ISSN 1977-0820 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
L 292 |
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
64 årgången |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
II Icke-lagstiftningsakter
FÖRORDNINGAR
16.8.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 292/1 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/1340
av den 22 april 2021
om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller tekniska tillsynsstandarder för fastställande av avtalsvillkor om erkännande av befogenhet att medge anstånd
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 71a.5 tredje stycket, och
av följande skäl:
(1) |
Genom direktiv 2014/59/EU, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 (2), infördes vissa skyddsåtgärder för att öka effektiviteten i resolutioner i samband med finansiella avtal som regleras av tredjelandslagstiftning. |
(2) |
I enlighet med artikel 71a.1 i direktiv 2014/59/EU är institut och enheter skyldiga att inkludera avtalsvillkor som erkänner resolutionsmyndigheters befogenhet att medge anstånd i sina finansiella avtal som de ingår och som regleras av tredjelandslagstiftning. |
(3) |
I syfte att öka effektiviteten i resolutionen föreskrivs i artikel 68 i direktiv 2014/59/EU att vissa krisförebyggande åtgärder eller krishanteringsåtgärder inte bör anses vara utlösande händelser eller insolvensförfaranden. Dessutom föreskrivs i artikeln att sådana åtgärder inte bör ge avtalsparter i relevanta avtal rätt att utöva vissa avtalsenliga rättigheter enbart till följd av att åtgärderna vidtas. Det är därför nödvändigt att i avtalsvillkoren inkludera parternas godkännande att bindas av dessa krav. Enligt artiklarna 33a, 69, 70 och 71 i direktiv 2014/59/EU får resolutionsmyndigheter dessutom under en begränsad period skjuta upp avtalsenliga betalnings- eller leveransskyldigheter enligt ett avtal med ett institut eller en enhet som omfattas av resolution (eller i vissa omständigheter före resolution), begränsa möjligheten att göra säkerhetsrätter gällande och tillfälligt upphäva vissa av motparternas rättigheter till t.ex. slutavräkning eller nettning av bruttoskyldigheter, påskyndande av framtida betalningar eller uppsägning av finansiella avtal på annat sätt. Resolutionsmyndigheternas utövande av dessa befogenheter kanske inte har någon verkan på finansiella avtal som regleras av tredjelandslagstiftning, och därför bör de vara uttryckligen erkännas i de finansiella avtalens villkor. |
(4) |
I syfte att säkerställa att resolutionen är effektiv och främja enhetlighet i medlemsstaternas tillvägagångssätt samt i syfte att säkerställa att resolutionsmyndigheter, institut och enheter kan ta hänsyn till skillnader i rättssystem eller skillnader till följd av en viss avtalsform eller avtalsstruktur är det lämpligt att fastställa krav avseende avtalsvillkorens innehåll. Dessa avtalsvillkor bör ta hänsyn till instituts och enheters olika affärsmodeller. Men eftersom finansiella avtal i internationella transaktioner normalt inte varierar beroende på institutens eller enheternas affärsmodeller är det inte nödvändigt att utarbeta olika innehåll för klausuler om avtalsenligt erkännande. |
(5) |
Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten (EBA) har lagt fram för kommissionen. |
(6) |
EBA har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska tillsynsstandarder som den här förordningen grundas på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna samt begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (3). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Avtalsvillkorens innehåll
De villkor om avtalsenligt erkännande i ett relevant finansiellt avtal som regleras av tredjelandslagstiftning och som ingås av ett institut eller en enhet, enligt vad som avses i artikel 1.1 b, c eller d i direktiv 2014/59/EU, ska omfatta följande:
1. |
Parternas erkännande och godkännande av att avtalet kan komma att bli föremål för en resolutionsmyndighets utövande av befogenhet att tillfälligt upphäva eller begränsa rättigheter och skyldigheter till följd av ett sådant avtal enligt artiklarna 33a, 69, 70 och 71 i direktiv 2014/59/EU, så som de införlivats i tillämplig nationell lagstiftning, och att villkoren i artikel 68 i det direktivet, så som de införlivats i tillämplig nationell lagstiftning, ska gälla. |
2. |
En beskrivning av eller hänvisning till resolutionsmyndighetens befogenheter enligt artiklarna 33a, 69, 70 och 71 i direktiv 2014/59/EU, så som de införlivats i tillämplig nationell lagstiftning, och en beskrivning av eller hänvisning till villkoren i artikel 68 i direktiv 2014/59/EU så som de införlivats i tillämplig nationell lagstiftning. |
3. |
Parternas erkännande och godkännande av
|
4. |
Parternas erkännande och godkännande av att villkoren om avtalsenligt erkännande är uttömmande i frågor som beskrivs däri med uteslutande av alla andra avtal, arrangemang eller överenskommelser mellan parterna om föremålet för avtalet i fråga. |
Artikel 2
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 april 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 173, 12.6.2014, s. 190.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG (EUT L 150, 7.6.2019, s. 296)
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
16.8.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 292/4 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/1341
av den 23 april 2021
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 genom fastställande av närmare bestämmelser om särskilda provningsförfaranden och tekniska krav för typgodkännande av motorfordon när det gäller system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet och om ändring av bilaga II till den förordningen
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 av den 27 november 2019 om krav för typgodkännande av motorfordon och deras släpvagnar samt de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, med avseende på deras allmänna säkerhet och skydd för personer i fordonet och oskyddade trafikanter, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 78/2009, (EG) nr 79/2009 och (EG) nr 661/2009 samt kommissionens förordningar (EG) nr 631/2009, (EU) nr 406/2010, (EU) nr 672/2010, (EU) nr 1003/2010, (EU) nr 1005/2010, (EU) nr 1008/2010, (EU) nr 1009/2010, (EU) nr 19/2011, (EU) nr 109/2011, (EU) nr 458/2011, (EU) nr 65/2012, (EU) nr 130/2012, (EU) nr 347/2012, (EU) nr 351/2012, (EU) nr 1230/2012 och (EU) 2015/166 (1), särskilt artiklarna 4.6 och 6.6 a, och
av följande skäl:
(1) |
Enligt artikel 6 i förordning (EU) 2019/2144 ska motorfordon av kategorierna M och N vara utrustade med vissa avancerade fordonssystem, däribland system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet (DDAW). I bilaga II fastställs grundläggande krav för typgodkännande av motorfordon vad gäller system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet. |
(2) |
Det behövs närmare regler om särskilda provningsförfaranden och tekniska krav för typgodkännande av motorfordon vad gäller system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet. |
(3) |
Trötthet har negativ inverkan på förarens fysiska, kognitiva, psykomotoriska och sensoriska förmåga, och dessa förmågor är en förutsättning för säker körning. Förartrötthet spelar in i 10–25 % av alla trafikolyckor i unionen. |
(4) |
I enlighet med artikel 3.5 i förordning (EU) 2019/2144 är DDAW ett system som bedömer förarens vaksamhet genom analys av fordonets system och vid behov varnar föraren via fordonets användargränssnitt. |
(5) |
DDAW är effektivare utanför tätorter eftersom minskad vaksamhet hos föraren på grund av trötthet oftast inträffar vid långdistanskörning med konstant hastighet. Att kör- och styrmönstret hela tiden ändras vid tätortskörning försvårar dessutom bedömningen med hjälp av tillgänglig teknik. Motorfordon med en högsta konstruktionshastighet på högst 70 km/tim bör därför vara undantagna från kravet att vara försedda med DDAW. |
(6) |
DDAW bedömer en människas fysiska tillstånd genom indirekta metoder, exempelvis systemanalys och igenkänning av kör- eller styrmönster hos en förare som uppvisar minskad uppmärksamhet på grund av trötthet, och därför är det inte möjligt att fullt ut prova sådana system genom en uppsättning definierade provningar eller med en programmerbar maskin som härmar mänskligt beteende. I stället bör tillverkaren utföra valideringar med försökspersoner och lägga fram resultaten för godkännandemyndigheten tillsammans med minst ett provningsprotokoll för att kontrollera att DDAW kan varna en trött förare. |
(7) |
Med beaktande av mätningarnas indirekta karaktär, variationerna i effekterna av mänsklig trötthet och den befintliga teknikens ofullständiga mognadsgrad bör prestandakraven för DDAW sättas på en nivå som är realistisk och genomförbar. Samtidigt bör kraven vara teknikneutrala för att främja utvecklingen av ny teknik, varför bedömningen av DDAW-systemens prestanda bör baseras på en statistisk metod med beaktande av antingen den genomsnittliga effektiviteten hos försökspersonerna eller den lägsta effektiviteten för 95 % av dem. Det sistnämnda alternativet är dock att föredra, eftersom det innebär att DDAW kommer att fungera lika effektivt för alla förare. |
(8) |
Denna förordning bör innehålla en referensskala som tillverkarna kan använda för att mäta förartrötthet i provningar där människor deltar. Om tillverkarna väljer att använda någon annan mätmetod bör denna vederbörligen dokumenteras och det bör visas att den är likvärdig med referensskalan i denna förordning. |
(9) |
Tabellen i bilaga II till förordning (EU) 2019/2144 med förteckningen över de krav som avses i artiklarna 4.5 och 5.3 i den förordningen innehåller ingen hänvisning till rättsakter när det gäller system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet. Det är därför nödvändigt att införa en hänvisning till den här förordningen i den bilagan. |
(10) |
Förordning (EU) 2019/2144 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(11) |
Eftersom förordning (EU) 2019/2144 ska tillämpas från och med den 6 juli 2022 bör den här förordningen också tillämpas från och med samma dag. |
(12) |
Bestämmelserna i den här förordningen har nära anknytning eftersom de rör bestämmelser om särskilda provningsförfaranden och tekniska krav för typgodkännande av motorfordon vad gäller system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet. På grund av de bestämmelser som föreskrivs i den här förordningen är det nödvändigt att införa en hänvisning till den här förordningen i bilaga II till förordning (EU) 2019/2144. Det är därför lämpligt att fastställa bestämmelserna i en enda delegerad förordning. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillämpningsområde
Denna förordning ska tillämpas på motorfordon av kategorierna M och N, enligt definitionerna i artikel 4.1 a och b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (2), med en högsta konstruktionshastighet på mer än 70 km/tim.
Artikel 2
Tekniska krav för system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet
Tekniska krav för godkännande av motorfordon vad gäller system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet fastställs i del 1 i bilaga I.
Artikel 3
Förfaranden för validering av system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet
Provningsförfaranden för tillverkarens validering av system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet fastställs i del 2 i bilaga I.
Artikel 4
Förfaranden för bedömning av teknisk dokumentation och kontrollprovning
Förfaranden för bedömning av den tekniska dokumentation som tillhandahålls av tillverkaren och för godkännandemyndigheternas och de tekniska tjänsternas kontrollprovning fastställs i del 3 i bilaga I.
Artikel 5
Ändring av förordning (EU) 2019/2144
Bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel 6
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 6 juli 2022.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 april 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 325, 16.12.2019, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).
BILAGA I
DEL 1
Tekniska krav på system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet (DDAW)
1. Definitioner
I denna bilaga gäller följande definitioner:
1.1 |
tröskelbeteende: det fordonsbeteende som system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet (DDAW) övervakar och vid vilket systemet ger en varning till föraren så snart beteendet inträffar. |
1.2 |
tröskelvärde för trötthet: en kvantifiering av nivån på förarens trötthet, vid eller under vilken DDAW ska ge föraren en trötthetsvarning. |
2. Allmänna tekniska krav
2.1 Ett system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet (DDAW) ska övervaka förarens trötthet och varna föraren genom användargränssnittet.
2.2 DDAW ska vara konstruerat för att undvika eller minimera systemets felfrekvens under verkliga körförhållanden.
2.3 Skydd av integritet och personuppgifter
2.3.1 |
DDAW-systemet ska fungera i normalt driftläge utan att biometrisk information, inbegripet ansiktsigenkänning, används för någon person i fordonet. |
2.3.2 |
DDAW ska vara konstruerat så att det endast kontinuerligt registrerar och lagrar data som krävs för att systemet ska fungera och arbeta inom ett slutet kretslopp. |
2.3.3 |
All behandling av personuppgifter ska ske i enlighet med unionens dataskyddslagstiftning. |
3. Särskilda tekniska krav
3.1 Kontroll av DDAW
3.1.1 |
Föraren ska inte kunna avaktivera DDAW manuellt.
Föraren ska dock manuellt kunna avaktivera varningarna från DDAW i användargränssnittet. Efter manuell avaktivering av varningar från DDAW i användargränssnittet ska föraren kunna återaktivera varningarna i användargränssnittet utan att vidta fler åtgärder än vad som krävdes för att avaktivera dem. |
3.1.2 |
DDAW ska automatiskt avaktiveras i situationer som tillverkaren bestämmer på förhand. Exempel på sådana situationer är att föraren avaktiverar varningarna (punkt 3.1.1). DDAW ska automatiskt återaktiveras så snart de förhållanden som ledde till dess automatiska avaktivering inte längre föreligger. |
3.1.3 |
DDAW, inklusive varningar i användargränssnittet, ska automatiskt återställas till normalt driftläge varje gång fordonets huvudströmbrytare aktiveras. Fordonstillverkaren kan välja att lägga till villkor för sådan automatisk återaktivering: när förardörren öppnas eller fordonet varit avstängt i högst 15 minuter. |
3.1.4 |
DDAW ska aktiveras automatiskt när hastigheten överstiger 70 km/tim. |
3.1.5 |
När DDAW har aktiverats ska det fungera normalt inom hastighetsintervallet 65–130 km/tim eller fordonets högsta tillåtna hastighet, beroende på vilket som är lägst.
DDAW får inte automatiskt avaktiveras vid hastigheter över 130 km/tim (även om systemets beteende kan anpassas till den försämrade situationen). |
3.1.6 |
Det ska ta mindre än 5 minuter från det att fordonet uppfyller aktiveringskriterierna i punkt 3.1.4 tills DDAW aktivt börjar övervaka förarens trötthet. |
3.1.7 |
Om en varning ges under DDAW-systemets inlärningsfas (då systemparametrarna kalibreras så att de på bästa sätt passar förarens beteende och körmönster) ska inlärningsfasen anses ha upphört.
Aktiveringstiden för inlärningsfasen ska börja när alla villkor för aktivering av DDAW enligt punkterna 3.1 och 3.2 är uppfyllda. |
3.2 Omgivningsförhållanden
3.2.1 |
DDAW ska fungera effektivt både dag och natt. |
3.2.2 |
DDAW ska fungera utan att väderförhållanden begränsar systemets drift. |
3.2.3 |
DDAW ska som ett minimum fungera effektivt på en flerfilig väg, med eller utan mittremsa, när körfältsmarkeringar är synliga på båda sidor av körfältet. |
3.3 Övervakning av förartrötthet
3.3.1 |
DDAW ska varna föraren vid en trötthetsnivå som motsvarar 8 eller mer på den referensskala för trötthet som anges i tillägget (Karolinska institutets sömnighetsskala, KSS).
DDAW får varna föraren vid en trötthetsnivå som motsvarar nivå 7 på KSS. Dessutom får tillverkaren implementera en informationsstrategi i användargränssnittet före varningen. Detaljerade krav för tillverkarvalidering av DDAW anges i del 2. |
3.3.2 |
DDAW ska analysera andra fordonssystem för att upptäcka tecken på förartrötthet. Det rör sig bland annat men inte uteslutande om följande faktorer:
Det rekommenderas att DDAW analyserar andra fordonssystem för att detektera tecken på förartrötthet genom övervakning av körfältsläge, nämligen fordonets läge i förhållande till körfältsmarkeringarna i sidled, eller en styrinsignal, dvs. en kvantifiering av hur föraren handhar ratten, t.ex. återtagshastighet för ratten, girhastighet eller körfältslägets standardavvikelse. Alternativa sätt att mäta förarprestanda genom analys av fordonssystem (mått) får användas, förutsatt att det är ett tillförlitligt och störningståligt sätt att mäta förarens trötthet. Det är möjligt att använda ett eller flera sekundära mått utöver vad som rekommenderas i punkt 3.3.2 andra stycket för att stödja systemets tillförlitlighet och störningstålighet. Exempel på sådana mått är: ytterligare fordonsmått, tidsmått (en tidsmätning som är direkt kopplad till förarens körning av fordonet), fysiologiska mått och mått som rör styrningen av fordonet. |
3.4 Krav på användargränssnitt
3.4.1 Varningstyp
3.4.1.1 |
Visuella varningar, ljudvarningar och andra varningar som DDAW använder för att varna föraren ska förekomma så snart som möjligt efter att tröskelbeteendet har inträffat och får trappas upp och intensifieras tills föraren bekräftar varningen.
Som bekräftelse från föraren kan en förbättring av körbeteendet baserat på den insignal som används av DDAW godtas (strategin ska beskrivas i den dokumentation som tillhandahålls av tillverkaren). |
3.4.2 Visuell varning
3.4.2.1 |
Den visuella varningen ska vara placerad så att föraren lätt kan se och känna igen den både i dagsljus och nattetid och särskilja den från andra varningar. |
3.4.2.2 |
Den visuella varningen ska vara en fast eller blinkande indikation (t.ex. en kontrollampa eller ett popup-meddelande). |
3.4.2.3 |
Alla nya symboler som utvecklats för en visuell DDAW-varning bör konstrueras med element som liknar dem i och överensstämmer med ISO 2575:2010+A7:2017 K.21 eller ISO 2575:2010+A7:2017 K.24. |
3.4.2.4 |
Symbolens kontrast mot bakgrunden i solbelysning, skymning och mörker bör följa ISO 15008:2017. |
3.4.2.5 |
Följande färgkombinationer för visuell varning och bakgrund bör inte användas: rött/grönt, gult/blått, gult/rött, rött/violett. |
3.4.3 Ljudvarning
3.4.3.1 |
Ljudvarningen ska vara lättigenkännlig för föraren. |
3.4.3.2 |
Merparten av ljudvarningen ska ligga inom frekvensintervallet 200–8 000 Hz och amplitudintervallet 50–90 dB. |
3.4.3.3 |
Om talade varningar används ska ordförrådet i varningen överensstämma med all text som används som en del av den visuella varningen. |
3.4.3.4 |
Den hörbara delen av varningen ska vara minst så lång att föraren hinner uppfatta den. |
3.5 Varning för DDAW-fel
3.5.1 |
En konstant visuell felvarningssignal (t.ex. en varning som återger de relevanta diagnosfelkoderna (DTC) för systemet, en kontrollampa eller ett popup-meddelande) ska visas när ett fel detekteras i DDAW som gör att systemet inte uppfyller kraven i denna bilaga.
En tidsbegränsad visuell felvarningssignal kan användas som kompletterande information till den konstanta visuella felvarningssignalen. |
3.5.2 |
Det får inte finnas något betydande tidsintervall mellan varje egenkontroll av DDAW och följaktligen ingen fördröjning för visning av felvarningssignalen i händelse av ett elektriskt detekterbart fel. |
3.5.3 |
Vid detektering av ett icke-elektriskt fel (t.ex. skymd sensor med undantag för om den är tillfälligt skymd på grund av exempelvis solbländning) ska felvarningssignalen enligt punkt 3.5.1 visas. |
3.5.4 |
Fel som aktiverar den felvarningssignal som nämns i punkt 3.5.1 men som inte detekteras vid stillastående ska lagras vid detektering och fortsätta att visas från start av fordonet efter varje aktivering av fordonets huvudströmbrytare, så länge felet eller defekten kvarstår. |
3.6 Bestämmelser för periodisk trafiksäkerhetsprovning av fordon
3.6.1 |
För periodisk trafiksäkerhetsprovning av fordon ska det vara möjligt att kontrollera följande egenskaper hos DDAW:
|
3.6.2 |
Vid typgodkännandet ska de medel som tillverkaren valt för att skydda mot enkel obehörig ändring av felvarningssignalens funktion anges med sekretess i bedömningen av den tekniska dokumentationen enligt del 3. Detta skyddskrav anses även uppfyllt om det finns ytterligare ett sätt att kontrollera att DDAW fungerar korrekt.
Tillägg till del 1 Referenssömnighetsskala för DDAW (Karolinska institutets sömnighetsskala)
|
DEL 2
Provningsförfaranden för system för varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet (DDAW)
1. Tillverkarens valideringsprovning
1.1 Allmänna krav
1.1.1 |
Tillverkarna ska utföra valideringsprovning för att säkerställa att DDAW kan övervaka förartrötthet på ett sätt som är tillförlitligt, störningståligt och vetenskapligt giltigt. |
1.1.2 |
Valideringsprovning av DDAW ska uppfylla kraven i punkterna 2–8. Tillverkaren ska dokumentera valideringsprocessen i det dokumentationspaket som tillverkaren ska tillhandahålla i enlighet med del 3. |
2. Provningskrav
2.1 |
Valideringsprovning ska genomföras med hjälp av försökspersoner. Alternativt ska de data som används för valideringen härröra från beteendedata som samlats in från försökspersoner. |
2.2 |
Alla valideringsprovningar som inbegriper en försöksperson som kör ett motorfordon i en verklig, icke-simulerad vägmiljö ska ha säkerhetsåtgärder.
Säkerhetsåtgärderna ska träda in om föraren blir trött och inte längre kan styra motorfordonet på ett säkert sätt. Om säkerhetsåtgärden träder in får försökspersonen inte köra vidare som en del av provningen. Om säkerhetsåtgärden är en reservförare ska en lämplig säkerhetsstrategi (exempelvis dubbla pedaler) krävas. Så snart säkerhetsåtgärden träder in ska den säkerhetsstrategi som utarbetats för provningen tillämpas, till exempel att en annan förare som inte är trött tar över den primära styrningen av fordonet och den trötta föraren får inte fortsätta att köra. |
2.3 |
Om valideringsprovning utförs i en simulator ska tillverkaren dokumentera dess begränsningar i fråga om provning på öppen väg vid verklig körning i syfte att prova DDAW. Dokumentationen ska omfatta jämförelser av primärinsignaler som används för DDAW från simulatorn och primärinsignaler från fordonet under verkliga förhållanden och en analys av huruvida den simulerade valideringens resultat är giltiga. |
3. Provurval
3.1 |
Varje försöksperson ska generera minst 1 sant positivt eller 1 falskt negativt resultat, enligt vad som sägs i punkterna 5.1.4 och 5.1.5. Det totala antalet som erhålls som summan av sanna positiva resultat och falska negativa resultat ska vara lika med eller högre än 10. Den minsta urvalsstorleken för försökspersoner ska vara 10 personer. Det är tillåtet att genomföra mer än en provning per försöksperson för att få in fler data för en viss person.
Känsligheten per försöksperson ska beräknas först för varje person varefter den genomsnittliga känsligheten och standardavvikelsen ska beräknas från varje persons känslighetsvärden. Det är uttryckligen tillåtet att tillhandahålla resultat från en delgrupp av försökspersoner i en större provning för att endast inkludera personer som motsvarar ovanstående beskrivning. |
3.2 |
Alla resultat från försökspersoner som uppfyller kraven i punkt 3.1 ska beaktas vid valideringen. Det är inte tillåtet att utesluta resultat från försökspersoner med minst 1 sant positivt eller 1 falskt negativt resultat. |
3.3 |
Försökspersonerna ska motsvara fordonets målgrupp (till exempel försökspersoner med giltigt körkort för det fordon i vilket DDAW är installerat). |
3.4 |
Ingen av de 10 deltagarna i det minsta urvalet får delta i utvecklingen av DDAW. Ett av godtagbarhetskriterierna i punkt 8 ska vara uppfyllt med och utan resultat från de ytterligare försökspersoner som deltagit i utvecklingen av DDAW. |
4. Omgivningsförhållanden
4.1 |
Systemet ska åtminstone provas under dag- och mörkerförhållanden enligt punkterna 4.1.1 eller 4.1.2 och registrera åtminstone ett sant positivt resultat för varje förhållande (totalt, inte för varje försöksperson som provats enligt det förhållandet).
Det är inte nödvändigt att varje försöksperson provar bägge förhållandena. System som inte påverkas av ljus behöver inte uppfylla minimiantalet sanna positiva resultat under ovanstående förhållanden. |
4.1.1 |
För icke-simulerad provning på väg:
|
4.1.2 |
För simulerad provning på väg:
|
5. Mätning av trötthet
5.1 Tillämpning av KSS
5.1.1 |
Försökspersonens grad av trötthet ska mätas med KSS. |
5.1.1.1 |
Försökspersonerna ska utbildas i KSS innan de tillämpar den som en del av valideringsprovningen av DDAW.
Utbildningen ska vara densamma för alla försökspersoner. Utbildningen ska tydligt dokumenteras i den dokumentation som lämnas till den tekniska tjänsten i enlighet med del 3. |
5.1.1.2 |
De standardiserade formuleringarna i tillägget till del 1 ska användas och alla KSS-nivåer ska märkas. |
5.1.2 |
Under provningen ska mätningar göras med cirka 5 minuters mellanrum, och varje mätning ska antas täcka de föregående 5 minuterna.
De rekommenderade intervallen gäller inte förrän försökspersonen gör en första självbedömning på nivå 6 eller högre på KSS. |
5.1.3 |
Under valideringsprovningen rekommenderas att varningen från DDAW-systemet stängs av för att förhindra att försökspersonens status ändras före nästa självbedömning. Den tidpunkt då varningen från DDAW ges (avstängd eller inte) ska registreras för att tydligt fastställa om det rör sig om ett sant positivt resultat. |
5.1.4 |
Alla varningar från DDAW ska betraktas som ett sant positivt resultat om försökspersonens föregående eller nästa bedömning är nivå 7 på KSS eller högre.
Så snart som ett sant positivt resultat erhållits, ska mätvärden efter detta betraktas som irrelevanta för denna provning. Om försökspersonen återupptog provningen efter vila, ska detta betraktas som en annan uppsättning mätvärden (med samma försöksperson). |
5.1.5 |
Om en försökspersons självbedömning ligger under det tröskelvärde för trötthet som avses i punkt 3.3.1 i del 1 och nästa bedömning är över eller lika med tröskelvärdet för trötthet (följden av bedömningar kan exempelvis vara 6–8 eller 7–8)
|
5.2 Alternativa mätningar
5.2.1 |
Tillverkarna får använda alternativa mätningar för DDAW-validering, på följande villkor:
|
5.2.2 |
Om andra mätningar än KSS används för att fastställa försökspersonens grad av trötthet ska tillverkaren visa att den valda mätningen är ett giltigt och korrekt sätt att bedöma förartrötthet och att det tröskelvärde för trötthet som används vid valideringsprovningen motsvarar en KSS-nivå enligt punkt 3.3.1 i del 1.
För sömnvideoanalysen gäller förväntade bevis kvaliteten på den använda videon, försökspersonens synlighet, överensstämmelsen mellan den använda skalan och KSS, utbildning av granskarna (dessutom krävs en minsta överensstämmelsenivå på 0,70), information om granskarnas oberoende i förhållande till DDAW-utvecklarna samt en beskrivning av hur det slutliga resultatet beräknas på grundval av sömnexperternas granskning. Med överensstämmelsenivå menas poäng som beräknas utifrån en sömnexperts bedömning av en ansiktsutbildningsvideo. |
A: ”Sant”: utbildningsvideons trötthetsvärde
B: Trötthetsnivå enligt sömnexpertens bedömning
D: Högsta trötthetsnivå under utbildningsvideon
n: Antal mätvärden som ska bedömas under utbildningsvideon
5.2.3 |
Om den alternativa mätningen använder ett annat tidsintervall än det som anges i punkt 5.1.2, ska punkt 5.1.5 tillämpas, om bedömningsintervallen är lika med eller kortare än 15 minuter och längre än eller lika med 5 minuter.
Om tidsintervallet är kortare än 5 minuter ska tolkningen enligt punkt 5.1.5 inte tillämpas. I stället inträffar ett falskt negativt resultat endast om DDAW inte ger någon varning under de 10 minuter som följer efter den senaste bedömningen under tröskelvärdet för trötthet. Om bedömningarna under minst 5 minuter ligger över tröskelvärdet för trötthet och sedan följs av en bedömning under tröskelvärdet för trötthet, ska datapunkten behandlas som ett extremvärde. Alla extremvärden ska dokumenteras i dokumentationspaketet. |
5.2.4 |
Om tidsintervallen är längre än 15 minuter får de tekniska tjänsterna överväga att höja kraven i punkterna 8.1 a och 8.1 b på det sätt som anges i punkt 8.1 c för att bättre möjliggöra en korrekt bedömning av förarens trötthet. |
5.3 Kompletterande mätningar
Tillverkarna får använda kompletterande mätningar till KSS eller de alternativa mätningarna för att validera ett DDAW, som vederbörligen ska dokumenteras i dokumentationspaketet enligt del 3.
Om en sömnexperts videoanalys används som en kompletterande mätning ska minst två granskare och ett reliabilitetstest mellan granskare utföras, och resultaten ska tas med i dokumentationspaketet. Ansiktstecken och kroppsrörelser/kroppsbeteenden för varje grad av sömnighet på KSS ska visas (vanligtvis i ett konfidentiellt dokument).
6. Alternativt tröskelvärde för trötthet
6.1 |
Om alternativa mätningar till KSS används för att validera ett DDAW ska tillverkaren ange vilket tröskelvärde som används och tillhandahålla bevis som visar överensstämmelsen mellan tröskelvärdet och en KSS-nivå på 8.
Om den alternativa mätningen använder en skala som har färre beskrivande nivåer än KSS, ska likvärdigheten mellan den alternativa skalan och KSS avse den lägsta motsvarande nivån i KSS. Det enda undantaget är för nivån på den alternativa skalan som är likvärdig med en KSS-nivå på 8, i vilket fall den ska hänvisa till den högsta motsvarande nivån i KSS. Om till exempel ”4” på den alternativa skalan motsvarar ett intervall mellan ”6” och ”7” på KSS, ska ”4” på den alternativa skalan betraktas som ”6” på KSS. Om ”A” på den alternativa skalan motsvarar ett intervall mellan ”6,5” och ”8,5” på KSS, ska ”A” på den alternativa skalan anses vara ”8” på KSS. |
6.2 |
Om kompletterande mätningar utöver KSS används för att validera ett DDAW ska tillverkaren ange vilket tröskelvärde som används och tillhandahålla bevis som visar överensstämmelsen mellan tröskelvärdet och en KSS-nivå på 8. |
7. Provningsresultat
7.1 |
Provningsresultat får endast avvisas av tillverkaren före statistisk analys i något av följande fall:
|
7.2 |
Tillverkaren ska dokumentera alla fel som förekommer under provningen som en del av underlaget i dokumentationspaketet, åtskilt från provningsresultaten, tillsammans med de felaktiga mätvärdena och i förekommande fall skälen till att en försökspersons mätvärden uteslutits från den statistiska analysen. |
8. Godtagbarhetskriterier
8.1 |
Ett DDAW ska anses vara effektivt av de tekniska tjänsterna om krav a eller b är uppfyllt, vid behov justerat enligt krav c för provning med ett tidsintervall över 15 minuter och krav d för provningar som utförs i simulerad miljö:
|
Till exempel kommer den genomsnittliga känslighet som krävs för provning på öppen väg med ett tidsintervall som är lika med eller kortare än 15 minuter att vara ≥ 35 % och den genomsnittliga känslighet som krävs för ett simuleringsprov med ett tidsintervall på mer än 15 minuter kommer att vara ≥ 45 %.
Beräkning av prestandamått
Prestandamåtten beräknas enligt följande:
|
Känslighetsvärde för en försöksperson:
Genomsnittlig känslighet för alla försökspersoner:
|
|
Standardavvikelse (känslighet):
där n(TP) är det totala antalet resultat där både systemet och föraren korrekt identifierar trötthet, n(FN) är det totala antalet resultat där systemet förutsäger att föraren inte är trött, men föraren faktiskt är trött, n(FP) är det totala antalet resultat där systemet förutsäger att föraren är trött, men föraren inte är trött, n(TN) är det totala antalet resultat där både systemet och föraren korrekt identifierar att trötthet inte föreligger. Σ är summan över alla försökspersoner. Anmärkning: Fördelningen av resultaten approximeras genom en Gaussfördelning. |
8.2 |
Om DDAW har en inlärningsfas ska resultat som erhållits under inlärningsfasen eller under 30 minuter efter att villkoret för aktivering av DDAW är uppfyllt, beroende på vilket som är kortast, inte beaktas med avseende på de godtagbarhetskriterier som förtecknas i punkt 8.1. |
DEL 3
Förfaranden för godkännandemyndigheternas och de tekniska tjänsternas bedömning av teknisk dokumentation och kontrollprovning
1. Dokumentationspaket
Tillverkaren ska förse godkännandemyndigheten och den tekniska tjänsten med ett dokumentationspaket som styrker systemets effektivitet. Dokumentationspaketet ska omfatta både systemfunktion och systemvalidering.
1.1 Systemfunktion
Dokumentationspaketet med uppgifter om systemets funktion ska omfatta följande:
a) |
En förteckning över alla systeminsignaler med primära och sekundära mått. |
b) |
En beskrivning av hur måtten fungerar och övervakar körbeteendet. |
c) |
En beskrivning av det tröskelbeteende som övervakas av systemet. |
d) |
Bevis på förhållandet mellan trött körning och/eller styrbeteende och det valda tröskelbeteendet. |
e) |
Systemets tröskelvärde för trötthet. |
f) |
Fordonshastigheten då systemet aktiveras. |
g) |
En beskrivning av systemets funktioner för aktivering, återaktivering och avaktivering. |
h) |
Ett dokument som beskriver funktionen hos systemets användargränssnitt. Detta inbegriper bevis på överensstämmelse med kraven på systemets användargränssnitt (punkt 3.4 i del 1) och en motivering om tillverkaren väljer att inte följa rekommendationerna i punkterna 3.4.2.3, 3.4.2.4 och 3.4.2.5 i del 1. |
i) |
Ett dokument med minst ett provningsprotokoll som ska provas av den tekniska tjänsten, för vilket DDAW ska avge en varning när det utförs. |
Förteckningen över systemets insignaler ska endast lämnas till godkännandemyndigheten eller den tekniska tjänsten i syfte att kontrollera DDAW för typgodkännande. Förteckningen över eventuella sekundära mått ska inte vidarebefordras från den tekniska tjänsten till godkännandemyndigheten.
1.2 Systemvalidering
Bevis på effektivitet i systemdokumentet ska omfatta följande:
a) |
Uppgifter om antalet försökspersoner med information om målgrupper. |
b) |
Beskrivning av provningsbetingelserna. |
c) |
Bevis för att systemet fungerar effektivt under väderförhållanden som inte begränsar systemets drift. Bevisen ska visa kända eller rimliga begränsningar på grund av väderförhållanden, det tekniska problemet och strategin för systemets beteende under dessa väderförhållanden (till exempel kraftigt regn, snö eller hög temperatur). |
d) |
En beskrivning av den fullständiga provningsmetod som använts för att bedöma systemets effektivitet och den logiska grunden för detta, inklusive eventuella alternativa eller kompletterande mätningar och alternativa tröskelvärden för trötthet (enligt punkt 5.2, punkt 5.3 respektive punkt 6 i del 2). |
e) |
En beskrivning av den statistiska analysteknik som använts. Om en annan statistisk analysmetod än den som anges i punkt 8.1 används, ska belägg lämnas för den statistiska analysteknik och signifikansnivå som använts. |
f) |
En analys och beskrivning av resultaten. |
g) |
Bevis på att systemet varnar föraren när den KSS-nivå som anges i punkt 3.3.1 i del 1 nås eller dessförinnan. |
h) |
Uppgifterna om varje försöksperson för statistisk bedömning av avvikelser. |
Den information om försökspersonernas målgrupp som avses i led a ska omfatta följande:
i) |
Kriterier för val eller uteslutning som användes vid urvalet av försökspersoner, och |
ii) |
uppgift om försökspersonernas lämplighet med avseende på fordonets målgrupp enligt punkt 3.3 i del 2. |
Informationen om den fullständiga provningsmetoden enligt led a ska
i) |
visa att kompletterande mätningar eller kombinationen av primära (KSS eller alternativa mått) och kompletterande mätningar är ett giltigt och korrekt sätt att bedöma förarens trötthet, |
ii) |
ge information om hur värden från primära och kompletterande mätningar analyserades och sammanställdes för att bedöma DDAW-systemets effektivitet, |
iii) |
visa att det tröskelvärde för trötthet som används i valideringsprovningen är likvärdigt med den KSS-nivå som avses i punkt 3.3.1 i del 1. |
1.2.1 |
Om valideringen utfördes på ett annat fordon ska dokumentationen innehålla information som kopplar valideringsprocessen till typgodkännandekraven för fordonet.
Till exempel tillhandahålls dokument som visar de tekniska likheterna eller de anpassningar som krävdes för att få DDAW att passa det fordon som lämnas in för typgodkännande. Kraven på försökspersonerna ska också vara likartade (målgrupper, yrkesförare). |
1.2.2 |
Om valideringen utfördes som ett led i en undersökning för att fastställa överensstämmelse med de tekniska kraven för DDAW, ska dokumentationen innehålla information som knyter valideringsprovningen till respektive godkännandekrav för det berörda motorfordonet.
Den kan till exempel ange ytterligare en anknytning mellan vad som är aktiverat i den version av DDAW som installerats i motorfordonet och en omräkning av motsvarande känslighetsvärden enligt värden som uppmätts under forskningsfasen. |
2. Den tekniska tjänstens bedömning av DDAW-systemets dokumentationspaket och provningsrapport
2.1 |
Den tekniska tjänsten ska kontrollera att tillverkaren med hjälp av provningar som utförts i enlighet med denna bilaga har visat att DDAW uppfyller de tekniska kriterierna i del 1 och valideringskriterierna i del 2. Följande förväntas:
Vid bedömningen av provningsrapporten ska det kontrolleras om de underliggande beläggen för de utförda provningarna överensstämmer med de rapporterade provningsresultaten så att prestandadeklarationen vid en samlad bedömning kan sägas vara tillräcklig. Detta inbegriper att uppgifterna om försökspersonerna granskas med avseende på statistiska anomalier som antalet extremvärden. Den tekniska tjänsten får använda de metoder den befinner lämpliga för att bedöma provningsrapporten. Sådana metoder kan omfatta en granskning av fullständiga rådata från ett urval provkörningar som den tekniska tjänsten väljer (inklusive eventuella data som uteslöts från analysen) och en ny körning av delar av valideringsprovningen på grundval av insamlade data (eventuellt endast för vissa valideringsmetoder som sömnvideoanalys). |
2.2 |
Den tekniska tjänsten ska med beaktande av den information om systemfunktion som lämnas enligt punkt 1.1 bedöma kapaciteten hos det provningsprotokoll som tillverkaren föreslår att detektera en sömning förare. Den tekniska tjänsten ska också utföra provningen på grundval av det föreslagna protokollet. |
2.2.1 |
Provningen ska betraktas som godkänd så snart som DDAW varnar för förartrötthet. |
2.2.2 |
Om provningen inte ger någon varning för förartrötthet får den tekniska tjänsten upprepa den högst två gånger. |
2.2.3 |
Grundorsaken till en underkänd provning ska analyseras av den tekniska tjänsten och analysen ska bifogas provningsrapporten. Om grundorsaken inte kan kopplas till en avvikelse i provuppställningen får den tekniska tjänsten prova vilka parametervärden som helst inom det intervall för parametern som anges i tillverkarens provningsprotokoll. |
2.2.4 |
En hänvisning till koden för respektive provningsprotokoll som den tekniska tjänsten har genomfört ska införas i avsnittet ”Anmärkningar” i typgodkännandeintyget, så att de behöriga myndigheterna, exempelvis när de utför marknadsövervakning, ska kunna beställa provningsprotokollet från den tekniska tjänst som utförde provningen. |
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 51).
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/621 av den 17 april 2019 om den tekniska information som krävs för trafiksäkerhetsprovning av de komponenter som ska provas, om användningen av de rekommenderade testmetoderna och om fastställande av detaljerade regler om dataformat och förfaranden för tillgång till den relevanta tekniska informationen (EUT L 108, 23.4.2019, s. 5)
BILAGA II
Ändringar av förordning (EU) 2019/2144
I bilaga II till förordning (EU) 2019/2144 ska raden för krav E2 ersättas med följande:
Ämne |
Regleringsakter |
Ytterligare särskilda tekniska bestämmelser |
M1 |
M2 |
M3 |
N1 |
N2 |
N3 |
O1 |
O2 |
O3 |
O4 |
Separat teknisk enhet |
Komponent |
”E2 Varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet |
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1341 (*1) |
|
B: |
B: |
B: |
B: |
B: |
B: |
|
|
|
|
|
|
(*1) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1341 av den 23 april 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 genom fastställande av närmare bestämmelser om särskilda provningsförfaranden och tekniska krav för typgodkännande av motorfordon vad gäller varning med avseende på förartrötthet och förarens uppmärksamhet och om ändring av bilaga II till den förordningen (EUT L 292, 16.8.2021, s. 4).”
16.8.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 292/20 |
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/1342
av den 27 maj 2021
om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 med bestämmelser om den information som ska sändas av tredjeländer och av kontrollmyndigheter och kontrollorgan för tillsynen av deras erkännande enligt artikel 33.2 och 33.3 i rådets förordning (EG) nr 834/2007 när det gäller importerade ekologiska produkter och de åtgärder som ska vidtas vid utövandet av denna tillsyn
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (1), särskilt artiklarna 48.4 och 57.3, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 48.1 i förordning (EU) 2018/848 kommer erkännandet av tredjeländer med avseende på likvärdighet enligt artikel 33.2 i rådets förordning (EG) nr 834/2007 (2) för import av ekologiska produkter till unionen att löpa ut den 31 december 2026. |
(2) |
I enlighet med artikel 57.1 i förordning (EU) 2018/848 kommer erkännandet av kontrollmyndigheter och kontrollorgan med avseende på likvärdighet enligt artikel 33.3 i förordning (EG) nr 834/2007 för import av ekologiska produkter till unionen att löpa ut den 31 december 2024. |
(3) |
När ekologiska produkter som importeras till unionen enligt dessa importordningar släpps ut på unionsmarknaden fram till utgången av dessa övergångsperioder måste de produceras i enlighet med produktionsreglerna och omfattas av kontrollsystem som är likvärdiga med dem som fastställs i förordning (EG) nr 834/2007 och de tillhörande tillämpningsföreskrifterna i kommissionens förordningar (EG) nr 889/2008 (3) och (EG) nr 1235/2008 (4). |
(4) |
I alla produktions-, berednings- och distributionsled i tredjeländer bör aktörerna därför fortsätta att underkasta sin verksamhet antingen ett kontrollsystem i ett tredjeland som erkänts med avseende på likvärdighet enligt artikel 48.1 i förordning (EU) 2018/848 eller en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan som avses i artikel 57.1 i den förordningen. |
(5) |
För att säkerställa lämplig tillsyn av sådana tredjeländer eller de berörda kontrollmyndigheterna och kontrollorganen är det nödvändigt att fastställa regler för förfarandena för regelbunden omprövning av deras erkännande under övergångsperioderna. För detta ändamål bör det i denna förordning särskilt anges vilken information som tredjeländer eller kontrollmyndigheter och kontrollorgan ska lämna till kommissionen för utövandet av denna tillsyn, inbegripet genom granskning på plats. I denna förordning bör det dessutom fastställas vilka åtgärder som kommissionen ska vidta vid utövandet av denna tillsyn, inbegripet tillfällig indragning eller avförande av erkända tredjeländer eller kontrollmyndigheter och kontrollorgan från de förteckningar som upprättats i enlighet med artiklarna 48.3 och 57.2 i förordning (EU) 2018/848. |
(6) |
Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl bör denna förordning tillämpas från och med det datum då förordning (EU) 2018/848 börjar tillämpas till dess att erkännandet av tredjeländerna eller kontrollmyndigheterna och kontrollorganen löper ut. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillsyn av tredjeländer
1. Den årsrapport som i enlighet med artikel 48.2 i förordning (EU) 2018/848 ska skickas till kommissionen senast den 31 mars varje år av ett tredjeland som avses i artikel 48.1 i den förordningen och som ingår i den förteckning som upprättats genom en genomförandeförordning som ska antas i enlighet med artikel 48.3 i förordning (EU) 2018/848 (tredjelandet) ska innehålla följande:
a) |
Information om utvecklingen av den ekologiska produktionen i tredjelandet, inbegripet de berörda produkterna, odlingsområdet, produktionsregionerna, antalet producenter och den livsmedelsbearbetning som utförs. |
b) |
Information om arten av ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel som exporteras till unionen. |
c) |
En beskrivning av den övervaknings- och tillsynsverksamhet som utförts av tredjelandets behöriga myndighet under det föregående året, de resultat som uppnåtts och de korrigerande åtgärder som vidtagits. |
d) |
Eventuella uppdateringar av de produktionsstandarder som tillämpas i tredjelandet och som bedöms vara likvärdiga med de produktionsregler som avses i avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 834/2007. |
e) |
Eventuella uppdateringar av de kontrollåtgärder som tillämpas i tredjelandet och som bedöms ha likvärdig effektivitet som de som avses i avdelning V i förordning (EG) nr 834/2007, och bekräftelse på att sådana kontrollåtgärder har tillämpats permanent och effektivt. |
f) |
Andra uppdateringar av tredjelandets tekniska dokumentation. |
g) |
Den webbplats eller andra internetadresser där en aktuell förteckning över de aktörer som omfattas av kontrollsystemet går att återfinna samt en kontaktpunkt där det finns lättillgänglig information om deras certifieringsstatus och vilka produkter som omfattas. |
h) |
All annan information som tredjelandet anser vara relevant. |
2. Tredjelandet ska utan dröjsmål, via den elektroniska plattformen för informationssystemet för ekologiskt jordbruk (Ofis), underrätta kommissionen om eventuella ändringar i de gällande bestämmelserna i tredjelandet eller av deras genomförande, eller framför allt ändringar av kontrollsystemet.
3. Tredjelandet ska utan dröjsmål, via Ofis, underrätta kommissionen om alla ändringar av de administrativa uppgifterna i den förteckning som upprättats genom en genomförandeförordning som ska antas i enlighet med artikel 48.3 i förordning (EU) 2018/848.
4. Kommissionen får när som helst begära ytterligare information från tredjelandet, inbegripet inlämnande av en eller flera rapporter om granskning på plats som upprättas av oberoende experter.
5. Kommissionen får på grundval av riskbedömningar eller vid misstänkt bristande efterlevnad anordna granskningar på plats i tredjelandet som utförs av experter som den utser.
6. Om kommissionen har mottagit en anmälan från en medlemsstat där den informeras om en välgrundad misstanke om oriktigheter eller överträdelse när det gäller importerade ekologiska produkters överensstämmelse med kraven i förordning (EG) nr 834/2007 och produktionsstandarder och kontrollåtgärder som godtagits som likvärdiga på grundval av den bedömning som gjorts, ska den underrätta den behöriga myndigheten i tredjelandet om detta. Den behöriga myndigheten ska undersöka orsaken till den misstänkta oriktigheten eller överträdelsen och ska inom 30 kalenderdagar från kommissionens anmälan underrätta kommissionen och den berörda medlemsstaten om resultatet av utredningen och om de åtgärder som vidtagits.
Artikel 2
Tillsyn av kontrollmyndigheter och kontrollorgan
1. På grundval av årsrapporter och mot bakgrund av annan information som mottagits ska kommissionen säkerställa lämplig tillsyn av de kontrollmyndigheter och kontrollorgan som avses i artikel 57.1 i förordning (EU) 2018/848 och som ingår i den förteckning som upprättats genom en genomförandeförordning som ska antas i enlighet med artikel 57.2 i förordning (EU) 2018/848 (kontrollmyndigheter och kontrollorgan) genom att regelbundet ompröva deras erkännande. För detta ändamål får kommissionen begära stöd från medlemsstaterna. Arten av kontrollmyndigheternas och kontrollorganens tillsyn ska fastställas på grundval av en riskbaserad metod för bristande efterlevnad, med särskild hänsyn till mängden certifierade produkter och deras export till unionen samt resultaten av den regelbundna utvärdering, övervakning och fleråriga omvärdering av deras verksamhet på plats som utförs av ett ackrediteringsorgan eller, i förekommande fall, av en behörig myndighet.
2. Senast den 28 februari varje år ska kontrollmyndigheterna och kontrollorganen skicka en årsrapport till kommissionen. Årsrapporten ska uppdatera informationen i den tekniska dokumentationen i den ursprungliga ansökan om erkännande, i dess senaste lydelse. Den ska innehålla åtminstone följande:
a) |
En översikt över kontrollmyndighetens eller kontrollorganets verksamhet i det tredjeland eller de tredjeländer för vilka den har erkänts, inklusive antalet aktörer och aktörsgrupper som berörs och typen av jordbruksprodukter och livsmedel, sorterade per kategori och grupperade per tullnummer. |
b) |
Eventuella uppdateringar av de produktionsstandarder som tillämpas i det eller de tredjeländer för vilka kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har erkänts, inbegripet en bedömning av huruvida dessa standarder är likvärdiga med de produktionsregler som avses i avdelningarna III och IV i förordning (EG) nr 834/2007. |
c) |
Eventuella uppdateringar av de kontrollåtgärder som tillämpas i det tredjeland eller de tredjeländer för vilka kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har erkänts, inbegripet en bedömning av likvärdigheten med dem som avses i avdelning V i förordning (EG) nr 834/2007, och bekräftelse på att sådana kontrollåtgärder har tillämpats permanent och effektivt. |
d) |
En beskrivning av kontrollmyndighetens eller kontrollorganets kontrollverksamhet under det föregående året i det tredjeland eller de tredjeländer för vilka kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har erkänts, uppnådda resultat, konstaterade oriktigheter och överträdelser samt de korrigerande åtgärder som vidtagits. |
e) |
Eventuella andra uppdateringar av informationen i den tekniska dokumentation som skickades tillsammans med den ursprungliga ansökan om erkännande och ytterligare uppdateringar av denna. |
f) |
En kopia av den senaste bedömningsrapport som utfärdats av ackrediteringsorganet eller, i förekommande fall, av en behörig myndighet och som ska innehålla resultaten av den regelbundna utvärdering, övervakning och den fleråriga omvärdering av verksamheten som utförts på plats av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet i det tredjeland eller de tredjeländer för vilka den har erkänts. Bedömningsrapporten ska bekräfta att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet på ett tillfredsställande sätt har bedömts i fråga om sin förmåga att uppfylla de villkor som gäller för dess erkännande av kommissionen och att den effektivt har genomfört sin verksamhet i enlighet med dessa villkor. Dessutom ska bedömningsrapporten visa och bekräfta att de produktionsstandarder och kontrollåtgärder som avses i leden b och c är likvärdiga. |
g) |
Den webbplats där förteckningen över aktörer som omfattas av kontrollsystemet går att återfinna skriven på ett av unionens officiella språk, samt en kontaktpunkt med lättillgänglig information om deras certifieringsstatus, berörda produktkategorier samt om aktörer och produkter för vilka certifieringen tillfälligt eller slutgiltigt har dragits in. |
h) |
All annan information som kontrollmyndigheten eller kontrollorganet bedömer vara relevant |
Årsrapporten och eventuell ytterligare information som kommissionen begär om årsrapporten ska lämnas via Ofis.
3. Kommissionen får begära ytterligare information om årsrapporten. Denna ytterligare information ska tillhandahållas i elektronisk form.
Artikel 3
Omprövning av erkännandet av tredjeländer
Inom ramen för sin regelbundna omprövning av erkännandet av tredjeländer i enlighet med artikel 48.2 i förordning (EU) 2018/848 ska kommissionen tillämpa följande regler och ändra förteckningen över tredjeländer i enlighet med artikel 48.3 i den förordningen:
a) |
Kommissionen får när som helst ändra specifikationerna i förteckningen på grundval av den information som mottagits. |
b) |
Kommissionen får tillfälligt dra in upptagandet av ett tredjeland från förteckningen, antingen på grundval av den information som mottagits, eller om ett tredjeland inte har lämnat tillräckliga uppgifter på det sätt som krävs eller om det inte har samtyckt till en granskning på plats. |
c) |
Kommissionen ska tillfälligt dra in upptagandet av ett tredjeland från förteckningen om tredjelandet, efter en begäran från kommissionen, underlåter att vidta lämpliga och snabba korrigerande åtgärder inom en tidsfrist som ska fastställas av kommissionen med hänsyn till hur allvarligt problemet är och som inte får vara kortare än 30 dagar. |
d) |
Kommissionen ska avföra ett tredjeland från förteckningen om
|
Artikel 4
Omprövning av erkännandet av kontrollmyndigheter och kontrollorgan
1. Inom ramen för sin regelbundna omprövning av erkännandet av kontrollmyndigheter och kontrollorgan enligt artikel 2.1 i den här förordningen ska kommissionen tillämpa följande regler och ändra förteckningen över kontrollmyndigheter och kontrollorgan i enlighet med artikel 57.2 i förordning (EU) 2018/848:
a) |
Kommissionen får när som helst ändra specifikationerna avseende kontrollmyndigheten eller kontrollorganet i förteckningen på grundval av den information som mottagits. |
b) |
Kommissionen får tillfälligt dra in upptagandet av en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan från förteckningen, antingen på grundval av den information som mottagits, eller om kontrollmyndigheten eller kontrollorganet inte har lämnat tillräckliga uppgifter på det sätt som krävs eller om kontrollmyndigheten eller kontrollorganet inte har samtyckt till en granskning på plats. |
c) |
Kommissionen ska tillfälligt dra in upptagandet av en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan från förteckningen om kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, efter en begäran från kommissionen, underlåter att vidta lämpliga och snabba korrigerande åtgärder inom en tidsfrist som ska fastställas av kommissionen med hänsyn till hur allvarligt problemet är och som inte får vara kortare än 30 dagar. |
d) |
Kommissionen ska avföra en kontrollmyndighet eller ett kontrollorgan från förteckningen om
|
2. Före ett avförande i enlighet med punkt 1 d ska kommissionen begära att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet åtgärdar de situationer som avses i den punkten inom en tidsfrist som ska fastställas av kommissionen med hänsyn till hur allvarligt problemet är och som inte får vara kortare än 30 dagar.
Artikel 5
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2022.
Artiklarna 1 och 3 ska tillämpas till och med den 31 december 2026.
Artiklarna 2 och 4 ska tillämpas till och med den 31 december 2024.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 27 maj 2021.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 150, 14.6.2018, s. 1.
(2) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (EUT L 250, 18.9.2008, s. 1).
(4) Kommissionens förordning (EG) nr 1235/2008 av den 8 december 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 vad gäller ordningen för import av ekologiska produkter från tredjeländer (EUT L 334, 12.12.2008, s. 25).
16.8.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 292/25 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1343
av den 10 augusti 2021
om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för en geografisk beteckning för en registrerad spritdryck
(Újfehértói meggypálinka)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008 (1), särskilt artikel 30.2, och
av följande skäl:
(1) |
I enlighet med artikel 21 jämförd med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 (2), har kommissionen granskat Ungerns ansökan av den 18 april 2017 om godkännande av en ändring av kravspecifikationen för den geografiska beteckningen ”Újfehértói meggypálinka”, som skyddas enligt förordning (EG) nr 110/2008. |
(2) |
Förordning (EU) 2019/787, som ersätter förordning (EG) nr 110/2008, trädde i kraft den 25 maj 2019. I enlighet med artikel 49.1 i den förordningen ska kapitel III i förordning (EG) nr 110/2008 om geografiska beteckningar upphöra att gälla med verkan från och med den 8 juni 2019. Enligt artikel 22.2 i förordning (EU) 2019/787 ska alla kravspecifikationer som lämnats in som en del av en ansökan före den 8 juni 2019 enligt förordning (EG) nr 110/2008 betraktas som produktspecifikationer. |
(3) |
Efter att ha kommit fram till att ansökan är förenlig med förordning (EG) nr 110/2008 har kommissionen i enlighet med artikel 17.6 i samma förordning offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning (3), i enlighet med artikel 50.4 första stycket i förordning (EU) 2019/787. |
(4) |
Eftersom inga invändningar enligt artikel 27.1 i förordning (EU) 2019/787 har inkommit till kommissionen bör ändringen av produktspecifikationen godkännas enligt artikel 30.2 i samma förordning, som i tillämpliga delar gäller för ändringar av produktspecifikationer. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ändring av produktspecifikationen som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning rörande namnet ”Újfehértói meggypálinka” godkänns.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 augusti 2021.
På kommissionens vägnar
För ordföranden,
Janusz WOJCIECHOWSKI
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 130, 17.5.2019, s. 1.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).
BESLUT
16.8.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 292/27 |
KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2021/1344
av den 9 augusti 2021
om kriterier för att fastställa den tidsperiod under vilken personer som utgör ett hot mot säkerheten kan förbjudas i kommissionens lokaler
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (1), särskilt artikel 12.1 b och artikel 21, och
av följande skäl:
(1) |
Kommissionen måste arbeta i en trygg och säker miljö. För att uppnå detta behövs det en sammanhållen, integrerad säkerhetsstrategi som tillhandahåller lämpliga skyddsnivåer för personer, tillgångar och information och som står i proportion till de identifierade riskerna, och garanterar att säkerheten fungerar effektivt och snabbt. Kommissionen står inför stora hot och utmaningar på säkerhetsområdet, särskilt när det gäller terrorism och politiskt och affärsrelaterat spionage. |
(2) |
För att garantera säkerheten för personer, tillgångar och information vidtar kommissionen, särskilt direktoratet för säkerhet vid generaldirektoratet för personal och säkerhet, åtgärder i enlighet med beslut (EU, Euratom) 2015/443 som gäller för alla kommissionens avdelningar och i alla kommissionens lokaler. Dessa åtgärder omfattar begränsade åtgärder avseende personer som utgör ett hot mot säkerheten, inbegripet förbud mot personer från kommissionens lokaler under en tidsperiod i enlighet med artikel 12.1 b i det beslutet. |
(3) |
Kommissionens personal, vederbörligen bemyndigad i enlighet med artiklarna 5 och 12 i beslut (EU, Euratom) 2015/443, bör vid beslut om att förbjuda en eller flera personer från kommissionens lokaler, om det i enlighet med artikel 12.1 b i det beslutet anses utgöra ett hot mot dess säkerhet, bedöma hotet från fall till fall, med beaktande av relevanta enskilda omständigheter. |
(4) |
Begränsningen av tillträdet kan gälla en, flera eller till och med alla kommissionens lokaler. |
(5) |
Förbudets varaktighet bör ta hänsyn till hotets sannolikhet, allvar och varaktighet. |
(6) |
Detta beslut bör inte tillämpas på ett förbud mot tillträde till kommissionens lokaler som antagits i samband med avstängningsförfaranden i enlighet med artikel 23 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna. |
(7) |
Detta beslut ska inte tillämpas på kommissionsanställda vid unionens delegationer, som ska omfattas av Europeiska utrikestjänstens säkerhetsbestämmelser. |
(8) |
I enlighet med den interna arbetsordningen har den ledamot av kommissionen som ansvarar för säkerhetsfrågor genom kommissionens beslut C (2016) 2797 (2) fått befogenhet att fastställa genomförandebestämmelser som fastställer de kriterier som behövs för att fastställa varaktigheten i ett förbud mot tillträde till kommissionens lokaler i enlighet med artikel 12 i beslut (EU, Euratom) 2015/443. Denna befogenhet har vidaredelegerats till generaldirektören för generaldirektoratet för personal och säkerhet genom kommissionens beslut C (2021) 2684 (3). |
(9) |
Säkerhetsåtgärder enligt detta beslut bör vara förenliga med de principer för säkerhet inom kommissionen som fastställs i artikel 3 i beslut (EU, Euratom) 2015/443, särskilt med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll och tillämpningsområde
1. I detta beslut fastställs kriterier för fastställande av den tidsperiod under vilken personer som utgör ett hot mot säkerheten får förbjudas i kommissionens lokaler i enlighet med artikel 12.1 b i beslut (EU, Euratom) 2015/443.
2. Detta beslut ska tillämpas på alla kommissionens avdelningar och lokaler. Kommissionsanställda vid unionens delegationer ska omfattas av Europeiska utrikestjänstens säkerhetsbestämmelser (4).
3. Detta beslut ska inte tillämpas på avstängningsförfaranden enligt artikel 23 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska ekonomiska gemenskapen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (5).
Artikel 2
Förbudets räckvidd
1. Det förbud som avses i artikel 1.1 kan gälla för en, flera eller alla kommissionens lokaler.
2. Om kommissionen delar lokaler med andra EU-institutioner, byråer och organ ska kommissionen underrätta dessa om beslutet att förbjuda tillträde till kommissionens delar av lokalerna.
Artikel 3
Förbudsperiod
1. Den tidsperiod som avses i artikel 1.1 ska grundas på hotets beräknade varaktighet, sannolikhet och allvar.
2. Kriterierna för att bedöma hur allvarligt säkerhetshotet är ska omfatta följande:
a) |
Den grad av skada som hotet kan leda till, med avseende på människors liv, fysiska integritet, välbefinnande eller hälsa, och potentiella skador på tillgångar och information. |
b) |
Huruvida hotet är kopplat till ett brott. |
c) |
Huruvida hotet grundar sig på oaktsamhet, grov oaktsamhet eller uppsåt. |
d) |
Huruvida den person som utgör hotet uppträder våldsamt, aggressivt eller på ett upprepande sätt. |
e) |
Omfattningen av den potentiella ekonomiska förlusten för kommissionen. |
f) |
Omfattningen av den potentiella skadan på kommissionens anseende. |
3. Om hotets varaktighet inte kan uppskattas med tillräcklig säkerhet och hotet är mycket allvarligt, får den person som utgör hotet förbjudas tills vidare. Detta gäller särskilt när hotet är av någon av följande beskaffenheter:
a) |
Det består av deltagande i terrorist- eller spioneriverksamhet och terroristnätverk eller spionerinätverk. |
b) |
Det kan leda till förlust av människoliv, allvarlig skada, eller betydande skada på egendom, röjande av känslig eller sekretessbelagd information, eller störa kommissionens it-system eller väsentliga operativa kapacitet. |
c) |
Det består av våldsamma, aggressiva eller upprepade beteenden som leder till allvarliga störningar i kommissionens arbete. |
Artikel 4
Översyn av förbud
Kommissionen ska på begäran av den berörda personen se över alla beslut som fattats enligt artikel 12.1 b i beslut (EU, Euratom) 2015/443, förutsatt att den senare uppvisar nya väsentliga omständigheter som gör det möjligt att ompröva förbudet. Kommissionen ska grunda sin översyn på de kriterier som ledde till det ursprungliga förbudet.
Artikel 5
Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Utfärdat i Bryssel den 9 augusti 2021.
På kommissionens vägnar
Gertrud INGESTAD
Generaldirektör
Generaldirektoratet för personal och säkerhet
(1) EUT L 72, 17.3.2015, s.41.
(2) Kommissionens beslut C (2016) 2797 av den 4 maj 2016 om bemyndigande avseende säkerhet.
(3) Kommissionens beslut C (2021) 2684 av den 13 april 2021 om beviljande av vidaredelegering av befogenheter enligt kommissionens beslut C (2016) 2797 om delegering av befogenheter som avser säkerhet.
(4) Beslut ADMIN(2017) 10 av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 19 september 2017 om Europeiska utrikestjänstens säkerhetsbestämmelser (EUT C 126, 10.4.2018, s. 1).
(5) Förordning nr 31 (EEG), 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (EGT P 045, 14.6.1962, s. 1385).