeringar och parlament samt medlemmar av Belarus författningsdomstol och Belarus högsta domstol, för resor i tjänsten, bör därför tillfälligt upphävas.

(9)

Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG (5). Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(10)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

a)

Artikel 4.1 a vad gäller alla viseringssökande som är medlemmar av officiella delegationer från Belarus, inbegripet fasta medlemmar av sådana delegationer som på officiell inbjudan till Belarus ska delta i officiella möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, samt i evenemang som mellanstatliga organisationer anordnar inom en av medlemsstaternas territorium.

b)

Artikel 5.1 a och b vad gäller alla viseringssökande som är medlemmar av en nationell eller regional regering eller ett nationellt eller regionalt parlament i Belarus eller Belarus författningsdomstol eller Belarus högsta domstol, samt alla viseringssökande som är fasta medlemmar av officiella delegationer från Belarus som på officiell inbjudan till Belarus regelbundet ska delta i möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, samt i evenemang som mellanstatliga organisationer anordnar inom en av medlemsstaternas territorium.

c)

Artikel 5.2 a vad gäller alla viseringssökande som är medlemmar av officiella delegationer från Belarus och som på officiell inbjudan till Belarus regelbundet ska delta i officiella möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, samt i evenemang som mellanstatliga organisationer anordnar inom medlemsstaternas territorium.

d)

Artikel 6.3 a och b vad gäller alla viseringssökande som är medlemmar av en nationell eller regional regering eller ett nationellt eller regionalt parlament i Belarus eller Belarus författningsdomstol eller Belarus högsta domstol, samt alla viseringssökande som är medlemmar av officiella delegationer från Belarus, inbegripet fasta medlemmar av sådana delegationer, som på officiell inbjudan till Belarus ska delta i officiella möten, samråd, förhandlingar eller utbytesprogram, samt i evenemang som mellanstatliga organisationer anordnar inom en av medlemsstaternas territorium.

(1)

I enlighet med det förfarande som föreskrivs i artiklarna 19–22 i förordning (EU) 2018/1877 skulle kommissionen senast den 15 oktober 2021 lägga fram ett förslag om fastställande av taket för det årliga bidragsbeloppet för 2023, det årliga bidragsbeloppet för 2022, beloppet för den första delbetalningen av bidraget för 2022 och en vägledande och icke-bindande prognos för de förväntade årliga bidragsbeloppen för åren 2024 och 2025.

(2)

Enligt artikel 46 i förordning (EU) 2018/1877 ska Europeiska investeringsbanken (EIB) skicka sina uppdaterade beräkningar av åtaganden och betalningar för de instrument som den förvaltar till kommissionen.

(3)

Enligt artikel 20.1 i förordning (EU) 2018/1877 ska de belopp som fastställts för tidigare Europeiska utvecklingsfonder (EUF) användas först vid bidragsinfordringar. En infordran av medel enligt förordning (EU) 2018/1877 bör följaktligen äga rum för kommissionen och för EIB.

(4)

Enligt artikel 152 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (3) (nedan kallat utträdesavtalet) ska Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (nedan kallat Förenade kungariket) förbli part i EUF till dess att elfte EUF och alla tidigare oavslutade EUF avslutas. Enligt artikel 153 i utträdesavtalet får dock Förenade kungarikets andel av frigjorda medel från projekt inom elfte EUF, om dessa medel har frigjorts efter den 31 december 2020, eller inom tidigare EUF inte återanvändas.

(5)

I rådets beslut (EU) 2020/1708 (4) fastställs taket för det årliga bidragsbelopp som parterna i EUF ska betala för 2022 till 2 500 000 000 EUR till förmån för kommissionen och till 300 000 000 EUR till förmån för EIB.

(6)

För att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut ska kunna tillämpas så snabbt som möjligt bör detta beslut träda i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.