20.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2021/1187

av den 7 juli 2021

om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (4) fastställs en gemensam ram för att skapa toppmoderna, driftskompatibla nät i unionen till fördel för dess medborgare, i syfte att stärka den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen inom unionen och bidra till inrättandet av ett gemensamt europeiskt område för transport och rörlighet, och därigenom stärka den inre marknaden. Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) innefattar en struktur på två nivåer, som består av ett övergripande nät och ett stomnät. Det övergripande nätet säkerställer anslutbarhet för alla regioner i unionen, medan stomnätet består av de delar av det övergripande nätet som är av störst strategisk betydelse för unionen. I förordning (EU) nr 1315/2013 fastställs bindande mål för slutförande, enligt vilka stomnätet ska slutföras senast 2030 och det övergripande nätet senast 2050, särskilt genom prioritering av gränsöverskridande förbindelser, genom förbättrad driftskompatibilitet och genom stöd till den multimodala integreringen av unionens transportinfrastruktur.

(2)

Trots behovet av att slutföra TEN-T och de bindande tidsramarna för detta visar erfarenheten att många investeringar som syftar till att slutföra TEN-T stöter på åtskilliga, skilda och komplexa tillståndsförfaranden, gränsöverskridande upphandlingsförfaranden och andra förfaranden. Denna situation äventyrar genomförandet av projekt i tid och leder i många fall till betydande förseningar och ökade kostnader. Dessutom kan det uppstå osäkerhet för projektansvariga och potentiella privata investerare, vilket i vissa fall till och med skulle kunna leda till att projekt inte förverkligas såsom ursprungligen planerats. Syftet med detta direktiv är att ta itu med de frågorna och göra det möjligt att slutföra TEN-T på ett synkroniserat sätt och i tid genom harmoniserade åtgärder på unionsnivå. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella planer och program bör de ta hänsyn till TEN-T:s utveckling, i enlighet med artikel 49.2 i förordning (EU) nr 1315/2013.

(3)

Detta direktiv bör omfatta projektrelaterade förfaranden, inbegripet de som rör miljökonsekvensbedömningen. Detta direktiv bör dock inte påverka stadsplanering eller fysisk planering, förfaranden för offentlig upphandling, eller åtgärder som vidtas på strategisk nivå och som inte är projektrelaterade, såsom strategiska miljöbedömningar, offentlig budgetplanering samt nationella eller regionala transportplaner. För att effektivisera tillståndsförfaranden och säkerställa projektdokumentation av hög kvalitet bör projektansvariga utföra det förberedande arbetet, såsom preliminära studier och rapporter, innan tillståndsförfarandet inleds. Detta direktiv bör inte vara tillämpligt på förfaranden inför en administrativ överklagandeinstans, domstol eller tribunal.

(4)

Detta direktiv bör tillämpas på projekt som är en del av på förhand identifierade avsnitt av stomnätet som förtecknas i bilagan till detta direktiv och på andra projekt som avser stomnätskorridorerna med en total kostnad som överstiger 300 000 000 EUR. Projekt som överstiger det beloppet är ofta av strategisk betydelse för att uppnå unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att bidra till att målen i förordning (EU) nr 1315/2013 uppnås. Stomnätskorridorerna identifieras genom den linjedragning som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (5) och kartorna över stomnätet i förordning (EU) nr 1315/2013. Den tekniska basen för dessa kartor tillhandahålls av det interaktiva geografiska och tekniska informationssystemet för TEN-T (TENtec), som erbjuder en högre detaljnivå avseende den transeuropeiska transportinfrastrukturen.

(5)	Projekt som uteslutande avser telematikapplikationer, ny teknik och innovation bör undantas från detta direktivs tillämpningsområde eftersom deras införande inte är begränsat till stomnätet.

(6)

Medlemsstaterna får emellertid tillämpa detta direktiv på andra projekt som avser stomnätet och det övergripande nätet, inbegripet projekt som uteslutande avser telematikapplikationer, ny teknik och innovation, för att uppnå en harmoniserad strategi för transportinfrastrukturprojekt. De nationella myndigheternas offentliggörande av förteckningar över enskilda projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde kan förbättra de projektansvarigas insyn i pågående, såväl som framtida, arbeten längs TEN-T.

(7)

Med beaktande av de olika miljöbedömningar som föreskrivs i relevant unionsrätt och nationell rätt och som krävs för beviljande av tillstånd för projekt i stomnätet, bör medlemsstaterna, när det är genomförbart och lämpligt, inrätta ett förenklat förfarande som uppfyller kraven i den unionsrätten och nationella rätten, för att bidra till att uppnå målen i detta direktiv som syftar till en ökad rationalisering av åtgärder.

(8)

Projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde bör i relevanta fall prioriteras. Detta kan inbegripa kortare tidsfrister, parallella förfaranden eller begränsade tidsramar för överklaganden, samtidigt som det säkerställs att målen för andra horisontella politikområden, såsom miljöpolitik som syftar till att undvika, förebygga, minska eller kompensera skadliga effekter på miljön, också uppnås i enlighet med unionsrätten och nationell rätt. I många medlemsstaters rättsliga ramar prioriteras vissa kategorier av projekt på grundval av deras strategiska betydelse för ekonomin. När en sådan prioritering finns inom en nationell rättslig ram bör den automatiskt tillämpas på projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Medlemsstaterna bör dock tillåtas att testa särskilda tillståndsförfaranden för ett begränsat antal projekt i syfte att utvärdera om de också kan utvidgas till att omfatta andra projekt. Under denna testperiod bör den berörda medlemsstaten inte vara skyldig att tillämpa sådana testförfaranden på andra projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.

(9)

Projekt som avser stomnätskorridorerna bör stödjas genom effektiva tillståndsförfaranden för att möjliggöra en tydlig hantering av hela förfarandet och tillhandahålla en kontaktpunkt för projektansvariga. För detta ändamål bör medlemsstaterna utse en eller flera myndigheter beroende på deras nationella rättsliga ramar och administrativa strukturer samt de typer av projekt som berörs. Om en medlemsstat utser flera myndigheter bör den säkerställa att endast en myndighet utses för ett visst projekt och ett visst tillståndsförfarande.

(10)

Det faktum att en myndighet utses som kontaktpunkt för den projektansvarige bör minska komplexiteten, förbättra effektiviteten och öka insynen i förfarandena. Det bör också stärka samarbetet mellan medlemsstaterna när så är lämpligt. Förfarandena bör främja ett verkligt samarbete mellan projektansvariga och den utsedda myndigheten.

(11)

Den utsedda myndigheten får bland annat anförtros uppgifter med anknytning till samordningen och godkännandet, i överensstämmelse med unionsrätten och nationell rätt, av specifika projekt för återuppbyggnad av infrastruktur i stomnätet i händelse av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan.

(12)

Det förfarande som föreskrivs i detta direktiv bör inte påverka uppfyllandet av de krav som fastställs i internationell rätt och unionsrätt, inbegripet krav på skydd av miljön och människors hälsa. Detta direktiv bör inte leda till en sänkning av standarder som syftar till att undvika, förebygga, minska eller kompensera skadliga effekter på miljön.

(13)

Med tanke på att slutförandet av stomnätet brådskar bör förenklingen av tillståndsförfarandena åtföljas av en tidsfrist för förfaranden som leder till antagandet av ett beslut om godkännande för att bygga transportinfrastrukturen. Denna tidsfrist bör främja en effektivare hantering av förfaranden och bör under inga omständigheter äventyra unionens höga standarder för miljöskydd och allmänhetens deltagande. Det bör vara möjligt att förlänga tidsfristen för tillståndsförfaranden i vederbörligen motiverade fall, inbegripet när oförutsedda omständigheter uppstår eller när detta är nödvändigt för miljöskyddet. Förlängningen kan exempelvis uttryckas som en tidsperiod eller med hänvisning till ett datum, eller en annan säker framtida händelse. Den förlängda tidsfristen bör i synnerhet inte inkludera den tid som krävs för att genomgå administrativa eller rättsliga överklagandeförfaranden eller för att använda sig av rättsmedel vid en domstol eller tribunal. Medlemsstaterna bör inte hållas ansvariga om överskridandet av den tidsfristen beror på den projektansvarige, till exempel om den projektansvarige inte har iakttagit de tidsfrister som fastställs i nationell rätt eller de vägledande tidsfrister som fastställts av den utsedda myndigheten eller om den projektansvarige har agerat med otillbörligt dröjsmål.

(14)	Medlemsstaterna bör sträva efter att säkerställa att överklaganden som bestrider den materiella eller formella giltigheten av ett beslut om godkännande handläggs så effektivt som möjligt.

(15)

Infrastrukturprojekt inom TEN-T som rör två eller flera medlemsstater står inför särskilda utmaningar i fråga om samordning av tillståndsförfaranden. Därför bör de utsedda myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samarbeta för att samordna sina tidtabeller och fastställa en gemensam tidsplan för tillståndsförfarandet, i den mån sådan samordning av deras tidtabeller och sådant fastställande av en gemensam tidsplan är möjliga och lämpliga med tanke på projektets förberedelsegrad eller mognadsgrad, som i huvudsak beror på den projektansvarige och särskilt på det datum då den projektansvarige har anmält projektet till den utsedda myndigheten i var och en av dessa medlemsstater.

(16)	De europeiska samordnare som har utsetts i enlighet med förordning (EU) nr 1315/2013 bör informeras om de relevanta förfarandena för att underlätta synkronisering och slutförande av dem med avseende på genomförandet av TEN-T-stomnätet i tid senast 2030.

(17)	Om TEN-T utvidgas till tredjeländer, i enlighet med de vägledande kartorna i förordning (EU) nr 1315/2013, bör dessa tredjeländer uppmanas att i relevanta fall tillämpa liknande regler som de som föreskrivs i detta direktiv.

(18)

Offentlig upphandling vid gränsöverskridande projekt bör utföras i enlighet med fördragen och, när så är relevant, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (6) eller 2014/25/EU (7). För att säkerställa att gränsöverskridande stomnätsprojekt slutförs på ett effektivt sätt bör offentlig upphandling som utförs av en gemensam enhet omfattas av endast en medlemsstats nationella rätt. Genom undantag från unionsrätten på området offentlig upphandling bör tillämplig nationell rätt i princip vara den som gäller i den medlemsstat där den gemensamma enheten har sitt säte. Det bör fortsatt vara möjligt att fastställa tillämplig nationell rätt genom ett mellanstatligt avtal. Vid offentlig upphandling som utförs av ett dotterbolag till en gemensam enhet bör det dotterbolaget tillämpa en av de berörda medlemsstaternas nationella rätt, vilket kan vara den nationella rätt som är tillämplig på den gemensamma enheten. Av rättssäkerhetsskäl bör de nuvarande upphandlingsstrategierna förbli tillämpliga på en gemensam enhet som inrättats före den dag då det här direktivet träder i kraft.

(19)

Kommissionen deltar inte systematiskt i godkännandet av enskilda projekt. I en del fall måste dock vissa aspekter av projektförberedelserna godkännas på unionsnivå. När kommissionen deltar i förfarandena kommer den att prioritera unionsprojekt och säkerställa visshet för projektansvariga. I vissa fall kan godkännande av statligt stöd krävas. Utan att det påverkar de absoluta tidsfristerna i detta direktiv och i linje med Regler om bästa praxis vid kontroll av statligt stöd bör medlemsstaterna kunna uppmana kommissionen att behandla projekt som avser stomnätet som de anser vara prioriterade genom att tillämpa mer förutsägbara tidsramar enligt metoden med ärendeportföljer eller den ömsesidigt överenskomna planeringen.

(20)

Genomförandet av infrastrukturprojekt som avser stomnätet bör också stödjas genom riktlinjer från kommissionen som bringar mer klarhet vad gäller genomförandet av vissa typer av projekt samtidigt som unionens regelverk respekteras. Kommissionens meddelande av den 27 april 2017 med titeln En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet ger i detta avseende vägledning och bringar mer klarhet i hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (8) och rådets direktiv 92/43/EEG (9) ska följas. För att säkerställa bästa valuta för offentliga medel bör direkt stöd i samband med offentlig upphandling göras tillgängligt för projekt.

(21)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att rationalisera åtgärder för att påskynda förverkligandet av TEN-T, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av behovet av att stärka ramen för tillståndsförfarandena för TEN-T-projekt genom harmoniserade åtgärder på unionsnivå, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(22)	Av rättssäkerhetsskäl bör detta direktiv inte tillämpas på tillståndsförfaranden som inletts före dagen för detta direktivs införlivande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1. Detta direktiv ska tillämpas på de tillståndsförfaranden som krävs för att godkänna genomförandet av

a)	projekt som är en del av på förhand identifierade avsnitt av stomnätet enligt förteckningen i bilagan,

b)	andra projekt som avser stomnätskorridorerna, som identifierats enligt artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1315/2013, med en total kostnad överstigande 300 000 000 EUR,

med undantag för projekt som uteslutande avser telematikapplikationer, ny teknik och innovation i den mening som avses i artiklarna 31 och 33 i den förordningen.

Detta direktiv ska också tillämpas på offentlig upphandling vid gränsöverskridande projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.

2. Medlemsstaterna får besluta att tillämpa detta direktiv på andra projekt som avser stomnätet och det övergripande nätet, inbegripet projekt som uteslutande avser telematikapplikationer, ny teknik och innovation som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska anmäla sina beslut till kommissionen.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

beslut om godkännande: det beslut eller den samling beslut, som kan vara av administrativ karaktär, som fattas samtidigt eller successivt av en eller flera myndigheter i en medlemsstat, med undantag för administrativa och rättsliga överklagandeinstanser, enligt ett nationellt rättssystem och nationell förvaltningsrätt, som avgör om en projektansvarig har rätt att genomföra projektet i det berörda geografiska området, utan att det påverkar beslut som fattas inom ramen för ett administrativt eller rättsligt överklagandeförfarande.

tillståndsförfarande: varje förfarande som enligt unionsrätten eller nationell rätt måste följas med avseende på ett enskilt projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde för att erhålla det beslut om godkännande som krävs av myndigheten eller myndigheterna i en medlemsstat, med undantag för stadsplanering eller fysisk planering, förfaranden för offentlig upphandling och åtgärder som vidtas på strategisk nivå som inte avser ett specifikt projekt, såsom strategisk miljöbedömning, offentlig budgetplanering samt nationella eller regionala transportplaner.

3.	projekt: ett förslag om uppförande, anpassning eller ändring av ett avgränsat avsnitt av transportinfrastrukturen som syftar till att förbättra infrastrukturens kapacitet, säkerhet och effektivitet och vars genomförande måste godkännas genom ett beslut om godkännande.

4.	gränsöverskridande projekt: ett projekt som innefattar ett gränsöverskridande avsnitt mellan två eller flera medlemsstater.

5.	projektansvarig: den som ansöker om att få ett genomförande av ett projekt godkänt eller den offentliga myndighet som tar initiativ till ett projekt.

6.	utsedd myndighet: den myndighet som är kontaktpunkt för den projektansvarige och som sörjer för en effektiv och strukturerad handläggning av tillståndsförfaranden i enlighet med detta direktiv.

gemensam myndighet: en myndighet som inrättas genom ömsesidig överenskommelse mellan två eller flera medlemsstater för att underlätta tillståndsförfaranden avseende gränsöverskridande projekt, inbegripet gemensamma myndigheter som inrättas av utsedda myndigheter, när dessa utsedda myndigheter av medlemsstaterna har getts befogenhet att inrätta gemensamma myndigheter.

Artikel 3

Prioriterad status

1. Medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa att samtliga myndigheter som deltar i tillståndsförfarandet, inklusive den utsedda myndigheten men med undantag för domstolar och tribunaler, prioriterar projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.

2. Om särskilda tillståndsförfaranden för prioriterade projekt finns enligt nationell rätt ska medlemsstaterna, utan att det påverkar målen, kraven och tidsfristerna i detta direktiv, säkerställa att de projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde hanteras enligt dessa förfaranden. Detta ska inte hindra medlemsstaterna från att testa särskilda tillståndsförfaranden för ett begränsat antal projekt, i syfte att utvärdera om de också skulle kunna utvidgas till att omfatta andra projekt, utan att vara tvungna att tillämpa sådana förfaranden på projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.

3. Denna artikel ska inte påverka eventuella budgetbeslut.

Artikel 4

Utsedd myndighet

1. Senast den 10 augusti 2023 ska varje medlemsstat på lämplig administrativ nivå utse de myndigheter som ska fungera som utsedd myndighet.

2. En medlemsstat får när så är relevant utse olika myndigheter till utsedd myndighet beroende på projektet eller projektkategorin, transportslag eller det geografiska området. I ett sådant fall ska medlemsstaten säkerställa att det endast finns en utsedd myndighet för ett visst projekt och ett visst tillståndsförfarande.

3. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att ge projektansvariga lättillgänglig information om vilken den utsedda myndigheten är för ett visst projekt.

4. Medlemsstaterna får ge den utsedda myndigheten befogenhet att fatta beslutet om godkännande.

När den utsedda myndigheten har befogenhet att fatta beslutet om godkännande i enlighet med första stycket ska den kontrollera att alla tillstånd, beslut och yttranden som krävs för antagandet av beslutet om godkännande har erhållits och ska underrätta den projektansvarige om beslutet om godkännande.

5. Om den utsedda myndigheten inte har befogenhet att fatta beslutet om godkännande ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den projektansvarige underrättas om antagandet av beslutet om godkännande.

6. Medlemsstaterna får ge den utsedda myndigheten befogenhet att fastställa vägledande tidsfrister för olika mellanliggande steg i tillståndsförfarandet i enlighet med artikel 5.1, utan att det påverkar den tidsfrist på fyra år som avses i den punkten.

7. Den utsedda myndigheten ska

a)	vara kontaktpunkt för information för den projektansvarige och för andra berörda myndigheter som deltar i det förfarande som leder fram till beslutet om godkännande för ett visst projekt,

om den är skyldig att göra det enligt nationell rätt, tillhandahålla den projektansvarige den detaljerade beskrivning av ansökan som avses i artikel 6.4, inklusive information om de vägledande tidsfristerna avseende tillståndsförfarandena, i enlighet med den tidsfrist på fyra år som avses i artikel 5.1,

c)	övervaka tidsramen för tillståndsförfarandet, och i synnerhet registrera eventuella förlängningar av den tidsfrist som avses i artikel 5.4,

d)	på begäran ge den projektansvarige vägledning vad gäller inlämning av all relevant information och alla relevanta handlingar, inbegripet alla tillstånd, beslut och yttranden som måste erhållas och tillhandahållas för beslutet om godkännande.

Den utsedda myndigheten får också ge den projektansvarige vägledning avseende vilken ytterligare information och/eller vilka ytterligare handlingar som ska lämnas in om den anmälan som avses i artikel 6.1 har avslagits.

8. Punkt 7 påverkar inte de befogenheter som tillkommer andra myndigheter som deltar i tillståndsförfarandet eller möjligheten för den projektansvarige att kontakta de enskilda myndigheterna för de särskilda tillstånd, beslut eller yttranden som ingår i beslutet om godkännande.

Artikel 5

Tillståndsförfarandets varaktighet

1. Medlemsstaterna ska föreskriva ett tillståndsförfarande, inbegripet absoluta tidsfrister för detta förfarande, som inte får överstiga fyra år från det att tillståndsförfarandet inleds. Medlemsstaterna får anta nödvändiga åtgärder för att dela upp den tillgängliga perioden i olika steg i enlighet med unionsrätten och nationell rätt.

2. Den fyraårsperiod som avses i punkt 1 ska inte påverka skyldigheter som följer av internationell rätt och unionsrätt och ska inte omfatta perioder som är nödvändiga för att genomgå administrativa och rättsliga överklagandeförfaranden och för att använda sig av rättsmedel vid en domstol eller tribunal, samt perioder som krävs för att verkställa beslut eller korrigerande åtgärder som följer därav.

3. Den fyraårsperiod som avses i punkt 1 ska inte påverka en medlemsstats rätt att föreskriva att tillståndsförfarandet ska slutföras genom antagande av en särskild akt i nationell lagstiftning, i vilket fall förfarandet för antagande av den akten genom undantag från punkt 1 får överskrida fyraårsperioden, förutsatt att det förberedande arbete på grundval av vilket den nationella rättsakten antas, slutförs inom den perioden. Det förberedande arbetet ska anses ha slutförts när den särskilda akten i nationell lagstiftning läggs fram för det nationella parlamentet.

4. Medlemsstaterna ska anta de åtgärder som krävs för att säkerställa att en lämplig förlängning av den fyraårsperiod som avses i punkt 1 får beviljas i vederbörligen motiverade fall. Förlängningens varaktighet ska fastställas från fall till fall, vara vederbörligen motiverad och vara begränsad till syftet att slutföra tillståndsförfarandet och utfärda beslutet om godkännande. När en sådan förlängning har beviljats ska den projektansvarige underrättas om skälen till beviljandet. En ytterligare förlängning får beviljas en gång på samma villkor.

5. Medlemsstaterna ska inte hållas ansvariga om den tidsfrist på fyra år som avses i punkt 1 och som förlängts i enlighet med punkt 4 inte efterlevs, om den uppkomna förseningen beror på den projektansvarige.

Artikel 6

Organisering av tillståndsförfarandet

1. Den projektansvarige ska anmäla projektet till den utsedda myndigheten eller, i förekommande fall, till den gemensamma myndighet som inrättats i enlighet med artikel 7.2. När den projektansvarige anmäler projektet inleds tillståndsförfarandet.

2. För att underlätta bedömningen av projektets mognadsgrad får medlemsstaterna fastställa detaljnivån för den information och de relevanta handlingar som den projektansvarige ska tillhandahålla när ett projekt anmäls. Om projektet inte är tillräckligt moget ska anmälan avvisas genom ett vederbörligen motiverat beslut senast fyra månader efter mottagandet av anmälan.

3. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att projektansvariga får allmän information som en vägledning för anmälan, som är anpassad, när så är relevant, till det transportslag som berörs, med information om de tillstånd, beslut och yttranden som kan krävas för genomförandet av ett projekt.

Denna information ska, för varje tillstånd, beslut eller yttrande, inkludera följande:

a)	Allmän information om det materiella tillämpningsområdet och detaljnivån för den information som den projektansvarige ska lämna.

b)	Tillämpliga tidsfrister eller, i avsaknad av sådana, vägledande tidsfrister.

c)	Uppgifter om de myndigheter och berörda parter som normalt sett deltar i samråd rörande de olika tillstånden, besluten och yttrandena.

Denna information ska vara lätt tillgänglig för alla berörda projektansvariga, särskilt genom elektroniska eller fysiska informationsportaler.

4. För att underlätta en korrekt genomförd anmälan får medlemsstaterna kräva att den utsedda myndigheten, på begäran av den projektansvarige, upprättar en detaljerad beskrivning av ansökan där följande information, särskilt anpassad för det enskilda projektet, ingår:

a)	Förfarandets olika enskilda etapper och tillämpliga tidsfrister, eller i avsaknad av sådana, vägledande tidsfrister.

b)	Det materiella tillämpningsområdet och detaljnivån för den information som ska lämnas av den projektansvarige.

c)	En förteckning över tillstånd, beslut och yttranden som ska erhållas av den projektansvarige under tillståndsförfarandet, i enlighet med unionsrätten och nationell rätt.

d)	Uppgifter om de myndigheter och berörda parter som ska delta i uppfyllandet av respektive skyldigheter, inbegripet under det offentliga samrådets formella fas.

5. Den detaljerade beskrivningen av ansökan ska förbli giltig under tillståndsförfarandet. Varje ändring av den detaljerade beskrivningen av ansökan ska vara vederbörligen motiverad.

6. Den utsedda myndigheten får på begäran förse den projektansvarige med information som kompletterar de uppgifter som avses i punkt 4.

7. När den projektansvarige har lämnat in en fullständig projektansökningsakt ska beslutet om godkännande antas inom den tidsfrist som avses i artikel 5.1.

8. De myndigheter som deltar i tillståndsförfarandet ska underrätta den utsedda myndigheten om att erforderliga tillstånd, beslut, yttranden, eller beslutet om godkännande, har utfärdats.

Artikel 7

Samordning av gränsöverskridande tillståndsförfaranden

1. För projekt som rör två eller flera medlemsstater ska medlemsstaterna säkerställa att de utsedda myndigheterna i dessa medlemsstater samarbetar i syfte att samordna sina tidtabeller och enas om en gemensam tidsplan beträffande tillståndsförfarandet.

2. För gränsöverskridande projekt får en gemensam myndighet inrättas.

3. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de europeiska samordnare som utsetts i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) nr 1315/2013 får information om tillståndsförfarandena och att de europeiska samordnarna kan underlätta kontakterna mellan de utsedda myndigheterna i samband med tillståndsförfarandena för projekt som rör två eller flera medlemsstater.

4. Om den tidsfrist som avses i artikel 5.1 inte efterlevs ska medlemsstaterna på begäran lämna information till de berörda europeiska samordnarna om de åtgärder som har vidtagits eller som planeras att vidtas för att möjliggöra slutförandet av tillståndsförfarandet med minsta möjliga försening.

Artikel 8

Offentlig upphandling vid gränsöverskridande projekt

1. När upphandlingsförfarandena utförs av en gemensam enhet i ett gränsöverskridande projekt ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den gemensamma enheten tillämpar den nationella rätten i en medlemsstat och denna rätt ska, genom undantag från direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU, fastställas i enlighet med artikel 39.5 a i direktiv 2014/24/EU eller artikel 57.5 a i direktiv 2014/25/EU, beroende på vad som är tillämpligt, såvida inte en överenskommelse mellan de deltagande medlemsstaterna föreskriver något annat. En sådan överenskommelse ska under alla omständigheter föreskriva att den nationella rätten i en medlemsstat ska tillämpas på upphandlingsförfaranden som genomförs av en gemensam enhet.

2. Vid offentlig upphandling som utförs av ett dotterbolag till en gemensam enhet ska de berörda medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dotterbolaget tillämpar den nationella rätten i en medlemsstat. De berörda medlemsstaterna får i detta avseende besluta att dotterbolaget ska tillämpa den nationella rätt som är tillämplig på den gemensamma enheten.

Artikel 9

Övergångsbestämmelser

1. Detta direktiv ska inte tillämpas på projekt för vilka tillståndsförfaranden har inletts före den 10 augusti 2023.

2. Artikel 8 ska endast tillämpas på sådana kontrakt för vilka en anbudsinfordran redan har skickats ut eller, i de fall en anbudsinfordran inte krävs, där den upphandlande myndigheten eller den upphandlande enheten har påbörjat upphandlingsförfarandet efter den 10 augusti 2023.

3. Artikel 8 ska inte tillämpas på en gemensam enhet som inrättas före den 9 augusti 2021, om denna enhets upphandlingsförfaranden fortsätter att omfattas av den rätt som är tillämplig på dess upphandlingar den dagen.

Artikel 10

Rapportering

1. För första gången senast den 10 februari 2027, och därefter med jämna mellanrum, ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv och om dess resultat.

2. Rapporten ska baseras på information som medlemsstaterna ska lämna vartannat år och för första gången senast den 10 augusti 2026 om antalet tillståndsförfaranden som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, den genomsnittliga längden på tillståndsförfarandena, antalet tillståndsförfaranden som överskridit tidsfristen och inrättandet av eventuella gemensamma myndigheter under rapporteringsperioden.

Artikel 11

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 10 augusti 2023 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 12

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 7 juli 2021.

På Europaparlamentets vägnar

D.M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

A. LOGAR

Ordförande

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 269.

(2) EUT C 168, 16.5.2019, s. 91.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 februari 2019 (EUT C 449, 23.12.2020, s. 576) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 14 juni 2021 (EUT C 273, 8.7.2021, s. 1). Europaparlamentets ståndpunkt av den 6 juli 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(9) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

BILAGA

På förhand identifierade avsnitt av gränsöverskridande förbindelselänkar och förbindelselänkar som saknas i stomnätskorridorer [som avses i artikel 1.1 a]

Stomnätskorridoren ”Atlantic”
Gränsöverskridande förbindelselänkar	Évora–Mérida	Järnväg
	Vitoria–Gasteiz–San Sebastián–Bayonne–Bordeaux
	Aveiro–Salamanca
	Douro–floden (via Navegável do Douro)	Inre vattenvägar
Förbindelselänkar som saknas	Driftskompatibla linjer som inte har UIC-spårvidd på Iberiska halvön	Järnväg
Stomnätskorridoren ”Baltic–Adriatic”
Gränsöverskridande förbindelselänkar	Katowice/Opole–Ostrava–Brno Katowice–Žilina Bratislava–Wien Graz–Maribor Venezia–Trieste–Divača–Ljubljana	Järnväg
Gränsöverskridande förbindelselänkar	Katowice–Žilina Brno–Wien	Väg
Förbindelselänkar som saknas	Gloggnitz–Mürzzuschlag: Semmeringbastunneln Graz–Klagenfurt: Järnvägslinje och tunnel, Koralm Koper–Divača	Järnväg
Stomnätskorridoren ”Mediterranean”
Gränsöverskridande förbindelselänkar	Barcelona–Perpignan	Järnväg
	Lyon–Torino: bastunnel och tillfartsleder
	Nice–Ventimiglia
	Venezia–Trieste–Divača–Ljubljana
	Ljubljana–Zagreb
	Zagreb–Budapest
	Budapest–Miskolc–gränsen till UA
	Lendava–Letenye	Väg
	Vásárosnamény–gränsen till UA	Väg
Förbindelselänkar som saknas	Almería–Murcia	Järnväg
	Driftskompatibla linjer som inte har UIC-spårvidd på Iberiska halvön
	Perpignan–Montpellier
	Koper–Divača
	Rijeka–Zagreb
	Milano–Cremona–Mantova–Porto Levante/Venezia–Ravenna/Trieste	Inre vattenvägar
Stomnätskorridoren ”North Sea–Baltic”
Gränsöverskridande förbindelselänkar	Tallinn–Rīga–Kaunas–Warszawa: Rail Baltic – ny helt driftskompatibel linje med UIC-spårvidd	Järnväg
	Świnoujście/Szczecin–Berlin	Järnväg och inre vattenvägar
	Via Baltica-korridoren EE–LV–LT–PL	Väg
Förbindelselänkar som saknas	Kaunas–Vilnius: del av Rail Baltic – ny helt driftskompatibel linje med UIC-spårvidd	Järnväg
	Warszawa/Idzikowice–Poznań/Wrocław, inbegripet anslutningar till den planerade centrala knutpunkten för transporter	Järnväg
	Nord-Ostsee-Kanal	Inre vattenvägar
	Berlin–Magdeburg–Hannover; Mittellandkanal; kanaler i västra Tyskland
	Rhen, Waal
	Noordzeekanaal, IJssel, Twentekanaal
Stomnätskorridoren ”North Sea–Mediterranean”
Gränsöverskridande förbindelselänkar	Brussel eller Bruxelles–Luxembourg–Strasbourg	Järnväg
	Terneuzen–Gent	Inre vattenvägar
	Nätet Seine–Scheldt och därmed förknippade vattenvägar i avrinningsområdena för Seine, Scheldt och Meuse
	Rhen-Scheldt-korridoren
Förbindelselänkar som saknas	Albertkanaal/Canal Albert och Kanaal Bocholt-Herentals	Inre vattenvägar
Stomnätskorridoren ”Orient/East-Med”
Gränsöverskridande förbindelselänkar	Dresden–Praha/Kolín	Järnväg
	Wien/Bratislava–Budapest
	Békéscsaba–Arad–Timişoara
	Craiova–Calafat–Vidin–Sofia–Thessaloniki
	Sofia–gränsen till RS/gränsen till MK
	Gränsen till TR–Alexandroupoli
	Gränsen till MK–Thessaloniki
	Ioannina–Kakavia (gränsen till AL)	Väg
	Drobeta Turnu Severin/Craiova–Vidin–Montana
	Sofia–gränsen till RS
	Hamburg–Dresden–Praha–Pardubice	Inre vattenvägar
Förbindelselänkar som saknas	Igoumenitsa–Ioannina	Järnväg
	Praha–Brno
	Thessaloniki–Kavala–Alexandroupoli
	Timişoara–Craiova
Stomnätskorridoren ”Rhine–Alpine”
Gränsöverskridande förbindelselänkar	Zevenaar–Emmerich–Oberhausen	Järnväg
	Karlsruhe–Basel
	Milano/Novara–gränsen till CH
	Basel–Antwerpen/Rotterdam–Amsterdam	Inre vattenvägar
Förbindelselänkar som saknas	Genova–Tortona/Novi Ligure	Järnväg
Förbindelselänkar som saknas	Zeebrugge–Gent	Järnväg
Stomnätskorridoren ”Rhine–Danube”
Gränsöverskridande förbindelselänkar	München–Praha	Järnväg
	Nürnberg–Plzeň
	München–Mühldorf–Freilassing–Salzburg
	Strasbourg–Kehl Appenweier
	Hranice–Žilina
	Košice–gränsen till UA
	Wien/Bratislava–Budapest
	Bratislava–Budapest
	Békéscsaba–Arad–Timişoara–gränsen till RS
	București–Giurgiu–Rousse
	Donau (Kehlheim–Constanța/Midia/Sulina) och därmed förknippade vattenvägar i avrinningsområdena för Váh, Sava och Tisza	Inre vattenvägar
	Zlín–Žilina	Väg
	Timișoara–gränsen till RS	Väg
Förbindelselänkar som saknas	Stuttgart–Ulm	Järnväg
	Salzburg–Linz
	Craiova–București
	Arad–Sighişoara–Brașov–Predeal
Stomnätskorridoren ”Scandinavian–Mediterranean”
Gränsöverskridande förbindelselänkar	Gränsen till RU–Helsinki/Helsingfors	Järnväg
	København–Hamburg: Tillfartsleder till fast förbindelse under Fehmarn bält
	München–Wörgl–Innsbruck–Fortezza–Bolzano–Trento–Verona: Brennerbastunneln och dess tillfartsleder
	Göteborg–Oslo
	København–Hamburg: Fast förbindelse under Fehmarn bält	Väg/järnväg

20.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/14

RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1188

av den 19 juli 2021

om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2021/138

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (1), särskilt artikel 2.3,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 5 februari 2021 antog rådet genomförandeförordning (EU) 2021/138 (2) om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001, varvid en uppdaterad förteckning fastställdes över personer, grupper och enheter på vilka förordning (EG) nr 2580/2001 är tillämplig (förteckningen).

(2)	Där det varit praktiskt möjligt har rådet försett samtliga personer, grupper och enheter med en redogörelse för skälen till att de har uppförts på förteckningen.

(3)

I ett meddelande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning informerade rådet personerna, grupperna och enheterna på förteckningen om att det hade beslutat att låta dem kvarstå på förteckningen. Rådet informerade även de berörda personerna, grupperna och enheterna om att de av rådet kunde begära en redogörelse för skälen till att de förts upp på förteckningen, om de inte redan hade meddelats en sådan redogörelse.

(4)

Rådet har reviderat förteckningen i enlighet med artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001. Vid revideringsarbetet beaktade rådet såväl de synpunkter som erhållits från de berörda som den uppdaterade information som erhållits från de behöriga nationella myndigheterna avseende statusen på nationell nivå för de personer och enheter som är uppförda på förteckningen.

(5)

Rådet har kontrollerat att behöriga myndigheter, i enlighet med vad som anges i artikel 1.4 i rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/Gusp (3), har fattat beslut beträffande alla personer, grupper och enheter i förteckningen om att de har deltagit i terroristhandlingar i den mening som avses i artikel 1.2 och 1.3 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp. Rådet har också konstaterat att de personer, grupper och enheter på vilka artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämpliga bör fortsätta att vara föremål för de särskilda restriktiva åtgärder som anges i förordning (EG) nr 2580/2001.

(6)	Förteckningen bör uppdateras i enlighet med detta, och genomförandeförordning (EU) 2021/138 bör upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den förteckning som anges i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 återges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Genomförandeförordning (EU) 2021/138 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 juli 2021.

På rådets vägnar

J. PODGORŠEK

Ordförande

(1) EGT L 344, 28.12.2001, s. 70.

(2) Rådets genomförandeförordning (EU) 2021/138 av den 5 februari 2021 om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2020/1128 (EUT L 43, 8.2.2021, s. 1.)

(3) Rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/Gusp av den 27 december 2001 om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 28.12.2001, s. 93).

BILAGA

Förteckning över personer, grupper och enheter som avses i Artikel 1

I. PERSONER

ABDOLLAHI, Hamed (ABDULLAHI Hamed) (alias Mustafa Abdullahi), född 11.8.1960 i Iran. Passnummer: D9004878.

AL-NASSER, Abdelkarim Hussein Mohamed (AL-NASSER, Abdelkarim Huseyn Mohamed), född i Al Ihsa (Saudiarabien), saudisk medborgare.

AL YACOUB, Ibrahim Salih Mohammed (AL YACUB, Ibrahim Salih Mohamed), född 16.10.1966 i Tarut (Saudiarabien), saudisk medborgare.

ARBABSIAR, Manssor (ARBABSIAR, Mansur) (alias Mansour Arbabsiar), född 6.3.1955 eller 15.3.1955 i Iran. Iransk och amerikansk medborgare. Passnummer: C2002515 (Iran). Passnummer: 477845448 (Förenta staterna). Nationellt ID-nummer: 07442833, giltigt t.o.m. 15.3.2016 (amerikanskt körkort).

ASSADI Assadollah, född 22.12.1971 i Teheran (Iran), iransk medborgare. Iranskt diplomatpass nummer: D9016657.

BOUYERI, Mohammed (alias Abu ZUBAIR, alias SOBIAR, alias Abu ZOUBAIR), född 8.3.1978 i Amsterdam (Nederländerna).

EL HAJJ, Hassan Hassan, född 22.3.1988 i Zaghdraiya, Saida, Libanon, kanadensisk medborgare. Passnummer: JX446643 (Kanada).

HASHEMI MOGHADAM Saeid, född 6.8.1962 i Teheran (Iran), iransk medborgare. Passnummer: D9016290, giltigt t.o.m. 4.2.2019.

IZZ-AL-DIN, Hasan (IZZ-AL-DIN, Hassan) (alias GARBAYA, Ahmed, alias SA-ID, alias SALWWAN, Samir), Libanon, född 1963 i Libanon, libanesisk medborgare.

10.

MELIAD, Farah, född 5.11.1980 i Sydney (Australien), australisk medborgare. Passnummer: M2719127 (Australien).

11.

MOHAMMED, Khalid Shaikh (MOHAMMED, Khalid Shaykh) (alias ALI, Salem, alias BIN KHALID, Fahd Bin Adballah, alias HENIN, Ashraf Refaat Nabith, alias WADOOD, Khalid Adbul), född 14.4.1965 eller 1.3.1964 i Pakistan, passnummer 488555.

12.

ŞANLI, Dalokay (alias Sinan), född 13.10.1976 i Pülümür (Turkiet).

13.

SHAHLAI, Abdul Reza (alias Abdol Reza Shala’i, alias Abd-al Reza Shalai, alias Abdorreza Shahlai, alias Abdolreza Shahla’i, alias Abdul-Reza Shahlaee, alias Hajj [Haj] Yusef, alias Haji Yusif, alias Hajji Yasir, alias Hajji Yusif, alias Yusuf Abu-al-Karkh), född omkring 1957 i Iran. Adresser: 1. Kermanshah, Iran 2. Mehran-basen (militärbas), provinsen Ilam, Iran.

14.

SHAKURI, Ali Gholam, född omkring 1965 i Teheran, Iran.

II. GRUPPER OCH ENHETER

”Abu Nidal Organisation” – ”ANO” (”Abu Nidals grupp”) (alias ”Fatah Revolutionary Council”, alias ”Arab Revolutionary Brigades”, alias ”Black September”, alias ”Revolutionary Organisation of Socialist Muslims”).

”Al-Aqsa Martyrs’ Brigade” (”Al-Aqsa-martyrernas brigad”).

”Al-Aqsa e.V.”.

”Babbar Khalsa”.

”Communist Party of the Philippines” (”Filippinernas kommunistparti”), inbegripet ”New People’s Army” – ”NPA” (”Nya folkarmén”), Filippinerna.

Den inre säkerhetstjänsten vid iranska underrättelse- och säkerhetsministeriet.

”Gama’a al-Islamiyya” (”Jamaat al-islamiyya”) (alias ”Al-Gama’a al-Islamiyya”) (”Islamic Group”, ”Islamiska gruppen” – ”IG”).

”İslami Büyük Doğu Akıncılar Cephesi” (”Förtrupperna för ett islamiskt Stororienten”) – ”IBDA-C” (”Great Islamic Eastern Warriors Front”).

”Hamas”, inbegripet ”Hamas-Izz al-Din al-Qassem” (”Izz al-Din al-Qassam-brigaderna”).

10.

”Hizballah Military Wing” (”Hizbollahs väpnade gren”, alias ”Hezbollah Military Wing”, ”Hizbullah Military Wing”, ”Hizbollah Military Wing”, ”Hezballah Military Wing”, ”Hisbollah Military Wing”, ”Hizbu’llah Military Wing”, ”Hizb Allah Military Wing”, alias ”Jihad Council” (och alla underställda enheter, inbegripet dess External Security Organisation)).

11.

”Hizbul Mujahideen” (”Hizbul mujahidin”) – ”HM”.

12.

”Khalistan Zindabad Force” – ”KZF”.

13.

”Kurdistan Workers’ Party” (”Kurdistans arbetarparti”) – ”PKK” (alias ”KADEK” [”Kadek”], alias ”KONGRA-GEL” [”Kongra-Gel”]).

14.

”Liberation Tigers of Tamil Eelam” (”Tamilska befrielsetigrarna”) – ”LTTE”.

15.

”Ejército de Liberación Nacional” (”Nationella befrielsearmén”) (”National Liberation Army”).

16.

”Palestinian Islamic Jihad” (”Palestinska islamiska jihad”) – ”PIJ”.

17.

”Popular Front for the Liberation of Palestine” (”Folkfronten för Palestinas befrielse”) – ”PFLP”.

18.

”Popular Front for the Liberation of Palestine – General Command” (”Folkfronten för Palestinas befrielse – Generalkommandot”) (alias ”PFLP – General Command”).

19.

”Devrimci Halk Kurtuluș Partisi-Cephesi” (”Folkets revolutionära befrielsefront/parti”) – ”DHKP/C” (alias ”Devrimci Sol” (”Revolutionary Left”), alias ”Dev Sol”) (”Revolutionary People’s Liberation Army/Front/Party”).

20.

”Sendero Luminoso” – ”SL” (”Den lysande stigen”).

21.

”Teyrbazen Azadiya Kurdistan” (”Kurdistans frihetsfalkar”) – ”TAK” (alias ”Kurdistan Freedom Falcons”, alias ”Kurdistan Freedom Hawks” [”Kurdistans frihetshökar”]).

20.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/18

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/1189

av den 7 maj 2021

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av särskilda släkten eller arter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (1), särskilt artiklarna 13.3 och 38.8 a ii, och

av följande skäl:

(1)

Enligt förordning (EU) 2018/848 får aktörer saluföra växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material utan att det uppfyller kraven för registrering och utan att det uppfyller certifieringskategorierna för prebas-, bas-, och certifikatmaterial eller kraven avseende kvalitet, hälsa och identitet för CAC-material, standardutsäde eller handelsutsäde i rådets direktiv 66/401/EEG (2), 66/402/EEG (3), 68/193/EEG (4), 98/56/EG (5), 2002/53/EG (6), 2002/54/EG (7), 2002/55/EG (8), 2002/56/EG (9), 2002/57/EG (10), 2008/72/EG (11) och 2008/90/EG (12), eller i akter som antas enligt dessa direktiv. I den förordningen anges också att saluföringen bör uppfylla de harmoniserade krav som antagits av kommissionen.

(2)

För att tillgodose aktörers och konsumenters behov av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material vad gäller sådant materials identitet, hälsa och kvalitet bör det fastställas bestämmelser om beskrivning, minimikvalitetskrav för fröpartier (inbegripet identitet, analytisk renhet, grobarhet och sundhet), förpackning och märkning av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material, och, när det är möjligt, aktörers bevarande av sådant material samt den information som sådana aktörer ska spara.

(3)

För att främja anpassningen av ekologiskt heterogent material till olika agroekologiska förhållanden bör överföringen av begränsade mängder växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material för användning inom forskning om och utveckling av sådant material undantas från kraven i denna förordning.

(4)

Särskilda kriterier och villkor för utförandet av offentlig kontroll bör också fastställas för att säkerställa spårbarheten i samtliga produktions-, berednings- och distributionsled samt efterlevnaden av förordning (EU) 2018/848 när det gäller kontroll av aktörer som saluför växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material.

(5)

Ekologiskt heterogent material kännetecknas av en hög grad av fenotypisk och genetisk mångfald och av dess dynamiska förmåga att utveckla och anpassa sig till vissa odlingsförhållanden. Till skillnad från utsädesblandningar som årligen omformuleras grundat på sorter eller syntetiska sorter som härrör från korsningar av en fastställd uppsättning föräldramaterial som korspollineras upprepade gånger för att återskapa en stabil population eller bevarande- och amatörsorter, inbegripet lantsorter enligt definitionen i kommissionens direktiv 2008/62/EG (13) och kommissionens direktiv 2009/145/EG (14), är ekologiskt heterogent material avsett att anpassa sig till varierande biotisk och abiotisk stress orsakad av upprepat naturligt och mänskligt urval och förväntas därför förändras över tiden.

(6)

Bestämmelser bör fastställas om identifiering av fröpartier av ekologiskt heterogent material för att beakta materialets särskilda egenskaper. Bestämmelserna om minimikvalitetskrav, avseende till exempel hälsa, analytisk renhet och grobarhet, bör säkerställa samma standarder som för de lägsta kategorierna av utsäde och andra växtförökningsmaterial (CAC-material, standardutsäde, handelsutsäde eller certifikatutsäde) enligt direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 98/56/EG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG. Sådana bestämmelser är nödvändiga för att användarna av det ekologiskt heterogena materialet, dvs. jordbrukare och trädgårdsmästare, ska kunna vara säkra på materialets identitet och tillräckliga kvalitet. Erfarenheter har visat att växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material kan uppfylla dessa standarder.

(7)

För att säkerställa större flexibilitet vid saluföring av utsäde av ekologiskt heterogent material bör aktörer kunna släppa ut detta material på marknaden även om det inte uppfyller villkoren för grobarhet. För att användarna ska kunna göra välgrundade val bör leverantören dock ange det berörda utsädets grobarhet på etiketten eller direkt på förpackningen till växtförökningsmaterialet från ekologiskt heterogent material.

(8)

I enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2018/848 omfattas ekologisk produktion av offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som utförs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (15). För att säkerställa efterlevnaden av bestämmelserna om ekologisk produktion bör därför medlemsstaterna utse relevanta behöriga myndigheter med ansvar för offentlig kontroll av aktörer som hanterar ekologiskt heterogent material. Ekologiskt heterogent material bör omfattas av riskbaserad offentlig kontroll för att garantera att de krav som fastställs i den här förordningen uppfylls. Kontrollerna av identitet, analytisk renhet, grobarhet och växtskydd samt av efterlevnad av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 bör utföras i enlighet med officiella testprotokoll i laboratorier som de behöriga myndigheterna utsett och i enlighet med internationella standarder.

(9)	Aktörer bör spara den dokumentation som krävs för att säkerställa spårbarhet, växtskyddskontroll och bästa möjliga hantering av det ekologiskt heterogena material som är under deras kontroll.

(10)

Eftersom ekologiskt heterogent material inte är stabilt, är de nuvarande metoder som används för att testa enhetlighet och stabilitet vid registrering av växtsorter inte lämpliga. Identifiering och spårbarhet av ekologiskt heterogent material bör därför garanteras genom en beskrivning av produktionsmetoderna och materialets fenotypiska och agronomiska egenskaper.

(11)	Bestämmelser bör fastställas om bevarande av ekologiskt heterogent material för att säkerställa identitet och kvalitet, om det är möjligt att bevara det.

(12)	Denna förordning bör tillämpas från och med den 1 januari 2022, precis som förordning (EU) 2018/848.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs bestämmelser om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material i den mening som avses i förordning (EU) 2018/848, vilket omfattar utsäde av lantbruksväxter och köksväxter, annat förökningsmaterial av grönsaker än utsäde, förökningsmaterial av prydnadsväxter, förökningsmaterial av vinstockar och förökningsmaterial av fruktplantor i den mening som avses i direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EG, 98/56/EG, 2002/53/EG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG.

Denna förordning ska inte tillämpas på överföring av begränsade mängder växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material avsett för användning inom forskning om och utveckling av ekologiskt heterogent material.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	ekologiskt heterogent material: en växtgrupp i den mening som avses i artikel 3.18 i förordning (EU) 2018/848 som har framställts i enlighet med kraven i artikel 3.1 i den förordningen.

2.	föräldramaterial: allt växtmaterial som när det korsas eller förökas resulterar i ekologiskt heterogent material.

3.	småförpackningar: förpackningar som innehåller utsäde upp till de högsta mängder som anges i bilaga II.

Artikel 3

Produktion och saluföring inom unionen av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material

Växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material får endast produceras eller saluföras inom unionen om samtliga följande krav är uppfyllda:

Krav avseende

a)	identitet enligt artikel 5,

b)	sundhet, analytisk renhet och grobarhet enligt artikel 6,

c)	förpackning och märkning enligt artikel 7.

2.	Beskrivningen innehåller uppgifterna enligt artikel 4.

3.	Det är föremål för offentlig kontroll enligt artikel 9.

4.	Det produceras eller saluförs av aktörer som uppfyller kraven avseende information i artikel 8.

5.	Det bevaras i enlighet med artikel 10.

Artikel 4

Beskrivning av ekologiskt heterogent material

1. Beskrivningen av ekologiskt heterogent material ska innehålla samtliga följande uppgifter:

En beskrivning av dess egenskaper, inbegripet

i)	de främsta fenotypiska egenskaper som är gemensamma för materialet, samt en beskrivning av materialets heterogenitet genom karakterisering av den fenotypiska mångfald som kan observeras bland de enskilda reproduktionsenheterna,

ii)	dokumentation om dess relevanta egenskaper, inbegripet agronomiska aspekter såsom avkastning, avkastningsstabilitet, lämplighet för resurssnåla system, odlingsutfall, motståndskraft mot abiotisk stress, motståndskraft mot sjukdomar, kvalitetsparametrar, smak eller färg,

iii)	alla tillgängliga testresultat avseende de egenskaper som avses i led ii.

b)	En beskrivning av den typ av teknik som används i förädlings- eller produktionsmetoden för det ekologiska heterogena materialet.

c)	En beskrivning av det föräldramaterial som används för att förädla eller producera det ekologiska heterogena materialet och den berörda aktörens egna program för produktionskontroll med hänvisning till de metoder som avses i punkt 2 a och, i tillämpliga fall, punkt 2 c.

d)	En beskrivning av odlings- och urvalsmetoder på jordbruksföretaget med hänvisning till punkt 2 b och, i tillämpliga fall, av föräldramaterialet med hänvisning till punkt 2 c.

e)	En uppgift om förädlings- eller produktionsland och produktionsår samt en beskrivning av mark- och klimatförhållandena.

2. Det material som avses i punkt 1 får framställas med någon av följande tekniker:

Korsning av flera olika typer av föräldramaterial med hjälp av korsningsprotokoll för att producera olika ekologiska heterogena material genom att samla avkomman, så om upprepade gånger och utsätta beståndet för naturligt och/eller mänskligt urval, förutsatt att materialet uppvisar en hög grad av genetisk mångfald i enlighet med artikel 3.18 i förordning (EU) 2018/848.

b)	Förvaltningsmetoder på jordbruksföretaget, inbegripet urval, upprättande eller bevarande av material som kännetecknas av en hög grad av genetisk mångfald i enlighet med artikel 3.18 i förordning (EU) 2018/848.

c)	En annan teknik som används för förädling eller produktion av ekologiskt heterogent material, med beaktande av särskilda förökningsegenskaper.

Artikel 5

Krav avseende identiteten hos fröpartier av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material

Växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material ska kunna identifieras på grundval av samtliga följande uppgifter:

Det föräldramaterial och det produktionssystem som används vid korsningen för att skapa det ekologiska heterogena materialet, enligt artikel 4.2 a eller, i tillämpliga fall, artikel 4.2 c, eller materialets historia och förvaltningsmetoderna på jordbruksföretaget, inbegripet huruvida urvalet har skett på naturlig väg och/eller med mänsklig inblandning, när det gäller artikel 4.2 b och c.

2.	Förädlings- eller produktionsland.

3.	Beskrivning av de främsta gemensamma egenskaperna och av materialets fenotypiska heterogenitet.

Artikel 6

Krav avseende sundhet, analytisk renhet och grobarhet hos växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material

1. Växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material ska uppfylla bestämmelserna i förordning (EU) 2016/2031 och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (16) samt i de andra relevanta akter som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031 med avseende på förekomsten av och åtgärder mot EU-karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon och reglerade EU-icke-karantänskadegörare.

2. Vid produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av de foderväxtarter som förtecknas i artikel 2.1 A i direktiv 66/401/EEG ska följande bestämmelser tillämpas:

a)	Punkt 1 och den sista kolumnen i tabellen i punkt 5 i bilaga I till direktiv 66/401/EEG.

b)	Avsnitt I punkterna 2 och 3 samt avsnitt III i bilaga II till direktiv 66/401/EEG.

3. Vid produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av de stråsädsarter som förtecknas i artikel 2.1 A i direktiv 66/402/EEG ska följande bestämmelser tillämpas:

a)	Punkt 1 och den sista kolumnen i tabellen i punkt 6 i bilaga I till direktiv 66/402/EEG.

b)	Raderna 3, 6, 10, 16, 20 och 21 i tabellen i punkt 2 A samt punkt 2 B i bilaga II till det direktivet.

c)	Den sista kolumnen i tabellen i punkt 3 i bilaga II till det direktivet.

d)	Raderna 3 och 6 i tabellen i punkt 4 i bilaga II till det direktivet.

4. Vid produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av vinstockar i den mening som avses i direktiv 68/193/EEG ska följande bestämmelser tillämpas:

a)	Avsnitten 2, 3, 4, 6 och 7 samt avsnitt 8 punkt 6 i bilaga I till direktiv 68/193/EEG.

b)	Bilaga II till direktiv 68/193/EEG, med undantag för punkt 1.1.

5. Vid produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av prydnadsväxter i den mening som avses i direktiv 98/56/EG ska bestämmelserna i artikel 3 i direktiv 93/49/EEG (17) tillämpas.

6. Vid produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av betor i den mening som avses i direktiv 2002/54/EG ska bestämmelserna i punkterna A.1, B.2 och B.3 i bilaga 1 till det direktivet tillämpas.

7. Vid produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av de köksväxtarter som förtecknas i artikel 2.1 b i direktiv 2002/55/EG ska bestämmelserna i punkterna 2 och 3 i bilaga 2 till det direktivet tillämpas.

8. Vid produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av utsädespotatis i den mening som avses i direktiv 2002/56/EG ska bestämmelserna för den lägsta kategorin utsädespotatis i punkt 3 i bilaga 1 samt bilaga 2 tillämpas.

9. Vid produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av de olje- och spånadsväxter som förtecknas i artikel 2.1 b i direktiv 2002/57/EG ska följande bestämmelser tillämpas:

a)	Punkt 1 och den sista kolumnen i tabellen i punkt 4 i bilaga I till direktiv 2002/57/EG.

b)	Tabellen i punkt I.4 A i bilaga II, med undantag för kraven för basutsäde av Brassica ssp. och Sinapis alba, och den sista kolumnen i tabellen i punkt I.5 i bilaga II till direktiv 2002/57/EG.

10. Vid produktion och saluföring av annat ekologiskt heterogent föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde, i den mening som avses i direktiv 2008/72/EG ska bestämmelserna i artiklarna 3 och 5 i kommissionens direktiv 93/61/EEG (18) tillämpas.

11. Vid produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion i den mening som avses i direktiv 2008/90/EG ska följande bestämmelser tillämpas:

a)	Artikel 23, utom punkt 1 b, samt artiklarna 24, 26, 27 och 27a i kommissionens genomförandedirektiv 2014/98/EU (19).

b)	Bilagorna I, II och III samt kraven avseende CAC-material i bilaga IV till genomförandedirektiv 2014/98/EU.

12. Punkterna 2–11 ska endast tillämpas när det gäller kraven på analytisk renhet och grobarhet för utsäde och kraven på kvalitet och sundhet för annat förökningsmaterial, men inte när det gäller sortäkthet och sortrenhet eller fältbesiktningskraven för sortäkthet och sortrenhet hos växtförökningsmaterialet från ekologiskt heterogent material.

13. Genom undantag från bestämmelserna i punkterna 1–12 får aktörer släppa ut utsäde av ekologiskt heterogent material som inte uppfyller villkoren för grobarhet på marknaden, förutsatt att leverantören anger det berörda utsädets grobarhet på etiketten eller direkt på förpackningen.

Artikel 7

Krav avseende förpackning och märkning av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material

1. Växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material som inte förvaras i småförpackningar ska förvaras i förpackningar eller behållare som förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan synlig åverkan på förpackningen eller behållaren.

2. Aktören ska förse förpackningar eller behållare med utsäde av eller växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material med en etikett på minst ett av unionens officiella språk.

Etiketten ska

a)	vara läslig, tryckt eller skriven på en sida, oanvänd och väl synlig,

b)	innehålla informationen i bilaga I till denna förordning,

c)	vara gul med ett grönt diagonalt kors.

3. Informationen i bilaga I får tryckas direkt på eller skrivas på förpackningen eller behållaren, i stället för på en etikett. I så fall gäller inte punkt 2 c.

4. När det gäller små, genomskinliga förpackningar får etiketten placeras inuti förpackningen, förutsatt att den är lätt att läsa.

5. Genom undantag från punkterna 1–4 får utsäde av ekologiskt heterogent material som förvaras i förseglade och märkta förpackningar och behållare säljas till slutanvändare i omärkta och oförseglade förpackningar upp till de högsta mängder som anges i bilaga II, förutsatt att köparen på begäran får skriftlig information vid leveranstillfället om arten, materialets benämning och partiets referensnummer.

Artikel 8

Krav avseende information som aktörer ska spara

1. För alla aktörer som producerar eller saluför växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material gäller följande:

a)	De ska spara en kopia av den anmälan som lämnats i enlighet med artikel 13.2 i förordning (EU) 2018/848, en kopia av den förklaring som lämnats enligt artikel 39.1 d i den förordningen och, i tillämpliga fall, en kopia av det certifikat som tagits emot i enlighet med artikel 35 i samma förordning,

De ska säkerställa att det ekologiska heterogena materialet kan spåras i produktionssystemet enligt artikel 4.2 a eller, i tillämpliga fall, artikel 4.2 c genom att spara information som gör det möjligt att identifiera de aktörer som har levererat föräldramaterial från ekologiskt heterogent material.

Aktören ska spara dessa dokument i fem år.

2. Den aktör som producerar växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material avsett för saluföring ska också dokumentera och spara följande information:

a)	Artnamn och benämning för allt anmält ekologiskt heterogent material. Typ av teknik som används för produktion av ekologiskt heterogent material enligt artikel 4.

b)	Beskrivning av det anmälda ekologiskt heterogena materialet enligt artikel 4.

c)	Plats för förädling av ekologiskt heterogent material och plats för produktion av ekologiskt växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material enligt artikel 5.

d)	Areal för produktion av ekologiskt heterogent material och producerad mängd.

3. De ansvariga officiella organen enligt direktiven 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 98/56/EG, 2002/53/EG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG ska ha tillgång till den information som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel.

Artikel 9

Offentlig kontroll

Medlemsstaternas behöriga myndigheter eller organ med delegerade uppgifter, om de behöriga myndigheterna har delegerat kontrolluppgifter i enlighet med avdelning II kapitel III i förordning (EU) 2017/625, ska utföra riskbaserad offentlig kontroll när det gäller produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material för att kontrollera efterlevnaden av kraven i artiklarna 4, 5, 6, 7, 8 och 10 i den här förordningen.

Testning av grobarhet och analytisk renhet ska utföras i enlighet med tillämpliga metoder från Internationella frökontrollorganisationen (International Seed Testing Association).

Artikel 10

Bevarande av ekologiskt heterogent material

Om det är möjligt att bevara materialet ska den aktör som har anmält det ekologiska heterogena materialet till de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2018/848, så länge materialet finns kvar på marknaden, bevara de huvudsakliga egenskaper som materialet hade vid tidpunkten för anmälan. Detta bevarande ska göras enligt vedertagen praxis som är anpassad till bevarandet av sådant heterogent material. Den aktör som ansvarar för bevarandet ska spara dokumentation om bevarandets längd och innehåll.

För att kunna kontrollera materialets bevarande ska de behöriga myndigheterna alltid ha tillgång till all dokumentation som den aktör som ansvarar för materialet sparar. Aktören ska spara denna dokumentation i fem år efter det att växtförökningsmaterialet från ekologiskt heterogent material inte längre saluförs.

Artikel 11

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2022.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 maj 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 150, 14.6.2018, s. 1.

(2) Rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (EGT 125, 11.7.1966, s. 2298).

(3) Rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (EGT 125, 11.7.1966, s. 2309).

(4) Rådets direktiv 68/193/EEG av den 9 april 1968 om saluföring av vegetativt förökningsmaterial av vinstockar (EGT L 93, 17.4.1968, s. 15).

(5) Rådets direktiv 98/56/EG av den 20 juli 1998 om saluföring av förökningsmaterial av prydnadsväxter (EGT L 226, 13.8.1998, s. 16).

(6) Rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 1).

(7) Rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (EGT L 193, 20.7.2002, s. 12).

(8) Rådets direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 33).

(9) Rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60).

(10) Rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 74).

(11) Rådets direktiv 2008/72/EG av den 15 juli 2008 om saluförande av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde (EUT L 205, 1.8.2008, s. 28).

(12) Rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (EUT L 267, 8.10.2008, s. 8).

(13) Kommissionens direktiv 2008/62/EG av den 20 juni 2008 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av lantbruksväxter som är naturligt anpassade till lokala och regionala betingelser och som hotas av genetisk utarmning, samt saluföring av utsäde och utsädespotatis av dessa lantsorter och andra sorter (EUT L 162, 21.6.2008, s. 13).

(14) Kommissionens direktiv 2009/145/EG av den 26 november 2009 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av köksväxter som traditionellt har odlats på vissa platser och i vissa regioner och som hotas av genetisk utarmning och av köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter och om saluföring av utsäde av dessa lantsorter och andra sorter (EUT L 312, 27.11.2009, s. 44).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(16) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1).

(17) Kommissionens direktiv 93/49/EEG av den 23 juni 1993 om en översikt över de krav som skall uppfyllas av prydnadsväxter och förökningsmaterial av prydnadsväxter i enlighet med artikel 4 i rådets direktiv 91/682/EEG (EGT L 250, 7.10.1993, s. 9).

(18) Kommissionens direktiv 93/61/EEG av den 2 juli 1993 om fastställande av en förteckning över de krav som skall uppfyllas av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde i enlighet med rådets direktiv 92/33/EEG (EGT L 250, 7.10.1993, s. 19).

(19) Kommissionens genomförandedirektiv 2014/98/EU av den 15 oktober 2014 om genomförande av rådets direktiv 2008/90/EG vad gäller särskilda krav för de släkten och arter av fruktplantor som avses i bilaga I till det direktivet, särskilda krav som ska uppfyllas av leverantörerna och tillämpningsbestämmelser för officiella inspektioner (EUT L 298, 16.10.2014, s. 22).

BILAGA I

INFORMATION SOM SKA ANGES PÅ FÖRPACKNINGARNAS ETIKETT ENLIGT ARTIKEL 7.2 b

A. Etiketten ska innehålla följande information:

1.	Det heterogena materialets benämning och orden ”Ekologiskt heterogent material”.

2.	”Unionens regler och standarder”.

3.	Namn på och adress till den professionella aktör som ansvarar för att fästa etiketten, eller dennes registreringskod.

4.	Produktionsland.

5.	Referensnummer som den professionella aktör som ansvarar för att fästa etiketterna tilldelar.

6.	Månad och år då förpackningen förseglas efter ordet ”förseglad”.

7.	Art angiven minst med sitt botaniska namn, som kan anges med latinska bokstäver i förkortad form och utan auktor.

8.	Angiven netto- eller bruttovikt eller angivet antal när det gäller utsäde, med undantag för småförpackningar.

9.	Om vikt anges och pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan det rena utsädets vikt och totalvikten.

10.	Information om de växtskyddsmedel som växtförökningsmaterialet behandlats med, i enlighet med artikel 49.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (1).

11.	Grobarhet om det ekologiska heterogena materialet, i enlighet med artikel 6.13 i denna förordning, inte uppfyller villkoren för grobarhet.

B. Den benämning som avses i punkt A.1 får inte orsaka problem för användarna vad gäller igenkänning eller återgivning och får inte

a)	vara identisk med eller kunna förväxlas med en benämning under vilken en annan sort eller ett annat ekologiskt heterogent material av samma art eller av en närbesläktad art är införd i ett officiellt register över växtsorter eller i en förteckning över ekologiskt heterogent material,

b)	vara identisk med eller kunna förväxlas med andra beteckningar som allmänt används vid saluföring av varor eller som inte får användas enligt annan lagstiftning,

c)	vilseleda eller skapa förvirring vad gäller det ekologiska heterogena materialets egenskaper, värde eller identitet eller vad gäller förädlarens identitet.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

BILAGA II

HÖGSTA MÄNGDER UTSÄDE I SMÅFÖRPACKNINGAR ENLIGT ARTIKEL 7.5

Art	Utsädets högsta nettovikt (kg)
Foderväxter	10
Betor	10
Stråsäd	30
Olje- och spånadsväxter	10
Utsädespotatis	30
Utsäde av köksväxter:
Baljväxter	5
Lök, körvel, sparris, mangold, rödbeta, rova, vattenmelon, jättepumpa, pumpa, morot, rädisa, svartrot, spenat, mâche- eller vintersallat	0,5
Alla andra arter av köksväxter	0,1

20.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/28

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1190

av den 15 juli 2021

om fastställande av de tekniska specifikationerna för datakrav för ämnet ”IKT-användning och e-handel” för referensåret 2022, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152 av den 27 november 2019 om europeisk företagsstatistik och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik (1), särskilt artiklarna 7.1. och 17.6, och

av följande skäl:

(1)

I syfte att säkerställa korrekt genomförande av ämnet ”IKT-användning och e-handel” som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2019/2152 bör kommissionen specificera variabler, måttenhet, statistisk population, klassificeringar och uppdelningar samt tidsfrist för dataöverföring för att kunna ta fram data om IKT-användning och e-handel som är jämförbara och harmoniserade mellan medlemsstaterna.

(2)	Medlemsstaterna bör tillhandahålla metadata och kvalitetsrapporter för de nationella företagsstatistikregistren och all företagsstatistik. Därför är det nödvändigt att ange form, innehåll och tidsfrister för dessa rapporter.

(3)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För ämnet ”IKT-användning och e-handel”, enligt vad som avses i bilaga I till förordning (EU) 2019/2152, ska medlemsstaterna överföra data enligt de tekniska specifikationerna för datakrav för referensåret 2022 som anges i bilagan till denna förordning.

Artikel 2

Den årliga metadatarapporten för ämnet ”IKT-användning och e-handel”, enligt vad som avses i bilaga I till förordning (EU) 2019/2152, ska överföras till kommissionen (Eurostat) senast den 31 maj 2022.

Den årliga kvalitetsrapporten för ämnet ”IKT-användning och e-handel”, enligt vad som avses i bilaga I till förordning (EU) 2019/2152, ska överföras till kommissionen (Eurostat) senast den 5 november 2022.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 juli 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 327, 17.12.2019, s. 1.

BILAGA

Tekniska specifikationer för datakrav för ämnet ”IKT-användning och e-handel”

Obligatorisk/frivillig uppgift

Omfattning (filter)

Variabel

Obligatoriska variabler

i)	För alla företag:

(1)	Företagets huvudsakliga verksamhet under det föregående kalenderåret.

(2)	Genomsnittligt antal anställda och egenföretagare under det föregående kalenderåret.

(3)	Total omsättning exkl. moms under det föregående kalenderåret.

(4)	Antal eller andel (i procent) anställda eller egenföretagare som har internettillgång i arbetet.

(5)	Anställda IKT-specialister.

(6)	Om det under det föregående kalenderåret har tillhandahållits utbildning för att utveckla IKT-specialisternas IKT-relaterade färdigheter.

(7)	Om det under det föregående kalenderåret har tillhandahållits utbildning för att utveckla övriga anställdas IKT-relaterade färdigheter.

(8)	Om man under det föregående kalenderåret har rekryterat eller försökt rekrytera IKT-specialister.

(9)

Om det under det föregående kalenderåret har utförts IKT-tjänster (t.ex. underhåll av IKT-infrastruktur, stödtjänster för kontorsprogramvara, utveckling av eller stödtjänster för affärsprogramvara/affärssystem och/eller webblösningar, säkerhet och uppgiftsskydd) av egna anställda (inklusive anställda i moder- eller systerföretag).

(10)	Om det under det föregående kalenderåret har utförts IKT-tjänster (t.ex. underhåll av IKT-infrastruktur, stödtjänster för kontorsprogramvara, utveckling av eller stödtjänster för affärsprogramvara/affärssystem och/eller webblösningar, säkerhet och uppgiftsskydd) av externa leverantörer.

(11)	Användning av industrirobotar.

(12)	Användning av tjänsterobotar.

(13)	Vidtagna åtgärder som påverkar följande i företaget: Mängden papper som används för utskrift och kopiering.

(14)	Vidtagna åtgärder som påverkar följande i företaget: Energiförbrukning för IKT-utrustningen.

(15)	Företagets övervägande vid valet av IKT-tjänster eller IKT-utrustning beträffande dessas miljöpåverkan (t.ex. energiförbrukning).

(16)	Bortskaffande av IKT-utrustning (såsom datorer, bildskärmar, mobiltelefoner) till insamling/återvinning av elektroniskt avfall (inklusive att överlåta åt återförsäljaren att bortskaffa den) när den inte längre används.

(17)	Tillvaratagande av IKT-utrustning (såsom datorer, bildskärmar, mobiltelefoner) i företaget när den inte längre används (t.ex. för att användas som reservdelar, på grund av rädsla för att känslig information ska avslöjas).

(18)	Försäljning, retur till ett leasingföretag eller bortskänkning av IKT-utrustning (såsom datorer, bildskärmar, mobiltelefoner) när den inte längre används.

ii)	För företag med anställda och egenföretagare som har internettillgång i arbetet:

(19)	Internetanslutning: användning av fast anslutning, oberoende av typ.

(20)	Genomförande av distansmöten.

(21)	Fjärråtkomst (via datorer eller bärbara enheter som smartphones) för anställda till företagets e-postsystem.

(22)	Fjärråtkomst (via datorer eller bärbara enheter som smartphones) för anställda till företagets dokument (såsom filer, kalkylblad, presentationer, diagram, foton).

(23)	Fjärråtkomst (via datorer eller bärbara enheter som smartphones) för anställda till företagstillämpningar eller programvara (såsom åtkomst till bokföring, försäljning, order, CRM [utom applikationer som används för intern kommunikation]).

(24)	Webbförsäljning av varor eller tjänster via företagets webbplatser eller appar (inbegripet extranät) under det föregående kalenderåret.

(25)	Webbförsäljning av varor eller tjänster via webbplatser eller appar på en e-marknadsplats som används av flera företag för handel med varor eller tjänster under det föregående kalenderåret.

(26)	EDI-försäljning (mottagning av beställningar via EDI-meddelanden) av varor eller tjänster under det föregående kalenderåret.

(27)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: autentisering via starka lösenord (såsom minimilängd, siffor och specialtecken, som regelbundet ändras).

(28)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: autentisering med biometriska metoder för att få åtkomst till företagets IKT-system (såsom autentisering med fingeravtryck, röstigenkänning, ansiktsigenkänning).

(29)

Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: autentisering med en kombination av minst två autentiseringsmekanismer (dvs. en kombination av exempelvis ett användardefinierat lösenord, ett engångslösenord, en kod som genereras med hjälp av en säkerhetstoken eller erhålls via en smartphone, biometrisk metod såsom fingeravtryck, röstigenkänning, ansiktsigenkänning).

(30)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: kryptering av data, dokument eller e-post.

(31)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: säkerhetskopiering av data till en separat plats (inklusive säkerhetskopiering till molnet).

(32)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: åtkomstkontroll till nätverk (hantering av användarrättigheter i företagets nätverk).

(33)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: VPN (virtuellt privat nät som utvidgar det privata nätverket över ett offentligt nätverk för att möjliggöra ett säkert utbyte av data via ett offentligt nätverk).

(34)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: övervakningssystem för IKT-säkerhet som gör det möjligt att upptäcka misstänkt verksamhet i IKT-systemen och varna företaget om det, förutom fristående antivirusprogram.

(35)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: underhåll av loggfiler som möjliggör analys efter IKT-säkerhetsincidenter.

(36)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: IKT för riskbedömning, dvs. regelbunden bedömning av sannolikheten för förekomster av IKT-säkerhetsincidenter samt följderna av dessa.

(37)	Användning av säkerhetsfunktioner för IKT i företagets IKT-system: IKT-säkerhetstester (såsom penetrationstester, testning av skyddslarmsystem, granskning av säkerhetsåtgärder samt testning av säkerhetskopieringssystem).

(38)	Göra anställda medvetna om deras skyldigheter i frågor gällande IKT-säkerhet genom frivilliga utbildningar eller information som är tillgänglig internt (t.ex. uppgifter om intranätet).

(39)	Göra anställda medvetna om deras skyldigheter i frågor gällande IKT-säkerhet genom obligatoriska utbildningar eller visning av obligatoriskt material.

(40)	Göra anställda medvetna om deras skyldigheter i frågor gällande IKT-säkerhet genom avtal (t.ex. anställningsavtal).

(41)	Tillgång till dokument om åtgärder, praxis eller rutiner för IKT-säkerhet, exempelvis dokument om IKT-säkerhet och sekretess som täcker utbildningen för anställda i IKT-användning, IKT-säkerhetsåtgärder, utvärdering av IKT-säkerhetsåtgärder, planer för uppdatering av IKT-säkerhetsdokument.

(42)	IKT-relaterade säkerhetsincidenter som inträffat under det föregående kalenderåret och som lett till följande konsekvenser: avbrott i IKT-tjänsterna på grund av maskinvaru- eller programvarufel.

(43)	IKT-relaterade säkerhetsincidenter som inträffat under det föregående kalenderåret och som lett till följande konsekvenser: avbrott i IKT-tjänsterna på grund av attacker utifrån, såsom utpressningsprogram, överbelastningsattacker.

(44)	IKT-relaterade säkerhetsincidenter som inträffat under det föregående kalenderåret och som lett till följande konsekvenser: förstörda eller korrupta data på grund av maskinvaru- eller programvarufel.

(45)	IKT-relaterade säkerhetsincidenter som inträffat under det föregående kalenderåret och som lett till följande konsekvenser: förstörda eller korrupta data på grund av infektion med sabotageprogram eller obehörigt intrång.

(46)	IKT-relaterade säkerhetsincidenter som inträffat under det föregående kalenderåret och som lett till följande konsekvenser: spridning av sekretessbelagda data på grund av intrång, pharming, nätfiskeattack, avsiktliga handlingar av egna anställda.

(47)	IKT-relaterade säkerhetsincidenter som inträffat under det föregående kalenderåret och som lett till följande konsekvenser: spridning av sekretessbelagda data på grund av oavsiktliga handlingar av egna anställda.

(48)	IKT-säkerhetsrelaterade verksamheter såsom säkerhetstester, IKT-utbildning om säkerhet, lösning av säkerhetsincidenter (exklusive uppdateringar av färdigförpackad programvara), utfört av företagets egna anställda (inklusive anställda vid moder- eller systerföretag).

(49)	IKT-säkerhetsrelaterade verksamheter såsom säkerhetstester, IKT-utbildning om säkerhet, lösning av säkerhetsincidenter (exklusive uppdateringar av färdigförpackad programvara), utfört av externa leverantörer.

(50)	Tillgång till försäkring mot IKT-säkerhetsincidenter.

iii)	För företag som använder någon typ av fast anslutning till internet:

(51)	högsta nedladdningshastighet enligt avtal för den snabbaste fasta internetanslutningen i intervallen [0 Mbit/s, < 30 Mbit/s], [30 Mbit/s, < 100 Mbit/s], [100 Mbit/s, < 500 Mbit/s], [500 Mbit/s, < 1 Gbit/s], [≥ 1 Gbit/s]

iv)	För företag som har distansmöten:

(52)	Har säkerhetsriktlinjer för IKT för att genomföra möten på distans via internet, såsom krav på lösenord, totalsträckskryptering.

(53)	Tillgång till riktlinjer för att uppmuntra till distansmöten via internet i stället för affärsresor.

v)	För företag som har anställda eller egenföretagare som har fjärråtkomst till företagets e-postsystem:

(54)	Antal eller andel av (i procent) anställda eller egenföretagare som har fjärråtkomst till företagets e-postsystem.

vi)	För företag som har anställda eller egenföretagare med fjärråtkomst till företagets dokument eller företagstillämpningar eller programvara:

(55)	Antal eller andel av (i procent) anställda eller egenföretagare som har fjärråtkomst till företagets dokument eller företagstillämpningar eller programvara.

vii)	För företag som har anställda eller egenföretagare med fjärråtkomst till företagets e-postsystem eller till företagets dokument eller företagstillämpningar eller programvara.

(56)	Har IKT-säkerhetsriktlinjer för fjärråtkomst såsom krav på att hålla lösenordsskyddade distansmöten, förbud att använda offentligt wifi-nät för arbete, användning av VPN, krav på skydd av personuppgifter.

viii)

För företag som hade webbförsäljning under det föregående kalenderåret:

(57)	Värdet på webbförsäljningen av varor eller tjänster eller procentuell andel av den totala omsättningen som härrörde från webbförsäljning av varor eller tjänster under det föregående kalenderåret.

(58)	Andel (i procent) av värdet på den webbförsäljning som härrörde från webbförsäljning till privatkunder (B2C – mellan företag och konsumenter) under det föregående kalenderåret.

(59)	Andel (i procent) av värdet på den webbförsäljning som härrörde från webbförsäljning till företag (B2B – företag till företag) och till offentlig sektor (B2G – mellan företag och myndigheter) under det föregående kalenderåret.

ix)	För företag som hade webbförsäljning av varor eller tjänster via företagets webbplatser eller appar och via webbplatser på en e-marknadsplats som används av flera företag för handel med varor eller tjänster under det föregående kalenderåret:

(60)	Andel (i procent) av värdet på webbförsäljningen av varor eller tjänster som härrörde från försäljning via företagets webbplatser eller appar under det föregående kalenderåret.

(61)	Andel (i procent) av värdet på webbförsäljningen av varor eller tjänster som härrörde från försäljning via webbplatser eller appar på en e-marknadsplats som används av flera företag för handel med varor eller tjänster under det föregående kalenderåret.

x)	För företag som hade EDI-försäljning av varor och tjänster under det föregående kalenderåret:

(62)	Värdet på EDI-försäljningen av varor eller tjänster eller procentuell andel av den totala omsättningen som härrörde från EDI-försäljning av varor eller tjänster under det föregående kalenderåret.

xi)	För företag som har rekryterat eller försökt rekrytera IKT-specialister under det föregående kalenderåret:

(63)	Lediga platser för IKT-specialister som var svåra att tillsätta.

xii)	För företag som har dokument om åtgärder, praxis eller rutiner gällande IKT-säkerhet:

(64)	Den senaste definitionen eller översynen av företagets dokument om åtgärder, praxis eller rutiner gällande IKT-säkerhet: inom de senaste tolv månaderna, för mer än tolv och upp till tjugofyra månader sedan, mer än tjugofyra månader sedan.

xiii)

För företag som använder industri- eller tjänsterobotar:

(65)	Skäl som påverkade beslutet att använda robotar i företaget: höga kostnader för arbetskraft.

(66)	Skäl som påverkade beslutet att använda robotar i företaget: svårigheter att rekrytera personal.

(67)	Skäl som påverkade beslutet att använda robotar i företaget: öka säkerheten på arbetsplatsen.

(68)	Skäl som påverkade beslutet att använda robotar i företaget: säkerställa hög precision eller standardiserad kvalitet i processer och/eller varor och tjänster som produceras.

(69)	Skäl som påverkade beslutet att använda robotar i företaget: utöka utbudet av varor eller tjänster som företaget tillhandahåller.

(70)	Skäl som påverkade beslutet att använda robotar i företaget: skatter eller andra statliga incitament.

Frivilliga variabler

i)	För företag med anställda och egenföretagare som har internettillgång i arbetet:

(1)	Antal eller andel av (i procent) anställda eller egenföretagare som i arbetet använder en bärbar enhet som företaget tillhandahållit och som möjliggör mobil anslutning till internet via mobilnätet.

ii)	För företag som hade webbförsäljning under det föregående kalenderåret:

(2)	Webbförsäljning till kunder i företagets eget land under det föregående kalenderåret.

(3)	Webbförsäljning till kunder i andra medlemsstater under det föregående kalenderåret.

(4)	Webbförsäljning till kunder i resten av världen under det föregående kalenderåret.

iii)	För företag som hade webbförsäljning till kunder i minst två av följande geografiska områden: det egna landet, övriga medlemsstater eller resten av världen under det föregående kalenderåret:

(5)	Andel (i procent) av värdet av webbförsäljning som härrörde från webbförsäljning till kunder i företagets egna land under det föregående kalenderåret.

(6)	Andel (i procent) av värdet av webbförsäljning som härrörde från webbförsäljning till kunder i andra medlemsstater under det föregående kalenderåret.

(7)	Andel (i procent) av värdet av webbförsäljning som härrörde från webbförsäljning till kunder i resten av världen under det föregående kalenderåret.

iv)	För företag som hade webbförsäljning till kunder i andra medlemsstater under det föregående kalenderåret:

(8)	Svårigheter vid försäljning till andra medlemsstater: höga kostnader för leverans eller retur av produkter under det föregående kalenderåret.

(9)	Svårigheter vid försäljning till andra medlemsstater: svårigheter med att behandla klagomål eller att lösa tvister under det föregående kalenderåret.

(10)	Svårigheter vid försäljning till andra medlemsstater: anpassning av produktmärkning för försäljning till andra medlemsstater under det föregående kalenderåret.

(11)	Svårigheter vid försäljning till andra medlemsstater: bristande kunskaper i främmande språk för kommunikation med kunder i andra medlemsstater under det föregående kalenderåret.

(12)	Svårigheter vid försäljning till andra medlemsstater: restriktioner från företagets affärspartner att sälja till vissa medlemsstater under det föregående kalenderåret.

(13)	Svårigheter vid försäljning till andra medlemsstater: svårigheter rörande systemet för mervärdesskatt i andra medlemsstater (t.ex. osäkerhet i fråga om mervärdesskattebehandling i olika länder) under det föregående kalenderåret.

v)	För företag med lediga platser för IKT-specialister som var svåra att tillsätta, vid försök att rekrytera IKT-specialister under det föregående kalenderåret:

(14)	Svårigheter att rekrytera IKT-specialister under det föregående kalenderåret på grund av brist på ansökningar.

(15)	Svårigheter att rekrytera IKT-specialister under det föregående kalenderåret på grund av att sökandena saknade relevanta IKT-relaterade kvalifikationer från utbildning.

(16)	Svårigheter att rekrytera IKT-specialister under det föregående kalenderåret på grund av att sökandena saknade relevant yrkeserfarenhet.

(17)	Svårigheter att rekrytera IKT-specialister under det föregående kalenderåret på grund av att sökandena hade för höga löneanspråk.

vi)	För företag som använder industri- eller tjänsterobotar:

(18)	Antal industri- eller tjänsterobotar som företaget använder.

Måttenhet:

Absoluta tal, förutom för variabler som avser omsättning i nationella valutor (tusental) eller procentandel av (total) omsättning.

Statistisk population

Näringsgrenar som ingår:

Nace-avdelningarna C–J, L–N och grupp 95.1

Storleksklasser som ingår:

Företag med minst tio anställda och egenföretagare. Uppgifter om företag med färre än tio anställda och egenföretagare är frivilliga.

Fördelningar

Fördelning efter näringsgren

För beräkning av nationella aggregat

—	Aggregat av Nace-avdelningar och grupp C+D+E+F+G+H+I+J+L+M+N+95.1, D+E

—	Nace-avdelningar: C, F, G, H, I, J, L, M, N

—	Nace-koder: 47, 55

—	Aggregat av Nace-koder: 10 + 11 + 12 + 13 + 14 + 15 + 16 + 17 + 18, 19 + 20 + 21 + 22 + 23, 24 + 25, 26 + 27 + 28 + 29 + 30 + 31 + 32 + 33

—	Aggregat av koderna och grupperna: 26.1 + 26.2 + 26.3 + 26.4 + 26.8 + 46.5 + 58.2 + 61 + 62 + 63.1 + 95.1

Endast för bidrag till totalsummor för EU

—	Nace-avdelningar: D, E

—	Nace-koder: 19, 20, 21, 26, 27, 28, 45, 46, 61, 72, 79

—	Nace-grupp: 95.1

—	Aggregat av Nace-koder: 10 + 11 + 12, 13 + 14 + 15, 16 + 17 + 18, 22 + 23, 29 + 30, 31 + 32 + 33, 58 + 59 + 60, 62 + 63, 69 + 70 + 71, 73 + 74 + 75, 77 + 78 + 80 + 81 + 82

Storleksklass för antal anställda och egenföretagare: 10+, 10–49, 50–249, 250+; Frivilligt: 0–9, 0–1, 2–9

Tidsfrist för överföring av data:

5 oktober 2022

20.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/37

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1191

av den 19 juli 2021

om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet klopyralid i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (1), särskilt artikel 20.1, och

av följande skäl:

(1)	Genom kommissionens direktiv 2006/64/EG (2) togs klopyralid upp som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG (3).

(2)	Verksamma ämnen som har tagits upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG ska anses vara godkända enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och de förtecknas i del A i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (4).

(3)	Godkännandet av det verksamma ämnet klopyralid enligt del A i bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 löper ut den 30 april 2022.

(4)	En ansökan om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet klopyralid lämnades in i enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 (5) inom den tidsfrist som föreskrivs i den artikeln.

(5)	Sökanden lämnade in den kompletterande dokumentation som krävs i enlighet med artikel 6 i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012. Den rapporterande medlemsstaten konstaterade att ansökan var fullständig.

(6)	Den rapporterande medlemsstaten utarbetade ett utkast till en bedömningsrapport om förnyelse i samråd med den medrapporterande medlemsstaten och överlämnade det till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) och kommissionen den 31 maj 2017.

(7)

Livsmedelsmyndigheten gjorde den kompletterande sammanfattningen tillgänglig för allmänheten. Livsmedelsmyndigheten sände även utkastet till bedömningsrapport om förnyelse till sökanden och till medlemsstaterna för synpunkter, och inledde ett offentligt samråd om det. Livsmedelsmyndigheten vidarebefordrade de mottagna synpunkterna till kommissionen.

(8)

Den 6 juli 2018 meddelade livsmedelsmyndigheten kommissionen sin slutsats (6) om huruvida klopyralid kan förväntas uppfylla kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009. Kommissionen lade fram en rapport om förnyelse och utkastet till förordning avseende klopyralid för ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder den 24 mars 2021.

(9)

När det gäller de kriterier för fastställande av hormonstörande egenskaper som infördes genom kommissionens förordning (EU) 2018/605 (7) drar livsmedelsmyndigheten slutsatsen att det på grundval av vetenskapliga belägg är högst osannolikt att klopyralid är ett hormonstörande ämne eftersom man inte har konstaterat några toxiska effekter på endokrina organ. Kommissionen drar sålunda slutsatsen att klopyralid inte kan anses ha hormonstörande egenskaper.

(10)

Kommissionen uppmanade sökanden att lämna synpunkter på livsmedelsmyndighetens slutsats och, i enlighet med artikel 14.1 tredje stycket i genomförandeförordning (EU) nr 844/2012, på rapporten om förnyelse. Sökanden lämnade synpunkter på utkastet till rapport om förnyelse, och dessa har granskats omsorgsfullt.

(11)	Det har konstaterats att kriterierna för godkännande i artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2009 är uppfyllda med avseende på ett eller flera representativa användningsområden för minst ett växtskyddsmedel som innehåller klopyralid.

(12)

Riskbedömningen i samband med förnyelsen av godkännandet av det verksamma ämnet klopyralid grundar sig på representativ användning som herbicid på höstsäd och betesmark. Även om det mot bakgrund av denna riskbedömning inte är nödvändigt att bibehålla begränsningen till användning endast som herbicid är det dock nödvändigt att i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön föreskriva vissa villkor och begränsningar. Främst bör ytterligare bekräftande information begäras in.

(13)	Genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/566 (8) förlängdes godkännandeperioden för klopyralid till den 30 april 2022 så att förnyelseförfarandet hinner slutföras innan godkännandeperioden för det verksamma ämnet löper ut. Eftersom ett beslut om förnyelse har fattats innan den förlängda godkännandeperioden löper ut bör den här förordningen börja tillämpas tidigare än det datumet.

(15)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förnyelse av godkännandet av verksamt ämne

Godkännandet av det verksamma ämnet klopyralid förnyas enligt bilaga I.

Artikel 2

Ändringar av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 oktober 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 juli 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

(2) Kommissionens direktiv 2006/64/EG av den 18 juli 2006 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa klopyralid, cyprodinil, fosetyl och trinexapak som verksamma ämnen (EUT L 206, 27.7.2006, s. 110).

(3) Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 19.8.1991, s. 1).

(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (EUT L 153, 11.6.2011, s. 1).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 av den 18 september 2012 om fastställande av de bestämmelser som behövs för att genomföra förnyelseförfarandet för verksamma ämnen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EUT L 252, 19.9.2012, s. 26).

(6) EFSA Journal, vol. 16(2018):8, artikelnr 5389. Tillgänglig på www.efsa.europa.eu.

(7) Kommissionens förordning (EU) 2018/605 av den 19 april 2018 om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 genom angivande av vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper (EUT L 101, 20.4.2018, s. 33).

(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/566 av den 30 mars 2021 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioderna för de verksamma ämnena abamektin, Bacillus subtilis (Cohn 1872) stam QST 713, Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stammarna ABTS-1857 och GC-91, Bacillus thuringiensis subsp. israeliensis (serotyp H-14) stam AM65-52, Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki stammarna ABTS 351, PB 54, SA 11, SA 12 och EG 2348, Beauveria bassiana stammarna ATCC 74040 och GHA, klodinafop, klopyralid, Cydia pomonella Granulovirus (CpGV), cyprodinil, diklorprop-P, fenpyroximat, fosetyl, mepanipyrim, Metarhizium anisopliae (var. anisopliae) stam BIPESCO 5/F52, metkonazol, metrafenon, pirimikarb, Pseudomonas chlororaphis stam MA342, pyrimetanil, Pythium oligandrum M1, rimsulfuron, spinosad, Streptomyces K61 (tidigare S. griseoviridis), Trichoderma asperellum (tidigare T. harzianum) stammarna ICC012, T25 och TV1, Trichoderma atroviride (tidigare T. harzianum) stam T11, Trichoderma gamsii (tidigare T. viride) stam ICC080, Trichoderma harzianum stammarna T-22 och ITEM 908, triklopyr, trinexapak, tritikonazol och ziram (EUT L 118, 7.4.2021, s. 1).

BILAGA I

Trivialnamn, identifikationsnummer

Namn enligt IUPAC

Renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännande till och med

Särskilda bestämmelser

Klopyralid

CAS-nr 1702-17-6

CIPAC-nr 455

3,6-dikloropyridin-2-karboxylsyra eller 3,6-dikloropikolinsyra

≥ 950 g/kg

1 oktober 2021

30 september 2036

Vid tillämpningen av de enhetliga principer som avses i artikel 29.6 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska hänsyn tas till slutsatserna i rapporten om förnyelse av klopyralid, särskilt tilläggen I och II.

Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på följande:

—	Specifikationen av den tekniska produkt som tillverkats kommersiellt.

—	Skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet. Villkoren för användning ska innehålla föreskrifter om tillräcklig personlig skyddsutrustning.

—	Eventuell förekomst av resthalter av klopyralid i grödor vid växelbruk.

—	Eventuell överföring av resthalter av klopyralid via kompost eller gödsel från djur vars foder kommer från behandlade områden, för att undvika att mottagliga grödor skadas.

—	Skyddet av grundvattnet under känsliga förhållanden.

Villkoren för användning ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder.

Sökanden ska inkomma med bekräftande information till kommissionen, medlemsstaterna och livsmedelsmyndigheten om effekten av vattenreningsprocesser på typen av resthalter i dricksvatten.

Sökanden ska inkomma med informationen inom två år från antagandet av en vägledning om utvärdering av effekten av vattenreningsprocesser på typen av resthalter i ytvatten och grundvatten.

(1) Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i rapporten om förnyelse.

BILAGA II

Bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ska ändras på följande sätt:

1.	I del A ska post 129 om klopyralid utgå.

I del B ska följande post läggas till:

Nummer

Trivialnamn, identifikationsnummer

Namn enligt IUPAC

Renhetsgrad (1)

Datum för godkännande

Godkännande till och med

Särskilda bestämmelser

”147

Klopyralid

CAS-nr 1702-17-6

CIPAC-nr 455

3,6-dikloropyridin-2-karboxylsyra eller 3,6-dikloropikolinsyra

≥ 950 g/kg

1 oktober 2021

30 september 2036

Vid den samlade bedömningen ska medlemsstaterna vara särskilt uppmärksamma på följande:

—	Specifikationen av den tekniska produkt som tillverkats kommersiellt.

—	Skyddet av de personer som hanterar växtskyddsmedlet. Villkoren för användning ska innehålla föreskrifter om tillräcklig personlig skyddsutrustning.

—	Eventuell förekomst av resthalter av klopyralid i grödor vid växelbruk.

—	Eventuell överföring av resthalter av klopyralid via kompost eller gödsel från djur vars foder kommer från behandlade områden, för att undvika att mottagliga grödor skadas.

—	Skyddet av grundvattnet under känsliga förhållanden.

Villkoren för användning ska vid behov omfatta riskreducerande åtgärder.

Sökanden ska inkomma med bekräftande information till kommissionen, medlemsstaterna och livsmedelsmyndigheten om effekten av vattenreningsprocesser på typen av resthalter i dricksvatten.

Sökanden ska inkomma med informationen inom två år från antagandet av en vägledning om utvärdering av effekten av vattenreningsprocesser på typen av resthalter i ytvatten och grundvatten.”

(1) Ytterligare uppgifter om det verksamma ämnets identitet och specifikation finns i rapporten om förnyelse.

20.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/42

RÅDETS BESLUT (Gusp) 2021/1192

av den 19 juli 2021

om uppdatering av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut (Gusp) 2021/142

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 27 december 2001 antog rådet gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp (1).

(2)	Den 5 februari 2021 antog rådet beslut (Gusp) 2021/142 (2) om uppdatering av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp (förteckningen).

(3)	I enlighet med artikel 1.6 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är det nödvändigt att med jämna mellanrum se över namnen på personer, grupper och enheter i förteckningen för att säkerställa att det är berättigat att behålla dem i förteckningen.

(4)	I detta beslut anges resultatet av den översyn som rådet har genomfört med avseende på de personer, grupper och enheter på vilka artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämpliga.

(5)

Rådet har kontrollerat att behöriga myndigheter, i enlighet med vad som anges i artikel 1.4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp, har fattat beslut beträffande alla personer, grupper och enheter i förteckningen om att de har deltagit i terroristhandlingar i den mening som avses i artikel 1.2 och 1.3 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp. Rådet har också konstaterat att de personer, grupper och enheter på vilka artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämpliga bör fortsätta att vara föremål för de särskilda restriktiva åtgärder som anges i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp.

(6)	Förteckningen bör uppdateras i enlighet med detta, och beslut (Gusp) 2021/142 bör upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förteckningen över de personer, grupper och enheter på vilka artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp är tillämpliga återges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Beslut (Gusp) 2021/142 ska upphöra att gälla.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 19 juli 2021.

På rådets vägnar

J. PODGORŠEK

Ordförande

(1) Rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/Gusp av den 27 december 2001 om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, 28.12.2001, s. 93).

(2) Rådets beslut (Gusp) 2021/142 av den 5 februari 2021 om uppdatering av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut (Gusp) 2020/1132 (EUT L 43, 8.2.2021, s. 14).

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER PERSONER, GRUPPER OCH ENHETER SOM AVSES I ARTIKEL 1

I. PERSONER

1.	ABDOLLAHI, Hamed (ABDULLAHI Hamed) (alias Mustafa Abdullahi), född 11.8.1960 i Iran. Passnummer: D9004878.

2.	AL-NASSER, Abdelkarim Hussein Mohamed (AL-NASSER, Abdelkarim Huseyn Mohamed), född i Al Ihsa (Saudiarabien), saudisk medborgare.

3.	AL YACOUB, Ibrahim Salih Mohammed (AL YACUB, Ibrahim Salih Mohamed), född 16.10.1966 i Tarut (Saudiarabien), saudisk medborgare.

4.	ARBABSIAR, Manssor (ARBABSIAR, Mansur) (alias Mansour Arbabsiar), född 6.3.1955 eller 15.3.1955 i Iran. Iransk och amerikansk medborgare. Passnummer: C2002515 (Iran). Passnummer: 477845448 (Förenta staterna). Nationellt ID-nummer: 07442833, giltigt t.o.m. 15.3.2016 (amerikanskt körkort).

5.	ASSADI Assadollah, född 22.12.1971 i Teheran (Iran), iransk medborgare. Iranskt diplomatpass nummer: D9016657.

6.	BOUYERI, Mohammed (alias Abu ZUBAIR, alias SOBIAR, alias Abu ZOUBAIR), född 8.3.1978 i Amsterdam (Nederländerna).

7.	EL HAJJ, Hassan Hassan, född 22.3.1988 i Zaghdraiya, Saida, Libanon, kanadensisk medborgare. Passnummer: JX446643 (Kanada).

8.	HASHEMI MOGHADAM Saeid, född 6.8.1962 i Teheran (Iran), iransk medborgare. Passnummer: D9016290, giltigt t.o.m. 4.2.2019.

9.	IZZ-AL-DIN, Hasan (IZZ-AL-DIN, Hassan) (alias GARBAYA, Ahmed, alias SA-ID, alias SALWWAN, Samir), Libanon, född 1963 i Libanon, libanesisk medborgare.

10.	MELIAD, Farah, född 5.11.1980 i Sydney (Australien), australisk medborgare. Passnummer: M2719127 (Australien).

11.	MOHAMMED, Khalid Shaikh (MOHAMMED, Khalid Shaykh) (alias ALI, Salem, alias BIN KHALID, Fahd Bin Adballah, alias HENIN, Ashraf Refaat Nabith, alias WADOOD, Khalid Adbul), född 14.4.1965 eller 1.3.1964 i Pakistan, passnummer 488555.

12.	ŞANLI, Dalokay (alias Sinan), född 13.10.1976 i Pülümür (Turkiet).

13.

14.	SHAKURI, Ali Gholam, född omkring 1965 i Teheran, Iran.

II. GRUPPER OCH ENHETER

1.	”Abu Nidal Organisation” – ”ANO” (”Abu Nidals grupp”) (alias ”Fatah Revolutionary Council”, alias ”Arab Revolutionary Brigades”, alias ”Black September”, alias ”Revolutionary Organisation of Socialist Muslims”).

2.	”Al-Aqsa Martyrs’ Brigade” (”Al-Aqsa-martyrernas brigad”).

3.	”Al-Aqsa e.V.”.

4.	”Babbar Khalsa”.

5.	”Communist Party of the Philippines” (”Filippinernas kommunistparti”), inbegripet ”New People’s Army” – ”NPA” (”Nya folkarmén”), Filippinerna.

6.	Den inre säkerhetstjänsten vid iranska underrättelse- och säkerhetsministeriet.

7.	”Gama’a al-Islamiyya” (”Jamaat al-islamiyya”) (alias ”Al-Gama’a al-Islamiyya”) (”Islamic Group”, ”Islamiska gruppen” – ”IG”).

8.	”İslami Büyük Doğu Akıncılar Cephesi” (”Förtrupperna för ett islamiskt Stororienten”) – ”IBDA-C” (”Great Islamic Eastern Warriors Front”).

9.	”Hamas”, inbegripet ”Hamas-Izz al-Din al-Qassem” (”Izz al-Din al-Qassam-brigaderna”).

10.

11.	”Hizbul Mujahideen” (”Hizbul mujahidin”) – ”HM”.

12.	”Khalistan Zindabad Force” – ”KZF”.

13.	”Kurdistan Workers’ Party” (”Kurdistans arbetarparti”) – ”PKK” (alias ”KADEK” [”Kadek”], alias ”KONGRA-GEL” [”Kongra-Gel”]).

14.	”Liberation Tigers of Tamil Eelam” (”Tamilska befrielsetigrarna”) – ”LTTE”.

15.	”Ejército de Liberación Nacional” (”Nationella befrielsearmén”) (”National Liberation Army”).

16.	”Palestinian Islamic Jihad” (”Palestinska islamiska jihad”) – ”PIJ”.

17.	”Popular Front for the Liberation of Palestine” (”Folkfronten för Palestinas befrielse”) – ”PFLP”.

18.	”Popular Front for the Liberation of Palestine – General Command” (”Folkfronten för Palestinas befrielse – Generalkommandot”) (alias ”PFLP – General Command”).

19.	”Devrimci Halk Kurtuluș Partisi-Cephesi” (”Folkets revolutionära befrielsefront/parti”) – ”DHKP/C” (alias ”Devrimci Sol” (”Revolutionary Left”), alias ”Dev Sol”) (”Revolutionary People’s Liberation Army/Front/Party”).

20.	”Sendero Luminoso” – ”SL” (”Den lysande stigen”).

21.	”Teyrbazen Azadiya Kurdistan” (”Kurdistans frihetsfalkar”) – ”TAK” (alias ”Kurdistan Freedom Falcons”, alias ”Kurdistan Freedom Hawks” [”Kurdistans frihetshökar”]).

20.7.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 258/53

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2021/1196

av den 19 juli 2021

om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/167 vad gäller harmoniserade standarder för viss radioutrustning gällande radiobestämningsenheter för mark- och väggundersökning, utrustning för identifiering med radiofrekvens, radioutrustning för Euroloop-järnvägssystem, nätverksbaserad kortdistansutrustning, trådlösa industriella tillämpningar samt bredbandsradiolänk för fartyg och offshoreanläggningar

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (1), särskilt artikel 10.6, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU (2) förutsätts radioutrustning som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, överensstämma med de väsentliga krav i artikel 3 i det direktivet som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.

(2)

Genom genomförandebeslut C(2015) 5376 (3) begärde kommissionen att Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) skulle utarbeta och se över harmoniserade standarder för radioutrustning till stöd för direktiv 2014/53/EU (begäran).

(3)	På grundval av begäran utarbetade Etsi den harmoniserade standarden EN 303 258 V1.1.1 för trådlösa industriella tillämpningar.

(4)

På grundval av begäran reviderade Etsi de harmoniserade standarderna EN 302 066–2 V1.2.1, EN 302 208 V3.1.1, EN 302 609 V2.1.1, EN 303 204 V2.1.2 och EN 303 276 V1.1.1, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (4). Detta resulterade i antagandet av de harmoniserade standarderna EN 302 066 V2.2.1 för radiobestämningsenheter för mark- och väggundersökning, EN 302 208 V3.3.1 för utrustning för identifiering med radiofrekvens, EN 302 609 V2.2.1 för radioutrustning för Euroloop-järnvägssystem, EN 303 204 V3.1.1 för fast kortdistansutrustning i datanät respektive EN 303 276 V1.2.1 för bredbandsradiolänk för fartyg och offshoreanläggningar.

(5)	Kommissionen har tillsammans med Etsi bedömt huruvida dessa harmoniserade standarder överensstämmer med begäran.

(6)	De harmoniserade standarderna EN 303 204 V3.1.1 och EN 303 276 V1.2.1 uppfyller de väsentliga krav som de syftar till att omfatta och som fastställs i direktiv 2014/53/EU. Därför bör hänvisningar till dessa standarder offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(7)

I den harmoniserade standarden EN 302 066 V2.2.1, punkt 6.2.5 nionde stycket sista meningen samt de tionde och elfte styckena, kan de specifikationer som anges i den harmoniserade standarden tolkas och definieras subjektivt. Hänvisningen till denna harmoniserade standard bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med begränsningar.

(8)

I Europeiska post- och telesammanslutningens rekommendation 74–01 om oönskad parasitisk utstrålning (ERC:s rekommendation 74–01 (2019)) fastställs krav för effektiv användning av radiospektrum. I tabell 6 i ERC:s rekommendation 74–01 (2019) anges att skyddet bör gälla för ett frekvensområde upp till gränsvärdet 694 MHz. Tabell 2 i den harmoniserade standarden EN 302 208 V3.3.1 är inte anpassad till ERC:s rekommendation 74–01 eftersom det gränsvärde som anges i den tabellen skiljer sig från det gränsvärde som anges i ERC:s rekommendation 74–01 (2019). Hänvisningen till denna harmoniserade standard bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med begränsningar.

(9)	Tabell 3 i den harmoniserade standarden EN 302 609 V2.2.1 innehåller inkonsekvenser när det gäller mätvärdesmottagarens frekvensområden. Hänvisningen till denna harmoniserade standard bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med begränsningar.

(10)

Punkterna 4.2.8.2, 4.2.9.3 och 4.2.10.3 i den harmoniserade standarden EN 303 258 V1.1.1 innehåller inga provningsmetoder för att visa överensstämmelse med de specifikationer som anges i dessa punkter. Hänvisningen till denna harmoniserade standard bör därför offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning med begränsningar.

(11)

I bilaga I till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/167 (5) förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som ger presumtion om överensstämmelse med direktiv 2014/53/EU, och i bilaga II till det genomförandebeslutet förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som ger presumtion om överensstämmelse med direktiv 2014/53/EU med begränsningar. För att säkerställa att hänvisningarna till harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/53/EU förtecknas i en enda rättsakt bör hänvisningarna till standarderna EN 303 204 V3.1.1 och EN 303 276 V1.2.1 införas i bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2020/167, och hänvisningarna till standarderna EN 302 066 V2.2.1, EN 302 208 V3.3.1, EN 302 609 V2.2.1 och EN 303 258 V1.1.1 bör införas i bilaga II till det genomförandebeslutet.

(12)

Det är därför nödvändigt att återkalla hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 302 066–2 V1.2.1, EN 302 208 V3.1.1, EN 302 609 V2.1.1, EN 303 204 V2.1.2 och EN 303 276 V1.1.1 från C-serien av Europeiska unionens officiella tidning (6) eftersom de har reviderats. I bilaga III till genomförandebeslut (EU) 2020/167 förtecknas hänvisningar till harmoniserade standarder som utarbetats till stöd för direktiv 2014/53/EU och som återkallas från C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Dessa hänvisningar bör därför tas upp i den bilagan.

(13)

För att ge tillverkarna tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de harmoniserade standarderna EN 302 066 V2.2.1, EN 302 208 V3.3.1, EN 302 609 V2.2.1, EN 303 204 V3.1.1 och EN 303 276 V1.2.1 är det nödvändigt att senarelägga återkallandet av hänvisningarna till de harmoniserade standarderna EN 302 066–2 V1.2.1, EN 302 208 V3.1.1, EN 302 609 V2.1.1, EN 303 204 V2.1.2 och EN 303 276 V1.1.1.

(14)

Efterlevnad av en harmoniserad standard ger en presumtion om överensstämmelse med motsvarande väsentliga krav i unionens harmoniseringslagstiftning från och med dagen för offentliggörande av hänvisningen till en sådan standard i Europeiska unionens officiella tidning. Detta beslut bör därför träda i kraft så snart som möjligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandebeslut (EU) 2020/167 ska ändras på följande sätt:

1.	Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till det här beslutet.

2.	Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till det här beslutet.

3.	Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga III till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 19 juli 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62).

(3) Commission Implementing Decision C(2015) 5376 of 4 August 2015 on a standardisation request to the European Committee for Electrotechnical Standardisation and to the European Telecommunications Standards Institute as regards radio equipment in support of Directive 2014/53/EU of the European Parliament and of the Council (inte översatt till svenska).

(4) EUT C 326, 14.9.2018, s. 114.

(5) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/167 av den 5 februari 2020 om de harmoniserade standarder för radioutrustning som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU (EUT L 34, 6.2.2020, s. 46).

(6) EUT C 326, 14.9.2018, s. 114.

BILAGA I

I bilaga I till genomförandebeslut (EU) 2020/167 ska följande rader läggas till:

Hänvisning till standard

”10.

EN 303 204 V3.1.1

Fast kortdistansutrustning (SRD) i datanät; Radioutrustning i frekvensområdet 870–876 MHz med effektnivåer upp till 500 mW e.r.p.; Harmoniserad standard för tillgång till radiospektrum

11.

EN 303 276 V1.2.1

Maritim bredbandsradiolänk för fartyg och offshoreanläggningar som bedriver samordnade aktiviteter och använder banden 5 852 –5 872 MHz och/eller 5 880 –5 900 MHz; Harmoniserad standard för tillgång till radiospektrum”

BILAGA II

I bilaga II till genomförandebeslut (EU) 2020/167 ska följande rader läggas till:

Hänvisning till standard

”10.

EN 302 066 V2.2.1

Kortdistansutrustning (SRD); Radiobestämningsenheter för mark- och väggundersökning (GPR/WPR); Harmoniserad standard för tillgång till radiospektrum

Anmärkning: Efterlevnad av denna harmoniserade standard ska inte ge någon presumtion om överensstämmelse med det väsentliga krav som anges i artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU vid tillämpning av något av följande:

—	I punkt 6.2.5 nionde stycket i standarden, meningen ”For the emission measurements, a combination of bicones and log periodic dipole array antennas (commonly termed "log periodics") could also be used to cover the entire 30 MHz to 1 000 MHz band”.

—	Punkt 6.2.5 tionde stycket i standarden.

—	Punkt 6.2.5 elfte stycket i standarden.

11.

EN 302 208 V3.3.1

Utrustning för identifiering med radiofrekvens arbetande i bandet 865–868 MHz med effektnivåer upp till 2 W samt i bandet 915–921 MHz med effektnivåer upp till 4 W; Harmoniserad standard för tillgång till radiospektrum

Anmärkning: När det gäller presumtion om överensstämmelse med det väsentliga kravet i artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU ska gränsvärdet ”692 MHz” i tabell 2 i denna harmoniserade standard ersättas med ”694 MHz”.

12.

EN 302 609 V2.2.1

Kortdistansutrustning (SRD); Radioutrustning för Euroloop-järnvägssystem; Harmoniserad standard för tillgång till radiospektrum

Anmärkning: När det gäller presumtion om överensstämmelse med det väsentliga kravet i artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU gäller följande:

—	I den andra raden i tabell 3 i denna harmoniserade standard ska gränsvärdet ”29,090 MHz” läsas som ”27,090 MHz”.

—	I den tredje raden i tabell 3 i denna harmoniserade standard ska gränsvärdet ”29,100 MHz” läsas som ”27,100 MHz”.

13.

EN 303 258 V1.1.1

Trådlösa industriella tillämpningar (WIA); Utrustning som arbetar i frekvensområdet 5 725 –5 875 MHz med effektnivåer upp till 400 mW; Harmoniserad standard för tillgång till radiospektrum

Anmärkning: Efterlevnad av denna harmoniserade standard ska inte ge någon presumtion om överensstämmelse med det väsentliga kravet i artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU om de lämpliga provningsmetoderna inte utförs för att visa överensstämmelse med punkterna 4.2.8.2, 4.2.9.3 och 4.2.10.3 i denna harmoniserade standard.”

BILAGA III

I bilaga III till genomförandebeslut (EU) 2020/167 ska följande rader läggas till:

Nr	Hänvisning till standard	Datum för återkallande
”17.	EN 302 066-2 V1.2.1 Elektromagnetisk kompatibilitet och radiospektrumfrågor (ERM); Radartillämpningar för mark- och väggundersökning (GPR/WPR); Del 2: Harmoniserad EN-standard som omfattar de väsentliga kraven i artikel 3.2 i R&TTE-direktivet	20 januari 2023
18.	EN 302 208 V3.1.1 Utrustning för identifiering med radiofrekvens arbetande i bandet 865–868 MHz med effektnivåer upp till 2 W samt i bandet 915–921 MHz med effektnivåer upp till 4 W; Harmoniserad standard som omfattar väsentliga krav enligt artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU	20 januari 2023
19.	EN 302 609 V2.1.1 Kortdistansutrustning (SRD); Radioutrustning för Euroloop-järnvägssystem; Harmoniserad standard som omfattar väsentliga krav enligt artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU	20 januari 2023
20.	EN 303 204 V2.1.2 Nätverksbaserad kortdistansutrustning (SRD); Radioutrustning i frekvensområdet 870–876 MHz med effektnivåer upp till 500 mW; Harmoniserad standard som omfattar väsentliga krav enligt artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU	20 januari 2023
21.	EN 303 276 V1.1.1 Maritim bredbandsradiolänk för fartyg och offshoreanläggningar som bedriver samordnade aktiviteter och använder banden 5 852 –5 872 MHz och/eller 5 880 –5 900 MHz; Harmoniserad standard som omfattar de väsentliga kraven i artikel 3.2 i direktiv 2014/53/EU	20 januari 2023”

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 258

Svensk utgåva	Lagstiftning	64 årgången 20 juli 2021

Innehållsförteckning		I Lagstiftningsakter	Sida
		DIREKTIV
	*	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1187 av den 7 juli 2021 om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)	1

	II Icke-lagstiftningsakter
	FÖRORDNINGAR
*	Rådets genomförandeförordning (EU) 2021/1188 av den 19 juli 2021 om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2021/138	14
*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1189 av den 7 maj 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller produktion och saluföring av växtförökningsmaterial från ekologiskt heterogent material av särskilda släkten eller arter ( 1 )	18
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1190 av den 15 juli 2021 om fastställande av de tekniska specifikationerna för datakrav för ämnet IKT-användning och e-handel för referensåret 2022, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152 ( 1 )	28
*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1191 av den 19 juli 2021 om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet klopyralid i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 ( 1 )	37
	BESLUT
*	Rådets beslut (Gusp) 2021/1192 av den 19 juli 2021 om uppdatering av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut (Gusp) 2021/142	42
*	Rådets beslut (GUSP) 2021/1193 av den 19 juli 2021 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant i Bosnien och Hercegovina och om ändring av beslut (Gusp) 2019/1340	46
*	Rådets beslut (Gusp) 2021/1194 av den 19 juli 2021 om förlängning av uppdraget för den särskilda representanten i Kosovo och om ändring av beslut (Gusp) 2020/1135	48
*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1195 av den 19 juli 2021 om de harmoniserade standarder för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som utarbetats till stöd för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746	50
*	Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1196 av den 19 juli 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/167 vad gäller harmoniserade standarder för viss radioutrustning gällande radiobestämningsenheter för mark- och väggundersökning, utrustning för identifiering med radiofrekvens, radioutrustning för Euroloop-järnvägssystem, nätverksbaserad kortdistansutrustning, trådlösa industriella tillämpningar samt bredbandsradiolänk för fartyg och offshoreanläggningar	53

Nr	Hänvisning till standard
1.	EN ISO 11135:2014 Sterilisering av medicintekniska produkter - Etylenoxid - Krav på utveckling, validering och rutinkontroll av steriliseringsprocesser för medicintekniska produkter (ISO 11135:2014) EN ISO 11135:2014/A1:2019
2.	EN ISO 11137–1:2015 Sterilisering av sjukvårdsprodukter - Strålning - Del 1: Krav på utveckling, validering och rutinkontroll av steriliseringsprocesser för medicintekniska produkter (ISO 11137–1:2006, including Amd 1:2013) EN ISO 11137–1:2015/A2:2019
3.	EN ISO 11737–2:2020 Sterilisering av medicintekniska produkter - Mikrobiologiska metoder - Del 2: Steriliseringstest för att definiera, validera och upprätthålla en steriliseringsprocess (ISO 11737–2:2019)
4.	EN ISO 25424:2019 Sterilisering av medicintekniska produkter - Lågtemperatur ång- och formaldehydsterilisatorer - Krav för utveckling, validering och rutinkontroll av en steriliseringsprocess för medicintekniska produkter (ISO 25424:2018)